Övriga delar i sammanställningen
Del 1: EU:s upphovsrättsdirektiv, Sociala medier
Del 2: Sök/SEO, Strömmade medier/prenumerationstjänster, Detaljhandel/e-handel, AR/VR, IoT – internet of things, AI – artificiell intelligens, Bekvämlighetsekonomin
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Digitalisering
Volkswagen uppges ta hjälp av Amazon för att optimera sin logistik
Ännu ett intressant samarbete. Volkswagen uppges vara på gång att ta hjälp av Amazon. Men inte för att kränga bilar utan för att ”koppla ihop VW-gruppens växter och lager”. Kort sagt hjälpa Volkswagen att få det lite grönare och mer ombonat på sitt lager. Tydligen en tjänst som Amazon nu erbjuder företag.
Det kan eventuellt också vara så att allt inte blev helt rätt när jag körde Google Translate på den tyska originalartikeln.
Handlar alltså om att Volkswagen kommer att ta hjälp av Amazon för att bättre optimera sin interna logistik. Det är åtminstone det som det spekuleras kring nu. Avtalet ska offentliggöras inom kort och då/i så fall lär det komma mer info.
Att logistik är en extremt viktig komponent i en fungerande e-handel (ja, eller handel) är förstås inget nytt. Därför inte särskilt konstigt att teche-handelsjättarna har blivit bra på det här. Men det är intressant att se i vilket tempo de håller på att tjänstifiera den här delen av verksamheten – för att kunna sälja såväl teknik som know how till andra (och därmed låta intäkterna därifrån bekosta driften och utvecklingen av just techjättarnas egen logistik).
Ikea inreder hel tunnelbanevagn som reklamkampanj
Så kan man också göra reklam för sina produkter.
Visst, i sig inte jättenytt (även om det kanske/sannolikt är första gången som Ikea möblerar en hel tunnelbanevagn med Billys kompisar). Men här finns frön till något som håller på att hända – en helt ny syn på mobila miljöer. Och Ikea har redan börjat förbereda sig.
För några månader sedan började Ikea prata om att släppa en bilkollektion. Alltså en uppsättning möbler och andra tillbehör specialframtagna för bilar. Fast inte bilar som vi är vana att se dem inredda – utan hur bilar kan inredas om vi inte längre behöver köra dem. När standardinredningen i en bil inte längre är fem framåtriktade platser.
Om vi bortser från de säkerhetsmässiga utmaningar som också behöver lösas (vi har lärt oss bygga säkra bilar med dagens upplägg hur länge som helst, men måste lite börja om från början här) så är logiken förstås felfri. I det här läget slutar en bil vara en bil och blir en ”boyta” fast på hjul. Ett vardagsrum. Ett kontor. Ett matrum.
Samma för kollektivtrafik. Fortfarande mest ett ställe att skyffla folk från A till B, men lär bli mer än så. Och då inte bara långa pendlarsträckor utan också de kortare sträckorna.
Senaste DJ-trenden: livekodande
Ha. Coolt. DJ:ande för algoritmeran: livekodande.
På ett sätt ett helt vanligt DJ-gig. Någon som vänder plattor och en publik som dansar eller tittar på den som vänder plattor. Eller i det här fallet: tittar på den som skriver kod eller tittar på den kod som skapas.
Det handlar om interaktivt musikskapande mellan människa och maskin. Också klassiskt DJ-manér. Färdig som byggs om, effektremixas och ges nytt liv. Det kanske rentav skapas helt ny musik med liveinstrument. Men under livekodande blir det ännu mer live.
DJ:n, eller kodaren, är den som bestämmer vilka algoritmer som ska köras och när. Men det är algoritmen som skapar musiken och elementen som kommer ut, utifrån de uppsatta parametrarna. En liveduett där dirigenten inte vet exakt hur det kommer att bli. Algorithmically yours.
Warner skrev sitt första skivkontrakt med en algoritm bara i veckan. Livekodning leder lite till samma frågeställning som där: om en livekodar-DJ använder algoritmer byggda av någon annan – vem äger då upphovsrätten?
