Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
AR/VR
Meta Quest kräver inte längre Facebook-konto, istället krävs… Meta-konto
Stora förändringar hos Meta! Kravet på att ha ett Facebook-konto för att kunna använda Metas VR-set försvinner! Istället krävs… ett Meta-konto.
Så, ja. Typ same same. En teknikalitetsmanöver som trots allt innehåller rätt mycket.
Redan när Facebook blev Meta så pratades det om att Meta skulle minska beroendet av Facebook som någon form av hubb för det… mesta. Mark Zuckerberg nämnde att det istället skulle kunna dyka upp ett paraplykonto för Metas samtliga tjänster. Precis det Meta-kontot är. För den som vill så går det att koppla ihop Meta-kontot med sitt Facebook- eller Instagram-konto.
Förändringen är alltså vare sig oväntad eller konstig. Meta har som bekant även formellt och fullt ut organiserat sig i två huvudsakliga delar: de sociala apparna (a.k.a. där alla användare är) och i…. resten (a.k.a. där användarna inte är). Den senare delen är Metas tänkta framtidsverksamhet, med VR och metaverse men även den övriga hårdvaran som Portal-skärmarna.
Det ligger givetvis nära till hands att tänka att det här är ett försök att kapa banden mellan det nedsolkade Facebook-varumärket och framtids-Meta. Vill man vara lite snäll så kan man säga att Meta organiserar sina konton på samma sätt som företagsorganisationen, med Meta som huvudvarumärke och de övriga tjänsterna under det.
Men det finns nog också betydligt mer affärslogiska anledningar. Som att många i den potentiella Quest-målgruppen, som spelare, inte använder Facebook. Att kräva ett Facebook-konto kan hindra VR-tillväxten. Men det finns säkerligen också omvända tankar: genom att få användare i Metas kontorullor så ökar chansen att knuffa över dem till Instagram – och kanske till och med Facebook.
Vi har sett hur Meta pushar Facebooks grupper allt hårdare som halvt frikopplad grej från resten av Facebook. Det är med andra ord inte särskilt orimligt att tänka att Meta kommer att, tja, pusha in Facebook-grupperna även i sin VR-satsning. Direkt och indirekt.
Med andra ord: uppdelningen av kontona handlar inte nödvändigtvis om att distansera och tydligare separera Metas tjänster från varandra – utan kanske det precis omvända. Vi kan nog vara rätt säkra på att Meta till sist kommer att landa i ett konto to rule them all.
https://techcrunch.com/2022/07/07/meta-is-dumping-facebook-logins-as-its-metaverse-id-system/
Bekvämlighetsekonomin
Amazon nysatsar på restaurangleveranser med nytt Grubhub-samarbete i USA
När hela världen tvingades sitta hemma under pandemin upptäckte väldigt många digitala tjänster. Antingen helt och hållet eller så fick de upp ögonen för nya tjänster som de inte använt lika ofta (eller alls). Som färdigmatleveranser. Men nu när världen har öppnat igen så har inte minst just restaurangleveranstjänsterna fått det tuffare med neddragningar, konsolideringar och utslagning som följd. Det är ett toppentillfälle att satsa på det här segmentet. Tycker Amazon.
Trots att Amazon storsatsar på sin logistik – från första till sista metern – så har företaget haft lite av/på-förhållande till leveranser av färdigmat. Nu är det dags för ett nytt på-steg i USA: ett samarvete med matleveranstjänsten Grubhub. Och som så ofta med Amazon så handlar det om att samtidigt bygga ut sitt Prime-erbjudande. Medlemmar i Amazons lojalitetsprogram i USA får nu chans att få ett gratisår med Grubhubs motsvarighet – ett erbjudande som gör att man slipper betala 9,99 dollar i månaden för obegränsat antal Grubhub-leveranser.
Så långt kanske inte så mycket att höja på ögonbrynen över, men så finns det en annan del i samarbetet: Amazon köper också in sig i Grubhubs ägare, brittiska Just Eat Takeaway (JET).
Det i sin tur kommer samtidigt som JET lite halvdesperat försöker kränga av hela Grubhub – en tjänst som JET köpte för bara något år sedan. Ni vet. När det fortfarande var sjukt hett med restaurangleveranser.
