Vill du ha ännu mer information om vad NFT är så kan du lyssna på när podden Techsplain tar upp ämnet: WTF är NFT?
Källa: Expensivity.com.
Vill du ha ännu mer information om vad NFT är så kan du lyssna på när podden Techsplain tar upp ämnet: WTF är NFT?
Källa: Expensivity.com.
NFT – flipp eller flopp? Ja, som all ny teknik så är meningarna delade. Senaste tiden känns det som att det har rasat in artiklar som sågar eller försvarar det just nu väldigt heta formatet. I förra veckan var det dags för ännu en, där hypen sågades. Men det som förvånade mig extra mycket här var vem som höll i sågen: Internetstiftelsens insiktsguru Måns Jonasson.
Vi börjar från början. I förra veckan hade SvD en artikel om NFT:er, där bland annat Internetstiftelsens Måns Jonasson uttalade sig. Jag såg sedan en artikel hos Breakit som gick igenom lite highlights ur SvD:s text. Där konstaterar Måns:
Konstnärer har försökt att hitta på ett sätt att säkra sin försörjning. Det är en klassisk hype, i början är det något nytt och spännande vilket leder till att ett fåtal lyckas tjäna pengar på det. Då ger sig fler in och förmodligen slutar det med att ingen vill köpa. Folk inser att man kan kopiera en jpeg-bild.
och
Jag tippar på att hypen är död inom ett år.
När jag la ut min första spontana reaktion på LinkedIn så flaggade jag för att mina åsikter vilade på rätt skakig grund: eftersom jag inte har någon SvD-prenumeration så kunde jag inte läsa den artikeln eftersom den låg bakom betalvägg. Jag byggde alltså ett resonemang på en andrahandskälla som i sin tur byggde på en artikel där det alltid finns risk att de korta citat från en artikel som publiceras är tagna nästan helt ur sin kontext.
Och som jag misstänkte så bekräftade Måns själv att det förstås fanns ett mer utförligt resonemang kring de citat som hamnade i artikeln. Men han bekräftade i och med det indirekt att han åtminstone inte var helt felciterad. Så det som fick mig att reagera på Breakits/SvD:s artiklar och Måns citat gäller alltså fortfarande.
Nu kommer jag rätt mycket ta utgångspunkt i det Måns konstaterade i artikeln, men han är förstås inte ensam i den här synen. Det handlar alltså egentligen om ett bredare resonemang. Men oavsett så handlar det om tre saker som jag reagerar på i Måns uttalande om NFT:er och framtiden. Ja, jag skulle säga att det är tre saker där Måns helt har missuppfattat tekniken och i min värld har fel i sin verklighetsbeskrivning.
Men först, en kort sammanfattning av tekniken vi faktiskt pratar om här. NFT, eller non-fungible tokens. Ett av de förmodligen sämsta namn som har getts en teknik om man vill att den ska bli något för gemene man.
Väldigt förenklat så är NFT en blockkedjebaserad teknik som är tänkt att vara en digital version av det som är en självklarhet i den fysiska världen: kunna sälja digitala föremål i begränsad upplaga. I stort kan man säga att en skillnad mellan fysiska objekt och digitala objekt är att den sistnämnda kategorin gör det möjligt att skapa en oändlig mängd kopior utan försämrad kvalitet. De kräver heller inte att varje kopia som görs kostar råvara. Om du gör en fysisk kopia av exempelvis en tavla så krävs att du trycker upp kopian på papper eller liknande.
Du kan förstås göra en digital kopia av ett fysiskt föremål, men då innebär det oftast någon grad av försämrad kvalitet. Som att skanna in eller ta en bild av en fysisk tavla. Ja, och så har vi förstås merparten av alla fysiska föremål: de blir inte alls de samma i en digital version. Som en kruka eller en stol.
Det här var också en stor anledning till att musiken när den blev digital direkt förlorade i värde. Ännu mer när den digitala musiken sedan kunde distribueras över internet – helt utan fysiska förpackningar. Det gick att kopiera en musikfil hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämrades.
NFT är alltså en teknik som ska kunna göra det möjligt att släppa digitala föremål i begränsade upplagor. Precis som fysiska föremål som kan någon bestämma sig för att bara släppa tio exemplar av ett föremål som tio personer sedan kan köpa. När de tio exemplaren har sålt slut så finns det inga fler. Det enda sättet att sedan kunna få tag i ett exemplar är att köpa det från någon av dem som sitter på de tio exemplar som såldes. Andrahandsförsäljning, alltså. Precis som det fungerar för fysiska föremål.
NFT-tekniken löser det här genom att varje sålt exemplar kopplas ihop med en ägare i ett ”publikt register”. Andra kan gå in i registret och se vem som äger ett av de digitala objekten. Lite som lagfarten till en tomt eller registret över vem som äger en bil. Om någon försöker sälja en förfalskning så kan man gå in i registret och se om den personen faktiskt äger originalet.
I stort så bygger NFT på samma grundteknik som kryptovalutor. Om man vill göra en väldigt enkelt skillnad mellan kryptovalutor och NFT:er så kan man säga att kryptovalutor är blockkedjeobjekt som innehåller en valuta, som Bitcoin eller Ethereum, medan NFT:er är blockkedjeobjekt som innehåller alla andra slags digitala format.
Så. Då vet vi i stort vad vi pratar om här. Över till artikeln om NFT:er i allmänhet och citaten från Måns Jonasson i synnerhet. Vi börjar med att titta på citaten en gång till:
Konstnärer har försökt att hitta på ett sätt att säkra sin försörjning. Det är en klassisk hype, i början är det något nytt och spännande vilket leder till att ett fåtal lyckas tjäna pengar på det. Då ger sig fler in och förmodligen slutar det med att ingen vill köpa. Folk inser att man kan kopiera en jpeg-bild.
och
Jag tippar på att hypen är död inom ett år.
Fetningarna är mina och det är här som Måns i mina ögon är ute och cyklar. På tre sätt, närmare bestämt.
Som jag skrev i mitt försök att sammanfatta vad NFT faktiskt är så är NFT långt mer än bara digital konst. Jag förstår absolut hur vi har hamnat där. De mest uppmärksammade NFT:erna har varit konst i någon form. Som när Beeples ”Everydays: The First 5000 Days” såldes för 69 miljoner dollar (ett verk som egentligen är vad de heter: en samling av 5000 individuella verk). Ja, även när Twitter-grundaren Jack Dorsey sålde sin och därmed världens första tweet som en NFT för 2,9 miljoner dollar så var det i mångt och mycket, tja, en konstinstallation.
Och det är kanske framförallt det här som har fått just konstnärer att hoppa på NFT-tåget. Bilder var lite först ut som format att krängas som NFT och visst lär det ha funnits konstnärer som hoppas dra in tokmycket pengar. Men det är nära nog som vanligt de redan etablerade som kunnat tjäna några pengar alls. För övriga är det inkomstmässigt lika tråkigt som vanligt när det gäller konstskapande. Och, ja, det lär de flesta som hoppar på NFT-tåget vara smärtsamt medvetna om. Men NFT, precis som den mesta ny teknik, har gett nya uttrycksmöjligheter konstmässigt.
Det kanske mest lysande metaexemplet så här långt var när blockkedjeföretaget Injective Protocol köpte ett original av konstnären Banksy för 95 000 dollar som de sedan . Videon när verket brann upp såldes sedan som en NFT för 380 000 dollar. Och ja, det i sig var förstås en blinkning, en referens och en kommentar till att Banksy själv förstörde ett av sina verk i en dokumentförstörare, precis efter att någon hade köpt verket för 1,4 miljoner dollar vid en auktion på Sotheby’s.
Det blir förstås ännu bättre av att det förstörda verket tidigare i höstas, tre år senare, såldes igen. Nu för 25,4 miljoner dollar.
Men det stannar som sagt var inte bara vid konst. Vi har redan sett hur musikartister har anammat, eller åtminstone doppat tån, i NFT:er. Kings of Leon släppte sitt senaste album ”When You See Yourself” som en NFT, inklusive paket med ”Golden Tickets” som ger plats längst från på Kings of Leon-konserter resten av livet, Grimes sålde paket som förutom originalkonst också bestod av originalvideos, Eminems NFT:er bestod av digitala figurer baserade på några av hans karaktärer, instrumentala beats och en exklusiv video och hiphopproducenten Timbaland har släppt paket med låtar och beats tänkta att remixas och sprida vidare.
Musik kan som bekant även avsnjutas live och den som är sugen på att uppleva Swedish House Mafia när de ger sig ut på turné nästa år kan köpa NFT-biljetter som ska ge tillgång till exklusivt material. Konsertarrangören Live Nation talar dessutom om att formatet ska kunna göra det möjligt att ”fördjupa relationen mellan artist och fans” utan att de själva vet exakt vad det innebär. Och visst finns det numer en plattform som renodlat satsar på NFT-konserter. Plus att NFT-biljetter förstås också kan göra det ännu svårare att sälja falska biljetter till evenemang.
Vi har även sett hur NFT:er börjar dyka upp i filmvärlden. Quentin Tarantino sålde osläppta scener från Pulp Fiction som NFT:er och Anthony Hopkins senaste film såldes som en NFT. För både musik och video pratar vi alltså om vad som kan bli nya plattformar för direktförsäljning – och direktdistribution – av digitalt innehåll.
