Kategorier
Allmänt digitalt Digitalisering Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 13 2019 – del 3

Övriga delar i sammanställningen

Del 1: EU:s upphovsrättsdirektiv, Sociala medier

Del 2: Sök/SEO, Strömmade medier/prenumerationstjänster, Detaljhandel/e-handel, AR/VR, IoT – internet of things, AI – artificiell intelligens, Bekvämlighetsekonomin

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Digitalisering

Volkswagen uppges ta hjälp av Amazon för att optimera sin logistik

Ännu ett intressant samarbete. Volkswagen uppges vara på gång att ta hjälp av Amazon. Men inte för att kränga bilar utan för att ”koppla ihop VW-gruppens växter och lager”. Kort sagt hjälpa Volkswagen att få det lite grönare och mer ombonat på sitt lager. Tydligen en tjänst som Amazon nu erbjuder företag.

Det kan eventuellt också vara så att allt inte blev helt rätt när jag körde Google Translate på den tyska originalartikeln.

Handlar alltså om att Volkswagen kommer att ta hjälp av Amazon för att bättre optimera sin interna logistik. Det är åtminstone det som det spekuleras kring nu. Avtalet ska offentliggöras inom kort och då/i så fall lär det komma mer info.

Att logistik är en extremt viktig komponent i en fungerande e-handel (ja, eller handel) är förstås inget nytt. Därför inte särskilt konstigt att teche-handelsjättarna har blivit bra på det här. Men det är intressant att se i vilket tempo de håller på att tjänstifiera den här delen av verksamheten – för att kunna sälja såväl teknik som know how till andra (och därmed låta intäkterna därifrån bekosta driften och utvecklingen av just techjättarnas egen logistik).

Volkswagen och Amazon i samarbete

Volkswagen och Amazon har gått med på ett strategiskt partnerskap inom vad man kallar för ”industrimolnet”.

Ikea inreder hel tunnelbanevagn som reklamkampanj

Så kan man också göra reklam för sina produkter. 

Visst, i sig inte jättenytt (även om det kanske/sannolikt är första gången som Ikea möblerar en hel tunnelbanevagn med Billys kompisar). Men här finns frön till något som håller på att hända – en helt ny syn på mobila miljöer. Och Ikea har redan börjat förbereda sig. 

För några månader sedan började Ikea prata om att släppa en bilkollektion. Alltså en uppsättning möbler och andra tillbehör specialframtagna för bilar. Fast inte bilar som vi är vana att se dem inredda – utan hur bilar kan inredas om vi inte längre behöver köra dem. När standardinredningen i en bil inte längre är fem framåtriktade platser. 

Om vi bortser från de säkerhetsmässiga utmaningar som också behöver lösas (vi har lärt oss bygga säkra bilar med dagens upplägg hur länge som helst, men måste lite börja om från början här) så är logiken förstås felfri. I det här läget slutar en bil vara en bil och blir en ”boyta” fast på hjul. Ett vardagsrum. Ett kontor. Ett matrum. 

Samma för kollektivtrafik. Fortfarande mest ett ställe att skyffla folk från A till B, men lär bli mer än så. Och då inte bara långa pendlarsträckor utan också de kortare sträckorna. 

Alvin Foo on LinkedIn: IKEA has a whole train to promote its store in Japan👍 | 15 comments

IKEA has a whole train to promote its store in Japan👍 | 15 comments on LinkedIn

Senaste DJ-trenden: livekodande

Ha. Coolt. DJ:ande för algoritmeran: livekodande. 

På ett sätt ett helt vanligt DJ-gig. Någon som vänder plattor och en publik som dansar eller tittar på den som vänder plattor. Eller i det här fallet: tittar på den som skriver kod eller tittar på den kod som skapas. 

Det handlar om interaktivt musikskapande mellan människa och maskin. Också klassiskt DJ-manér. Färdig som byggs om, effektremixas och ges nytt liv. Det kanske rentav skapas helt ny musik med liveinstrument. Men under livekodande blir det ännu mer live. 

DJ:n, eller kodaren, är den som bestämmer vilka algoritmer som ska köras och när. Men det är algoritmen som skapar musiken och elementen som kommer ut, utifrån de uppsatta parametrarna. En liveduett där dirigenten inte vet exakt hur det kommer att bli. Algorithmically yours. 

Warner skrev sitt första skivkontrakt med en algoritm bara i veckan. Livekodning leder lite till samma frågeställning som där: om en livekodar-DJ använder algoritmer byggda av någon annan – vem äger då upphovsrätten? 

Men mest bara: waaaay cool. 

DJs of the Future Don’t Spin Records-They Write Code

”Live-coding” parties are the latest phenomenon in underground electronic music culture.

Ekonomi och finans

Uber köper mellanösternkonkurrenten Careem

Så är det till sist klart efter månader av förhandlingar: Uber köper mellanösternkonkurrenten Careem för 3,1 miljarder dollar. 1,7 miljarder i konvertibler och 1,4 miljarder i kontanter (som Uber inte har, men hej – sånt är inte ett problem i startupvärlden).

Careem har funnits sedan 2012 och är i dagsläget verksamt i 120 städer i 15 länder. Likt alla liknande företag så håller Careem alltså numer på med mycket mer än att bara köra folk mellan destinationer. Numer finns saker som mat- och paketleveranser, busstjänster och transaktionslösningar i produktportföljen – och Ubers köp inkluderar samtliga dessa verksamheter.

Betalningsmässigt verkar Uber få betala en hyfsat rejält premie. Vid senaste finansieringsrundan värderades Careem till ca 2 miljarder dollar, så en miljard upp. Det ska dessutom vara nytt exitrekord för en mellanösternstartup och dessutom ett av de största köpen inom bildelningstjänster.

Lär dessutom vara ett av de största ”svenska” startupköpen. Careem har nämligen en svensk med bland grundarna.

(Fun fact: ett av företagen som har investerat i Careem är Didi Chuxing – den kinesiska Uber-konkurrenten. Så även om de förlorar andelen i företagen kommer de alltså få pengar för sin andel från Uber.)

Uber is paying $3.1BN to pick up Middle East rival Careem | TechCrunch

After months and months of rumors it’s finally been confirmed that ride-hailing giant Uber is picking up its Middle East rival Careem in an acquisition

McDonalds köper AI-företaget Dynamic Yield

Ska inte säga att jag har siffror som backar upp det här, men det känns som att Israel står för en oproportionerligt stor del av alla techuppköp. Två bara senaste veckan. Först att Alibaba köpte ett AR-företag och nu plockas ett AI-företag upp av… McDonalds.

Dynamic Yield är verksamt inom ”personalisering och beslutsfattande” och prislappen landade på 300 miljoner dollar.

Vad ska McDonalds med tekniken till? Specifikt för att skapa personaliserade menyer för drive thru-försäljning. Förutom att komma med förslag på merförsäjning utifrån vad kunden redan har valt är det tänkt att DY:s teknik ska göra så att drive thru-menyerna ”ska ändras baserat på saker som väder, vilka delar av menyn som är populära och trafikläget”.

Enligt McDonalds själva ska det bli första gången som den här typen av teknik implementeras i en fysisk verksamhet. Verkar dessutom som att McDonalds har testat tekniken under hela 2018 och med tanke på uppköpet så lär de ha varit… rätt nöjda. Tekniken ska finnas runtom i USA under året och ska sedan rullas ut i resten av världen.

Sensmoralen: det börjar bli allt mindre relevant att prata om ”techbolag”. Snart sagt ALLA bolag är techbolag. Och är man inte det är det hög tid att börja fundera i de banorna. Och bara genom att just börja tänka som att man vore ett techbolag kan ge intressant injektion i hur man ser på sin verksamhet. Och vilka möjligheter som finns.

McDonalds acquires Israeli AI company Dynamic Yield – SiliconANGLE

McDonalds acquires Israeli AI company Dynamic Yield – SiliconANGLE

WeWork ökar omsättningen – och förlusterna

Information om hur det går för WeWork (eller We Company som de numer heter). Och det ser ut som för väldigt många startupkollegor: omsättning ökar, men även förlusterna.

Omsättningen 2018 landade på 1,8 miljarder dollar, upp från 886 miljoner året före (alltså ganska precis en fördubbling)

Även förlusten fördubblades, till 1,9 miljarder dollar

WeWork sitter nu på 425 platser och har över 400 000 medlemmar, upp från 186 000 2017 (intäkterna från dessa medlemmar står för 88 % av de totala intäkterna)

Det som är intressant är att ”enterprise members”, som då borde vara stora företag som utnyttjar coworking-ytor, stod för 32 % av de totala medlemskapen (upp från 23 %). Förutom att dessa har längre kontakt är your average bear (vilket ger långsiktig stabilitet jämfört med fladdriga individer) så säger det också en del om den generella trenden – även på stora företag.

No Title

No Description

Lyft höjer börsintroduktionspriset

På fredag verkar det som att det är dags för Uber-konkurrenten Lyft att kliva in på Nasdaq-börsen. Företaget är just nu ute på raggningsturné inför debuten och det verkar gå bra. Riktigt bra. 

Aktien var övertecknad redan andra dagen, vilket har gjort att Lyft har höjt introduktionsintervallet till mellan 70 och 72 dollar per aktie. Skulle ge värdering ”norr om 20 miljarder dollar” och då alltså något över tidigare bedömningen. 

Det är ett viktigt besked av flera anledningar. Det är tecken på riskaptiten hos investerare, på hur heta techintroduktioner är i allmänhet och för mobilitetsdelningsföretag i synnerhet och på hur marknaden ser på Lyfts potential. Men det är också goda nyheter för Uber, som kommer följa i Lyfts fotspår inom kort. Ja, det är goda nyheter för alla techbolag som just nu står i kö att noteras i år. Högprofilnamn som Airbnb, Pinterest och Slack. 

Lyft increases IPO price | TechCrunch

The ride-hailing giant may charge up to $10 more per share than originally planned.

Lyft värderas till 24 miljarder dollar vid börsintroduktionen

Så är det klart med Uber-konkurrenten Lyfts värdering inför börsdebuten på Nasdaq senare idag. Introduktionspriset sattes till 72 dollar, vilket var i toppen av det föreslagna intervallet 70-72 dollar (som i sin tur var en höjning från det ursprungliga intervallet 62-68 dollar). 

Det innebär en värdering över 24 miljarder dollar – och den största börsnoteringen i USA sedan Snap tog steget. (Att Snap numer är långt ifrån den värderingen är en helt annan historia.) 

Det här var ett väldigt viktigt besked för noteringsmarknaden i allmänhet och för technoteringarna i synnerhet. Vi kan också gissa att priset kommer att sticka iväg en bit när den officiella handeln börjar, med tanke på det stora intresset. 

Lyft IPO priced at $72 per share | CNN Business

Even unprecedented losses aren’t cutting into investor appetite for Lyft’s Wall Street debut.

Intäkterna från Apples tjänster kan uppgå till miljarddollarverksamhet – varje månad

Ett diagram som egentligen inte har något jättestark förankring i verkligheten – men intressant som räkne- och tankeövning.

Analysföretaget Counterpoint har räknat lite på hur Apples tjänstesegment, i och med gårdagens prenumerationspush, skulle kunna bidra till företagets totala intäkter.

Antagandet är räknat utifrån Apples hardcoreanvändare, en grupp som Counterpoint uppskattar till 400 miljoner användare (av Apples 1 miljard huvuden stora kundstock). Vidare har Counterpoint antagit att 30 % av dessa 400 miljoner går lite all in på Apples grejer. (Det finns tydligen såna. Sägs det. Som bygger stora delar av sitt liv på Apple-produkter. Inte för att jag skulle veta själva.)

I det läget landar Counterpoint på att de kunderna skulle lägga runt 100 dollar i månaden på tjänster och 300 dollar på hårdvara. Vilket i sin tur skulle kunna innebära 12 miljarder i månadsintäkter per månad. Bara på prenumerationstjänster…

Visst, nu har Counterpoint som sagt var räknat på kunder som lämnar in sitt kreditkort i Apple-baren. Men de har också räknat på 120 miljoner kunder. Eller någonstans runt 10 % av Apples totala kundunderlag. Så räknat på ett lite mer normalkundspenderande utslaget på alla Apples kunder, alltså 1 miljard stycken, så är det förstås långt ifrån ett orimligt månadsintäktsscenario.

Som jämförelse stod Services 2018 för totalt 10 miljarder dollar i intäkter. För helåret, alltså.

Alvin Foo posted on LinkedIn

Alvin Foo posted images on LinkedIn

Övrigt

Apple lägger ner Airpower

Okej att Apple satsar mycket på tjänster just nu och okej att laddningsmattan  Airpower kan ha blivit en av företagets mest högprofilerade no-show-pordukter – men beskedet som kom i fredags måste ändå sägas vara extremt oväntat: Apple lägger ner sin trådlösa laddningsstation Airpower helt.

Apple har skrotat produkter tidigare som aldrig riktigt har tagit fart, men det här måste ändå vara en av de största plumparna i Apple-protokollet så här långt.

Apple cancels AirPower wireless charger

Apple has canceled its AirPower wireless charger, citing difficulty in achieving the company’s ”high standards” for the product.

Google lanserar AMP för e-post

Rätt långt efter att det först presenterades dyker så AMP for email upp. Google snabbladdande mobilformat flyttar nu alltså in i våra mejl. Mejl har sett likadana ut sedan de föddes, nu gör vi dem interaktiva, som Google själva resonerar.

Via AMP-mejl ska det gå att interagera med mejl på helt nya sätt. Som att Pinterest-pinna, se detaljer  om hotellrum, boka möten eller se och kommentera realtidsuppdaterade G Suite-dokument. Och just realtid är mycket fokus. Att innehållet i ett mejl kan ändras från det att det skickas. Men också medan det sitter i din inkorg. Och, tja, medan du tittar på det.

Handlar alltså i praktiken om att en AMP-sajt flyttar in i mejlet. Med fördelen att mottagaren inte behöver klicka sig vidare till en sajt för att utföra några grundhandgrepp. Inte klicka sig bort, alltså. Men i det här fallet är det inte isolerat bara till Gmail, utan kan även användas i andra mejlklienter. Handlar alltså om att Google vill få ut standarden, och därmed användandet, bredare.

Vad som däremot INTE nämns är möjlighet att shoppa direkt i mejlet. Men det beror nog mest på att Google behöver få lite mer ordning på säkerheten. Och framförallt få med företag på banan. För om man inte behöver lämna nyhetsbrevet för att shoppa är det förstås ett hinder mindre.

Men än viktigare: det betyder, när det är på plats, att företag kan skicka ut sin butik till kunden. Inte bara ett nyhetsbrev med lite erbjudanden, utan den faktiskt produktkatalogen. Självklart personaliserad per kund.

Först Instas checkout och nu det här. Den klassiska e-handelswebbplatsen får det allt tuffare med relevansen.

Finns några begränsningar i dagläget. Som att det bara funkar i datorversionen än så länge (mobilstöd kommer ”snart”). Vilket i sin tur betyder att det ironiskt nog inte funkar i mobilversionen av Gmail. Go figure.

Take action and stay up-to-date with dynamic email in Gmail

Over the past decade, our web experiences have changed enormously-evolving from static flat content to interactive apps. Yet email has largely stayed the same with static messages that eventually go out of date, or are merely a springboard to accomplish a more complex task.

Google inleder satsning att betala för uppstart av lokal nyhetsbevakning

Något som är lite norm nuförtiden är att företag kan vara hårda konkurrenter, rentav osams, på ett område men samarbeta på ett annat. I dessa artikel 11/15-tider vill Google och nyhetsbolag inte vara sämre.

Google (och även Facebook) har haft olika former av initiativ för att främja journalistik. Saker som att lyfta fram lokalt innehåll i nyhetsflöden och vid sökningar. Men också ta fram best practice-modeller för hur man kan arbeta med digitala tjänster.

Finns förstås en baktanke från techjättarna. Att de vill hålla sig väl med företag som, i EU-upphovsrättsdirektivfallet men även mer och mer i USA, annars kan göra livet surt för dem (och därmed hota deras intäkter). Och att innehåll, särskilt mer och mer lokalt sådant, säljer. Och kan få användare att komma tillbaka och lägga mer tid.

Inom ramen för sitt Google News-initiativ har Google också bjussat på saker som G Suite-licenser och krediter på Google-tjänster. Men det senaste initiativet från Google är ett rätt rejält steg fram. Man gör en Facebook (okej, Google har också gjort det): man kommer att finansiera originalinnehåll.

Tillsammans med mediebolaget McClatchy kommer Google fortsätta sin satsning på att hitta ”hållbara affärsmodeller” för lokala nyhetspublikationer. De två kommer att sätta upp lokala, digitala nyhetstjänster i tre samhällen i USA som, som på så många andra ställen, har tappat all lokal nyhetsbevakning.

Google kommer att finansiera satsningen helt och fullt och erbjuda ”teknisk hjälp”. Däremot ska fullständig redaktionell frihet råda för McClatchy (med den vanliga brasklappen att det kan bli intressant när ägaren ska granskas). 

Försöket ska pågå under tre år och förhoppningen är dels att publikationerna efter det ska stå på egna ben och att andra ska kunna kopiera det som gjorde dem framgångsrika, typ. Fast då utan pengar från Google.

Just det sistnämnda kommer nog fortfarande bli ett problem. Att inte få en Google-grundplåt. Och initiativet är förstås mycket för att Google vill få mer lokalt innehåll som de kan lyfta upp i sitt sökresultat, vilket kan göra att fler kommer dit för att få lokal information, vilket kan göra att fler små lokala näringsidkare satsar på My business och i förlängningen på annonsering.

Och det för oss tillbaka till det som mycket av artikel 11/15-grälet byggt på: oenighet om ersättning. Om Google fortsätter på det inslagna spåret att lägga ut allt mer (nyhets)innehåll direkt i sökresultatet, så att användare inte klickar sig vidare, så kvarstår lite av detta grundproblem.

Det som skulle vara intressant är om försöket skulle leda till nya sätt att hantera vinstdelning – men också delvis eller helt nya affärsmodeller. För både nyhetspublikationer och Google.

Google wants to bring local news back to underserved cities

Google and newspaper publishing company McClatchy announced a new partnership that will aim to develop sustainable business models for local news publications. As part of the ongoing Google News Initiative, the companies will be teaming up to create the Compass Experiment, which will provide local news coverage to three mid-sized communities in the US that currently suffer from a dearth of sources of information.

Hur är det att hamna på svarta listan i Kinas sociala poängsystem?

Det kommer allt fler berättelser om individer som drabbats av Kinas sociala poängsystem. Det som ger dig pluspoäng för ”bra” beteenden och minuspoäng för ”dåliga” beteenden. Här är en till. David Kong, en man vars verksamhet gick omkull. Det gjorde att han gjorde sig skyldig till vad som verkar vara ett av de grövsta felstegen man kan göra enligt poängskalan (ja, om vi bortser från att det lär finnas rätt mycket som handlar om politiska åsikter, om vi säger så): han kunde inte betala tillbaka sitt lån. Det har gjort honom till en ”laolai”. En oönskad person. 

Och det ska finnas 13 miljoner kineser som har hamnat på den svarta listan (återigen, det lär finnas svartare delar i den listan – men om vi håller oss till ”normalkinesen”). 

I Kongs fall innebär det att han inte har rätt att köpa ”lyxvaror”. Dit räknas flygbiljetter och biljetter till höghastighetstågen. 

Dessutom vill ingen göra affärer med honom när han väl gått och blivit laolai, eftersom det i sig är ett stigma. Alltså blir det ännu svårare att betala tillbaka lånet. Rinse and repeat. 

Ännu en pikant detalj: vissa telebolag låter laolai-abonnenter få en särskild ringsignal, så att den som ringer vet vad det är för slags individ som finns i andra änden av linjen. 

Why are 13 million people in China banned from flights and fast trains?

’Discredited individuals’ in China are barred from taking high-speed trains and flights as part of the country’s efforts to adopt a carrot-and-stick approach to building trustworthiness.

Kina bygger solkraftverk – i rymden

Because of course they do. 

China Aims to Build a Giant Solar Space Station to Harvest the Sun’s Rays | Digital Trends

China is hoping to build a giant orbiting solar power station which can tap the sun’s rays without having to worry about inconveniences like dense cloud cover or day and night cycles. It could then beam this solar energy down to Earth wherever it is most urgently required.

Comics Sans – bra för tillgängligheten

Ha. Underbart. Artikeln är två år gammal, men jag hade ingen aning om det fram till nu. Vilket typsnitt ska användas för att göra dyslektiker glada – och därmed bidra till bra tillgänglighet? Comics Sans. FTWAF. 