Men mest bara: waaaay cool.
Ekonomi och finans
Uber köper mellanösternkonkurrenten Careem
Så är det till sist klart efter månader av förhandlingar: Uber köper mellanösternkonkurrenten Careem för 3,1 miljarder dollar. 1,7 miljarder i konvertibler och 1,4 miljarder i kontanter (som Uber inte har, men hej – sånt är inte ett problem i startupvärlden).
Careem har funnits sedan 2012 och är i dagsläget verksamt i 120 städer i 15 länder. Likt alla liknande företag så håller Careem alltså numer på med mycket mer än att bara köra folk mellan destinationer. Numer finns saker som mat- och paketleveranser, busstjänster och transaktionslösningar i produktportföljen – och Ubers köp inkluderar samtliga dessa verksamheter.
Betalningsmässigt verkar Uber få betala en hyfsat rejält premie. Vid senaste finansieringsrundan värderades Careem till ca 2 miljarder dollar, så en miljard upp. Det ska dessutom vara nytt exitrekord för en mellanösternstartup och dessutom ett av de största köpen inom bildelningstjänster.
Lär dessutom vara ett av de största ”svenska” startupköpen. Careem har nämligen en svensk med bland grundarna.
(Fun fact: ett av företagen som har investerat i Careem är Didi Chuxing – den kinesiska Uber-konkurrenten. Så även om de förlorar andelen i företagen kommer de alltså få pengar för sin andel från Uber.)
McDonalds köper AI-företaget Dynamic Yield
Ska inte säga att jag har siffror som backar upp det här, men det känns som att Israel står för en oproportionerligt stor del av alla techuppköp. Två bara senaste veckan. Först att Alibaba köpte ett AR-företag och nu plockas ett AI-företag upp av… McDonalds.
Dynamic Yield är verksamt inom ”personalisering och beslutsfattande” och prislappen landade på 300 miljoner dollar.
Vad ska McDonalds med tekniken till? Specifikt för att skapa personaliserade menyer för drive thru-försäljning. Förutom att komma med förslag på merförsäjning utifrån vad kunden redan har valt är det tänkt att DY:s teknik ska göra så att drive thru-menyerna ”ska ändras baserat på saker som väder, vilka delar av menyn som är populära och trafikläget”.
Enligt McDonalds själva ska det bli första gången som den här typen av teknik implementeras i en fysisk verksamhet. Verkar dessutom som att McDonalds har testat tekniken under hela 2018 och med tanke på uppköpet så lär de ha varit… rätt nöjda. Tekniken ska finnas runtom i USA under året och ska sedan rullas ut i resten av världen.
Sensmoralen: det börjar bli allt mindre relevant att prata om ”techbolag”. Snart sagt ALLA bolag är techbolag. Och är man inte det är det hög tid att börja fundera i de banorna. Och bara genom att just börja tänka som att man vore ett techbolag kan ge intressant injektion i hur man ser på sin verksamhet. Och vilka möjligheter som finns.
WeWork ökar omsättningen – och förlusterna
Information om hur det går för WeWork (eller We Company som de numer heter). Och det ser ut som för väldigt många startupkollegor: omsättning ökar, men även förlusterna.
Omsättningen 2018 landade på 1,8 miljarder dollar, upp från 886 miljoner året före (alltså ganska precis en fördubbling)
Även förlusten fördubblades, till 1,9 miljarder dollar
WeWork sitter nu på 425 platser och har över 400 000 medlemmar, upp från 186 000 2017 (intäkterna från dessa medlemmar står för 88 % av de totala intäkterna)
Det som är intressant är att ”enterprise members”, som då borde vara stora företag som utnyttjar coworking-ytor, stod för 32 % av de totala medlemskapen (upp från 23 %). Förutom att dessa har längre kontakt är your average bear (vilket ger långsiktig stabilitet jämfört med fladdriga individer) så säger det också en del om den generella trenden – även på stora företag.