Frågan är förstås om det här i förlängningen kan betyda att Amazon sväljer hela Grubhub och integrerar det i den egna logistik- och tjänsteapparaten. Oavsett så betyder det att Amazon nu bli delägare i ett färdigmatföretag som har verksamhet i nära nog hela EU – utom Sverige och Finland. Med tanke på hur mördande konkurrensen är bland den här typen av företag så lär det nog knappast innebära att JET kommer att försöka slå sig in på den svenska marknaden närmaste tiden, så Foodora och övriga behöver förmodligen inte vara jätteoroliga.
Amazon har redan ett liknande samarbete med JET-konkurrenten Deliveroo, men i JET-fallet tar Amazon alltså saker och ting steget längre med direkt minoritetsägande.
Det lär inte direkt göra att konkurrensen inom restaurangleveranser kommer att minska.
https://techcrunch.com/2022/07/06/amazon-takes-a-prime-step-back-into-restaurant-delivery-in-the-us-with-new-grubhub-investment-and-partnership/
Ekonomi och finans
Amazon köper vårdbolaget One Medical
Ännu ett intressant och stort uppköp för Amazon: vårdbolaget One Medical. Amazon hostar upp 3,9 miljarder dollar för One Medical, vilket innebär Amazons tredje största uppköp någonsin (bara Whole Foods och filmbolaget MGM har kostat mer).
Så vad är då One Medical? Det är som sagt ett vårdbolag, med fysiska och virtuella mottagningar. 188 fysiska mottagningar på 25 marknader till och med.
Det kan kanske tyckas lite märkligt att e-handlaren Amazon köper ett företag vars huvudverksamhet är vårdcentraler, men faktum är det är ett rätt naturlig steg. Amazon äger sedan tidigare en apotekskedja, har redan företagsvård i egen regi (som också erbjuds som tjänst till andra företag) och sades så sent som för några veckor sedan vara på gång att ta fram egna vacciner. Kort sagt vill Amazon kapa åt sig en betydligt större del av vårdkakan.
Nu måste köpet förstås godkännas från myndighetshåll och vi kan nog anta att det kommer att gruffas en del. Men att Amazon är berett att lägga så mycket pengar visar hur stor potential Amazon ser att det finns inom det här segmentet.
Along with in-person care, One Medical offers telehealth services.
Amazon köper robotdammsugarföretaget iRobot
Nytt storköp från Amazon. Företagets fjärde största till och med: Amazon hostar upp 1,7 miljarder dollar i cash för att lägga vantarna på robot(dammsugar)företaget iRobot. Mest kända för sina Roomba-dammsugare.
Vi pratar alltså inte om de robotar som oftast kommer på tal när det handlar om Amazon – den typ som är tänkta att arbeta i lager eller dela ut beställda paket – utan hemmabruksrobotar. Jag återkommer med text om varför och vad det betyder för Amazon och alla som säljer och handlar via dem.
Men vi kan konstatera att Amazon är på ett postpandemiföretagsshoppingspree.
De tre företag som Amazon har betalat mer för är Whole Foods, filmstudion MGM och vårdbolaget One Medical. Tre av de fyra största köpen (MGM, One Medical och nu iRobot) har skett ungefär senaste året. Två av dem senaste månaden.
Amazon är under samma regleringspress som övriga techgiganter – på båda sidor av Atlanten. Men trots det utmanar Amazon ödet med jätteuppköp.
Det känns med andra ord som att Amazon börjar tycka att tillväxtutmaningarna börjar bli riktigt jobbiga.
https://techcrunch.com/2022/08/05/amazon-is-buying-irobot-for-1-7b/
Spelplattformen Unity går samman med appverktyget Ironsource
Ännu en stor affär på det digitala området: spelplattformen Unity går samman med sppverktyget Ironsource.
Nästan som vanligt när det handlar om den här typen av affärer så är det inte så enkelt som att ett gäng pengar byter ägare. Utan att jag har full koll på hur kontrollen är tänkt att se ut efter affären så känns det som att Unity köper Ironsource, även om de båda företagen klassar det som ett ”samgående”. Dessutom kommer Unitys två största aktieägare Silver Lake och Sequoia att putta in ytterligare en miljard dollar i det nya företaget.