Och konserter och musik blir mer och mer självklara inslag, på metaverse-manér, direkt inuti spel. Men spelvärldar blir också allt viktigare som sociala medier, marknadsföringskanaler och shoppingplattformar. Kryptovalutor blir allt vanligare som inslag för att köpa och sälja föremål inuti spel och här hittar vi också spel baserade på blockkedjeteknik med köp och sälj av NFT:er som del av spelupplevelsen.
Ja, och självklart har TikTok släppt en egen NFT-kollektion med några av plattformens stilbildande och ikoniska klipp.
Och det i mitt tycke kanske mest spännande med NFT-tekniken är att den har stöd för att bygga in ”royalties” i själva NFT:n. Den som skapar en NFT (lite beroende på vilken plattform som används för att skapa den) kan välja att ange en royalty, exempelvis 3 % av köpesumman. När NFT:n sedan säljs vidare så får upphovsmakaren del av försäljningssumman – varje gång som objektet säjs. Det skulle alltså kunna bli ett helt nytt sätt för upphovsmakare att få betalt för sitt arbete – även när de börjar säljas vidare i andra, tredje och fjärde hand. Ja, överlag att det byggs upp ett alternativt sätt att ta betalt och tjäna pengar för digitalt innehåll.
Jag stannar här. Det här är bara ett axplock av områden där NFT:er redan är vanliga och drar in rätt bra med pengar. Inte bara när megakändisar står som säljare. Men ni fattar nog min poäng.
NFT är i stort ett behållarformat som kan rymma i princip vilket digitalt objekt som helst. Och även fysiska föremål. Åtminstone ägarbevisen till dem.
Internet har gjort att ungefär allt som går att göra digitalt finns tillgängligt oberoende av tid och rum. Men i takt med att allt finns tillgängligt överallt för alla hela tiden så ökar också vår önskan efter det unika och begränsade.
Det är därför vi fortfarande går på konserter eller bio, trots att det lika gärna skulle kunna gå att uppleva hemma i vardagsrummet.
Men det är också därför som försäljningen av vinylskivor är på sina högsta nivåer på hur länge som helst. Och ja, till och med den gamla klassiska kassetten mår bättre än på väldigt länge.
Visst går det att argumentera att vinylköparna gör det för den överlägsna ljudkvalitetens skull. Men med tanke på att nästan alla de stora musikströmningstjänsterna numer erbjuder hifi-kvalitet för den som vill – kvalitet som ska vara i nivå med eller till och med bättre än ljudet från vinylskivor (ja, i teorin åtminstone) så blir det argumentet allt mindre giltigt.
Inte minst som det behövs ljudutrustning och, krasst talat, inredda rum som är optimerad för den typen av ljudkvalitet för att man ska kunna få ut den fullständiga upplevelse. De flesta lär inte sitta på det, inte ens bland dem som köper vinyl. Och att kassetten i det här sammanhanget fått ett uppsving är ännu märkligare. Särskilt som det kostar mer än en månadsprenumeration på Spotify för att få tag i samma låtar via de fysiska formaten.
Vad som är mindre märkligt är att det här händer. Förutom att vi numer som sagt var är extra svultna på det exklusiva så har vi människor alltid fungerat så här.
Det finns väldigt få som behöver köpa originalverk. De flesta är precis lika glada med en plansch med en kopia av ett Banksy-verk på väggen. Eller vilken konstnär som helst. Med rätt ram så kan du få originalet av ”Mona Lisa” på väggen hemma i bostaden (även om det kanske blir lite svårare att övertyga dina vänner om att det inte är en billig kopia i just det läget).
Men trots att vi kan få tag i (typ) samma sak för en betydligt lägre peng så betalar vi för originalet. För även om ingen annan vet det så vet JAG att jag sitter på ett original. Det räcker för mig. Det gör att värdet av upplevelsen större för mig. Oavsett om det handlar om att titta på en tavla på väggen eller lyssna på musiken från en vinylskiva.
Sedan finns det förstås två andra saker utöver själva upplevelsen vid konsumtionen. Den ena är att ett originalverk av en konstnär kan öka i värde. En investering, alltså (och ja, även en plansch kan öka i värde i takt med att folk kastar sina exemplar, men inte lika mycket). Och den andra saker är att vi vill betala den som har skapat verket. Vi vill visa vår uppskattning för upphovsmakaren, mer än att bara betala något öre för en strömning (eller inte alls om vi piratar).
Precis samma mekanismer gäller för NFT. Det är tekniken som är ny. Våra mänskliga drivkrafter och sätt att rationalisera beslut är samma som de alltid har varit.
Men så har vi också det stora svagheten i ovanstående resonemang. Det handlar om att du betalar för något som är begränsat på riktigt. Du betalar inte bara för musiken på en vinylskiva, du betalar för själva plastskivan och omslagsmaterialet tryckt på något pappersliknande material. Och om du går på konsert eller bio så upplever du inte bara exakt samma sak som du skulle kunna lyssna på eller se hemma – du får en annan slags upplevelse med andra människor, större ljud och större skärm. I några av NFT-exemplen jag gick igenom ingår fysiska upplevelser och produkter på köpet.
Men när det handlar om saker som är rent digitala så finns inte de här sakerna. Som Måns konstaterar: folk inser att man kan kopiera en jpeg-bild.
Och mitt svar på det blir att… det är ett resonemang hårt förankrat i ett 1900-talssätt att tänka.
Vad Måns säger är krasst sagt samma invändning som Apple möttes av när de lanserade iTunes 2001: vem vill betala för digital musik? Antingen betalar du och får en skiva eller så piratar du. Folk kommer att inse att det går att kopiera en mp3-fil.
Med andra ord: om man inte får något i handen så är en sak inte värd något. En quid pro quo som gör att man får någon form av fysiskt produkt eller någon form av upplevelse som kan upplevas i den fysiska världen.
För så har det varit under nästan hela mänsklighetens historia. För oss som är födda och uppvuxna på 1900-talet är det normen. Men nu finns det som bekant människor som får rösta och gå på Systembolaget som inte minns en värld utan internet. Det finns de som inte minns en värld utan smartmobiler. Eller för den delen: en värld utan Snapchat.
Det är en generation när det digitala är nära nog helt jämställt med det fysiska. Eller kanske rentav där det digitala är normen och det fysiska ”den andra skärmen”.
Det räcker att titta på de pengar som läggs i spel. Det i sig är förstås inte nytt, spelar har länge betalat för bättre utrustning eller för att skaffa sig spelmässiga fördelar. Framförallt när spelet i sig varit kostnadsfritt att spela. Men nu börjar det mer och mer handla om saker som i sig inte tillför något när man spelar. Möjligheten att få en unik outfit. Eller att sin spelkaraktär några nya dansmoves.
Det är ingen slump att allt fler klädföretag satsar på samarbeten med eller att ta fram kollektioner för virtuella världar. Som Guccis sneakers som bara går att ha på sig i virtuella miljöer – eller i AR-miljöer. Så du kan alltså ha på dig dina digitala sneakers på bilder som du delar online i tjänster utanför den virtuella världen. Skillnaden mellan den digitala världen och den fysiska världen är ju mer eller mindre obefintlig.
Och även här gäller samma grundmekanismer som i den fysiska världen: saker har ett värde om någon är beredd att betala för det, annars har det inget värde. Ett par virtuella sneakers kan alltså bli mer värda än den fysiska kopian – särskilt som den digitala skon alltid är i mint kondition. (Åtminstone fram till dess att även virtuella kläder kommer att börja visa upp slitage när de har använts ett tag.)
Fysiskt eller digitalt? Same same. Värdet beror på vem du frågar.
Och visst: även i de här digitala exemplen så får man något för pengarna som är svårare att få tag i än att kopiera en jpeg-fil. Men varje dag betalar miljontals människor innehålllsskapare för innehåll, även om de kan konsumera samma innehåll utan att betala. Bara för att man vill visa sin uppskattning. Och säkerställa att man kan få mer av samma vara.
De flesta lär kopiera en jpeg-fil utan att betala om de kan. Men även när det handlar om digitala objekt som kan paketeras som en jpeg-fil så kommer det alltid kunna finnas människor som är beredda att betala. Om värdet upplevs tillräckligt stort.
När jag först skrev om artikeln med Måns Jonassons citat på LinkedIn så undrade jag ”hype” definierades. Det jag misstänkte och utgick ifrån var att vi pratar just om hypen. Alltså inte om NFT som teknik eller fenomen utan om den just nu halvt hysteriska uppmärksamhet runt NFT:er. Där kommer hypen garanterat lägga sig. Det gör den alltid – oavsett om en teknik eller ett fenomen tar fart eller inte.
Hypekurvan formulär 1A.
Efter en hype kommer mycket riktigt nästan alltid en krasch. Antingen för att folk konstaterar att det inte gick att tjäna pengar på eller för att folk bara blir utmattade när något har sugit ut allt syre ur det (digitala) rummet därför att ALLA vill hoppa på tåget.
Men det bygger ofta också på att tekniken, som oftast är fallet, ligger lite för långt före. Antingen är tekniken inte tillräckligt lättanvänd eller så finns inte de förutsättningar som behövs hos gemene man. Dessutom behöver affärsmodeller och framförallt användarbeteenden tid att komma ikapp. Då är hypen död sedan länge, men den praktiska nyttan och möjligheten att bygga business har istället kickat in.
Kommer Breakit och SvD göra stora artiklar med ”Vad är egentligen NFT?” om ett år? Förmodligen inte. Något annat är veckans smak. Kommer NFT, oavsett om vi pratar konst eller andra former av (digitalt) innehåll, att vara det som håller världsekonomin under armarna om ett år? Förmodligen inte.