Lyft höjer börsintroduktionspriset
På fredag verkar det som att det är dags för Uber-konkurrenten Lyft att kliva in på Nasdaq-börsen. Företaget är just nu ute på raggningsturné inför debuten och det verkar gå bra. Riktigt bra.
Aktien var övertecknad redan andra dagen, vilket har gjort att Lyft har höjt introduktionsintervallet till mellan 70 och 72 dollar per aktie. Skulle ge värdering ”norr om 20 miljarder dollar” och då alltså något över tidigare bedömningen.
Det är ett viktigt besked av flera anledningar. Det är tecken på riskaptiten hos investerare, på hur heta techintroduktioner är i allmänhet och för mobilitetsdelningsföretag i synnerhet och på hur marknaden ser på Lyfts potential. Men det är också goda nyheter för Uber, som kommer följa i Lyfts fotspår inom kort. Ja, det är goda nyheter för alla techbolag som just nu står i kö att noteras i år. Högprofilnamn som Airbnb, Pinterest och Slack.
Lyft värderas till 24 miljarder dollar vid börsintroduktionen
Så är det klart med Uber-konkurrenten Lyfts värdering inför börsdebuten på Nasdaq senare idag. Introduktionspriset sattes till 72 dollar, vilket var i toppen av det föreslagna intervallet 70-72 dollar (som i sin tur var en höjning från det ursprungliga intervallet 62-68 dollar).
Det innebär en värdering över 24 miljarder dollar – och den största börsnoteringen i USA sedan Snap tog steget. (Att Snap numer är långt ifrån den värderingen är en helt annan historia.)
Det här var ett väldigt viktigt besked för noteringsmarknaden i allmänhet och för technoteringarna i synnerhet. Vi kan också gissa att priset kommer att sticka iväg en bit när den officiella handeln börjar, med tanke på det stora intresset.
Intäkterna från Apples tjänster kan uppgå till miljarddollarverksamhet – varje månad
Ett diagram som egentligen inte har något jättestark förankring i verkligheten – men intressant som räkne- och tankeövning.
Analysföretaget Counterpoint har räknat lite på hur Apples tjänstesegment, i och med gårdagens prenumerationspush, skulle kunna bidra till företagets totala intäkter.
Antagandet är räknat utifrån Apples hardcoreanvändare, en grupp som Counterpoint uppskattar till 400 miljoner användare (av Apples 1 miljard huvuden stora kundstock). Vidare har Counterpoint antagit att 30 % av dessa 400 miljoner går lite all in på Apples grejer. (Det finns tydligen såna. Sägs det. Som bygger stora delar av sitt liv på Apple-produkter. Inte för att jag skulle veta själva.)
I det läget landar Counterpoint på att de kunderna skulle lägga runt 100 dollar i månaden på tjänster och 300 dollar på hårdvara. Vilket i sin tur skulle kunna innebära 12 miljarder i månadsintäkter per månad. Bara på prenumerationstjänster…
Visst, nu har Counterpoint som sagt var räknat på kunder som lämnar in sitt kreditkort i Apple-baren. Men de har också räknat på 120 miljoner kunder. Eller någonstans runt 10 % av Apples totala kundunderlag. Så räknat på ett lite mer normalkundspenderande utslaget på alla Apples kunder, alltså 1 miljard stycken, så är det förstås långt ifrån ett orimligt månadsintäktsscenario.
Som jämförelse stod Services 2018 för totalt 10 miljarder dollar i intäkter. För helåret, alltså.
Övrigt
Apple lägger ner Airpower
Okej att Apple satsar mycket på tjänster just nu och okej att laddningsmattan Airpower kan ha blivit en av företagets mest högprofilerade no-show-pordukter – men beskedet som kom i fredags måste ändå sägas vara extremt oväntat: Apple lägger ner sin trådlösa laddningsstation Airpower helt.
Apple har skrotat produkter tidigare som aldrig riktigt har tagit fart, men det här måste ändå vara en av de största plumparna i Apple-protokollet så här långt.