Så vad gör företagen som är inblandade här kanske du undrar? Unitys huvudsakliga produkt är en spelmotor som kan användas av andra som bas för de spel som utvecklas (om man så vill en konkurrent till Fortnite-utvecklaren Epic Games Unreal Engine). Ironsource – som jag inte kände till sedan innan – har en uppsättning lösningar som ska göra det enklare för utvecklare att tjäna pengar på sina appar via annonser, ”korskanalsmarknadsföring”, distribution och mer.
Som artikeln konstaterar så är corporatespeakversionen att de två företagens verksamheter kommer att komplettera varandra som handen i handsken och ge utvecklare bättre möjligheter att få ”alla verktyg de behöver för att skapa och skala upp framgångsrika appar inom spel och andra konsumentvertikaler som e-handel”. Men att det i praktiken säkerligen handlar lika mycket om två börsnoterade företag som fått sina aktiekurser sönderhamrade senaste året i takt med att vi börjar lämna pandemin och hemmasittandet bakom oss. Ett sätt att konsolidera och pumpa upp musklerna alltså.
Men det finns förstås synergier mellan de båda företagen, konstigt vore ju annars. Det nya Unity (eller om det byter namn?) får en bredare palett med verktyg som apputvecklare kan använda. Och framförallt, som sägs lite mellan raderna, att Unity stärker sitt erbjudande bortom spel. Det kanske mest intressanta är att e-handel specifikt lyfts fram. Ett aktuellt område på egna ben, men är också ännu ett bevis på något som blir ett allt tydligare mönster: hur spelvärldar mer och mer blir rena e-handelsplattformar.
https://techcrunch.com/2022/07/13/sources-ironsource-and-unity-are-merging-in-a-big-consolidation-play-for-gaming-and-interactive-content/
Appteknikföretaget Applovin har lagt bud på att köpa spelmotorn Unity
Just nu känns det som att de stora techföretagsaffärerna står lite som spön i backen. Kanske dags för ännu en: appteknikföretaget Applovin har lagt bud på att köpa spelmotorn Unity. Ja, företaget med samma namn till och med. För 17,5 miljarder dollar.
Applovins affärsidé är lösningar som utvecklare ska kunna använda för att ”skala upp och tjäna pengar på sina appar” medan Unitys teknik finns i spel som Call of Duty och Pokemon Go. En win-win, alltså. Åtminstone enligt Applovin. Vad tycker Unity? Det får vi se när de har tagit ställning till budet.
Här hade historien kunnat ta slut, men Elon Musk har visat oss att det inte är kul om det inte blir en cirkus när techbolag ska köpas upp. Självklart är Applovins bud inte utan brasklappar och meck.
Om vi bortser från det faktum att det inte verkar vara ett bud som varit förankrat hos Unitys ledning så gick Unity för mindre än en månad ut med att de kommer att gå ihop och/eller köpa upp (lite oklart) Ironsource. Vad är då Ironsource? En konkurrent till… Applovin. Så ett av villkoren i Applovins bud är då förstås att Unity måste avbryta affären med Ironsource.
Och samma dag som Applovins bud så meddelade Unity dessutom att de har ingått ännu ett avtal: att sätta upp en joint venture i Kina för att skala upp sin verksamhet i det landet. Vilka är då de andra företagen som ingår i det nya samarbetet undrar du? Bland andra Kinas största e-handlare Alibaba, mobiloperatören China Mobile, mobiltillverkaren Oppo och Douyin Group. Den sistnämnda är i sin tur ägda av Bytedance som äger Kinas största kortvideoapp Douyin. Den som här hos oss heter… TikTok.
Så, tja. Det kanske är dags för för en nya techbolagssåpa. Skönt. Var lite osäker på vad jag skulle lägga tid på i väntan på att nästa säsong av Elon Musk vs. Twitter drar igång i oktober.
Gaming software company AppLovin Corp made an offer on Tuesday to buy its peer Unity Software Inc in a $17.54 billion all-stock deal, threatening to derail Unity’s announced plan to acquire AppLovin’s smaller competitor ironSource .
Metas omsättning minskar för första gången någonsin
Den perfekta problemstorm som världen just nu genomlider (post-pandemi, inflation, krig och annat elände) har gjort att de flesta företag har haft rejäla utmaningar, något som synts i kvartalsrapporterna. Det har framförallt gällt de företag som gynnades av pandemins hemmasittande och ännu mer de som är beroende av annonser (där Apples spårningsbegränsningar stökat till det lite extra). Inte ens de allra största är immuna har det visat sig: i sin senaste kvartalsrapport så visade Meta upp sin första omsättningsminskning på årsbasis någonsin (åtminstone som börsnoterat bolag).