The Reason Comic Sans Is a Public Good

Instagram recently added a Comic Sans-like font to its Stories. People love to hate the font, but for people with dyslexia, it’s easier to read.

Sans Forgetica – typsnittet som ska hjälpa studenter med studierna

Mer typsnittsnyheter. Sans Forgetica. Ska vara världens första typsnitt specifikt framtaget för att hjälpa studenter med inlärningen. Och, ja, utan att kollat upp det påståendet närmare så är jag rätt övertygad om att så är fallet. 

Sans Forgetica har tagits fram i samarbete mellan typografer och psykologer och typsnittets hela funktion är att göra det enklare för studenter att komma ihåg det de har läst. Hur? Genom att försvåra läsningen. 

Som synes har typsnittet ojämnheter där det inte borde finnas. Det gör det lite jobbigare att läsa och det lilla extra hindret gör att hjärnan bättre kommer ihåg det den har läst. Det är alltså varianter av andra typografitester när man kapar botten av ord eller kastar om ordningen på bokstäver för att visa att hjärnan ändå klarar av att läsa. Den fyller i luckorna själv. Dessutom i linje med diskussioner som finns om att hinder och trösklar, även digitalt, kan vara något positivt i lagom omfattning. 

Typsnittet är gratis att ladda och stöder glädjande nog även svenska tecken. 

Har ingen aning om psykologin bakom eller hur effektivt det kan vara – men gillar själva initiativet av ren princip. 

(Dessutom: sjukt många pluspäng för namnet.) 

https://www.rmit.edu.au/news/all-news/2018/oct/sans-forgetica-news-story

Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör

Kategorier
AI - Artificiell intelligens AR/VR Bekvämlighetsekonomin Detaljhandel/e-handel IoT - internet of things Sök/SEO Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 13 2019 – del 2

Övriga delar i sammanställningen

Del 1: EU:s upphovsrättsdirektiv, Sociala medier

Del 3: Digitalisering, Ekonomi och finans, Övrigt

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Sök/SEO

Google ger sig på Airbnb med sökningar efter semesterboende

Åhejåhå. Det här är stort. Google goes Airbnb. Senaste sökresultatsfunktionen: sök semesterboende. Way to förstöra Airbnb-börsnoteringsfesten. 

Via hotellsökfunktionen går det nu alltså att söka efter det perfekta semesterboendet. Ja, eller det som åtminstone passar bäst utifrån det man önskar sig. Förstås med bilder, information och recensioner. 

Visst, inte en fullständig Airbnb-dödare, men är flera kliv in på Airbnb:s planhalva. Inte minst eftersom Google sitter på en väldigt stor konkurrensfördel i sammanhanget: möjlighet att visa upp och därmed marknadsföra boenden direkt i samband med sökningar. 

Vi kan nog gissa att den här typen av funktion på sikt kommer att integreras ännu mer direkt i sökresultatet. Med andra ord så att du inte ens måste gå in i en dedikerad funktion – ens på Google. 

Find and book vacation rentals, with help from Google

Google Hotels includes a wider assortment of vacation rental properties worldwide.

Google gör det möjligt för användare att skapa publika evenemang i Maps

Google tar ännu ett kliv in på Facebooks planhalva. Testar/har börjat rulla ut möjlighet att skapa publika evenemang. 

Vissa Android-användare ska nu kunna skapa ett evenemang ungefär som man skulle gör på Facebook. Ett evenemang som sedan, antar jag, kommer att dyka upp i Maps om man gör en sökning på vad som finns eller finns att göra i närheten av en plats. 

Den här funktionen lär förstås kunna passa in bra med de olika funktioner som börjar dyka upp för företag att skapa och ladda upp olika typer av innehåll, som erbjudanden, direkt i My business i sökresultatet. För att inte tala om stödet för att följa platser. 

Ett tämligen självklart användarscenario är någon form av lokal marknad. På sikt lär man säkert kunna söka på typ ”hashtag” – alltså att få fram alla företag som deltar i en marknad eller liknande. Och vilka erbjudanden de har. Som säkert dessutom lär kunna gå att anpassa beroende på hur nära kunden är butiken. 

Det här kan förstås också användas till demonstrationer och andra sammankomster vilket gör att Google allt mer kommer att tampas med samma sak som just Facebook: vilka evenemang tillåts att visas? Okej med klimataktivism men inte anti-invandringsmanifestationer? 

Google Maps lets some users create public events

You might soon have an easy way to let Google Maps users know when you’re hosting a big get-together. Android Police has discovered that Google is quietly giving at least some Android users the option to create public events.

Google Earth börjar visa street view-bilder från Mars – på Jorden

Ha. Ännu ett skönt Google-initiativ: traska runt på Mars via Google Earths ”street view”-funktion. Ja, eller ”Mars på Jorden”, som Google själva konstaterar. Mer specifikt: Devon Island. 

Ön ska tydligen vara en av de mest Mars-lika platserna på Jorden. Inte minst tack vare den totala avsaknaden av infrastruktur eller andra mänskliga ingrepp. Men även landskapet i sig ska påminna om vår grannplanet. 

Google har gjort precis som vanligt. Haft fyrhjulingar och människor som fått åka och gå omkring med kameror som skapat de bilder som Google sedan mashat ihop på sedvanligt 3D-street view-sätt. Så nu har du chans att uppleva alla magnifika sevärdheter på Devon Island hemma i soffan. Typ. 

Dessutom förevigades själva projektet också via en ”bakom kulisserna”-film som ska vara världens första dokumentärfilm inspelad med en Pixel 3-mobil. 

Rove around ”Mars on Earth” in Street View

Head north to Devon Island in Street View and learn about the Mars research being done there.

Googles sök börjar öppna bildlänkar utan att länka vidare

Google fortsätter sin satsning att döda alla andra webbplatser. Eller åtminstone göra allt de kan för att vi inte ska behöva dem – och därmed klicka bort oss från Google. Senast ut: in app-webbläsare. I webbläsaren.

Nu handlar det på sätt och vis om sidor där man oavsett inte trycker sig bort. Det verkar bara gälla Googles snabbladdande AMP-mobilformat. Man skulle alltså kunna säga att det handlar om sajter som redan lagt sitt innehåll hos Google.

Men, tja, vi kan väl nästan gissa att det här kommer bli den normala hanteringen även för vanliga, icke-AMP-sajter.

Detaljhandel/e-handel

Lifvs Sandinavia öppnar sin första obemannade butik

Saker jag missade förra veckan: Lifvs Scandinavia öppnade den första butiken i företaget i sitt ”Amazon Go”-projekt. Ja, eller valfri kinesisk motsvarighet. Alltså en obemmmannad livsmedelsbutik. Fasta modulformat om 25 eller 33 kvadratmeter, med en dedikerad app för att shoppa från sortimentet. 

Pilotbutiken hamnade i Bålsta och intresset verkar ha varit stort. Men nyhetens behag är en sak – blir intressant att se om användningen håller i sig. 

Men som koncept är det förstås mitt i prick. Och då inte så mycket den obemannade delen, utan två andra stora trender just nu: bekvämlighet och att finnas där kunden är (snarare än att förvänta sig att kunden ska komma till dig). 

Första obemannade Lifvs-butiken har öppnat: ”Fantastiskt stort intresse”

I förra veckan öppnade Lifvs Scandinavia sin första pilotbutik i Bålsta väster om Stockholm. Butiken ligger strax utanför samhället i ett nytt villaområde som hittills saknat alla former av närservice. Och butiken verkar ha hamnat rätt, vd Bea Garcia konstaterar att de först dagarna inneburit ett ”enormt tryck”.

Kan sociala shoppingtjänsten Yunjis modell fungera i Instagram?

Ännu ett kinesiskt företag på väg till amerikanska börsen: SoCom-företaget Yunji.

I sammanhanget är det en rätt liten introduktion. Yunji räknar ”bara” med att dra in upp till 200 miljoner. I höstas kom uppgifter om att Yunji siktade på att ta in 1 miljard till en värdering mellan 7 och 10 miljarder dollar – så om de uppgifterna stämmer har Yunji alltså fått skala ner de planerna rätt rejält. Trots att Yunji är något så halvovanligt som en startup som nästan går med vinst.

Vad gör då Yunji? Erbjuder socialt shoppande via WeChat. Om man så vill, ett rent ”pluginföretag” till den applattformen. I artikeln jämförs tjänsten mycket med liknande Pinduoduo. Båda är ungefär lika gamla och omsatte 2018 ungefär lika mycket (strax under 2 miljarder dollar). Däremot var Pinduoduos förluster 1,5 miljarder dollar, medan Yunjis alltså nästan gick plus minus noll (minus 8 miljoner). Och de skillnaderna trots att Pinduoduo har tio gånger fler användare.

Yunji har varit i blåsväder eftersom modellen har haft pyramidspelsvibbar: få pengar ju fler användare du får att signa upp på plattformen. De har sedan dess ändrat sin affärsmodell något men i grund och botten handlar det om att användare betalar en medlemsavgift och får fördelar och rabattar. Men de får också möjlighet att öppna en egen butik på plattformen.

Och det sista är extra intressant.

Yunji är inte den enda tjänsten i landet som har liknande funktionalitet och att sätta upp sin egen butik, sin egen e-handel, och sälja grejer är vanligare i Kina än här. Du kan sälja vi Blocket, Etsy och eBay, vilket på sätt och vis ger dig ungefär samma sak – men de kinesiska varianterna är ofta närmare kopplade till sociala funktioner. Liveströmningsthopping och retailtainment. Och blir på sätt och vis mer som en ”riktig” e-handelssajt.

Det får mig förstås att tänka ”Instagram”.

I och med nysläppta utcheckningsfunktionen finns i princip alla element som behövs för att skapa en ”webbshop” direkt i plattformen. Marknadsföringsmöjligheter och livesändningsfunktioner finns redan. En tjänst som Tulerie, där du kan hyra ut kläderna i din befintliga garderob, skulle exempelvis kunna platsa bra här. Plus att vi då också skulle se såväl funktioner som helt nya företag som erbjuder logistiken som tjänst.

Blir väldigt intressant att se vilken riktning Facebook tänker att Instagram ska ta. Om de ser det som en plattform för företag att sälja sina produkter, eller om man (också) ser framför sig ”privatpersonsbutiker”.

Instagram som marknadsplats. Fullt ut.

https://techcrunch.com/2019/03/25/yunji-ipo/

Strömmade medier/prenumerationstjänster

Spotify köper podcastföretaget Parcast

Spotify kör verkligen hårt på podcastspåret just nu. Efter uppköpet av Gimlet och Anchor nyligen köper man nu ännu ett podcastföretag: Parcast. ”A storytelling-driven podcast studio”. 

Parcast är alltså ännu en innehållsstudio snarare än en distributions- eller teknikplattform. Mer specifikt har man gjort 18 poddserier och ska ha 20 till i kö för resten av året (som man kan anta blir av trots uppköpet). 

Med det här signalerar Spotify tydligt att man tänker göra det som många andra, inklusive de själva, gör kring innehåll: skapa eget för att köpa mellanhänder och för att driva på hela segmentet som helhet. 

Dessutom ger originalinnehåll exklusivt innehåll som kan användas som argument för att locka kunder att välja just Spotifys plattform. Det intressanta blir att se om Spotify även här också kommer att göra materialet tillgängligt i konkurrerande tjänster för att på så sätt tjäna pengar även om kunder inte aktivt väljer Spotify som tjänst. 

Spotify Continues Podcast Push With Parcast Acquisition – Hypebot

Spotify continues its major push into podcasting with the acquisition of Parcast, a storytelling-driven podcast studio. The deal comes just weeks after the streamer acquired podcast giants Gimlet and Anchor.. Continue reading

Spotifys kurerade spellistor blir mer personaliserade

Spotify blir mer ännu mer personligt. Nu får mänskligt kurerade spellistorna sällskap av personaliseringsalgoritmer. Istället för en lista fits all så kommer en och samma lista se annorlunda ut för olika lyssnare. Kort sagt så ska du få ännu högre träffsäkerhet vad gäller att få låtar du gillar – i spellistor som sannolikt redan innan rätt mycket innehåller det du gillar. 

Handlar förstås inte bara om att göra kunderna nöjda. Även ett sätt att blidka skivbolagen. Enligt Spotifys tester så ökar andelen som letar sig vidare efter att ha fått en låt servad på det här sättet med 80 procent och andelen sparade låtar gick upp med 66 %. Men det innebär också att antalet potentiella artister i varje spellista av den här typen ökar med 30 procent och antalet låtar med 35 procent. Spotify ökar alltså den potentiella synligheten (ja, eller… hörligheten?) med en tredjedel. Verkar alltså ha gynnat alla inblandade trots att inte alla lyssnare hör alla låtar. 

Jag tänker direkt på en mashuptjänst som fortsättning på det här. Jag har en lista, en vän till mig har en annan. Sedan har vi en tredje lista som automatiskt samlar låtarna som diffar mellan våra listor. 

Spotify is personalizing more playlists to individual users

Spotify is going to make some of its playlists part curated, part personalized. Human editors will still pick and choose which songs fit on which playlist, but every song will no longer show up for every listener. Instead, Spotify will automatically adjust the playlist to better fit a listener’s tastes.

Google börjar transkribera poddar på sin podcastplattform

Ännu en bra Google-grej. Och en rätt självklar sådan, egentligen, med tanke på Googles rötter: automatiskt transkribering av poddar. Kort sagt: möjlighet att textsöka på innehåll. 

Det verkar åtminstone som att den här tjänsten är på gång baserat på kodgrävande. Vi kan nog anta att så kommer att ske hyfsat snart. 

Nackdelen är förstås att det bara fungerar för Googles poddplattform (och det är bara i Android som funktionen har setts, men det behöver inte betyda att den inte kommer samtidigt till iOS, eller åtminstone rätt kort efter). 

Korsmultimedialt innehållssökande börjar bli allt vanligare. Söka musik baserat på färg eller mat på sinnesstämning. Kort sagt: låta användare och kunder söka innehåll och produkter på det sätt som passar var och en bäst. 

Google Podcasts search might get a lot better soon

Google has started transcribing podcasts on its Podcasts app and making the text searchable.

Warner skriver sitt första skivkontrakt med en algoritm

Skön grej. Och ett tecken i tiden. Skivbolaget Warner har signat en ny artist. Så långt inget konstigt. Vad som sticker ut lite mer är att artisten är en… algoritm. 

Vad det handlar om är Endel, en antistressapp, som kommer att släppa 20 album under året. Appen ska skapa ”personaliserade ljud” baserat på en massa användardata som tid på dagen, plats och puls. Man kan välja om syftet är att sova, slappna av eller få hjälp att fokusera. Och det ska alltså vara en algoritm som står för musikskapandet. 

Endel har även släppt en Alexa-skill som ska använda ”predikativa mekanismer” för att skapa ”lämpliga ljudlandskap under dagen”. Med andra ord att man ska kunna be Alexa att skapa en bakgrundsljudsmiljö anpassat efter användaren – och som dessutom följer och anpassar sig efter användarens dag. (Blir förstås spännande om det finns flera personer i hushållet…) 

Nu känns det här alltså mer som avslappningsbakgrundsljud än ren musik, men om man tänker lite mer längre så skulle det här kunna bli hur musik skapas åt oss. Alltså inte bara att Spotify rekommenderar låtar som liknar det jag gillar – utan att en algoritm skapar den musik som är skräddarsydd för mig just här och nu. Med de harmonier, den sångröst, text och känsla som passar mig bäst just nu. 

Warner Music Group signs deal for records made by an algorithm – Music Business Worldwide

A sound app called Endel has become the first-ever algorithm to release music via major label…

Är Youtube på gång att skrota sin satsning på eget originalvideoinnehåll?

Hur går det egentligen för Youtubes originalvideoinnehållssatsning? Lite sådär, enligt Bloomberg. Så pass sådär att man kommer att skära i den. Och i praktiken kasta in handduken i kampen mot de andra jättarnas mastondontsatsningar. 

Youtube själva säger att uppgifterna helt saknar grund och att de kör på precis som planerat. De var väl lite tvungna att säga det. 

Men på det här området har Google och Facebook en sak gemensamt: båda är kungar på användarskapat innehåll, men när det handlar om proffsinnehåll, alltså där man hostar upp pengar till produktionsföretag för serier eller filmer (eller andra typer av medier) så har inget av företaget fått riktigt snurr på verksamheten. 

Visst ”ingen snurr” är relativt i det här sammanhanget. Det kan fortfarande handla om miljontals visningar. Men nu pratar vi om företag som kastar runt miljardsiffror till vänster och höger och då hamnar kraven på annan nivå. 

Att se om det finns substans i Youtube-uppgifterna. Och om det i så fall kommer innebära att satsa mer på betalt innehåll i samarbete med youtubare eller om man än mer väljer att gå Youtube TV-spåret med att erbjuda (mest) andras innehåll i en paraplytjänst. 

YouTube cancels two original series but denies moving away from original content

YouTube has reportedly canceled two of its biggest original series, and it’s not accepting pitches for new scripted shows. The sci-fi series Origin and Overthinking with Kat & June have both reportedly been canceled.

Youtube står för en tredjedel av all mobil internettrafik

Ni vet Youtube? Som används… en del? Nya siffror från Sandvine (som jag inte kände till tidigare, men som verkar mäta internettrafik) gör gällande att Youtube står för 37 % av all mobilinternettrafik. Det är mer än en tredjedel det.

Och avståndet till tvåan är också… rätt stort. Facebook hamnar på andra plats med 8,4 %, Instagram på plats fyra med 5,7 % och WhatsApp på 3,7 % (dessutom har de av någon anledning brutit ut ”Facebook video” på en egen post med 2,5 %). Enligt samma siffra är Netflix den verkliga mobilhoggargiganten totalt sett med 15 % av all internettrafik, men om man bara tittar på mobiltrafik så landar andelen på måttliga 2,4 %. Nästan lika mycket som Appstore (finns förstås anledningar, som att Netflix fortfarande säkert tittas på stationära enheter och att det där handlar om högre videokvalitet).

Diagram som visar att Youtube tar 37 % av internetmobiltrafiken

Två saker som att notera: 

WhatsApp hamnar väldigt långt efter Facebook, och rätt långt efter även övriga i Facebook-familjen. Det märks att WhatsApp fortfarande mestadels är populär på tillväxtmarknader med dåliga uppkopplingar, låga inkomster och därmed jämförbart höga uppkopplingskostnader. Jag misstänker att även Facebooks Lite-app räknas in och därmed drar ned snittet för moderskeppet.

Det andra som sticker ut, och som är det riktigt stora utropstecknet, är att Snapchat suger ungefär lika mycket mobildatatrafik som Facebook och mer än Instagram (nästan så att Snapchats siffror är Instagrams plus WhatsApps sammanslagna). Trots betydligt mindre användarskara. Okej, Snapchat har ju sedan starten varit en video först-app, men det säger en hel del om hur mycket de som använder Snapchat faktiskt använder tjänsten.

Visst, en enda undersökning som vi inte ska hänga upp allt på, men ändå intressant.

YouTube Makes Up 37% of Mobile Web Traffic Worldwide

According to data revealed in a new report, YouTube is responsible for 37% of all mobile web traffic.

AR/VR

Alibaba köper AR-företaget InfinityAR

Alibaba har plockat upp ännu ett bolag. Man har köpt israeliska AR-företaget InfinityAR, som arbetar med AR-mjukvara. 

Kort sagt ännu ett tecken på hur AR blir allt viktigare som teknik för e-handel. Ja, eller rättare sagt mixed reality-handel: ”offline”-teknik för att lyfta onlineshoppingupplevelsen. 

Alibaba Buys AR Software Company InfinityAR

Israel-based InfinityAR develops augmented reality software

IoT – internet of things

Googles TossingBot – en jäkel på att… kasta saker

Ha. TossingBot. Senaste Google-roboten. Framtagen i samarbete med Princeton university. En bot som kan plocka upp en grej och… kasta den.. Ja, och sen fånga det kastade objektet. 

När man ser filmen är det väldigt lätt att tänka meh. Och det är rätt ofta känslan när man ser saker som robotar nu har lärt sig. Sjukt basala grejer. 

Men det säger något om hur jäkla komplex och fantastisk den kvantdator vi har innanför pannbenet är. Och vilken enastående bioprogrammering som naturen har fått till. Alla samtida ekvationer som studsar runt som elektroniska impulser. Som att kasta och ta emot ett objekt. 

Och då ska vi förstås också komma ihåg att de robotar som tas fram ofta, likt en AI idag, är gjorda för att utföra ett enda moment. Som människor växla mellan helt olika manövrer med i princip ingen omställningstid. Lätt att glömma att vi är statistiskt omöjliga tvåbensmirakel skapade av stjärndamm. 

https://spectrum.ieee.org/automaton/robotics/artificial-intelligence/google-teaches-robot-to-toss-bananas-better-than-you-do

Ikeas Sonos-samarbete dyker upp

Så har Ikeas Sonos-högtalarsamarbete landat. Fortfarande inget om pris annat än att det kommer att vara ”överkomligt”. Och ja, självklart funkar högtalaren också att använda som bokhylla eller bokstöd. 