Google lanserar AMP för e-post
Rätt långt efter att det först presenterades dyker så AMP for email upp. Google snabbladdande mobilformat flyttar nu alltså in i våra mejl. Mejl har sett likadana ut sedan de föddes, nu gör vi dem interaktiva, som Google själva resonerar.
Via AMP-mejl ska det gå att interagera med mejl på helt nya sätt. Som att Pinterest-pinna, se detaljer om hotellrum, boka möten eller se och kommentera realtidsuppdaterade G Suite-dokument. Och just realtid är mycket fokus. Att innehållet i ett mejl kan ändras från det att det skickas. Men också medan det sitter i din inkorg. Och, tja, medan du tittar på det.
Handlar alltså i praktiken om att en AMP-sajt flyttar in i mejlet. Med fördelen att mottagaren inte behöver klicka sig vidare till en sajt för att utföra några grundhandgrepp. Inte klicka sig bort, alltså. Men i det här fallet är det inte isolerat bara till Gmail, utan kan även användas i andra mejlklienter. Handlar alltså om att Google vill få ut standarden, och därmed användandet, bredare.
Vad som däremot INTE nämns är möjlighet att shoppa direkt i mejlet. Men det beror nog mest på att Google behöver få lite mer ordning på säkerheten. Och framförallt få med företag på banan. För om man inte behöver lämna nyhetsbrevet för att shoppa är det förstås ett hinder mindre.
Men än viktigare: det betyder, när det är på plats, att företag kan skicka ut sin butik till kunden. Inte bara ett nyhetsbrev med lite erbjudanden, utan den faktiskt produktkatalogen. Självklart personaliserad per kund.
Först Instas checkout och nu det här. Den klassiska e-handelswebbplatsen får det allt tuffare med relevansen.
Finns några begränsningar i dagläget. Som att det bara funkar i datorversionen än så länge (mobilstöd kommer ”snart”). Vilket i sin tur betyder att det ironiskt nog inte funkar i mobilversionen av Gmail. Go figure.
Google inleder satsning att betala för uppstart av lokal nyhetsbevakning
Något som är lite norm nuförtiden är att företag kan vara hårda konkurrenter, rentav osams, på ett område men samarbeta på ett annat. I dessa artikel 11/15-tider vill Google och nyhetsbolag inte vara sämre.
Google (och även Facebook) har haft olika former av initiativ för att främja journalistik. Saker som att lyfta fram lokalt innehåll i nyhetsflöden och vid sökningar. Men också ta fram best practice-modeller för hur man kan arbeta med digitala tjänster.
Finns förstås en baktanke från techjättarna. Att de vill hålla sig väl med företag som, i EU-upphovsrättsdirektivfallet men även mer och mer i USA, annars kan göra livet surt för dem (och därmed hota deras intäkter). Och att innehåll, särskilt mer och mer lokalt sådant, säljer. Och kan få användare att komma tillbaka och lägga mer tid.
Inom ramen för sitt Google News-initiativ har Google också bjussat på saker som G Suite-licenser och krediter på Google-tjänster. Men det senaste initiativet från Google är ett rätt rejält steg fram. Man gör en Facebook (okej, Google har också gjort det): man kommer att finansiera originalinnehåll.
Tillsammans med mediebolaget McClatchy kommer Google fortsätta sin satsning på att hitta ”hållbara affärsmodeller” för lokala nyhetspublikationer. De två kommer att sätta upp lokala, digitala nyhetstjänster i tre samhällen i USA som, som på så många andra ställen, har tappat all lokal nyhetsbevakning.
Google kommer att finansiera satsningen helt och fullt och erbjuda ”teknisk hjälp”. Däremot ska fullständig redaktionell frihet råda för McClatchy (med den vanliga brasklappen att det kan bli intressant när ägaren ska granskas).
Försöket ska pågå under tre år och förhoppningen är dels att publikationerna efter det ska stå på egna ben och att andra ska kunna kopiera det som gjorde dem framgångsrika, typ. Fast då utan pengar från Google.