De 28,8 miljarder dollar som företaget drog in under Q2 var 1 % lägre än motsvarande period för ett år sedan. Dessutom föll vinsten ännu mer: med 6,7 % till 6,7 miljarder dollar.
Så, ja. Fortfarande väldigt mycket pengar och inte direkt så att Meta behöver sätta sig med hatt på stan riktigt än. Vi kan dessutom konstatera att det var Metas VR- och hårdvarudel Reality Labs som stod för i princip hela nedgången: minus 2,8 miljarder dollar blev slutresultatet.
Men det riktigt intressanta här är att Meta, rensat för det, ser ut att ha klarat annonskrisen hyfsat bra ändå. Den stora frågan är förstås hur det kommer att se ut framöver. Om det är ett hack i kurvan eller början på en mer långsiktig trend.
Meta, the parent company of Facebook and Instagram, reported its first-ever yearly decline in revenue as a public company. Its second-quarter earnings suggest more pain is to come.
TikTok-ägaren Bytedance köper Kinas största privata sjukhuskedja Amcare
En inte helt väntad affär: TikTok köper Kinas största privata sjukhuskedja Amcare, som specialiserar sig på barn- och kvinnovård.
Ja, nu är det förstås inte kortvideoappen som köper. Eller ens den del av TikTok-ägarbolaget Bytedance som driver TikTok och dess kinesiska systerapp Douyin. Men det är oavsett alltså bolaget som äger världens största kortvideoapp som nu gör en rejält stor vårdpush.
Bytedance är dessutom inte ensamma på techscenen om att ta det här steget. Amazon la för någon månad sedan vantarna på vårdbolaget One Medical – ett uppköp som är Amazons tredje största så här långt. Flera av Bytedances techkollegor i Kina har även de satsningar inom vård och i vår del av världen har vi bland annat sett hur Apple flyttar fram sina positioner allt mer i samma segment. Det är helt enkelt hett med vård.
Och ja. Det har vi ju sett i Sverige också. På gott och ont.
Men det visar också vilka ambitioner som Bytedance alltså har – trots att Kinas styre har regleringspiskat sina techbolag rejält senaste 1-2 åren för att försöka kapa techbolagens makt och dominans. Precis nästan samma läge som Amazon befinner sig i – och ändå storshoppar företag.
Det kommer bli intressant att se vad det här kan betyda för Bytedances verksamhet på sikt. Kanske till och med vad det kan komma att betyda för TikTok. Det kanske blir TikTok som vi vänder oss till för nätläkarhjälp istället för Kry?
ByteDance in June acquired Beijing-based Amcare, which runs eight hospitals across four Chinese cities, targeting expats and high-income locals.
NFT-indextokens – ”fond” för den som vill investera i NFT:er
Hur går det för NFT:n som fenomen och teknik? Bra fråga. Sedan hypetoppen förra året har intresset svalnat betänkligt, men samtidigt kommer också indikationer på att transaktionerna gått upp även om värdet på det som köps har gått ned (ungefär som allt just nu, med inflationsoro, krig och annat världsekonomikul). Bara förra veckan så la Facebook till stöd för tekniken, vilket i sig är ett stort steg mot ett brett genombrott. Och så det här egentligen rätt självklara tjänstetillägget: NFT-fonder.
Ska vi vara lite mer tekniskt korrekta så pratar vi om NFT index tokens, men uppläggsmässigt är det en blockkedjeversion av en aktiefond. De två exempelfonder som ges i artikeln är indexfonder, fonder som alltså precis som aktieindexfonder följer utvecklingen inom en bransch eller på en börs. I det här fallet handlar det om ett index som följer ”det lägsta priset i några högkvalitativa NFT-samlingar”.
Och, ja. Det betyder inte att det direkt blir helt vilda västern-fritt. Vi pratar fortfarande om om en underliggande tillgång som är… rätt svajig värderingsmässigt. Precis som kryptovalutorna. Men poängen med NFT-indexfonder är precis som aktieindexfonder att man låter någon som har bättre koll på läget sköta investerandet och (förhoppningsvis) få spararnas pengar att växa. Mindre risk än om man själv ska gå och köpa en specifik aktie eller NFT. Ja, det är i alla all tanken.