Ikea reveals Sonos-powered bookshelf speaker ahead of April 9th event

Ikea has been teasing its new Sonos-powered Symfonisk speakers for months, but a new post from the company celebrating its Red Dot design award have shown off the finished version of the upcoming speaker (set for an official April 9th reveal) a bit ahead of schedule.

AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter

Google startar globalt AI-råd för att övervaka etisk utveckling och användning av AI

Ännu ett Google-initiativ på AI-området. En global översynskommitté som ska säkerställa att Google lever upp till sina egna principer gällande etisk och ansvarsfull användning och utveckling av AI-tekniken såväl inom företagets forskning som dess produkter. 

Gruppen består av kompetenser från beteendevetenskap, psykologi, ekonomi, matematik, musikteknologi och förstås AI-världen. Även en ”utrikespolitikexpert och diplomat”. 

Det här börjar bli en grej bland techjättarna. Inte AI i sig (som visserligen alla håller på med), utan att outsourca delar av övervaknings- och kontrollfunktioner till oberoende organ. Facebook är på att dra igång liknande initiativ (som kring överklaganden vad gäller innehåll som plockas ned). 

Vi kan tänka oss att det kommer diskussioner även kring detta. Å enda sidan är det helt straight forward. Ett företag som väljer en ”styrelse” och väljer vilka som ska sitta där. Men nu pratar vi om företag som har enormt stor inverkan på våra liv, den digitala utvecklingen och inte minst, som här, teknik som har potential att bli fantastiskt bra eller fantastiskt dålig för mänskligheten. 

Det gör att man kan skulle kunna unna sig ett tankeexperiment. 

Kommer vi se någon slags tech-FN? Och vilka sitter i så fall där? Och vem bestämmer det? 

An external advisory council to help advance the responsible development of AI

Editor's note and update as of April 4, 2019: It’s become clear that in the current environment, ATEAC can’t function as we wanted. So we’re ending the council and going back to the drawing board. We’ll continue to be responsible in our work on the important issues that AI raises, and will find different ways of getting outside opinions on these topics.

Bekvämlighetsekonomin

Tencent och Alibaba i samarbete kring mobilitetsdelningstjänster

Vem behöver Game of Thrones när vi har verkligheten? Ännu ett samarbete som är lite… uppseendeväckande. Ett nytt kinesiskt mobilitetsdelningskonsortium bestående bland annat av… Alibaba och Tencent. 

Satsningen, under namnet T3, består förutom Kinas två techgiganter också bland andra av tre statsägda kinesiska biltillverkare. Techspelarna bidrar med sin datasmartness och biltillverkarna står för, ja, tilverkningen av mobiliteten. Målsättningen är att skapa ett ”smart mobility ecosystem”. 

Tillsammans plöjer företagen i samarbetet ner 1,45 miljarder dollar i T3 och planen är att ha 5000 fordon på vägarna redan i maj/juni. 

Anledningen är förstås att man vill ta upp kampen med världens största mobilitetsdelningsföretag Didi Chuxing. Ett företag som… både Tencent och Alibaba har investerat i. Ja, sen har vi förstås också en annan konkurrent, Hello TransTech, där en av investerarna är Alibaba-kopplade Ant Financial (bakom mobilbetalningsplattformen Alipay). 

Because så klart. 

https://techcrunch.com/2019/03/26/t3-ride-hailing-china/

Lyft börjar erbjuda servicecenter, kreditkort och andra förmåner för sina förare

Inför börsnoteringen snartsnartsnart fortsätter Lyft bygga ekosystem. Fast den här gången ett internt ekosystem. Man släpper fler anledningar för förarna att välja Lyft. Och därmed förstås sluta apphoppa. 

Företaget lanserar ett bankkonto utan avgift, ett Lyft-betalkort med med cashback (4 procent på restaurangbetalningar, 2 procent på bensin och 1 procent på mat – alltså typ de grejer du behöver för att kunna köra åt Lyft) och egna verkstäder där Lyft-förare får rabatt på service och tvätt. 

Finns ytterligare en baktanke: genom att erbjuda rabatter kan Lyft få sitt förarerbjudande att bli mer attraktivt – utan att höja priserna på körningar (som skulle kunna driva ner efterfrågan). Lite win-win-win, alltså. 

Lyft har, mer eller mindre, profilerat sig som det ”schyssta” alternativet, men har aktivt motarbetat olika lagförslag som skulle höja minimilöner för arbetare som Lyft-förare. Initiativen ovan är ännu ett sätt att ge anställningsförmåner utan att fullt ut börja arbetsgivaransvar. 

Men trots det finns det en lite åtminstone en liten tendens att gigföretag mer och mer börjar närma sig mer traditionella anställningsformer. Helt enkelt för att det i vissa lägen nästan blir billigare. Definitivt enklare på vissa sätt. 

https://www.theverge.com/2019/3/26/18281125/lyft-driver-bank-account-debit-card-service-center

Ubers Ride pass kommer till fler städer

Det går att prenumerera på allt. Som Uber-turer. Nu rullar företaget ut sin Ride Pass-satsning i fler städer. Kostnad 14,99 dollar i månaden, eller 24,99 i städer där Uber även erbjuder scooter- och elcykelalternativ. Så vad får du för den månadskostnaden? Åka hur mycket du vill? Nej, du får betala samma låga pris oavsett när du åker. 

Ride Pass är alltså krasst talat en försäkring. En försäkring mot priser som skjuter i höjden när många vill åka. Du måste fortfarande betala för varje resa, utöver prenumerationskostnaden. Om man så vill: försäkra sig mot ryckiga marknadspriser. 

Lönar sig ett sådant abonnemang? Svaret lär bli: det beror på. För Uber-knarkare kan det säkert löna sig. För Uber ska det tydligen inte alls löna sig. Tvärtom så är det Uber som slantar upp mellanskillnaden om en förare förlorar pengar på en Ride Pass-körning. Men det är något som Uber bevisligen är beredda att räkna hem. Åtminstone ett tag till. 

Uber’s Ride Pass brings discounts to 20 more cities

You don’t have to live in Los Angeles, Miami, Denver, Austin or Orlando to lock in discounted Uber rates anymore. The company announced today that it’s expanding Ride Pass to another 20 US cities. The monthly subscription plan lets users secure consistent, low rates that aren’t impacted by ridership spikes, traffic or weather.

Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör

Kategorier
Allmänt digitalt Sociala medier Spaningar

Digitala spaningar vecka 13 2019

Övriga delar i sammanställningen

Del 2: Sök/SEO, Strömmade medier/prenumerationstjänster, Detaljhandel/e-handel, AR/VR, IoT – internet of things, AI – artificiell intelligens, Bekvämlighetsekonomin

Del 3: Digitalisering, Ekonomi och finans, Övrigt

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Genomgång av Apples nya prenumerationstjänster

News+
Pay
Card
Arcade
TV
TV+

Artikel: 6 insikter från Apples tjänstepresentation

6 insikter från Apples tjänstepresentation 25 mars 2019

Sammanfattning av Apple News+

Först ut i Apples tjänstepresentation ikväll: Apple News. Ja, eller Apple News+, som tjänsten nu heter.

News är fortfarande gratis, plus-tjänsten ger:

  • 300+ magasin
  • Live-omslag: SJUKT VIKTIGT. Ett rörligt omslag
  • Ännu mer personaliserat innehåll (och mer innehåll överlag)

LA Times och The Wall Street Journal är de tyngsta namnen - så det saknas milt sagt… en del tidningar. 

Tekniskt: annonsörer får ingen spårningsdata från appen.

Kostnad: 9,99 dollar per månad (alltså det vanliga strömningspriset). Omfattar familjeabonnemang. 

Sjukt snygg, men är i grund och botten fortfarande Apple News. Börjar i USA och Kanada. Europa i höst (Storbritannien först ut). Behövs betydligt fler titlar för att det ska bli riktigt intressant (framförallt dagstidningar - det märks att Apple inte nådde hela vägen fram här i förhandlingarna).

Bild från produktpresentationen av Apple News+

Sammanfattning av nyheterna i Apple Pay och Apple Card

Lite oväntat: Apple Pay får ett rätt stort lyft.

Apple Pay: kommer passera 10 miljarder betalningar under 2019.

Kommer finnas i 40+ länder under 2019. Kommer gå att betala i kollektivtrafik i Portland, Chicago, New York.

Apple släpper betalkortet Apple Card (som det spekulerats om tidigare i år). Kortet ska vara designat för iPhone. Digital signup, bor i  Funkar där Apple Pay accepteras (vilket också verkar vara överallt där MasterCard accepteras). I samarbete med Goldman Sachs och MasterCard. 

Wallet får en Tink-funktion: se hur mycket du spenderar och på vad. Får mer info om var du spenderade pengar, inklusive karta. Det här är en rätt stor grej - bra väg mot Apple som banktjänst.

Daily cash: lojalitetsprogram, betala med Apple Pay och få 2 % i dagliga pengakickback som bonus. 3 % när du köper Apples egna grejer, 1 % om du betalar med det fysiska kortet).

Inga avgifter, inga internationella avgifter, inga förseningsavgifter. 

Kortnumret sparas i särskilt säkerhetschip i Apple Pay. 

VÄLDIGT mycket säkerhetprat och att Apple inte kommer att sälja infon till någon annan (gäller även Goldman Sachs). Som av en händelse.

Apple card: inget kortnummer, ingen CVV-kod, inget utgångsdatum och ingen signatur - finns i Wallet-appen. Gjort i titan - SJUKT snyggt.

Bild från produktpresentationen av Apple Pay och Apple Card

Sammanfattning av Apple Arcade

Nästa tjänst ut: App Store, mer specifikt speldelen.

iOS den största spelplattformen - i världen. 1 miljard människor har laddat ner spel från Appstore.

Apple Arcade - Apples spelplattform. Världens första spelprenumerationstjänst för mobil, datorer och ”vardagsrummet”. Kommer bli en egen avdelning i vanliga App Store.

Kommer finnas exklusiva spel bara för Arcade. ”Kommer funka offline, till skillnad från spelströmningstjänster”. Handofffunktion mellan enheter. Inga annonser.

Inte finnas möjlighet att köpa grejer i spel, alltså inga freemiumspel. Över 100 nya och exklusiva spel.

Kommer i höst, till över 150 marknader. Inget pris i dagsläget.

Logotypen till Apple Arcade

Sammanfattning av nyheterna i Apple TV och Apple TV+

Ny Apple TV-app. Apple TV Channels.

On-demand, annonsfritt. Online eller offline. ”Best picture and sound available” - snygg Netflix-passning.

Strömningstjänster och ”vanliga” abonnemang på ett ställe. Det vanliga med rekommendationer och, ja, ni vet.

Alla kanaler nås från Apple TV-appen, så att man inte måste hoppa omkring mellan appar. 

Det främst argumentet är det som Apple är bäst på: få allt att sitta ihop på ett snyggt och enkelt sätt.

Kommer i maj. Apple TV kommer för första gången till Macen i höst. Apple TV-appen kommer för också för första gången till Smart TV-apparater (Samsung, LG etc.) Kommer också till Roku och Amazon. Kommer till 100+ länder i höst.

Bild från produktpresentationen av Apple TV+

Apple vill inte döda Netflix - Apple vill ha ombord Netflix

Det har varit... några artiklar om tisdagens prenumerationsupprampning från Apple. Här är en till, om TV+ (alltså företaget satsning på originalvideoinnehåll). Ännu en som missar målet.

Argumentet är att Apples vinster kommer kollapsa när vi slutar köpa iPhones lika ofta. Det har vi också hört rätt många gånger, och det är absolut sant att Apple alltjämt har en bra bit på vägen att tjäna lika mycket pengar på tjänster som på hårdvara. Men just nu tänker jag fokusera på feltänket kring just TV+.

TV+ benämns ofta som Netflix-dödaren - eller snarare tveksamheter om den kan lyckas med det. Men TV+ är inte slutmålet - det är förstås bara ett medel på vägen. Apple TV, alltså själva appen som samlar kanaler så att man slipper växla app, är den riktiga anledningen till att Apple släppte TV+.

Med andra ord: Apple har precis som Netflix gjorde och som exempelvis Spotify nu gör börjat skapa originalinnehåll för att få sin distributionsplattform att sticka ut. Men också för att driva trafik till den plattformen i sig - och i förlängningen till konkurrerande tjänster.

Nu är Apple bra på att tjäna pengar på det mesta, men TV+ kommer som artikeln konstaterar kosta mycket pengar under lång tid framöver. Förhållandevis låg marginal, även om företaget kapar intäktsmellanhänder. Men fördelen för Apple (och andra, som Amazon) är att de inte måste tjäna pengar specifikt på TV+.

Apple vill inte döda Netflix med Apple TV+. Apple vill använda TV+ för att locka ombord kunderna för att i förlängningen få Netflix (och alla andra) att sälja sina prenumerationer och distribuera sitt innehåll via Apple TV.

Why Apple Stock Will Fall 25% When The Hollywood Glow Fades

Goldman Sachs says investors soon will conclude that new digital ventures will not offset slowing iPhone sales.

EU:s upphovsrättsdirektiv (artikel 11 och artikel 13)

EU har röstat igenom upphovsrättsdirektivet

I veckan klubbade EU-parlamentet det nya upphovsrättsdirektivet. Här är mina tankar om vad konsekvenserna kan bli.

EU:s upphovsdirektiv – tolkningarna, felaktigheterna och vad som faktiskt står om artikel 11 och artikel 13

Google medger att upphovsrättsdirektivet inte blev så illa som de befarade

I min sammanfattning av och om EU:s upphovsrättsdirektiv skrev jag om att Google mjuknat i kritiken mot skrivningarna i förslagen och konstaterade att de blev bättre ju mer tiden gick. (Och eftersom båda sidorna började gnälla ju närmare slutet vi kom, desto mer är det ett tecken på att EU hittat en balans där ingen sida var riktigt nöjd - alltså ingen övervikt åt någon sida). Nu konstaterar Googles Sverige-chef Anna Wikland samma sak igen i den här intervjun.

Det som är lite synd är att artikeln lite onödigt blandar punkter från de två kontroversiella artiklarna (11/15 respektive 13/17). Det blir äpplen och päron.

Sen finns det förstås de vanliga halvfelaktigheterna (direktivet kräver inte att någon sajt, inte ens Youtube, måste ha ett uppladdningsfilter. Mindre sajter är dessutom nära nog så explicit undantagna från de hårdaste kraven man bara kan komma). Ja, och sen kommer förstås just Youtube ha sitt uppladdningsfilter (och jobba vidare med det) oavsett vad EU hade bestämt - inte minst för att skydda sig mot amerikanska stämningar och hantering av en massa individuella nedtagningskrav).

Men läs min sammanfattning. Jag upprepar inte hela den här. Jag går istället in på tre andra saker i texten:

1. Jag är övertygad om att Google inte kommer att stänga ner News oavsett. En sak att göra det i ett enskilt land, men hela EU är för viktigt för Google. De inser att de då lämnar spelplanen öppen för någon annan. (Det vore exempelvis inte orimligt att Apple skulle se sin chans att skapa en ersättare med syfte att driva till News-appen. Ja, News+, både vad gäller användare och publicister).

2. Wikland-citatet "det viktiga är detaljerna i hur lagstiftningen implementeras i varje land. Där vill vi ta en aktiv del, tillsammans med lagstiftare, publicister, kreatörer och andra, och så se till att implementeringen blir så bra som möjligt". Sett till totala lobbyinsatser så lär Google ha sopat banan med det som hela publicist- och upphovsrättsbranscherna lobbade ur sig. Google kommer med andra ord att, precis som de kommersiella direktivförespråkarna, fortsätta bearbeta lagstiftare både direkt och indirekt.

3. Ett annat citat som inte alls har med upphovsrättsdirektivet att göra - men som är en intressant och viktig fråga digitaliseringsmässigt. "Samhället måste omskola 500.000 svenskar varje år för uppnå detta". Vem är det som ska säkerställa att företag får rätt digital kompetens - samhället eller företagen? Google gör insatser för att bidra med sin kunskap för att säkerställa sin egen personalförsörjning, vilket förstås är ett jättebra initiativ. Men i ett bredare perspektiv blir det även här en fråga om ansvar. Vilket ansvar ska och kan företag förväntas ta, när det många gånger handlar om omskolning av befintlig personal?

Svenska Googlechefen om EU:s nya regler: Bättre än befarat

Googles Sverigechef Anna Wikland vill ta en aktiv roll i diskussionerna om EU:s nya regler om upphovsrätten. "Det viktiga är detaljerna i hur lagstiftningen implementeras i varje land", säger hon.

Sociala medier

Facebook, Instagram och WhatsApp

Facebook testar funktion för att visa att man är tillgänglig för rekryterare

Facebook tar ännu ett steg mot att bli LinkedIn (FACEBOOK IS NOT LINKEDIN! 🤬). Nu har en inställning som gör det möjligt att ange att man är öppen för nya utmaningar setts i det vilda. Kort sagt göra ens Facebook-jobbprofil sökbar för rekryterare. 

Än så länge har vare sig Facebooks eller Googles jobbtjänster tagit någon jättefart - beroende på att de än så länge inte verkar ha satsat så hårt. De rullar ut funktion efter funktion (och ofta i begränsad geografisk omfattning). Blir intressant att se vad som skulle hände om de bestämde sig för att trycka på stora knappen. 

https://twitter.com/wongmjane/status/1109479983494258689

Instagram byter namn till Instagram From Facebook?

En liten stor grej. Appkodgrävaren Jane Manchun har hittat en intressant detalj i Instagram. Namnet "Instagram From Facebook". Alltså att Facebook finns med i det "formella" namnet på appen.

Det här behöver förstås egentligen inte betyda något alls. Det kan ju vara så att den har hetat så här länge internt hos Facebook. Behöver inte betyda att det är ett namn som kommer marknadsföras mot användarna.

Men det skulle vara helt i linje med det Facebook har gjort i ett par år nu: föra tjänsterna närmare varandra. Från att ha varit i princip helt separerade tjänster har Facebook så sakteliga föst ihop dem. Via länkar men också genom att funktioner allt mer ärvs mellan apparna och därmed suddar ut deras tidigare rätt unika positioner i Facebooks ekosystem.

Och senaste tidens avhopp av Instagrundarna (på grund av strypt autonomi) och Zuckerbergs vision om en tjänsteagnostisk chattplattform, där det ska gå att skicka ett meddelande från exempelvis WhatsApp där mottagaren sedan kan läsa det i Intagram Direct. Lägg till att Facebook också siktar på att suga in andra former av meddelandetekniker, som sms, i sin kommunikationsplattform.

Men det här skulle förstås också därför kunna signalera något ännu större: att de enskilda varumärkena försvinner. Inte idag eller i morgon, men på sikt. Känns förstås märkligt att döda så inarbetade varumärken, men det vore inte första gången ett initiativ att ha 1 varumärke har trumfat starka delvarumärken.

Eller om man så vill: det handlar om att vilja använda olika tjänster eller funktioner. Det kanske blir så att du skapar ett Facebook-konto och sedan får plocka ihop din egen palett av funktioner i ett anpassningsbart gränssnitt. Drag and drop-appar (ja, eller vilken teknik som kommer sen). Du kanske rentav får förslag beroende på vilken slags mobilmodell och vilken uppkoppling du har. Och var du bor.

Och, tja, om man så vill. Det kanske är så enkelt som att Zuckerberg vill visa de Instagrakramande Facebook-hatarna att, well, det är Facebook ni använder…

Instagram From Facebook Branding Spotted in App

"Instagram will have a new branding called 'Instagram from Facebook'," reverse engineer Jane Manchun Wong tweeted.

Facebook lanserar Candidate connect inför indiska valet

Ny intressant funktion i Facebook. I Indien, åtminstone. Inför (om jag fattar rätt) valet till underhuset i Indiens parlament så lanserar Facebook "Candidate connect". Ett sätt för politiker att presentera sig och sina frågor. På 20 sekunder. 

Det är alltså ett fast format där alla, oavsett finansiella muskler vad det verkar, samma möjlighet och samma format att utnyttja. 

Så vad är fördelarna med formatet? Bortsett från att det genom att jämna ut spelplanen demokratiserar demokratin så kommer de olika politikernas tjugosekundare att synas överst i nyhetsflödet för alla användare, sorterade och grupperade per valdistrikt (så att man med andra ord ser sina lokalpolitiker). Lite som stories, tänker jag. 

I dessa tider av nedprioritering av icke-vänner-innehåll kan det alltså vara ett rätt bra införsäljningsargument. 

Intressant att som om/när motsvarande funktion kommer hit. 

Facebook launches video feature for Lok Sabha election candidates

Facebook's new feature will let poll candidates upload 20-second videos in which they can introduce themselves and highlight the election issues.Voters either through a bookmark or through a message can watch the videos of candidates

Instagram kan få snabbspolningsfunktion

Saknat att inte kunna snabbspola i Instagram-videos? Nu verkar det som att den funktionen är på väg. 

Instagram tests letting you scroll through videos

Instagram is testing out adding a seek bar to videos posted on people's feeds, finally giving you access to the most basic amount of control over video playback. The feature was discovered by app researcher Jane Manchun Wong.

LinkedIn

LinkedIn får funktioner som gör det enklare att boka möte

LinkedIn släpper nya funktioner för meddelandetjänsten, som ska göra det lättare att boka mötestid. Det går att dela kalender direkt i chattfunktionen och även dela sin plats. Det känns alltså som att det kommer lite Microsoft-know how här. Tänker att det borde komma en mötesbokarbot också. Känns väldigt given för LinkedIn. 

Det som däremot var mest intressant för mig var att LinkedIn själva kallar sin meddelandefunktion för LinkedIn Messenger. Jag tror inte jag har sett det namnet på tjänsten tidigare. 

New LinkedIn Messenger Tools Make It Easier To Set Up Meetings

LinkedIn announced a few new features in LinkedIn Messenger to make it as easy as possible for members to set up meetings.

LinkedIn får stöd för lookalike-målgrupper

Ännu några nya LinkedIn-funktioner: 

  • Lookalike audience: som på övriga plattformar, klona tvillingmålgrupper i annonsriktande 
  • Utvidgning av intresseriktning av annonser: blandar det som händer på LinkedIn (som intressen) med saker som "din målgrupp interagerar med i sökmotorn Bing". Så... en funktion som gör att du kan rikta annonser baserat på vad dina målgrupper gör på LinkedIn, alltså. 
  • Målgruppsmallar: ett antal startmallar (just nu 20) som ska göra det enklare att komma igång med B2B-marknadsföringen på plattformen 

Introducing Powerful New Targeting Options on LinkedIn

LinkedIn announces Lookalike Audiences, Interest Targeting with Microsoft Bing data, and Audience Templates. Read on for details.

Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör

Kategorier
Artikel Strömmade medier

6 insikter från Apples tjänstepresentation 25 mars 2019

Så blev det idag så till sist dags för presentationen av Apples egen strömningstjänst. Ja, eller snarare presentation av det som kommer att finnas där (kommer bo i Apple TV-appen). Och trots att det tidsmässigt var den del av presentationen som fick absolut mest tid så var det egentligen den vi fick veta minst om. Som pris.

Däremot kom det en hel del annat. Jag går igenom det om kom här. Men det som var absolut mest intressant var det som INTE sades. Eller som bara sades lite by the way i förbifarten. Det är det jag tänkte gå igenom här. ”De andra” sakerna i Apples stora tjänstepresentation.

Vad som presenterades under kvällens event

Men vi börjar med att gå igenom de faktiska produktnyheterna som Tim Cook och hans sällskap gick igenom.

Apple News+

Nyhetstjänsten kompletteras med prenumerationstjänst med över 300 magasin och dagstidningar (LA times och The Wall Street Journal – här har Apple bevisligen inte lyckats med förhandlandet). Kostnad 9,99 dollar per månad, inklusive familjeabonnemang. Snygg, men i stort fortfarande News. Blir på riktigt intressant först när fler dagstidningar hoppar på. Lär komma. (Kommer till Europa i höst. Åtminstone till Storbritannien. Inget om Sverige.)

Apple Pay och Apple Card

Apple Pay kommer passera 10 miljarder betalningar totalt under 2019. Den stora grejen var att Apple släpper kreditkortet Apple Card tillsammans med Goldman Sachs och MasterCard (uppgifterna stämde alltså). Tillsammans med kortet får Apple Wallet, där kortet bor, Tink-funktionalitet för att få bättre överblick över ekonomin.

Arcade

Apples egen spelprenumerationsplattform. Inte en strömningsplattform utan just en prenumerationsplattform. Kommer bara innehålla betalspel (alltså inga freemiumspel). Enligt Apple den första spelplattformen för mobilspel, datorspel och ”vardagsrummet”. Kommer till 150 marknader i höst. Inget pris i dagsläget.

Apple TV

En helt omgjorde TV-app, med möjlighet att samla och prenumerera alla sina strömningstjänster så väl som andra typer av innehåll. Ja, åtminstone det som finns. Netflix är inte en av kanalerna.

Apple TV+

Apples originalvideotjänst. Annonsfri prenumerationstjänst. 100+ länder från start (vilket rimligtvis borde betyda Sverige). Kommer i höst. En hel hög tunga namn (regissörer, skådespelare, Oprah Winfrey) från start.

Då var det ur vägen. Nu mina tankar kring det som presenterades och sades utöver det här. Och vad det säger oss om Apples framtid.

1. Karttjänsten, Siri och 1 miljard fickor

2016 sa Tim Cook under en presentation att iMessage var den mest använda appen i iOS. Mer använd än Facebooks appar och Youtube, alltså. Nu kom ännu en sån förhållandevis stor bomb nästan direkt (och hastades förbi rätt snabbt): Apples karttjänst är den mest använda kartappen i iOS. ”By far”. Okej, det är den inbyggda karttjänsten så den är förstås dopad, men det här är vad jag vet första gången som Apple går ut och säger det. Det, om vi säger så, lär inte vara en slump.

Dessutom fick vi veta att Siri är världens mest populära digitala assistent. Återigen, ”populär” är ett intressant ord i sammanhanget. Inte ”mest använda”. Det kan helt enkelt betyda att det är den assistent som finns i enskilt flest enheter – 1 miljard+ stycken närmare bestämt. Samma siffra nämndes även några gånger under presentationen. Oprah sa det två gånger (bara att få henne att säga det lär ha kostat Apple lite extra).

Vad betyder det här? Det är förstås Apples sätt att säga ”skitstor potential”. Och, i fallet med karttjänsten, ”när vi gör något så använder folk det”.

Men det är ändå lite intressant att just karttjänsten nämndes specifikt. I det fallet tänker jag två saker. Det ena är att Apple skulle kunna växla upp den plattformen som en rejäl pengamaskin om de gjorde en Google (fast mer ”private and secure” som Apple droppade mer än ett par gånger, förstås också väldigt medvetet). Det andra är att det inte känns som en slump att det kommer precis när Google har jackat upp priset för Google Maps rätt rejält. ”Hörni, det finns en skitstor karttjänst till. Som inte kostar alls lika mycket.”

Men framförallt är budskapet givetvis: ”när vi nu satsar fullt ut på tjänster så har vi en lojal användarskara 1 miljard enheter stor. Fatta vad mycket pengar vi kommer tjäna på hårdvaran som folk redan äger”.

2. ”Apple har slutat innovera. De är slut.” etc. etc.

Var något revolutionerande? Nej. Presenterade Apple något som inte redan finns? Nej.

Lite som vanligt, alltså. Apples styrka har (nästan) aldrig varit innovationen per se. Att vara först med något. 

Tar man de olika delarna var för sig så blir det trevliga grejer som säkert inte kommer vara riktigt lika vassa som de dedikerade tjänster som finns. Men det viktiga är som vanligt något annat (som inte sades riktigt lika tydligt som jag trodde det skulle göras): allt sitter ihop. Allt kommer finnas på ett ställe.

De olika delarna sitter ihop mest bokstavligen talat i iCloud. I ditt Apple-konto. Men Apples ekosystem på tjänstesidan växlar nu upp ytterligare ett snäpp. Som att Apple nu är ytterligare ett steg närmare att få en Spotify för video. Alltså alla världens kanaler på ett ställe, i en prenumeration, till en mottagare. Apple hoppas förstås att det blir som med iTunes: att allt fler upptäcker att det är bättre att vara med än att inte vara med.

Netflix har byggt ett väldigt starkt varumärke och är bra på att marknadsföra sina tjänster, men video håller på att gå samma väg som musik. Det blir saker för den andra skärmen. Något i bakgrunden. Bekvämligheten, att det som finns i ett abonnemang jag redan betalar, är en tuff utmaning för vilket varumärke som helst.

Ordet ”Netflix-dödare” kommer vara väldigt vanlig när det skrivs om Apples originalsatsning. Men den är bara ett medel. Det är Apple TV som är målet. Och det som kommer bli den verkliga Netflix-konkurrenten. Inte främst via innehållet utan genom att äga bekvämligheten och tiden. Och på Apple-vis vara tillräckligt bra.

3. Ett stort steg mot fullständig bankverksamhet

Lite på new retail-manér börjar Apples tjänster driva trafik till varandra.

Mest påtagligt förstås via det som händer med Apple Pay och Apple Card (ännu en by the way-grej – det kommer att gå att betala med Apple Pay i kollektivtrafiken i tre amerikanska städer, en rätt stor grej på egen hand).

Med ett Apple Card får Apple Wallet Tink-funktionalitet. Alltså verktyg för att följa sina utgifter och få hjälp med att hålla koll på ekonomin. Det här finns snart sagt i varenda bankapp. Här dock (utifrån det som visades) det snyggaste sätt jag sett så här långt.

Apple Card får dessutom cashback-program. 3 procent om du köper Apples egna tjänster (det var intressant nog bara tjänster som nämndes om jag minns rätt – även det intressant i sammanhanget), 2 procent om du köper annat och 1 procent om du handlar med det fysiska kortet. Kortet är alltså främst tänkt att användas digitalt. (Dessutom inga avgifter, inklusive utlandsavgifter eller förseningsavgifter – här säger vi hej till Klarna.)

Varför ett kort? För att tjäna pengar på den ”rika världen” (om vi ska vara lite fördomsfulla). Alltså väst. Inte den del av världen som än så länge generellt sätt är fattigare – och som framförallt har hoppat över kreditkortet till förmån för mobilbetalningar. Men kortet är förstås kopplat till Apple Pay. Vad Apple gör är alltså två saker i ett:

  • Tjänar pengar på alla oss som envisas (eller är typ tvingade) att hålla kvar vid kortbetalningar
  • Knuffar kortanvändarna i mobilbetalningsriktningen. Knuffar alltså oss användare mot mobilbetalningar fullt ut. Och vänjer oss vid dem via det betalsätt vi är vana vid.

Jag är övertygad om att vi kommer att höra uttalanden om att Apples kort inte är lika bra som, eller åtminstone inte bättre än, många andra. Tänker man så tänker man fel. Då isolerar man kortet och lyfter ut det ur sn kontext. Det ska tänkas som en del i ekosystemet.

4. Farväl till ”i”

Det här har varit på gång ett tag nu, men under dragningen blev det extremt tydligt att Apple håller Apple håller på att dumpa ”i”:et i sin namngivning. Allting heter Apple nånting nu. Och nånting väldigt simpelt. Men samtidigt minimalistiskt på Apple-vis.

Vi har ju sett samma sak på hårdvarusidan. Att det finns kvar i namn som iMac, iPhone och iPad beror nog dels på att de är så inarbetade som namn – och att namnen utan ”i” skulle bli lite… konstiga. Okej, jag är övertygad om att Apple helst skulle vilja döpa om iPhone till bara Phone. Den enda mobilen.

Varför? Därför att internet är normen. Definitivt för de här produkterna. Vi vet. Det behöver inte sägas.

Jag är övertygad om att iMessage formellt kommer att byta namn. Kanske redan i juni. Här hemma heter ju appen redan Meddelanden. Och det kommer nog bara bli Messages, fullt ut. (Blir kort sagt väldigt spännande att se vad som händer med chattappen vid nästa iOS-presentation – i ljuset av tjänstefieringen och appar-i-appar-trenden).

5. Plusmenyn – det nya ”i”:et

En annan namngivningstrend dök upp under kvällens dragning. Ett plus. Nu när Google har släppt det så kände Apple att man kunde plocka upp den tappade stafettpinnen.

Skämt åsido. Plus har ju funnits med hos Apple länge i olika sammanhang. Men här, i tjänstesammanhang, började den ikväll betyda ”gratis” och ”inte gratis”. Eller åtminstone ”betala” och ”betala lite mer”. Alltså en intressant betalningssegmentering.

Vi vet inte vad Apple TV+ kommer kosta än, men vill man ha Apples innehåller lär det kosta en slant extra (enter Appstore-avgifts-orättvisa-fördelar-som-plattform-och-innehållsleverantör-diskussoner). Och det är inte omöjligt att vi kan komma att se det på flera ställen.

En Apple Music och en Apple Music+, kanske.

6. Kreditkortsporr

Apple öppnade upp en helt ny PornHub-kategori i rena farten. För den som vill/behöver kan man få Apple Card som ett fysiskt kort. Ett titankort med lasergravyr. Inga nummer, säkerhetskoder eller signatur – allt det bor i Wallet-appen. Kortet har bara ditt namn, en Apple-logga och ett chip.

Åfysatanhelvetejävlar vad det var snyggt. Första gången i mitt liv jag känt att jag verkligen är sugen på ett kreditkort. Evil.

Kategorier
Spaningar

Digitala spaningar vecka 12 2019 – del 3

Övriga delar i sammanställningen

Del 1: EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv, Sociala medier

Del 2: AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter, Strömmade medier/Prenumerationstjänster, IoT – internet of things, AR/VR, Bekvämlighetsekonomin, Mobilt

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Ekonomi och finans

Tencents kvartalsrapport Q4 2018 (och helåret 2018): värsta kvartalsvinsttappet som börsnoterat företag

Under nästan hela 2018 var Kinas spelmarknad frusen när ett nytt licenssystem togs fram, vilket drabbade Tencent hårdare än något annat bolag. Och aktien kollapsar tio procent som följd av rapporten.

Några saker från rapporten:

WeChats miniprogram allt viktigare

Omsättningen för helåret ökade med 28 %. Per segment landade det på: VAS-tjänster +9 % (spel, sociala nätverk, strömningstjänster och prenumerationer), annonsering +38 %, övrigt +72 % (FinTech, molntjänster och film- och tv-produktion)

WeChat har nu 1,098 miljarder användare (+11 %). I snitt konsumerar 750 miljoner kineser Moments-inlägg (appens nyhetsflöde) varje dag.

Det dagliga användandet av miniprogram i WeChat ökade med 54 %. Det kanske mest intressanta: 43 % av den dagliga tiden i miniprogram skedde i ”long-tail”, vilket jag alltså antar betyder: i mindre företags miniprogram. En riktig hög siffra som visar just att den plattformen blir allt viktigare för synligheten. Och ger alltså, likt vanlig SEO, möjlighet för små- och medelstora företag att ta upp kampen med de stora.

80 % av Kinas 500 största bolag är registrerade som WeChat Work-användare – alltså WeChat för kommunikation inom företag. Typ Slack. Det är en rätt… hög siffra.

QQ är tonåringarnas Tencent-favorit

Chattjänsten QQ (Kinas äldsta) slutade året med 807 miljoner månadsanvändare. Mer eller mindre oförändrat med sin ökning på 2,5 %. Men däremot, och extremt viktigt, är att ökningen bland användare upp till 21 år ökade med 13 %. Alltså en högre ökning även än WeChat.

QQ höll på att bli en Facebook, men har fått förnyat liv tack vare att tonåringarna hittat dit (för föräldrarna finns i WeChat). Under året har QQ därför fått nyhetsflöde (what nyhetsflödesdöd?), videoinspelningsfunktioner, filter, dekaler och videochatt. Har lett till att antalet delade videos ökade med 50 % bland de yngsta användarna.

QQKanDian, nyhetstjänsten som är populär bland unga användare, klarade sig ännu bättre. De dagliga videovisningarna ökade med över 300 % och fick under året bland en chattfunktion kopplad till videotittandet.

Så med andra ord: vill man nå unga människor i Kina håller TikTok (och Bytedance andra tjänster) och QQ (med kringtjänster) alltså på att så sakteliga bli viktigare kanaler än WeChat. När vi precis lärt oss WeChat, alltså.

Jädra kids.

https://www.chinainternetwatch.com/28768/tencent-q4-2018/

WeChat Pay hanterade över en miljard transaktioner om dagen 2018

Ännu lite mer information från Tencents kvartalsrapport. Och ännu en sån där siffra som är lite svår att greppa. För 2018 hamnade snittet för WeChat Pay-transaktioner på över 1 miljard. Per dag. Över hälften kom från kommersiella transaktioner, dvs. när användare köpte från företag. Resten är swishande, antar jag. 

Det innebär alltså att det totalt gjordes över 365 miljarder WeChat Pay-transaktioner för hela 2018. Det betyder alltså att det gjordes 47 gånger fler transaktioner via WeChat Pay än det finns människor på planeten. 

Och det är alltså exklusive alla transaktioner som skedde via andra plattformar – framförallt Alipay. 

My. Brain. Hurts. 

WeChat total daily payment transactions exceeded 1 billion in 2018

The increase in Tencent’s revenues in Fintech in 2018 was driven by its take-rate on commercial transactions collected from merchants, cash withdrawal fees and credit card repayment charges collected from users, and the service fees from financial institutions for the distribution of FinTech products such as WeiLiDai and the wealth management products on our LiCaiTong platform.

WeChat Pay integreras med Indiens officiella betalningsplattform

När plattformar går med i plattformar för att finnas där kunderna är för att på så sätt göra business. Tencents WeChat Pay i Indien. Med en twist.

Indien har sedan ett tag tillbaka en nationell standard/plattform för digitala betalningar. UPI (Unified Payment Interface) som är en typ en api-standard som Google, Amazon, WhatsApp, Amazon och Xiamoi har anslutit sig till. Och nu alltså även WeChat Pay.

Bedömare spår att appen kommer heta samma sak som på övriga ställen, alltså WeChat Pay, men den indiska varianten kommer bara fungera inom UPI-ekosystemet.

WeChat har samma problem i Indien som i ungefär alla länder utanför Kina: den finns i praktiken inte. Andra alternativ används istället. Men det kan även här visa sig bli lite som det Alibaba/Ant Financial och Tencent gör i resten av världen: man försöker rida på de kinesiska turisterna och på så sätt sprida betalteknikerna till andra länder. Att se om det kan hjälpa även här – eller om WeChat Pay kan locka indier genom att fungera med landets standardiserade betalplattform.

https://entrackr.com/2019/03/exclusive-tencent-wechat-pay-india/

Pinterest har lämnat in sin börsansökan

Ännu ett socialt nätverk som inte är ett socialt nätverk är på väg till börsen. Pinterest lämnade igår in sin börsansökan.

I samband med det fick vi förstås några siffror. Omsättningen har stigit med 60 procent årligen senaste två åren och landade 2018 på 750 miljoner. Fortfarande förtjust, men den krymper i raskt tempo. Back 63 miljoner förra året jämfört med minus 200 miljoner 2017. Lutar mot värdering runt 12 miljarder dollar.

Över 250 miljoner månadsanvöndare (en siffra som varit hyfsat känd redan tidigare). Totalt har användarna pinnar 175 miljarder gånger.

Självklart nämns Facebook i ansökan, under avsnittet Risk. Men inte så mycket under ”håller på att släppa en Pinterest-klon” som ”att andra hanterar data slarvigt kan drabba oss”, typ. Oavsett så kommer förstås Pinterest då rejäl utmaning från just Facebook. Avtalet i början av veckan med Airbnb är ett sätt att hitta en ordentlig plats och det är precis det som kommer krävas.

Och med det sagt måste Pinterest fortfarande sägas vara en rejäl uppköpskandidat, trots noteringen.

Pinterest files for IPO, but avoids calling itself a social network

The latest Silicon Valley company to file for an initial public offering is Pinterest, the San Francisco-based social network and image board that in recent years has built a successful advertising and commerce business from its growing user base.

Lyfts värdering vid börsnoteringen kan landa på 12 miljarder dollar

Mer information kring Lyfts och Ubers börsnoteringar. I det underlag som Lyft lämnade in till myndigheterna igår anges att 30,8 miljoner aktier kommer att släppas i intervallet 62 till 68 dollar (vilket var rätt mycket högre än vad jag trodde). Vid en introduktion i den högsta delen av intervallet skulle det ge Lyft en värdering runt 20 miljarder dollar. 

Gällande Uber så kommer uppgifter att företaget siktar på en börsnotering i regionen runt 120 miljarder dollar, vilket skulle göra den till en av de fem största börsintroduktionerna någonsin. 

Om inget extremt oförutsätt händer så är det lillebror Lyft som kommer hinna först. Och det kommer att bli en viktig temperaturmätare på flera sätt. Vi kommer se hur sugen marknaden är på technoteringar i allmänhet och mobilitetsdelningstjänster i synnerhet. Det senare kommer förstås också bli viktigt för Uber. En lyckad introduktion kan göra att Uber skruvar upp sitt mål, medan en ljummen introduktion kan få omvänd effekt. 

Men Lyfts introduktion kan också lägga sordin på hela börsnoteringsåret, som väntas bjuda på ett antal högprofilintroduktioner på techområdet (som Airbnb, Pinterest, Slack och Jumia). 

Lyft aims to raise up to $2.1 billion in 2019’s biggest US IPO

The Lyft IPO will see shares being offered in a price band of $62-68 apiece, pegging the ride-hailing fim’s valuation at $20 billion.Larger rival Uber could be valued at as much as $120 billion in an IPO likely making its offering one of the top five of all time

Bytedance köper spelbolaget Mokun Technology

Mer Bytedance. Företaget bakom kortvideoappen TikTok har köpt spelbolaget Mokun Technology, vars nisch mer specifikt är mobil- och webb(läsar)spel. 

Inte särskilt oväntat. Majoriteten av WeChat-ägaren Tencents intäkter kommer från just spel, båda appbutikerna drar in mest pengar på spel och i princip alla techjättar (inklusive Facebook och Snap) håller på att ta fram dedikerade spelplattformar eller spelströmningsplattformar. Förstås kompletterade med kringtjänster som shopping och spelsändningstjänster för att tjäna ännu mer på sina användare. Via pengar – eller tid. 

Briefing: Bytedance solidifies move into gaming with acquisition · TechNode

The acquisition points to Bytedance’s push to establish itself in the gaming market.

Wish på gång att ta in ytterligare 300 miljoner dollar

Kina-shoppingappen Wish kan vara på gång att lägga i ytterligare en växel. Enligt uppgifter från The Information är företaget på väg att fylla på kassa med ytterligare 300 miljoner dollar till en värdering om 11 miljarder kronor.

Wish ska dessutom ha 90 miljoner månadsanvändare, vilket med globala mått mätt inte är vansinnigt mycket. Men det är ju fortfarande en… rätt stor siffra.

Det är samtidigt också intressant att se skillnaderna i shoppingflödena mellan Kina och väst. Wish lever på att sälja billiga prylar från Kina till väst, medan kinesiska företag (som JD.com och Pinduoduo) satsar mer och mer på att sälja västerländska produkter till den kinesiska marknaden – och då är det märkesprylar som gäller.

Uppgifter: Fynd-appen på väg att ta in 2,8 miljarder i riskkapital

E-handelsbolaget Wish är på väg att ta in 300 miljoner dollar motsvarande 2,7 miljarder kronor i en ny investeringsrunda.

Övrigt

Apple släpper nya modeller av iPad Air och iPad Mini

Vad kommer på Apples stora event nästa vecka? Det vet vi inte (även om Apples egen videoströmnningstjänst står högst upp i väntat-listan). Däremot kan vi nu stryka två saker: nya iPads. För de släpptes helt utan buller och bång idag via en uppdatering av Appstore.

iPad Air: 10,5 tum med tunnare design, samma A12-chip som i senaste iPhone-modellerna, TrueTone-skärm samt 70 % bättre prestanda än föregångaren (OCH HÖRLURSUTTAGET SOM VI ALLA BEHÖVER!). 6295 kr för 64 GB-wi-fi-modellen och 8095 kr för 256 GB-wi-fi-modellen.

iPad Mini: 7,9 tum (stor som de förra minin – woho!) med samma A12-chip som i senaste iPhone-modellerna. Truetone-skärm och stöd för Apple Pencil. 4995 kr respektive 6795 kr för motsvarande konfiguration som ovan.

Designmässigt ser båda ut som tidigare iPad-modeller, med ram runt skärmen och hemknapp.

Bild på ny iPad Mini 2019

Apple släpper uppgraderade iMacs

Igår nya iPads och idag: ny iMacar. Jag väntade hela 2018 på en ny iMac, när modellen fyllde 20 år. Kom ingenting. Och så kommer den nu. Precis som iPad-modellerna helt utan någon form av fyrverkeri. Bara genom en uppdatering av Apple Store.

Nu kommer alltså två modeller i två storlekar (samma som tidigare 21,5 och 27,5 tum). Bättre hastigheter, men i övrigt samma utseende som förut.

Men viktigast av allt: Apple slänger ut efterlängtad hårdvara utan event. Utan ens pressmeddelande, nästan.

Och varför händer det nu? Apple vill att allt ljus ska hamna på den nya videotjönsten som lär presenteras nästa vecka. All fokus ska alltså hamna på Apples tjänster. Prenumerationer. Alltså det spår som företaget svänger in på.

Visst. Bara mindre uppdateringar av den hårdvara som släpps. Men det är ändå svårt att se det här som något annat än det riktiga startskottet på det ”nya” Apple.

Bild på ny iMac 2019

Apple släpper nya Airpods med handsfree-Siri

Apple fortsätter spruta ur sig hårdvara utan buller och bång. Efter nya iPads och iMacs kommer nu uppdatering av Airpods. Bättre batteritid, nytt H1-chip specialbyggt för hörlurar, nytt trådlöst laddningsfodral och framförallt handsfree-stöd för Siri.

Det är sjukt tydligt att Apple inte vill att hårdvara ska ta något ljus från nästa veckas event. Ett event som vi nu kan vara väldigt övertygade om bara kommer att handla om tjänster. Videotjänsten, men kanske också annat.

Bild på Apples Airpods

Storbritannien på gång att införa porrblock

Vill du kolla på porr och bor i Storbritannien? Då måste du vara över 18 år – från och med nästa månad. Då kommer landet inför en ny lagstiftning som medför en ”pornblock”, åtminstone för porrföretag som är verksamma i Storbritannien (typ betalar skatt och har kontor, antar jag – lite luddigt när man pratar sajter…)

Ålderskollar är förstås inget nytt, men de brukar för de mesta bara sträcka sig så långt som att verifiera att en användare klarar av att trycka på rätt knapp med 50/50-chans. I och med den nya lagen så åligger det porrsajter att kolla noggrannare än så. Ålder ska verifieras via kreditkort, körkort eller pass. Alternativt via AgeID, ett initiativ från MindGeek – företaget bakom Pornhub och YouPorn.

Eller om man föredrar det: genom att köpa ett ”porn pass” i butik för ca 60 kr, där butiken får i uppdrag att kolla åldern. (”Hello, a porn pass, please.”)

Sajter som missköter sig? Blockning på operatörsnivå.

Som konstateras kan förstås ålderskontrollen rundas via VPN. Och sen finns det… några icke-brittiska porrsajter på nätet (dessutom omfattas bara rena porrsajter, inte andra typer av sajter som kan ha porrinnehåll).

Ännu en möjlighet att diskutera vilka slags begränsningar som bör och kan finnas – eller inte finnas – på internet.

https://www.theverge.com/2019/3/18/18270763/uk-porn-block-ban-start-date-april-survey-unaware

Volkswagen hotar att hoppa av lobbygrupp – som inte är elbilsvänlig nog

Skönt tecken i tiden. Volkswagen hotar att hoppa av en lobbygrupp för biltillverkare. Anledningen? Volkswagen vill att gruppen ska sluta motarbeta elbilar. Eller rättare sagt: gå all in på batteridrivna bilar och sluta arbeta för förslag som ska underlätta för att fortsätta tillverkningen av drivna av fossila bränslen. 

Förstås ett rent affärsmässigt beslut, eftersom Volkswagen nu börjar satsa så hårt på det här spåret. Sen finns det förstås ett litet aber här: vad det verkar är det just batteridrivna elbilar som lobbygruppen enbart ska förespråka. Kommer en en ny teknik som visar sig vara bättre än batteridrift när Volkswagen har ställt om sina tillverkningslinor helt till batteribilar så kan vi anta att det kommer bli samma slags obstruerande som vanligt. 

Jag väljer dock ändå att se mest positivt på det här beskedet. 

VW threatens to exit important automaker lobbying group over electric vehicle policies

Volkswagen is amongst the legacy automakers now most invested in electric vehicles and they now threaten to exit an important…

Norge toppar elbilsförsäljningslistan (sett till andel)

Ett rätt kul diagram över försäljningen av elbilar 2018. Kina dominerar rätt stenhårt med 1 miljon sålda elbilar (eller laddhybrider) till privatpersoner – tre gånger fler än tvåan USA. 

Men tittar vi på elbilen som andel av alla sålda bilar i olika länder så ser vi att vi i Norden ligger väldigt bra till (det är som vanligt bara Danmark som som vanligt kör lite sitt eget race). Bäst av alla vårt västerländska grannland. Hälften av de 73 000 bilar som såldes var elvarianter. På Island: 1 av 5. 

Diagram över elbilsförsäljning 2018 i olika länder

Företaget bakom The Times och The Sun startar influencerbyrå

Ännu ett tecken i tiden. En ny brittisk influencerbyrå: The Fifth. I sig inte så anmärkningsvärt. Men lite mer intressant är vilka som står bakom The Fifth: News UK. Alltså företaget som äger tidningarna The Times, Sunday Times och The Sun. 

Handlar förstås mycket om att få ny snurr på sin annonsverksamhet i en tid när tidningsbranschen har det lite lätt motigt. Ja, eller när motvinden blir allt hårdare för den traditionella marknadsföringen. 

Men det intressanta skulle förstås vara om det här skulle leda till att News UK ser över hela sin affärsmodell. Alltså den modell som i princip alltid har varit gällande så länge som det funnits dagstidningar. Och som ironiskt nog kan vara ett område där digitaliseringen kommit kortast väg. (”Jag vet, vi gör en ÄNNU större takeoverannons!”) 

Man kan väl få önska? 

News UK launches 8-person influencer marketing agency

News UK’s is creating a new revenue stream with the launch of an influencer marketing agency.

WWW fyller 30 år – och bokhyllan Billy 40 år

Förr veckan fyllde The World Wide Web som du säkert sett 30 år. 12 mars var det på dagen 30 år sedan internet som vi känner det idag fick klartecken att dra igång (när saker som html och http-protokollet föddes). Men som av en rätt osannolikt händelse var det samma dag 40 år sedan text-tv föddes. 

Och nu visar det sig att även Ikeas ikoniska bokhylla Billy fyller text-tv i år. 

Jag blev faktiskt rätt ställd när jag fick veta att text-tv bara är tio år äldre än dagens internet. Det känns som en generation däremellan. Minst. Samma sak med Billy. 

Att då stanna upp och reflektera hur text-tv och Billy har utvecklats de senaste 40 åren jämfört med motsvarande www-utvecklingskurva under ”bara” 30 år. Hur mycket mer styrt internet är idag (av såväl regleringar som techjättar) men också hur mycket större möjligheter vi har idag. Och även helt andra problem, förstås. 

Visst. Internet har fått hjälp av andra tekniska framsteg som sedan har kommit att bli självklara just i hur vi kommunicerar med den uppkopplade världen. Och det finns inget självändamål att ändra exempelvis en design. 

Men ändå. Same-same men very, very annorlunda. 

Pysse Holmberg on LinkedIn: Bokhyllan BILLY fyller 40! Tillsammans med IKEA Creative Hub har vi på…

Bokhyllan BILLY fyller 40! Tillsammans med IKEA Creative Hub har vi på Crosby tagit fram en global kampanj för att uppmärksamma bokhyllan BILLYs 40-årsdag…

Apples VD Tim Cook memetrollar

Ha. Apples VD Tim Cook trollar trollen igen (typ). 

I måndags twittrade Cook ut en bild på den sprillans nya iPad Minin. En modell som nu för första gången fått stöd för Apples penna. På bilden syntes Cook ha skrivit ordet ”hello” på skärmen, men eftersom hela skärmen syntes i sin helhet började internet förstås mema skiten ur bilden. 

Vrid fram klockan två dagar och Tim tweetar ut samma bild en gång till – fast den här gången för att göra reklam för den sprillans nya Airpods-modellen. Han är förstås inte sämre än resten av internet och har fixat en egen meme av originalbilden – med Airpods inmemade på iPad-skärmen (och i örat, men det fanns redan, som lite förreklam visade det sig). 

Ett metagrepp som förstås inte gick internet förbi. En ny uppsjö Apple-memes. Innehållande den senaste iPad Mini-modellen och senaste Airpod-modellen. 

Well played, Tim. Well played. Igen. 

Tim Cook promotes the new AirPods using the iPad meme he started

Apple CEO Tim Cook posted an AirPods version of the iPad Photoshop meme he spawned earlier in the week.

Google firar Bachs födelsedag med en Bach-musikmaskin

Härlig doodle av Google igen. Johann Sebastian Bach fyller år idag (ja, eller hade fyllt år). Det firar man på sedavanligt vis via en anpassad Google. En AI-doodle. Via den interaktiva doodlen får man plotta ut några enkla noter i ett nosystem. När man är klar låtar man sedan Google trolla lite och vips får man höra sin musik Bachifierad, komplett med harmonier. Snygg och pedagogisk på lagom lightnivå.

 Mitt mästerverk nedan. Bach to the Music.

Interaktiv Google-doodle för att fira Bachs födelsedag

Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör

Kategorier
Spaningar

Digitala spaningar vecka 12 2019 – del 2

Övriga delar i sammanställningen

Del 1: EU:s föreslagna nya upphovsrättsdirektiv, Sociala medier

Del 3: Ekonomi och finans, Övrigt

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Strömmade medier/Prenumerationstjänster

Google lanserar spelströmningsplattformen Stadia

Så presenterade Google ikväll sin nya spelplattform: Stadia. Möjlighet att spela tunga speltitlar direkt i webbläsare (well, Chrome) utan annan installation. Det enda som i övrigt ska behövas är bred internetlina. Spelen strömmas alltså, â la Netflix. Komplett med en dedikerad Stadia-handenhet, för den som känner för det.

Tjänsten ska stödja 60 fps 4K med surround-ljud och HDR. 8K/120 fps ”kommer i framtiden”.

Tanken är alltså att det, förutom att slippa ladda ner programvara, ska gå att spela tunga spel utan värstingdator. Att mycket ska hanteras i molnet. Att se hur effektiv Stadia kommer vara på det här området när det släpps (inget datum eller pris nämndes under presentationen).

Men plattformen är inte tänkt att leva för sig själv. Google tänker sig förstås att den ska kunna samexistera med spelsändningar på Youtube. Det ska räcka att klicka på en länk och ”på fem sekunder” ska det gå att börja spela.

Spel har på hyfsat kort tid åkt högt upp i techjättarnas prioriteringslistor och kommer bli ännu ett blodigt slagfält. Beror förstås på att spel genererar värden på de två kanske viktigaste sätten: pengar och tid.

https://techcrunch.com/2019/03/19/googles-stadia-game-streaming-platform-kills-huge-downloads/

Google lanserar egen spelstudio

Extremt inte alls oväntat. Igår presenterade Google sin nya spelströmningsplattform Stadia – som gör det möjligt att strömma spel till och spela spel direkt i Chrome utan ytterligare programvara. Men vi vet ju att alla innehållsföretag nuförtiden jagar distributionsplattformar – och att alla distributionsplattformar skapar eget innehåll (nästan alla, åtminstone). 

Så när Google nu är på gång att släppa en distributionsplattform för spel så lanserar de givetvis också en egen spelstudio: Stadia Games and Entertainment. 

Anledningen? Precis som för alla strömningsföretag är det tre saker som ligger bakom: 

  • Driva på hela segmentet 
  • Skapa titlar som blir exklusiva för plattformen – för att stå ut när alla liknande tjänster har ungefär samma innehåll 
  • Kapa mellanhänder för att därmed roffa åt sig en större del av vinstkakan

Google created its own studio for Stadia-exclusive games

At its GDC 2019 keynote, Google announced Stadia Games and Entertainment, a new first-party games studio that will be creating exclusive games for the new platform, led by former EA and Ubisoft executive and producer Jade Raymond.

Tencent börjar betatesta spelströmningsplattformen Start

Mars verkar vara stora spelplattformsmånaden bland techjättarna. Först Microsofts första livepresentation av Project xCloud, sedan Googles Stadia-plattform bara häromdagen och igår började Tencent betatesta sin version: Start.

Även Start är en molnspelsplattform, vilket alltså sannolikt innebär liveströmning av spel som i Microsofts och Googles fall. Kommer funka för de stora operativen för dator och mobil och nås via QQ-konto.

Det sistnämnda är kanske det mest anmärkningsvärda. Okej, det är ett väldigt lite betatest, men att det krävs QQ-konto och inte ett WeChat-konto (eller åtminstone att båda skulle funka) är lite märkligt.

QQ är Kinas äldsta sociala plattform och började bli Facebook fram till dess att den på senare tid få lite av en renässans tack vare att ungdomar har hittat till plattformen (med andra ord: vill inte hänga på WeChat, för där finns föräldrarna).

Det här säger säkerligen en del om demografin bland de befintliga spelarna och kanske inget att dra stora växlar på. Men det vore intressant att se om det här är ett första steg mot att Tencent börjar lägga mer tid och energi på QQ. Kanske för att kunna ta upp kampen om just kidsen med framförallt Bytedance som äter väldigt mycket av WeChats strålkastarljus i de yngre åldersgrupperna just nu.

Tencent to begin closed beta for cloud gaming service Start · TechNode

Users can choose any number of the five available platforms on which to experience the service.

Även Walmart kan släppa spelströmningsplattform

Som sagt. Mars 2019 är en riktig spelströmningsplattformsmånad. Efter presentationer eller första testerna av tjänster från Microsoft, Google och Tencent är det nu dags för… detaljhandlaren Walmart.

Okej, i det senare fallet handlar det bara om uppgifter om att de KAN vara på gång att ta fram en egen spelströmningstjänst. Alltså inget som kommer att släppas i morgon. Eller kanske nånsin.

Men av alla konstiga inriktningar och initiativ senaste året hamnar det här väldigt långt ner i weird-listan. Kanske inte minst eftersom Walmart har börjat satsa på e-sport inuti sina butiker för att dra kunder – eller hålla kvar dem som redan är där (lex Facebook).

Det skulle kunna betyda att Walmart har möjlighet att utrusta dessa med värstingburkar för spelandet via tjänsten i lokalerna. Släng på ett medlemsskap som även inkluderar själva spelströmningstjänsten (och – hej – lite Walmart-twitchande på det) så börjar vi få ett ordentligt ekosystem.

After Google, Walmart is reportedly building a game streaming service

Walmart is reportedly working on a game streaming service, hopping on the bandwagon that already includes Google, Nvidia, Microsoft, Amazon, and Sony.

Är Apple på gång att släppa en spelprenumerationstjänst?

I morgon är det dags för Apple att presentera sin egen videoströmningstjänst. Ja, det är åtminstone vad de flesta verkar vara rätt eniga om kommer hända. Men det förekommer även uppgifter om att det även kan bli tal om andra tjänster – som Apples nyhetsprenumerationstjänst. Och nu ännu en kandidat: Apples spelprenumerationstjänst.

I så fall blir det det femte stora bolaget som förekommer med uppgifter om speltjänster den här månaden. Microsofts Project xCloud, Googles Stadia och Tencents Start har presenterats eller börjat testas senaste tiden. Dessutom har det dykt upp spekulationer om att även Walmart är på gång med en egen spelströmningstjänst.

Det senare verkar vara vad Apples tjänst INTE är. Alltså en tjänst där du strömmar spel utan behov av att installera programvara lokalt (annat än det som krävs för att använda själva tjänsterna). I Apples fall pekar uppgifterna på att det kommer handla om en prenumerationstjänst på spel. Betala månadsavgift och ladda ner och spela så mycket spel du vill. Verkar dessutom handla om rena betalspel, alltså inte freemiumtitlar.

Spel är redan en stor kassako för Apple, men då i iOS-enheter. Det här skulle kunna vara en push att lyfta ”datorspelsegmentet”.

Om det är nära förestående, och vad det i så fall blir för format, vet vi i morgon kväll.

Apple might reveal its game subscription service at Monday’s event

Apple is reportedly working on an iOS game subscription service that would let customers play a bundle of games for one monthly fee. The service could be announced at Apple’s March 25th event.

Nästa interaktiva serie från Netflix: You vs. Wild

Dags för nästa interaktiva serie från Netflix. Uppföljaren till Bandersnatch blir You vs. Wild. En semidokumentär, interaktiv historia i åtta delar. Du som tittare får följa överlevnadsexperten Bear Grylls och ha möjlighet att påverka ”handlingen” via ett antal beslut längst med vägen. 

Verkar dock inte som att det går att göra saker som får Bear att bli uppäten av vargar (ja, eller en björn…) Verkar mer handla om edutainment. 

Interaktiva serier har potential att bli riktigt stort och är helt i linje med hela hyperpersonaliseringstrenden. Men de försök som gjorts så här långt har varit rätt avgränsade – helt enkelt för att det skulle bli alltför kostsamt och komplext att spela in alla scener som skulle krävas. 

Men det är inte omöjligt att vi på sikt kommer se serier där vi som tittar kan fatta beslut som följer med oss över lång tid. När ett val som görs i säsong ett påverkar vad som händer i säsong nio, likt vad som finns bland datorspel. 

Netflix’s next interactive show is called You vs. Wild, launches April 10th

Netflix has announced its next big interactive story – a choose-your-adventure TV series called You vs. Wild (emphasis on the ”adventure” part, here), starring Bear Grylls, the survival TV personality best known for his Discovery Channel series Man vs. Wild, set to release on April 10th.

Netflix kommer inte ingå i Apples videotjänst

Med bara dagar kvar till dess att Apple (sannolikt) kommer presentera sin videoströmningstjänst bekräftas det som i princip redan var uppenbart: Netflix kommer inte vara en av tjänsterna som ingår.

Det bekräftar även ännu en sak: Apples egen tjänst kommer vara del av en säkerligen vässad Apple TV-tjänst. Alltså en Spotify för video. Ja, eller ytterligare ett steg i den riktningen.

Netflix Confirms It Won’t Be a Part of Apple’s New Video Service | Digital Trends

Netflix has confirmed that subscribers to Apple’s new video streaming service won’t have the option to view Netflix content on it. CEO Reed Hastings said Apple is a ”great company,” but added, ”We want to have people watch our shows on our service.” Apple is set to unveil its new subscription-based offering next week.

AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter

Alibaba lanserar Tmall Genie Queen – smartspegel för hemmabruk

Vad sägs om en digitalassistentutrustad smartspegel? Nu har Alibaba presenterat en sådan: Tmall Genie Queen – för hemmabruk.

Spegeln har alltså Alibabas röstassistent inbyggd och ska bland annat automatiskt kunna anpassa ljuset när man ska mejka sig – för att man ska kunna se hur det kommer att ta sig ut för det tänkta tillfället. Dessutom ska man kunna få annan relaterad information, som väder och skönhetstips. Självklart går det också att handla via spegeln, men det kan bara göras om den som köper har rätt röst (alltså ”röstavtryck”, som blir allt vanligare i samband med digitala assistenter – för att kontextuellt svara och agera på kommandon av olika människor i exempelvis ett hushåll).

I och med att Genie finns inbyggd så går det förstås även bra att röststyra andra saker på samma sätt som med en smarthögtalare.

Genie ska numer finnas i 10 miljoner enheter (sedan starten 2017). Fortfarande en liten spelare globalt, alltså, men med tanke på att det är Alibaba som backar Genie så lär det hända saker med användarantalen.

https://technode.com/2019/03/05/alibaba-smart-mirror-beauty-on-command/

Nvidia släpper GauGAN – avancerad AI-rendering från Paint-skisser

Jäsiken. Coolt. Chiptillverkaren Nvidia kommer med ännu en grej som jag fattar, men ändå inte fattar. 

GauGAN blandar barnkladdande med AI och avancerad rendering. Du väljer vilken slags element som ska skapas (skog, berg, vattenfall) med lite färgdoodlande i nivå med en färga-siffrorna-barnbok. Välj ”vattenfall”, dra ett streck rakt ner på bilden och, voilá!, vattenfall. Men inte bara det. Ritar man exempelvis en damm så fyller GauGAN på med de saker som brukar finnas runt omkring (som träd) – komplett med reflexer och skuggningar. 

Ännu en gång jag är glad att det finns så många människor som är så sjukt mycket smartare än jag. 

Och jag älskar att hela gränssnittet ser ut som Paint. 

https://blogs.nvidia.com/blog/2019/03/18/gaugan-photorealistic-landscapes-nvidia-research/

IoT – internet of things

Google och FN släpper tjänst för att spåra färskvattentillgång i hela världen

Ännu en bra tjänst från Google. I fredags var det World Water Day och det firade sökjätten med att släppa en ny tjänst för att spåra tillgången på på sötvatten. Potentiellt drickbart vatten, alltså.

Tjänsten gör det möjligt för länder att mäta och följa utvecklingen. Var förändringar i vattentillgång sker och när. Förutom att tjänsten visar statistik över varje lands ytvattentillgångar (floder och sjöar) så går det även att följa utvecklingen från 1984 till idag via olika former av interaktiva kartor och andra grafiska presentationer. Plus ren rådata.

Tjänsten har kommit till via ett trepartssamarbete. 2016 tog EU-kommissionens Joint Research Centre (JRC) och Google fram Global Surface Water Explorer. JRC stod för en algoritm som spårade vattentillgång och denna kördes sedan in i Google Earth. 

Fredagens app (med det sexiga namnet SDG6.6.1.app) är nästa steg. Tillsammans med FN:s miljöprogram UNEP släpps alltså informationen i ett format som ska vara enklare för länder och andra intressenter att ta till sig och använda. Bland annat genom att länder ska kunna jämföra data med varandra och se exempelvis vilka följder dammar, omledningar av floder och bevattningsprojekt kan få långt bortom regionen där arbetet genomfördes.

Sjukt bra inititativ.

A new app to map and monitor the world’s freshwater supply

In partnership with United Nations Environment, Joint Research Centre and Google, new tools for monitoring global freshwater resources are freely available.

Från med 2020 kommer Volvos nya bilar stanna om föraren inte kan framföra sin bil på ett säkert sätt

Volvo fortsätter komma med bra grejer i sina personbilar. Senaste nyheten handlar om att Volvo-bilar från med 2020 (alltså samma år som företaget kommer sänka maxhastigheten i alla sina bilar) kommer ha teknik som övervakar föraren och ingriper om det verkar som att föraren är distraherad eller på annat sätt inte verkar vara helt med i trafiksituationen (man skulle kunna tänka sig någon som har svimmat eller fått en hjärtinfarkt). 

Varianter på det här har funnits tidigare, som att försöka väcka förare som verkar dåsa till, men Volvo går några steg längre. Först kommer bilen försöka uppmärksamma föraren om att hen borde ägna mer tid åt sitt körande och sen följer ett antal eskaleringssteg fram till det sista – när bilen helt enkelt kommer köra åt sidan och stanna. 

Exakt hur tekniken ska fungera är inte helt klart än och det lär ju finnas en hel drös olika beteendekantbollar. Men tekniken är tänkt att bli standard i alla modeller och det innebär standard. Alltså en funktion som inte kommer gå att stänga av. 

Yes. Me like. 

Volvo will be able to watch you drive and pull over if you seem distracted

Volvo plans to put in cameras to monitor drivers and pull cars over if driver is intoxicated or distracted. It also will cap speed limits for young drivers.

Volvos Care Key gör det möjligt att ange hastighetsbegränsning för den som lånar bilen

Har jag sagt att jag älskar mycket av det Volvo gör just nu. Ännu en skitspännande grej: Care Key, som kommer gå att få med Volvo-modeller från och med 2021. 

Care Key är en ”nyckel” med inbyggd hastighetsbegränsning. En begränsning som sätts av ägaren. Användarscenariot är när ett barn lånar bilen och får finna sig i att föräldrarna har ställt in en maxhastighet för bilen när den är utlånad. 

Visst. Andra sätt är förstås att prata med sitt barn om hastigheter och bilkörande, men hej. 

Artikeln tar också upp möjligheten att försäkringsbolag kan bli intresserade av att hoppa på tåget och sänka premien för förare som har Care Key. Då skulle man även kunna ställa in det för sig själv, som en del i en säkerhetskörningsrankningsparameter vid premienivåsättandet. 

Oavsett gillar jag hur Volvo tänker kreativt kring själva bilden av bilen som koncept och fenomen. De gör det dessutom väldigt smart: de zoomar in på det som Volvo mer än något sannolikt står för (säkerhet) och uppgraderar digitaliseringssamtiden. 

Volvo’s shared Care Key will keep your teens from speeding

Volvo is continuing its bet on safety over speed. The company announced today that, beginning with model year 2021, all new cars will come with a ”Care Key.” Owners will be able to set a speed limit attached to the key, and anyone using it will be capped at that speed.

Hur vanliga är smarta högtalare i olika länder?

En infografik att reflektera över en stund. Uppskattningar kring antalet smarta högtalare i ett antal länder, samt hur stor andel av alla internetanvändare i landet som använder den typen av enhet minst en gång i månaden.

Som sagt: uppskattningar och ingen sanning. Vi kan väl tänka att den svenska marknaden är i nivå med Frankrike och Tyskland. Men oavsett något att börja fundera och resonera kring. Hur ”låter” ditt varumärke. Vilken slags interaktioner – och därmed vilka slags kompetenser – behövs för att kunna verka och göra affärer i ett ljudinternet. Förstås sömlöst i relation till det internet vi är vana vid. Vad är UX i en ljudvärld?

Igår släppte Apple en ny version av sina Airpods-hörlurar. Med handsfree-Siri-funktionalitet. Med andra ord som inte längre kräver att användaren trycker på en knapp för att aktivera Siri. Siri kommer finnas och vara på hela tiden – var man än är. För att kunna prata med, men också för att kunna komma med relevant och kontextuell information.

Och vi kan väl åtminstone vara överens om att det är tjänstefel att inte åtminstone göra det man kan för att tagga upp sitt innehåll och sina funktioner för röstsök och röststyrning om bygger ny webb 2019?

Infografik över andel smarthögtalare i olika länder

AR/VR

Nvidia släpper plattform för kollaborativt 3D-skapande

Grafikkortstillverkaren Nvidia har gått och blivit en av de absolut tyngsta chipspelarna. Och därmed ett av de viktigaste företagen för våra uppkopplade liv. 

Senaste initiativet verkar lite tyda på att Nvidia börjar bli lite väl uppfyllda av sig själva: Omniverse. ”Open, interactive 3D-design collaboration platform for multi-tool workflows”. Ett plattform som ska möjliggöra samarbete via vanliga 2D- och 3D-program. 

Typ Slack för 3D-animering. 

Men plattformen ska också göra det möjligt att korssamarbeta verktygsmässigt. Två olika 3D-skapare kan sitta i två olika verktyg och gemensamt jobba med samma animationer – och se realtidsuppdateringar. Lite det Facebook satsar på att göra med sin chattplattform, alltså: välj det chattverktyg du trivs bäst med – Facebook ser till att ditt meddelande hamnar i den chatttjänst som den du chattar med föredrar. 

Det är ju dit vi är på väg. Och som kommer bli en rejäl utmaning för många företag. 

Bring your own everything. 

https://blogs.nvidia.com/blog/2019/03/18/omniverse-collaboration-platform/

Briljant! AR-Farmville, here we come

[Video] Takashi Yoshinaga on LinkedIn: Now testing to control virtual character by using marker tracking for my… | 16 comments

Now testing to control virtual character by using marker tracking for my certain purpose. | 16 comments on LinkedIn

Bekvämlighetsekonomin

Waymo kan utöka försöken med sin självkörande taxitjänst

Waymo kan vara på gång att bredda sin självkörande taxitjänst. Man släppte precis nyheten att man investerat i stor serviceanläggning som bättre ska kunna serva bilarna – och därmed kunna skala upp verksamheten. 

Trots att det än så länge är ett väldigt litet försök säger Waymo själva att 400 personer varje dag utnyttjar tjänsten. Och det i sig är rätt coolt. 

It looks like Waymo is about to expand its self-driving taxi service

Waymo is adding a new technical service center near Phoenix to support its self-driving taxi service Waymo One.

Mobilt

Bytedance lägger till miniprogram i nyhetsaggregeraren Toutiao

Nu gör även Bytedance, företaget bakom kortvideoappen TikTok, en WeChat: man introducerar miniprogram i sin nyhetsaggreggeringstjänst Toutiao. 

Ser ut att funka på ungefär samma sätt som andra befintliga varianter (sedan WeChat introduderade miniprogram 2017 har även Ant Financial/Alipay och Baidu släppt egna varianter). Alltså ”appar”, eller miniwebbplatser, inuti en app. Med möjlighet att sätta företagsspecifik prägel likt en vanlig app, snarare än alla sidor ser exakt likadana ut som på Facebook. 

Det finns numer över 1 miljon miniprogram i WeChat och antalet ökar för varje dag. Helt i linje med den allmänna plattformsutvecklingen. Ny ekosystem som föds och skakar om de befintliga (som i det här fallet Apples och Googles appduopol). Här hemma har Apple gett sig på ungefär samma sak i iMessage utan att alls ha fått samma genomslag.

Vi ser också hur exempelvis Alibaba börjar göra det möjligt att sätta upp sin anpassade shop på plattformen, snarare än som hos Amazon där allt ser likadant ut. Via stories håller samma sak på att hända även i våra sociala medier, med större möjlighet till varumärkesspecifika uttryck.

Och webbplatser och appar som vi lärt oss att känna dem börjar allt mer nå vägs ände. 

Toutiao sets up mini-programs, following in BAT’s footsteps · TechNode

Enterprises reportedly have limited access to the mini-programs, which are currently only compatible with Android systems.

Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör

Kategorier
Spaningar

Digitala spaningar vecka 12 2019

Övriga delar i sammanställningen

Del 2: AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter, Strömmade medier/Prenumerationstjänster, IoT – internet of things, AR/VR, Bekvämlighetsekonomin, Mobilt

Del 3: Ekonomi och finans, Övrigt

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

EU:s upphovsrättsdirektiv (artikel 11 och artikel 13)

Åfysatanhelvete vad den blev lång. En genomgång av vad som står i artikel 11 och 13 i EU:s upphovsrättsdirektiv. Och några tankar från mig kring vad konsekvenserna kan kan komma att bli). TL;DR as fuck. Jag gjorde också en lite mer lättsmält infografik med de viktigaste punkterna kopplade till direktivförslaget.

(Och självklart kom till sist det slutgiltiga förslaget efter att jag blivit klart med texten och infografiken. Inklusive omnumrering av artiklarna i direktivet. Artikel 11 är nu artikel 15 och artikel 13 är nu artikel 17. Ska se när jag hinner fippla om. Tack för det EU.)

EU:s upphovsdirektiv – tolkningarna, felaktigheterna och vad som faktiskt står om artikel 11 och artikel 13
Infografik: Vad innebär EU:s upphovsrättsdirektiv? (artikel 11 och artikel 13)

Sociala medier

Facebook, Instagram och WhatsApp

Instagram släpper checkoutfunktion

Ett väldigt väntat besked. Instagram släpper sin kanske hittills viktigaste shoppingfunktion: en checkout. Med andra ord har Instagram nu allt de behöver för att hantera hela köpprocessen på plattformen. Ladda upp produktkatalog, marknadsför den och låt kunder handla - utan att lämna Instagram.

Det kommer snart gå att göra åtminstone. Funktionen släpps nu som stängd beta och 23 varumärken är med från start.

Ännu ett bajonetthugg i sidan på webbplatsen som fenomen, alltså.

Instagram's Long-Awaited Checkout Feature Is Finally Here

It's part of a closed beta with 23 brands.

Instagram kommer ta ut säljavgift av företag som använder utcheckningsfunktionen

Igår släpptes Instagram så den sista pusselbiten i det som gör appen till den fullständiga shoppinglösningen: en checkout inbyggd i plattformen. Checkout with Instagram. Inte oväntat, förstås, och lär skaka om e-handelsvärlden en del. inte nununu, men väl på sikt. 

Det här steget var också ett naturligt steg i hela plattformiseringen av vår uppkopplade tillvaro. Ännu en knuff bort från internet som vi tänkt på det de senaste 30 år. Och e-handeln som den sett ut i 20. 

Men så kom ännu en detalj som kanske är den enskilt viktigaste för Facebook: man kommer att ta en en säljavgift för att ”fund programs and products that help make checkout possible, as well as offset transaction-related expenses”. 

En ny intäktsström alltså. En som har potential att faktiskt på riktigt kunna bli en som kan göra att annonsberoendet för Facebook börjar minska. Lägg till att Facebook just nu också testar Pay with Facebook i Italien - där något som verkar kunna vara en Facebook Coin, alltså en egen valuta, har synts till. Något som skulle kunna leda till transaktionsintäkter. Eller för den delen: Checkout with Instagram med alternativ att Pay with Facebook. 

Nyhetsflöde och stories? Fuck it. Nu har Facebook på riktigt dragit igång sitt mastondontstora infrastrukturprojekt. 

https://techcrunch.com/2019/03/19/instagram-checkout/

WhatsApp for business släpps för iOS

När Mark Zuckerberg häromveckan drog upp riktlinjerna för ett "nytt" Facebook, med mer fokus på säkerhet och integritet, droppades WhatsApp en massa gånger. Ännu ett tecken på att WhatsApp håller på att på riktigt bli Facebooks totalt sett viktigaste app. 

Men förutom alla privatanvändare så siktar Facebook också på företag med plattformen - och därigenom nya intäktsströmmar. WhatsApp For Business, kundtjänstplattformen, har börjat säljas av tredjepartsåterförsäljare både som ett enklare sätt att hantera sina kundrelationer - men också som ett sätt att spara pengar. 

WhatsApp verkar främst i tillväxtländerna där sms är dyrt. Ett av införsäljningsargumenten för WAFB är alltså att det blir billigare att kommunicera med kunderna den vägen. 

Och nu har tjänsten börjat rullas ut även för iOS efter att enbart ha funnits för Android. Återigen: inte så konstigt med tanke på att Android är så mycket större i de delar av världen där WhatsApp dominerar. Men iOS är fortfarande den plattform som drar in absolut mest pengar. Att säkerställa att man finns även där är ett givet drag. 

WhatsApp Business for iPhone Finally Available in Select Markets

WhatsApp Business for iPhone has goes out of beta and rolled out in select markets.

Facebook kritiseras för långsam hantering av liveströmningen i samband med Christchurch-massakern

Efter senaste massakern i Nya Zeeländska Christchurch är Facebook förstås i blåsväder ännu en gång. Det tog 17 minuter innan skjutarens direktsändning plockades ner. Sedan dess ska Facebook ha plockat ned 1,5 miljoner videor från attacken - 1,2 miljoner av dem direkt vid själva uppladdningen (alltså innan innan de kunde publiceras och ses av andra).

Som ett brev på posten kommer nu krav på hårdare reglering om Facebook (och därmed andra som erbjuder samma typ av tjänst) inte blir bättre på att städa.

Och det här är ännu ett läge där det kommer att vara kört för Facebook hur de än gör. En utmaning lär också vara att den app som användes för att sända var en tredjepartsapp integrerad - vilket i sig kan ha gjort övervakningen svårare för Facebook.

Men i grund och botten hamnar vi i samma diskussion som vanligt: individens ansvar gentemot plattformens ansvar. Samtidigt som tjänster som Facebook och Youtube, på gott och ont, har gett oss historiskt överträffade möjligheter att sprida information. Och sedan kan Facebook kritiseras för det som stora delar av kontroversen kring artikel 13 i EU:s upphovsrättsdirektiv handlar om: att stoppa uppladdat material innan det ens har publicerats. (Lär ha varit samma för både Youtube och Twitter, exempelvis.)

https://www.nyteknik.se/digitalisering/facebook-har-raderat-miljontals-terrorvideor-nu-far-det-vara-nog-6951799

600 miljoner Facebook-konton sparades okrypterat i åratal

Wow, fasiken också. (Även om informationen låg på en server som bara kunde nås internt på Facebook.)

Oops: Facebook kept up to 600M users' passwords in plain text for years - SiliconANGLE

Oops: Facebook kept up to 600M users' passwords in plain text for years - SiliconANGLE

Instagram stories kan få solfjädernavigering

Mer Instagram, fast inte shopping den här gången. Stories kan vara på gång att få ny navigering för de olika alternativen man kan använda i sina stories. En solfjädersnavigering. 

Igår la jag ut att jag såg samma sak i LinkedIn-appen (fast på lite på sidan). Och jag har sätt samma sak på flera ställen. Och det är en så galet självklar utveckling. Varför? Tummen. 

Förutom att så mycket av navigeringen i mobilen fortfarande är gjord för datoreran (eller åtminstone en tid med mycket mindre mobiler) så är är den raka navigeringen gjord för att användas med en mus. Eller möjligen med ett pekfinger. Men när vi använder mobilen med en han är det sannolikt tummen som är det viktigaste fingret. Och att dra vänster-höger i botten av mobilskärmen är obra ergonomi. 

Men om man däremot, likt ergonomiska tangentbord, låter navigeringen anpassa sig efter den mänskliga kroppen istället för att tvinga kroppen att vänja sig vid ett obsolet sätt att bygga en navigering - ja, då börjar det hända bra grejer. Däremot har det än så länge hänt väldigt lite i det stora hela i navigeringen i våra mobiler. Där är det till stora delar fortfarande 2007. 

Instagram's Testing a New Format for Stories Options

Instagram's testing a new Stories Camera format which would make it easier to choose from the various camera options.

LinkedIn

LinkedIn börjar tipsa om trendande hashtagsinlägg

Första gången jag sett den här: notis om att någon jag följer har gjort ett inlägg som trendar under en viss hashtag. Så med andra ord: ytterligare ett sätt att lyfta fram innehållsskapare och ytterligare en satsning från LinkedIn att få snurr på användningen av hashtaggar.

Exempel på notis om trendande hashtag i LinkedIn

LinkedIn mobilanpassar menyn för att skapa nytt meddelande

Första gången jag har sett den här. När jag använder ikonen för att skapa ett nytt LinkedIn-meddelande möts jag av den här (eftersom jag inte har sett funktionen förut är den helt ny, mmkay?). De senaste jag har haft kontakt med samt möjlighet att skicka gruppmeddelande.

Den här typen av solfjädermenynavigering börjar dyka upp allt oftare. Och förutom att den och navigeringsmenyn växer från botten så är det också en interaktion utformad för hur vi håller i och arbetar med våra mobiler. Och det är också exempel på hur även navigeringar blir allt mer kontextuella, även utseendemässigt. Att en navigering inte måste vara konsekvent med övrig navigering.

Och, ja, kan vi sluta med toppnavigeringar i mobilen already?

Exempel på solfjädernavigering i LinkedIn-appen

Pinterest

Airbnb och Pinterest inleder reseplaneringssamarbee

Det här är stort. Pinterest och Airbnb inleder samarbete kring reseplanering. ”Pinterest will spark inspiration and help you discover new places to go, while Airbnb will provide your home away from home for an unforgettable experience”. 

Med andra ord: i Pinterest-appen kommer det finnas särskilda Pinterest+Airbnb-avdelningar sorterade kring teman som är vanliga sökningar hos både Airbnb och Pinterest. Saker som ”natural travel”, ”space travel” (inte rymden, mer lämpliga stjärnskådarplatser) och ”adventure travel”. 

De båda företagen kommer skicka trafik mellan sig. Airbnb kommer att skicka användare till Pinterest för att hitta reseinspiration och Pinterest slussar sedan tillbaka användare till Airbnb för att hitta boende. Ett samarbetsekosystem som ger Pinterest ett tungt shoppingsamarbete och Airbnb får en social marknadsföringsarena. En allians byggd på de båda företagens styrkor. Och som dessutom kommer kunna bli ännu ett ställe för Airbnbs kunder att vara sociala med varandra 

Dessutom, som av en händelse, handlar det om två företag som väldigt sannolikt kommer att börsnoteras rätt snart (under året åtminstone). Det här samarbetet sitter garanterat inte i vägen när man ska prata med investerare. Och ett samarbete vi nog bara har sett början på. 

Pinterest And Airbnb Teamed Up For This Spring/Summer Travel Guide

Pinterest and Airbnb teamed up to help Internet users navigate the daunting task of trip planning for their spring and summer getaways.

Twitter

Twitter på gång med funktion för att följa konversationer

Ny funktion som kan vara på gång att flytta in hos Twitter: möjlighet att följa en konversation. Med andra få notiser när nya tweetar dyker upp i en tråd - utan att man först måste gilla eller svara på en tweet. 

Twitter confirms a new 'Subscribe to Conversation' feature for following tweets of interest | TechCrunch

In addition to testing out a new format for conversations within a prototype app called twttr and other features like a "Hide Tweet" button, Twitter today

Övrigt sociala medier

MySpace råkade radera miljontals låtar

MySpace har haft ett riktigt wow, fasiken också-ögonblick. Miljontals låtar, videos och biler som laddades upp före 2015 har raderats i en misslyckad servermigrering. Jag har sett siffror på att det handlar om 50 miljoner låtar från 14 miljoner artister. 

Ouch. 

Som någon raljerade ”50 miljoner låtar raderade - och ingen märkte något” (och spekulationer som ”yeah, right - de orkade inte bry sig om att hantera lagring av så mycket material när de skulle flytta allt”). Och visst är det till stora delar så. MySpace var Facebook före Facebook. 

Och precis som Facebook lär majoriteten av allt som försvann inte tillhöra mänsklighetens största stunder. Men det ger ändå upphov till intressanta diskussioner kring hur vi bevarar vår samtid för framtiden. Så otroligt mycket av hur vi interagerar med varandra - och även ser på vår värld - finns att se exempelvis i sociala medier. Men där The Internet Archive sparar webbplatser för eftervärlden - vem ansvarar för att katalogisera och arkivera de sociala medierna när mängder av historiskt material kan försvinna när ett företag bokstavligen talat trycker på ”stäng av”-knappen? Som det Google kommer att göra med Google+ om mindre än en månad. 

(Okej. Google+ var ett väldigt dåligt exempel på just det här, men… ni fattar.) 

MySpace lost 12 years of music and photos, leaving a sizable gap in social network history

MySpace has confirmed that it has lost millions of songs, photos, and videos that were uploaded to the site over the past decade.

Öppet brev från fjortonåring om att dela saker om våra barn i sociala medier

En av de bästa texter jag läst på länge. Skriven av en i Generation Greta. Och även här: en uppmaning till och uppläxning av vuxenvärlden.

Sonia Bokhari är 14 år gammal. Hon tilläts inte använda sociala medier förrän hon var 13 år gammal. Det första hon gjorde när hon på trettonårsdagen skaffade ett Facebook-konto var att titta på sin mammas konto. Då upptäckte hon att hon, trots förbudet mot sociala medier, länge haft en närvaro där. Men då saker som hennes föräldrar eller äldre syster hade lagt ut. Utan att Sonia hade en aning om det.

I could understand why my mother would post these things; to our extended family and her friends they were cute, funny moments. But to me they were mortifying. Scrolling through my sister’s tweets, I saw what my sister had been laughing about. She would frequently quote me and the random things I would say, it seemed anything I had ever said to her that she thought was funny was fair game. Things I had no idea she was posting online.

I had just turned 13, and I thought I was just beginning my public online life, when in fact there were hundreds of pictures and stories of me that, would live on the internet forever, whether I wanted it to be or not, and I didn’t have control over it. I was furious; I felt betrayed and lied to.

Andra hade alltså format bilden av Sonia innan hon själv fick chans att göra det. Innan hon själv hade möjlighet att påverka.

Hon fortsätter: ”I confessed that I felt like my privacy was violated, because I felt like they had no right to take pictures of me or quote me on their Facebook and Twitter accounts without my permission.”

Sonia hade ett liv i sociala medier - fast hon inte hade varit där och inte hade bett om det.

Nu misstänker jag att de flesta barn som börjar använda sociala medier inte känner riktigt så starkt (herregud, likt Greta känns Sonia redan mer mogen än merparten av den vuxna befolkningen). Men det finns ändå saker värda att reflektera över här. Som vad ett samtycke egentligen är. Vad ett barn har för rättigheter. I texten, skriven av Sonia, konstaterar hon att hon och hennes vänner tänker mycket på vilken information de delar och hur. Men vad har barnen för möjligheter att säga nej till att andra delar information om dem - människor som är deras vårdnadshavare och ska ta hand om dem.

Att fundera på hur barn kommer att se på alla gulliga bilder och citat som delas utan deras vetskap några år från nu.

Vi lägger mycket tid på att skydda våra barn från allt det otäcka som finns på internet (som storögda fågelkvinnor). Men vem skyddar barnen från oss vuxna i det här läget? Vem kan säga nej å barnens vägnar och kräva ”samtyckeslagstiftning”? Har vi en barnkonvention anpassad för internet?

En text alla vuxna borde läsa. En vansinnigt viktig text i dessa integritetstider. En text om att trampa på andras rättigheter utan att överhuvudtaget reflektera över hur de människorna kan känna - samtidigt som man fasas över hur techjättarna våldför sig på vår integritet. En text skriven av en fjortonåring.

Det börjar mer och mer kännas som att det kanske är dags att sänka röståldern. Och istället sätta ett tak.

https://www.fastcompany.com/90315706/kids-parents-social-media-sharing

Examen i kinesisk SoMe-kurs bygger på hur många WeChat-kontakter du lägger till

Ha. Underbart. En kurs på ett kinesiskt universitet där kriteriet för att få godkänt bygger på att du lägger till tillräckligt många nya WeChat-kontakter. 

Det är en kurs i ”social media operations” vid Henan University of Finance of Economics som är tänkt att lära studenterna praktiskt tillämpning av marknadsföringskunskaper i sociala medier. För att bli godkänd på kursen krävs att du lägger till 1001 nya kontakter. För (typ) MVG krävs 1667 nya kontakter. 

Nu är inte den här övningen det enda som ingår i kursen - totalt står den för 10-15 procent av det totala kursbetyget - men det är ju onekligen ett rätt intressant drag. 

Chinese university puts students to WeChat test to pass social media unit

Class members must add more than 1,000 new contacts to make the grade.

Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör

Kategorier
Infografik

Infografik: Vad innebär EU:s upphovsrättsdirektiv? (artikel 11 och artikel 13)

Den som vill ha en mer djuplodande genomgång (med lite tolkningar från mig och vad jag tror att konsekvenserna kan komma att bli) hittar en jättelång artikel här (läses på egen risk)

Vill du hellre ha hela infografiken som en bild? Ladda ner den som här

Kategorier
Allmänt digitalt Artikel

EU:s upphovsdirektiv – tolkningarna, felaktigheterna och vad som faktiskt står om artikel 11 och artikel 13

Har du koll på EU:s nya upphovsrättsdirektiv? Har du stött på begreppen ”artikel 11” och ”artikel 13” och läst att de inte kommer att påverka tillvaron på internet särskilt mycket eller att de kommer att döda internet som vi känner det? Undrar du över varför EU vill införa länkskatt och obligatoriska uppladdningsfilter? Här går jag igenom de viktigaste punkterna kring vad som faktiskt står i direktivet – och vad som INTE står.

Det börjar närma sig slutgiltig omröstning i Europaparlamentet om EU:s föreslagna uppdaterade upphovsrättsdirektiv. Ett direktiv som väcker starka känslor på sina håll, både bland förespråkare och motståndare. Det är förstås väldigt glädjande att så många engagerar sig i ett EU-beslut, men tyvärr sprids det, medvetet eller omedvetet, mycket felaktig information. Eller rättare sagt, tolkningar som framförs som saker som uttryckligen står i direktivet.

Det har gjort att en fråga som hade varit (och är) principiellt intressant och viktig att diskutera lite reducerades till skrikande plakatpolitik baserad på saker som inte alls stod någonstans. Viskleken upphöjd med internet.

Här är mitt försök att sammanställa vad som direktivet faktiskt innebär utifrån skrivningarna. Fokus blir alltså på de två mest kontroversiella artiklarna 11 och 13, som handlar om länkning till nyhetsartiklar och uppladdning av upphovsrättsskyddat material.

(Och precis när jag blev klar med den här texten så kom den slutgiltiga versionen. Kan komma att göra justeringar i texten. Tack för det EU. Artikel 11 heter numer artikel 15 och artikel 13 är nu nummer 17 efter lite intern omnumrering efter att text tagits bort och lagts till i direktivet längs med vägen.)

Huvudrubrikerna i artikeln

Direktivet, intressenterna och drivkrafterna

Artikel 11 – ”länkskatt” eller licensavgift?

Artikel 13 – ”uppladdningsfilter”?

BBS-lagen – lagen om elektroniska anslagstavlor

Hur tolkar Ola direktivet och vad som sannolikt kommer bli följden?

Var gör jag om jag bara vill ha en snabb översiktsgenomgång?

Egentligen borde alla förstås läsa hela direktivtexten och bilda sig sin uppfattning utifrån det som står där. Åtminstone de två artiklar som det bråkas mest om. Men jag förstår om du inte är jättesugen på det. Det är faktiskt skittråkig läsning.

För att göra det lite mer överskådligt har jag dessutom satt ihop en infografik med de viktigaste punkterna. Eller så rekommenderar jag Tobias Blixts sammanställning på Breakit – den bästa och mest objektiva sammanställning jag har läst i frågan. Läs den så har du bra koll.

Jag har även skrivit om ungefär det här tidigare och här hittar du rätt många inlägg som på ett eller annat sätt berör upphovsrättsdirektivet.

Den här texten läser du vidare på egen risk. Jag kommer citera en hel del lagtext från direktivet. Mest för att det är något som i princip aldrig förekommer i texter som fördömer direktivet som helhet eller i delar: nästan aldrig ens en länkning till själva direktivtexten som källhänvisning och för att låta läsare (eller tittare) bilda sig sin egen uppfattning. Än mindre förekommer faktiska citat från texten. (Har ska Julia Reda ha en eloge – även om hon citerar selektivt för att passa de egna intressena så citerar hon från och länkar till källmaterialet. Mer om Reda senare.)

Jag kommer även ta upp svenska BBS-lagen, som är relevant i sammanhanget.

Tyvärr kommer mina citat vara på engelska. Jag är inte jättebra på att hitta i EU-korridorerna och vet inte var den svenska översättningen finns (jag utgår från att den gör det). Men det viktiga är innehållet och engelska borde fungera för de flesta även i detta sammanhang. (Kanske uppdaterar när jag har svenska versionen.)

Anyway. Nu kör vi.

Direktivet, intressenterna och drivkrafterna

Varför vill EU döda internet som vi känner det?

De vill de inte. Förstås. De vill helst att marknadens parter skulle ha kunna komma överens utan dem, men eftersom detta bevisligen inte skett har EU pressats att agera för att styra upp situationen.

Varför vill EU införa upphovsrättsdirektivet?

Den nuvarande upphovsrättslagstiftningen inom EU har vid det här laget en hel massa år på nacken. Det nuvarande förslaget är tänkt att uppdatera och anpassa lagstiftningen till en era med stora techplattformar som aggregerar information och låter sina användare enkelt dela stora mängder information i olika format.

Direktivet handlar alltså om att EU vill säkerställa att upphovsrättslagstiftningen, alltså den internationella lagstiftning som EU förbundit sig att följa, gäller inom unionen även i en digital era. Det handlar inte om att förändra upphovsrätten i sig.

Vilka omfattas av direktivet?

Tjänster där den huvudsakliga funktionen (eller en av de huvudsakliga funktionerna) är att göra det möjligt för sina användare att ladda upp och sprida stora mängder upphovsrättsskyddat material med syfte att tjänsten sedan ska kunna tjäna pengar på detta (genom att exempelvis rikta annonser mot sina användarna).

Certain information society services, as part of their normal use, are designed to give access to the public to copyright protected content or other subject-matter uploaded by their user

/…/

The services covered by this Directive are those services, the main or one of the main purposes of which is to store and enable users to upload and share a large amount of copyright protected content with the purpose of obtaining profit therefrom, either directly or indirectly, by organising it and promoting it in order to attract a larger audience, including by categorising it and using targeted promotion within it.

Med andra ord tjänster som Youtube och Facebook.

Vilka tjänster omfattas inte alls av direktivet?

  • Tjänster som inte har ovanstående som huvudfunktion (eller som en av de viktigaste funktionerna) och som inte tjänar pengar på att användare laddar upp upphovsrättsskyddat material.
  • Plattformar för att ladda upp och dela open source-programvara
  • Icke-kommersiella tjänster avsedda för forskning eller utbildning
  • Icke-kommersiella onlineencyklopedier (som Wikipedia)
  • Rena pirattjänster

Providers of services such as not-for profit online encyclopedias, not-for profit educational and scientific repositories, open source software developing and sharing platforms

/…/

shall not be considered online content sharing service providers within the meaning of this Directive.

Vad bråkas det om?

Det är framförallt två artiklar (kapitel) i direktivet som gett upphov till debatt:

  • Artikel 11: licensavgift för återpublicering av material från nyhetspublikationer
  • Artikel 13: plattformar med stora mängder användare blir ansvariga för det material som användare delar via plattformens tjänster och ska säkerställa så långt som möjligt att det inte förekommer material som bryter mot upphovsrätten. Detta kan ske genom att betala för materialet å användarnas vägnar eller genom att säkerställa att materialet inte sprids.

Vilka är de stora intressenterna som bråkar och vad har de för motiv?

Upphovsrättsdirektivets stora intressenter

Motståndare

  • Google: Vill inte tjäna mindre pengar än idag genom att de tvingas betala mer för material än idag. När det gäller artikel 11 skulle de behöva betala för något de inte betalar för idag.
  • Julia Reda: EU-parlamentariker och piratpartist som blivit ansiktet för motståndet inom parlamentet och som har delar av sin webbplats dedikerad åt att informera och stoppa det nya upphovsrättsdirektivet. En av Redas politiska frågor är en uppluckring av upphovsrätten.

Finns även stort engagemang bland många kända internetprofiler och andra mindre intressentgrupper, där argumentet oftast är att direktivet ”kommer att döda internet som vi känner det”.

Förespråkare

  • Stora europeiska publicister: Stöder framförallt artikel 11. Vill inte ändra befintliga affärsmodeller.
  • Upphovsrättsorganisationer: Stöder framförallt artikel 13. Vill ha mer ersättning än idag och anser att de stora plattformarna (som Youtube) tjänar pengar på sina användare (via exempelvis annonsering) tack vare material som upphovsrättsinnehavare inte alls får ersättning för eller som de anser de får för låg ersättning för.

Hur lobbar de olika sidorna?

De lobbar via sina egna plattformar (som Googles massiva lobbykampanj på exempelvis Youtube), direkt mot ledamöterna och via ”the little people”.

  • I fallet Google är det via privatpersoner och sina användare – argumentet är att artiklarna kommer drabba livsuppehället för många människor (exempelvis youtubare) och genom att sökupplevelsen kommer bli mycket sämre än idag samt att Google hotar med att lägga ner sin nyhetstjänst i Europa om direktivet går igenom.
  • I fallet Reda är det många olika grupper som återpublicerar hennes tolkningar av direktivet, vad det kommer innebära och vad olika slags förändringar kommer innebära. Gäller såväl bland internetprofiler som när olika slags medier rapporterar om direktivet.
  • I fallet upphovsrättsinnehavarna är det främst via mer traditionella lobbykanaler, där man står på de individuella kreatörernas sida. Här finns också de stora skivbolagen, som de individuella kreatörerna kanske inte fullt ut anser ger dem skälig ersättning till att börja med.
  • I fallet publicisterna är det för att ”kvalitativ journalistik” ska överleva, och därmed journalister och objektiv rapportering.

Men har inte även förespråkarna svängt och börjat kritisera förslaget?

Jo, under tiden att texten i olika gångar förhandlats fram har upphovsrättsorganisationer blivit allt mer kritiska. De tycker att det börjar bli för många undantag och andra skrivningar till deras nackdel. På omvänt sätt har exempelvis Google mjuknat och erkänt förbättringar.

Att båda sidor ogillar direktivet är väl ett tecken på att det inte är bra?

Det handlar snarare om att EU börjar hitta en mellanväg som ingen av sidorna är riktigt nöjd med, men som båda sidor kommer kunna leva med. Om ena sidan hade varit helt nöjd skulle detta kunna tolkas som att lagen ensidigt gynnat denna sida. EU har även en tredje part att ta hänsyn till: medborgarna och deras rättigheter.

Vad tycker de olika sidorna?

Förespråkarna

  • Ger innehållskapare rättvis ersättning
  • Bra balans mellan upphovsrätt och yttrandefrihet
  • Bättre konkurrensvillkor för europeiska aktörer
  • Gör att innehållsskapare kan leva på sitt arbete

Motståndarna

  • Alla tjänster som omfattas av direktivet måste ha uppladdningsfilter
  • Inte längre tillåtet att länka till nyhetsartiklar
  • Hämmar innovation och yttrandefrihet
  • Kommer att döda internet som vi känner det

Artikel 11 – ”länkskatt” eller licensavgift?

Vad står i direktivet?

Omfattar inte privat eller icke-kommersiell användning

These rights shall not apply to private or non-commercial uses of press publications carried out by individual users.

Gäller inte hyperlänkar (en sån här länk berörs alltså inte alls av direktivet)

The protection granted under the first subparagraph shall not apply to acts of hyperlinking.

Omfattar inte länkning till nyhetsartiklar som bara innehåller några få ord eller väldigt korta utdrag

The rights referred to in the first subparagraph shall not apply in respect of uses of individual words or very short extracts of a press publication.

En publicist har rätt att få ersättning för återpublicering (exempelvis av en nyhetsaggregerare) i två år från publiceringsdagen, därefter upphör detta

The rights referred to in paragraph 1 shall expire 2 years after the publication of the press publication.

Vad står inte i direktivet?

  • Att det blir förbjudet att länka till nyhetsartiklar

Vad är oklart i direktivet om artikel 11?

  • Vad ”några få ord” och ”väldigt kort” innebär
  • Vilka tjänster som kommer att omfattas av licenskravet (inga undantag avseende exempelvis trafik och omsättning

Artikel 13 – ”uppladdningsfilter”?

Vad är artikel 13?

Plattformar som låter användare dela information blir ansvariga för att det användarna delar inte bryter mot upphovsrätten. Plattformarna ska säkerställa att upphovsrättsinnehavare får ersättning. Plattformarna ansvarar för att material som bryter mot upphovsrätten inte sprids på plattformen.

Vad står i direktivet om artikel 13?

Plattformar som omfattas av direktivet ska skaffa sig tillstånd för att tillhandahålla det material som delas av användarna

An online content sharing service provider shall therefore obtain an authorisation from the rightholders referred to in Article 3(1) and (2) of Directive 2001/29/EC, for instance by concluding a licencing agreement, in order to communicate or make available to the public works or other subject matter.

För tjänster som är yngre än tre år och som har en årsomsättning under 10 miljoner euro räcker det att plocka bort material som bryter mot upphovsrätten när de uppmärksammas om detta

Member States shall provide that when new online content sharing service providers whose services have been available to the public in the Union for less than three years and which have an annual turnover below EUR 10 million within the meaning of the Commission Recommendation 2003/361/EC, the conditions applicable to them under the liability regime set out in paragraph 4 are limited to the compliance with the point (a) of paragraph 4 and to acting expeditiously, upon receiving a sufficiently substantiated notice, to remove the notified works and subject matters from its website or to disable access to them.

Tjänster som har fler än 5 miljoner unika besökare i månaden måste inte ha tillstånd om de kan uppvisa att de har gjort sitt bästa för att skaffa sig tillstånd enligt branschpraxis

Tjänster ska göra sitt bästa för att förhindra att material som bryter mot upphovsrätten laddas upp igen

Where the average number of monthly unique visitors of these service providers exceeds 5 million, calculated on the basis of the last calendar year, they shall also demonstrate that they have made best efforts to prevent further uploads of the notified works and other subject matter for which the rightholders have provided relevant and necessary information.

Material av typ satir och kritik är undantaget

Member States shall ensure that users in all Member States are able to rely on the following existing exceptions and limitations when uploading and making available content generated by users on online content sharing services:

(a) quotation, criticism, review;
(b) use for the purpose of caricature, parody or pastiche.

Nationell lagstiftning baserad på direktivet får inte ställa generella monitoreringskrav på de tjänster som omfattas

The obligations established in Article 13 should also not lead to Member States imposing a general monitoring obligation.

De krav som ställs på tjänster som omfattas av direktivet ska vara proportionerliga i relation till tjänstens storlek, användare och hur mycket upphovsrättsmaterial som delas, samt kostnader för dessa verktyg eller rutiner

In determining whether the service has complied with its obligations under paragraph 4 and in the light of the principle of proportionality the following should, among others be taken into account:

(a) the type, the audience and the size of services and the type of works or other subject matter uploaded by the users;
(b) the availability of suitable and effective means and their cost for service providers.

Tjänsterna får inte förhindra delande av material som inte bryter mot upphovsrätten

The cooperation between online content service providers and rightholders shall not result in the prevention of the availability of works or other subject matter uploaded by users which do not infringe copyright and related rights, including where such works or subject matter are covered by an exception or limitation.

Avtalsfriheten gäller fortfarande, så marknadens parter är välkomna (och uppmanas) att gemensamt komma fram till andra lösningar

In the implementation of this principle into national law, Member States shall be free to use different mechanisms and take into account the principle of contractual freedom and a fair balance of rights and interests.

Upphovsrättsinnehavare har rätt att släppa sina verk fria om de så önskar

Nothing in this Directive should be interpreted as preventing holders of exclusive rights under Union copyright law from authorising the use of their works or other subject-matter for free, including through non-exclusive free licences for the benefit of any users.

Vad står inte i direktivet om artikel 13?

  • Krav på att tjänster (oavsett omsättning, användare, eller mängd material material som delas) måste installera uppladdningsfilter
  • ”Uppladdningsfilter”, ”filter” eller någon annan specificerad teknisk lösning

Vad är oklart i direktivet om artikel 13?

  • Vad som krävs för att kunna säga att en tjänst har gjort sitt bästa för att skaffa sig tillstånd

Men innebär inte det här att EU lämnar över till privata aktörer att bestämma vad som är lagligt?

Nej, det är lagstiftarna som avgör vad som är lagligt eller inte. De privata aktörerna får sedan i uppdrag att säkerställa efterlevnaden. Det sker redan ofta idag, exempelvis via ordningsvakter, väktare, bilprovningar och parkeringsvakter. Är det alltid självklart? Nej, det kan vara knepigt ibland och långtifrån svart eller vitt.

Men om innehåll börjar stoppas innan det publiceras blir ju som att stoppa ett brott innan det har begåtts?

Ja, och även här händer det ofta redan. Både i techjättarnas plattformar (som stoppar massiva mängder innehåll av olika anledningar – både baserade på lagstiftning och andra regler de själva har) och i verkligheten. Det kan handla om att det är uppenbart att ett brott kommer att begås, eller med väldigt hög sannolikhet, både av privata aktörer och statliga myndigheter som Polisen.

Ibland blir det fel, som att någon plockas in som misstänkt fast det senare visar sig att personen inte är den man letar efter. När det uppdagas att fel har begåtts av den utövande organisationen släpps sedan personen.

BBS-lagen – lagen om elektroniska anslagstavlor

Vad är BBS-lagen?

BBS-lagen är en lag som gör elektroniska anslagstavlor (tjänster där användare själv kan lägga ut innehåll) är ansvariga för det som användarna delar. Tjänsterna är ansvariga för att ta bort eller förhindra spridning av material som bryter mot lagen. Har varit lag i Sverige sedan 1998.

Vad står i BBS-lagen?

Lagen omfattar brott av typen uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografi, olaga våldsskildring eller uppenbart brott mot upphovsrätten.

Den som tillhandahåller tjänsten ska ta bort material som bryter mot lagen eller på annat sätt förhindra vidare spridning av materialet

Om en användare sänder in ett meddelande till en elektronisk anslagstavla ska den som tillhandahåller tjänsten ta bort meddelandet från tjänsten eller på annat sätt förhindra vidare spridning av meddelandet, om

/…/

det är uppenbart att användaren har gjort intrång i upphovsrätt eller i rättighet som skyddas genom föreskrift i 5 kap. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk genom att sända in meddelandet.

Den som tillhandahåller tjänsten ska ha sådan uppsikt över tjänsten som skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten

Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla skall, för att kunna fullgöra sin skyldighet enligt 5 §, ha sådan uppsikt över tjänsten som skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten.

Vad står inte i BBS-lagen?

  • Krav på att tjänster (oavsett omsättning, användare, eller mängd material material som delas) måste installera uppladdningsfilter

Vad är oklart i BBS-lagen?

  • Hur den ska tillämpas – kommer för första gången prövas i domstol under 2019

Hur tolkar Ola direktivet och vad som sannolikt kommer bli följden?

Ser du inga problem med direktivet, i allmänhet och specifikt kring artikel 11 och 13?

Absolut, det finns högvis med problem. Artikel 11 är mest puckad och mer rigida varianter av den har redan testats i Tyskland och Spanien utan större framgångar (även om det finns lite olika bud om hur illa det egentligen blev). Uppladdningsfilter har fortfarande svårt (och lär ha ett tag till) att avgöra vad som är exempelvis satir.

Men i grund och botten handlar det förstås om pengar. Och att inte vilja ändra på en affärsmodell och/eller intäktsmodell. Att vilja tjäna mer eller inte vilja tjäna mindre pengar.

Google är förstås den som jagas mest. EU ska sätta EU-företag först och den som mest berörs av både artikel 11 och artikel 13 är sökjätten. (Vill man vara raljerande så hade vi sannolikt sluppit hela direktivet om Google hade varit berett att slanta upp mer pengar, men det kan jag förstå att de inte har lust med.) Och det är förmodligen två saker som irriterat mest.

Vad publicister och medieföretag stör sig mest på

”Kontraktet” mellan Google (och i lite lägre utsträckning även Facebook) och medieföretagen har ungefär byggt på: ni får återpublicera vårt innehåll i utbyte mot att ni ger oss trafik. Men Facebook släpper iväg allt mindre trafik från plattformen och Google börjar publicera allt mer information mer eller mindre i sin helhet direkt i sökresultatet.

Vad upphovsrättsbranschen stör sig mest på

Youtube är världens största videoplattform. Sjukt mycket innehåll konsumeras här. De är däremot sämre på ersättning, tycker upphovsrättsindustrin. Tittar man specifikt på vad Youtube betalar per strömmad låt jämfört med de andra stora tjänsterna så är Googles ersättningsnivå väldigt låg. (Visst, nivån för Google Play Music – som nu blivit Youtube Music – är bättre, men… den kanske inte används… så mycket…)

Med det sagt finns det också utmaningar kring exempelvis yttrandefrihet och rätt att uttrycka sig. Det är på de stora techplattformarna som vi idag kommunicerar med varandra, kan dela kunskap, vara kreativa och, om man så vill, utöva delar av våra demokratiska rättigheter.

Det finns förstås en baksida med detta, då techjättarna själva kan sätta upp vilka regler de vill. De är privata tjänster som vi inte behöver använda om vi inte vill. Men alternativen är få. De har i grund och botten ett vinstintresse och de förändringar som de gör exempelvis kring vilka inlägg som syns har vi som användare små möjligheter att påverka. Plattformarna kan också välja att censurera material utan lagligt stöd för att det kan vara stötande och därmed hota annonsaffären (som homokyssar och nakenbilder, även konstnärliga och ”vanliga” sådana).

Du pratar (nästan) bara om Google, men Facebook då?

Facebook har haft… lite andra problem senaste året. Men de har oavsett hållit en väldigt låg profil i hela upphovsrättsdirektivfrågan. Och en anledning är att de helt enkelt just köper sig till de licenser som önskas av förespråkarna till direktivet (till nivåer som förespråkarna kan leva med, även om de kanske inte älskar dem).

Som exempel kan vi ta avtalen med skivbolagen. Nu har Facebook skaffat sig licenser med de stora skivbolagen och hade kunnat nöja sig med detta, men istället börjar de bygga tjänster som låter användarna inte bara passivt konsumera utan också aktivt använda musiken via exempelvis musikdekaler. Istället för att bara likt Spotify låta musiken vara något som rullar i bakgrunden medan man gör annat så gör Facebook en tjänst som får användarna att aktivt lägga tid i Facebooks ekosystem. Och därmed potentiella kunna tjäna mer pengar på sina användare.

Snapchat har å sin sida testat att låta medier använda publika snaps i sin rapportering, som ett annat sätt att ”betala” för det användarna gör.

Google håller däremot, likt upphovsrättsindustrin och mediebolagen, vi en förvånansvärt stockkonservativ inställning till sin verksamhet. En ”vår väg eller ingen väg”-inställning. De har redan börjat visa skärmdumpar på hur tomt sökresultatet blir om de slutar visa upp information (självklart har de då visat upp sökresultatet rätt mycket från ”gamla” Google – alltså när sökresultatet var byggt för att länka vidare folk till webbplatser. Inte nuvarande Google som allt mer håller kvar kunderna.)

De har, likt vad de gjorde i Spanien, stänga ner sin News-tjänst inom EU om direktivet går igenom. (Vilket mest känns som tomt hot, ett land är en sak, men hela EU? Google behöver den europeiska marknaden för mycket för att helt stänga ner sin nyhetstjänst och strypa sökresultatets utseende). Dessutom börjar det redan kännas som att Google håller på att förbereda just News för artikel 11:

Google News med nyhet utan bild

Så även om mediebranschen har anledning att skärskåda sig själv så mår även företag som Google bra av att få status quo lite omskakat. Att få dem att tänka nytt och kreativt kring befintliga affärsmodeller.

Men borde inte även mediebolag och upphovsrättsindustrin kamma sig?

Jo, herregud vad mediebranschen borde se över sina affärsmodeller (och det händer ju, men imponerande långsamt). Inse att fler takeoverjättebanners inte är lösningen. Morgontidningarna är ju numer mest som klickfiskesajter där du lockas att klicka dig in på en sida med annonser för att upptäcka att texten där var marginellt längre än vid den länk du klickade på.

Bloomberg har börjat blocka inbäddning av material från deras sajt. Det enda som visas i det inbäddade innehållet är ”Are you a robot?” både i text och bild. Alltså en captcha-spärr för alla som inte har en licens från Bloomberg att återpublicera. Det är ett sätt att göra det på.

Men rimligtvis, när direktivet väl börjar testas i domstol, så kommer man också titta på vilka insatser som publicister gjort för att förhindra spridning av upphovsrättsskyddat material. Att exempelvis göra som Bloomberg och se till att inget material från publikationen kan återpubliceras utan tillstånd.

Med hårdare krav på att plattformar har licenser så måste upphovsrättsindustrin och mediebolagen säkerställa att det är enkelt att skaffa sig dem. De måste alltså se till att bli mindre fragmenterade. Mer av ”en väg in” även där (och därmed kanske också en mer enhetlig prissättning). Om de inte kan erbjuda detta så ska ”bästa möjliga insats” att skaffa sig rättigheter ses i ljuset av detta.

”Upphovsrätt” är inte samma sak som ”efterlevnad av upphovsrätt”

Upphovsrätten är internationell och något som EU har förbundit sig att följa. Och det är just efterlevnaden som direktivet handlar om – inte förändringar i upphovsrätten i sig.

Det finns massor att säga om nuvarande upphovsrätt. Saker att diskutera och verkligen ta sig an. Och då börjar vi komma in på ännu större frågor som kommer vi som länder och boende på planeten Jorden kommer behöva ta oss an. Det handlar om saker som att kapitalismen som system håller på att nå vägs ände, att vi måste se på ”värde” och fördelning av resurser på mer hållbara och rättvisa sätt och att tillgång till internet sannolikt kommer att klassas som en mänsklig rättighet.

Jättespännande frågor. Men en annan diskussion.

Varför lägger sig EU i sånt de inte förstår? Bättre att marknaden fixar det här, titta på Spotify och musikindustrin!

Att skivindustrin i början av 00-talet aktivt motarbetade utvecklingen kostade branschen 10 år. Imponerande korkat. Det var också detta motstånd som gjorde att hela gratiskulturen blev så etablerad jämfört med hur det hade blivit om musikbranschen hade hoppat på tåget tidigare.

Som bekant krävdes det ett techbolag för att visa skivbolagen att det gick att tjäna pengar på att sälja nedladdningsbar musik på nätet (Apple) och ett annat för att visa att det gick att tjäna pengar på strömning (Spotify). Tydliga bevis på att marknaden kan det här bäst själv.

Men hade upphovsrättsindustrin inte använt de legala medlen för försvåra för piratnedladdning så hade säkerligen vare sig iTunes eller Spotify blivit så stora. Varför betala när det är lika enkelt att få det gratis? Alltså en kombination av lagstiftning, teknisk utveckling och förändrade kundbeteenden som ledde fram till det som är så självklart idag. Och en vinstdelningsmodell som alla parter kan acceptera

Men efter tre år måste alla sajter där användare själva kan ladda upp material ha en massa uppladdningsfilter?

Nej, i direktivet står att bedömningar på vilka krav som ska ställas ska avgöras från fall till fall. Det lämnar förstås utrymme för osäkerhet. Men eftersom direktivet pratar om årsomsättningar över 10 miljoner eller över 5 miljoner unika användare per månad så finns här rätt tydliga ledtrådar om vilka nivåer som kommer att krävas för att börja omfattas av de riktigt hårda kraven. För övriga kommer det med största sannolikhet räcka att plocka bort material när upphovsrättsbrott påtalas.

BBS-lagen kan göra att vi får artikel 13 i Sverige oavsett vad EU beslutar kring upphovsrättsdirektivet

BBS-lagen har alltså funnits i Sverige i över 20 år. Den säger ganska precis det upphovsrättsdirektivet säger i artikel 13. Plattformar där användare kan dela information är ansvariga för det användarna delar. De ska plocka bort material som bryter mot (bland annat) upphovsrätten ”eller på andra sätt” säkerställa att material inte sprids. Det senare skulle kunna vara genom exempelvis uppladdningsfilter som skannar av innehåll innan det publiceras.

Däremot har BBS-lagen i princip aldrig använts i Sverige – och aldrig varit i domstol. Det blev det ändring på 1 mars 2019 när en stämning lämnades in till Eskilstuna tingsrätt. Den aktuella stämningen handlar specifikt om de delar av BBS-lagen som handlar om hatbrott, men eftersom även upphovsrätt omfattas av lagen så kommer domslutet även att gälla denna typ av brott. När vi alltså får ett domstolstolkande av lagen som säger att ”ja, en plattform har direkt ansvar för alla brott som användare gör”.

Uppladdningsfilter och stoppande av upphovsrättsskyddat material kommer användas ändå

Exempelvis Youtube har redan uppladdningsfilter som stoppar innehåll innan det ens hinner publiceras eller innan det hinner få någon spridning. Det kommer de fortsätta ha, eftersom upphovsrättsinnehavare finns över hela världen. Inte minst i USA. Och de struntar i om det är en amerikansk eller en europeisk Youtube-användare som har laddat upp klippet – de kommer gå på Youtube och kräva att innehållet tas ned oavsett.

För att slippa jiddra med varenda rättighetsinnehavare som kommer springande så kommer Google fortsätta förfina sina uppladdningsfilter så de slipper lägga tid på att ha människor som manuellt ska plocka ner material

Kommer det här vara slutet för ett ”fritt och öppet internet”?

Det här är en svårare fråga att svara på. Å ena sidan: ”nej, förstås inte” baserat på samma argumentation som under förra rubriken. Men å andra sidan: vi har redan nu inte ett fritt och öppet internet. Eller rättare sagt: internet har aldrig varit så ofritt och stängt som det är just nu – där kommunikationskanalerna kontrolleras av några få techgiganter och där själva tillgången till internet kontrolleras av kommersiella aktörer (internetoperatörerna) som kan sätta priset på tillgången. (Det finns få undantag, som kommunala bibliotek med kostnadsfritt internet.)

Men internet har aldrig gett oss så stora möjligheter som nu, tack var just det här. Hela bilden av ”ett fritt och öppet internet” andas rosenskimrande nostalgi från en svunnen tid när internet var en liten klick människor som kände varandra direkt. Jag har tidigare skrivit om det här i Den nostalgiska myten om det fria och öppna internet.

Men om vi med ett ”fritt och öppet internet” menar att det kommer bli sjukt mycket sämre än idag (och innebära enorma skillnader) så: nej. Jag tror att skillnaderna mot idag kommer bli rätt små. Både på kort och lång sikt (då är det helt andra trender som kommer peka ut vad som kommer att hända – och här finns det på riktigt otäcka saker som håller på att hända) med strypning av hela tillgången till internet i sig (där ”the nuclear option” nu snarast är att helt stänga av internet i ett land med, nästan bokstavligen talat, en knapptryckning).

Att man nu slår på styra dystopitrumman kommer tyvärr bara göra GDPR-konsulterna glada. Alltså de konsulter som nu kan byta ut ”GDPR” mot ”upphovsrättsdirektivet” och mjölka företag och organisationer på pengar med införsäljningsargument att konsekvenserna annars kommer bli värre än katastrofala för precis alla som sitter på en sajt eller annan typ av digital tjänst.

Kommer internet som vi känner det att dö?

Nej. Förstås inte. Och det här är det som kanske provocerar mig mest med hela motståndarsidans argumentation. Att det här är det undergångsscenario som lyfts fram. Men än värre är att det här argumentet också säger att ”internet”, alltså alla vi som verkar på det, bara kommer att sluta att göra saker.

En Youtube-trend just nu är att driva med TikTok-videos. Främst TikTok-videos när någon har dumpats och uttrycker sina känslor genom att mima sig igenom en låt. Dessa Youtube-videos har fastnat i Youtubes befintliga uppladdningsfilter eller plockats ned i efterhand eftersom TikTok-klippen innehåller upphovsrättsskyddad musik. Har Youtubarna slutat med sina TikTok-hånvideos? Nix. Istället för musiken som spelas ”sjunger” de sina egna ”låtar” till klippet – och skapar på så sätt en helt ny uttrycksform.

Life will find a way. Och internet.

Meme med texten I love the internet, it's the wifi never had