To view this content, you must be a member of Ola's Patreon
Already a qualifying Patreon member? Refresh to access this content.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
E-handelsplattformen Shopify har bara senaste veckorna dunkat ut ett gäng nya tjänster och funktioner – inte minst saker som också går att använda för företag som inte i övrigt använder Shopifys tjänster. Här kommer ännu en: ett affiliateprogram för publicister.
Funkar som affiliateprogram gör mest: de publicister som går med i programmet driver trafik till Shopify-e-handlare och får del av transaktionen. Att upplägget kommer precis nu är förstås ingen slump eftersom de stora plattformarna just nu springer benen av sig för att få till avtal och lösningar med publicister. Mycket drivet av aktuell eller kommande lagstiftning (som Googles och Facebooks tecknar nya publicistavtal var och varannan vecka för att betala mindre för nyheter än vad lagstiftningen annars hotar med) men också krasst talat för att få innehåll till egna tjänster (förutom de två nämnda hittar vi också Apple i den här samlingen).
Och just e-handelslösningen har blivit allt vanligare som intäktsväg för just publicister. Visst, tidningar har mer eller mindre alltid handlat om nära relationer med företag och andra annonsköpande organisationer, även i form av rena rabattsamarbeten, men mer eller mindre direktintegrationer blir allt vanligare. Något som förstås också gör gränsen mellan det redaktionella oberoendet och säljavdelningen än mer flytande.
https://www.theinformation.com/articles/shopify-seeks-to-challenge-amazon-through-deals-with-buzzfeed-other-sites
Nytt samarbete för Pinterest: American Express. De båda företagen börjar samarbeta för att stödja småföretagare som säljer ”post-pandemiprodukter”. Ett ord som inte hade funnits i närheten av min vokabulär före 2020.
Mer specifikt handlar det alltså om de produkter som vi ska känna ett uppdämt behov av att köpa efter mer än ett års hemmasittande. Saker som resetillbehör, kläder och skönhetsprodukter.
Initiativet går under namnet ”Comeback Feature” och är ungefär alltså vad det låter som. Dessutom del av Pinterests egen shop av utvalda och framlyfta produkter. American Express-samarbetet är första gången som Pinterest tar in ett externt varumärke här.
Småföretagarna har techkramats så det står härliga till senaste året. Alla de stora plattformarna har sprungit benen av sig för att lyfta fram dem och ta fram funktioner som ska hjälpa dem att marknadsföra sig och sälja. Så på det sättet är det förstås ett rätt normalt samarbete.
Men det som gör samarbetet extra intressant är något som hände i förra veckan: att Shopify investerar i betalplattformen Stripe. Här handlar det visserligen inte om en tajt relation, men även här är det ett samarbete mellan ett e-handelsgränssnitt och en betalmotor. Och det är garanterat inte det sista vi kommer se på det här området.
American Express Partners With Pinterest To Support Small Businesses
American Express is partnering with Pinterest to launch a new Comeback Feature on Pinterest Shop promoting small businesses.
En av de viktigaste kompetenserna som krävs i arbetslivet talas det inte särskilt mycket om inom företagsekonomi och ledarskapsutbildningar: förmågan att hitta på krångliga och otydliga omskrivningar för otrevliga delar av verksamheten. Bara att fråga Amazon. Interna dokument har visat att ”pressa 6 % av all kontorspersonal att sluta varje år” blir på amazoniska ”unregretted attrition”. Så… ”oåterkallelig utnötning” på svenska?
Och ja, vi pratar alltså om kontorspersonalen här. Omsättningen på lagerarbetare är redan långt mycket högre. Amazon själva säger förstås att dokumenten innehåller ”utdaterad terminologi”, som med andra ord innebär att Amazon inte säger att dokumenten är fejk. De medger mer eller mindre rakt ut att dokumentet – och framför allt processerna i den – i allra högsta grad har varit och förmodligen är levande.
Det känns lite som lösningen att alltid kapa den sämsta tio procenten. För att alltid säkerställa att den vassaste kompetensen alltid är på plats. Ja, eller för att se till att lönerna hålls nere via lite skönt interntävlande.
Amazon lyfts gång på gång fram som en av 00-talets mesta framgångssagor, men det här är ännu en story som pekar på att Amazon har rätt långt kvar till att bli årets arbetsgivare.
Internal Amazon documents shed light on how company pressures out 6% of office workers
Amazon systematically attempts to channel 6% of its office employees out of the company each year, a target Amazon calls ”unregretted attrition.” Critics say the system resembles the controversial ”stack ranking” practice many companies have abandoned.
Nästa spelvärld som bjuder in till konsert: The Sims. Ja, nu är det inte första gången som Sims bjuder upp till konsert, men den här gången levlar de upp sitt musikgame – med en hel fastival.
Sims Session innehåller ungefär det man kan förvänta sig av en musikfestival, inklusive chansen att köpa artistmerch. Och precis som varit fallet tidigare för Sims så kommer artisterna som kommer att stå på den virtuella scenen att framföra åtminstone delar av sin spellista på Simlish. Låtarna kommer alltså framföras på Sims-världens eget (låtsas)språk.
Förutom att det här är ännu ett exempel på hur spelvärldar numer har växt långt bortom den spelkärna som var den ursprungliga anledningen att folk började spel. Men Simlish-sjungandet visar också på en annan nyckelkomponent i att lyckas online: inte bara anpassa sig efter målgruppen utan också fullt ut anpassa sig efter målgruppens onlinevärld.
’The Sims 4’ is hosting a (partly Simlish) music festival
Starting on June 29th, EA will host a music festival inside of the Sims 4 that will feature pop star Bebe Rexha, one part of indie band Glass Animals and singer-songwriter Joy Oladokun.
Hur får man fler att se på reklam på Youtube? Man lägger innehållet som folk vill se som reklam. Idag landade en ny trailer för nya Suicide Squad-filmen. Finns förstås på Youtube. Men bara som prerolls. Enda sättet att se den är alltså att planlöst trycka sig runt på Youtube och hoppas att trailer dyker upp. Ja, eller någon av dem. Det känns som att trailern dessutom är utspridd över flera klipp.
Oklart om det här är briljant eller riktigt genompuckat.
Men visst. Musikvideon började ju som ett reklamformat som med tiden (tack vare MTV) blev ett eget innehållsformat – som i sin tur omgavs av reklam. Varför inte samma för filmtrailers?
https://www.polygon.com/22543608/suicide-squad-trailer-youtube
Finns inget så kul sätt att inleda veckan på som lite obekräftade rykten – som att Google kan bygga sin egen motsvarighet till Apples Hitta min-nätverk. Alltså ett, typ, separat IoT-nätverk som kan göra det ännu enklare att hitta borttappade prylar. Android-prylar.
Känns i stort som ett väldigt troligt rykte. Google har redan ungefär samma slags appfunktionalitet som Apple, men ett som bygger på att de enheter man vill hitta är uppkopplade till internet på vanligt vis. Med ett egenkontrollerat nätverk kan man mer precis kontrollera hur hur själva spårninsfunktionaliteten verkar i skarpt läge.
Och, förstås, det andra användningsområdet för ett nätverk som mer precist kan lokalisera enheter. Ja, eller de andra användningsområdena. Ungefär allt som inte har med just borttappade mobiler att göra. Men där Google förstås har en större förtroendeuppförsbacke än Apple. Google har ju som bekant historiskt varit betydligt mer… frikostiga med att berätta det mesta om sina användare. Även för externa företag.
Google Could Bring Find My Device Network to Android
Google may be working on device locating network functionality similar to Apple’s ‘Find My’ network. A string of code associated to a network for finding Android devices has been reportedly found in the latest version of Google Play Services app.
Milt sagt stora nyheter: Google släpper en billig Android-mobil i Indien tillsammans med lokala Jio. Ja, inte nyheten i sig – det har varit på gång sedan de båda företagen inledde samarbete förra året – men att den nu har presenterats.
Mobilen, JioPhone Next, är uttalat Made for India (well, döh) och ska vara en billig smartmobil som siktar in sig på den indiska delen av nästa miljard internatanvändare. De som alltså tar steget från 3G, eller kanske till och med 2G, och gamla ”Nokia-mobiler” till portabla fickdatorer. Då vill självklart Google vara med och leka.
Känns spontant som en mobil som har… något större möjligheter att flyga än Googles egna Pixel-mobiler. Och då inte framförallt för att det nu är en billig mobil, även om det förstås är en viktig del – utan att Google den här gången är med och tar fram en mobil för målgruppen och inte en byggd för de egna ingenjörerna.
Google and Jio reveal a low-cost smartphone that’s ’made for India’
Google has unveiled its first Android smartphone built jointly with Jio, the Indian mobile network it acquired a stake in last year.
Hur går det egentligen med appspårandet i iOS 14.5, mer specifikt: hur många har egentligen sagt ja och nej till att bli annonsspårade? Tidiga siffror från USA visade på ett riktigt mardrömsscenario: 96 % nej. Men målgruppen då var alltså de som var snabba att uppdatera sin mobil och som, kanske lite fördomsfullt, är lite mer aktiva i att jobba med integritetsfunktioner. Nu har Flurry Analytics tittat på en längre tidsperiod, senaste kvartalet, och det ser både bra och dåligt ut.
Det bra för marknadsförare är att siffran på hur många som säger ja är rätt stabil. Det dåliga är att 3 av 4 användare har sagt nej till att bli spårare. I USA är det ännu värre: 84 % nej.
Nu är det här bara en undersökning och jag är inte helt säker på om Flurry har mätt användare som har sagt nej eller hur många gånger användare har sagt nej (den som säger nej kan säkert säga nej för de flesta appar och omvänt). Känns som att det ska handla om användare på förklaringen, vilket är en mer relevant siffra.
Känns som att ja och nej kan höra ihop med hur mycket integritetsdiskussioner som förts i landet. Sverige lär sannolikt ligga närmare USA än globala snittet.
Dessutom intressant att annonspengar verkar ha flyttat till Android – som är på gång att göra samma sak som iOS.
App News and Data
Have you got a press release or announcement? Get in front of 10,000 app industry professionals with an announcement on Business of Apps.
Ännu en stor svensk techaffär: svenska investmentbolaget Creades säljer bankdatatjänsten Tink till betalkortsjätten Visa. Om man så vill: ännu ett svenskt bolag blir utländskt. Men också ett tecken på vilken tung spelare Europa är inom just fintech. Och Sverige som en av de tyngsta här.
1,8 miljarder dollar, eller någonstans runt 15 miljarder kronor, blir prislappen. Ja, även om det ser ut att bli avdrag för någon slags skatter, så i slutändan lite lägre än så. Så länge som det blir grönt ljus över hela banan. Visa har redan försökt köpa upp Plaid, delvis en konkurrent till Tink, men fick då nobben av amerikanska konkurrensmyndigheter. Återstår att se hur EU ställer sig.
Med tanke på att Visa är ett av världens största kort- och transaktionsbolag så lär der inte bli helt oproblematiskt. Tinks bankdatatjänster lär inte göra Visa mindre dominerande.
Men i slutändan kanske det inte är konkurrensoron som kan fälla affären – utan EU:s integritetslagstiftning. Eftersom EU och USA fortfarande inte har kommit överens om ett nytt datadelningsavtal efter det att Privacy Shield föll så innebär Visa-ägande att USA:s underrättelsemyndigheter har rätt att begära ut data från Visa/Tink – även om EU-medborgare. Något som EU förstås är sådär pigga på.
Visa slukar Tink – för 18 miljarder: ”Perfekt partner”
Den amerikanska betaljätten Visa köper upp det svenska fintechbolaget Tink i miljardaffären.
En historisk händelse börsutspelade sig igår kväll: Microsoft blev då det tredje bolaget någonsin som nått det svindlande börsvärdet 2 biljoner dollar. Dessutom det andra techbolaget i och med att Microsoft gjorde sin generationskamrat sällskap i den exklusiva klubben.
2 biljoner dollar. En tvåa följd av 12 nollor. Eller 17 biljoner kronor. Eller i runda slängar fyra gånger hela Sveriges BNP förra året.
Och ja. Biljon låter fortfarande som ett av de där jättetalen man hittade på som barn.
Hur coolt?
Sverige har de högst värderade teknikbolagen i Europa | Realtid
Tack vare kraftiga värdeökningar för bolag som Klarna, Spotify och Evolution Gaming tar Sverige för första gången över förstaplatsen på..
I förra veckan skrev jag om en rapport som pekade på att Sverige totalt sett hade de högst värderade techbolagen i Europa, före Storbritannien. Plus att 13 av Europas 52 enhörningar (startups med ett värde som överstiger 1 miljard dollar) var svenska (det är 25 % det). Här kommer en annan kul rapport, en som fokuserar på just enhörningar (baserat på data från analysföretaget CB Insights).
Rapporten konstaterar att världen sedan oktober förra året, alltså ungefär de senaste åtta månaderna, har fått 227 nya enhörningar. Förkrossande många från USA: 154 av dem. Lite oväntat hittar vi Europa på andra plats, med 25 nya medan Indien ”bara” skapat 11 nya miljarddollarbolag och Kina bara ökat sin enhörningssamling med 9 stycken. Visst. Vi i Europa har… en bit upp till toppen, men att vi trots allt har skapat fler miljardstartups än Indien och Kina tillsammans är ett rejält styrketecken. Visst kan det handla om en tillfällig dipp från Kina och Indien håller bara precis på att växla upp sin ekonomi, men ändå.
Oavsett så känns det inte som en slump att det här kommer ungefär samtidigt som världens Kina-sanktioner ser ut att bita allt hårdare. Jag tror också att saker som GDPR och Schrems II-domen bidrar. Vi i Europa börjar alltså i allt mindre utsträckning gå över Atlanten efter vatten.
Sen har vi de svenska tillskotten: av de 25 nya Europa-enhörningarna så ska två vara blågula. 8 %. Inte det sämsta det heller. Men titta framförallt på diagrammet här nedan: de 15 länder i världen med högst totalt startupvärde. Topp 6: USA, Kina, Indien, Storbritannien, Brasilien och… 🇸🇪 Sverige. 38 miljarder fördelat på fyra bolag. Rätt crazy. Och väldigt, väldigt coolt.
Sverige verkar vara ett rätt bra land att bedriva företag i, alltså.
Kan Sveriges banker så kan betalplattformen Stripe. Världens näst högst värderade startup betaintroducerar nu Stripe Identity. Bank ID på stripeianska.
Tjänsten baseras på det som börjar bli rätt vanligt som onlineidentifierare nuförtiden: en selfie. Stripess lösning ska kunna matcha ett officiellt ID-kort med en liveselfie ”på under 15 sekunder”. Vilket känns som… en ocean av tid. Men så pratar vi säkerligen främst om länder som inte har lika självklara digitala ID-verifieringssätt som vi har i bland annat Sverige. 15 sekunder är ju fortfarande avsevärt mycket snabbare än att posta eller mejla en bild. Dessutom med högre säkerhet.
Och det mest intressanta, men egentligen inte särskilt oväntat, är att tjänsten ska kunna gå att använda fristående från Stripes övriga tjänster. Ännu ett exempel på hur företag med rätt heltäckande ekosystem börjar göra sina olika produkter allt mer modulära, till och med för användning hos eller tillsammans med konkurrerande tjänster. Vi kan väl anta att datadammsugande delvis lär vara en faktor, även om det blir av mer aggreggerad form i just det här fallet.
Stripe Goes Beyond Online Payments With Stripe Identity Verification Tool
Stipe is launching Stripe Identity, a self-serve, AR-powered, tool that developers can integrate to verify user identities.
Så har Förvaltningsrätten sagt sitt: förbudet mot Huawei i det svenska 5G-nätet kvarstår. Med andra ord har nu den första rättsliga nivån i Sverige fastslagit att det som började med att Post- och telestyrelsen stoppade Huawei från att delta i svenska 5G-auktionen alltså gäller. Det innebär inte bara att Huawei inte får vara med och bygga 5G-nät – befintliga komponenter i de nät som redan finns på plats måste också bytas ut.
Nu är sista ordet kanske inte sagt än i och med att Huawei kan överklaga beslutet till Kammarrätten, men chansen att nästa instans skulle ändra domen känns rätt liten. Inte minst eftersom domstolen ”har beaktat att det endast är Säkerhetspolisen och Försvarsmakten som tillsammans har en helhetsbild när det gäller säkerhetsläget och hotbilden mot Sverige”. Med tanke på hur okonkret Säpos vittnesmål var (mycket prat om hypotetiska risker) så finns det nog inte särskilt mycket att ta på som skulle kunna övertyga Kammarrätten om att Huawei inte alls sitter i kinesiska statens knä.
Vi kan väl anta att Kina lär komma med ett passiv-aggressivt hotuttalande om hur domen kommer att påverka svenska bolags möjligheter att verka i Kina, men omvänt kan det svenska beslutet bli den första i raden av Huawei-dominobrickor som kan falla i EU. (Ja, fast inte i Ungern, förstås.)
Det intressanta är att lika kinesiska ZTE också förbjöds att delta, men de har haft betydligt lägre profil i frågan. Det visar förmodligen hur pressat Huawei börjar bli av USA:s sanktioner. Och hur oroligt företaget just är för att det svenska beslutet ska starta en EU-trend.
Domen: Huawei stoppas i Sverige
Kinesiska Huawei stoppas från att delta i utbyggnaden av det svenska 5G-nätet. Det är innebörden av förvaltningsrättens dom. – Sveriges säkerhet är ett väldigt tungt vägande skäl, säger rättens ordförande Ulrika Melin.
Ännu en vecka, ännu en techkonkurrensutredning från EU. Ja, ungefär så kan man sammanfatta stora delar av EU:s 2021 så här långt. Idag bekräftade EU uppgifterna som florerat senaste dagarna – det är dags för ännu en utredning mot Google. Mer specifikt mot Googles annonsverksamhet den här gången.
I stort känns det som att det är samma sak som EU smiskade till Google med en (förhållandevis) jättebot för några år sedan, att Google premierar sig själva och gör det svårare för konkurrenter att få luft. Utredningen ska bland annat titta på ”de begränsningar som Google lägger på annonsörers, publicisters och andra aktörers möjligheter att komma åt data om användaridentitet och användarbeteende”.
Utredningen angriper det som är Googles riktiga svaghet på konkurrensområdet – som också är det största problemen för jättar som Apple och Amazon: Google är annonsköpare, annonssäljare och den som tillhandahåller kunddatan. Att Google alltså tillhandahåller en marknadsplats samtidigt som man konkurrerar med sina kunder på samma marknadsplats.
Tittar vi exempelvis på Apple så är det ingen slump att rättegångarna och utredningarna kommer precis nu. Inte heller att klagomålen från andra företag i Apples appekosystem är mer högljudda än någonsin. Det är inte att Apple envisas med sina avgifter eller låser in appar i sin egen betallösning, utan att Apple allt mer aggressivt konkurrerar med apputvecklare med egna tjänster. Tjänster som håller på att bli mer lukrativa än själva marknadsplatsen.
Nu finns det inget slutdatum för den senaste Google-utredningen så den lär väl dra ut på tiden. Men frågan är allt mer ”hur” och ”när” techjättarna kommer att behöva skruva i sina affärsmodeller, inte ”om”.
No Title
No Description
Rejoice alla kakälskare! Google meddelade igår att företaget skjuter upp skrotandet av tredjepartskakan i Chrome. Det ungefärliga datumet som nu gäller är mitten av 2023 och alltså inte under nästa år.
Så ni vet. 2023 börjar det verkliga slutet för tredjepartskakan när Google stänger ned möjligheten att använda den. Ja, eller 2024. Eller 2025. Möjligen 2026. Men vilket årtionde som helst åtminstone!
Google delays the rollout of its third-party cookie replacement to mid-2023
Google is pushing back its plan to phase out third-party cookies in Chrome as part of its Privacy sandbox changes.
Ny annonsprodukt från Google: Ads creative studio. Ja, eller ny och ny, det handlar till största del om att ett antal befintliga tjänster för att skapa och hantera sina (Google-)annonser nu samlas i en gemensam lösning.
I stort är det alltså ingen jättenyhet. En naturlig utveckling som vi har sett rätt många gånger förr, när friflygande funktioner efter ett tag blir så många, utspridda på onödigt många ställen, att de paketeras ihop. Men timingen är intressant.
I förra veckan gick Google ut med att Workplace (Googles konkurrent till bland annat Microsofts kontorspaket med Office och Teams) nu öppnas för alla, även privatpersoner (med nytt abonnemang just för individer). En rätt rejäl positionsframflyttning från Google på samarbetsområdet. Och även nya ACS har just samarbetet mycket i fokus. Googles annonslösning ska inte bara vara stället där du hanterar distribution och egendomar, utan även där samarbetet ska ske. Mellan olika delar i en annonsorganisation (de som delar egendomar i en kampanj, men fokuserar på olika annonsgränssnitt) men också kan man anta mellan byrå och kund.
Google Announces New Ads Creative Studio
Google announced the launch of a new, collaborative ad creation tool. Here’s what we know so far!
Spekulationer på dataområdet, den här gången i Kina. Fintechbolaget Ant Group, sprunget ur Alibaba och mest känt för mobilbetalplattformen Alipay, ska förhandla om skapa ett nytt företag som ska ansvara för företagets användardata. Ett företag som ser ut att bli gemensamt ägt av företag direkt kontrollerade av kinesiska staten. Med andra ord kan Ant vara på gång att släppa hela eller delar av kontrollen över sina användares data. Ett par saker som sammanfaller här.
Ant var på väg att göra en storstilad börspremiär i slutet av förra året, men allt stoppades bara dagen före introduktionen. Anledningen var att översynsmyndigheter satte käppar i hjulen. Det i sin tur sades bero på att Ants ordförande, Alibaba-grundaren Jack Ma, kritiserat Kinas fintechreglering (Jack Ma har sedan dess hållit en låg profil och kanske till och med börjat raderas ut ur Kinas förteckningar över framgångsrika affärsmän i landet). Mas tal kan säkert ha spelat in, men det kändes som att det än mer handlade om ett maktspel på högsta nivå: de stora techbolagen började helt enkelt få för mycket makt och inflytande. Kommunistpartiet kände sig helt enkelt hotat.
Sedan dess har techregleringssläggan svingats vilt i Kina. Först och hårdast mot Alibaba och Ant, men även mot andra techjättar i landet. Dessutom har Kina börjat straffa företag som samlar in för mycket användardata – där bland andra LinkedIn har varit ett av företagen som drabbades. Likt här så värnar alltså Kina den personliga integriteten allt mer och vill inte att företag ska sitta på allt för mycket data om sina kunder.
För kinesiska staten och kommunistpartiet? Not so much begränsningar.
Vi kan med andra ord nog se Ant-företagskonstruktionen i ljuset av den här maktuppvisningen. Visst, nu är ju användardatan hos kinesiska företag i praktiken öppen för kinesiska staten oavsett, så det här känns som nästa steg: kinesiska staten vill inte bara ha ännu snabbare och mer direkt tillgång till kinesers data – den vill också göra det svårare för privata företag att använda den för att bygga upp direkta relationer med sina kunder på ett sätt som kan hota kommunistpartiets roll i landet.
https://www.wsj.com/articles/jack-mas-ant-in-talks-to-share-data-trove-with-state-firms-11624442902?mod=djemalertNEWS
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
När ska spel få gamerkillarna intresserade av klimatkrisen – på riktigt?
Apple säger att externa appbutiker är ett säkerhetshot mot iOS – men vad säger Apple INTE?
Facebook steppar upp sitt shoppinggame ytterligare några snäpp. Och passar på att kopiera Pinterest (tja, det var väl givet - den plattform som Facebook inte har snott så mycket från så här långt):
Bildsöksshopping: Facebook arbetar alltså på en Pinterest-liknande bildshoppingfunktion för Instagram. Peka kameran mot en outfit och få upp förslag på var du kan köpa plaggen (eller åtminstone något liknande). Så länge som de finns att köpa hos Instagram, förstås. Dessutom ska det också gå att bildshoppa befintliga Insta-bilder.
Marketplace och WhatsApp får Facebook Shop-integration: Inte särskilt oväntat, förstås. Det som däremot är lite intressant är att WhatsApp alltså kopplas till Facebooks Shop-lösning, tillsammans med de shoppingtjänster som bor i Facebook-appen. När det gäller shopping så verkar det alltså som att Instagram är den app som får ett lite eget spår medan övriga tre växlas in på ett gemensamt. Ja, just nu, åtminstone. I långa loppet håller Facebook på att göra en gemensam jätteapp av alla fyra.
Shoppingannonser: Sist men inte minst jobbar Facebook, också rätt givet, på shoppingannonser. Alltså annonser som baseras på ”användares individuella shoppingpreferenser.
Facebook is working on visual search for shopping on Instagram
Facebook is working on visual search technology for Instagram as it doubles down on shopping features throughout its platform.
Håhåjaja. Som vanligt går allt mycket snabbare så fort Clubhouse eller något Clubhousigt är inblandat. Idag började Facebook rulla ut sin nya podcastfunktion (där sidor kan lägga till sin podd via RSS och därigenom autopublicera nya avsnitt i sidans nyhetsflöde när de läggs ut). Precis vad Facebook sa förra veckan.
Vad Facebook däremot inte sa var att de också skulle öppna sin Clubhouse-kopia Live Audio Rooms. Första betatestet skedde förra veckan och nu rullas tjänsten alltså ut.
Ja, i USA, åtminstone. Och för ”offentliga personer och utvalda Facebook-grupper”. Eller ännu mer specifikt: ”Live Audio Rooms kommer bli tillgängligt för alla offentliga personer eller innehållskapare som står på god fot med Facebook och som har sin profil eller sida inställd på det nya Facebook-sidupplevelsen på iOS”. Och ja, det låter ungefär lika krystat på engelska. Förutom det synnerligen icke-objektiva urvalskriteriet att man ska vara kompis med Facebook så passar Facebook alltså på att försöka growthhacka användningen av den nya siddesignen. Oklart om det bara gäller iOS, men det skulle ju i så fall också vara väldigt mycket Clubhouse.
Oavsett: nu börjar alltså funktionen på riktigt tryckas ut, även om det förmodligen dröjer innan vi får hit den. (Then again: Clubhouse-tid kan innebära att vi har den om några veckor.)
Mycket känns igen från Clubhouse, men likt övriga kopior så finns det mer inbyggt stöd för spridning. Varje rum kan ha upp till 50 talare och det finns inget tak vad gäller antal samtida lyssnare. Det går att köpa stjärnor på samma sak som i vanliga Live-sändningar, vilket i den här kontexten rent konkret innebär att du kan köpa dig en plats på första synlighetsraden. Live Audio Rooms har också stöd för välgörenhetsinsamlingar som kan köras under en sändning.
I grupper kan administratörer bestämma vem som får starta en LAR-sändning (admins, moderatorer eller gruppmedlemmar) och publika gruppers sändningar är öppna för alla, även dem som inte är medlemmar i gruppen.
Det blir intressant att se hur LAR kommer att landa. Inte minst vad det blir för slags sändningar. Tittar vi på åtminstone svenska Clubhouse så känns det mycket som att det är LinkedIn-publiken som har gått igång. En virtuell konferens-ersättare alltså. Facebooks upplägg känns redan nu mer skruvat mot kändisar snarare än något för alla, men det bestämmer förstås i slutändan användarna.
https://techcrunch.com/2021/06/21/facebook-officially-launches-live-audio-rooms-and-podcasts-in-the-u-s/
Nytt test från Instagram: rekommenderade inlägg. Ungefär vad det låter som: mixat bland inlägg från personer och konton som du följer så får du upp inlägg som Instagram tror och tycker att du borde vara intresserad av. Det kan även visas före innehåll från dem du följer. Dessutom ger Instagramanvändarna lite möjlighet att manuellt tämja algoritmen genom inställningar där det går att välja ämnesområden för sina rekommendationer.
Instagram tests putting suggested posts ahead of your friends'
Instagram's latest test will place suggested posts within users' actual feeds. They'll be able to define their interests and snooze recommendations, as well.
Känns som att det här har varit på gång hur länge som helst, men efter en tids testande så har Instagram nu börjat göra det möjligt att skapa och posta inlägg från datorn. Dator-native utan omvägar alltså (men däremot inte via iPads - vi kan gissa att även det kommer).
I sig har det här varit på gång ett tag i en större kontext. Ironiskt nog är det två motsatta rörelser det handlar om: tjänster som föddes i datorn har tagit fram mobiltjänster och företag som föddes i en app har allt mer tagit fram lösningar för datorn. Och då inte bara webbversioner utan även dedikerade program för Mac och Windows (Messenger har en sådan app, så jag skulle inte bli förvånad om även Insta får det). I det här sammanhanget är det apptjänsterna som varit senast på bollen.
Att det händer så mycket på datorfronten just nu handlar om två saker: pandemin och professionaliseringen av sociala medier. Pandemin fick folk att springa ut och panikköpa datorer så det stod härliga till och i takt med att sociala medier har blivit allt viktigare verksamhetsfunktioner för företag så börjar man också arbeta allt mer professionellt med tjänsterna. Det är fortfarande enklare att arbete med att skapa och distribuera innehåll - för att inte tala om att schemalägga och hålla koll på användardialoger - i en dator än i en mobil. Ja, för de flesta, åtminstone.
Here's how to post to Instagram on Mac and PC - 9to5Mac
Instagram has launched the ability to create and publish posts from its website on desktop. Here's how to post to Instagram on Mac and PC.
För någon vecka sedan gick Facebook ut med att de öppnar en helt ny annonsyta i sitt ekosystem: Oculus-plattformen. Med andra ord börja med reklam inuti spel och appar till Facebooks serie VR-glasögon. Men innan testet ens hunnit lämna marken så hoppar utvecklarna bakom det enda namngivna spelet Blaston av. Blaston kommer alltså inte testa VR-reklam.
Den ändrade hållningen kommer efter att Blaston recensionsbombades hos såväl Steam som i Oculus egen appbutik. Anledningen? Ja, förutom säkerligen allmänt ogillande av reklam så handlade kritiken mest om ett, tja, avtalsbrott. Blaston är nämligen en betaltittel och spelarna var sådär förtjusta i att spelet de en gång betalade för nu skulle få reklam. Vi kan väl anta att några av de övriga titlar som skulle ingå i testet nu också börjar fundera på sitt deltagande i reklamtestet.
Så game over för Facebooks VR-reklaminitiativ? Förstås inte. Blaston-utvecklaren siktar istället på att testa reklam i ett av sina gratisspel. Det var alltså ett rätt puckat beslut som nu utvecklaren får backa om.
Och även om Oculus-spelare kan ha åsikter om att få reklam i gratisspel så lär det vara betydligt mer acceptabelt. Men framförallt så håller Facebook på att göra sig allt mindre beroende av externa utvecklare för att rampa upp sin nya annonsspelplan: senaste 1,5 åren har Facebook köpt sex spelstudios, fem av dem uttalade VR-bolag. En satsning förstås mycket för att driva på VR-spelsegmentet överlag, för att sälja ännu fler Oculus-set, men som det nu verkar också för att kunna få igång VR-spelannonser på riktigt.
Facebook's entry into VR advertising isn't going too well | TechCrunch
Facebook's efforts to bring advertising to the Oculus virtual reality platform it has spent billions of dollars building out doesn't seem to be off to a
Ett potentiellt väldigt stort steg från TikTok: nya funktionen Jump gör det möjligt att integrera tredjeparts-”appar” i tiktoks
Med andra ord: TikTok gör en WeChat, Snapchat eller Apple. Genom att dra in TikToks egen variant av miniprogram så går det att göra en tiktok betydligt mer funktionsrik. Gör med andra ord att TikTok försöker lösa en av de största utmaningarna på många sociala plattformar: att biolänken är det enda man har att leka med. Anledningen till det är givetvis att plattformarna kvar användarna hos sig själva - så även TikTok.
Så TikTok gör alltså som de motsvarigheter som jag tog upp: bygger in funktionaliteten i själva plattformen så att utlänkandet blir (ja, enligt plattformarna själva åtminstone) onödigt. Och potentiellt än viktigare: genom att låta utvecklargemenskapen bidra så outsourcar TikTok produktutvecklingen. En outsourcing som i sin tur kan bli en jätteekonomi i sin egen rätt.
Bara att fråga Apple.
TikTok Jump lets creators enhance their videos with 'mini-app' integrations
TikTok Jump is a new way for creators to enhance their videos.
Sugen på att börja betala för Twitter? Grattis! Nu kan du äntligen ställa dig i kön! Du kan börja betala för Twitter vilken dag som helst.
Ja, om du bor i USA. Det är första grundkravet. Plus förstås några till.
Super follows: Låt dina användare betala månadsavgift för dina tweets: 2,99, 4,99 eller 9,99 dollar i månaden. Och ja, Twitter tycker att du ska vara lite mer ”kreativ” än att bara sätta betalvägg på dina tweets. Som exklusivt innehåll. Känns som att det kanske inte behöver sägas… Krav utöver USA-boende: över 18 år, minst 10 000 följare och ha twittrat minst 25 gånger senaste 30 dagarna.
Ticked spaces: Möjligheter att sälja biljetter till Twitters Clubhouse-kopia (Områden på svenska). Pris från 1,99 dollar till 999 dollar. Krav: USA, minst 1000 följare, ha varit värd för minst tre Områden senaste 30 dagarna.
Artikeln skriver att det är osannolikt att någon skulle betala 999 dollar, men jag tror tvärtom. Rena reapriset för riktgt intima livesamtal för stora twittrare.
Twitter har också berättat hur intäktsdelningen kommer att se ut: 3 % för alla intäkter upp till 50 000 dollar, 20 % därefter. Ja, minus Googles och Apples appavgifter. Så effektiv avgift på alla intäkter: 33 % respektive 50 %.
Twitter is taking applications for its paid 'Super Follows' subscriptions
Twitter is opening up applications for "Super Follows" and "Ticketed Spaces," as it looks for the first group of users to test the monetization features.
Ägnar du dig också åt folksporten att skärmdumpa tweets så att du kan posta dem till Instagram Stories? Det kan du förstås fortsätta göra, men nu gör Twitter det lite enklare att story-dela Tweets: nu släpper Twitter stöd för delning av tweets direkt till Instagram Stories. Åtminstone för iOS.
Det handlar dock just bara om en skärmdumpsersättare, inte en fullständig inbäddningsintegration. Enkelriktad delning, alltså, utan sätt att komma till tweeten från en story. Lär behövas Instagram-stöd för att få till det, men med tanke på att de stora (sociala) plattformarna allt mer öppnar upp för att göra regleringsmyndigheter på gott humör så är det inte omöjligt att stories-tweets kan bli dubbelriktade.
Twitter for iOS supports sending tweets to Instagram Stories
You don't need to screenshot a tweet anymore if you want to share it on Instagram Stories.
En rätt stor affär för Snap: företaget säkrar fleråriga musikrättigheter med världens största skivbolag Universal. Det innebär alltså att snappare kan använda hela Universal-katalogen (eller åtminstone de låtar som hamnar i Snapchats bibliotek) i sitt Snapchat-skapande.
Det här är ännu ett tecken på hur musik blir viktigare för sociala medier. Till stor del beror det på TikToks framfart, men det här var en trend som var på gång även dessförinnan (om än kanske inte riktigt lika stort). Eftersom de sociala medierna vill att användare ska skapa innehåll - och eftersom användarna gillar att ha med musik - så blir officiella musikrättigheter ett bekvämt sätt att slippa jiddra med advokater som hör av sig om upphovsrättsbrott.
Men det är också ännu ett bevis på hur sociala medier blir allt viktigare för musikindustrin. Där användare aktivt interagerar med musik och därmed skapar virala gratiskampanjer. Tittar vi på Youtube så är det numer en musiklyssningtjänst i sig. Inte Googles ”officiella” musikströmningstjänst, utan att använda vanliga video-Youtube som musikkanal.
De övriga sociala medierna är förstås väldigt sugna på att få samma roll som Youtube vad gäller musik.
Snap makes a deal with Universal Music Group, adding its catalog to Sounds | TechCrunch
Snap today announced a multi-year deal with Universal Music Group, one of the largest music companies in the world. From Queen to Justin Bieber, users can
2020 och 2021 har den stora tech-folksporten som bekant varit att kopiera Clubhouse. Så vad gör Clubhouse för att möta konkurrensen? Kopierar tillbaka, förstås. Clubhouse kan vara på gång att släppa sin egen direktmeddelandefunktion: Backchannel.
Funktionen verkar ha läckt ut till några användare och sedan rullats tillbaka (ja, eller om det var en medveten läcka, alltid svårt att veta). Gissningvis handlar det inte om en fullständig chattlösning utan snarare en ”sändningschatt”. Alltså en chatt som ligger och rullar under en livesändning som på många andra ställen. Kan förstås också vara begränsat exempelvis till dem som sitter på scen för att kunna diskutera saker under sändning.
Med tanke på att funktionen alltså har synts för användare så är den rätt långt gången. Enligt normal Clubhouse-tidplan så kan vi därmed vänta oss att funktionen släpps senast nästa vecka (okej, men förmodligen rätt snart).
Sen kan man förstås diskutera namnvalet på funktionen, med tanke på att Clubhouse är baserad på kinesisk teknik. Men det är en helt annan femma.
Clubhouse accidentally leaked its own private messaging function
Some users noticed a new (although apparently unfinished) function in their Clubhouse apps late last week: an apparent means to send text messages to specific users called Backchannel. The feature was soon removed but is expected to truly debut soon.
Det går snart fortare att räkna upp vilka plattformar som INTE har eller håller på att få en egen Clubhouse-funktion. Nu är det dags för Truecaller att ansluta sig till den skaran!
Okej, det är inte riktigt sant. </klickfiske> Vad det handlar om är att Truecaller får en rätt given funktion i en mobil numer: gruppröstchattar (eller ”gruppröstsamtal” som man sa förr). Vad det handlar om är att Truecaller alltså tar upp konkurrensen med framförallt WhatsApp. För det är förstås främst en funktion för WhatsApp starkaste fästen: tillväxtmarknaderna. I Truecaller-fallet framförallt Indien.
Truecaller är ett väldigt intressant företag, inte minst för att det får så förhållandevis lite uppmärksamhet här hemma. Visst, mindre än Spotify sett till månadsanvändare (365 miljoner vs 267 miljoner enligt senaste siffrorna). Men Spotifys geografiska segment ”rest of the world”, där Indien ingår, har 73 miljoner månadsanvändare totalt. 75 % av Truecallers användare ska finnas i Indien, vilket ger en siffra runt 200 miljoner.
Och det är förmodligen just eftersom Truecaller är så stora i just Indien och inte i Europa och USA som gör att de hamnar i förhållandevis mycket medieskugga. Samtidigt som Indien lär bli 2020-talets viktigaste, och framförallt största, tillväxtmarknad. Det är framförallt relevant eftersom det digitala landskapet i Indien inte är alls lika satt som här hos oss eller i Kina. Det är inte alls lika självklart att det är samma techgiganter som blir stora där som i väst.
Med tanke på att Truecaller sedan rätt länge vid det här laget vuxit rätt långt bortom en telefonbok till att bli en ”superapp”, med fokus på vardagliga nyttofunktioner, så har det svenska företaget milt sagt bra en position i Indiens. Men visst. Det är ju inte direkt så att de stora techbolagen i USA och Kina inte håller på att lägga i både två och tre extra växlar för att slå sig in i landet. Facebook har superappifiering av just WhatsApp som väldigt hög prio - dessutom i samarbete med Indiens största privata bolag och teleoperatör.
I början av året kom uppgifter om att Truecaller siktar på börsnotering mot slutet av 2021 och att de siktar på en värdering över 1 miljard dollar. Sjukt mycket pengar, förstås, men i techuppköpssammanhang så är det… nära nog kaffepengar. Vi kan nog väldigt mycket klassa Truecaller som ett väldigt hett uppköpsobjekt. Och jag misstänker att Truecaller har och har haft ett antal friare.
https://Truecaller.blog/2021/06/22/introducing-group-voice-calls/
Så har världen fått ett nytt miljardföretag: kinesiska TikTok-konkurrenten Kuaishou har nu över 1 miljard månadsanvändare. En rätt respektabel milstolpe. Det innebär att Kuaishouo blir det fjärde kinesiska internetbolaget som lyckas med det.
Som jämförelse ska TikTok-ägaren Bytedance ha 1,9 miljarder månadsanvändare. Så hälften så stort alltså. Och likt Bytedance-siffran så är Kuaishous miljard det totala antalet användare för företagets olika tjänster - inte bara Kuaishou-appen. Det innebär att siffran också inkluderar saker som Kuaishous systerapp för marknader utanför Kina, Kwai, och Snack Video, en ännu mer direkt TikTok-klon.
Men oavsett: det handlar alltså framförallt om kortvideo. Det innebär alltså att världens två största dna-kortvideoappar är kinesiska. De två lär dessutom vara de två enda kortvideotjänster med siffror över eller åtminstone i närheten av 1 miljard månadsanvändare. Som jämförelse har Snapchats Spotlight 125 miljoner användare (å andra sidan rätt nystartad). Och Reels har, tja, det vet vi inte.
Kuaishou är, som Bytedance, ett företag som dessutom lyckats slå utomlands: 100 miljoner användare enligt senaste siffran. En bra bit efter TikTok alltså som ska ha minst 200 miljoner månadsanvändare bara i Europa och i USA.
TikTok's Chinese nemesis Kuaishou hits 1 billion monthly users worldwide | TechCrunch
It's a big day for Kuaishou, TikTok's largest rival in China. The Chinese short-video company, known overseas for one of its video apps Kwai, announced it
Igår var en nyhetsrik dag för Kinas näst störstat kortvideoapp Kuaishouo (eller Kwai som appen heter utanför Kina). Inte nog med att Kuaishou nu har över 1 miljard månadsanvändare i sina tjänster, företaget säkrade också sändningsrättigheterna till sommar-OS i Tokyo 2020/2021 (eller när det nu blir av) och vinter-OS i Beijing 2022.
Nu pratar vi inte om exklusiva sändningsrättigheterna utan, som det nästan alltid är när sociala plattformar får sporträttigheter, ett samarbete med ett traditionellt mediebolag - i det här fallet Voice of China. Inte helt klart vad rättigheterna kommer innebära för Kuaishou-användarna. De två bolagen ska ”launch several activities throughouot the competitions to further promote the influence of sports in China”. Det mest troliga är att det blir bakom-kulisserna-grejer eller höjdpunkter från olika grenar.
Men det kan förstås också innebära fullständiga sändningar. Direktsportsändningar börjar bli all vanligare inslag på de stora sociala plattformarna som del i tjänsternas satsningar på mer professionellt skapat innehåll.
Det börjar också bli allt vanligare att det här dyker upp hos Douyin/TikTok och just Kuaishou. ”Kortvideoapp” börjar alltså på allvar bli en alldeles för snäv rubrik för att beskriva de här tjänsterna.
TikTok Rival Kuaishou Technology Wins Broadcasting Rights for 2020 Tokyo Olympic Games and 2022 Beijing Winter Olympics
On June 23rd, Kuaishou, a Chinese short video company and rival of TikTok, held a strategic cooperation conference in Beijing with Voice of China, a state-owned company. Kuaishou obtained the rights to broadcast the 2020 Tokyo Olympic Games and the 2022 Beijing Winter Olympics on its short video platform.
Det här är milt sagt rätt stort: Google lägger till fasta sökfilter för varumärken.
Det här kan förstås tyckas som ett rätt givet tillägg, men företag som Google och Amazon har historiskt snudd på velat ta död på varumärken. De har åtminstone velat att vi inte ska bry oss om dem, utan istället låta Google och Amazon plocka fram det bästa svaret eller den mest passande produkten. Den första träffen är det du vill ha.
Att Google nu lägger till det här (att se om det är test eller början på utrullning) är däremot ett rätt stort steg mot att ändra på den saken. En rimlig förklaring är att Google förenklar ett sökbeteende som jag och säkert många med mig har: jag går in på en sajt, gör ett försök med interna sökmotorn, får inte alls upp det jag är ute efter så jag går tillbaka till Google och söker på samma sak en gång till - fast jag lägger den här gången till varumärket eller sajtnamnet i sökfrasen. Det är nämligen exakt det sistnämnda som Google gör. Både varumärken och sajtnamn.
Men med tanke på att Google vill hålla allt mer trafik kvar hos sig så känns det som att det nog är ett tillägg som långsiktigt har mer ambitiösa mål än bara det här.
Google Testing Search Refinement With Brand Filters
Google seems to be testing a new set of search refinements that let you filter by the brand or specific store you want to filter your results by. So a search for a [camo backpack] has search refinements for colors and size and type but also to let you filter by results on Amazon and Walmart, for example.
Diagrammets källa: Visual Capitalist.
Lagom till dess att Battlefield börjar närma sig tjugoårsstrecket så är serien numer ett av de största onlinespelen. Nästa del, Battlefield 2042, kommer ha klimatkrisen som bakgrundsstory. Som Tom Samuelsson sammanfattar det i sin krönika:
Battlefield 2042 utspelar sig i en nära framtid, där klimatkrisen skapat kaos på planeten. Stigande havsnivåer, extremväder och utslagna skördar har skapat miljarder av globala klimatflyktingar utan nationsflagg. Ekonomier har kollapsat, och EU har upplösts efter att Tyskland gått i konkurs.
Svenska utvecklare Dice bockar alltså av mer än ett aktuellt, globalt problem. Matbrist, satellithaverier, nya klimatkrig och kollaps av de statliga konstruktioner som, till största del, har garanterat en hyfsat stabil politisk världsarena. Tom konstaterar också:
Battlefield 2042 är det första stora spelet som tar sin utgångspunkt i klimatkrisen. Det är inte bara i storytellingen, som beskrivits här tidigare. Även i själva spelet kommer klimatförändringarna att vara högst påtagliga. En funktion i spelet är att spelaren under matchernas gång kommer påverkas av ”dynamiska händelser”, så som klimatrelaterat extremväder i form av tornados, sandstormar och annat. Matcherna utspelar sig bland smältande isar i Antarktis, på nya öknar och i övergivna containerfartyg som flutit i land vid Indiens kust när havsnivåerna steg.
Vad kommer hända med opinionen för klimatet när miljontals ungdomar, främst killar, spenderar timmar varje dag i en spelvärld plågad av klimatkrisens effekter?
Det är svårt att se att att deras intresse för klimatfrågan inte skulle öka.
Och det är ungefär här Tom argument börjar slira betänkligt.
Nu var det ett rätt bra tag sedan jag spelade Battlefield, men som jag minns det handlade det i stort om att, tja, skjuta. Och skjuta lite mer. Och sedan skjuta ännu mer. Den trailer jag har sett av Battlefield går mycket ut på att det skjuts. Och skjuts lite mer. Och sedan skjuts det ännu mer.
Vilket… inte är särskilt konstigt. Battlefield är en förstapersonsskjutare. Borrar vi ned oss till kärnan så är det precis vad det handlar om. Det är därför folk spelar Battlefield och andra liknande spel.
Och visst. Det kan absolut vara så att den värld som Dice den här gången målar upp är första gången som klimatkrisen uttryckligen har använts som bakgrundskuliss (jag har för dålig koll för att säga något annat). Men vad är det rent krasst vi får?
En värld där puckade och kortsiktiga beslut från mänskligheten har lett till en värld som har kollapsat. Det är ett av de kanske vanligaste scenarierna för spel, böcker och filmer i sci-fi-genren. Hyfsat nya exempel på den här typen av spelvärldar Horizon Zero Dawn och Fallout (den sistnämnda har haft det som själva premissen i 24 år vid det här laget). Överbefolkning och krig om allt mer bristande resurser är självklara inslag.
Detsamma gäller även de dynamiska händelser som kan drabba spelarna. Det är möjligt att det är första gången saker som plötsliga stormar kan sabba dagen i ett Battlefield-spel, men det är också rätt givna spelmekanismer i postapokalyptiska eller nästan-postapokalytiska världar.
Med tanke på att Battlefield 2042 inte kommer ha något ensamspelarläge så kan vi anta att karaktärsutvecklandet och storytellingen kommer att vara lite… tunna. ”Världen är fuckad igen, den här gången är det för att politikerna inte tog hand om miljön NU SKJUTER VI!” Med stridsvagnar, jetplan och en hela massa allt annat än miljövänliga alternativ.
Med andra ord: den här gången råkade klimatkrisen vara det mest aktuella som ger en bra katastrof. Klimatkriswashande, om vi så vill. (Jag blir gärna motbevisad när spelet släpps.)
Men det hade inte behövt bli så här ytligt.
Problemet med hela klimatambitionen i hela Battlefield 2042 är att spelet målar upp krisen med väldigt breda penseldrag. Och som så ofta är fallet så är katastrofen redan ett faktum. Finns ingen möjlighet att förändra, bara skjuta på i en värld som skapats på grund av vad någon annan gjorde. (Återigen, blir gladeligen motbevisad.)
Battlefield 2042 ignorerar, förstås, framförallt den rätt stora elefanten i rummet: att spel i sig är rätt stora miljöbovar. Onlinespel inte minst. Visst, digital speldistribution är på de flesta sätt bättre än skicka runt fysiska plastskivor kors och tvärs i världen, men likt internet i stort så suger onlinespel en hel massa energi. Ju mer avancerade, massiva och grafikintensiva spelen blir, desto mer energi går åt.
Hur mycket? Som vanligt beror det på vem man frågar och hur man räknar. Men olika studier har pekat på saker som att spelare i USA orsakar lika stora koldioxidutsläpp som 5 miljoner bilar, att digital distribution bara är bättre än fysisk speldistribution upp till en storlek på 1,3 GB (där dagens snitt är 20 GB) eller att världens koldioxidutsläpp skulle kunna öka med 30 % till 2030 om alla spelare skulle gå över till spelströmningstjänster som Googles Stadia. Visst blir energin som produceras allt grönare, men å andra sidan tillkommer saker som kvalitet i 4K, 8K, 16K (etc. etc.) och VR-spel. Ja, och allt spelvideoströmmande.
Men i Battlefields klimatkrisvärld är krisen alltså redan ett faktum och inget som går att förändra. Felet ligger dessutom hos någon annan.
Nu ligger det förstås inte i Dices och moderbolaget Electronic Arts intressen att få folk att dra ned på sitt Battlefield-spelande. Tvärtom. Men upplägget som sådant känns mer än något som just en ämnesmässigt tacksam anledning att få folk att lägga pengar på att skjuta andra människor. ”Titta vad vi bryr oss om miljön!”
Och visst hoppas även jag att några av spelarna, av båda kön, som brytt sig sådär mycket om klimatet tidigare kan få sig en tankeställare. Men att bara placera samma gamla skjutare i ett klimatscenario lär knappast skapa en Greta-armé.
Battlefield 2042 hade alltså, om Dice hade velat göra ett ordentligt klimatstatement, kunnat bli betydligt mer relevant genom att låta det handla om vad som går göra för att förhindra en total kollaps – och att flytta själva problemet närmare spelarna själva.
2012 släpptes spelet Plague Inc., som sedan dess har laddats ned över 85 miljoner gånger. Spelet handlar om vad det heter. Att ta fram ett virus och sedan få det att spridas över världen med mål att ta död på mänskligheten. 2020 blev exakt det här scenariot som bekant verklighet, om än med inte lika allvarlig utgång. I november samma år släppte utvecklaren bakom Plague därför tillägget Plague Inc. The Cure. Ett omvänt spelläge där det handlar om att stoppa ett virus som håller på att spridas över världen.
Senaste åren har vi även sett spel som ”Bee Simulator”, där du förvandlas till polleninsamlande och bikupeförsvarande bi, Minecraft-moddar som lägger till saker som koldioxidskatt och koldioxidutsläpp och spelvärlden ”Climate warriors” och Sims ”Eco lifestyle”-tillägg. Spel och spelmekanismer där man arbetar för att försöka motverka klimatförändringar eller där de val du gör medan du spelar direkt påverkar din egen spelupplevelse och möjlighet att lyckas.
Den här sortens spelingredienser är förstås svårt att helt okrystat peta in i ett spel där en massa människor ska skjuta på varandra. De ovan nämnda spelen tar heller inte hänsyn till spelarens verkliga klimatpåverkan, alltså den påverkan som själva spelandet har.
Men det kanske är precis det som skulle kunna vara något för spel som på riktigt inte bara vill utbilda sina spelare i hur de kan skapa en bättre (klimat)värld utan också göra direkt skillnad. Sökmotorn Ecosia planterar träd varje gång någon söker medan kinesiska betalplattformen Alipay sedan 2016 haft sin Ant Forest, ett minispel som gör att ett virtuellt träd tamagotchiväxer varje gång som användaren minskar sitt koldioxidavtryck i den fysiska världen (som att betala räkning digitalt istället för via pappersfaktura eller att cykla till jobbet).
Hur skulle det här gå till rent konkret i Battlefield eller något motsvarande spel? Absolut ingen aning – det är därför jag är glad att det finns så många människor som är smartare än jag.
Men spelmekanismer som gynnar den som väljer alternativ som är mer miljövänliga. Kanske alternativ som kortsiktigt ger nackdelar, men långsiktigt kan ge rejäla fördelar (och förstås omvänt, som att den som som valt spåret med fossila bränslen i sina fordon inte längre har något bränsle att tillgå). Eller där man kan koppla sina vardagsbeteenden till spelet. Betala för bättre vapen genom att cykla till skolan och jobbet istället för med pengar. Eller kanske rentav kunna koppla energin i ett hushåll till spelet – miljövänliga leverantörer och alternativ ger fördelar (och en hel massa jobbigt tjat på föräldrarna).
Kommer det här automatiskt ge en klimatupplyst generation gamers? Nej, förstås inte. Men som Tom konstaterar så är spelare idag inte bara en jätteindustri – det är en enormt stor målgrupp globalt. Det innebär också att de stora spelbolagen har väldigt stora maktpositioner. Att få spelare att konkret göra förändringar i sin vardag via spel är en jättepotential för att motverka klimatutvecklingen. Edutainment när det är som bäst.
Däremot tror jag tyvärr inte alls att det kommer att göra särskilt stor skillnad när man byter storybakgrund i ett spel som i övrigt fungerar ganska exakt som i tidigare utgåvor.
Med tanke på vad spel historiskt har handlat om så skulle det i så fall inte finnas några nazi-gamers överhuvudtaget.
(Toppbild: Andre Hunter, Unsplash.com)
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Hopp. Lite oväntat. Mobiltillverkaren OnePlus (där svenske Carl Pei var med och drog igång verksamheten) går samman med konkurrenten/partnern/systerbolaget Oppo.
För OnePlus-varumärket så innebär det ingenting, OnePlus kommer formellt att bli ett undervarumärke till Oppo. Vi kan väl dock tänka att chansen/risken att det kommer att ändras längre fram.
Rent ägarmässigt förändra inte heller jättemycket, eftersom både Oppo och OnePlus ägs av kinesiska BBK Electronics. Som också äger mobilmärket Vivo. Som alltså också är en konkurrent och ett systerbolag till OnePlus och Oppo. Because that’s how techbolag roll nuförtiden.
Oppo och Vivo är två av märkena som gynnats extra mycket av Huaweis USA-problem, vilket gjort att de plockat rätt mycket marknadsandelar även på hemmaplan. Men även om det formellt alltså är underbolagen Oppo och OnePlus som nu slår sina påsar ihop så har nog BBK överlag tyckt att det är rätt onödigt att lägga pengar på att slåss om samma kunder. En konsolidering på mobilsidan, alltså.
Återstår att se hur länge Vivo och Oppo får köra vidare i varsitt spår. Ja, för att inte tala om märkena Realme och IQOO som BBK också äger. Och som började sina liv som undervarumärken till… Oppo och Vivo.
Because that’s how mobiltillverkare roll nuförtiden.
OnePlus is merging with Oppo
OnePlus will ’continue to operate independently’ and roll out ’faster and more stable’ software updates.
Utmaningarna fortsätter att staplas på hög för Apple och Google. Dags för ännu en: Storbritannien inleder nu en formell granskning av Apples och Googles appekosystem. Mer specifikt ska utredningen titta på om de två företagens rätt totala kontroll över sina respektive applattformar hämmar innovation och fri konkurrens. Ungefär som vanligt, alltså.
I dagsläget vet vi inte exakt vad utredningen kan leda till, men resultatet ska landa inom ett år.
I stort handlar de utredningar och rättegångar mot Google och (främst) Apple om två huvudspår: om respektive företags monopol på appdistribution (vilket i praktiken också gäller för Android i nästan hela världen) och om relationen mellan Apples och Googles dubbla roller: de tillhandahåller distributionsplattformen men erbjuder också tjänster som direkt konkurrerar med andra företags appar.
Fortnite-utvecklaren Epic Games kör rätt mycket på det första spåret i sin rättegång, medan Spotify mer har lutat sig mot det sistnämnda. Och rent krasst så är det förmodligen just företagens dubbla roller som ligger dem mer i fatet än att de kontrollerar distributionen. Det blir intressant att se hur domstolarna och utredningsmyndigheterna kommer att resonera kring de här frågorna när de fattar sina beslut.
UK competition watchdog investigating Apple and Google smartphone platform duopoly – 9to5Mac
Today, the UK’s competition watchdog (the Competition and Markets Authority) announced an official investigation into the mobile device ecosystem, citing…
I år har det varit inne att sänka apputvecklaravgifter: Apple och Google har sänkt avgiften från 30 % till 15 % för de flesta appar (med lite olika varianter så handlar det om en omsättningsgräns på max 1 miljon dollar för att få den lägre avgiften) och nu är det dags för Amazon att göra samma sak: branschstandarden 30 % sänks till 20 %.
Anledningen är förstås pressen som de olika appekosystem är under just nu – både i EU och i USA. Företagen vill visa sig sjukt medgörliga, alltså.
Intressant nog så lägger sig Amazon trots det över Google och Apple, men tydligen ska det gå att få ännu mer rabatt om man lägger minst 10 % av omsättningen på AWS-avgifter. Så Amazon gör med andra ord som de brukar: ger extra rabatt till Prime-medlemmarna. Typ.
Amazon will reduce Appstore fees for smaller developers later this year
Amazon has followed in the footsteps of Apple and Google in cutting app store fees for smaller developers.
Oooooo det här gillar vi. Ännu en nyhet i kommande iOS 15 som Apple inte berättade under sin presentation för en vecka sedan: det kommer bli möjligt att dra och släppa innehåll mellan appar.
2021. Året när Jeff Bezos åker upp i rymden och Apple lägger till dra och släpp mellan appar.
iOS 15 Lets You Drag and Drop Images and Text Across Apps
Apple this week previewed iOS 15, which is available now in beta for developers ahead of a public release later this year. One smaller but useful new…
I förra veckan presenterade Apple de nyheter som kommer i iOS 15 (och övriga Apple-operativ) i höst. En av tjänster som får ett rätt stort funktionslyft är Facetime, Apple chatt- och videosamtalsapp. Facetime får i iOS 15 för första gången stöd för dedikerade inbjudningslänkar på samma sätt som hos de flesta andra videokonferenstjänster. Skicka en länk till dem som ska vara med i samtalet och de går med via den länken.
Det jag däremot inte riktigt fattade när Apple presenterade funktionen (ibland tar det tid för polletten att trilla ned) var det här också gör det möjligt för Apple-användare att använda Facetime för att ha samtal med Android-användare (ja, eller vilket operativ som helst som har webbläsare som klarar av det).
Visst, det är fortfarande en bit kvar till en korsplattformsapp och Facetime-samtalet kan fortfarande bara startas av en Apple-användare. Men precis likt de nya Beats Studio Buds-lurar som Apple släppte igår är det ett stort steg med ännu ett stort hål i Apple-väggen. Delvis för att göra uppstyckningsivrare på gott humör, men framförallt för att bredda sin kundbas utanför det egna ekosystemet.
iOS 15: How to FaceTime Android Users
In iOS 15 and iPadOS 15, you can enable anyone, even if they don’t have an Apple device, to join a FaceTime call with you by creating a link to a…
Vem vill hålla på med innehåll? ALLA vill hålla på med innehåll. Så även (tech)investerarna Andreessen Horowitz. Nu lanserar firman sin egen publikation: Future.
Initialt är tanken att Future kommer att ”fokusera på ämnen relaterade till firmans investeringsområden”, men planen är att publikationen på sikt ska ha egen redaktion med egna och externa skribenter.
Det handlar alltså om ett väldigt tidigt skede och… det syns på sajten. Men det finns redan rätt mycket innehåll. Fokus kommer vara något som A16Z tycker att de skrivs för lite om: ”rational optimism”. Så, fokus på positiva technyheter à la Warp? Framtiden får utvisa. Däremot kommer Future inte bli en ren nyhetspublikation om vad som händer.
Så varför känner en investeringsfirma som A16Z behovet att skapa något utöver investerarbrev? Som de flesta andra lär de vara för att A16Z ska kunna marknadsföra sig via den här typen av innehåll och bli ett go to-ställe för expertisinnehåll. Plus skjuta in lagom mycket nativeannonser som pluggar de egna portföljbolagen, kan tänkas.
Sist men inte minst finns det säkert en tanke på att förvandla kostnaden för omvärldsbevakningen till en potentiellt extern intäktskälla via annonser och kanske till och med prenumerationer.
Andreessen Horowitz goes into publishing with Future | TechCrunch
Today, venture firm Andreessen Horowitz is officially launching its media property, called Future. I’m on vacation today but couldn’t resist covering this
En egen iDoktor? Ja, det funderade Apple på 2016. En prenumerationsbaserad vårdtjänst i Apples regi. Åtminstone enligt uppgifter från Wall Street Journal.
Och det här är… inte alls särskilt otroligt. Nästan riktigt troligt. Planen ska däremot ha skrotats, eller i alla fall ha lagts på is, på grund av ”intern oro”. Vilket väl kanske inte är en underdrift i sammanhanget. Vård och bankverksamhet kan vara två av de meckigaste områden man kan ge sig in på. Det ser vi inte minst eftersom de banklösningar som nära nog alla techjättar numer erbjuder, inklusive Apple, görs i samarbete med en traditionell bank.
Men två saker talar för att det här fortfarande inte är överspelat – och att det kanske 2021 är ännu mer realistiska spekulationer. Den ena är hur hårt Apple och jättekollegorna börjar jobba in sig i det digitala vårdområdet. I kommande uppdateringen av iOS ska det bli möjligt att kunna dela med sig av iPhonens hälsodata till läkare, vilket är ännu ett steg mot den iPhone-patientjournal som Apple aktivt arbetar på tillsammans med sjukhus.
Det andra som händer är att Amazon siktar på att rulla ut sin digitala vårdtjänst till externa företag – och kanske rentav börja erbjuda även fysiska vårdcentraler. Apple skulle även här kunna välja att samarbeta med något eller några vårdbolag som sköter själva kärnverksamheten medan Apple står för hårdvara, tjänster och integrationer mellan vårdbolag och användarens iOS-hälsodata.
WSJ: Apple Piloted Running Its Own Subscription Based Primary Healthcare Service With ’Apple Doctors’
In 2016, Apple considered an ”audacious” plan to launch its own healthcare service, based on a subscription, with ”Apple doctors” at…
Nytt uppgifter om TikTok-ägaren Bytedance finanser, via ett läckt internt dokument (ja, eller om det är en medveten läcka för att dela siffror inför den förmodade börsnoteringen). Totalt hade Bytedances olika tjänster 1,9 miljarder månadsanvändare i slutet av 2020 (så vi kan väl anta att det är över 2 miljarder vid det här laget), omsättningen förra året slutade på 34,3 miljarder dollar (111 % bättre än 2019), gick med hysteriskt mycket förlust (2,1 miljarder – så alltså typ 1 dollar per användare) och företaget kan med de siffrorna totalt vara värt 400 miljarder dollar.
Vad betyder de här siffrorna om vi jämför med lite annat?
2 miljarder månadsanvändare innebär att Bytedance är med i en klubb som inte särskilt många andra bolag kvalar in till. Här hittar vi namn som Facebook, Google och Apple. Och likt de bolagen så kan vi tänka att överlappningen mellan de olika tjänsterna är rätt stor.
400 miljarder dollar skulle göra Bytedance till ett av världens 20 största börsbolag vid en notering.
34,3 miljarder dollar i omsättning är lite mindre än hälften av vad Facebook drog in förra året. Det är dessutom mer än vad Youtube, Twitter, Pinterest, Snap omsatte – tillsammans.
No Title
No Description
I samband med knäckandet av krypterade Encro- och Anon-chattar, som ledde till massarresteringar av kriminella, har insatsen hyllats mest överallt vad det känns. Plus på sina håll som ännu ett bevis på att Sverige är på väg mot avgrundens bransch med så bristande polisväsende att man behöver hjälp av utländska kollegor. Nu ger sig Säpo-chefen Klas Friberg in i debatten och lyfter fram fyra punkter som måste ändras för att Säpo ska kunna fortsätta göra sitt jobb med att skydda landet. Den första är att Friberg vill se ”ökade möjligheter att ta del av krypterad kommunikation”.
Här landar vi åter i det som är den jobbigaste delen av samhällskontraktet i demokratiska stater (åtminstone de som är demokratiska på riktigt): balansen mellan individens säkerhet och integritet. Och landets säkerhet.
Det här bli än meckigare när dett handlar om dagens globala techjättar.
Många tycker säkert att det är helt okej att övervaka och avlyssna brottslingar. Att det, precis som det historiskt har varit, finns möjlighet för polisen att kunna avlyssna någon om de får okej från domstol. Att det alltså borde vara okej för polisen att kunna begära ut chattdata från de stora techbolagen.
Men ska kommunikation vara krypterad på riktigt så ska ingen annan än de som ingår i en chatt eller ett samtal ha tillgång till informationen. Inte ens företaget som tillhandahåller tjänsten. För om de lagrar information så att svenska polisen kan få tillgång till kommunikation så innebär de att de i praktiken också kan tillhandahålla det här till länder där definitionen på att vara ”kriminell” är helt annorlunda än här. Ja, eller snarare: en inställning att alla är kriminella och skyldiga till samhällsomstörtande verksamhet fram till dess att motsatsen bevisas.
Och då har vi inte ens börjat prata riktiga bakdörrar in, så att polismyndigheter på riktigt kan initiera avlyssning helt på egen hand.
Det här är en fråga som vi så här långt bara har sett början på. Den kommer växa rejält i aktualitet och omfattning kommande år.
DN Debatt. ”Vi vill spana i spioners och terroristers krypterade appar”
Klas Friberg, Säkerhetspolischef: Sverige är inte rustat för att möta hotet från främmande makt och från våldsbejakande extremism.
Oh the irony. USA:s nationella säkerhetsråd ha hört av sig till EU inför Joe Bidens kommande Brysselresa och varnat unionen för att kommande techlagstiftning, mer specifikt Digital Markets Act, uttalat riktar in sig på fem amerikanska techbolag (Amazon, Apple, Facebook, Google och Microsoft). Åtminstone enligt USA. Det kan försämra stämningen under släktmiddagen anser USA.
Och visst. EU:s lagstiftning på digitalområdet har mer än en gång tagit sikta på enskilda bolag. Framförallt Google och Facebook. Och ett rätt stort delsyfte med DMA och systerlagstiftningen Digital Services Act handlar om att jämna ut spelplanen och ge mindre (EU-)företag bättre konkurrensförutsättningar. Så USA har ju i sak helt rätt.
Men om vi bortser från att USA inte har haft något problem med att försöka lagstifta sönder enskilda kinesiska företag så kom ett amerikanskt lagförslag bara i förra veckan som… uttalat riktar in sig på samma fem företag. Och där syftet är detsamma som EU-lagstiftningarna: att begränsa de bolagens makt.
USA får alltså techbasha amerikanska företag – men ingen annan.
US warns EU against anti-American tech policy
NSC has some strong opinions ahead of Biden’s first presidential trip to Brussels.
Senaste veckorna har det avslöjats att Trump-administrationen begärde ut saker som telefonlistor och mejlväxlingar från reportrar på bland annat CNN och högt uppsatta demokratiska politiker, samt deras anhöriga. Anledningen ska ha varit jakt på läckor kring rapporter om Trumps och Trumps närståendes kontakter med Ryssland i samband med presidentvalet 2016. I veckan kontaktade Apple de berörda politikerna och meddelade att de lämnade över den data som begärdes ut 2017 och 2018. Så varför gick Apple ut med det först 3-4 år senare? Därför att amerikanska justitiedepartementet förbjöd dem att prata om händelsen.
Det är krasst talat när nog en Watergate 2.0. Det handlade inte om ett uttalat hot mot den amerikanska nationella säkerheten utan var snarast ett försök att straffa medarbetare som gett politiska motståndare ammunition. Ja, och alltså ge sig på de politiska motståndarna direkt.
Nu har USA inte samma nivå på offentlighetsprincip som här, men källskyddet finns förstås på plats även där. Men när det börjar handla om data som molntjänstleverantörer sitter på så blir det desto mer gråzon.
Som en följd av datautlämningen 2017/2018 så har Apple bestämt sig för att tajta till villkoren för sin datautlämning. Inte tillåta lite breda utlämningskriterier som var fallet då. Men det är förstås en rätt ensidig åtgärd som fungerar när Biden officiellt har gått ut med att hans administration inte kommer att använda justitiedepartementet som en egen privatdetektiv. Men får vi en ny Trump – eller bara en annan maktfördelning i kongressen – så kan Apples åtgärder förstås köras över lagvägen.
Det är ingen slump att Brad Smith, Microsofts högste juridisk chef, i helgen gick ut med en debattartikeln där han kräver kodifiering nu när det verkar som att gentlemannaöverenskommelsen hänger lite löst. Krasst talat skulle det förmodligen behöva skrivas in i konstitutionen för att vara riktigt framtidssäkrat.
Men det här gör inte heller relationen mellan USA och EU bättre. Det är precis det här förfarandet som sänkte Privacy Shield, alltså det dataöverföringsavtal som fram till förra året fanns på plats mellan EU och USA. Om USA är berett att gå så här långt mot sina egna medborgare kan man tänka att (minst) detsamma gäller EU-medborgares data lagrad hos amerikanska företag.
Samtidigt som även vi i EU – och Sverige – måste fundera på vår egen balansgång mellan integritet och säkerhet för medborgare och länder. Likt demokrati är det bevisligen något som inte är en naturlag utan en diskussion som ständigt måste hållas levande.
Opinion | The secret gag orders must stop
Secret search warrants by the feds must be curbed.
Har du alltid velat äga webben? Alltså det som idag är internet som vi känner det? Grattis! Nu kan du göra det. Källkoden till webben auktioneras ut som en NFT.
Säljaren är dessutom Tim Berners-Lee – han som uppfann wwwebben och gav oss grundläggande tekniker som klickbara länkar. Nu säljer Tim alltså sitt kanske främsta livsverk i NFT-format, alltså det blockkedjeformat som gör det möjligt att sälja unika exemplar av digitala föremål. Och föremålet i fråga ger också en Berners-Lee-autograf och en ”digital plansch” (av webben? av koden?). Utgångspriset är dessutom väldigt, väldigt lågt: runt 8300 kronor. Även om vi nog kan anta att slutbudet kommer att bli… lite högre.
Det här skulle innebära det första direkta försöket från Tim att faktiskt direkt tjäna pengar på sin skapelse. Han tog aldrig patent på sin lösning och allt släpptes om open source.
Och just det det gör NFT-draget lite oväntat. Jag misstänker att Tim kommer att donera pengarna eller på något sätt plöja ned dem i något som kommer allmänheten och internet i stort till godo. Men jag är faktiskt förvånad att han inte donerar själva källkods-NFT:n till något museum eller annan icke-vinstdrivande organisation. Med tanke på att priset som sagt lär blir rätt galet högt så kommer det förmodligen att sluta hos en person med alldeles för mycket pengar. Även om den personen i sin tur skulle kunna donera vidare så känns det som ett drag som går lite stick i stäv med Berners-Lees hela vision för internet.
Oavsett. Webben kan bli din i den auktion som kommer att gå av stapeln mellan 23 och 30 juni. Bara att börja skramla.
Web founder Berners-Lee to auction source code as NFT
Sir Tim Berners-Lee, creator of the web, is auctioning off a digital certificate for his code.
Igår tryckte Google på stora Workplace-knappen. Ja, de gick åtminstone ut med att samarbetsplattformen Workplace nu är öppen för alla som har ett Google-konto. Komplett med möjligheten att slå på Google Chat via Gmail. (I samband med det så byter ”rooms” i Google Chat namn till ”spaces” because otroligt mycket tydligare. Eller för att typ demokratisera funktionen och lyfta fram att det handlar om ställen där man ska samarbeta – enligt Google.)
Skämt åsido så ska det inte bara handla om namnbyte. Funktionen får även mer funktionalitet. Mer slackigt. Och det är förstås precis vad det handlar om: Google steppar upp sitt samarbetsplattformsgame för att ännu bättre möta konkurrensen från främst Microsoft men också nya Slack-ägaren Salesforces framtida ambitioner. Ja, plus andra aspiranter, som Facebook.
Som del av det här så gör Google också en Microsoft på kontosidan: Google öppnar ett nytt Workplace-abonnemang för privatpersoner, för den som vill komma åt mer funktionalitet på egen hand. Likt alla andra som har samarbetsplattformar så ser Google förstås gärna att vi lägger alla våra ägg hos Google, både för jobbet och privat. Om Google inte justerar priserna så blir individabonnemangets 9,99 dollar per månad rätt mycket dyrare per person än billigaste företagskontot.
Sist men inte minst så får Workplace också en egen webbapp i höst.
Google Workspace and Google Chat are officially available to everybody
Google is making its office suite available to all of its users, which amounts to over three billion people. The new Chat and Spaces features will potentially be confusing to users who haven’t seen a real messaging product from Google in some time.
Ooooooo vad vi gillar det här initiativet. Integritetsorganisationen NYOB (None of Your Business) tycker att EU ska backa lösningar som innebär att samtyckesfunktioner byggs in i webbläsares inställningar.
De lösningar som organisationen föreslår att EU ska ge tummen upp för är saker som möjlighet att vitlista vissa slags sajter, eller rättare sagt grupper av sajter. Det kan förstås tyckas lite kontraproduktivt att en grupp som arbetar för ökat integritetsskydd i EU föreslår det här, men anledningen är helt enkelt att NYOB tycker att sajter missbrukat funktionen och andra liknade. Varför? På grund av så mycket nu handlar om att få användarna att trycka ”fel” och gå med på saker de egentligen inte alls vill gå med på. Det som i webbdesign brukar kallas ”dark patterns”.
Och jaaaaaaa, det vore så fantastiskt om vi kunde få till den här typen av lösning. Som en bekant till mig konstaterade för några år sedan ”ge mig en knapp så att jag kan godkänna alla cookies på alla sajter för all framtid”. Ett sätt att flytta hem kontrollerna till användarna.
Kan jag dessutom få andra universalfunktioner så tar jag dem också. Som att automatiskt tacka nej till alla overlayer för nyhetsbrev, rabattkoder och pdf-rapporter.
Europe needs to back browser-level controls to fix cookie consent nightmares, says privacy group | TechCrunch
European privacy group noyb, which recently kicked off a major campaign targeting rampant abuse of the region’s cookie consent rules, has followed up by
I listan över saker jag är riktigt aktivt ointresserad av hittar vi sport väldigt högt upp. Bollsporter högt upp bland sporterna och fotboll kanske allra överst bland bollsporterna. Men hej. Det kan finnas intressanta saker ändå med saker som fotbollsmästerskap. Som att det ibland kommer en och annan bra låt (New Orders ”World in Motion” är fortfarande världens överlägset bästa officiella landslagslåt). Och att Kina är det land som har flest företag bland Fotbolls-EM:s stora sponsorer (ja, eller till och med ”partners”).
Inte mindre än fyra (eller fem, beroende på hur man räknar) kinesiska företag finns i listan: Hisense (som jag inte hade hört talas om, verkar vara typ ett kinesiskt Electrolux), betalplattformen Alipay, mobiltillverkaren Vivo och TikTok. Plus Douyin, Kinas version av TikTok, som tydligen också ska vara med och sponsra via separat avtal från TikTok. På grund av anledning.
Som om inte det vore nog så har även Alipay-ägaren Ant Group också dubbla sponsorskap. Ants blockkedjegren AntChain är Fotbolls-EM:s officiella blockkedjepartner. Därför att det är klart att Fotbolls-EM har en officiell blockkedjepartner.
Av dessa är det nog bara TikTok som en hyfsat stor del av alla européer har koll på, det är förstås också de som har varit mest framgångsrika även hos oss. Men bolagen har förstås ambitioner att slå sig in (ännu mer) i Europa. Men en rätt stor anledning lär vara hemmamarknaden även i det här sammanhanget. Förra EM-finalen ska ha setts av 56 miljoner kineser, trots att den matchen lär ha gått mitt i natten i Kina. Visst. 56 miljoner är ju kanske inte enormt mycket i ett land med över 1 miljard människor, men det var fler än i något europeiskt land. Inte så konstigt med tanke på att, tja, det är en handfull europeiska länder som överhuvudtaget har så många människor.
Eller så här: mer än dubbelt så många kineser såg förra EM-finalen som det finns människor i Norden.
China firms aiming to win big at Euro 2020 – just like World Cup
Hisense, Alipay and Vivo are among the 10 major sponsors of the Uefa European Championships that kick off on Friday and run until July 11 across the continent.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Nästa drag från betalplattformen Klarna: en prisjämförelsesajt. Ja, plus att Klarna går och blir annonsförmedlare. Det är åtminstone så jag tolkar Klarna-nyheten.
Det handlar om att Klarna lanserar en Comparison shopping service (CSS) i 21 länder (däribland Sverige). CSS var en lösning som skapades av Google för att öka konkurrensen bland sina shoppingannonser efter att EU dängt till Google med en bot på grund av hur Google hanterade jämlikheten med konkurrenter här. Klarna blir alltså plattformen mellan handlaren och Googles shoppingannonsfunktion (dessutom till en fast månadskostnad som ska vara lägre än andra – har dock dålig koll på hur väl det stämmer).
Dessutom drar Klarna igång en prisjämförelsesajt som i dagsläget känns rätt sparsmakad vad gäller just jämförbarheten, men den kommer förstås utvecklas på sikt.
Men vad båda de här sakerna innebär är framförallt att Klarna tar ännu ett jättesteg mot att bli en rejäl annonsplattform. Och likt det Shopify erbjuder så är tanken sannolikt att Klarna vill att handlare ska outsourca så mycket av marknadsföringen som möjligt till Klarna. Marketing as an autopilotservice.
Klarnas nya drag – utmanar Google och Pricerunner
Den svenska betaljätten Klarna lanserar en prisjämförelsetjänst och sajt på 21 marknader runtom i Europa och utmanar därmed Google och Pricerunner. Det meddelar bolaget i ett pressmeddelande.
Ett väldigt stort steg för Shopify: e-handelsplattformen öppnar nu sin utcheckningslösning Shop Pay för alla handlare på Facebook och Google. Även för de handlare som inte använder Shopifys e-handelslösning. De kan alltså välja att bara använda Shopify för det sista steget i transaktionen.
Enligt Shopify själva är det här dessutom den första Shopify-produkten som kan användas frikopplad från den övriga Shopify-tjänstefamiljen. Även här handlar det alltså om att göra sina tjänster så modulära det bara går – både för intäkter och för marknadsföring.
Genom att frikoppla utcheckning så kan en handlare i övrigt bygga upp eller fortsätta använda sin onlineshop via någon annan plattform. Men genom att erbjuda utcheckningen som fristående komponent så kan Shopify ändå vara med och konkurrera om lite intäkter också via konkurrerande lösningar. Och kassan blir samtidigt också marknadsföring för Shopifys övriga produkttkatalog. Top of mind, eller åtminstone med i mind, när det blir dags för en handlare att uppgradera sin befintliga lösning.
https://techcrunch.com/2021/06/15/shopify-expands-its-one-click-checkout-shop-pay-to-any-merchant-on-facebook-or-google/
I veckan bekräftades en företagsaffär som var både väldigt liten och väldigt stor. Rätt liten sett till pengar men potentiellt väldigt stor rent strategiskt. Det handlade om betalplattformen Stripe som tog in ytterligare en miljard dollar till en värdering på 95 miljarder dollar, vilket gör Stripe till världens näst högst värderade startup efter TikTok-ägaren Bytedance. Bland dem som plöjde in pengar hittar vi stora techinvesterare som Sequoia och Silver Lake, men även e-handelsplattformen Shopify. Och det sistnämnda är det stora i affären.
Shopify är kanske det enskilda företag som har gynnats absolut mest av pandemin när en massa småföretag panikartat tvingades snubbla ut på internet. Men det var en följd av en strategisk och medveten förflyttning som pågått under rätt lång tid – när Shopify allt mer breddat sin produktportfölj för att kunna erbjuda allt nya och etablerade handlare behöver för sin verksamhet på nätet och även utanför. Självklart är betalning en stor del av det paketet.
Stripe-investeringen på ”bara” 350 miljoner dollar är förstås inte Shopifys första betalförmedlaraffär, men att Shopify nu alltså går in i Stripe visar att Shopify inte bara vill knyta närmare band för de egna handlarna – utan också indirekt jobba sig in hos konkurrenterna. Tjäna pengar även när transaktionerna går via någon annan. Som… Amazon.
Men det säger också en del om Stripes planer. Att de vill ta större del av köpresan. Och inte minst rida med Shopify, som numer har integrationer med i stort sett alla stora techplattformar.
https://www.wsj.com/articles/investors-clamor-for-a-bigger-piece-of-payments-company-stripe-11623668400
Shopify gör en Ikea. Köper AR-appen Primer. En app som gör det möjligt att se hur färg, tapet eller kakel ser ut på väggen hemma innan man lägger det i varukorgen.
Så det är med andra ord inte lika mycket en virtuell hemmamöbleringsfunktion som exempelvis den som Ikea erbjuder, men vi kan anta att Shopifys ambitioner inte slutar vid nöjet med att titta på färg som AR-torkar. Anledningen är förstås precis samma som för modeindustrin: en tänkt dubbel win.
Dels ge sina inredningshandlare ännu bättre möjligheter att konkurrera med handlare som också har fysiska butiker och dels att få ner returerna.
Shopify brings on team from augmented reality home design app Primer | TechCrunch
In Friday acquisition news, Shopify shared today that they’ve acquired the team from augmented reality startup Primer, which makes an app that lets users
Idag är det dags för Amazon att slå upp portarna för ännu en Amazon Fresh-butik – alltså en av Amazons livsmedelsbutiker. Men även om det kan kännas som bara ännu en butiksöppning av Amazon, det börjar bli rätt många fysiska butiker för e-handelsföretaget numer, så är det ändå en rätt rejäl milstolpe.
Det är den största butiken så här långt som får Amazons Just walk out-teknik. Den som föddes i Amazons mindre Go-butiker och som gör det möjligt att shoppa utan att behöva stå i kö i slutet eller ens blippa grejer med en självskanner. Bara gå in, lägga grejer i korgen eller vagnen och sedan gå ut. Betalningen dras automatiskt från ditt Amazon-konto när du lämnar butiken.
Det innebär att tekniken kommer att rullas ut i en butik som är runt 2500 kvadratmeter stor. I runda slängar tio gånger så stor som Go-butikerna – med betydligt fler varor. Och förmodligen fler samtida kunder. Det visar hur säker Amazon numer känner sig på tekniken. I den första Go-butiken så hade tekniken problem med två saker: många samtida människor och varor som flyttar på sig. Lite… dåligt i en butik.
Dessutom kommer butiken också få Amazons smarta kundvagn och handskanningsidentifiering (för den som inte ens vill ha mobilen med sig).
Amazon opens its first full-sized grocery store with cashierless checkout technology – SiliconANGLE
Amazon opens its first full-sized grocery store with cashierless checkout technology – SiliconANGLE
Jag har några gånger spekulerat i att det snarast är en fråga om ”när” och inte ”om” Amazon gör som exempelvis kinesiska konkurrenten JD. com: börjar erbjuda sina logistiktjänster även till företag som inte använder Amazons e-handelslösningar i övriga. Och nu verkar det hända. Eller har redan hänt. Enligt The Information ska Amazons fraktflygflotta ha en tung extern kund: US Postal Service.
Amazon har förstås byggt upp en allt större logistikapparat för att försörja sin e-handelsverksamhet – från första till sista metern. Det innebär bland annat att Amazon numer har såväl fraktfartyg som fraktflygplan.
Anledningen lär vara den det oftast handlar om när Amazon produktifierar interna funktioner: förvandla en intern kostnadspost till en extern intäktskälla.
Dessutom kanske det också handlar om att Amazon gör en Samsung. För ett par år sedan hette det att Samsung tjänade mer pengar per såld iPhone än per såld Samsung-mobil. Samsung hade helt enkelt större marginal på de komponenter som Samsung sålde till Apple än på sina egna mobiler. Inte omöjligt att det alltså är ungefär samma här: att Amazon tjänar mer på att sälja frakttjänster än vad de tjänar på försäljningen av varor i egen regi.
https://www.theinformation.com/articles/amazons-airplanes-move-cargo-for-u-s-postal-service
Vad vill vi ha? CLUBHOUSE-KOPIOR! När vill vi ha det? NU!
Ja, eller igår. Då var det dags för ännu en Clubhouse-utmanare att se dagens ljus: Spotify Greenroom. You know the drill. Möjlighet att ha livesänt panelsamtal med deltagande från åhörarna. I Spotifys fall handlar det om uppköpet Lockerroom som nu får Spotify-logga.
Likt i princip alla Clubhouse-kopior som har släppts så här långt så gör Spotifys variant avsteg från det som var (och är) en av Clubhouses centrala funktioner och även det som till stor del låg bakom appens förhållandevis stora framgångar: möjligheten att lyssna i efterhand. Greenroom-samtal kommer att kunna spelas in och delas efteråt – exempelvis som en podcast.
Spotify kan förstås, likt Facebook och Twitter, att erbjuda efterhandslyssnande eftersom de har ekosystemet för fler distributionsformat. Precis det som Clubhouse saknar.
I stort var Spotify-nyheten rätt i linje med vad som sagts innan, men men en liten överraskning: Greenroom är en egen, fristående app. Det i sig ger en högre tröskel än övriga konkurrenters motsvarigheter. Visst, finns ingen självklar plats i Spotify-appen, men hör trots det hemma bättre där. Jag misstänker att Spotify siktar på det, men ville ha ut Greenroom så snabbt som det bara gick.
https://techcrunch.com/2021/06/16/spotify-launches-its-live-audio-app-and-clubhouse-rival-spotify-greenroom/
Clubhouse har inte bara vänt upp och ned på hur snabbt man ska rulla ut nya funktioner, de har också gjort det obligatoriskt att kasta pengar efter innehållsskapare från dag 1 när man släpper en ny tjänst. Så självklart kommer Spotify betala kreatörer som skapar innehåll för företagets sprillans nya Clubhouse-kopia Greenroom. Åtminstone under 2021.
Visst, nu var Clubhouse förstås inte först med att göra det möjligt för kreatörer att tjäna pengar på sitt innehåll. Inte heller att sätta upp innehållsfonder för att betala användare med syfte att få snurr på en ny tjänst – det har ju inte minst Facebook gjort till en folksport. Men nu är normen alltså att man nästan presenterar innehållsfonden innan man ens lyfter på ridån till tjänsten den ska användas till.
Nu är det förstås inte vem som helst som kan ta del av Spotifys Greenroom-pengar. Innehållskaparna som kan komma i fråga är ”kändisar, politiker och ambitiösa keynote-talare”.
En intressant detalj till om tjänsten som jag missade i den ursprungliga nyheten: inte nog med att Greenroom är en fristående app (än så länge) – mer specifikt den Lockerroom-app som Spotify köpte och gjorde om till Greenroom – det krävs inte ens ett Spotify-konto för att använda Greenroom. Spotify vill alltså verkligen få snurr på appen.
Loss-making Spotify commits to paying out yet more money to a new type of ’Creator’ – Music Business Worldwide
The Spotify Greenroom Creator Fund will pay creators on its Clubhouse rival app Greenroom…
För ett tag sedan skrev jag om poddtjänsten Podz – en tjänst som automatiskt skapar, tja, trailers av poddar. En toppentjänst tyckte Spotify – som nu har lagt vantarna på Podz.
De flesta poddplattformar börjar få funktioner som gör det möjligt att direktlänka till specifika delar i en podd eller skapa korta utdrag som kan delas som förhandslyssningsfunktion. Det Podz gör är att automatisera det här jobbet genom att använda maskininlärningssmartness för att ”hitta nyckelavsnitt i poddavsnitt” som sedan kan förvandlas till kortpoddar.
Upplägget med Podz var att användare sedan kunde tiktoka sig igenom poddkortkliippen i jag på något intressant att lyssna på. Så en, tja, trailertjänst för poddar alltså. Och det ligger förstås helt i tiden. Ofta när poddar delas så är det hela avsnitt – som inte sällan är rätt långa. Inga konstigheter om det är en podd man följer eller åtminstone en podd eller poddare som man känner till. Men för nya poddar är det rätt hög tröskel att ge sig in och börja lyssna på vinst och förlust, när man inte har en aning om kvalitet – vare sig på inspelningen eller innehållet.
Netflix släppte sin Fast Laughs för ett tag sedan, som var lite samma sak: ett tiktok-flöde med korta och roliga höjdpunkter från filmer och serier med syfte att få fler att börja prenumera. Vi kan nog lugnt anta att de flesta strömningstjänster kommer ta fram precis sådana här funktioner.
Spotify acquires podcast discovery specialists Podz
Spotify has acquired Podz, a startup which generates preview clips of podcasts. Podz uses machine learning trained on over 100,000 hours of audio, automating the process of creating highlights to draw in new listeners.
Amazons satsningar på spel har gått lite… sådär. Det första stora flaggskeppsspelet framtaget av Amazons spelstudio skrotades innan det ens hunnit lyfta och spelströmningstjänsten Luna hade en rätt skakig start. Men skam den som ger sig: nu breddar Amazon Luna till alla Prime-medlemmar. I alla fall under en begränsad tid. Och åtminstone i USA.
Från att ha varit en tjänst som krävt en av Amazons egna Fire TV-enheter så kommer den nu bli möjlig att köra på PC, Mac, iOS, iPad OS och ”utvalda Android-telefoner”. 5,99 dollar i månaden. Ja, plus kostnaden för Prime då, förstås.
Nu är Luna fortfarande, på flera sätt, väldigt ny, så i dagsläget lär tjänsten inte välta något internet. Men Luna är viktigare för Amazons framtida ambitioner än eget spelinnehåll. Spelinnehållet är, precis originalvideoinnehåll, till för att sticka ut och ge en strömningstjänst något unikt – men också överlag för att dra trafik till tjänsten..
I det här fallet har Amazon, likt Apple, lite dopat sig själva genom att låta Prime göra en rätt stor del av trafikdrivandet. Ja, eller egentligen är det ju förstås tvärtom: allt Amazon erbjuder – e-handeln inte minst – handlar i allt högre utsträckning om att slussa in nya Prime-medlemmar. Och få dem att betala löpande.
Amazon’s game streaming service Luna is opening access to all Prime members June 21 and 22
Amazon Prime members can sign up to Amazon’s game streaming service Luna on June 21 and June 22 without an invite. New sign-ups get a free 7-day trial with access costing $5.99 a month afterwards, or $14.99 a month for access to a bigger selection of Ubisoft titles.
Så har Apple fått ännu en miljardtjänst: Shazam. Den musikigenkänningstjänst som Apple köpte för några år sedan, alltså. Apple meddelade igår att tjänsten nu används över 1 miljard gånger i månaden. Sedan starten har användare shazammat över 50 miljarder gånger. (Ska vi vara petnoga så är nog siffran högre: Apple skriver att det handlar om 1 miljard ”recognitions” i månaden – jag antar att bomshazamningarna tillkommer.)
Det har nu gått lite över 2,5 år sedan Apple la vantarna på Shazam och det känns allt mer som att Shazam är Apples Instagram, Youtube eller WhatsApp. Alltså ett rätt briljant strategiskt köp. Förstås som trafikdrivare till Apple Music, men än mer som datadammsugare. Även från Android.
Det är nästan så att man skulle kunna tro att Apple 2018 viste att Apple skulle strypa först tredjepartskakan och sedan möjligheten att spåra användare i appar.
Apple’s Shazam Music Discovery Service Surpasses 1 Billion Shazams Per Month
Popular Apple-owned music discovery app and service Shazam is celebrating a new milestone today, surpassing more than 1 billion Shazams per month and…
Lite osäker på om jag verkligen gillar namnen som Amazon har gett sina senaste lagerrobotar, eller om jag tycker att de ska hålla sig the hell away från min barndom. Oavsett: Ernie och Bert har nu börjat testas i Amazon-lager. Semiautonoma lagerkollegor.
Anledningen är inte i första hand, enligt Amazon åtminstone, ännu ett försök att helautomatisera sina (stor)lager utan ett initiativ för att försöka få ned skadorna bland lagerarbetarna. Inte minst eftersom en rapport för inte så länge sedan visade att Amazon var sämst i klassen på det här området.
Ernie och Burt, tillsammans med två andra robotar som Amazon också testar nu (Scooter och Kermit – again with the barndomskluvenheten), ska kunna utföra lagerarbetsuppgifter på egen hand, men ska också kunna användas av och tillsammans med de mänskliga kollegorna för avlastning.
Och just det här är nog rätt mycket framtiden för robotar, precis som mycket av AI-arbetarna: det handlar inte om ett ”eller” utan om ett ”och”. Robotar och människor i samarbete, alltså. Robotar kan vara skitbra om allt funkar precis som det ska, men så fort det blir minsta avvikelse så är människor fortfarande vassare. Trots löner och tillhörande kostnader så kan mänskliga lagerarbetare i det långa loppet bli mer kostnadseffektiva.
No Title
No Description
Ännu ett steg närmare en post-lösenordsvärld: Apple gör det möjligt att skapa konton med hjälp av Face ID och Touch ID.
Det är alltså en vidareutveckling av möjligheten att logga in via de här teknikerna på sajter och i appar. När du skapar konto väljer du användarnamn (ja, jag antar att även det kan automatiseras på sikt) men behöver sedan alltså inte välja lösenord. Inte ens välja något av de säkra som Apple kan föreslå i det här steget.
Numer känns det som att de flesta, eller åtminstone väldigt många, inte längre har samma problem med lösenord som förr i och med att man använder någon lösenordshanterare för det. Förhoppingsvis kör alla dessutom med tvåstegsverifiering på alla ställen där det går. Men på det här sättet finns det överhuvudtaget inget lösenord som kan studsa runt på nätet. Tvåstegsverifieringen byggs dessutom automatiskt in, så det räcker för sajter och appar att lägga till stöd för Apples lösning för att få det.
Visst. Lär garanterat finnas svagheter. Och det innebär förstås ytterligare Apple-inlåsning – och kritik mot att Apple ännu mer slår undan benen på mindre företag som erbjuder exempelvis lösenordshantering. Men det är oavsett sannolikt en oundviklig utveckling i vår digitala identifiering: att våra egna kroppar blir lösenordet.
Apple introduces passwordless sign ups with Face ID and Touch ID
Apple is introducing a new passwordless tech called Passkeys that’ll allow you sign up for websites justing Face ID or Touch ID.
Som vanligt nuförtiden släpps den mesta nya Apple-hårdvara utan särskilt mycket buller och bång. Ja, eller inget alls. Igår var det dags för nya hörlurar. Fast inte nya Airpods, utan nya Beats. Trådlösa Beats Studio Buds, med aktiv brusreducering och Android-kompabilitet. (Och ja, de måste heta ”Buds” eftersom det tydligen är del av något internationellt handelsavtal att lurar som ser ut så här måste heta så.)
Apple fortsätter att positionera Beats åt träningshållet, men det ser också allt mer ut som att Beats ska vara lågprisalternativet (eller åtminstone det billigare alternativet) i Apples hörlursfamiljer. 1590 kronor är drygt 400 billigare än vanliga Airpods och i runda slängar hälften så dyra som Airpods Pro. För det får man alltså brusreduceringen, som inte finns i vanliga Airpods. (Än.) Apples helt trådlösa hörlurar har alltså numer samma upplägg som iPhonen: budget-SE, vanliga och Pro. (Även Watch uppges få en Pro i höst.)
Airpods funkar med Android, men nya Buds ska kunna paras lika enkelt med både en iPhone och en Android. Och kanske ännu intressantare: de får stöd för både Apples och Googles Hitta min-funktioner. Apple tar alltså ett rätt stort kliv för sin redan väldigt framgångsrika hörlursverksamhet: storsatsning även på Android-marknaden.
Beats’ new Studio Buds are a lot more Android-friendly
Beats’ newest pair of true wireless earbuds come in the form of the Studio Beats. For $149.99, they pack two listening modes, long battery life, and more.
Under årets WWDC, alltså Apples årliga utvecklarkonferens, så presenterade Apple AssistiveTouch för Apple Watch. Ett hjälpmedel som är tänkt att göra det enklare för användare med rörlighetsnedsättningar att kunna kontrollera sin klocka utan att behöva röra själva klockan. Istället ska rörelser med handleden kunna ersätta några vanliga handgrepp. Även saker som den optiska pulsmätaren ska kunna kicka in och hjälpa till.
I förra veckan kom uppgifter om att även Facebook kan arbeta på en smartklocka och det har även rasat in några patent från Google och just Facebook och Apple kring alternativa sätt att styra de digitala gränssnitt vi bär med oss. Och har på oss.
Jag har tidigare skrivit att vi förmodligen just nu upplever peak mobile – att vi alltså använder mobilen mer än vi har gjort tidigare, men också kommer använda framöver. Idag är nästan allt i våra mobila, uppkopplade liv styrt till mobilen, men det beror mest på att det just nu är det enklaste sättet. Inte för att vi tycker det är kul att släpa med mobilen.
Vi ser hur inte minst Apple frikopplar Watch allt mer från iPhonen. Mycket för att göra den attraktiv även för Android-användare, men också för att den, och andra prylar, kommer ta över mycket av de funktioner som idag finns i våra mobiler.
https://www.patentlyapple.com/patently-apple/2021/06/apple-facebook-and-google-aim-to-bring-wrist-gesture-input-to-smartwatches-and-future-eyewear-in-the-not-too-distant-future.html
Ett väldigt intressant initiativ. Ett forskningsprojekt som lär drönare att identifiera ljudet av skrik. Användningsområde: räddningsinsatser exempelvis efter en naturkatastrof.
Allt bygger på en databas med olika former av ljud som forskarna har tagit fram som del av drönarträningen. Kan även handla om ”andra ljud som människor gör när de försöker få uppmärksamhet från räddningsarbetare”, som att stampa och dunka på saker.
Nu finns det förstås även andra sätt att identifiera människor, som med värmekameror. De som är i mest akut behov av hjälp är ofta de som inte ens kan eller orkar skrika på hjälp. Det skulle med andra ord kunna bli så att räddningsdrönare utrustas med en hela massa sensorer för att snabbare kunna hitta och märka upp platser där människor är i behov av hjälp. Som under en kollapsad byggnad.
Det här är förstås ett skitbra initiativ. Och som alla andra kan det förstås också missbrukas och lär kritiseras (har drönarna mest tränats med mansskrik och de har därmed svårare att känna igen kvinnoskrik?), men som med väldigt mycket teknik så överväger det positiva.
Scientists Teach Drones to Hear Your Screams
Screaming into the void may be a thing of the past. A team of researchers said this week that they’ve developed a system that would allow rescuers to fly drones over disaster areas and identify the sounds of people trapped who are screaming for help.
För en vecka sedan presenterade Apple kommande tekniken Live Text, en funktion som gör det möjligt att interagera med text i bilder. Det blir alltså möjligt att kopiera ett telefonnummer i en bild och direkt ringa det, exempelvis. Ungefär samma typ av funktion som Google har haft ett tag. Det verkar som att Facebook också ville vara med och leka kamerasmartness förra veckan i och med att företaget presenterade TextStyleBrush: en bildredigerings-AI.
Tekniken ska göra det möjligt att kopiera typografin i en text bara utifrån ett enda ord och sedan ge möjlighet att gå in och redigera texten i bilden med den kopierade typografin. Även handstil. Med andra ord göra så att man inte behöver försöka lista ut ett typsnitt på annat sätt eller hitta ett typsnitt som ligger nära.
Däremot pratar vi inte om en teknik som kommer att finnas i en Facebook-app nära dig närmaste tiden, det handlar istället om en forsknings-POC som visar på möjligheten. Ja, och hur långt Facebook har kommit här. Och, som Facebook själva skriver, ”uppmuntrar dialog och forskning för att identifiera hur den här sortens teknik kan missbrukas”. För, ja, det kommer den förstås göras.
Och Facebook har förstås också långtående planer för hur TextStyleBrush kan ge kommersiell nytta.
AI Can Now Copy Text Style in Images Using Just a Single Word | Meta
We’re introducing TextStyleBrush, an AI model that can copy the style of text in a photo using just a single word so you can edit and replace text in images.
Ännu ett avsnitt i serien creepy/cool: Facebook har tagit fram en metod för att avslöja deepfakes – och var de kom ifrån.
Ja, eller åtminstone vilken mjukvara som användes för att ta fram det fejkade innehållet. Facebooks nya modell ska dessutom delvis kunna användas proaktivt: inte bara berätta vilken av de kända deepfakeverktygen som användes i skapandet, utan också lära sig identifiera nya och okända verktyg. Facebook CSI.
Nu är det här fortfarande bara ett forskningsprojekt, men vi kan anta att deepfakedetektorer kommer att bli en integrerad del i Facebooks och andra plattformars uppladdningsfilter. Och det lär behövas. Med tanke på hur ruggigt bra de börjar bli på att skapa fejkat innehåll som kan få människor att säga och göra saker som de aldrig har sagt eller gjort så är det mest en tidsfråga innan deepfakes kommer att bli ett av de viktigaste verktygen för att sprida fejkinformation.
Och ja, Facebook lär i allra högsta grad bli en central del i världens deepfakedesinformationskampanjer.
Facebook develops new method to reverse-engineer deepfakes and track their source
Researchers from Facebook and Michigan State University have created an algorithm that can fingerprint the generative models used to create AI deep fakes. The research could help with future forensic investigations into deepfakes.
Jajamensan. Hur säkerställer man som arbetsgivare att medarbetarna är glada, tillfreds och gillar arbetstillvaron? Man sätter upp AI-övervakningskameror som bara släpper in dem som… ler. Åtminstone om man är Canons kinesiska dotterbolag.
Okej, det finns några potentiella fördelar med systemet. Man får tydligen inte heller boka möten (och, antar jag – man släpps heller inte in i mötesrummet om man inte ser glad ut). ”Ledsen att jag inte kunde vara med på det här mötet heller, jag blev inte insläppt”. Men i övrigt känns det som att någon har haft väldigt väldigt mycket otur när hen tänkte.
Trots pandemin kan vi konstatera att arbetsgivare nog har en del kvar att jobba på vad gäller tillit. Inte bara i Kina. Som artikeln konstaterar är knasig och ängslig övervakning inte unikt för landet i öster.
Men just att tvinga medarbetarna att le känns lite som företag som i annonser uttryckligen skriver att de inte vill ha tråkmånsar och gnällspikar hos sig. Det får alltid en massa varningslampor att gå igång hos mig. Känslan av företag som är skitkul att jobba på i medvind men som blir katastrofer när ledningen drabbas av motgångar.
Men visst. Det är förstås enklare att peka på dålig inställning hos personalen än att titta sig i spegeln. Bara att fråga Canon.
Canon put AI cameras in its Chinese offices that only let smiling workers inside
A Chinese subsidiary of tech firm Canon has put cameras with AI-enabled ”smile recognition” in its offices to ensure only happy, smiling workers enter. It’s a cartoonish example of dystopic workplace surveillance that is becoming common not just in China but in the West, too.