Sen vet förmodligen alla som har investerat i fonder att det kan sluta med att man betalar någon annan för att få ens sparkapital att minska i värde. Och att saker och ting kan hända som gör att en investering helt skjuts i sank. Bara att fråga alla som har pengar i Rysslandsfonder 2022.
Det är oavsett en intressant funktion. Och en bra påminnelse om hur det ofta slutar med att även nya tekniker och fenomen efter ett tag glider in i samma hjulspår som tjänster som de på sätt och vis var tänkta att ersätta.
https://www.techinasia.com/nft-index-tokens-bet-risky-asset-class
Övrigt
Google skjuter fram utfasningen av tredjepartskakan ytterligare
Hur känner du inför Googles Privacy sandbox? Riktigt sugen på att få sätta tänderna i den? Nja, verkar det allmänna svaret vara. Google skjuter nu fram utfasningen av tredjepartskakan ytterligare.
Vad vi pratar om är Googles ersättare till just tredjepartskakan. Den lösning som först hette FLoC, men som nu fått det lite mer marknadsavdelningsgodkända namnet Topics, som i sin tur är del av Googles Privacy sandbox-initiativ. Kort sagt: Googles försök att få till en lösning för att rikta annonser på samma sätt som idag – fast utan den individdata som marknadsförare har vant sig vid. Utan att detaljspåra användare och kunder kors och tvärs över internet.
Efter att ha inlett testerna av Topics och det API som är del av det – som är tänkt att bygga på mer generella användarintressen snarare än exakt vad en användare har gjort och tittat på på nätet – så har Google justerat tidplanen för dödandet av tredjepartskakan i Chrome. Anledningen är att återkopplingen från de som har fått testa den nya lösningen inte har varit… översvallande.
Okej, nu uttrycker Google det inte på det sättet, men i praktiken så kan vi nog anta att det är anledningen. En konsekvens är att Google kommer att bredda testet till betydligt fler användare än idag under resten av året och en bit in på nästa. Från och med 2023 så tänker Google att Privacy sandbox ska lanseras skarpt i Chrome och under andra halvan av 2024 kommer Google sedan börja att ”fasa ut” tredjepartskakan ur sin egen webbläsare. Ännu senare än vad som sagts tidigare alltså.
Vi kan nog anta att tidplanen kan komma att förlängas ytterligare. Inte minst som vi inte vet hur lång utfasning det kan handla om när det väl blir dags. Så de som vill kan alltså dra på sig skygglapparna och köra på precis som förut ett rätt bra till. Sen är väl just det angreppssättet lite…. sådär smart. Vi pratar trots allt om att frågetecknet är NÄR Google tänker skrota stödet för tredjepartskakan i Chrome (vilket definitivt kommer att döda den tekniken) inte OM. Så det kan nog vara bra att redan nu börja fundera på sin marknadsföringsstrategi.
Ja, och överlag fundera på verksamheten för alla marknadsföringsbyråer.
Google is sharing an update on Privacy Sandbox.
EU klubbar techregleringspaketen Digital services act och Digital markets act
Där har vi i EU fått två nya lagar: EU-parlamentet röstade idag igenom Digital services act (DSA) och Digital markets act (DMA). De två stora lagpaket som EU har tänkt använda som ammunition i sin reglering av techbolagen. Förstås primärt de amerikanska techgiganterna.
Digital services act handlar lite förenklat om vad vi ser och utsätts för på nätet. Det innehåller ökat ansvar på plattformarna att ta ansvar för det som användarna gör och delar (som att snabbare ta bort och helst stoppa olagligt innehåll), men också hårdare krav på plattformarna när det gäller vad de utsätter sina användare för. Det innebär bland annat ännu hårdare reglering av hur riktning av annonser får ske och att det inte längre blir tillåtet med så kallade ”dark patterns” i design av digitala tjänster.
Systerlagen Digital markets act tar ännu tydligare sikte på internets jättar – de som EU kallar för nätets ”gatekeepers”. De företag som man i praktiken måste gå via för att kunna använda eller göra affärer på nätet. I praktiken handlar det mest om Apple och Google (med sina mobiloperativ och appbutiker) men även namn som Meta och Amazon. Centralt för DMA är att minska jätteplattformarnas dominans och möjlighet att både vara spelplan och själva vara spelare på de egna spelplanerna.
Och det kanske viktigaste för EU är att unionen nu får ett helt nytt vapen i sin arsenal: möjlighet att dela ut rejäla böter (upp till 6 eller 10 % av regelbrytarnas globala årsomsättning). Men som artikeln konstaterar så är det sedan det där med att följa upp efterlevnaden också…
Innan lagarna kan träda i kraft så måste ministerrådet fortfarande ge tummen upp, men det lär mest vara en formalitet. Senast 1 januari 2024 ska DSA och DMA sedan börja gälla.
Jag stannar där just nu men kommer garanterat att återkomma mer kring vad lagarna säger. Och vad de kan innebära i praktiken. Under tiden har alla som inte redan kände till dem två nya skojsiga EU-förkortningar att lägga till i vokabulären.
EU lawmakers gave the thumbs up on Tuesday to landmark rules to rein in tech giants such as Alphabet unit Google, Amazon , Apple , Facebook and Microsoft , but enforcement could be hampered by regulators’ limited resources.
Danmark förbjuder användningen av Google Workspace och Chromebooks i skolor
EU:s stora techregleringslagpaket Digital services act och Digital Markets Act rycker allt närmare och techjättarna börjar allt mer förlika sig med den nya, kommande verkligheten. Inte minst Google. Men Google (och Meta) har en helt annan och kanske jobbigare EU-huvudvärk att tampas med: att EU har konstaterat att överföringar av EU-medborgares användardata till USA bryter mot unionens integritetslagtiftning. Det har gjort att några EU-länder bland annat har gått ut med att att Google Analytics inte längre får användas av den här anledningen. Nu är det dags för Danmark att gå steget längre: landet förbjuder användning av Google Workspace och Chromebooks i skolor.
Det handlar om två beslut från Danmarks dataskyddsinstans Datatilsynet som dels konstaterat att Workspace, precis som Analytics, olagligt skickar användardata över Atlanten och dels att även Chromebooks har risk att läcka användardata.
Nu gäller det här alltså bara i Danmark, men precis som domarna och besluten mot Google Analytics så finns det förstås rätt stor risk att Danmarks beslut kan bli vägledande även för andra EU-länder. Med tanke på att det ser ut som att Irland är nära att en gång för alla avgöra om Metas försök att runda bristen på ett giltigt dataöverföringsavtal mellan EU och USA också är olagliga så ökar risken för att Workplace och Chromebooks blir frågor för hela EU.
Och tiden rinner allt mer ut för EU och USA att enas om ett nytt avtal för dataöverföring. Annars så, tja, händer… något med alla amerikanska tjänster som arbetar med den här typen av data. Frågan är förstås bara vad. Och hur långt EU är beredda att gå i sitt chicken race mot techgiganternas önskan att skyffla data över Atlanten.
https://techcrunch.com/2022/07/18/denmark-bans-chromebooks-and-google-workspace-in-schools-over-gdpr/
EU kan lägga fram lagförslag som gör att onlineplattformar måste betala internetoperatörer för trafik
EU dunkar ur sig stora techregleringar just nu och vad de verkar så är EU och dess företrädare mestadels med på båten. Men nu har över 50 ledamöter i EU-parlamentet gått samman i en protest mot ett kommande lagförslag som kan tvinga de stora plattformarna att betala internetoperatörer för trafik.
Än så länge så finns det inte ens ett (officiellt) utkast till Connectivity infrastructure act, som lagen heter, men parlamentarikerna som nu protesterar lutar sig mot att ”uttalanden till media” pekar på att saker och ting är på väg åt fel håll. En proaktiv protest för att sätta press på lagförslagsarbetet.
Lagen, som väntas presenteras i höst, ser alltså ut att rikta in sig på just själva uppkopplingsbiten snarare än plattformarna och tjänsterna som verkar på internet. I och med att internet används allt mer och består allt mer av video så sätter det press på internetoperatörernas kapacitet, något som EU vill göra något åt. Låta de stora innehållsplattformarna, som Google, Netflix och Meta, ta del av kostnaden för den trafik som de ger upphov till.
Och som artikeln är inne på lär en stor del handla om att EU vill att de (amerikanska) techbolagen ska vara med och finansiera uppbyggnaden av EU:s 5G-nät.
Och visst. Så långt rätt mycket i linje med de lagar som EU håller på att rulla ut på techområdet. Men baserat på det som uppkopplingslagen ser ut att innehålla så är det ändå lite som skaver.
Vad det handlar om är alltså att EU ser ut att kräva att de stora trafikdrivarna ska vara med och subventionera utbyggnaden av internetinfrastrukturen. Men frågan är om det också kommer att finnas EU-krav på pristak och datamängdsgarantier från internetoperatörernas sida?
Så länge som dagens internet har funnits så har teleoperatörerna i praktiken styrt själva tillgången till internet – och kunnat sätta prislappen. Det kunde kanske sägas vara ett litet problem när internet var något skojsigt för att fördriva tiden. Inget nödvändigt. Så är det förstås inte idag. Men trots att det pratas allt mer om att tillgång till internet ska klassas som en mänsklig rättighet så styrs tillgången till själva kanalen helt av privata aktörer. Som dessutom också sätter prislappar på mängden data vi konsumerar.
Det som verkligen hade varit intressant är om EU hade tagit sig an tillgången till internet – vad ska det egentligen kosta att få tillgång till något som samhället idag mer eller mindre kräver? Kanske åtminstone kräva att exempelvis samhällsviktiga funktioner eller sånt som stater kräver av oss – som att deklarera – inte ska inkluderas i datapotter?
EU har varit globalt banbrytande i arbetet med att säkra internetanvändares rättigheter och skydd online. Det hade varit intressant om den strävan också började omfatta tillgången TILL internet och inte bara vad som gäller när man väl har kommit ut på nätet. Att se till medborgarnas och inte bara EU-företagens bästa även på det här området.
New fees for websites and online applications would be a disaster, MEPs say.
EU listing act ska göra det enklare för techstartups att börsnoteras och attrahera personal
Ännu ett EU-lagförslag på techområdet: EU listing act. Ett förslag som ska göra det enklare för techstartups att börsnoteras och attrahera personal.
Även om alla detaljer inte är ute än (åtminstone inte vad jag har sett) så ska initiativet alltså göra det enklare för startups att börsnoteras, inklusive lösningar för olika slags aktietyper så att grundare kan behålla kontroll över ett företag även efter en notering (a.k.a. vad de flesta stora techbolag som har grundats i USA senaste två decennierna eller så redan kör med). EU har också som ambition att göra det här enhetligt i alla medlemsländer, snarare än idag där aktietyper kan vara beroende på vad som tillåts i olika länder.
Och ja, det här var en total nyhet för mig. Hade ingen koll på att det var på gång (förslaget väntas läggas fram under andra halvåret i år). Men oavsett det så känns det som ett rätt logiskt initiativ: Listing-lagen är del i en större satsning från EU att försöka öka antalet techbolag i EU. Åtminstone ”deep tech”-bolag, vilket jag antar är ungefär samma sak som chipbolag, halvledarbolag och andra former av samhällsviktig teknik. Den typ av bolag som pandemin och världens komponentbrist visade behövs på hemmaplan.
Även om EU nog inte kommer att gråta om satsningen även kommer att öka antalet techbolag oavsett inriktning och bransch. Allt som kan öka attraktionskraften för EU-företag. Och överlag öka konkurrenskraften mot främst USA och Kina.
https://www.bloomberg.com/news/articles/2022-07-05/eu-plans-to-change-ipo-rules-to-attract-deep-tech-startups
Elon Musk hintar att han kan lansera en egen Twitter-kopia istället för att köpa Twitter
Tänker Elon Musk starta en egen Twitter-kopia istället för att köpa riktiga Twitter? Klart Elon Musk tänker starta en egen Twitter-kopia istället för att köpa riktiga Twitter.
X.com. Framtiden för sociala medier.
Ja, det är åtminstone vad Elon Musk hintat ikväll. På Twitter. Förstås.
Och… konstigare saker har förstås hänt. Men vi kan nog anta att det här mest är ännu ett Musk-utspel eftersom Elon Musk kände att det varit lite för lite strålkastarljus på Elon Musk senaste timmarna
The website currently features a white screen with a tiny, ominous black ”X.”