Just det sistnämnda kommer nog fortfarande bli ett problem. Att inte få en Google-grundplåt. Och initiativet är förstås mycket för att Google vill få mer lokalt innehåll som de kan lyfta upp i sitt sökresultat, vilket kan göra att fler kommer dit för att få lokal information, vilket kan göra att fler små lokala näringsidkare satsar på My business och i förlängningen på annonsering.
Och det för oss tillbaka till det som mycket av artikel 11/15-grälet byggt på: oenighet om ersättning. Om Google fortsätter på det inslagna spåret att lägga ut allt mer (nyhets)innehåll direkt i sökresultatet, så att användare inte klickar sig vidare, så kvarstår lite av detta grundproblem.
Det som skulle vara intressant är om försöket skulle leda till nya sätt att hantera vinstdelning – men också delvis eller helt nya affärsmodeller. För både nyhetspublikationer och Google.
Hur är det att hamna på svarta listan i Kinas sociala poängsystem?
Det kommer allt fler berättelser om individer som drabbats av Kinas sociala poängsystem. Det som ger dig pluspoäng för ”bra” beteenden och minuspoäng för ”dåliga” beteenden. Här är en till. David Kong, en man vars verksamhet gick omkull. Det gjorde att han gjorde sig skyldig till vad som verkar vara ett av de grövsta felstegen man kan göra enligt poängskalan (ja, om vi bortser från att det lär finnas rätt mycket som handlar om politiska åsikter, om vi säger så): han kunde inte betala tillbaka sitt lån. Det har gjort honom till en ”laolai”. En oönskad person.
Och det ska finnas 13 miljoner kineser som har hamnat på den svarta listan (återigen, det lär finnas svartare delar i den listan – men om vi håller oss till ”normalkinesen”).
I Kongs fall innebär det att han inte har rätt att köpa ”lyxvaror”. Dit räknas flygbiljetter och biljetter till höghastighetstågen.
Dessutom vill ingen göra affärer med honom när han väl gått och blivit laolai, eftersom det i sig är ett stigma. Alltså blir det ännu svårare att betala tillbaka lånet. Rinse and repeat.
Ännu en pikant detalj: vissa telebolag låter laolai-abonnenter få en särskild ringsignal, så att den som ringer vet vad det är för slags individ som finns i andra änden av linjen.
Kina bygger solkraftverk – i rymden
Because of course they do.
Comics Sans – bra för tillgängligheten
Ha. Underbart. Artikeln är två år gammal, men jag hade ingen aning om det fram till nu. Vilket typsnitt ska användas för att göra dyslektiker glada – och därmed bidra till bra tillgänglighet? Comics Sans. FTWAF.
Sans Forgetica – typsnittet som ska hjälpa studenter med studierna
Mer typsnittsnyheter. Sans Forgetica. Ska vara världens första typsnitt specifikt framtaget för att hjälpa studenter med inlärningen. Och, ja, utan att kollat upp det påståendet närmare så är jag rätt övertygad om att så är fallet.
Sans Forgetica har tagits fram i samarbete mellan typografer och psykologer och typsnittets hela funktion är att göra det enklare för studenter att komma ihåg det de har läst. Hur? Genom att försvåra läsningen.
Som synes har typsnittet ojämnheter där det inte borde finnas. Det gör det lite jobbigare att läsa och det lilla extra hindret gör att hjärnan bättre kommer ihåg det den har läst. Det är alltså varianter av andra typografitester när man kapar botten av ord eller kastar om ordningen på bokstäver för att visa att hjärnan ändå klarar av att läsa. Den fyller i luckorna själv. Dessutom i linje med diskussioner som finns om att hinder och trösklar, även digitalt, kan vara något positivt i lagom omfattning.
Typsnittet är gratis att ladda och stöder glädjande nog även svenska tecken.
Har ingen aning om psykologin bakom eller hur effektivt det kan vara – men gillar själva initiativet av ren princip.
(Dessutom: sjukt många pluspäng för namnet.)
Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör