Månad: november 2021

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 47 2021 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Apple börjar varna iPhone-användare som kan vara utsatta för statliga cyberattacker

Ett nytt intressant drag från Apple. Eller rättare sagt en ny slags notifiering: en varning om din iPhone är i riskzonen för att utsättas för statligt backade intrångsattacker. Vilket mer konkret innebär att du kan få ett iMessage-meddelande som säger ”hörru, nån försöker hacka dig, mmmkay?”

Det är är dessutom del av en mer koordinerad, tja, attack mot den här typen av verksamheter. I veckan stämde Apple även det israeliska företaget NSO Group, som säljer just den slags teknik som kan användas av stater för att ta sig in i användares mobiler. Så det är alltså mer än något ännu ett sätt för Apple att dels kunna peka på att iPhonen (och Apples prylar överlag) är säkra och dels spinna vidare på Apples införsäljningsargument att de på riktigt bryr sig om användarnas integritet och datasäkerhet.

Just det här funktionen lär kanske inte sälja båtlaster med nya iPhones. Det lär vara få som överhuvudtaget kommer att få upp varningen. Och många av dem lär nog redan vara medvetna om eller misstänka att de är övervakade och punktmarkerade. Apple skickar ut varningen om de ser ”tecken” på att en sån här attack är på gång, så det är fortfarande rätt vaga varningar som kommer att gå ut. ATT, inget om VEM eller HUR.

Men det lär oavsett inte ge Apple fler pluspoäng hos diktaturer som redan är sura på Apple. Men så kan det förstås också vara så att det här inte är aktuellt där. Apple är numer den nära nog enda utländska techjätten som fortfarande har verksamhet kvar i Kina, men det kommer också med ett pris. Ett pris som går ut på att Apple har tvingats till rätt stora eftergifter, inte minst när det gäller hanteringen av just data. På sina håll behövs det inte ens hackas iPhones – iPhone-datan kan kommas åt på andra sätt.

Men det är oavsett ett intressant steg som Apple tar. Även om det enda hyfsat vattentäta sättet att agera på det nya varningsmeddelandet är att blåsa sin mobil och hinka iväg den i första bästa vattendrag.

About Apple threat notifications and protecting against state-sponsored attacks – Apple Support

Apple threat notifications are designed to inform and assist users who may have been targeted by state-sponsored attackers.

Here Is the Worst Apple Notification

Apple has announced that it will let you know when sophisticated, state-sponsored hackers have targeted you. Fun!

 

Ekonomi och finans

Tile köps upp av Life360

Lite oväntat, trots allt: spårningsprylsföretaget Tile köps upp av branschkollegan/konkurrenten Life360 för uppemot 205 miljoner dollar.

Fram till i början av året så var Tille förmodligen det mest kända prylspårningsföretaget, med sina fyrkantiga spårningsbrickor som gick att fästa på och lägga i det mesta. Men sen släppte Apple sin kopia AirTag och helt plötslig hoppade konkurrensen på prylspårningsområdet upp rätt många hack. Det i sig gjorde att Tile blev en betydligt mer trolig uppköpskandidat.

Men eftersom det inte kom några uppköpsrykten så trodde jag att Tile skulle tuffa vidare på egen hand och fortsätta försöka bygga allianser med mer muskelstarka spelare för att på så sätt möta den tuffare konkurrensen. I alla fall ett hyfsat bra tag till. Men nu har Tile alltså nått vägens ände som fristående företag. Visst, rent konsumentmässigt så kommer Tile fortsätta verka som ett eget varumärke, men det är ju så det brukar börja. Lär sugas in rätt helt och fullt.

Ännu ett område där allt mer av verksamheten koncentreras till ett fåtal stora aktörer, alltså. Och det är ironiskt nog inte heller särskilt bra för Apple.

AirTag Competitor Tile Getting Acquired by Location Sharing App Life360

Tile, known for its range of Bluetooth-based tracking accessories that compete with the AirTag, is being acquired by location tracking service…

Klarna rullar ut direktbetalning och betalkort i USA

Det är lite skönt att Klarna lanserar sin ”betala nu”-tjänst i USA efter sin ”betala senare”-tjänst. Det som alltså i stort har varit normen i handel – betala samtidigt som du handlar – håller allt mer på att svänga om till kreditköp. Inte så att Klarna uppfann avbetalningsköpet, men de har lyckats positionera sig själva som innovatören bakom det helt nya konceptet ”buy now, pay later”.

Samtidigt så är det inte så konstigt att Klarna började med kreditköpfunktionen. USA är allt mer Klarnas viktigaste marknad och de har byggt allt fler allianser med befintliga betalplattformar i landet. Men då har det handlat om att Klarna har kunnat erbjuda avbetalningstjänsten som tillägg. Nu gör Klarna precis som de har gjort mot e-handlarna: tar ett allt större steg mot att bli direkta konkurrenter till sina egna företagskunder.

Det blir inte mindre så när Klarna samtidigt också släpper sitt eget betalkort i USA, som gör det möjligt för slutkunder att betala via fyra räntefria avbetalningar – både på nätet och offline.

https://techcrunch.com/2021/11/23/klarna-offers-pay-now-option-in-u-s-klarna-card-coming-soon/

Klarna fortsätter att växa – och förlusterna skenar

Eftersom Klarna inte är ett börsnoterat företag så är det lite svårare att få inblick i företagets finanser. Men Klarna gör som så många andra bolag som siktar på att ta sig in på börsen: släpper någon form av ”kvartalsrapporter” precis som om de redan fanns på börsen. I veckan var det dags för Klarna att lyfta på ridån för de tre första kvartalen 2021.

Så hur har 2021 gått? Ja, Klarna fortsätter att växa kraftigt, något som vi redan visste tack vare information som bolaget har släppt om det tidigare. Men i veckan fick vi också inblick i hur det går med pengarna som rullar in i företag. Ja, och framförallt de som rullar ut. Förlusten före skatt landade på 3,1 miljarder kronor, en fyrdubbling jämfört med för ett år sedan.

Så, tja, Klarna är alltså väldigt mycket ett techbolag redo för börsen. Det är mer eller mindre norm att det ser ut så här. Hysteriska förluster är heller inget problem så länge som tillväxten tuffar på i ett bra tempo. Men med det sagt så är ju 3,1 miljarder kronor fortfarande… en del. Utmaningen för Klarna, även här precis som för så många andra bolag, är att få lite mer balans i böckerna när det börjar bli dags för tillväxten att mattas av. För i det läget är massiva förluster inte alls lika roliga för investerare.

No Title

No Description

 

Övrigt

EU presenterar krav på att chattappar ska fungera med varandra och förbud på annonsering mot minderåriga

EU:s arbete med Digital Services Act och Digital Markets Act, som är tänkta att styra upp framförallt de amerikanska jättarnas verksamheter i unionen, fortsätter och vi vet ännu inte exakt vad de slutgiltiga direktiven kommer att innehålla. Men förutom de övergripande inriktningar som EU redan tidigare har presenterat så kommer det fler och fler mer konkreta saker som sannolikt/kanske kan bli del av de slutgiltiga lagtexterna.

I veckan röstade det utskott som har huvudansvar för techlagstiftning för tre saker:

Ett företags chattapp eller ”sociala medier-app” måste vara interoperabel. Den som använder dessa tjänster ska alltså kunna gå mellan olika tjänster utan att behöva börja om från början. Ett försök att minska inlåsningseffekten, alltså (och dessutom något som såväl Jack Dorsey som Mark Zuckerberg har pratat mycket om inte minst senaste året – förstås bland annat på grund av att lagstiftningsvindarna har blåst åt det här hållet).

Ett förbud mot annonsering mot minderåriga

Att företag som bryter mot lagen (i det här fallet Digital Markets Act) kan få böta så mycket som uppemot 20 % av den globala årsomsättningen. Det intressanta här är att EU alltså siktar in sig på den totala omsättningen och inte bara de pengar som företaget omsätter inom EU, som tidigare mest har varit normen.

https://techcrunch.com/2021/11/23/ep-imco-dma-vote/

EU-kommissionen föreslår förbud mot riktade annonser baserade på etnicitet eller religion

I veckan föreslog EU, som del av kommande Digital Markets Act, bland annat förbud mot annonsering mot minderåriga. Det var inte det enda beslutet som kom från EU på det här området. EU-kommissionen gick ut med ett nytt lagförslag som innebär ett förbud mot att rikta annonser baserat på data baserat på etnicitet, religion, ”hälsostatus” eller sexuell läggning ”om inte användare ger uttalat samtyckte”.

Lagförslaget inkluderar även att annonsörer måste bli ännu mer transparenta i vilken data som de använder för att rikta annonser och även vilka ”förstärkningsverktyg eller förstärkningsmetoder” som de använder. Lite oklart exakt vad det innebär, men i korta drag tror jag att det kan sammanfattas med ”algoritmer”.

Sist men inte minst så måste annonser ännu mer tydligt visa vem som står bakom och har betalat för annonsen.

Allt som allt är det alltså egentligen inte jättestora skillnader mot idag. Det handlar däremot om att EU-kommissionen vrider åt samtyckestumskruvarna ännu hårdare på annonsörer när det handlar just om de aktuella känsliga datapunkterna. Det är dessutom i linje med det som Apple och numer även Google satsar allt mer på: att stoppa spårning av användare kors och tvärs över internet om användaren själv inte uttalat säger att den spårningen är okej.

I veckan har vi fått minst tre fall där EU har klubbat eller föreslagit hårdare regleringar inom techområdet. Tre fall som i sig är rätt frikopplade, men som i ett lite större perspektiv sammantaget ger rätt bra indikationer kring vad som kommer att hamna i EU:s kommande lagstiftningar Digital Services Act och Digital Markets Act – som båda syftar till att skärpa tillsynen av de stora (främst amerikanska) techplattformarna.

EU seeks to block political ads that target people’s ethnicity or religion

Organizations would need to disclose how ads are paid for and how they are targeting certain groups.

Kina kan kräva att Uber-konkurrenten Didi Chuxing avnoterar sig från USA-börsen

I somras så blev en riktigt maffig börsnotering verklighet när kinesiska Uber-konkurrenten (och förstås: medägaren) Didi Chuxing klev in på börsen i USA. Det skedde mitt i en tid när USA allt mer skärper tonen mot och kraven på kinesiska bolag som är noterade vid amerikanska börser. Så pass att det till och med börjar att talas om att helt enkelt tvinga börserna att avnotera kinesiska bolag som inte lever upp till de insynskrav som lagstiftare i USA vill se.

Och nu kan precis ett sådant hot vara på väg att bli verklighet – och det är just Didi som kan vara bolaget som drabbas. Men det är intressant nog inte ett amerikanskt krav – utan ett kinesiskt.

Didi klev in på börsen trots att kinesiska myndigheter kom med väldigt starka önskemål om att Didi inte skulle gå vidare med sina utländska börsplaner. Läs: om ni inte gör som vi vill så kommer vi att straffa er. Och precis det blev också följden. Didis appar i Kina stängdes ned.

Nu kan Didi ha chans att få upp sina appar i landet igen – men om vi ska tro källor till Bloomberg så måste Didi i så fall gå med på att avnotera sina aktier från NYSE. En ren maktuppvisning alltså. Glöm inte bort vem som bestämmer.

Det här är ännu ett kapitel i det, tja, krig som Kina har fört mot sina egna techbolag senaste året. Där det har handlat om att bryta upp monopol för att öka konkurrensen i landet och om att skydda användares data bättre (a.k.a. ”Kina-GDPR”). Men en viktig underström har varit den maktkoncentration som pågår i Kina. Och även maktkamp – mellan det regerande kommunistpartiet och techjättarna som, precis som hos oss, har fått en större roll i människors liv än politiska matkhavare.

https://www.techinasia.com/didi-told-delist

Ryssland kräver att utländska techjättar öppnar lokala kontor

Ryssland fortsätter att steppa upp tonen mot utländska techjättarna (alltså främst företag som Apple, Google och de stora sociala plattformarna). Nu kommer krav på att de öppnar lokala kontor i Ryssland senast 2022.

Och ja, det här kanske inte känns särskilt uppseendeväckande. De flesta (om inte alla) har det säkert redan. Men det finns förstås en kontrollbaktanke i det här. Genom att kräva ett lokalt kontor, med lokalt anställd personal, så skaffar sig Ryssland ännu större möjligheter att straffa techplattformarna som bryter mot lagen. Vilket tyvärr mer och mer handlar om att tjänsterna tillåter regimkritiskt innehåll.

Ryssland har testat att blocka och strypa trafiken till de stora techbolagens tjänster, men nu gör de alltså ungefär som Turkiet (och av samma anledning). För genom att det krävs lokal personal så kan Ryssland göra anställda hos de aktuella bolagen personligt ansvariga och bötfälla dem om bolagen de jobbar för inte jobbar för gör som Ryssland säger och vill. Vi pratar dessutom förmodligen om fängelsestraff.

Ryssland och Turkiet vill alltså göra det riskabelt att jobba för techplattformarna. ”Visst, ni får strunta i vad vi säger, men då kommer det att drabba er personal i vårt land personligen. Tänk på det.” Om man så vill spinna på den PR-karusell som har omgett Facebook/Meta i och med The Facebook Files: Ryssland kan säga att techbolagen väljer vinst över sin egen personals bästa. Tänkt sätt att få techjättarna att hamna i dåligt ljus alltså.

Russia demands large tech companies set up local offices by 2022

Russia told 13 tech companies to set up official presences in the country by the end of 2021, including Apple, Google, Meta and TikTok.

Indien vill instifta en ny tillsynsmyndighet för plattformar som Facebook och Twitter

Ännu en marknad vill att de stora techbolagen ska åläggas större ansvar för vad användarna gör. Den här gången är det Indien som går i samma fotspår som EU, alltså den väg som även exempelvis USA är på väg att slå in på. Tjänster som Facebook och Twitter ska inte längre klassas som ”förmedlare” utan som… publicister.

Det är åtminstone vad ett utskott i det indiska parlamentet har kommit fram till och rekommenderar. Utskottet förespråkar dessutom att en ny tillsyns skapas, med specifikt uppdrag att ta sig an just hur de stora onlineplattformarna följer de föreslagna riktlinjerna. Om det här blir lag återstår att se, men det är nog oavsett en rätt tydlig indikation på vartåt det barkar.

Och det som är ironiskt i det indiska fallet är att Facebook mer eller mindre ska klassas som som en publicist. I resten av världen clashar företag som Facebook/Meta och Google just med publicister kring ersättning för de nyheter som delas och sprids via techbolagens tjänster. Men det säger också något om problemett vi har att hantera och klassa jättebolagen och jättetjänsterna.

Lagstiftare världen över försöker, precis som det indiska utskottet, hitta på delvis nya klassifikationer som ska rymma de förhållandevis nya tjänsterna – men det handlar mycket om att försöka banka in Facebook-fyrkanten i cirklar som har rötterna långt före internet. Att faktiskt beskriva och hantera företag och tjänster som numer ligger i gränslandet mellan nationsstater och företag har vi inte riktigt vokabulären eller den mentala kapaciteten att göra. Och det kommer bli en jätteutmaning de kommande åren.

Facebook, Twitter Should Be Overseen by New Regulator: Parliamentary Panel

An Indian parliamentary panel has recommended treating social media platforms like Twitter and Facebook as publishers and setting up a regulatory body to oversee them, potentially opening the companies up to more liability for user-generated content.

NFT blir årets ord enligt onlineordlistan Collins

Ha. Vilket är årets ord? NFT. Åtminstone enligt (online)ordlistan Collins.

NFT är förkortningen för det rätt överbedrövliga, om än korrekta, begreppet non-fungible tokens – som, om man så vill, är prylmotsvarigheten till kryptovalutor. Om en kryptovaluta är betalmedlet som används för transaktioner via den så kallade blockkedjetekniken så är NFT:er det man kan köpa. Digitala föremål i begränsad upplaga, på samma sätt som fysiska föremål finns i begränsade upplagor (även om upplagorna ibland är jättestora).

Ja, eller det måste inte ens vara digitala föremål eller tjänster. Det kan också vara fysiska föremål och tjänster. Så krasst talat: saker som är lagrade i blockkedjan (åtminstone de som stöder NFT-formatet) och som kan köpas och säljas med kryptovaluta?

(Tydligen så lyckades ”NFT” ta sig förbi ”cheugy” i valet av årets ord. Vilket förstås gör det intressant att fundera över: när blir NFT cheugy?)

”NFT” picked as word of the year-deal with it

Beeple will be mentioned.

Clippy kommer tillbaka som emoji i Windows

JAAAAAAAA! Nästan så att jag blir sugen på att köpa en PC.

Clippy Arrives on Windows 11 to Replace Paperclip Emoji | Digital Trends

What is old is now new again. The paperclip emoji is getting replaced on Windows 11 with an image of Microsoft’s Clippy digital assistant.

Kategorier
AI - Artificiell intelligens Detaljhandel/e-handel IoT - internet of things Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 47 2021 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Detaljhandel/e-handel

Walmart först ut att testa livevideoshopping via Twitter

USA:s största detaljhandlare Walmart var lite (läs: väldigt) sena på e-handelsbollen, men de har sedan dess börjat få upp farten riktigt ordentligt. Och de verkar inte ha några som helst planer på att bli akterseglade igen. Det är åtminstone lite så det känns med tanke på att Walmart verkar hoppa på alla nya initiativ och trender som dyker upp. Därför känns det rätt passade att Walmart nu blir först ut att testa livevideoshopping via ett annat företag som också har en rätt stor identitetskris 2021: Twitter.

Yes. Walmart tänker köra TV-shop via Twitter. Den fullständigt givna plattformen för shopping.

Ja, det är åtminstone vad Twitter vill att Twitter ska vara. Eftersom Twitters 2021 går ut på att hitta på och testa saker som får Twitter att sluta vara Twitter. En av de sakerna har varit just e-handelsfunktioner. Som en särskild profilvy för e-handlare, med möjlighet att visa upp delar av sitt sortiment.

Walmart lägger oavsett inte alla sina ägg i fågelkorgen (även om det, ni vet, hade varit rätt rätt), sändningen kommer att tryckas ut via ungefär alla plattformar som någonsin har haft ordet ”livevideoshopping” i en PowerPoint. Walmart trycktestar Twitters lösning parallellt med några plattformar som Walmart har använt tidigare.

Så Twitter som plattform för direktsänd försäljning? Mjavetintedetja. Men jag har haft fel förr.

https://techcrunch.com/2021/11/22/walmart-will-be-the-first-retailer-to-test-twitters-new-livestream-shopping-platform/

Frankrike kräver att sökmotorer plockar bort e-handlaren Wish från sina resultat

Frankrike fortsätter gräla med amerikanska techbolag. Den här gången är det e-handlaren Wish som står i fokus för Frankrikes ilska. Nu kräver landet att sökmotorer och andra sajter som länkar till Wish helt enkelt plockar bort Wish från sina sökresultat och listningar.

Anledningen? Därför att utredningar har visat att ”en stor del av produkterna som har undersökts hos Wish är farliga”. Och då antar jag att vi inte pratar om farligt som i ”det är onyttigt för dig” utan som i ”du kan dö om du kopplar in den här”. Frankrike gav Wish två månader att komma till rätta med de upptäckta oegentligheterna och nu när den deadlinen har passerats så verkar det alltså som att Wish fortfarande får underbetyg.

Det finns förstås en hel massa att säga här, men det som det framförallt kokar ned till är det som är kärnan i såväl EU:s upphovsrättsdirektiv som i de kommande techlagstiftningarna Digital Services Act och Digital Markets Act: vilket ansvar som företag har för det som användarna gör på företagets plattformar.

Även om vi inte vet exakt hur vare sig DSA eller DMA kommer att se ut i sina slutgiltiga former så får vi allt mer ledtrådar om vad som kan komma att ingå. Och marknadsplatser för e-handel kommer alltså att nagelfaras betydligt – eller åtminstone ännu – hårdare.

France orders websites to remove online marketplace Wish

France ordered search engines and online platforms on Wednesday to strip Wish from their listings over concerns about product safety and the U.S. e-commerce marketplace said it was taking legal action to challenge the move.

Pandemin fick inte e-handeln i USA att öka mer än den hade gjort även utan pandemin

Ett rätt intressant diagram: en kurva över penetrationen för e-handeln i USA som konstaterar att e-handeln i landet ligger på samma nivå som den gjorde i prognoserna före pandemin. Att e-handeln alltså inte fick någon boost av pandemin utan hade hamnat här ändå. E-handelns andel av USA:s totala försäljning förra kvartalet ligger till och med lite under prognosen.

Nu handlar det som synas om en väldigt liten avvikelse och det är förstås som vanligt inte läge att dra allt för stora växlar bara på det här. Men det ger ändå en liten fingervisning av en av förra årets stora frågor: ja, e-handeln har skjutit i taket eftersom folk tvingas sitta hemma – men vad blir den nya normala nivån när vi till sist kan lägga pandemin bakom oss?

Tittar vi på siffrorna över den faktiskt försäljningen online så ligger kurvan fortfarande rätt mycket över prognosen och en anledning till att e-handelns andel av den totala försäljningen i USA trots det inte ökar lika mycket är att handeln i de fysiska butikerna (eller åtminstone värdet) har ökat ännu mer. Vi är just nu lite som kor på grönbete, ystra och ivriga att bli utsläppta efter en vinter inomhus. Den hetsen lär knappast minska av att det nu flaggas för att det kan bli tal om nya nedstängningar på sina håll.

Det som dessutom är rätt intressant i rapporten här är att medan Amazons kurva följde prognosen rätt väl så gick det betydligt bättre än väntat för exempelvis Target. Och för Shopify (förstås, höll jag på att säga). Att det alltså kan ha blivit en differentiering av e-handeln. Eller kanske: man har fortsatt att handla i samma affärer som innan när det blev dags att e-handla. Och i Shopify-fallet handlar det förstås om helt nya säljare som tvingades snubbla ut på nätet.

Vad säger det här för oss? Förstås svårt att säga. Vi är ju inte helt ute ur krisen och det kan bli så att tillväxten får sig en knäck även i Sverige. Att hoppet 2020 ”nollas” av att tillväxten kommande år istället blir lägre än i prognoser lagda och kurvor ritade före pandemin. Så att även vi om ett eller ett par år är tillbaka på ursprungsspåret – utan någon varaktig pandemiboost.

Vi kan nog oavsett anta att den hysteriska tillväxten inom e-handeln framförallt förra året kommer att börja skörda offer rätt snart.

Covid Didn’t Accelerate E-Commerce

U.S. e-commerce penetration is currently at levels it would have reached even if the pandemic didn’t happen. While Covid boosted e-commerce spending in 2020, that acceleration perhaps wasn’t a step-change after all.

 

Strömmade medier

Spotify testar TikTok-flöde med musikvideos

Vill även Spotify bli TikTok? Klart även Spotify vill bli TikTok!

Precis som ungefär alla som ens är i närheten av videos som del av sin tjänst så siktar Spotify på att få oss att doomscrolla (kort)videos. Och det är dessutom videos som ligger väldigt nära det som Spotify en gång var (ni vet, en musiktjänst och inte en poddplattform): musikvideos. TikToka dig igenom ett flöde med musikvideos som du kanske eller kanske inte vill titta på.

Så ja, Spotify ger sig därmed också in på Youtubes domäner.

Det här draget lirar dessutom väl med en annan rätt tydlig Spotify-strategi: att få mer skärmtid. Att vi alltså inte bara ska dra igång en spelllista (ja, eller poddlista) och sedan låta appen ligga och rulla i bakgrunden, utan att vi aktivt ska interagera med appen. Både när vi lyssnar och inte lyssnar.

Spotify gör alltså ungefär som Facebook har gjort rätt länge: skapar och öppnar allt fler reklamytor för att på så sätt tjäna mer pengar på annonslyssnarna. Men det finns också potentiella fördelar mot de betalande kunderna. Ju mer tid de tillbringar i appen, desto större chans att de upptäcker och använder fler funktioner och tjänster som Spotify har att erbjuda.

Och det i sin tur kan göra det ännu enklare att sälja sig själva som, tja, Myspace mot artister och poddare. Kort sagt få dem att ge Spotify som tjänst mer kärlek. Och inte bara som en plattform att lägga ut musik och poddar, utan också det bästa stället att bygga relationer med sina lyssnare och fans.

Spotify tests a TikTok-like vertical video feed in its app | TechCrunch

TikTok has seen its short-form video feed copied by a host of competitors, from Instagram to Snap to YouTube and even Netflix. Now it looks like you can

Spotify öppnar en Netflix-avdelning

Jamen, det var väl klart: Spotify öppnar en Netflix-avdelning. En del i musiktjänsten som är tillägnad åt spellistor och soundtracks från Netflix-innehåll. Men inte bara det: Spotify har också börjat testa exklusivt bakom-kulisserna-material och frågesporter kopplat till någon titel.

Spotify gör samma sak med Netflix som de gjorde med Disney för ett par år sedan, alltså. Och det är förstås ingen slump att Spotify vill satsa på det här.

Det som allt mer känns som ett av Apples allra bästa företagsuppköp är Shazam, tjänsten som gör det möjligt att få reda på vilken låt som spelas. Under Apples ägande har Shazam allt mer skruvats mot att slussa användare till Apple Music – via just serier och filmer hos de stora videoströmningsbolagen.

Spotify har än så länge inte någon liknande funktion, men i många fall så blir tittarna sugna på all musik som finns i en film eller en serie, då just musik får allt större funktion som integrerad del i historieberättandet. Då står Spotify redo att leda användaren rätt direkt.

Spotify’s Netflix hub includes some exclusive audio extras

Spotify has introduced a new Netflix hub that’s home to all the music from the streaming giant’s shows and movies. It houses official playlists and soundtracks for some of Netflix’s most popular content, as well as Netflix-related podcasts.

Adele får Spotify att ändra en funktion (eller?)

En stor Spotify-nyhet i veckan handlade om att Spotify har gått med på att ändra det förinställda uppspelningsläget för album. Istället för vara inställt på att slumpa låtarna i albumet så ska låtarna i ett album spelas i den ordning som de ligger på albumet. Alltså i den ordning som artisten har bestämt.

Kravet ska alltså ha kommit från Adele och det lär säkerligen ha spelat in, men jag har svårt att tro att Spotify ändrade hur tjänsten fungerar bara därför. Lär sannolikt vara något som var på gång ändå.

Och en anledning lär vara en annan förändring som Spotify också har rullat ut senaste veckorna: alla enheter utöver datorer och mobiler som man använder för att strömma Spotify kommer nu automatiskt att fortsätta spela rekommenderade låtar när en spellista, som ett album, har tagit slut. I all oändlighet. Och jag skulle inte bli förvånad om samma sak även kommer till just datorn och mobilen.

Vad det handlar om är helt enkelt att Spotify håller på att bygga in doomscrollande i sin tjänst. Få användare att, tja, aktivt opta ur om de inte vill att tjänsten ska rulla vidare när det som användarna vill lyssna på har tagit slut. Vilket i sig också är en av baksidorna med att använda tjänster där allt ligger hos någon annan.

En delikat balansgång. Om det här upplägget skulle bli standard (som det delvis är redan på andra ställen som Youtube) så kan vi ge oss att det kommer tjänster som kommer att marknadsföra sig med att de låter användare helt styra sitt lyssnande. Och, well, det är förstås inte omöjligt att vi kommer att få se tjänster som Spotify släppa ännu fler slags abonnemang. Abonnemang där du kan betala extra för att helt kontrollera vilken musik du lyssnar på.

Spotify now frustratingly defaults to autoplay for connected devices

Spotify users recently noticed that the platform quietly turned on autoplay by default for connected devices. This means that after an album, song selection, or playlist reaches its end, Spotify will start infinitely playing recommended songs.

Spotify’s play button stops shuffling, apparently because Adele said so

Following a request from Adele, Spotify has stopped shuffling albums by default. Now, when you hit ”Play” on an album page, the songs will play in order. This comes just days after Adele released her new album, 30, which Adele likely put together with a specific song order in mind.

Netflix köper visual effects-studion Scanline VFX

Nytt uppköp för Netflix, en techjätte som inte shoppar loss riktigt lika mycket som några av de andra techkollegorna. Men nu är det alltså dags igen: visual effects-studion Scanline VFX får nu Netflix-loggan.

På sätt och vis blir det nästan ett köp inom familjen. Scanline har gjort effekter till Netflix-titlar som Stranger Things och nya Cowboy Bebop. Dessutom för superhjältefilmer från Marvel och DC.

Så så långt egentligen inte så konstigt. Netflix köper in mer specialeffekter inhouse för sin egen innehållsproduktion. Men så finns det några saker som hänt senaste tiden som gör att det här hamnar i ett delvis lite annat ljus.

Det ena är att Netflixs köp är det andra inom det här området på kort tid. För någon vecka sedan köpte spelmotorn Unity studion Weta Digital, grundad av Lord of the Rings-regissören Peter Jackson. Det andra är att Netflix också bara för någon vecka sedan inledde sin egen spelsatsning på allvar, genom att lägga till spel i Netflix-appen (i Android, åtminstone. För iOS är det fristående appar som gäller för att spela spelen). 

Vad är jag på väg med det här? Ja, det är ännu ett exempel på hur spel och film kommer allt närmare varandra. Unity köpte Weta Digital för att biffa upp sin spelmotor och Netflix klickade hem Scanline för att få ännu mer inhouseeffekter för sin film- och serieproduktion. Men Unity har långsiktigt garanterat mer ”filmiska” ambitioner medan Netflix säkerligen gärna skulle göra betydligt maffigare spelupplevelser än de mobilspel de just nu satsar på.

Och ja, mitt i den här skarven – lite längre fram – blir det förstås dags att kasta in ordet ”metaverse”. Som innerst inne handlar just om att sudda ut gränser. Gränslandet mellan det digitala och fysiska, men också där olika innehållsformat allt mer smälter samman.

Netflix to acquire German visual effects studio behind ’Stranger Things’ and more | TechCrunch

Netflix is acquiring Munich-based visual effects studio Scanline VFX for an undisclosed amount. The company expects the deal to close in the first quarter

Epic Games köper spelstudion bakom Guitar Hero och Dance Central

Ännu ett köp i spelvärlden: Fortnite-utvecklaren Epic Games köper Harmonix, studion bakom spel som Guitar Hero, Rock Band och Dance Central. Tillsammans ska företagen skapa ”musikaliska resor och spel för Fortnite”.

Och ja. Det är här vi infogar det oblilgatoriska ”metaverse”.

Men det är oavsett ett rätt självklart köp för Epic även betydligt mer kortsiktigt. Fortnite har förstås länge varit en spelvärld i sig, men spelet har senaste åren allt mer växt till något betydligt större. En värld där Fortnite, själva spelet alltså, mer och mer blir en av delarna i Forniteversat, inte en lika självklart central del.

Förutom att de spelmekanismer som finns i spelen under Harmonix paraply till stora delar redan finns inuti Fortnite så är det inte omöjligt, eller till och med troligt, att Epic än mer kommer att satsa på att skapa, tja, fristående spel och spelvärldar insprängt i Fortnite.

Epic Games buys Harmonix to create ’musical journeys’ in ’Fortnite’

Epic Games has acquired Harmonix, the studio behind titles like Guitar Hero, Rock Band, Dance Central and more recently Fuser.

 

IoT – internet of things

Alla nya byggnader i Storbritannien ska ha laddare för elbilar från 2023

Ett intressant initiativ från Storbritannien: från och med 2022 så blir det krav att alla nya bostäder och kontorsbyggnader ska ha laddstationer för elbilar. Krav på att nya byggnader alltså ska vara elbilsförberedda.

Vi har redan sett hur laddstationer blir allt vanliga syner såväl i publika garage och parkeringsplatser som i villakvarter och vid flerfamiljshus. Men det vi pratar om här är alltså ett statligt pekande med hela handen om att man ska ta höjd för det här när man tar fram nya hus.

Och jag kan bara applådera initiativet. Skitbra. Sen vore det förstås ännu bättre om det även kom andra krav på framförallt arbetsplatser och kontorskomplex. Saker som att det också blir krav på att, tja, erbjuda ordentliga cykelrum med vettiga möjligheter att både parkera och säkra sin cykel. Och även här: med laddmöjligheter för dem som har elcykel.

UK will require new homes to have EV chargers starting in 2022 | TechCrunch

Electric vehicle (EV) charging stations will be required for all new homes and businesses in the UK starting in 2022, the government announced today.

 

AI – artificiell intelligens

Alexa lär sig komma med personaliserade förslag på vad du ska äta

Alexa har lärt sig några nya skills: som din, tja, personal matrekommenderare. När du själv inte har den blekaste om vad du är sugen på.

I veckan släppte Snapchat en ny funktion som gör det möjligt att få receptförslag baserat på mat du har hemma. Men Alexa enuppar Snaps funktion genom att komma med förslag inte bara på recept utan annat baserat på dina personliga preferenser. Som att komma med tips på restauranger i närheten som du kan besöka eller mat som du kan Foodora hem.

Det personliga baseras på att användaren själv får mata in saker som hen gillar eller inte gillar, komplett med bredare saker som att det ska vara glutenfritt eller vegetariskt. Vi kan väl dessutom tänka oss att planen är att Alexa ska bli vassare på att vet vad och hur du vill äta ju mer du använder funktionen.

Men det kanske mest intressanta här är att Amazon förmodligen också siktar på att öppna fler annonsvägar för sin röstassistenttjänst. Möjlighet för företag att betala för synlighet.

Ja, eller… hörlighet.

Amazon Alexa Expands Food Personalization Features With Launch of ’What to Eat’

Last week, Amazon launched a new personalized meal recommendation feature for Alexa called ’What to Eat?’. The new capability, which was part of a slate of new features for Alexa first …

Kategorier
Sociala medier Spaningar

Digitala spaningar vecka 47 2021

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Ny podcast: Discopodden

Vad kan det aldrig bli för mycket av? Precis! Poddar! Andra poddäventyret för mig på lika många veckor: Discopodden! 😍🕺

En podd om världens bästa musikgenre med världens bästa David Drazdil. En resa genom disco som musik, disco som genre och disco som fenomen. Med musik i podden! Kan inte bli så mycket bättre förutsättningar än så! 

(Podden använder det rätt Sverige-nya Spotify-formatet Music+Talk, vilket gör att vi kan använda musik i podden. Det betyder också att podden, i alla fall just nu, bara finns hos Spotify.)

Så välkommen in under discokulornas magiska spegelfärger!

 

Techsplain avsnitt 2: Hackerhotet

https://play.acast.com/s/techsplain/hackerhotet

 

 

Sociala medier

Facebook, Instagram och WhatsApp

Facebook och Instagram får inte krypterad kommunikation förrän 2023

Krypterad kommunikation hela vägen från start till mål i Facebook och Instagram? Nu-uh. Åtminstone inte i år. Eller nästa år. Men 2023, då jäklar.

Det är vad företaget som en gång hette Facebook berättade i en artikel i brittiska The Telegraph i veckan. Anledningen är att Facebook/Meta ”vill att det ska bli rätt” innan de rullar ut lösningen.

Lite märkligt kan tyckas med att WhatsApp har haft precis det här i fem år. Det känns som att… de verkar ha fått det rätt där. Men förklaringen är att det egentligen inte handlar så mycket om att få till riktigt säker kommunikation utan om att Meta vill hålla lagstiftare på gott humör. I synnerhet i Storbritannien, som varit extra kritiska till Metas planer på helt krypterad kommunikation i Messenger (som det i praktiken handlar om).

Storbritannien, precis som regeringar i de flesta länder, tycker att det är jättebra med helt säker kommunikation – så länge som de själva kan läsa kommunikation om de känner för det. Precis det som även Apple har clashat om. Balansen mellan den personliga och samhälleliga säkerheten, alltså.

Och genom att Meta ser ut att välja en väg som innebär att de ska kunna lämna över kommunikation vid exempelvis brottsutredningar så öppnar de sig också för kritik mot att de har byggt in bakdörrar i chattlösningarna. Bakdörrar som kan användas på många sätt, rätt många mindre trevliga.

Och varför är det så stor grej att Meta gör det i Messenger når de har haft det i WhatsApp så länge? Därför att WhatsApp – i det stora hela – inte alls är lika stor och viktig i vår del av världen som Messenger.

Facebook to delay full E2EE rollout until ’sometime in 2023’ | TechCrunch

The company formerly known as Facebook is delaying a rollout of end-to-end encryption across all its services until ”sometime in 2023”, according to

TikTok

TikTok släpper app för att göra det enklare för företag som säljer via plattformen

Ännu ett shoppingsteg för TikTok. En ny app, fast inte för konsumenter. Istället handlar det om en, tja, adminapp för säljare. Ett verktyg för att göra det enklare att hålla koll på och hantera sin shop i TikTok.

Nu är det inte en app som ser ut att gå att ladda ner här. Åtminstone inte än. Istället är det de heta tillväxtmarknaderna i Sydostasien som är i fokus. Med andra ord precis samma strategi som företaget som en gång i tiden hette Facebook har för WhatsApp: bygga in funktioner för de handlare och de länder som delvis eller helt saknar den e-handelsinfrastruktur som vi tar för givet här.

Men det handlar förstås också om att kroka kunderna så tidigt det bara går.

Tittar man på de uppskattningar som görs över internetanvändandet i världen, som We Are Socials kvartalssammanställningar, så kommer användningen av sociala medier allt närmare att helt överlappa användningen av sociala medier. Att nära nog alla som använder internet också använder sociala medier. Och i många fall så är det också de sociala medierna som utgör den första kontakten med internet. Inte Google sök eller stora e-handelsplattformar som Amazon.

Det i sin tur gör att det är ännu större potential att positionera en kortvideoapp som mycket mer än bara en doomscrollarnöjesapp. Inklusive att vara plattformen där mycket av vardagssysslorna kan hanteras.

Och att vi här pratar om just TikTok och inte den kinesiska systerappen Douyin säger i sig att det till och med är rätt sannolikt att adminappen också hittar hit till oss hyfsat snart.

TikTok doubles down on e-commerce with new app debut in Southeast Asia

TikTok owner ByteDance is expanding its e-commerce business at home and abroad, with the latest effort being an app for merchants selling on the short video platform.

Snapchat

Snapchat släpper funktion för att tipsa om recept baserat på mat man har hemma

Snapchat forsätter att bygga in funktion i sin kamera. Senast ut: Food scan. En funktion som rätt mycket är precis vad den låter som. Håll kameran mot mat och få upp information exempelvis om den aktuella råvaran. Men kanske viktigaste funktionen: du kan också få tips på recept som du kan använda för att laga mat med det som du har hemma.

Nu är Snapchat förstås inte först med just ungefär den här funktionen, men det finns ändå en poäng med att lyfta Food scan. Det är ännu ett exempel på hur Snapchat vill gå bortom stories, videoklipp och snaps mellan användare. Snap vill, precis som ungefär alla de stora (sociala) plattformarna bli en one stop shop för ungefär allt man kan behöva göra online. Något som också inkluderar rena nyttohandgrepp i vardagen.

Snapchat vill alltså, precis som Facebook, växa upp tillsammans med sina användare. Bygga in funktioner som gör att du aldrig behöver lämna Snapchat.

Snapchat’s New Food Ingredient Scanner Makes Finding Recipes Easy

Snapchat’s food ingredient scanner allows users to point their camera at an ingredient, tap and hold to scan for recipes involving the ingredient.

LinkedIn

Gen Z den generation som växer snabbast på LinkedIn

I förra veckan skrev jag om hur TikTok har rullat ut sin första gigplattformsintegration, som gör det möjligt för frilansare att koppla ihop sin jobbprofil hos tjänsten Contra med sitt TikTok-jag för att på så sätt kunna marknadsföra sina jobbskills. Men LinkedIn tänker förstås inte släppa kampen om de unga generationerna. Nu har LinkedIn släppt en ny rapport om Generation Z – och hur de redan använder LinkedIn.

I rapporten får vi veta saker som att det finns över 78 miljoner LinkedIn-medlemmar, eller runt 10 % av totalen, som hör hemma i Gen Z. Alltså åldrarna 9-24 år. Och med tanke på att kanske… inte riktigt alla är målgruppen för LinkedIn (eller ens funderar på att börja jobba) så pratar vi i praktiken typ 18-24. Vi får också veta att 63 % av alla i den här gruppen är inne på LinkedIn minst en gång i veckan och att Gen Z är den snabbast växande ålderskategorin på LinkedIn.

Woho! Inget boomer-problem här inte!

Eller, ja. Så kan vi också fundera på vad LinkedIn INTE säger. Eller egentligen säger. Att de har slagit i taket i övriga åldersspann.

Visst. Att boomerboomer-generationen inte står för särskilt mycket är förstås inte så konstigt. Inte de äldre Gen X:arna heller. Vi pratar dessutom om tillväxt från låga nivåer och då är det klart att tillväxtsiffran rent procentuellt blir högre. Men det kan vara så att tillväxtsiffran är lägre än för exempelvis Millennials-gruppen när den var i samma ålder. Och vi får framförallt inga konkreta siffror på tillväxten för Gen Z. Och heller inga på övriga. Jag misstänker därför att tillväxten för Millennials-gruppen numer är rätt låg.

Sen blandar LinkedIn siffror lite hejvilt: som att konstatera att 71 % av alla Gen Z tillbringar mer än en timme om dagen i sociala medier, direkt följt av att 63 % besöker LinkedIn minst en gång i veckan. Kan snabbläsas som: 63 % av alla i Gen Z tillbringar mycket tid på LinkedIn – när det förmodligen handlar om att de flesta är inne väldigt kort tid för att leta jobb eller uppdatera CV:t. Som de flesta andra LinkedIn-medlemmar.

LinkedIn tillhör samma förstageneration av sociala medier som Facebook och lär ha ungefär samma problem med föryngringen. Och i LinkedIns fall är ett stort problem att de under de snart 20 år som tjänsten har funnits inte har flyttat synen på jobbsökande mer än några millimeter. Det är fortfarande ett textbaserat CV som är själva hjärtat. Till och med den nya frilansplattformen ligger kvar i det här.

Det finns med andra ord rätt stora möjligheter för andra tjänster att bygga lösningar som mer är i linje med vad dagens tonåringar förväntar sig. De som sannolikt kommer att ta med sig sina sociala medier-vanor och sociala medier-plattformar när de blir äldre. Precis som Facebook-generationen.

LinkedIn: Gen Z Is Our Fastest Growing Audience

LinkedIn shares tips to help marketers reach the Gen Z demographic, which is currently its fastest growing audience segment.

Truecaller

Truecaller har nu 300 miljoner användare

Ny milstolpe för svenska Truecaller: nu har tjänsten över 300 miljoner månadsanvändare totalt. Upp 50 miljoner jämfört med ungefär för ett år sedan, eller sisådär 17 % mer.

Merparten av alla användare fortsätter finnas i Indien, vilket är både väldigt bra och på sätt och vis lite problematiskt. Med tanke på hur het den indiska marknaden är just nu, inte minst för techbolag (från väst och de mer mogna asiatiska marknaderna), så är det en väldigt bra position för Truecaller. En rejäl penetration i landet. Det betyder också att Truecaller har en sjuhelsickes tillväxtpotential i resten av världen – i alla fall just i tillväxtländer.

Men omvänt så är det också en svaghet, eller åtminstone en risk. Indien har bara senaste 1-2 åren visat att de kan få feeling och dänga till med nya regleringar och restriktioner med rätt kort varsel, i synnerhet mot utländska företag och tjänster. Vi pratar trots allt om en app som i mångt och mycket numer handlar om en betal- och transaktionsplattform – och just fintech i sig är en bransch som alltid löper regleringsrisk.

Men oavsett. 300 miljoner är… rätt bra jobbat. En rätt självklar jämförelse är en annan tjänst som får betydligt mer uppmärksamhet här hemma (främst för att, tja, de är stora i vår del av världen): Spotify. De hade efter Q3 i år totalt 381 miljoner månadsanvändare. Så Truecaller är nära nog i nivå, men ungefär samma tillväxttakt (Spotify låg Q3 snäppet före med 19 %).

Truecaller Records 300 Million MAUs, India Remains Largest Market

Popular caller identification and spam detection service Truecaller now has 300 million monthly active users on the platform, the company revealed on Monday. The service has over 220 million users in India, making up over 73 percent of the total users on the platform.

Truecaller rullar ut videoselfies som verifiering vid telefonsamtal

En ny intressant funktion i svenska allt-i-allo-appen Truecaller: videoselfies. Som ID-handling vid telefonsamtal.

Truecaller-användare kan alltså välja att spela in en kort videosnutt som visas för den som blir uppringd. En rätt naturlig fortsättning på det som var Truecallers ursprungstjänst: verifiera att någon som ringer verkligen är den person hen säger sig vara (eller representera det företag som hen säger sig göra). Så hej! Truecaller gör en TikTok! Kortvideos!

Nu är det förstås inte första gången som videoselfies används för att bekräfta någons identitet. En (åtminstone tänkt) metod som är snäppet säkrare än en bildselfie. Och det i sig är också del av en större utmaning som blir allt mer aktuell på internet: att kunna säkerställa identitet.

Internet var, om man så vill, en anonym plats när den föddes. Utöver abonnemanget hos din internetleverantör så var det få ställen som krävde att du kunde visa upp att du var du. Men internet har som bekant kommit rätt långt sedan dess – och allt fler (snart sagt alla) viktiga vardagsfunktioner kan skötas den här vägen. Och till skillnad från de svenska personnumren så finns det inget centralt, globalt register som håller koll på unika identiteter. Knappt ens nationella sådana.

Men på gott och ont så ställer allt fler tjänster och företag krav på att det är riktiga människor som skapar konton. Riktiga människor som kan bevisa att är de människor de utger sig för att vara. I länder som är mindre intresserade av saker som demokrati och mänskliga rättigheter har man kommit längre här – vilket också visar på baksidan av den försvinnande anonymiteten på nätet.

(Avslutningsvis så bjuder Truecaller på en annan lite rolig funktion: Ghost call. Du kan schemalägga ett fejksamtal till dig själv som visas som ett riktigt samtal. Du behöver alltså inte längre be en vän ringa dig halvvägs in i blinddaten just in case – bara att ställa in ett spöksamtal!)

https://truecaller.blog/2021/11/25/the-latest-truecaller-has-arrived-with-big-updates/

Övrigt sociala medier

Dubsmash går i graven

Ännu en tjänst går i graven: Reddit lägger ned videoappen Dubsmash i början av nästa år. Däremot kommer videoverktygen leva vidare i själva Reddit. Så att du kan använda… dekaler och kameraeffekter i Reddit. Därför att Reddit vill kännas mer stories.

Det är med andra ord ännu en tjänst som läggs ned rätt kort efter det att den köptes upp (i det här fallet handlar det om ungefär ett år). Och det är dessutom en tjänst som senaste åren har hamnat rätt mycket i mediaskuggan. Men så såg det inte ut i mitten av 10t-talet.

Dubsmash föddes samma år som musical.ly och till en början så var de två tjänsterna hyfsat likvärdiga uppmärksamhetsmässigt. Musical. ly var den större av tjänsterna, men avståndet var inte himlastormande. Sen köpte Bytedance Musical. ly, slog ihop den med TikTok och, tja, Dubsmash försvann helt ur strålkastarljuset.

Med det sagt så har Dubsmash trots det levt vidare och till och med kommit in lite i en andra andning, inte minst i USA. Men nu har Dubsmash alltså trots det kommit till vägs ände. En av apparna som skapade kortvideofenomenet – och formatet – som vi känner det idag gör sig redo att ta ner skylten.

https://www.theverge.com/2021/11/23/22796234/reddit-dubsmash-video-creation-tools

Lush slutar med sociala medier! (Eller mmmkay…)

Kosmetikaföretaget Lush slutar med sociala medier! No more SoMe! Bara andra kanaler! Som den egna appen! Och sajten! Och nyhetsbrev! Och Youtube! Och Twitter! Och Pinterest! Men inget mer Facebook, Instagram, TikTok och Snapchat! Ja, fast de kommer ha kvar sina konton hos Facebook, Instagram, TikTok och Snapchat och svara på eventuella kundfrågor och annat som kommer från kunderna den vägen!

Såååå… There’s that.

Och, ja, det står förstås alla fritt att välja var man vill hänga. Även företag. Men så finns det förstås väldigt mycket att säga om Lushs drag. De vill plocka goodwill-poäng genom att säga att de lever upp till sin ”digitala etik” och kan säga saker som att ”sociala medier var inte designat för att förbättra människors hälsa, till skillnad från våra produkter”.

Och att hänga kvar vid aktiv närvaro hos Pinterest, Youtube och Twitter samtidigt som man beklagar sig över att ”sociala medier är beroendeframkallande” och att de villl att sociala medier ska ”röra sig bort från beroendeframkallande algoritmer” känns också lite lätt… hycklande. Det är ju inte direkt så att det inte finns liknande problem även hos plattformarna de hänger kvar vid, Youtube inte minst.

Vad det sedan på sista raden kokar ned till (eller egentligen mellan raderna) är att Lush inte tycker att de får tillräckligt mycket pang för pengarna i de kanaler där de nu skruvar ned ambitionen. Med tanke på att Lush nu flyttar hem positionerna så kan vi anta att saker som skrotade tredjepartskakor och begränsad appspårning också är bidragande orsaker.

Men mest av allt känns det här som ännu ett exempel på att det blir allt svårare att överhuvudtaget tala om ”sociala medier” i takt med att traditionella envägskanaler bygger in allt mer sociala element och att sociala medier gör allt mer som tidigare fanns i traditionella envägskanaler.

Lush is quitting social media. The start of a trend?

The British cosmetics brand is leaving four of the major social platforms. Experts weigh the potential risks and rewards.

Kategorier
Infografik Sociala medier

Infografik: 7 sociala medier-strategier för 2022

Källa: Social Media Today. Toppbild: Rodion Kutsaev, Unsplash.com.

Kategorier
Allmänt digitalt Bekvämlighetsekonomin Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 46 2021 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Bekvämlighetsekonomin

Hungry house – ett anti-ghost kitchen ghost kitchen

Vad kommer efter ghost kitchens? Precis. Anti-ghost kitchen ghost kitchens. Förstås.

Vad pratar jag överhuvudtaget om här? Ett ghost kitchen, eller spökkök som jag gillar att säga, är ett (restaurang)kök som bara är till för mat som beställs online och levereras till kund, eller möjligen hämtas upp av kunden. Det är alltså inte ett kök som har en lokal där man kan sitta och äta maten man har beställt och köpt. Det kan till och med vara så att en spökkökslokal kan inhysa flera kök som lagar mat åt olika företag. Kitchen as a service – att du alltså kan starta en fullständig restaurang genom att hyra kökslokalen, fixa samarbete med leveransföretag och ha en app (eller ingå i en app) där kunder kan beställa maten de vill ha.

Men enligt Kristen Barnett, grundaren av Hungry House och med ett förflutet i spökköksföretaget Zuul, så har spökköksexplosionen också betytt att det har tummats på saker som kvalitet och transparens. Skräpmatsskräpmat. Det vill alltså Hungry House ändra på och då är man anti-någonting. För det ska man vara i de lägena.

Mer specifikt så innebär det här att Hungry House ska ha tajtare kontroll över det som finns i maten. Men ”transparens” innebär också att Hungry House kommer ha ”en fysisk disk där människor faktiskt kan beställa maten, se köket och se teamet”.

Så ett anti-ghost kitchen ghost kitchen är alltså typ… Sibylla. The more things change etc.

Att korvmojen skulle bli det svartaste svarta 2022 hade jag inte väntat mig.

Kristen Barnett Launches Hungry House, an ’Anti-Ghost Kitchen’ Ghost Kitchen

It seems a day doesn’t go by nowadays without a new ghost kitchen concept popping up. While all that growth can be exciting, the ghost kitchen land grab has its downsides, at least according …

 

Mobilt

Huawei försöker på nya sätt runda USA:s svartlistning

Under förra året knoppade Huawei av sitt budgetmärke Honor som ett fristående bolag. Varför? Som ett försök att rädda den delen av verksamhet från att kollapsa på samma sätt som Huaweis egen mobilförsäljning. Bakgrunden är förstås USA:s svartlistning av Huawei, på grund av att USA hävdar att det finns intima kopplingar mellan Huawei och den kinesiska militären, som gjort att Huawei inte har kunnat köpa avancerade mobilchip från västföretag eller använda Googles tjänster i sina mobiler. Nu tänker Huawei försöka göra en repris på Honor-affären, för att rädda Huaweis kvarvarande konsumentverksamhet.

Planen den här gången är att licensiera sin smartmobilteknik till befintliga partners som inte omfattas av svartlistningen. I gengäld så ska dessa företag kunna köpa de komponenter som Huawei själva inte kan få tag i. Mobiltillverkningsmotsvarigheten till penningtvätt om man så vill.

Och… det blir intressant att se hur USA kommer att reagera. Bara häromdagen så skärpte Biden-administrationen sanktionerna mot ZTE och just Huawei, så det lär inte bara ses med blida ögon. Jag misstänker att även Honor hänger löst om de får för sig att göra en större push in i USA. USA misstänker då nog att det är lite sisådär med de vattentäta skotten mellan Honor och det förra moderbolaget. En misstanke som nog stämmer rätt väl.

Huawei Has a New Plan to Circumvent the U.S. Trade Ban | Digital Trends

Huawei is seeking partnerships with several companies in a move to circumvent U.S.-imposed sanctions.

 

Ekonomi och finans

Amazon slutar acceptera brittiska Visa-kort i början av 2022

Ännu en beef på techområdet. Mellan två av världens jättar på sina respektive områden. Ja, de största till och med. Amazon kommer att sluta acceptera brittiska Visa-kort från och med 19 januari.

Amazon motiverar det med att Visa har jackat upp sina avgifter till orimliga nivåer, något som Visa i sin tur hävdar beror på Brexit (because allt går att skylla på Brexit – även om det i det här fallet känns lite… långsökt). Oavsett vilket så tänker Amazon säga nu-uh till Visa i Storbritannien efter julhandeln – ja, om de två företagen inte kan komma överens om en lösning som gör båda nöjda(ish).

I sig egentligen ingen jättehistoria, trots att det handlar om två giganter. En e-handlare ändrar i de betalsätt som accepterar.

Hade det varit någon annan betalningsförmedlare så hade det nog blivit mer liv än vad det nu lär bli. Men nu pratar vi om att Amazon alltså stryper ett betalningssätt, ett väldigt vanligt sådant, för sina kunder för att de vill få bättre villkor. Lägg till att Amazon allt mer satsar på helt egna betallösningar så börjar vi komma väldigt nära sånt som konkurrensmyndigheter är väldigt intresserade av.

Jag misstänker att det är Visa som viker först i chickenracet. Kortsiktigt är det Visa som har mest att förlora, inte minst som Amazon kan få feeling och stoppa Visa på fler marknader. Men kommer vi dit så är det istället Amazon som riskerar att drabbas hårdast. Det kan bli en väldigt tacksam present till regleringsivrarna.

Amazon says it will stop accepting UK-issued Visa credit cards on January 19th | TechCrunch

Amazon has escalated its fight with Visa: Starting on January 19th, 2022, the e-commerce giant will stop accepting Visa credit cards issued in the UK.

Paytms börsnotering blir den största någonsin i Indien, men aktien tokrasade första dagen

Indien är sannolikt det land som under 2020-talet kommer bli det Kina var under 2010-talet: världens hetaste tillväxtmarknad. Ett bevis på det är de allt större kapital som kastas efter indiska startups – och techinvesteringar i landet överlag. I veckan blev det dags för ett nytt börsnoteringsrekord i landet, när indiska Paytms intåg på börsen blev den största någonsin i Indien. Paytm tog in totalt 2,5 miljarder dollar i noteringen, vilket gjorde att företaget inledde sin börsresa med en värdering på 14,2 miljarder dollar. Men västerländska och kinesiska mått mätt inte särskilt imponerande, men desto större i Indien.

Betalplattformen Paytm är också ett bra bevis på just hur utländska bolag snudd på springer benen av sig för att ta del av den indiska kakan när landet kommer allt närmare en bred medelklass. Bland Paytms backare hittar vi Berkshire Hathaway, kinesiska fintechbolaget Ant Group och japanska supertechinvesteraren Softbank.

Men allt var inte frid och fröjd. Analytiker har pekat på att Paytm redan har börjat se avmattande tillväxt samtidigt som konkurrensen inom betalområdet hårdnar för varje dag som går. Ja, och de går fortfarande med förlust med mål att nå break even 2023 – men det är ju närmast normalläget för startups som hoppar in på börsen. Och själva premiärdagen blev allt annat än en klang och jubelfest när kursen ganska omgående rasade 25 % från noteringskursen. En fjärdedel av börsvärdet dansade alltså ut till vänster.

Men med det sagt så kommer de indiska bolagen att bli allt vanligare när vi pratar tech. På samma sätt som namn som Alibaba, Tencent och Bytedance numer är snudd på vardagsmat för alla som är intresserade av den digitala utvecklingen så är det inte omöjligt – till och med troligt – att vi kommer att kasta oss obehindrat med indiska technamn när det är dags för nästa decennieskifte.

Paytm Shares Plunge in India’s Market Debut

Shares tumbled an estimated 25 percent in Paytm’s trading debut on the Bombay Stock Exchange, with shares trading at ₹1,614 hours after opening at ₹2,150.

Unity köper Weta Digital

Ännu ett rätt stort köp i den digitala världen. I den digitala spelvärlden, närmare bestämt. Spelmotorn Unity köper visual effects-bolaget Weta Digital för 1,6 miljarder dollar.

Unity har, likt Epic Games Unreal Engine, en spelmotor som redan används som bas i en drös spel. Nu förstärker företaget alltså produktportföljen med en studio som fokuserar på effekter framförallt i film. Och det är inte vilken studio som helst: Weta Digital medgrundades av Lord of the Rings-regissören Peter Jackson och företagets teknik har förutom den trilogin också använts i storfilmer som Avatar och Shang-Chi.

Och ja. Någonstans här kan vi peta in ordet ”metaverse”.

Unitys kortsiktiga plan är förstås att beefa upp sitt spelerbjudande och kunna erbjuda ännu mer levande spelmiljöer. Rätt bokstavligen. Men mer långsiktigt så stannar Unitys ambition garanterat inte här. Det Unity siktar på för framtiden är just det nu så trendiga metaverse-tåget. Alltså virtuella världar bortom bara spel. Ja, och förmodligen också bortom bara det digitala.

Att den digitala världen känns och ser ut ännu mer som den fysiska och att de digitala inslagen i den fysiska världen än mer suddar ut gränsen mellan det digitala och det fysiska.

Unity’s biggest acquisition ever | TechCrunch

Hi friends! Greg here. You might remember me from such hits as ”Greg takes over Lucas’ newsletter while he’s on vacation.” Now we’re back with ”Greg takes

Google Pay gör en Klarna och låter handlare bygga butiker inuti betalappen

Googles betalplattform Google Pay lägger till stöd för Hinglish i Indien. Tydligen en mix mellan engelska och hindi. Hade ingen aning om att var en egen ”dialekt”. Men dessutom så gör Google en annan grej som mer långsiktigt är större: de gör en… Klarna.

Ja, eller en mashup mellan Klarna och Shopify. Och lite det som Meta håller på att bygga upp i WhatsApp. Google låter nu de handlare som vill sätta upp sin egen webbshop direkt inuti Google Pay. Istället för att bygga en egen sajt, finnas i en större marknadsplats eller hos exempelvis just WhatsApp så kan handlare låta kunderna titta på produkterna och handla – på samma ställe.

Nu lär det inte handla om ett antingen – eller för handlarna. Google Pay lär bli ytterligare en kanal, inte den enda kanalen. Men däremot är det ännu ett bevis på att betalplattformarna helt håller på att ställa hela den digitala köpresan på ända.

https://techcrunch.com/2021/11/17/google-pay-to-add-hinglish-support-in-india-enable-merchants-to-create-digital-storefronts/

Bytedances omsättning kan öka 60 % till 63 miljarder dollar 2021

Hur mycket tjänar TikTok-ägaren Bytedance? Ja, det vet vi inte, eftersom bolaget till skillnad från alla de stora västerländska sociala medierna inte är börsnoterade. Mindre insyn i siffrorna alltså. Men det hindrar förstås inte från spekulationer – och uppgifter från de sedvanliga ”källorna med insyn”.

De sistnämnda, eller en kombination av de sistnämnda och lite vilt spekulerande, säger att Bytedances omsättning för 2021 kan landa på 63 miljarder dollar, en ökning på 60 % jämfört med 2020. En milt sagt respektabel ökning – men samtidigt långsammare ökningstakt än förra året när Bytedances omsättning dubblerades.

Men då ska vi komma ihåg att 2020 förstås var ett väldigt knasigt år, där alla företag som bedrev verksamhet som gynnades av att människor tvingades sitta hemma dopades ordentligt. Dessutom är det naturligt att företag som växer ser en avmattning i tillväxttakten.

Det ser alltså inte ut att gå direkt dåligt för Bytedance, trots att Kina i år har jagat landets techbolag med regleringsblåslampa. Men om vi tar de avmattande siffrorna i kombination med andra uppgifter som dykt upp i veckan – att användartillväxten för TikToks kinesiska systerapp Douyin också börjar mattas av rejält – så hamnar situationen i ett lite annat ljus.

Att Kina är den marknad som tillväxtmässigt viker sig först när det gäller användare är inte så konstigt. Penegrationen är högst där. Men när användartillväxten sackar så gäller det att bli bättre på att tjäna mer pengar på de befintliga användarna. Och även där kan det alltså börja plana ut.

Visst. Vi ska inte dra allt för stora växlar på det här, särskilt som det är rätt osäkra siffror som är basen. Men det är oavsett något att hålla ögonen lite på. TikTok känns som en ostoppbar framrusande maskin just nu, men det kan alltså vara så att tillväxtkurvorna bryts tidigare än väntat.

TikTok owner ByteDance to post 60 per cent revenue growth in 2021: report

TikTok parent ByteDance is expected to post a 60 per cent rise in gross revenues this year on the back of strong advertising sales from its domestic apps Douyin and Jinri Toutiao.

NFTfi gör det möjligt att använda NFT:er som säkerhet vid lån

Ännu ett intressant användningsområde för och kring NFT:er. Sydafrikanska NFTfi gör det möjligt att använda NFT:er som säkerhet vid lån.

NFT är den teknik som är tänkt att göra det möjligt att sälja digitala föremål i begränsad upplaga på samma sätt som fysiska prylar. Och därmed också göra att enskilda digitala exemplar värda pengar. I fallet med NFTfi så ska användare alltså sedan kunna kapitalisera på sina digitala föremål när det är dags att låna pengar.

Krasst talat så är NFTfi en digital pantbank. Du lånar ut dina NFT:er till NFTfi som säkerhet för pengarna du lånar. Så länge som du betalar tillbaka ditt lån i tid så får du tillbaka din NFT-säkerhet, annars tillfaller NFT:n den som lånar ut pengarna. Vi pratar med andra ord inte om att du kan ta dina NFT:er under din digitala arm och knalla in hos Handelsbanken när det är dags att skaffa bolån. Än.

Men det är förstås en fullständigt självklar utveckling, i takt med att våra liv blir allt mer digitala. Att inte bara fysiska föremål och traditionella värdepapper räknas in i någons förmögenhet rent formellt, utan även ”nya” digitala format.

https://techcrunch.com/2021/11/16/south-africas-nftfi-raises-5m-so-people-can-use-their-nfts-as-collateral-for-loans/

Riskkapitalet växer snabbare i Indien än i Kina

Ett rätt intressant – och talande – diagram. Riskkapitalinvesteringarna i Indien är fortfarande långt efter siffrorna för Kina, mindre än en tredjedel så stora till och med. Men däremot så är tillväxttakten högre i Indien än i Kina. En fördubbling senaste året i Kina är förstås en väldigt respektabel siffra, men för Indien så är ökningen nästan 50 % mer.

Jag har flera gånger pratat om att Indien kommer att bli (och egentligen redan är) för 2020-talet vad Kina var för 2010-talet: den absolut hetaste tillväxtmarknaden. Här är ännu ett bevis på det.

Vi kan nog anta att alla som är intresserade av den globala digitala utvecklingen vid nästa decennieskifte rätt obekymrat kommer att kunna droppa indiska techbolag och startups på samma sätt som vi idag slänger oss med kinesiska. Och vi kan nog också anta att flera stora tjänster som är vardagsmat för oss kommer ha indiska rötter då.

 

Övrigt

Google går med på ett femårigt avtal för att betala för AFP-nyheter i hela EU

Nytt, rätt historiskt avtal för Google. Ett femårigt avtal där Google går med på att betala för AFP-nyheter.

Grunden är förstås EU:s upphovsrättsdirektiv från 2019 som nu till sist börjar omvandlas till nationell lagstiftning i allt fler länder. En del i direktivet handlade just om att de stora plattformarna (läs: Facebook och Google) måste ersätta publicister för de nyheter som aggregeras och delas hos plattformarna. Även Australien klubbade en liknande lag i början av året och det börjar bubbla på liknande sätt på allt fler håll i världen.

Som svar på det så har Facebook och Google kommit överens med allt fler medieföretag om att betala för deras nyhetsinnehåll. Avtal som Facebook och Google hopppas ska kosta dem mindre än att tvingas betala för ALLA publicisters innehåll. Vill man vara elak kan man konstatera att de hoppas köpa de stora publicisternas tystnad – samtidigt som Facebook och Google ställer motkrav på att nyhetsinnehållet ska vara paketerat på ett visst sätt för att kunna fungera i respektive plattforms egna nyhetstjänster.

Det sistnämnda lär säkert fortfarande vara en stor del av AFP-avtalet, men det finns en rätt stor skillnad jämfört med de tidigare avtal som Google (och Facebook för den delen) har slutit: det omfattar hela EU. Istället för att jiddra med lokala medieföretag så har det nu blivit ett avtal för alla medlemsländer.

Visst. Det funkar ju bara för en rätt liten del publicister, eftersom de flesta är landsspecifika. Men det är oavsett ytterligare ett steg fram mot ett slags fredsavtal mellan Facebook, Google och nyhetsföretagen. Ja, eller åtminstone någon form av vapenstillestånd.

https://news.yahoo.com/google-agrees-5-deal-pay-212928887.html

Problem med Google Cloud drog ner Spotity, Snapchat, Etsy och Discord

Det känns lite som att stora haverier bland stora onlinetjänster allt mer börjar bli vardagsmat. I veckan var det dags igen. Bland tjänsterna som fick problem eller helt slutade att fungera fanns Spotify, Snapchat, Etsy och Discord. Och även den här gången så var det inte någon form av hackerattack, utan någon som drog ur sladden. Den här gången ur Google Cloud, som var hem för de drabbade tjänsterna. ”Nätverksproblem” var den officiella förklaringen från Google.

Det som förstås är ironiskt med det här är att internet mer eller mindre byggdes precis för att undvika att sånt här skulle kunna hända. Att om en enda nod går ned så ska inte resten sluta fungera. Men i takt med att de stora techbolagen har blivit allt större – och dels satsat allt mer på just molntjänster och dels börjat sitta ihop med ungefär allting – så verkar det här nu bli allt vanligare. Och vi pratar om haverier som dessutom är långt mycket större – och som är betydligt mer långtgående – än något som de som skapade internet förmodligen hade kunnat föreställa sig.

Google Cloud outage takes down Spotify, Snapchat, Etsy and more sites (updated)

It’s like the universe is telling you to stop binging true crime podcasts.

Substack når 1 miljon betalande användare

Nyhetsbrevstjänsten Substack nått en ny milstolpe: 1 miljon betalande prenumeranter.

Nu kanske 1 miljon kanske inte känns som en himlastormande stor siffra med tanke på att vi är vana vid Facebook-nivåer, men för ett år sedan ungefär så här dags så var totalen 250 000. En fyrdubbling på ett år är inte fy skam.

Nyhetsbrevet seglade upp som en milt sagt otippad kandidat till priset som 2021 års hetaste format. Även här var det pandemin som var den främsta anledningen, när innehållsskapare tvingades se sig om efter nya sätt att tjäna pengar. En dopning som alltså verkar ha hållit i sig hela 2021.

Med det sagt så är Substack fortfarande en rätt liten spelare. Det är liksom ingen slump att Twitter (och säkert någon till) försökte köpa Substack för ett år sedan. (För Twitter så blev det istället uppköpet av Revue som fick bli nyhetsbrevsbasen.) Med tanke på att i princip alla de stora onlineplattformarna – till och med Google Drive märkligt nog – numer erbjuder någon form av nyhetstbrevstjänst så kommer konkurrensen framöver inte direkt att minska.

Newsletter start-up Substack hits 1m subscribers

Many top journalists have left legacy media to go it alone on publishing platform

Apple börjar sälja verktyg och delar till privatpersoner som vill reparera sina Apple-prylar själva

Ett lite… oväntat drag från Apple. De gick i veckan ut med nya satsningen Self Service Repair, som är ganska exakt vad det låter som. Apple börjar tillhandahålla delar, verktyg och manualer för att kunna reparera iPhones (12 och 13 till att börja med, men kommer även breddas till exempelvis Macar). Det största här? De är en tjänst som vänder sig direkt till konsumenter. Den som vill reparera sin trasiga mobil själv kan alltså göra det.

Schyrrans av Apple! Ja, fast förstås med en rätt stor baktanke.

Right to repair-initiativ blir allt vanligare – alltså att (teknik)prylar i betydligt högre utsträckning än idag ska gå att reparera när de går sönder. Utan att det kostar lika mycket som att köpa en ny pryl.

Apple är väl medvetna om att… inte jättemånga totalt sett kommer vilja försöka laga sina prylar själv. Inte ens om de får allt de behöver hemskickade till sig. Men det gör ändå att Apple kan peka på att de (ja, i alla fall enligt Apple själva) lever upp till kommande lagstiftningar om rätten att laga sina prylar.

Om det fortfarande visar sig vara sjukt meckigt att reparera sin Apple-pryl om man inte vill betala massor för att låta en verkstad göra det? Tja, inte Apples problem. Det finns ingenjörskurser på KTH.

Apple announces Self Service Repair

Apple parts, tools, and manuals – starting with iPhone 12 and iPhone 13 – available to individual consumers.

Kategorier
AR/VR Detaljhandel/e-handel IoT - internet of things Sök/SEO Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 46 2021 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Sök/SEO

Google Maps gör det enklare att se hur mycket folk det är på olika platser

Ännu en covid-funktion från Google Maps. Ja, det är fortfarande min spontana tanke när det handlar om tjänster som berättar hur mycket folk det är på olika ställen vid olika tidpunkter. Men nu utökar Google ”trängselfunktionen” i Maps till att även omfatta områden. Inte bara enskilda butiker, restauranger och så vidare. Omvänt så tycker Google också att funktionen kan användas för att ta reda på, tja, where the party’s at. Var alla verkar hänga just nu, alltså.

Dessutom så rullar Google ut en annan funktion i Maps: funktionen för att se och få information om verksamheter inuti byggnader och söka bland dessa. Med andra ord kunna se allt som finns inuti exempelvis en galleria eller en flygplats. Sist men inte minst så får USA inbyggt stöd för beställningar från Kroger, direkt inuti Maps. Inklusive möjlighet att skicka ankomsttiden till butiken du vill hämta din beställning från så att de står redo när du rullar in.

Det här med andra ord ytterligare två exempel på två väldigt tydliga Google-strategier. Dels att Google (inklusive Maps) ska vara stället som du inte bara går till för att få svar på frågor utan också för att få inspiration när du INTE vet vad du är ute efter och dels att Google steg för steg bygger Maps mot att bli en, tja, superapp. Om det finns minsta koppling mellan det du vill göra och Google Maps (som i Kroger-fallet bege sig från plats A till plats B) så vill Google ha in all funktionalitet kopplad till det in i Maps-appen.

Keep it chill this holiday with new tools from Google Maps

New Google Maps tools to help you navigate the 2021 holiday season.

 

Detaljhandel/e-handel

Amazons kassalösa teknik används hos en konkurrerande kedja utanför USA för första gången

Vad sägs om Amazons personal- och kassalösa Go-teknik blir det du använder nästa gång du handlar på Ica? I London blir ungefär precis det här snart verklighet, när Storbritanniens näst största stormarknadskedja Sainsnury’s öppnar en butik som innehåller Amazons smarta butiksteknik. Det blir dessutom första gången som Amazons teknik används hos en extern kedja utanför USA.

Ja, inte bara det. Sainsbury’s är ju dessutom, krasst talat, en konkurrent till Amazon. Amazon satsar, inte minst i just Storbritannien, stort på mat – och den satsningen inkluderar även egna, fysiska Amazon-butiker. Precis det som Sainsbury’s i alla fall delvis har som kärnverksamhet.

Sainsbury’s lär vara VÄLDIGT medvetna om att de hoppar i säng med en konkurrent, men suget att testa en möjlig framtidsteknik lär ha vägt tyngre. Och kanske tanken att, tja, om du inte kan vinna över dem, gör gemensam sak.

För Amazon är det förstås åtminstone en liten fjäder i hatten, men det är framförallt ännu ett bevis på två väldigt tydliga strategier för Amazon: dels att produktförpacka och sälja intern teknik till andra för att på så sätt förvandla en kostnad till en intäkt och dels att jobba sig bort från den rena e-handeln till förmån för att bli en central i den infrastruktur som internet och dess tjänster byggs ovanpå.

https://www.theverge.com/2021/11/16/22784994/amazon-cashierless-technology-uk-customers-sainsburys

Starbucks börjar använda Amazons Go-teknik för obemannade butiker

Det har varit en riktig Amazon Go-vecka. Först rykten om att Go-tekniken – den som alltså gör att du som kund kan knalla in i en affär, plocka på dig det du vill ha och sedan gå låta pengarna dras automatiskt när du går ut – kommer att användas i en Sainsbury’s-butik i London och nu nyheten att Amazon och Starbucks har inlett samarbete kring detsamma. Starbucks har nu öppnat en butik i New York som bygger på just Go.

Planen är dessutom att samarbetet ska resultera i ytterligare två Starbucks Go-butiker kommande år.

Vi pratar alltså inte om att Starbucks kommer att bomba ut tekniken i sina befintliga caféer utan det handlar i praktiken om ett rätt litet test kring någon form av café/butik-hybrid. Samma med Sainsbury’s-samarbetet. En POC mer än något annat.

Men i ett lite större perspektiv så är det del av en betydligt större satsning hos Amazon. Amazon har jobbat sig allt längre bort från själva e-handelsbiten. Det får andra ta hand om. Amazon vill istället bli infrastrukturen – från start till mål – för det mesta inom den digitala världen. Självklart att det också omfattar den fysiska världen.

Ett operativsystem för livet. Online och offline.

Starbucks is using Amazon’s Just Walk Out tech in a New York concept store | TechCrunch

Starbucks has teamed up with Amazon to open a cashierless store in NYC. The new location will combine the Starbucks app’s order ahead feature with Amazon’s Just Walk Out technology

Amazon siktar på att öppna 260 Fresh-butiker i Storbritannien kommande tre år

Amazon har en allt större fysisk butiksnärvaro i hemlandet USA, men i resten av världen är det än så länge rätt stilla på Amazon-butiksfronten. Ja, eller nu har Amazon inte sprutat ur sig butiker i USA heller, om vi bortser från köpet av alla Whole Foods-butiker, men det ser ut som att Amazon nu kanske tycker att det är dags att trycka på stora butiksknappen.

Enligt läckta interna dokument så planerar Amazon att öppna 60 stycken obemannade Fresh-butiker i Storbritannien under nästa år, följt av 100 nya 2023 och lika många 2024.

Storbritannien är det land utanför USA som Amazon har satsat allra mest i och mycket har senaste året handlat om att steppa upp sin närvaro på livsmedelsscenen. Här har matbutikskonceptet Fresh varit en viktig, om än rätt liten, del.

Nu är varje land förstås unikt även för en global jätte som Amazon, men jag misstänker att det här nog betyder att de kommer vrida upp tempot på butiksutrullandet även i USA rejält nu. Och, tja, jag är rätt övertygad om att det inte kommer dröja jättelänge innan vi får se den första Amazon-butiken i Sverige. För att testköra marknaden här, om inte annat.

Amazon plots 260 store openings in grocery ’power play’

Amazon’s latest assault on the grocery sector with hundreds of new shops is ”not about profit”, an expert has said.

Youtube hoppar på livevideoshoppingtåget

Har Youtube hoppat på livevideoshoppingtåget inför julhandeln? Klart Youtube har hoppat på livevideoshoppingtåget inför julhandeln.

App News and Data

Have you got a press release or announcement? Get in front of 10,000 app industry professionals with an announcement on Business of Apps.

 

Strömmade medier

Spotify släpper betalprenumerationer för podcasts i Sverige

Så har det blivit dags för Sverige att få ta del med Spotifys rätt sprillans nya prenumeration för podcasts. Efter att har rullat ut funktionen för alla användare i USA så är det nu dags för 33 nya marknader att få samma möjlighet.

Från och med nu så blir det alltså möjligt även för svenska poddare att lägga material bakom prenumerationsvägg, från 0,49 dollar till 150 dollar, i en trappa med 20 prissteg. Har inte hittat de svenska priserna, men med dagens växelkurs så pratar vi om strax över 4 kronor till drygt 1300 kronor.

Spotify gör dessutom en Facebook. Strömningstjänsten kommer inte ta ut någon avgift förrän 2023 och då kommer det handla om 5 % av intäkterna.

https://techcrunch.com/2021/11/17/spotifys-new-podcast-subscriptions-expand-to-global-markets/

Apple lanserar ny prenumerationstjänst för företag: Business Essentials

En ny prenumerationstjänst från Apple. Because prenumerationstjänster. Men trots att det egentligen inte borde vara jätteförvånande – Apple storsatsar på just prenumerationstjänster för att minska sitt hårdvaruberoende – så är den nya tjänsten ändå lite oväntad. Apple Business Essentials. En prenumerationstjänst för företag. Och eftersom det är 2021 så är det förstås primärt småföretag som är den primära målgruppen för den nya tjänsten.

I stort handlar det om att ge mindre företags IT-ansvariga att sköta företagets olika Apple-prylar från ett ställe. Det vanliga med att ställa in och styra enheter som de anställda har, men det finns också möjlighet att koppla på AppleCare+ som del av paketet. Alltså Apples kombinerade försäkrings- och supporttpaket.

I paketet ingår stöd för att användare kan ha upp till tre enheter var och får 2 TB iCloud-utrymme med priser från 2,99 dollar i månaden. Börjar betaköras i USA nu och är planerat att rullas ut skarpt under våren.

Allt som allt är det alltså ett rätt givet paket från Apple. Men jag kan inte låta bli att känna att det här är ett första steg mot en betydligt större ambition från Apple: att fullt ut ge sig in i företagsvärlden med sina tjänster. Och att det kommer innebära betydligt mer fördjupande och avancerade samarbetsverktyg än dem som Apple har idag.

En mer fullständig konkurrent till Googles och Microsofts motsvarigheter, alltså.

Apple launches Apple Business Essentials: Device management, storage, onsite repairs, and more for one monthly price – 9to5Mac

Apple Business Essentials launches today as a free beta service with the full services that include onsite repairs coming in the spring.

Netflixs spel släpps nu även för iOS (i ett märkligt upplägg)

För någon vecka sedan så slog Netflix upp portarna till sitt nya verksamhetsområde: spel. Det blev då möjligt för Andriod-användare att spela Netflixs egna spel via Netflix-appen. Ett sätt att försöka locka nya kunder och kunna motivera fortsatta prisökningar i de marknader där Netflix har slagit i tillväxttaket.

Men nyckelordet här var ”Android”, helt enkelt på grund av att Apple inte tillåter att en app agerar ”appbutik” på egen hand. Frågan var alltså hur det skulle lösas i iOS. Nu vet vi förmodligen svaret. Netflix har släppt sina spel även för iOS, betydligt tidigare än vad jag hade trott. De har dessutom inte valt den modell som jag hade väntat mig.

På sedvanligt iOS-manér så handlar det om att spelen finns och laddas ned som fristående appar i Appstore. Precis det som satt käppar i hjulen för företag som Microsoft, Amazon och Facebook – som istället valde att släppa sina spel som webbappar, utanför Appstore. Men Netflix väljer alltså att hålla sig inom Appstores väggar – ironiskt med tanke på att Netflix var den första stora tjänsten som slutade stödja abonnemang via Appstore eftersom de inte ville godta Apples avgift för varje prenumeration som startades.

Extra ironiskt blir det eftersom Netflix verkar ha valt en… rätt märklig modell för sina spel. Den som går in och försöker ladda ner ett av Netflixs spel uppmanas att först teckna en Netflix-prenumeration. Och det innebär i sin tur att användaren skickas till… Apples egen betallösning för det. Vilket innebär att Apple alltså kan ta del av intäktskakan.

Kanske. Förmodligen. Apple har ju tidigare sagt sig ha varit villiga att sänka avgiften – eller kanske avstå från den helt i vissa lägen – för att ha kvar Netflix kvar i Appstore. Det kan alltså vara så att det handlar om en specialdeal som föll Netflix i smaken.

Eller omvänt: Netflix insåg att de måste ha med iOS-publiken på tåget för att få snurr på sin speltjänst – och därmed framtida intäkter. Att Netflix alltså tvingades krypa till korset.

Netflix Games is available on your iPhone and iPad

Just after Netflix launched Games on Android, it’s finally on iOS. Netflix Games lets users play a limited selection of mobile games, free of charge. Others failed to launch game packages in the App Store, but Netflix and Apple have worked something out.

Disney-karaktärer licensieras till exklusivt Apple Arcade-spel

Ett inte helt givet samarbete: Disney har licensierat ett gäng av sina karaktärer till ett battle royale-aktigt spel som blir exklusivt för… Apples speltjänst Arcade.

Okej, en koppling skulle kunna vara att spelet också inkluderar figurer från Disney-ägda Pixar, företaget som i praktiken medgrundades av Steve Jobs när det knoppades loss från Lucasfilm och blev ett fristående företag, men det var ju… ett tag sedan. Så vi kan med andra ord rätt mycket glömma det sambandet här.

Disney själva har varit lite av och på när det gäller egna spelsatsningar – alltså spel som skapats direkt av Disney och inte av externa spelstudios som köpt rättigheterna till filmer och karaktärer. Det verkar dock som att de gett sig själva lite nystart på spelområdet i år, så ett spel där man kan spöa på varandra som kända Disney-figurer lär ligga helt rätt i det sammanhanget.

Men det som trots allt sticker ut lite är att spelett alltså blir exklusivt för Apple Arcade. Inte… den största speltjänsten på planeten. iOS ska numer vara världens största spelplattform så målgruppsmässigt lär den vara helt rätt (slentriangamers). Men det krävs alltså Arcade-medlemsskap för att spela, det räcker inte att bara ladda ner spelet som vanligt via Appstore.

Det känns med andra ord väldigt mycket som att Apple varit drivande i samarbetet. Att de alltså varit väldigt sugna på att få in Disney som varumärke i Arcade för att växla upp användningen av tjänsten. Disney var säkert inte helt svårflörtade – iOS är en intäktsmässigt väldigt bra plattform – men det här är nog mer än något ett sätt för dem att testtköra Arcade i skarpt läge. Jag misstänker med andra ord att Disney har fått väldigt bra villkor.

Disney is giving its characters a license to brawl in this Apple-exclusive game

Disney Melee Mania, an Apple Arcade exclusive coming this December, features Disney and Pixar characters like Elsa, Moana, and Buzz Lightyear smacking each other around in pursuit of a win.

Patreon bygger en egen Youtube-plattform

Ett inte särskilt oväntat drag från Patreon: de bygger sin egen videoplattform. Sin egen Youtube, om man så vill.

Från början var Patreon en rätt renodlad stöttningstjänst. Betala innehållsskapare du gillar. Men de har stegvis lagt till allt fler funktioner under sitt eget paraply. Bloggplattform med nyhetsbrevsfunktion, egen poddtjänst och nu alltså möjlighet för att videokreatörer att lägga sitt innehåll direkt hos Patreon. Istället för, tja, Youtube som sagt.

Logiken från Patreons håll är rätt glasklar. Ju mer de knyter sina användare till sig, desto bättre. Men när det gäller just video så är det inte lika givet varför någon skulle välja Patreon före världens största videoplattform – med allt det innebär med synlighet och potentiell extra annonsintäkter.

Visst, det är knappast så att Patreon först och främst (eller alls) vänder sig till världens största Youtubare och Patreon lär trycka rätt hårt på att användarna ges större ägande och kontroll över sitt material, som dessutom kan samlas på ett ställe tillsammans med andra innehållsformat.

Men som sagt: inte helt självklart att välja Patreon före Youtube. Eller någon av de andra stora.

Patreon is building its own video hosting platform

It’s looking to help creators bypass YouTube and Vimeo.

Medium köper ljudtjänsten Knowable

Ljud, ljud, ljud. Klart att även blogg- och nyhetsbrevsplattformen Medium vill vara med och leka. Nu köper de därför ljudföretaget Knowable.

Knowable, som nästan hörs på namnet, är en ljudtjänst med en rätt tydlig inriktning: utbildning. Eller som Knowable-medgrundaren Warren Shaeffer sammanfattar det: ”Knowable sitter mellan social audio, som till största del mest är kortlivad och inte går att tjäna pengar på [säg hej till Clubhouse] och podcasts och ljudböcker som är mer arbetskrävande”. Knowable ska hjälpa till med ”de tunga lyften” när det kommer till att skapa utbildningar i ljudformat. Också ett sätt att säga att man är en unik tjänst, alltså. Eller åtminstone inte som alla andra.

Oavsett hur unika Knowable är på egna ben så känns det som en rätt passande match till Medium. Och det visar också på hur även Medium vill bli betydligt mer än den textbaserade tjänst som de (fortfarande mest) är idag.

https://techcrunch.com/2021/11/16/medium-acquires-knowable-to-bring-audio/

 

IoT – internet of things

Apple kan arbeta på en självkörande bil utan pedaler och ratt

Jamen det var väl dags. Det har ju trots allt gått ganska många veckor sedan vi senast hörde något om Apples mesta kanske/icke/nog/förmodligen/aldrig-projekt med självkörande bilar. Så dags för förnyade rykten. Att det minsann är en iCar på gång. Och att den ska vara så pass självkörande att den varken ska ha ratt eller pedaler. På en väg nära dig 2025.

Apple-bilar som ska haft självkörbarhet (ord?) som mål har rullat omkring i Kalifornien rätt länge nu. Dessutom rätt många. Men ingen vet riktigt vad det är Apple har tänkt sig. Inte Apple heller vad det verkar. Ryktescirkusen har snurrat rätt vilt och pendlat allt från att det bara är mjukvaran som Apple håller på att ta fram över att Apple kommer att samarbeta med en befintlig tillverkare på en modell till att Apple ska bygga alltihop helt själv.

Så, ja. Vi kan väl ta det här ryktet med en nypa salt. Eller ett lass. Och hej, det är ju alltid kul att spekulera vilt!

Men det som trots allt gör att det här ryktet nästan känns som det mest trovärdiga Apple-bilryktet så här långt är det faktum att den alltså varken sägs ha ratt eller pedaler. Du som användare ska bara kliva in och åka med. Precis som iPhonen och, ja, Apples prylar överlag. Allt bara funkar så länge som man gör precis som Apple har bestämt att man ska göra. Vill man göra det minsta avsteg från det? Kvantfysik. Det är the Apple way eller the highway som gäller.

Ja, eller… Här blir det då. The Apple way. On the highway.

Apple Working Toward Fully Autonomous Car With No Steering Wheel or Pedals, Aiming to Launch in 2025

Apple is picking up its work on an Apple-designed car and is aiming to create a fully autonomous vehicle, reports Bloomberg. Apple is…

Nvidias Omniverse ska kunna förutsäga skogsbränder, agera mobilnätverk och träna självkörande bilar

Ett av de företag som har gynnats mest av såväl hysterin kring självkörande bilar som kryptovalutor är chiptillverkaren Nvidia. Klart att de vill vara med och leka metaverse också. Eller omniverse som Nvidia kallar det. Alla verkar lite vilja hitta på sina egna namn på fenomenet som alla vill hålla på med just nu, men som ingen riktigt vet exakt vad det är.

När Nvidia började prata om sitt omniverse under förra året så hade de på sätt och vis redan tagit höjd för en myriad av metaverses. Omniverset var en värld som i sin tur kunde byggas upp av metaverses. En kopia av internet, alltså, med ett övergripande nätverk som är uppbyggt av en hel massa mindre nätverk.

Det riktigt intressanta med det -verse som Nvidia tänker sig är att det är betydligt mer… fysiskt än det som alla andra har föreställt sig. En samarbetsvärld med förutsättningar från den fysiska världen som bland annat ska kunna erbjuda exempelvis möjlighet att testa bilar under helt verkliga fysiska förutsättningar – fast helt virtuellt.

Nu har Nvidia släppt fler detaljer kring sina virtuella satsningar och tyngdpunkten ligger mycket mer på B2B än B2C. Digitala tvillingar som mer fokuserar på typ, tja, gammelindustri. I ny kostym.

Och det Nvidia ser framför sig är också rätt mycket den vision som Meta och Mark Zuckerberg skissade upp under sitt metaverseevent för några veckor sedan, när mest ljus hamnade på Facebooks namnbyte. ”Öppenhet” och ”interoperabilitet” var ord som förekom rätt ofta. Mycket av det handlade om att Zuckerberg ville sparka på Apple (eftersom Apple rätt mycket har positionerat sig som anti-Facebook med sina integritetssatsningar, så vill Zuckerberg bli ett anti-Apple i den virtuella världen, utan Apples inlåsningar med Appstore och egenägda operativ). Men det Zuckerberg säger är alltså i stort samma sak som Nvidia.

Nätverk i nätverk. Tjänster, innehåll och funktioner som enkelt kan flyttas runt mellan olika delar av ett metaverse. Eller helt olika metaversa.

Vi kan väl också tänka oss att både Meta och Nvidia helst vill bli omniversat. Alltså den infrastruktur som blir basen som alla andra metaversetjänster – och egentligen alla metaversa – byggs på.

Nvidia’s Omniverse is being used to predict forest fires, set up cell networks, and teach cars to drive

Nvidia’s Omniverse platform is being used to do everything from predict the path of forest fires to teach cars to drive themselves.

Tesla börjar installera Starlink-internetmaster vid laddstationer

Elon Musk börjar låta två av bolagen han har grundat dra nytta av varandra: Tesla och SpaceX. Tesla har nämligen börjat placera ut internetmaster för SpaceX:s rymdinternettjänst Starlink vid laddstationer för Teslas bilar.

Ja, eller snart bilmodeller från alla tillverkare. Tesla har nämligen börjat öppna sina laddstationer just för andra tillverkares bilar. Draget med internetmasterna är ytterligare ett steg som gör Teslas långsiktiga ambition allt tydligare: att bli del av infrastrukturen både online och offline, snarare än att bara sälja produkter och tjänster i sista steget mot konsument.

Internetmaster vid Teslas laddstationer är förstås i sig marknadsföring för Starlink. Medan människor väntar på att bilen ska laddas så kan man använda SpaceX:s satellitnätverk för att koppla upp sig och använda internet. Men om även andra än bara Tesla-förare rullar in på stationerna så ökar förstås det potentiella kundunderlaget.

Laddupplevelsen ska kunna locka till Tesla-köp, Starlink till abonnemangsbyte – och även om Tesla och SpaceX inte får några nya kunder så kan de åtminstone tjäna pengar på användarna den stund som de laddar sin bil.

Jag misstänker att Tesla för fullt håller på at försöka klura ut hur man ska kunna bygga in Starlink-mottagning i Teslas solpaneler.

Tesla starts deploying Starlink satellite internet systems at Supercharger stations

Tesla has started to deploy Starlink antennas at Supercharger stations in an apparent effort to offer satellite-based internet to owners…

 

AR/VR

Nike bygger sitt eget metaverse hos Roblox

Jamen det är väl klart att även Nike vill vara med och leka metaverse. Men till skillnad från exempelvis företaget som tidigare hette Facebook och Microsoft så tänker Nike inte bygga sitt eget. Istället hyr man in sig hos en annan metavärld: Roblox.

Det handlar mer specifikt om att Nikeland, Nikes eget lilla lekland inuti leklandet Roblox. Ett litet hörn av Roblox spelvärld där det finns några Nike-specifika spel, mycket kopplat till fysiska aktiviteter. Är alltså en rätt naturlig fortsättning på det Nike har gjort rätt länge: tagit fram lösningar för att spelifiera träning med hjälp av digitala verktyg.

Det är förstås också en satsning mot yngre användargrupper: Roblox blir allt populärare bland de yngre spelarna och det skadar förstås inte att säkra återväxten.

Nike is building its metaverse inside of ’Roblox’

Naturally, there’s a digital showroom where players can get Nike swag for their avatar.

Baidu släpper metaverse-appen Xirang

Jamen det är väl klart att även Kinas sökjätte Baidu ger sig in i metaverset. Ja, ETT metaverse, åtminstone. Nu har Kinas Google släppt en egen, dedikerad metaverse-app: Xirang.

Inte särskilt förvånande med tanke på att, tja, alla techbolag senaste månaderna har petat in ordet ”metaverse” i sina PowerPoints. Definitivt efter det att Facebook för någon månad sedan bytte namn till Meta och deklarerade att de nu går all in på allt metaverse. Men det är också ett rätt väntat drag med tanke på att Baidu, precis som Google, gör ungefär allt. AI och VR har varit del av produktportföljen ett rätt bra tag vid det här laget.

Det kanske mest intressanta kring metaverset – om vi bortser från att alla verkar ha lite olika definitioner – är hur det kommer att fungera som del av något större. Just nu bygger många företag upp egna metaversa, som fungerar fint inom det egna ekosystemet. Men de olika företagen ser förstås gärna att andra hoppar på det metaverse som det enskilda företaget håller på att bygga. Att det metaverse som ett företag bygger ska bli standarden som alla andra bygger på och mot.

När Mark Zuckerberg presenterade Metas metaverseambitioner så var ordet ”interoperabilitet” vanligt förekommande. Att det alltså går att gå att förflytta sig och sin data mellan olika företags tjänster. Underförstått: fast det är bra om alla väljer den vi bygger. Det är sannolikt en rätt vanlig inställning bland metaverseföretag.

Frågan är alltså om metaverseupplägget kommer att kopiera hur internet fungerar. Alltså ett globalt omniverse som består av ett antal metaversenätverk som slussar användaren till sin slutdestination. Med tanke på hur Kina redan håller på att bygga upp ett separat internet (och även andra, som Ryssland) så känns det som att risken är stor att rejäla nationella internetbrandväggar byggs in redan från start. Så att det alltså ska bli enkelt att kontrollera allt som pågår i och mellan olika metaversa.

https://pandaily.com/baidu-launches-metaverse-app-xirang/?1

Kategorier
Sociala medier Spaningar

Digitala spaningar vecka 46 2021

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Veckans artikel

Vad är NFT – egentligen?

 

Ny podd: Techsplain!

Dags att prova vingarna (igen) i poddformatet. Jag är nu med i en ny podd: Techsplain. Fast den här gången har jag proffshjälp av Katarina Andersson och Fredrik Nilsson. En ny podd om teknik och den digitala utvecklingen från tre musketörer, alltså.

Varje vecka kommer vi borra ner oss i ett nytt ämne och titta på vad det är och framförallt vad det betyder för oss och för samhället runt omkring oss. Först ut en titt på rymdkapplöpningen mellan Elon Musk och Jeff Bezos.

Techsplain finns där poddar finns mest, som hos Acast. Så in och lyssna! Vart kommer det här ta vägen? Det ska vi jobba oss fram till, så vi testar helt enkelt oss lite fram. Det betyder att vi förstås jättegärna tar emot all tankar och åsikter - både om avsnitten i sig och vad ni skulle vilja höra. Välkommen!

 

Sociala medier

Facebook, Instagram och WhatsApp

Instagram på gång att få stöd för modererare under livesändningar

Livesändare i Instagram ser ut att vara på gång att få en funktion som kan göra livet lite enklare: möjlighet att ha en extern modererare under sändningen. Med andra ord kan den som sänder fokusera på innehållet och leveransen medan någon annan kan sköta det sändningsadministrativa. Kort sagt hantera saker som att slå av och på kommentarer och gå igenom frågorna från dem som tittar.

Instagram Might Add Moderators to Lives and Likes on Stories

Instagram is purportedly looking to give creators a helping hand when they do lives on the platform and adding another way for users to engage with stories.

Facebook begränsar möjligheten att rikta annonser baserat på ras, politisk åsikt eller religion

Senaste året har de stora annonsplattformarna begränsat möjligheten att rikta annonser på ett antal olika parametrar. Mycket kopplat till politisk åsikt, inte minst i samband med och efter det amerikanska presidentvalet för ett år sedan. Nu är det dags för företaget som tidigare hette Facebook att införa ytterligare några begränsningar.

Mer specifikt handlar det om att det från och med 19 januari nästa år inte kommer att gå att rikta annonser i Facebook och i Instagram på ämnen som ”människor kan uppfatta som känsliga”. Saker som hälsa, ras, politiska åsikter, religion eller sexualitet.

Men inte bara det: Meta kommer även att ge användare större kontroll över vilka annonser de ser. Eller rättare sagt: inte ser. Det innebär att det blir möjligt att ange ännu fler kategorier som ämnen man inte vill se annonser om. Förutom de ämnen som redan går att sätta upp på stopplistan så tillkommer nu bland annat bantningsreklam och spelreklam. Det sistnämnda borde göra att typ 83 % av alla annonser försvinner. Ja, eller det kommer de inte göra. Inställningen innebär att du ”minskar” den här typen av annonser i ditt flöde, inte att de försvinner helt.

Om de enda återstående annonsörerna hos Facebook och Instagram skulle vara spel- och bantningsföretag så är det bara den typen av annonser du får se.

Facebook and Instagram will no longer target ads based on race, politics, or religion

It doesn't mean all ad targeting is being retired, though.

Instagram sänker kraven för Badges i USA

Instagram sänker kraven för ännu en funktion som ska göra det möjligt för innehållsskapare att tjäna pengar på plattformen. Badges. En dricksfunktion som låter användare köpa mer synlighet när de tittar på en livesändning. Genom att betala en, två eller tre dollar så kan tittare få ett, två eller tre hjärtan intill sitt användarnamn under en sändning för att visa att de har stöttat kreatören ekonomiskt - förstås med förhoppningen om att den som sänder ska ge dem lite kärlek. Dessutom lyfts kommentarer och frågor från badges-backare fram lite extra.

Nu blir funktionen öppen för alla användare över 18 år som har minst 10 000 följare. Ja, och så måste du bo i USA. Det är med andra ord ingen idé att börja hålla andan i väntan på en utrullning här i Sverige riktigt än.

Facebook och Instagram släpper allt fler funktioner där användare kan betala för direkt för tjänster och förmåner. I samtliga fall så avstår Facebook (ja, eller Meta) från att ta ut någon avgift. Än så länge. ”Tidigast 2023” har det hetat tidigare och om vi inte fortfarande dras med en pandemi då så kan vi utgå från att så blir fallet. 2023 är med andra ord med största sannolikhet året när Meta kommer börja ta ut transaktionsavgifter mest över hela banan. Även om de säkerligen kommer göra det stegvis.

Instagram rolls out Badges monetization feature to all US creators

Instagram is expanding the availability of Badges to all eligible creators in the US.

Facebook delar data om mängden mobbnings- och trakasseriinnehåll för första gången

I veckan var det dags för Facebook (ja, eller Meta) att släppa en ny utgåva av sin transparensrapport, där företaget går igenom bland annat hur många inlägg som plockats bort av olika anledningar. Den här gången bjöd rapporten dock på en helt ny parameter: för första gången delade företaget hur stor andel av alla inlägg som klassats som mobbnings- eller trakasseriinnehåll. Förstås för att möta kritiken som kommit inte minst i samband med visselblåsaren Frances Haugens läckta dokument från sin tid på Facebook.

För Facebook låg den här siffran under förra kvartalet i snitt på 0,14-0,15 % medan det för Instagram var 0,05-0,06 %. Eller som Facebook själva konstaterar: den här typen av innehåll förekom alltså 14-15 respektive 5-6 gånger per 10 000 visningar. En försvinnande lite siffra, alltså. Om du inte är världens största sociala plattform med hysteriskt många användare. Då handlar det i praktiken alltså om miljontals visningar.

Så det här är alltså lite pest eller kolera för Meta. Eller som bibeln. Både de som försvarar och kritiserar Facebook och Instagram kommer att hitta argument för sin sak här. Och väldigt få kommer att lyfta att grundproblemet i mångt och mycket stavas… människor.

(Det är för övrigt lite ironiskt att Facebook-appen formellt heter ”Facebook app”. Med tanke på att Facebook som företag alltså har bytt namn till Meta så betyder det krasst talat att det inte längre finns något som bara heter… Facebook.)

Meta's latest transparency report details bullying on Facebook and Instagram

Facebook has shared new statistics on the amount of bullying, hate speech and harassment on its platform.

Facebook testar fler möjligheter att manuellt styra vad som visas i nyhetsflödet

Nytt test från Facebook (ja, tjänsten alltså - den som numer ägs av Meta). Och det är på ett område som är lika aktuellt som känsligt: vad som visas i nyhetsflödet. Mer konkret handlar det om fler möjligheter att manuellt styra vad som visas i nyhetsflödet.

Förutom att Facebook ska ha gjort det enklare att hitta inställningarna för nyhetsflödet överhuvudtaget så ska de användare som omfattas av testet kunna ”öka eller minska mängden innehåll de ser från vänner, familj, grupper och sidor som de är kopplade till och ämnen som de bryr sig om”. De sista lär låta ungefär lika stolpigt på engelska.

Dessutom ska Facebook ”snart” bredda den ämnesbaserade svartlistan för annonsörer. När den är på plats så kommer annonsörer att kunna välja att inte visa annonser intill ämnena ”Nyheter och politik”, ”Samhällsfrågor” och ”Brott och tragedi”. Känns som att de tre skulle kunna omfatta ungefär alla inlägg på Facebook, men hej. Och de kommer funka till sisådär 94-99 %, enligt Facebook. Vilket visar att Facebook inser att det är en rätt… bred skala definitionsmässigt kring de aktuella begreppen.

Vi kan alltså konstatera två saker:

1. Facebook gör en Apple. Tidigare i veckan gick Apple ut med att de kommer att börja skicka ut reservdelar till modiga Apple-ägare som vill försöka reparera sina Apple-prylar själva - väl medvetna om att det inte är något som särskilt många kommer att hoppa på. Ett bra sätt att gå Right to repair-lagstiftare till mötes utan att egentligen göra något. Lite samma här för Facebook. De flesta användare kommer inte orka hålla på att fippla med (ännu fler) nyhetsflödesinställningar, men Facebook kan peka på funktionerna och säga: jamen skyll dig själv dårå.

2. Möjligheten att exkludera annonser från känsligt innehåll visar än en gång det som var kärnan i hela Facebook-annonsbojkotten förra sommaren: de flesta företag och annonsörer bryr sig egentligen inte om att det finns hat-, trakasseri-, extremist- och konspirationsinnehåll på Facebook (och Instagram och, tja, mest överallt). De gillar egentligen hur nyhetsflödet håller kvar folk. Det företagen och annonsörerna däremot bryr sig om är att annonserna inte ska synas tillsammans med det innehållet.

Facebook tests giving more control of News Feed content to users again

Facebook parent company Meta is testing new ways for users to customize the content they see in their News Feeds and to let people adjust their preferences to increase or reduce content from specific friends, family, groups, and pages.

WhatsApp får app för iPad och Mac

Facebook som företag och tjänst föddes i datorn. Detsamma gäller även för Messenger, meddelandetjänsten som började som del av Facebook-appen, bröts loss till en fristående app och nu verkar vara på gång att flytta hem till föräldrarna igen (bostadsmarknaden ÄR så tuff). Men Instagram och WhatsApp såg däremot dagens ljus i mobilen och har nära nog bara varit rena mobiltjänster.

Men Facebook, numer Meta, har satsat allt mer på datorn. Messenger har fått en egen app för datorn och Instagram fick för inte så länge sedan (efter över ett årtionde, alltså) stöd för att skapa och publicera innehåll från datorn. Nu ser det ut som att det är WhatsApps tur. Kodgrävande har visat att en iPad-app är på gång och eftersom den är byggd som en Catalyst-app så innebär det att den också kommer att fungera i Macen.

Och vad Instagram och WhatsApp har gemensamt är att de, förutom att har varit rena mobiltjänster, nu har blivit så mycket mer än bara appar för att dela bilder och chatta. De har blivit allt viktigare som marknadsförings- och kundkanaler för företag. Och de blir dessutom allt viktigare som stället där företag faktiskt har sin verksamhet. Som handel.

Den allt mer ökande professionaliseringen av plattformarna har inneburit att såväl Instagram som WhatsApp allt mer blir rena arbetsredskap för många människor. Ja, eller de har de ju varit rätt länge så man kan ju säga att Facebook är rätt sena på bollen här.

Jag misstänker att vi nog kommer få en dedikerad datorapp även för Instagram vad det lider.

WhatsApp Working on App for iPadOS and macOS Using Mac Catalyst

WhatsApp is working on an app for iPadOS, and thanks to Mac Catalyst, an app for macOS too, according to WABetaInfo. WhatsApp's rumored app for...

Instagram låter användare radera enskilda bilder ur karuseller och aggroskaka för att rapportera buggar

Två nya funktioner i Instagram. En ”ja, det det var väl på tiden” och en ”öhm….”.

Äntligen-funktionen innebär att det blir möjligt att radera enskilda bilder ur en Instagram-karusell som består av flera bilder. Och öhm-funktionen är att… det nu går att aggroskaka mobilen för att rapportera en bugg (så ja, det handlar alltså om att ”aggro-skaka” och inte ett recept på ”aggros-kaka” - vad det nu är).

Det är alltså lite som iPhone-funktionen att skaka på mobilen för att ändra en inmatning. Fast för buggrapportering. Och för Instagram.

Så. Ja. Det tycker Instagram att vi ska göra. Shake it, shake it, shake it, shake it, shake it like an Instagram bug rep, alltså.

Instagram will now let you rage shake your phone to report a problem

Two new features have arrived on Instagram: the ability to delete just one photo from a carousel instead of removing the entire carousel and the "rage shake" where you can shake your phone to report a problem.

Instagram testar möjlighet att lägga till musik i vanliga inlägg

Instagram fortsätter sin tiktokisering. Som att satsa allt mer på musik som del av innehållsskapandet. Nu är det lite dags för the final frontier för musik i Instagram: test med att låta användare lägga till musik i vanliga inlägg. Ungefär som i Reels och Stories, alltså.

Facebook har rätt länge, förstås mycket drivet av TikToks framgångar med musik som central komponent, arbetat in sina musikrättigheter i verktyg och funktioner som ska få användarna att hänga längre på plattformen. Så det är ett rätt naturligt steg att den nu går rätt mycket all in på musik i Instagram.

Men det är förstås också del av något betydligt större: ännu en annonsplattform och ännu en anledning för artister och skivbolag att ge Instagram mer kärlek när TikTok flåsar Facebook i nacken.

Instagram Now Allows People to Add Music to Feed Posts | Digital Trends

Instagram is testing the ability to add music to feed posts in three countries. It will allow users to browse through various music clips.

Rapport: Facebook fortsätter spåra barn och tonåringar trots att det inte längre går att rikta annonser mot denna grupp

Mer kritik mot Facebook (ja, eller Meta som de numer formellt heter): forskning som visar att Facebook fortfarande spårar tonåringar, trots att det inte längre går att rikta annonser mot dem. Facebook erkänner att så sker, men att de alltså inte använder datan för att rikta annonser. 

Däremot säger Facebook inget om varför de då samlar in datan från och om de här användarna, men vi kan ju göra en rätt kvalificerad gissning: därför att de fortfarande vill kunna vissa upp anpassat och personaliserat innehåll. Vilket… inte heller är ett jättebra svar för Facebook med tanke på kritiken mot att företaget mörkade sin egen forskning om att särskilt Instagram får en rätt stor del av just tonåringarna, främst flickor, att må sämre.

Men oavsett så finns här en annan rätt intressant fråga att fundera kring. Tjänster som vänder sig till användare under ”annonsåldern” (vad den nu må vara för olika tjänster) hur ska de använda datan de samlar in om ”annonsminderåriga” när användarna väl blir ”annonsmyndiga”?

Jag misstänker att vi kommer att börja se allt mer reglering och lagar som kommer tvinga den här typen av onlinetjänster att ha åldersmässigt vattentäta skott. Alltså att den data som samlas in om ”icke annonsmyndiga”, definitivt om de också är juridiskt minderåriga, inte får användas när användarna väl blir ”annonsmyndiga”. Att plattformarna då måste börja på helt ny kula, utan att (typ) veta något om användarna.

https://techcrunch.com/2021/11/16/facebook-accused-of-still-targeting-teens-with-ads/

TikTok

TikTok inleder samarbete med Contra för att skapa LinkedTok

LinkedTok, vad tror vi om det? LinkedIn möter TikTok? Precis det håller TikTok nu på att rulla ut: en integration med jobbtjänsten Contra. En tjänst som om man så vill är precis vad LinkedIn bara för ett par veckor sedan släppte: en marknadsplats för frilansare. Giggare.

Nu pratar vi inte om att TikTok får stöd för fullständiga CV-profiler. Inte än åtminstone. Istället handlar det om att tiktokare kan koppla samman sin TikTok-profil med Contra för att på så sätt länka till sin professionella profil i den externa tjänsten. Dessutom är en omvänd integration också på gång - en där företag kan annonsera en tjänst via en tiktok med länk tillbaka till ett ansökningsformulär direktkopplat till TikTok-användarens Contra-profil.

Om man vill så gör TikTok här ungefär samma sak som det som var en stor faktor till att TikTok blev så populär till att börja med: de satsade på intresse som gemensam nämnare för det innehåll som visas och inte (framförallt) det sociala nätverket. I Contra-fallet så handlar det primärt om vad man gör, inte vad man har för roll eller vad man har gjort tidigare. Visst, lite haltande jämförelse, men samtidigt ett rätt annat angreppssätt än LinkedIn. Där är CV:t fortfarande drottning och kung.

Det handlar alltså om en tjänst som här vänder sig till giggare, men vi kan nog lugnt säga att det här bara är ett första steg för TikTok.

Och LinkedIn håller fast vid hur det alltid har funkat. Inklusive att bygga murar mot alla externa tjänster, snarare än att jobba för att integrera dem.

https://techcrunch.com/2021/11/16/contra-partners-with-tiktok-to-add-a-little-linkedin-flavor-to-the-social-video-app/

TikTok lanserar The Roundup - ny serie för hjälpa annonsörer bli bättre på att skapa innehåll för TikTok

Behöver du hjälp på traven att komma igång med eller levla upp ditt tiktokande? Nu har TikTok släppt en ny serie som ska kunna hjälpa till med precis de sakerna. The Roundup, en serie som ska visa upp ”några av de mest intressanta och framgångsrika varumärkeskampanjerna på TikTok”.

TikTok Launches The Roundup, A New Content Series

Last week, TikTok launched "The Roundup," a new content series that showcases some of the most interesting and successful brand campaigns on TikTok.

Når TikTok 1,5 miljarder användare nästa år?

Hur många använder TikTok nästa år? Över 1,5 miljarder människor, om vi ska tro App Annie. Det är det som appanalysföretaget har kommit fram till efter en titt i kristallkulan. Och med tanke på hur TikTok har rusat fram senaste åren så känns det milt sagt som ett troligt scenario.,

Samtidigt så kom häromveckan uppgifter om att Douyin, TikToks kinesiska systerapp, ”bara” ökade antalet användare med 4 % senaste året fram till september i år. Det skedde i samband med rapporter om att ägarbolaget Bytedance har organiserat om sig internt.

Likt Facebooks omställning till Meta så handlade det mycket om att formalisera hur det redan fungerar, men en del i omflyttandet var att Bytedances övriga stora konsumenttjänster utöver spel klumpades ihop under Douyin. Något som skulle kunna tolkas som ett klassiskt sätt att, återigen à la Facebook, blurra till siffrorna för att därmed mörka avtagande tillväxt.

Douyin bedöms vid det här laget ha 640 miljoner dagliga användare, vilket förmodligen är rätt nära antalet månadsanvändare. 4 % tillväxt skulle i så fall innebära lägre tillväxt vad gäller dagliga användare än exempelvis Facebook och Messenger senaste året (+6 %) enligt senaste kvartalsrapporten och ännu längre efter dalig-tillväxten sammantaget för de fyra Facebook-apparna (+11 %).

Nu har senaste året varit ett knasigt år för kinesiska techbolag, med klappjakt och regleringshets från kommunistpartiet, så tillväxten kan ha fått sig en törn av det. Men det kan också vara så att Douyin börjar närma sig tillväxttaket i landet redan nu.

Med det sagt så är det förstås utanför Kinas gränser som TikTok växer snabbast. Det kan alltså betyda att App Annie har helt rätt i sin prognos. För drygt två månader sedan gick Bytedance officiellt ut med att Douyin och TikTok numer totalt har över 1 miljard månadsanvändare. Men det kan också bli så att kurvan bryts tidigare än vad App Annie tror. 

Om ett år kanske vi har facit.

New Report Suggests TikTok Will Surpass 1.5 Billion Users in 2022

TikTok continues to go from strength to strength, despite rivals seeking to quell its growth.

TikToks appekosystem är nästan uppe i 1000 appar som laddats ned 1,3 miljarder gånger

Här är en rätt kul uppskattning från appanalysföretaget Sensor Tower: TikTok har gett upphov till ett eget ekosystem av appar som mer eller mindre direkt är byggda på och mot tjänsten. Samma sak som vi har sett inte minst kring Facebook. Antalet TikTok-ekosystemsappar ska nu vara upp i nästan 1000 appar och de har laddats ner totalt 1,3 miljarder gånger.

I takt med att företag som Apple, Google och Facebook har satts under allt mer press från reglerare så har de allt oftare lyft fram hur viktiga de är för samhällsekonomin. Hur mycket pengar och hur många arbetstillfällen de direkt och indirekt har gett upphov till. TikTok-ekosystemet är ännu ett exempel på det.

Men det är också ett ganska bra mått på hur stor och mogen en tjänst börjar bli. När en uppstickare och nykomling - som många gånger i sig är sprungen ur eller är beroende av några av de befintliga stora plattformarna - blir en plattform i sig själv. Och en som i sin tur sedan börjar yngla av sig nya, externa tjänster och företag.

TikTok Has Spawned Its Own Ecosystem of Nearly 1,000 Apps Totaling 1.3 Billion Downloads

Since January 2014, more than 900 apps have launched worldwide hoping to capitalize on TikTok's popularity, Sensor Tower data shows.

TikTok går om Instagram i åldrarna 12-17 i USA

Ny undersökning från Forrester som visar på ungefär samma mönster som vi har sätt på andra håll: TikTok går om Instagram i popularitet i åldersgruppen 12-17 år. Så de yngre tonåringarna om man så vill.

Åtminstone om man med popularitet menar återkommande användning. 2020 så svarade 61 % i målgruppen att de använde Instagram varje vecka och medan tvåan TikTok skrapade ihop 50 % av de svarande. I år är det alltså ombytta roller: 63 % för TikTok och 57 % för Instagram.

Visst, vi pratar om USA och visst, det är en enda undersökning. Men vi har som sagt var sett ungefär samma utveckling även här hemma i Sverige. Med det sagt så finns det dock två saker att notera här:

1. Även om apparna har bytt plats så är det totalt sett fler som använder Instagram och TikTok. Och avståndet har dessutom krympt mellan ettan och tvåan: 11 % för ett år sedan, 6 % i år.

2. En förklaring till utvecklingen, åtminstone delvis, lär inte bara vara att TikTok har rusat i popularitet. Det lär också handla om att några av som svarade förra året har lämnat åldersspannet och några som inte var med förra året har klivit in underifrån. Även om vi pratar om samma åldersintervall så är det inte samma människor (vilket det aldrig är i två undersökningar av den här sorten, men ni fattar). Jag misstänker därför att Instagram-användandet fått sig en lite knuff uppåt i åldersspannet som nu börjar med 18.

No Title

No Description

Snapchat

Snapchat satsar på att bli ännu mer som TikTok med nya musik-AR-linser

Snapchat tar ännu ett steg för att tiktokifiera sig: nytt musikrättighetssamarbete med skivbolaget Sony. Men det är inte samarbetet i sig som är det tiktokiga, utan att Snapchat samtidigt gick ut med att de kommer att släppa en ny slags musik-AR-lins.

Sound lenses är vad de låter som: linser med inbyggd musik. Sony-musik i det här specifika fallet, kan vi tänka. Jag är inte helt på det klara med hur linserna kommer att fungera, men enligt Snap så ska den nya linsen ”omvandla bilder av någon så att de ser ut som att de sjunger en sång” plus Cameo Sound Lenses som ”applicerar visuella effekter som förvandlar dig och en vän till stjärnorna i er egen animerade musikvideo”. Så jag får väl helt enkelt ta reda på hur det tar sig ut i praktiken.

Men oavsett så satsar Snapchat ännu mer det som alltid har varit kärnan i och en väldigt stor del i TikToks framgångar: musik. Och då inte bara för att det är kul utan förstås också för att användarskapade videos kan ge musik som inkluderas en rejäl boost lyssningsmässigt. Men omvänt så har Snap också hittat på ett sätt att direkt kapitalisera på linsformatet kopplat till musik. Den nya linsen gör det möjligt för skivbolag och artister att betala (eller sänka rättighetsersättningen) för att samförpackas med en lins som sedan kan användas av Snapchat-användarna för att marknadsföra låten.

https://techcrunch.com/2021/11/15/snapchat-partners-with-sony-music-announces-plans-for-new-ar-music-lenses/

Snapchat lägger till Layers i Snap Maps

Nyhet i Snapchat: Layers. Ungefär som det låter: lager i Snap Maps. Snap Maps får 3D. Ja, nästan.

Layers är ungefär det som går att göra i exempelvis Google Maps. Välja att visa olika vyer för kartan. Men det intressanta är att Snap Maps därmed får några nya användningsområden.

En är att det blir möjligt att se sina gamla snaps utmärkta på kartan. Med andra ord kan man se gamla snaps geografiskt utplottade. Och det kanske allra mest intressanta är att Snap siktar på att tredjepartsföretag ska kunna skapa egna lager, som ett läge där konstertarrangören Live Nation kan visa upp alla konserter eller andra arrangemang inom ett område.

Snappare ska alltså kunna lägga till egna lager som de är intresserade av, samtidigt som det blir en ny möjlig plats för marknadsföring för företag. Ännu en ”appbutik” i Snapchat, om man så vill.

https://techcrunch.com/2021/11/17/snapchat-launches-memories-and-explore-layers-on-snap-map/

Twitter

Twitter köper Threader - en tjänst för att dela… Twitter-trådar

Här är ett uppköp som nästan känns lite meta (ja, inte företaget som förr hette Facebook): Twitter köper Threader. Vad är då Threader? En tjänst som gör det möjligt att… dela Twitter-trådar.

Jag hade inte koll på Threader tidigare, men nu när jag läser vad tjänsten består i så känns det som ett rätt givet köp. Ja, eller det känns mest konstigt att Twitter inte har haft den här funktionen själva. Med Threader så har det blivit möjligt att dela just Twitter-trådar i ett format som är lite mer läsvänligt. Tweets formaterade för att enklare läsa sig igenom en Twitter-konversation (eller Twitter-storm).

Men i ett lite större sammanhang så passar köpet också rätt väl in i Twitters 2021-strategi: att sluta vara Twitter. I alla fall Twitter som vi har känt tjänsten så här långt. Mer fokus på fler medier och format och framförallt: ökad satsning på längre format. Även i text. I det sammanhanget så kommer Threader-folket direkt känna sig som hemma hos Twitter.

Twitter acquires Threader, an app that compiles and shares threads | TechCrunch

Twitter announced today that it's acquiring Threader, an app that lets people compile Twitter threads and share their favorites, making it easier to help

LinkedIn

LinkedIn anställer före detta TikTok-chef för att få fart på innehållssatsningen i Europa

Ni som tycker att LinkedIn börjar bli för mycket som Facebook? Be afraid. Be very afraid.

LinkedIn Hires TikTok Alum To Cultivate Creator Relations In The EU, Latin America - Tubefilter

Amid ongoing investment in its resident creator community, LinkedIn has hired former TikTok exec Julien Wettstein to serve as its creator community team lead for the European Union and Latin America. Wettstein will work in close tandem with Andrei Santalo, who joined LinkedIn from Instagram in May, and serves as its global head of community and creators, based in Los Angeles.

Kategorier
Allmänt digitalt Artikel Kryptovalutor

Vad är NFT – egentligen?

NFT – flipp eller flopp? Ja, som all ny teknik så är meningarna delade. Senaste tiden känns det som att det har rasat in artiklar som sågar eller försvarar det just nu väldigt heta formatet. I förra veckan var det dags för ännu en, där hypen sågades. Men det som förvånade mig extra mycket här var vem som höll i sågen: Internetstiftelsens insiktsguru Måns Jonasson.

Vi börjar från början. I förra veckan hade SvD en artikel om NFT:er, där bland annat Internetstiftelsens Måns Jonasson uttalade sig. Jag såg sedan en artikel hos Breakit som gick igenom lite highlights ur SvD:s text. Där konstaterar Måns:

Konstnärer har försökt att hitta på ett sätt att säkra sin försörjning. Det är en klassisk hype, i början är det något nytt och spännande vilket leder till att ett fåtal lyckas tjäna pengar på det. Då ger sig fler in och förmodligen slutar det med att ingen vill köpa. Folk inser att man kan kopiera en jpeg-bild.

och

Jag tippar på att hypen är död inom ett år.

När jag la ut min första spontana reaktion på LinkedIn så flaggade jag för att mina åsikter vilade på rätt skakig grund: eftersom jag inte har någon SvD-prenumeration så kunde jag inte läsa den artikeln eftersom den låg bakom betalvägg. Jag byggde alltså ett resonemang på en andrahandskälla som i sin tur byggde på en artikel där det alltid finns risk att de korta citat från en artikel som publiceras är tagna nästan helt ur sin kontext.

Och som jag misstänkte så bekräftade Måns själv att det förstås fanns ett mer utförligt resonemang kring de citat som hamnade i artikeln. Men han bekräftade i och med det indirekt att han åtminstone inte var helt felciterad. Så det som fick mig att reagera på Breakits/SvD:s artiklar och Måns citat gäller alltså fortfarande.

Nu kommer jag rätt mycket ta utgångspunkt i det Måns konstaterade i artikeln, men han är förstås inte ensam i den här synen. Det handlar alltså egentligen om ett bredare resonemang. Men oavsett så handlar det om tre saker som jag reagerar på i Måns uttalande om NFT:er och framtiden. Ja, jag skulle säga att det är tre saker där Måns helt har missuppfattat tekniken och i min värld har fel i sin verklighetsbeskrivning.

Vad är NFT?

Men först, en kort sammanfattning av tekniken vi faktiskt pratar om här. NFT, eller non-fungible tokens. Ett av de förmodligen sämsta namn som har getts en teknik om man vill att den ska bli något för gemene man.

Väldigt förenklat så är NFT en blockkedjebaserad teknik som är tänkt att vara en digital version av det som är en självklarhet i den fysiska världen: kunna sälja digitala föremål i begränsad upplaga. I stort kan man säga att en skillnad mellan fysiska objekt och digitala objekt är att den sistnämnda kategorin gör det möjligt att skapa en oändlig mängd kopior utan försämrad kvalitet. De kräver heller inte att varje kopia som görs kostar råvara. Om du gör en fysisk kopia av exempelvis en tavla så krävs att du trycker upp kopian på papper eller liknande.

Du kan förstås göra en digital kopia av ett fysiskt föremål, men då innebär det oftast någon grad av försämrad kvalitet. Som att skanna in eller ta en bild av en fysisk tavla. Ja, och så har vi förstås merparten av alla fysiska föremål: de blir inte alls de samma i en digital version. Som en kruka eller en stol.

Det här var också en stor anledning till att musiken när den blev digital direkt förlorade i värde. Ännu mer när den digitala musiken sedan kunde distribueras över internet – helt utan fysiska förpackningar. Det gick att kopiera en musikfil hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämrades.

NFT är alltså en teknik som ska kunna göra det möjligt att släppa digitala föremål i begränsade upplagor. Precis som fysiska föremål som kan någon bestämma sig för att bara släppa tio exemplar av ett föremål som tio personer sedan kan köpa. När de tio exemplaren har sålt slut så finns det inga fler. Det enda sättet att sedan kunna få tag i ett exemplar är att köpa det från någon av dem som sitter på de tio exemplar som såldes. Andrahandsförsäljning, alltså. Precis som det fungerar för fysiska föremål.

NFT-tekniken löser det här genom att varje sålt exemplar kopplas ihop med en ägare i ett ”publikt register”. Andra kan gå in i registret och se vem som äger ett av de digitala objekten. Lite som lagfarten till en tomt eller registret över vem som äger en bil. Om någon försöker sälja en förfalskning så kan man gå in i registret och se om den personen faktiskt äger originalet.

I stort så bygger NFT på samma grundteknik som kryptovalutor. Om man vill göra en väldigt enkelt skillnad mellan kryptovalutor och NFT:er så kan man säga att kryptovalutor är blockkedjeobjekt som innehåller en valuta, som Bitcoin eller Ethereum, medan NFT:er är blockkedjeobjekt som innehåller alla andra slags digitala format.

3 sätt som Måns Jonasson har fel om NFT

Så. Då vet vi i stort vad vi pratar om här. Över till artikeln om NFT:er i allmänhet och citaten från Måns Jonasson i synnerhet. Vi börjar med att titta på citaten en gång till:

Konstnärer har försökt att hitta på ett sätt att säkra sin försörjning. Det är en klassisk hype, i början är det något nytt och spännande vilket leder till att ett fåtal lyckas tjäna pengar på det. Då ger sig fler in och förmodligen slutar det med att ingen vill köpa. Folk inser att man kan kopiera en jpeg-bild.

och

Jag tippar på att hypen är död inom ett år.

Fetningarna är mina och det är här som Måns i mina ögon är ute och cyklar. På tre sätt, närmare bestämt.

1. NFT är mycket mer än bara digital konst

Som jag skrev i mitt försök att sammanfatta vad NFT faktiskt är så är NFT långt mer än bara digital konst. Jag förstår absolut hur vi har hamnat där. De mest uppmärksammade NFT:erna har varit konst i någon form. Som när Beeples ”Everydays: The First 5000 Days” såldes för 69 miljoner dollar (ett verk som egentligen är vad de heter: en samling av 5000 individuella verk). Ja, även när Twitter-grundaren Jack Dorsey sålde sin och därmed världens första tweet som en NFT för 2,9 miljoner dollar så var det i mångt och mycket, tja, en konstinstallation.

Och det är kanske framförallt det här som har fått just konstnärer att hoppa på NFT-tåget. Bilder var lite först ut som format att krängas som NFT och visst lär det ha funnits konstnärer som hoppas dra in tokmycket pengar. Men det är nära nog som vanligt de redan etablerade som kunnat tjäna några pengar alls. För övriga är det inkomstmässigt lika tråkigt som vanligt när det gäller konstskapande. Och, ja, det lär de flesta som hoppar på NFT-tåget vara smärtsamt medvetna om. Men NFT, precis som den mesta ny teknik, har gett nya uttrycksmöjligheter konstmässigt.

Det kanske mest lysande metaexemplet så här långt var när blockkedjeföretaget Injective Protocol köpte ett original av konstnären Banksy för 95 000 dollar som de sedan . Videon när verket brann upp såldes sedan som en NFT för 380 000 dollar. Och ja, det i sig var förstås en blinkning, en referens och en kommentar till att Banksy själv förstörde ett av sina verk i en dokumentförstörare, precis efter att någon hade köpt verket för 1,4 miljoner dollar vid en auktion på Sotheby’s.

Det blir förstås ännu bättre av att det förstörda verket tidigare i höstas, tre år senare, såldes igen. Nu för 25,4 miljoner dollar.

Men det stannar som sagt var inte bara vid konst. Vi har redan sett hur musikartister har anammat, eller åtminstone doppat tån, i NFT:er. Kings of Leon släppte sitt senaste album ”When You See Yourself” som en NFT, inklusive paket med ”Golden Tickets” som ger plats längst från på Kings of Leon-konserter resten av livet, Grimes sålde paket som förutom originalkonst också bestod av originalvideos, Eminems NFT:er bestod av digitala figurer baserade på några av hans karaktärer, instrumentala beats och en exklusiv video och hiphopproducenten Timbaland har släppt paket med låtar och beats tänkta att remixas och sprida vidare.

Musik kan som bekant även avsnjutas live och den som är sugen på att uppleva Swedish House Mafia när de ger sig ut på turné nästa år kan köpa NFT-biljetter som ska ge tillgång till exklusivt material. Konsertarrangören Live Nation talar dessutom om att formatet ska kunna göra det möjligt att ”fördjupa relationen mellan artist och fans” utan att de själva vet exakt vad det innebär. Och visst finns det numer en plattform som renodlat satsar på NFT-konserter. Plus att NFT-biljetter förstås också kan göra det ännu svårare att sälja falska biljetter till evenemang.

Vi har även sett hur NFT:er börjar dyka upp i filmvärlden. Quentin Tarantino sålde osläppta scener från Pulp Fiction som NFT:er och Anthony Hopkins senaste film såldes som en NFT. För både musik och video pratar vi alltså om vad som kan bli nya plattformar för direktförsäljning – och direktdistribution – av digitalt innehåll.

Och konserter och musik blir mer och mer självklara inslag, på metaverse-manér, direkt inuti spel. Men spelvärldar blir också allt viktigare som sociala medier, marknadsföringskanaler och shoppingplattformar. Kryptovalutor blir allt vanligare som inslag för att köpa och sälja föremål inuti spel och här hittar vi också spel baserade på blockkedjeteknik med köp och sälj av NFT:er som del av spelupplevelsen.

Ja, och självklart har TikTok släppt en egen NFT-kollektion med några av plattformens stilbildande och ikoniska klipp.

Och det i mitt tycke kanske mest spännande med NFT-tekniken är att den har stöd för att bygga in ”royalties” i själva NFT:n. Den som skapar en NFT (lite beroende på vilken plattform som används för att skapa den) kan välja att ange en royalty, exempelvis 3 % av köpesumman. När NFT:n sedan säljs vidare så får upphovsmakaren del av försäljningssumman – varje gång som objektet säjs. Det skulle alltså kunna bli ett helt nytt sätt för upphovsmakare att få betalt för sitt arbete – även när de börjar säljas vidare i andra, tredje och fjärde hand. Ja, överlag att det byggs upp ett alternativt sätt att ta betalt och tjäna pengar för digitalt innehåll.

Jag stannar här. Det här är bara ett axplock av områden där NFT:er redan är vanliga och drar in rätt bra med pengar. Inte bara när megakändisar står som säljare. Men ni fattar nog min poäng.

NFT är i stort ett behållarformat som kan rymma i princip vilket digitalt objekt som helst. Och även fysiska föremål. Åtminstone ägarbevisen till dem.

2. Folk är beredda att betala för unika upplevelser

Internet har gjort att ungefär allt som går att göra digitalt finns tillgängligt oberoende av tid och rum. Men i takt med att allt finns tillgängligt överallt för alla hela tiden så ökar också vår önskan efter det unika och begränsade.

Det är därför vi fortfarande går på konserter eller bio, trots att det lika gärna skulle kunna gå att uppleva hemma i vardagsrummet. 

Men det är också därför som försäljningen av vinylskivor är på sina högsta nivåer på hur länge som helst. Och ja, till och med den gamla klassiska kassetten mår bättre än på väldigt länge. 

Visst går det att argumentera att vinylköparna gör det för den överlägsna ljudkvalitetens skull. Men med tanke på att nästan alla de stora musikströmningstjänsterna numer erbjuder hifi-kvalitet för den som vill – kvalitet som ska vara i nivå med eller till och med bättre än ljudet från vinylskivor (ja, i teorin åtminstone) så blir det argumentet allt mindre giltigt.

Inte minst som det behövs ljudutrustning och, krasst talat, inredda rum som är optimerad för den typen av ljudkvalitet för att man ska kunna få ut den fullständiga upplevelse. De flesta lär inte sitta på det, inte ens bland dem som köper vinyl. Och att kassetten i det här sammanhanget fått ett uppsving är ännu märkligare. Särskilt som det kostar mer än en månadsprenumeration på Spotify för att få tag i samma låtar via de fysiska formaten.

Vad som är mindre märkligt är att det här händer. Förutom att vi numer som sagt var är extra svultna på det exklusiva så har vi människor alltid fungerat så här.

Det finns väldigt få som behöver köpa originalverk. De flesta är precis lika glada med en plansch med en kopia av ett Banksy-verk på väggen. Eller vilken konstnär som helst. Med rätt ram så kan du få originalet av ”Mona Lisa” på väggen hemma i bostaden (även om det kanske blir lite svårare att övertyga dina vänner om att det inte är en billig kopia i just det läget).

Men trots att vi kan få tag i (typ) samma sak för en betydligt lägre peng så betalar vi för originalet. För även om ingen annan vet det så vet JAG att jag sitter på ett original. Det räcker för mig. Det gör att värdet av upplevelsen större för mig. Oavsett om det handlar om att titta på en tavla på väggen eller lyssna på musiken från en vinylskiva.

Sedan finns det förstås två andra saker utöver själva upplevelsen vid konsumtionen. Den ena är att ett originalverk av en konstnär kan öka i värde. En investering, alltså (och ja, även en plansch kan öka i värde i takt med att folk kastar sina exemplar, men inte lika mycket). Och den andra saker är att vi vill betala den som har skapat verket. Vi vill visa vår uppskattning för upphovsmakaren, mer än att bara betala något öre för en strömning (eller inte alls om vi piratar).

Precis samma mekanismer gäller för NFT. Det är tekniken som är ny. Våra mänskliga drivkrafter och sätt att rationalisera beslut är samma som de alltid har varit.

3. Digitala objekt > fysiska objekt

Men så har vi också det stora svagheten i ovanstående resonemang. Det handlar om att du betalar för något som är begränsat på riktigt. Du betalar inte bara för musiken på en vinylskiva, du betalar för själva plastskivan och omslagsmaterialet tryckt på något pappersliknande material. Och om du går på konsert eller bio så upplever du inte bara exakt samma sak som du skulle kunna lyssna på eller se hemma – du får en annan slags upplevelse med andra människor, större ljud och större skärm. I några av NFT-exemplen jag gick igenom ingår fysiska upplevelser och produkter på köpet.

Men när det handlar om saker som är rent digitala så finns inte de här sakerna. Som Måns konstaterar: folk inser att man kan kopiera en jpeg-bild.

Och mitt svar på det blir att… det är ett resonemang hårt förankrat i ett 1900-talssätt att tänka.

Vad Måns säger är krasst sagt samma invändning som Apple möttes av när de lanserade iTunes 2001: vem vill betala för digital musik? Antingen betalar du och får en skiva eller så piratar du. Folk kommer att inse att det går att kopiera en mp3-fil.

Med andra ord: om man inte får något i handen så är en sak inte värd något. En quid pro quo som gör att man får någon form av fysiskt produkt eller någon form av upplevelse som kan upplevas i den fysiska världen.

För så har det varit under nästan hela mänsklighetens historia. För oss som är födda och uppvuxna på 1900-talet är det normen. Men nu finns det som bekant människor som får rösta och gå på Systembolaget som inte minns en värld utan internet. Det finns de som inte minns en värld utan smartmobiler. Eller för den delen: en värld utan Snapchat.

Det är en generation när det digitala är nära nog helt jämställt med det fysiska. Eller kanske rentav där det digitala är normen och det fysiska ”den andra skärmen”. 

Det räcker att titta på de pengar som läggs i spel. Det i sig är förstås inte nytt, spelar har länge betalat för bättre utrustning eller för att skaffa sig spelmässiga fördelar. Framförallt när spelet i sig varit kostnadsfritt att spela. Men nu börjar det mer och mer handla om saker som i sig inte tillför något när man spelar. Möjligheten att få en unik outfit. Eller att sin spelkaraktär några nya dansmoves.

Det är ingen slump att allt fler klädföretag satsar på samarbeten med eller att ta fram kollektioner för virtuella världar. Som Guccis sneakers som bara går att ha på sig i virtuella miljöer – eller i AR-miljöer. Så du kan alltså ha på dig dina digitala sneakers på bilder som du delar online i tjänster utanför den virtuella världen. Skillnaden mellan den digitala världen och den fysiska världen är ju mer eller mindre obefintlig.

Och även här gäller samma grundmekanismer som i den fysiska världen: saker har ett värde om någon är beredd att betala för det, annars har det inget värde. Ett par virtuella sneakers kan alltså bli mer värda än den fysiska kopian – särskilt som den digitala skon alltid är i mint kondition. (Åtminstone fram till dess att även virtuella kläder kommer att börja visa upp slitage när de har använts ett tag.)

Fysiskt eller digitalt? Same same. Värdet beror på vem du frågar.

Och visst: även i de här digitala exemplen så får man något för pengarna som är svårare att få tag i än att kopiera en jpeg-fil. Men varje dag betalar miljontals människor innehålllsskapare för innehåll, även om de kan konsumera samma innehåll utan att betala. Bara för att man vill visa sin uppskattning. Och säkerställa att man kan få mer av samma vara.

De flesta lär kopiera en jpeg-fil utan att betala om de kan. Men även när det handlar om digitala objekt som kan paketeras som en jpeg-fil så kommer det alltid kunna finnas människor som är beredda att betala. Om värdet upplevs tillräckligt stort.

Och så har vi det där med hypen

När jag först skrev om artikeln med Måns Jonassons citat på LinkedIn så undrade jag ”hype” definierades. Det jag misstänkte och utgick ifrån var att vi pratar just om hypen. Alltså inte om NFT som teknik eller fenomen utan om den just nu halvt hysteriska uppmärksamhet runt NFT:er. Där kommer hypen garanterat lägga sig. Det gör den alltid – oavsett om en teknik eller ett fenomen tar fart eller inte.

Hypekurvan formulär 1A.

Efter en hype kommer mycket riktigt nästan alltid en krasch. Antingen för att folk konstaterar att det inte gick att tjäna pengar på eller för att folk bara blir utmattade när något har sugit ut allt syre ur det (digitala) rummet därför att ALLA vill hoppa på tåget.

Men det bygger ofta också på att tekniken, som oftast är fallet, ligger lite för långt före. Antingen är tekniken inte tillräckligt lättanvänd eller så finns inte de förutsättningar som behövs hos gemene man. Dessutom behöver affärsmodeller och framförallt användarbeteenden tid att komma ikapp. Då är hypen död sedan länge, men den praktiska nyttan och möjligheten att bygga business har istället kickat in.

Kommer Breakit och SvD göra stora artiklar med ”Vad är egentligen NFT?” om ett år? Förmodligen inte. Något annat är veckans smak. Kommer NFT, oavsett om vi pratar konst eller andra former av (digitalt) innehåll, att vara det som håller världsekonomin under armarna om ett år? Förmodligen inte.

Men samtidigt: första halvåret 2021 så ska NFT:er ha dragit in 2,5 miljarder dollar. Jag är övertygad om att det kommer att vara minst dubbelt upp under första halvan av 2022. Utan att vi kommer att prata särskilt mycket om det.

Det heter ofta att vi kortsiktigt överskattar vilket genomslag en ny teknik kommer att få och underskattar genomslaget på lång sikt. NFT är i definitivt ett sådant fenomen. Kanske inte exakt i sin nuvarande form (förhoppningsvis så är det förskräckliga namnet borta), men precis som att Clubhouse inte flög så högt som många trodde för något år sedan så har Clubhouse trots dett skakat om de övriga sociala medierna rejält och fått dem att på rekordkort tid ställa om sitt totala videofokus till att även omfatta ljud. Det är ett annat fenomen som vi garanterat bara har sett början på.

Jag brukar säga att en ny teknik inte är redo för sitt riktigt stora genomslag förrän någon dödförklarar den.

Det känns lite som att Måns Jonasson var den som tog stafettpinnen i det här fallet.

Kategorier
Allmänt digitalt AR/VR Bekvämlighetsekonomin Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 45 2021 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AR/VR

Pokemon Go-skaparen Niantic lanserar AR-plattform för ett ”metaverse för verkligheten”

Har du hört talas om metaverse? Ja, frågan är väl snarast hur många av dem som är hyfsat intresserade av den digitala utvecklingen som INTE har hört talas om metaverse. Förmodligen då i Facebooks tolkning. Nu när Facebook gått och har bytt namn till Meta så är det just metaverset som är företagets huvudfokus framåt. Men metaverset är trots allt mer än Metas initiativ. Som Pokemon Go-skaparen Niantics nya AR-utvecklarplattform Lightship.

Vad är då Lightship? En utvecklarplattform för att skapa ”metaverse för verkligheten”. Alltså precis det som varit grunden i Pokemon Go – och AR överlag. Alltså ett tajt möte mellan den fysiska världen och den digitala. I Metas version så handlar metaverset (åtminstone just nu) om en värld där det digitala är i första rummet. Mycket VR, alltså att man använder hårdvara för att kliva in i en helt virtuell värld.

Men AR, Augmented reality, är precis vad det heter: en förstärkning av den fysiska världen. Genom att applicera digitala element ovanpå eller som del av den fysiska upplevelsen av världen. Allt från virtuellla pilar som visar vart du ska gå när du följer en vägbeskrivning till monster som ska fångas och tränas.

I det lite mer kortsiktiga perspektivet är det med största sannolikhet den här versionenen av ett metaverse (eller omniverse, eller nuverse – kärt barn har många namn) som kommer bli vanligast. Helt enkelt därför att den kräver mindre hårdvara av oss användare.

Niantic reveals its vision for a ’real-world metaverse,’ releases Lightship AR Developer Kit | TechCrunch

AR technology company Niantic, best known for Pokémon GO, announced today that it will launch Lightship, an AR Developer Kit (ARDK) that will make

 

Bekvämlighetsekonomin

DoorDash köper finska matleveransföretaget Wolt

Konsolideringen på matleveransområdet fortsätter – den här gången i vårt grannland. Amerikanska DoorDash köper finska Wilt för 7 miljarder euro i aktier. Wolts grundare och VD Miki Kuusi blir efter uppköpet VD för DoorDash International.

DoorDash är störst i USA på färdigmatleveranser och ska ha en marknadsandel på över 50 %. Men globalt har företaget så här långt haft en rätt liten närvaro. Utöver USA så fanns DoorDash fram till nu bara i Kanada, Australien och, sedan i somras, Japan. Men kort efter börsnoteringen i våras så flaggade bolaget för att de skulle ge sig iväg på företagsshoppingresa till Europa – och nu verkar de alltså ha hittat något att ta med hem.

Förutom att det här nu ger DoorDash en rejäl närvaro i Europa så innebär det också att DoorDash går från 6 till 29 marknader, får tillgång till 45 000 nya restauranger och liknande och 12 miljoner nya kunder. Ett rätt rejält fall framåt. Ja, förutsatt att det blir grönt ljus för affären överallt.

Och det är förmodligen inte det sista vi ser konsolideringsmässigt bland (mat)leveransföretagen. I USA försvann två DoorDash-konkurrenter förra året när Uber Eats åt upp (hoho) Postmates och brittiskholländska Foodora-ägaren Just Eat Takeaway mumsade i sig (hoho) Grubhub. De senaste åren har det redan skett ett antal uppköp och samgåenden bland den här typen av företag i Europa och vi kan nog anta att det kommer att fortsätta.

DoorDash to acquire food delivery company Wolt | TechCrunch

Wolt represents DoorDash’s sixth acquisition and its second in 2021.

 

Mobilt

Apple får avslag på sin begäran att skjuta på införandet av externa betallösningar i appar

Apple: Snälla, snälla, snälla, kan vi inte vänta med att införa länkar till externa betallösningar fram till dess att stämningen från Epic Games har dansat hela vägen upp till USA:s högsta domstol och vi har vunnit där?

Domare Yvonne Gonzalez Rogers: Nu-uh.

Så kan man sammanfatta nattens nya domslut i rättegången mellan Apple och Fortnite-ägaren Epic Games.

Tidigare i år så lämnade Epic in en stämning mot Apple, som i stort handlade om att Epic anser att Apples Appstore är ett monopol som hämmar konkurrens och innovation (och som av en händelse gör att Epic inte själva kan tjäna pengar på att ha en egen appbutik för iOS). I början av hösten kom så domen, som innebar lite blandade framgångar för de båda företagen. Och båda företagen har självklart överklagat domen, av lite olika anledningar.

En av sakerna som domen krävde var att Apple öppnar för externa betallösningar i sina appar. Via ”länk eller knapp”, vilket gör att det i sig förstås kommer att kunna ge upphov till nya gräl (innebär det att det räcker att länka iväg eller, som utvecklare lär hävda, att det också ska kunna gå att betala direkt inuti en app, utan att betala den sedvanliga Appstore-avgiften?) Apple har fram till 9 december att tillåta detta.

Men eftersom Apple har överklagat – och förstås inte vill att det här ska bli verklighet överhuvudtaget – så lämnade Apple in en begäran till domstolen om att skjuta på införandet fram till dess att rättegången har kommit så högt upp i det amerikanska domstolssystemet som det bara går. Och med tanke på hur prejudicerande den här domen kommer att bli så kan vi nog utgå från att det innebär Högsta domstolen. Och rätt många år fram.

Och samma domare som klubbade domen till att börja med har nu alltså sagt nej till Apples begäran. Motiveringen är främst att Apple just ville att domen skulle pausas till dess att alla överklaganden har gått i mål. Att Apple alltså bad om en tidsmässig blancocheck snarare än att be om uppskov för en viss given tidsperiod.

Nu har Apple förstås överklagat även det här domslutet till nästa instans, så den tjocka tanten har inte sjungit än. Men det börjar ju bli ont om tid. Mindre än en månad kvar.

Frågan är förstås vad som händer om Apple vägrar följa domslutet, ungefär som de har gjort i Sydkorea där en lag som liknar det amerikanska domslutet nyligen har börjat gälla. Om jag ska vara krass så tror jag dock att Apple kommer att ta ett domslut på hemmaplan mer på allvar än en lag långtbortistan. Om Apple vägrar så är det lite att ge uppstycknings- och regleringsivrarna en tidig och väldigt välkommen julklapp.

https://www.theverge.com/2021/11/9/22773082/epic-apple-fortnite-lawsuit-ruling-injunction-stay-app-store-anti-steering-rules

Apple uppdaterar Meddelanden med en anti-dickpick-funktion

Ny funktion som är på väg till iOS i en uppdatering som landar snart. Ett funktion som blurrar bilder med ”tydligt sexuellt” innehåll. Så, ni vet, i praktiken ett… anti-dickpick-filter.

Ja, nu riktar funktionen in sig specifikt på barn. Om en bild bedöms innehålla olämpligt innehåll så blurras den och barnet får en varningstext om att det kan vara en bild som de nog inte vill titta på. När funktionen först presenterades så fick föräldrar notis när ett barn ändå väljer att ”avblurra” en flaggad bild och titta på den, men efter kritik mot att det skulle kunna outa barn, exempelvis någon som är homosexuell utan att föräldrarna vet om det, så skickas inte längre någon notis. Istället har barnet möjlighet att kontakta någon de litar på om bilden. (Ja, eller så kan de visa upp bilden på mobilskärmen, förstås.)

Så vad vi pratar om här är alltså ännu en funktion som Apple ändå kan få kritik för. Vi kan anta att det kommer att komma exempel på hur algoritmen felaktigt klassar bilder, men framförallt så kommer Apple alltså att förhandsgranska de bilder som skickas via Meddelanden. Ska göras lokalt i enheten och ska inte bryta krypteringen, men det är som sagt fortfarande någon form av ingrepp som Apple kan få kritik för.

Och även om funktionen i sig säkert kommer att ha sina skavanker så känns det trots allt som ett bra initiativ.

https://www.theverge.com/2021/11/11/22776028/ios-15-2-beta-communication-safety-messages-children-sexually-explicit-nudity-scan-notifications

 

Ekonomi och finans

Google fjärde bolag någonsin att värderas över 2 triljoner dollar

Så har ännu ett bolag passerat en hysterisk milstolpe: Google (ja, eller ägarbolaget Alphabet om vi ska vara kinkiga). Google blev idag det fjärde börsbolaget någonsin att värderas till 2 triljoner dollar. En tvåa följd av tolv (12) nollor. Eller ganska prick fyra gånger Sveriges samlade BNP förra året.

Så. Lite stort. Bokstavligen.

Det gör att Google nu alltså går med i den exklusiva klubb som tidigare bara haft Apple, Microsoft och det statliga saudiska oljebolaget Aramco som medlemmar.

Och jag är faktiskt lite förvånad. Eller jag hade varit det för inte särskilt många månader sedan. Inte att vi får ett tvåtriljonerdollarföretag till, utan att det är Google – och inte Amazon. Förra året så såg Google ut att börja hacka, samtidigt som annonsmarknaden fick socker i tanken. Amazon hade å sin sida däremot ett finfint 2020, precis som ungefär alla e-handelsföretag. Och även om e-handeln har svalnat av rätt mycket jämfört med förra året så såg det en bra bit in i 2021 som att det var Amazon som skulle knipa fjärdeplatsen och inte Google.

Men senaste månaderna har Amazon åkt på rejäl motvind och lämnade Q3 en rapport som inte var vad marknaden hade förväntat sig. Och det var inte bara e-handeln som hade det tuffare, utan även några andra delar av verksamheten.

Men Amazon är ”bara” drygt 200 miljarder dollar från att bli nästa bolag. Och har än så länge en rätt betryggande ledning ned till sexan Tesla (inte minst efter det att Elon Musk i helgen la ut en Twitter-omröstning som, om han håller sitt löfte, innebär att han ska dumpa 10 % av alla sina aktier i Telsa, ett besked som förstås fick Tesla-aktien att rasa rätt rejält.)

Elbiltillverkaren Rivians börsnotering den sjunde största någonsin i USA

Vad är väldigt hett just nu? Precis. Elbilar. Så föga förvånande var intresset väldigt stort när amerikanska elbilstillverkaren Rivian, backad av bland annat Amazon, klev in på börsen. Rivian noterades till ett börsvärde runt 80 miljarder dollar när aktien började handlas, för att sedan fortsätta rusa till en värdering över 100 miljarder dollar under handelsdagen.

Faktum är att Rivians notering blev en av de största i USA någonsin. Den sjunde största, till och med. Rivian kunde ta in 12 nya dollarmiljarder i och med noteringen och det är som sagt var bara sex andra bolag som har lyckats bättre (Alibaba, Visa, elbolaget Enel Group, Facebook, General Motors och Deutsche Telekom). 

Värderingen 100 miljarder gjorde i sin tur att Rivian värderades högre än i princip alla andra biltillverkare i världen – utom Tesla, Toyota, Volkswagen och kinesiska BYD. Detta trots att Rivian knappt har levererat några bilar än.

Så det innebär med andra ord att ”galna förväntningar” ska in på lodrätt sju och vågrätt åtta.

Rivian goes public in one of the biggest IPOs ever

EV startup Rivian has debuted on the Nasdaq stock exchange after one of the biggest public offerings ever. The Amazon-backed company raised nearly $12 billion and now has a valuation of over $100 billion – more than Ford or GM.

Xiaohongshu, Kinas svar på Instagram, värderas nu till 20 miljarder dollar

Ännu en kinesisk social plattform fyller på kassan. Xiaohongshu (som på engelska blir ”Little red book” eller bara ”Red”) tar in 500 nya miljoner dollar, vilket ger företaget en värdering rund 20 miljarder enligt de uppgifter som har kommit ut.

20 miljarder kan i det stora hela taget kanske kännas lite med tanke på att Twitter numer värderas runt 43 miljarder dollar och Pinterest 30 miljarder. Men trots att Xiaohongshu verkar i Kina, och har hänt med ett tag, så har tjänsten ”bara” 100 miljoner aktiva användare. 300 miljonerish totalt. Åtminstone enligt siffror från 2019 och 2020 Så sett så så är det en rätt bra värdering, milt sagt.

Men användarsiffrorna har alltså lite tid på nacken och lär ha gått upp, med tanke på att Xiaohongshu ska ha växt snabbt fram till dess. Visst, lite avkylning efter 2020 kan vi nog räkna med, men trenden är sannolikt uppåtgående fortfarande. Eftersom Xiaohongshu inte är börsnoterade så är det lite si och så med insynen i siffrorna – och det var också börsnoteringen som fick Xiaohongshu att ta in nytt kapital. Eller rättare sagt: som en följd av Kinas klappjakt på techbolag under året så ställde Xiaohongshu in sin planerade utlandsnotering. Det blev istället till att ragga mer pengar på andra sätt.

Och bevisligen gick det rätt bra på det området. Inte så konstigt med tanke på att Xiaohongshu positioneringsmässigt ligger helt rätt till just nu. Huvudfokus är social shopping, mer specifikt gränsöverskridande sådan. Utländska företag kan alltså använda plattformen som skyltfönster för att nå Xiaohongshus kinesiska användare. Användare som dessutom helt och hållet är under 30 år och till 70-80 % kvinnor. Dessutom rätt köpstark del av den demografin, kan vi tänka.

Närmaste västerländska jämförelse? Instagram, brukar det heta.

China’s Little Red Book raises US$500 million amid IPO waiting game

Social e-commerce app Xiaohongshu raised the money from existing investors after being forced to put IPO plans on hold by regulatory changes from Beijing.

 

Allmänt

Microsoft Teams kommer till Facebook Workplace

Det här är lite stort. Microsoft Teams integreras med Workplace, samarbetsplattformen från Meta, som en gång i tiden hette Facebook. Ja, det är inte en total integration, men det handlar oavsett om en app i Teams som gör att användare kan komma åt Workplace-innehåll direkt från Teams.

Som artikeln konstaterar så är det inte första integrationen mellan Microsofts tjänster och Workplace, men det här är första gången som det handlar om ett renodlat kommunikationsverktyg som trots allt är en konkurrent till Workplace. Delvis, åtminstone.

Det visar att de två företagen än mer vill bygga allians mot andra, läs framförallt: Google. Meta får tillgång till det Microsoft är bäst på, som molntjänster och produktivitetsverktyg, medan Microsoft kan dra nytta av att Meta kan det sociala. Och en öppning till en hel massa användare.

Men det kanske mest intressanta med det fördjupade samarbetet just nu är något helt annat som har hänt senaste veckorna. Först bytte Facebook som bekant både namn och inriktning – de är numer Metaverse first – och i förra veckan så var det dags för Microsoft att officiellt ta ett rätt stort steg mot ett eget metaverse. Och Teams kommer bli först ut.

Det börjar alltså allt mer kännas som att det kanske inte kommer att bli två olika metaverse från de båda bolagen, utan mer eller mindre ett och samma. Ja, det kommer förstås finnas fler metaverser än så, men det som byggs av Microsoft och Meta.

Microsoft partners with Meta to integrate Teams into its Facebook-like Workplace

Microsoft and Meta are partnering to integrate Microsoft Teams into Workplace. You’ll soon be able to access Workplace content in Teams, and Teams video meetings inside Workplace.

Apple gör det enklare för anhöriga att komma åt avlidnas iCloud-data

En väldigt bra ny funktion från Apple som dyker upp i uppdateringar snart: ett sätt för efterlevande att komma åt en närståendes iCloud-data när den personen har gått bort. Legacy contacts heter funktionen som gör det möjligt att lägga till upp till fem personer som ska kunna få tillgång när någon har avlidit. Apple gör alltså äntligen som Facebook, Google och Twitter.

Förutom att en person måste ange vilka kontakter så ska omfattas så krävs det fortfarande dödsattest och ”an access key” (lite oklart vad det innebär, förmodligen något som Apple kan dela ut till de personer som är efterlevandekontakter efter det att Apple har fått in dödsattesten).

Att Apple har varit lite segare på bollen än exempelvis Facebook är inte så konstigt, med tanke på att vi pratar om information som trots allt är känsligare. Utöver de saker som finns även hos Facebook, som bilder, videos och kontakter, så innebär iCloud tajtare koppling till saker som betalningar. Men det är trots det något som kommer väldigt mycket för sent.

Still, bättre sent än aldrig. För även döden blir förstås, på alla sätt, mer och mer digital. Frågan är förstås hur länge det dröjer innan digitala tillgångar formellt blir del av bouppteckningsprocesser och arvshantering.

https://www.theverge.com/2021/11/10/22774873/apple-digital-legacy-program-comes-to-ios15-iphones-macs

USA:s representanthus introducerar lagförslag för att reglera algoritmer

Senaste åren har som bekant algoritmer hamnat allt mer i fokus. Något som funnits ungefär hur länge som helst – och som förekommer mest överallt – men som numer är synonymt med att ”onda och vinstkåta Facebook dödar sina användare och demokratin som vi känner den”. Och något som, nära nog bokstavligen talat, är en teknikalitet hamnar därmed alltmer på lagstiftares radar. Nu har USA:s representanthus introducerat ett lagförslag som siktar på att ta sig an och reglera just algoritmer.

De kongressledamöter som står bakom lagförslaget, snudd på unikt just nu, hör hemma både i Demokraterna och i Republikanerna. En av få frågor som alltså förenar de båda partierna 2021. Och det som de två sidorna har kommit överens om är att onlineplattformar ska erbjuda möjlighet för sina användare att se ”omanipulerat innehåll”. Detta genom att användarna ska kunna växla till en ”inmatningstransparent algoritm” som ”inte baseras på användardata för att avgöra vilket innehåll som användaren ser”. Så krasst talat handlar det om typ ett kronologiskt flöde, eller något åt det hållet.

Och ja. Det handlar förstås mer än något om företaget som förr hette Facebook. Snudd på nästan bara. Lagförslaget undantar dessutom företag med färre än 500 anställda eller som har en årlig omsättning under 50 miljoner dollar eller som ”samlar in data” om mindre än 1 miljon användare per år. Och det är lite märkligt. På två sätt.

Det ena är att mindre tjänster oavsett lär ha mindre algoritmskills till att börja med. Visst, inte så att du måste vara Meta-stor för att använda algoritmer för att styra visning av innehåll, men lär vara mindre vanligt.

Den andra märkligheten är att… det alltså är fritt fram för mindre företag att ”manipulera” sina användare? Och måste de sedan lägga till en icke-användardatabaserad ranking den dagen som de går över någon av ovanstående storleksgränser?

Och, tja, då har vi inte ens börjat prata om hur det skulle kunna påverka en plattform som TikTok. Eller för den delen e-handlare som Amazon, som förmodligen inte omfattas – trots att de använder drösvis av användardata för att visa och rekommendera innehåll.

Exclusive: New bipartisan bill aims to reduce sway of ”opaque algorithms”

The bill requires tech platforms to offer users an option to view content unsorted by personalized algorithms.

NFT-hypen död inom ett år (och internet är en fluga)

Det här är milt sagt… förvånande. Framförallt vem det kommer från.

Jag brukar säga att en teknik, eller något (digitalt) fenomen överlag, inte är redo för sitt riktigt breda genomslag förrän någon dödförklarar den. Så inte så oväntat att det börjar bli dags att dödförklara NFT:er. Den blockbaserade  som är tänkt att kunna göra det möjligt att sälja digitala föremål i begränsade upplagor på samma sätt som fysiska varor alltid har fungerat. En inte helt självklar – eller ens rationell – teknik till att börja med.

Men nu kommer alltså dödförklarandet från… Internetstiftelsens Måns Jonasson.

Jag har inte läst hela SvD-artikeln (because ingen prenumeration), jag vet inte hur pass rättciterad Jonasson är och exakt hur han definierar ”hypen” så det kan vara saker som har försvunnit i översättningen (ja, eller i citerandet). Men det här citatet:

Konstnärer har försökt att hitta på ett sätt att säkra sin försörjning. Det är en klassisk hype, i början är det något nytt och spännande vilket leder till att ett fåtal lyckas tjäna pengar på det. Då ger sig fler in och förmodligen slutar det med att ingen vill köpa. Folk inser att man kan kopiera en jpeg-bild.

följt av

Jag tippar att hypen är död inom ett år.

är farligt nära att säga att säga att internet är en fluga.

Experten sågar hajpade kryptotrenden som drar in miljarder: ”Död inom ett år”

Många satsar på att NFT:er ska revolutionera internet genom att göra det möjligt att äga saker som bara existerar på nätet. Men tekniken har också kritiserats, bland annat för att vara skadligt för miljön. En som nu sågar fenomenet är organisationen Internetstiftelsens trendexpert.