Men samtidigt: första halvåret 2021 så ska NFT:er ha dragit in 2,5 miljarder dollar. Jag är övertygad om att det kommer att vara minst dubbelt upp under första halvan av 2022. Utan att vi kommer att prata särskilt mycket om det.
Det heter ofta att vi kortsiktigt överskattar vilket genomslag en ny teknik kommer att få och underskattar genomslaget på lång sikt. NFT är i definitivt ett sådant fenomen. Kanske inte exakt i sin nuvarande form (förhoppningsvis så är det förskräckliga namnet borta), men precis som att Clubhouse inte flög så högt som många trodde för något år sedan så har Clubhouse trots dett skakat om de övriga sociala medierna rejält och fått dem att på rekordkort tid ställa om sitt totala videofokus till att även omfatta ljud. Det är ett annat fenomen som vi garanterat bara har sett början på.
Jag brukar säga att en ny teknik inte är redo för sitt riktigt stora genomslag förrän någon dödförklarar den.
Det känns lite som att Måns Jonasson var den som tog stafettpinnen i det här fallet.
Så skrotar Facebook sin digitala plånbok Calibra. Ja, namnet åtminstone. Utvecklingen av en Facebook-ägd digital plånbok fortsätter, fast nu under namnet Novi. Men bakom namnbytet finns förmodligen ledtrådar om betydligt större planer hos Facebook.
Namnet är en mashup av de latinska orden ”novus” och via”. Ny och väg. Eller via. Och det sistnämnda tror jag mycket sammanfattar namnbytet. En tjänst som saker går via. Och då inte bara Libra-transaktioner – alltså den digitala valuta som Calibra är tänkt att vara knuten till. Ja, eller VAR tänkt att vara knuten.
Som ett sätt att göra politiker, centralbanker och lagstiftare på lite bättre humör så ändrade Facebook upplägget för Libra rätt ordentligt i början av året. Nu kommer nätverket få stöd för digitala versioner av etablerade valutor som dollar, pund och euro, snarare än bara vara till för libra exklusivt. Libra blir alltså snarare en växlingsplattform.
Så varför namnbytet? Här är fyra anledningar till varför.
När jag skrev om Libra i samband med att projektet presenterades så konstaterade jag att Calibra var långt viktigare för Facebook än Libra i sig. En digital pånbok i Facebooks ekosystem, oavsett valuta. Det bekräftas rätt mycket här.
För namnbytet tror jag mest av allt handlar om att distansera Calibra, förlåt Novi, från Libra – som ju så här långt har kantats av högvis med hinder och problem.
Det blir ytterligare tydligt i och med att Novi från och med nu kommer hamna i ett Facebook-dotterbolag med namnet Novi Financial. Och det namnet pekar på ytterligare en ambition som Facebook redan från början hade för Calibra: att det skulle bli en finansiell tjänstehubb som skulle kunna erbjuda användare mer eller mindre bank- och försäkringstjänster. Saker som inte kräver Libra för att bli verklighet.
Sist men inte minst kan vi också misstänka att konkurrensutredningshot också finns med som framtida hot på horisonten. Just finansiella delar av techbolag brukar vanligtvis hamna i egna bolag och ofta helt knoppas loss. En mer frikopplad plånbok – och/eller tjänster baserade på plånboken,
Till skillnad från det mesta annat som Facebook gör (ungefär allt) så skulle betalningsdelen inte vara beroende av annonser och därmed inte av samma tajta integration till kundbeteendedata. Visst, bra att ha även för transaktionerna, men inte alls lika nödvändigt som för annonsverksamheten. Därmed enklare att köra som separat spår.
Det är förstås också svårt att helt bortse från att det andra segmentet i Facebooks rapporter (alltså allt som inte är annonser) från och med i år har bytt namn från ”Payments and other fees” till bara ”Other”. Lär mestadels vara för att, tja, just ”payments” är nära nog noll numer och det är andra delar i det här paketet, som Oculus-hårdvaran, som står för större delen. Men som sagt: att ”payments” inte längre finns i namnet kan alltså också vara tecken på mer.
Vad är Novi? En P2P-plånbok. Tänkt att skicka pengar mellan privatpersoner. PayPal. Swish. Men dessa två, och även andra lösningar som började sina liv som P2P-plattformar, är idag förstås betydligt mer. En sätt att ta betalt även som företag. Dessutom både online och offline.
Det är med andra ord nära till hands att tänka att Novi kommer kunna gå samma väg. I nyheten om Novi talas om att Novi både bli en fristående app och något som finns integrerat i såväl Messenger som WhatsApp. Det betyder att Novi skulle kunna bli hubben som hanterar pengarna som man betalar via en handelskopplad lösning. Facebook Pay, WhatApp Pay – eller vilken annan betaltjänst som helst.
Men det behöver förstås inte stanna där.
Likt det Apple har gjort med sitt kreditkort Apple Card, där varje köp ger pengar tillbaka och mest för köp från Apple själva, så skulle en Novi-plånbok kunna fungera på lite samma sätt. Om man väljer att handla inom Facebooks eget ekosystem så skulle det kunna innebära rabatter eller cashback. Allra mest om man väljer Facebook som betallösning. I en sån konstruktion skulle Novi till och med kunna fungera som basen för ett lojalitetsprogram – för Facebook som helhet.
Som tidigare nämnts har Facebook finansiella ambitioner bortom bara en digital förvaringsplats för pengar. I planerna har Facebook själva mer eller mindre nämnt banktjänster och försäkringslösningar.
Vi vet också att folk när de har blivit tilfrågade i olika undersökningar oftast varit… sådär sugna på att ha Facebook som bank. Facebook kopplas för mycket till kattfilmer och integritetsövertramp. Ja, bland dem som har varit med tillräckligt länge för att faktiskt använda Facebook-appen. De som kör Instagram och WhatsApp är inte alltid helt införstådda med att det är Facebook som äger dem (oklart om Facebooks namnpåhak för samtliga tjänster under förra året har ändrat på det).
Ett helt annat namn, som inte är direkt kopplat till något annat som Facebook håller på med, skulle alltså fungera mot båda dessa målgrupper.
Men namnbytet skulle också passa in i en annan av Facebooks strategier just nu: att trycka ut sina tjänster allt mer utanför det direkta ekosystemet. Acceptera att alla kanske inte vill använda Facebook fullt ut, men se till att det är möjligt att plocka åtminstone några russin ur kakan. Ungefär det som flera andra gör just nu. Namn som Apple, Spotify och Snapchat.
Förstås med det långsiktiga syftet att suga in användarna i det fullständiga ekosystemet.
Det börjar närma sig ettårsjubileet från det att Facebook presenterade sin egen kryptovaluta Libra. Sedan dess har det stormat. Kritik från såväl lagstiftare och centralbanker som kryptovärlden. Som ett sätt att försöka blidka de två förstnämnda grupperna gick Facebook för inte så länge sedan ut med att Libra-infrastrukturen också skulle kunna hantera transaktioner med ”riktiga” valutor och nu har det formellt blivit del av strategin.
The Libra Assocation, den organisation som är tänkt att vara valutans styrande organ, har gått ut med ett antal förändringar i det dokument som drar upp riktlinjerna för hur Libra ska hanteras. Framförallt handlar det om tre stora förändringar.
The Libra Association kommer släppa flera stablecoins: det här är alltså just att andra valutor kommer att tillåtas. Digitala valutor kopplade till statligt reglerade valutor. Till en början en ”Dollar-Libra”, en ”Euro-Libra” och en ”Pund-Libra”. Lokala valutor om man så vill. Libra kommer bli esperanto-Libran: den som kommer fungera över valutagränser. Men den kommer fungera ungefär som utlandsköp med vanliga valutor: när du handlar på Amazon eller betalar fysiskt i utlandet så växlas dina kronor över till valutan du vill betala i.
”Facebook-Libran” kommer alltså lite grann bli växlingskontoret. Varje gång en ”Dollar-Libra” ges ut, exempelvis, så kommer Libra Association att köpa motsvarande belopp i dollar och sätta in på ett bankkonto (typ) för att därigenom vara del av den ”vanliga” handeln med och värderingen av dollarn. Men också för att säkra att det faktiskt finns likvida medel bakom varje libra som ges ut. Vid finanskrisen blev en av svagheterna med det nuvarande banksystemet uppenbar, när folk sprang till sina banker för att ta ut sina pengar – pengar som bankerna inte har. Libra-valutan blir på det här sättet alltså ironiskt nog (åtminstone på pappret) en stabilare valuta än många andra.
Den andra förändringen är att företag som vill lägga till Libra som betalmedel, exempelvis i en app, så måste de genomgå en licensieringsprocess. Det kommer inte längre, eller i alla fall inte till en början, gå att lägga till Libra utan det.
Jag ska inte säga att jag har exakt koll på vad gränsen går här. Jag misstänker att varje enskild apputvecklare inte kommer behöva skaffa sig en Libra-licens, utan att det snarare handlar om att man går via någon som har detta. Ungefär som exempelvis kreditkortsbolagen fungerar.
Den tredje stora förändringen handlar om att Libra Association inte längre ska låta vem som helst ge ut Libra, ungefär som det fungerar för en kryptovaluta som Bitcoin. Det är bara organisationerna som är medlemmar i Libra Assocation som kan ge ut nya libror. Och… så har var jag rätt övertygad om att det var redan innan.
En stor del av kritiken mot Libra som kom från kryptovärlden handlade just om att Libra är en centraliserad valuta. Vad det verkar har Facebook haft som ambition att öppna Libra för fler utgivare, men nu stänger man den här dörren. Åtminstone för tillfället. ”Forgoing the future transition to a permissionless system while maintaining its key economic properties”, som Libra Association uttrycker det.
Så vad innebär det här? Rent krass så betyder framför allt införandet av de ”lokala” valutorna på plattformen att Facebook skalar tillbaka sina Libra-planer rätt ordentligt. Inte så mycket för att man öppnar upp för andra valutor som hur förhållandet blir mellan dem.
Libra har alltid tänkt att vara en stablecoin – alltså en kryptovaluta kopplad till ett underliggande säkerheter till skillnad från Bitcoin vars värde bara styrs av vad de som handlar i valutan tycker att den är värd (som aktier). Det gör att en stablecoin, likt en nationell valuta, blir betydligt mer trögrörlig och därmed mer lämpad som betalmedel för vardagslivet. Bitcoin har ju som bekant rusat och rasat med hundra- och tusentals procent på kort tid.
Men den här kursförändringen pekar på att Libra-valutan i sig tar ett ordenligt kliv tillbaka. Att Libra inte, som jag trodde, kommer leva bredvid de andra valutorna, utan alltså bara bli någon form av växlingskontor. En som rent krasst förmodligen inte behövs i och med att det går att handla med de lokala libra-valutorna på Libra-blockkedjan.
Det här gör att det jag konstaterade när Libra släpptes blir än mer relevant: det är den digitala plånboken Calibra, där man lagrar sin Facebook-kryptovaluta, som är det som kommer bli viktigast för Facebook, inte Libra-valutan i sig.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Aaaaaa! Jag glömde årets World Emoji Day 🌍🙂📅! Hur kunde jag glömma denna viktiga tradition! 😱😱😱🤬💩 * lägger in återkommande påminnelse i kalender * 🤓
Vi får fira årets dag med lite nostalgi istället. 🙄
World Emoji Day – så gick det att bara använda emojis på Facebook
Ni vet det där lilla testet med att ge Instagram-användare möjlighet att inte visa gillningar? Vi kan nog nu utgå från att det är en funktion som snart kommer finnas för alla. Från att bara ha funnits i Kanada rullas funktionen nu ut i sex länder till (Sverige är inte ett av dem).
Som funktionen är riggad nu så handlar det om en opt-out. Med andra ord måste man välja att inte visa antalet gillningar för andra, men det är nog inte omöjligt att det kommer bli omvänt läge framöver. Kanske redan när funktionen dyker upp för alla. Vore i linje med Facebooks övriga initiativ på likartade områden.
Instagram expands its test to hide like counts
Instagram announced today that it's expanding its test that allows users to hide the public like count on their content. The feature is coming to six more countries, including Ireland, Italy, Japan, Brazil, Australia, and New Zealand.
2019, året när Facebook bestämde sig för att tjäna pengar. Ja, ni vet, på annat än annonsering. Senaste draget: höja priserna på Workplace.
Från och med september kommer abonnemangen till Workplace också byta namn: gratisversionen kommer heta Workplace Essential och betalversionen byter namn till Workplace Advanced, med en prislapp på 4 dollar per person. Dessutom gör Facebook som de flesta andra som erbjuder liknande tjänster: inför ett enterprise-abonnemang som prismässigt landar på 8 dollar per person. Det sistnämnda får också några fler perks, som snabbare support och snabbare tillgång till nya funktioner.
Prismodellen justeras också. Numer kommer kostnaden inte bara gälla "aktiva" användare utan alla månadsanvändare. Alltså även passiva. Dessutom kommer företag kunna komplettera med "fronline"-medlemmar, alltså personal som inte arbetar på kontor utan på ett butiksgolv (som alltså inte lär använda tjänsten lika ofta).
Vad gäller Facebooks intäkter så kommer i praktiken hundra procent från annonsering. Företaget har gjort några halvhjärtade försök att tjäna pengar på andra sätt, men likt Google slutar det oftast med att de backar tillbaka till det de kan.
Fortfarande är det lite spridda skurar, men det känns som att de nya initiativen har någon form av mer gemensam struktur bakom sig. Saker som att pusha företag att betala för WhatsApp som kundtjänstplattform, säljaravgifter på Instagram och att företaget kommer börja ta del av intäkterna från Fan subscriptions-funktionen från och med årsskiftet. (Plus förstås att Facebook öppet även hoppas tjäna pengar på Libra/Calibra, kryptovalutan med tillhörande digitalplånbok.)
Gällande Workplace-prishöjningen, den första sedan starten, så lär den också mycket vara driven av samma skäl som de flesta andra motsvarande höjningar: man har nu fått ombord ett rätt stort antal användare som har "bott in sig" i plattformen. Blir alltså bökigt att backa, plus att Facebook sannolikt hoppas att de företag som använt Workplace tycker att det finns värde i tjänsten oavsett.
Förstås fortfarande långt ifrån att betalintäkter ska göra mer än en mindre skråma i annonsintäktsväggen, men det känns som sagt som att Facebook nu mer på riktigt gör ett försök.
Workplace, Facebook's service for business teams, is raising its prices for the first time since launch | TechCrunch
Three years into its life with 2 million paying users signed up, Workplace -- Facebook's platform for businesses and other organizations to build internal
Senare idag är det dags för Facebook att använda sitt klippkort i amerikanska kongressen. Den här gången handlar förhöret om Libra, Facebooks egen kryptovaluta som är planerad att släppas nästa år.
Facebooks kryptoinitiativ har förstås stötts och blötts, hyllats och kritiserats, från alla möjliga håll. Till och med inom kryptogemenskapen är man oense om vad man tycker - allt från jubelrop till kryptowashsågningar.
Demokraterna i kongressen kör med rätt raka rör i sin kritik. Där arbetas det just nu med ett förslag på att blocka Libra under det inte så subtila arbetsnamnet "The Keep Big Tech Out of Finance Act". Gäller alltså inte bara Facebook, men well, vi kan väl anta att just det initiativet är, ska vi säga, en hyfsat stor anledning till att förslaget har kommit till.
Under dagens (morgondagens) kongressittning är det ansvarig för Libra hos Facebook som kommer att närvara: David Marcus. Facebook argumenterar att valutan kommer att regleras främst av Schweiz, där organisationen som kommer att överse valutan kommer ha sitt huvudsäte (och som säkerligen har valts med tanke på landets bankvänliga inställning generellt). Facebook själva säger att de inte kommer att lansera sin kryptovaluta förrän företaget har "fully addressed regulatory concern", vilket är skönt vagt.
Kryptovalutor stöder på motstånd på flera håll
Men det är inte bara i USA som Libra har stött på motvind. Inom EU har det lyfts ungefär liknande invändningar mot att en techjätte släpper en valuta, men det sannolikt största hindret för valutan som sådan var på plats redan när Libra presenterades: Indien tillåter inte kryptovalutor som generell inställning. Facebook har redan gått ut med att Libra inte kommer att släppas där så länge som det förbudet kvarstår. Och med tanke på att Indien kanske mer än något annat land är nyckel såväl för Libras (och den tillhörande digitala plånboken Calibras) framgång som för Facebooks fortsatta tillväxt är det förstås ett halvjobbigt hinder.
Ett problem som kritiker från alla håll har gemensamt är hur Libra är tänkt att hanteras. Libra kommer alltså att överses av den från Facebook (formellt) frikopplade organisationen Libra Association. Den består, om man så vill, av dem som har råd att köpa sig en plats vid borde för 10 miljoner dollar (med undantag från några icke-vinstdrivande organisationer som får gratisplatser). Tanken är att den ska bestå av 100 organisationer, inklusive Facebook, när valutan lanseras. Dessa organisationer garanterar direkt och indirekt för valutans finansiella stabilitet och det är bara dessa organisationer som har rätt att utfärda nya libra.
Libra - varken centraliserad eller decentraliserad?
Den här konstruktionen kritiseras från nationshåll av att det är en friflygarvaluta som inte överses av en centralbank av traditionellt snitt. Men också från kryptovärlden, där själva grundidén med en kryptovaluta skjuts i sank i och med att det inte är en sant decentraliserad valuta, utan en ”vanlig” valuta på så sätt att det finns tydliga gatekeepers. Vinstdrivande jätteföretag snarare än folkvalda organisationer, skulle man kunna sammanfatta det som.
Som Libra är presenterat kommer det (initialt) mest att handla om att föra över pengar mellan privatpersoner, även om det självklart redan finns stöd för att handla och betala räkningar med valutan. Men Facebook har redan flaggat för att de kommer att erbjuda finansiella tjänster baserat på Libra och Calibra. Och då kommer vi in på det riktigt intressanta gråzonsområdet, där reglering i allra högsta grad blir en fråga – och oprövad mark. Hela den finansiella krisen 2008-2009 orsakades av finansiella ”gråprodukter”: Alltså kreativa finansiella instrument som medvetet var snårigt konstruerade både för att dölja risken och för att försvåra (eller om man så vill utnyttja luckor i) den juridiska översynen. När korthuset sedan började rasa och det blev dags att betala för lunchen så gjorde det som bekant riktigt ont.
Och skattebetalarna var de som i slutändan fick stå för en stor del av notan.
Libra - too big to fail?
De flesta bankkunder klarade sig hyfsat bra tack vare statliga bankgarantier, men för de sparare som hade valt konton och finansiella institut som inte omfattades blev det desto jobbigare. Visst, de valde självmant att ta den risken, men de lär i många fall haft begränsad insyn i vad det innebar. De litade på bankerna och finansinstituten. Som i sin tur förstås inte sa att det var någon risk.
Ju större banker, desto större risker. Det har vi gång på gång sett i historien. Och banker har aldrig varit lika stora som idag. Och ingen bank är lika stor som Facebook. Åtminstone sett till potential. Eftersom Facebook uttalat säger att Libra är en valuta för tillväxtmarknader så kan vi tro att insikterna i vilka risker som finns kring sparande är ännu lägre här. I Facebook-fallet garanteras valutan och dess tillgångar av företagen som deltar och som skulle kunna förväntas ta upp notan om det dyker upp ett isberg. Men då dessa, till skillnad från en stat, inte kan trycka upp egna pengar utöver de befintliga tillgångarna så bygger det på att de inte får problem med kassaflödet.
Hur klarar Libra av nästa finansiella kris?
Nu vet vi inte hur Facebooks bankplaner ser ut. Finns förstås inget som säger att Facebook skulle göra ett sämre jobb än storbankerna (*host* Swedbank *host*). Men med tanke på hur intimt sammanlänkad världsekonomin är just nu krävs inte särskilt mycket för att det ska bli stora ringar på vattnet, som kan anta tsunamiproportioner när de närmar sig land. När en jätteorganisation som Facebook tar ett sånt här steg kommer det krävas en hel massa försäkringar och översvämningsgarantier. Hos den finansiella marknaden, men också hos de folkvalda som i slutändan sitter med Svarte Petter nästa gång det är dags för en stor finansiell kris (vi kan väl anta att det kommer att handla om ”när” snarare än ”om”).
Den regleringsdiskussionsdjungel som Facebook har att ta sig igenom bara för att överhuvudtaget få ut Libra, för att inte tala om/när de släpper rena banktjänster, kommer milt sagt kräva en hela massa machetes.
Blir en väldigt spännande resa att följa.
Facebook will defend Libra before Congress today. This should be interesting.
Facebook's David Marcus will appear before the Senate Banking Committee and defend the company's cryptocurrency project, Libra.
Twitter och Snapchat har hamnat lite i periferin i skuggan av såväl Facebooks tjänster som TikTok. Och även om det är för tidigt att säga att det är klang- och jubelfest så tuffar de på allt starkare.
Båda företagens aktiekurser ligger just på nivåer där de inte varit på länge. För Snapchat de bästa nivåerna på över ett år och för Twitter pratar vi nivåer som företaget inte har legat på stadigt (och knappt alls) sedan 2015. Och marknaden ser allt ljusare på de båda företagen.
Och det finns fog. Båda tjänar allt bättre med pengar. Twitter har visat upp stadiga plussiffror ett antal kvartal och Snapchatsförlust minskar hela tiden. Och det trots att användartalen inte har förflyttat sig markant.
Istället så har båda företagen blivit allt bättre att tjäna pengar på sina befintliga kunder. Samma utveckling som vi också sett hos Facebook - och för den delen andra, som Apple.
Även om man inte bryr sig det minsta om aktier eller tycker att det är ointressant vad "marknaden" tycker om plattformarna så finns det anledning att lyssna. Mer positiva marknadssignaler betyder helt enkelt mer lugn och ro för företagen. Både Twitter och Snap höll på att kvartalsrapporteras sönder när de klev in på börsen, förstås mycket för att de i allt ställdes mot Facebook. En rätt omöjlig jämförelse att vinna.
Men så finns det också två andra saker som har förändrats parallellt hos dem som arbetar med sociala medier och som investerar. Synen på framgång.
Fram till för inte så länge sedan var räckvidd, gillningar och följare de viktigaste parametrarna för sociala medier. Nu är det istället engagemang. Möjligheten att aktivera - och därmed vårda - sina befintliga kunder snarare än att hela tiden jaga nya.
Vi ser alltså exakt samma sak på marknadssidan. Ständigt ökande användarsiffror är en inte alls lika viktig investerarparameter. Det som istället får allt mer fokus är istället det som det borde vara: företagens möjlighet att ge avkastning och värde till sina aktieägare. Alltså att tjäna pengar på sina befintliga kunder. Även här åter alltså: vårda sina befintliga kunder.
Eller om man så vill: både dem som arbetar med sociala medier och som investerar i dem har börjat lära sig vad som faktiskt är viktigt. Framförallt: vad som faktiskt är viktigt för att bygga långsiktigt värde.
Oavsett om det handlar om relationsvärde eller aktieägarvärde.
Snap Breaks Out to Fresh Highs as Recovery Story Takes Hold
Snap shares moved sharply higher during Tuesday's session after BTIG became the second firm to issue bullish commentary this week.
Jag har tidigare skrivit om att Snaps aktie senaste tiden har handlats på nivåer som den inte har legat på stabilt sedan våren 2017. Alltså nästan sedan börsnoteringen. Bara sedan årsskiftet har kursen tredubblats.
Vad jag däremot missade var att Snapchat-appen under maj såg en mindre nedladdningsexplosion. Åtminstone enligt appanalysföretaget Sensor Tower. Vi pratar om mer än en fördubbling av antalet veckonedladdningar under i princip hela maj jämfört med hur det sett ut tidigare under året.
Nedladdningsökningarna sammanfaller ganska precis med de linser som Snapchat släppte som gör det möjligt att göra sig själv till barn eller byta kön ("baby" och "gender swap"). Kort sagt kan det vara en tillfällig nedladdningspeak som dog några veckor in i juni.
Men Snaps siffror även i stort pekar åt rätt håll. I senaste kvartalsrapporten vände tillväxtminuset till ett plus igen (ja, eller i stort oförändrat, men inte minus åtminstone). Än viktigare är att ekonomin tuffar på åt samma håll: de röda siffrorna blir allt mindre.
Vi har sett samma utveckling hos Twitter. Bortsett från att Twitter fipplade med siffrorna tidigare i år och numer inte längre kommer rapportera månadsanvändare utan bara dagliga användare (för att den siffran såg trevligare ut) så har Twitter stadigt gått med vinst, om än en förhållandevis blygsam sådan, och de som använder Twitter gör det allt mer.
Samma mentala resa som så många techföretag gör just nu: när den "billiga" tillväxten slagit i taket blir det till att fokusera mer på de befintliga kunderna än att ständigt jaga nya som sätt att tjäna pengar.
Kundnöjdhet före kundjakt alltså. Bra grejer.
Snapchat Sees Massive Increase in Downloads Following Launch of Gender-Swap and Baby Lenses
Snapchat's recently launched baby and gender-swap Lenses have sparked a significant increase in app downloads.
Ha. Nu har även Twitter startat en inhousebyrå som ska hjälpa sina kunder bli bättre på att annonsera på Twitter. Hjälpa sina kunder att skapa annonser som får mer uppmärksamhet. Läs: som gör kunderna nöjdare med resultatet och får dem att annonsera mer på Twitter.
Twitter ArtHouse ska, likt andra liknande initiativ som vi har sett, dock inte bara handla om annonser. Även här handlar det mer eller mindre om en egen mediabyrå. I menyn ska tjänster som digital strategi, videoskapande, "influencer and artist management" och liveströmmande av evenemang finnas.
Twitter Launches "Twitter ArtHouse"
"ArtHouse" offers digital strategy, video creation and editing, influencer and artist management and event livestreaming.
Jag skrev tidigare idag om Microsofts kvartalsrapport som landade igår. Rapporten sammanfattade Microsofts fjärde kvartal och därmed också senaste räkenskapsåret. En av punkterna som stack ut var att omsättningen för LinkedIn ökade med 25 %. Även om LinkedIns siffror inte bryts ut separat så fick vi också veta lite annat om den sociala plattformen.
LinkedIn har nu 610 miljoner medlemmar och ser ”strong adoption in new regions”. 41 miljoner av medlemmarna finns i Kina, alltså ett av få västerländska sociala medier som lyckats få hyfsat snurr på verksamheten i landet (vilket förstås också medför vissa… begränsningar i tjänsten där)
För tredje kvartalet i rad såg LinkedIn ”record level of engagement”, algoritmförändringarna ses som en viktig förklaring. Mer specifikt konstaterade Microsoft:
More and more people are using the feed and giving feedback to their network’s posts: our members generate tens of millions of viral actions (likes, comments, and reshares), and the number is increasing more than 50% YoY
Visst, inga konkreta siffror att utgå från här heller, men kontentan är oavsett att plattformen verkar användas allt mer. Och att de som faktiskt använder plattformen (bortom ”post CV and forget”) använder den allt mer.
LinkedIn Engagement Continues to Rise, According to Parent Company Microsoft's Latest Update
LinkedIn engagement continues to rise, according to the latest insights from parent company Microsoft.
Kortvideoappen TikTok verkar vara på gång med nya funktioner som ännu mer integrerar appen med andra tjänster och plattformar.
De två förstnämnda är förstås väldigt intressanta, både som sätt att sänka tröskeln för nya tjänster och för att sprida tjänsten enklare. Om det är så att möjligheten att logga in med externa konton kommer även till iOS (ja, om den kommer alls) så kommer det också betyda att det kommer gå att använda sitt iCloud-konto, eftersom Apple i och med iOS 13 kommer att kräva det för alls som vill erbjuda tredjepartsinloggning.
Det TikTok gör är precis det nästan alla mindre spelare gör idag, som Snapchat. Se till att finnas i tjänster och på plattformar som tillhör konkurrenter. Något som även jätteföretag som Apple satsar mycket på. Kort sagt så kopplar man allt mer loss olika tjänster från varandra och från sitt övergripande ekosystem. Visst, techjättarna vill helst att du går all in på Apple, Facebook, Google och så vidare, men om du nu nödvändigtvis envisas med att vilja bygga ihop ditt eget ekosystem så ska det vara enkelt att plocka så mycket som möjligt från respektive techjätte.
TikTok is testing a WhatsApp shortcut to share videos with close friends
TikTok is testing a bunch of new features, including a new Discover tab, account linking with Facebook and Google, and a WhatsApp shortcut to share videos.
Dags för utrullning av ännu en smart funktion i Google Maps som presenterades för ett tag sedan: visning av cykeluthyrningsstationer. Med realtidsinformation om hur många lediga cyklar det finns.
24 städer i 16 länder får nu den här tekniken. Helsingfors är en av dem, men ingen svensk stad (Stockholm har ju inget sånt system just nu så inte så konstigt att den inte återfinns bland städerna). Allt baseras på en enhetlig standard för cykeluthyrningssystem. API:er och standarder FTW etc.
Tre tankar:
1. Ännu ett sätt för Google att bli stället för allt. Vi kan utgå från att möjlighet att hyra och betala för en cykel direkt från Maps inte är alltför avlägset. Tekniken kan förstås integreras även på andra ställen.
2. Initiativ som detta gör tröskeln för att att ladda ner enskilda appar blir ännu högre. Vi har redan sett hur Uber, Lyft och de kinesiska motsvarigheterna börjat lyfta in inte bara konkurrerande tjänster i sina appar, utan även konkurrerande transportslag (som kollektivtrafik). En artonåring tog tidigare i år fram en app som visade var scootrar från samtliga scooterföretag i Stockholm fanns. Du vill ha en scooter och bryr dig mindre om vilken. Kan du dessutom betala för alla scootrar från samma ställe bli kopplingen till varumärket ännu svagare. Ja, om inte varumärket ger något slags mervärde som ersättning.
3. Det här Maps-tillägget bygger alltså på stationer, inte cyklar som kan lämnas var som helst. Eller scootrar. Google har redan börjat visa exempelvis Lime-scootrar direkt i Maps - men när konsolideringen och utslagningen på scootermarknaden tar fart lär vi se standardisering av informationen även här. Kort sagt så att Google (eller vem som helst) kan bygga tjänster mot scooterinfon. Som realtidsinformation om var de finns, möjlighet att boka och betala och, tja, se hur laddad en specifik scooter är.
Real-time bikeshare information in Google Maps rolls out to 24 cities
In 24 cities worldwide, Google Maps is helping people find bikesharing stations and see the realu002Dtime availability of bikes.
Ännu mer funktionalitet packas in i Googles featured snippet. Nu har det börjat dyka upp exempel på hur "Andra söker efter" visas i direkt anslutning till ett featured snippet-resultat.
I det stora hela är det förstås ingen jättenyhet. Google packar in allt mer funktionalitet i sitt sökresultat för att hålla kvar användare inom sina egna tjänster och inte klicka sig vidare (och är förstås också reaktivt agerande på den beteendeförändring som de själva har initierat </meta>). Position noll blir i praktiken position ett för allt fler sökningar. Alltså det enda som användarna fokuserar på. Genom att göra det enklare för kunder att göra fler sökningar, som förpopulerade sökningar likt exemplet här, leder förstås till fler annonsvisningar.
Men förutom att plats noll tar upp mer yta på våra skärmar rent fysiskt så är plats noll lite utzoomat egentligen en mental resa. Precis som att sociala medier håller på att förändras från det vi traditionellt är vana vid, med nyhetsflödet, så håller webbsökning på att genomgå sin största förändring sedan internet föddes. Förstås i relation till förändrade beteenden och att sätten att koppla upp sig blir fler och smälter ihop allt mer, men också på egen hand.
Google Featured Snippets With People Also Search For Below
Google is showing the people also search for query expander feature below some featured snippet results. This was first spotted a week ago, which we didn't specifically mentioned but had a screen shot in our more images in featured snippets story. But it also had the people also search for below the featured snippet.
Så har Google lagt ner sitt projekt Dragonfly. Alltså projektet som hade som syfte att återlansera Google i Kina med en censurerad version av sökmotorn. Alla som jobbade med projektet har flyttats över till andra arbetsuppgifter.
Så med andra ord: projektet som Google sa inte fanns har nu officiellt lagts ned. Och de medarbetare som inte jobbade med projektet som inte fanns har nu fått nya arbetsuppgifter. Som kanske eller kanske inte finns.
Google Officially Closes Its Chinese Search Engine Project: Report
Google's controversial China search engine project, named Dragonfly, has been terminated and employees working on it have been reportedly reassigned.
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
Tidigare idag var det så dags för Facebook att presentera sin egen kryptovaluta. En valuta det har spekulerats om ett rätt bra tag, spekulationer som tagit extra mycket fart senaste månaderna. Fanns alltså fog för allt spekulerande i år.
Och det vi pratar om är något som har potential att bli en världsvaluta. Inte internetvaluta. Betydligt större än så. En potentiell post-internet-valuta.
Vad innebär Facebooks valuta, hur kommer den fungera, vem är den tänkt för och varför gör Facebook det här? Det tänkte jag gå igenom här. Några av sakerna jag går igenom finns det mer fördjupande genomgångar av på andra ställen (som TechCrunchs ypperliga artikel), men jag kompletterar med några egna tankar längs med vägen.
Valutan som lite inofficiellt kommer ha Facebook-loggan har fått namnet Libra. Fun facts: namnet ska stå på tre ben: en romersk måttenhet, den astrologiska symbolen som är grunden i rättvisans våg och tydligen lite fonetiska franskvibbar (ordet libre). De tre elementen ska kunna sammanfattas med: pengar, rättvisa och frihet.
Libra är tänkt att släppas under ”första halvan av 2020”. Men exakt vad det innebär återstår att se. Jag tror exempelvis inte att hela världen kommer att få tillgång till Libra samtidigt. Hösten kommer att att ägnas åt att reda ut alla ”buggar” i själva distributionsplattformen och sedan tror jag att det kommer bli som det brukar när Facebook gör saker: en stegvis uppskalning av vilka som får tillgång till Libra.
Frågar man Mark Zuckerberg så blir svaret att:
Libra’s mission is to create a simple global financial infrastructure that empowers billions of people around the world
Kevin Weil, Vice president of product på Calibra, är lite mer krass:
Weil says Libra becoming successful will have all sorts of positive ripple effects for all participants. ”You suddenly have billions of new consumers for any online service. Businesses today that operate in cash only, if they have access to a digital currency they have access to advertising platforms, including Facebook,” he says. ”There are meaningful side effects on Facebook’s business if Libra is successful.”
Förutom att han lyckas få in ordet ”meningsfull” så säger Weil att Calibra blir ett sätt för Facebook att driva användartillväxt genom att få ombord nästa miljard internetanvändare. Och mer specifikt: få dem att titta på annonser.
Sen har vi David Marcus, Facebooks chef för blockkedjesatsningar och därmed ansvarig för Libra, som går rakt på sak:
If more commerce happens, then more small businesses will sell more on and off platform, and they’ll want to buy more ads on the platform so it will be good for our ads business.
It’s all about the dum-di-dum-di-dum annonserna, stupid.
Och det är både Facebooks största styrka och största svaghet. Facebook tjänar pengar som gräs på sina annonser – men det är också det enda sättet som de vet hur man tjänar pengar på. Att Facebook rätt uttalat ser (Ca)libra som ett sätt att dra in folk till plattformen och tjäna pengar på annonsvisning är både rätt beklagligt och rätt förvånande kortsiktigt gammeltänk. Men så sitter Facebook också, som Google, galet hårt fast i gratisfällan. De gör några trevande försöka att börja ta betalt, men skrotar satsningarna och backar tillbaka till annonsfinansierat efter väldigt kort tid när saker inte får snurr.
Tyvärr misstänker jag att Facebook inte kommer lyckas särskilt bra den här gången heller. Ser framför mig hur de försöker ta ut transaktionavgifter från handlarna, lite som försäljningsavgiften på Instagram, men kommer förmodligen göra det kostnadsfritt att använda efter rätt kort tag. Förutom att det är konstigt att Facebook har så kort tåladmod på det här området när det är extremt envisa med att få upp användandet av funktioner som ökar annonstittandet. Hela Facebooks totala annonsberoende börjar så smått bli ett problem för företaget. Inte här och nu, men det är här och nu man måste börja ställa om sin verksamhet för att bredda intäktsbasen. Lex Apple.
Förutom att presentera Libra-valutan så meddelade Facebook också att man har startat ett nytt verksamhetsområde (eller dotterbolag, beroende på hur man ser på det): Calibra. Första stoppet för Calibra blir att ta fram en digital plånbok för Libra (Libra är alltså bara själva valutan, som kronan, medan Calibras digitala plånbok blir stället där pengarna förvaras och kan nås när man vill använda dem). Den funktionen kommer att bo i Messenger, WhatsApp och i en fristående app (tänk Swish).
Calibra blir Facebooks egen Libra-plånbok, men vem som helst (typ) ska alltså kunna skapa en egen. Även i privata nätverk.
Det finns ett antal väldigt intressanta detaljer här, om man läser mellan raderna.
Facebook-appen och Instagram nämns inte. Det här är alltså inte bara en (digital) kryptovaluta, det är, vad det verkar, en renodlad chattvaluta. Det i sig är ju inte helt nytt (Kik har haft en egen, typ, kryptovaluta ett tag), men det är oavsett intressant. Och också helt i linje med hur Facebook ser på framtiden – eftersom det är så trenderna ser ut: vi är inte längre intresserade av att dela allt med alla. Vi kommunicerar allt mer i mindre grupper – och chatten är navet. Med det inte sagt att det är en valuta som Facebook bara ser som avsedd för chattappar, men det är, på sätt och vis, en ”chat first”-valuta. Förmodligen den första.
Det faktum att Calibra också kommer att komma som fristående app är i sammanhanget väldigt intressant. En stor trend just nu är att ta fram tjänster som kan fungera helt eller delvis frikopplat från sitt hemmaekosystem. Calibra som fristående app kan användas helt utan ett Facebook-konto.
Men det kan också betyda två andra saker: dels att Facebook, likt konkurrerande appar, tänker bygga upp en konsumtionsapp från ”the payment up” (betalappar blir allt viktigare i våra liv och dessa börjar bygga in den här typen av funktionalitet direkt i betalplattformen) men dels också att man riggar för en uppstyckning. Om (när) konkurrensmyndigheter bestämmer sig för att Facebook är för stort för allas bästa så blir skilsmässan inte så smärtsam. (Hela styrningen av valutan är lite en konstruktion i samma anda. Mer om det längre ned.)
I presentationen av Calibra konstaterar Facebook:
From the beginning, Calibra will let you send Libra to almost anyone with a smartphone, as easily and instantly as you might send a text message and at low to no cost. And, in time, we hope to offer additional services for people and businesses, like paying bills with the push of a button, buying a cup of coffee with the scan of a code or riding your local public transit without needing to carry cash or a metro pass.
Så, ja, Facebook ser förstås att Calibra ska bli en enstoppsshop för att göra, tja, allt. Likt kinesiska WeChat, där man nära nog kan göra allt utan att behöva lämna appen. Och med tanke på den… ljumna stämningen mellan Facebook och Apple så är det här förstås inte minst också ett stick mot iPhone-tillverkaren. Men det måste inte bara betyda att Calibra, eller snarare Libra, blir en konkurrent. Det mest troliga skulle kunna vara att de två företagen på betalområdet blir samarberenter (konkurrenter och samarbetspartners samtidigt. Behövde jag förklara den?) Mer om det senare.
Facebook börjar hela presentationen av Calibra med följande beskrivning:
Today we’re sharing plans for Calibra, a newly formed Facebook subsidiary whose goal is to provide financial services that will let people access and participate in the Libra network.
Här pratar vi förstås inte bara förutsättningsskapande och tekniska tjänster för att se till att valutaplattformen snurrar på som den ska. Vi pratar, likt det flera andra techjättar börjar med, att Facebook siktar på att erbjuda rena konsumenttjänster på det finansiella området, som olika former av krediter och lån. Kanske rentav försäkringstjänster.
Calibra är alltså tänkt som en plattform för inte minst tillväxtländer. Som ett sätt att bland annat föra över pengar chattvägen. Mer specifikt konstaterar Facebook:
If you have an internet connection today, you can access all kinds of useful services for little to no cost — whether you’re trying to keep in touch with family and friends, learn new things or even start a business. But when it comes to saving, sending and spending money, it’s not that simple.
/…/
This is the challenge we’re hoping to address with Calibra, a new digital wallet that you’ll be able to use to save, send and spend Libra.
Vi noterar att ordet ”spend” finns med här. Två gånger. Men detsamma gäller för ”save”. Inte ”keep” eller något annat ord som kan indikera att vi pratar om en plånbok för kortare förvaring. Här pratar vi om att kunna ha sitt sparande i Calibra. Med ränta (ja, när sånt blir en grej igen).
Förhållandet mellan Facebook och Apple är som sagt lite… fnurrigt. Men såna detaljer behöver inte stå i vägen för affärsmässiga relationer. Framförallt inte i dessa digitaltider, där företag inte har det minsta problem att vara hårda konkurrenter, samarbetspartners eller ha kund/leverantör-förhållande samtidigt.
Facebook har, precis som Tencent (företaget som äger WeChat), en väldigt stor nackdel: man saknar hårdvaran. Så otroligt mycket av det vi gör idag sker i mobilen. Och där finns det i praktiken två företag som kontrollerar allt: Apple och Google. Förstås ännu mer på iOS-sidan eftersom Apple helt kontrollerar såväl hårdvara som mjukvara. Allt Facebook gör blir ett lager ovanpå iOS eller Android. Ett lager bort från total integration.
Eftersom Facebook knappast lär presentera en Facebook-mobil under Portal-flagg i höst (och eftersom väldigt få kommer ta med sig sin Portal för att blippa i tunnelbanan) så måste Facebook förhålla sig till detta oligopol. Men varken Apple Pay eller Google Pay har en egen valuta. De är tekniska lösningar som gör det möjligt för användaren att koppla den ”betalväxel” man önskar till respektive Pay-tjänst. I teorin skulle det alltså kunna gå att välja att Pay-appen i klockan ska dra pengar från en Calibra-plånbok istället för en vanlig banktjänst eller ett betalkort.
Jag tror till och med att det inte är särskilt osannolikt. Inte minst som Facebook skulle kunna rida på ytterligare ett lager säkerhet och anonymitet. Inte som ersättare för Calibra, men som komplement. Det är ingen slump att PayPal är en av grundarorganisationerna i sammanslutningen.
Libra är en kryptovaluta, som Bitcoin. Till skillnad från Bitcoin (och de flesta kryptovalutor) så är Libra en så kallad stablecoin. Den är enkelt uttryck kopplad till ett underliggande värde, precis som en vanlig valuta.
Men till skillnad från många stablecoinvalutor så är Libra inte kopplad till exempelvis bara dollar eller guld utan till en ”korg” av bankdepositioner och korta värdepapper. Bland dessa finns valutor som dollar, brittiskt pund, euro, schweizerfranc och yen. Relationen på innehållet i korgen kan justeras över tid, så om ett underliggande värde sticker iväg eller rasar värdemässigt så kan den totala sammansättningen justeras för att få en stabil kurs för Libran. (Kort sagt, likt övriga stablecoin-valutor, för att inte få den våldsamma värdesväningar som drabbat inte minst just Bitcoin. Lite Zimbabwe-skottkärra över en sån kurs.)
En annan stor skillnad mot de flesta kryptovalutor är att den bara kan hanteras av ett antal ”noder”. Som det verkar, max hundra. Varje medlemsorganisation i The Libra Association (mer om det senare) måste bidra, bokstavligen talat, med hårdvara. Libras blockkedja ska vara byggd för snabba transaktioner (ett av de stora problemen med Bitcoin, förutom att det är en energiintensiv valuta, är att en transaktion tar 7 sekunder eller 15 sekunder för kryptovalutan Ethereum. Libra ska kunna hantera 1000 transaktioner i sekunden – vilket förstås är ett måste för att användas på den skala som Facebook tänker sig).
Det här uppnås bland annat då Libra bara kommer att hanteras av 100 ”noder” – en per medlemsorganisation. Det innebär att Libra till skillnad från de flesta kryptovalutor inte är ”öppen” och crowdsourcad. Den styrs rätt bokstavligen talat av medlemsorganisationerna. Det här är också något som kryptopurister redan har hunnit invända mot: det här är inte en öppen valuta i andan av den ursprungliga tanken med internet utan en betydligt mer styrd och kontrollerad valuta. Kort sagt sågar man Facebooks påstående att det är en decentraliserad valuta (typ decentraliserings-washande).
Och visst, på nästan alla plan är Libra att jämställa med en vanlig nationell valuta (eller euron) – på gott och ont, beroende på vem man frågar.
Den faktiska enhet som man kommer att handla med i Libra är… libra. En libra är den minsta delen man kan handla med eller skicka. De tre wiggliga strecken i Libra-logotypen är också valutans ikon likt £ eller $. (Känns som att världens typsnittstillverkare har lite att göra nu.) Värdet på en libra ska vara i nivå med en euro, dollar eller ett brittisk pund, vilket alltså landar nånstans runt tio svenska kronor eller så.
I dagsläget oklart, men de kommersiella organisationer som är med lär på ett eller annat vis ha med Libra som betalmöjlighet. På sikt om än inte från dag ett. Det har även talats om att det ska gå att ta ut Libra i vanliga bankomater, så Facebook siktar kort sagt på att valutan ska kunna användas som vilken valuta som helst. Online och offline.
Det som de flesta sannolikt kommer göra är att växla in sina libra (libror? Har vi någon från Facebooks språkavdelning här?) till en annan valuta. Men om det tar fart så lär libra stå på egna ben som betalmedel.
Det ska även gå att skicka pengar, helst via Facebooks chattappar förstås, och här är en av Facebooks stora införsäljingsargument (lite som varför företag ska använda WhatsApp istället för att skicka sms till kunder): mycket lägre kostnader vid överföring av pengar. Vilket osökt för oss över på:
Korta versionen: primärt inte oss i välmående länder. I presentationsmaterialet pratar Facebook om att erbjuda banktjänster till de 1,7 miljarder människor som idag saknar det. Det gränsöverskridande swishande som mycket avses sker förstås till och i tillväxtländer. Länder där mobilen än mer än här är livsnödvändig. Det är också därför som Libra ska fungera även i väldigt enkla mobiler.
Sen ser förstås Facebook gärna att precis vem som helst börjar använda Libra.
Inte alls. Libra ska nära nog vara kostnadsfri att använda. Den finns en transaktionsavgifit kopplad till användningen som tydligen ska vara liten. Den är primärt avsedd för att stoppa spammare eller andra som vill missbruka själva valutan. Många bäckar små gör att det kan bli väldigt dryt i långa loppet att okynnes-libra. Tanken är att det ska vara ett av verktygen för att motverka bedrägerier.
Som jag konstaterar ovan så kramar Facebook sina annonsintäkter så hårt att knogarna vitnar. Likt Google är annonser det enda sätt som Facebook vet hur man tjänar pengar på (för Facebook är det ju i praktiken bokstavligen talat så till hundra procent om man tittar på var intäkterna kommer ifrån). Men som synes finns redan tankar på att tjäna pengar via Calibra, den digitala plånboken, och andra tjänster som Facebook ser framför sig att de bygger ovanpå Libra-plattformen.
Blir väl lite upp till bevis för Facebook här, eftersom de som sagt misslyckats gång på gång med att tjäna pengar på sin icke-annonsverksamhet. Det enda övriga intäktssegment som Facebook redovisar, utöver just annonserna, är ”Payments and other fees”, ironiskt nog. Och det segmentet står för typ 0,1 procent av företagets totala omsättning. Och då inkluderar den posten också saker som hårdvaruförsäljningen.
Facebook har valt att leja ut styrningen till av valutan till en extern organisation: The Libra Association. Sammanslutningen ska vara en icke-vinstdrivande organisation som har fått Schweiz som sin hemvist. (Officiellt för att Schweiz har lång tradition av att vara neutral, men jag misstänker att landets bankväsende vägde tyngre. Mer specifikt: landets syn på banksekretess som, även när de luckrats upp något efter påtryckningar från resten av världen, fortfarande lägger rätt mycket locket på. Om man vill raljera: alltjämt ett mer polerat skatteparadis, där frågorna inte nödvändigtvis borrar lika djupt som på andra håll.)
Tekniken bakom blockkedjelösningen är open source och så, om man så vill, även styrningen. Alla organisationer som sitter med får en röst var i styrningen av valutan och det kostar 10 miljoner dollar för att få en plats vid runda bordet. Facebook själva siktar på att 100 organisationer ska ingå i TLA vid lanseringen nästa år. Vid presentationen finns 28 utöver Facebook själva – 28 ”grundarorganisationer”.
Som synes finns tunga finansiella spelare som Visa, Mastercard och PayPal men också andra typer av företag som Spotify, Uber, Lyft och Farfetch. Placeringen av organisationerna är säkerligen ingen slump. I toppen placeras Women’s World Banking och i botten ligger Facebook. Initiaivtagaren och företaget som byggt upp hele valutan.
Facebook har alltså bara en röst. Under resten av 2019 kommer företaget dock spela en ”betydande roll”. Jag misstänker att det nog landar i ett Android-scenario. En open source-plattform som till hög grad kontrolleras av Google. Däremot vill Facebook så långt som det är möljigt tona ner sin roll i Libra. Bra ur regleringsperspektiv. Det är också därför Facebook har valt att lägga Calibra som en ”seperate subsidary”. Ett eget bolag. Typ,
Det är rätt höga krav på att få vara med. För kryptoinvesterare är miniminivån på tillgångar 1 miljard, blockkedjeföretag måste ha varit igång i minst ett år, kunna uppvisa väldigt hög säkerhet och ha minst 100 miljoner dollar i tillgångar. Företag måste kunna bocka för två av tre förutsättningar: minst 1 miljard dollar i marknadsvärde, 500 miljoner dollar i ”customer balances”, nå 20 miljoner människor per år eller ”erkännas som ett topp 100-företag” enligt något erkänt index på det här området.
Dessutom finns det begränsningar på antal medlemmar inom olika kategorier, för att inte få för stor övervikt. Som syns i medlemsbilden ovan så kan även icke-vinstdrivande organisationer vara med, som akademiska institutioner.
Alla dessa förutsättningar är det Facebook som har bestämt. Det är även Facebook som kommer att utse den som blir ordförande för organisationen. Så även om Facebook bara kommer bli en av spelarna runt Libra-bordet så är det Facebook som helt och hållet har riggat bordet. Det är som synes även höga ekonomiska krav för att köpa sig en biljettt för de flesta som vill vara med. Hur man vrider och vänder på det så kommer Libra till största del vara en valuta backad och styrd av kommersiella jätteföretag.
Kan man lita på att Facebook inte kommer att göra något fuffens med användarinformationen?
Nej, förstås inte. Det kan hända saker. Men hej, vi kan ju börja med att titta på storbankerna som spelar enarmad bandit (med banditer, bokstavligen talat) med spararnas pengar. Sååååå… there’s that.
Däremot kommer det vara rätt vattentäta skott mellan övriga Facebook och Calibra. Facebook är också nog att poängtera att inget i användandet av Calibra kommer att påverka Facebooks övriga plattformar. Kort sagt kommer transaktionsdata inte skickas till Facebook, nyhetsflöden och annonser kommer inte baseras på Calibra.
För att kunna registrera sig för ett Calibra-konto kommer det krävas att du kan visa upp ett nationellt ID-kort eller liknande, för att bevisa din identitet.
Där har vi den riktiga 10 miljonerkronorsfrågan. Ingen vet. Det har redan hunnit komma utspel både från politiker inom EU och politiker i USA att valutan måste regleras hårt. Eller åtminstone få rätt hård översyn. Problemet är dock att en sån här satsning av den här storleken inte har gjorts tidigare. Och som konstateras är alltså Libra varken en helt användarstyrd valuta eller en valuta kontrollerad av nationella centralbanker. Tittar man på medlemsorganisationerna så finns det heller inga nationella organ med. Att se vad som händer på sikt. Att befintliga, nationella lagstiftare inte får vara med och leka ökar förstås kraven på översyn och reglering.
Det är heller inte så konstigt. Vi pratar om pengar. Vi vet hur det kan gå när stora kommersiella företag gör lite som de vill med spararnas pengar – och sedan förväntar sig att skattebetalarna ska städa upp efteråt. Facebook har lovat att de kommer ersätta dem som förlorar pengar av någon anledning (som bedrägeri). Men vi pratar om en open source-valuta, som vem som helst kan bygga tjänster kring. Det är inte alls säkert att andra har samma generösa policy. Om Facebook och andra dessutom börjar bygga finansiella tjänster – vad händer då? Kan Facebook förvänta sig få tillgång till den statliga insättningsgarantin? (Nu tror jag inte riktigt att Facebook behöver det, men ni fattar.)
Regleringen och kontrollen sköts i praktiken alltså av The Libra Association och den ska vara förbunden att följa de regelbverk som gäller kring finansiella institutioner. Om det sedan kommer bli det som gäller i Schweiz eller lokalt blir en annan fråga.
Jag tror att det i det korta perspektivet (de närmaste kommande åren) inte kommer hända särskilt mycket alls. Bara för att man har en potentiell användarbas på över 2 miljarder människor så betyder inte det att särskilt många kommer att hoppa på tåget. I vår del av världen kommer det finnas få behov av att använda en Facebook-valuta. Swish behöver inte vara särskilt oroliga heller.
På sikti blir det däremot väldigt spännande att se vad som kan hända. Och det kommer inte vara valutan i sig som kommer vara det intressanta utan förstås de tjänster som byggs ovanpå. Kommer Facebook göra som de brukar göra när de släpper något nytt – slänga högvis med subventioneringspengar på Libra för att få upp användningen? Kickback och rabatter om man väljer Calibra och Libra? Och som jag varit inne på – integrationer med andra plattformar och betaltjänster?
Libra är ett jättespännande initiativ. Ett experiement att följa noga. Men det är trots allt just ett experiment. Regleringshot är ett betydligt mindre hot mot Libra än ointresse från användarna. WhatsApp kommer bli den absolut viktigaste kanalen för att Libra ska få snurr på riktigt, att man ger ett betalmedel och en betalkanal för dem som helt saknar det (ingen slump att Calibra-loggan på minner om just WhatsApps). Men Google skulle kunna erbjuda en tjänst med kostnadsfria pengaöverföringar djupt integrerat med en Android-plånbok. Får en sån fart lär Facebook inte ha något alternativ än erbjuda integration i WhatsApp.
Det kan också bli det stora genombrottet för kryptovalutor – men inte heller det är en garanti att Libra i sig kommer explodera.
Men oavsett. Ett väldigt spännande initiativ som har väldigt många förutsättningar att faktiskt komma någon vart. Som ett betalmedel för en värld bortom dagens internet.
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Del 1: Sociala medier, Sök/SEO
Senaste två åren eller så har det florerat uppgifter att Amazon har dragit nytta av galleriadöden genom att köpa upp övergivna butikslokaler. Anledningen? Lager för sin e-handel. Nu verkar det som att Amazon är redo att börja dra nytta av sina investeringar.
Det skulle förstås vässa Amazon i den gren där Amazon fortfarande ligger rätt långt efter konkurrenten Walmart: fysisk närvaro. Amazon har plöjt ner stora belopp i sina jätte-e-handelslager, men det skadar förstås inte att ha fler. Framförallt: fler närmare sina kunder.
Walmart har lyckats öka trafiken till sina fysiska butiker via sin e-handel. Lyckas konvertera e-handelskunderna till att också handla i de fysiska butikerna när de hämtar sina paket. Walmart har också börjat investera i annat än sin handel inuti butiker: som e-sporthallar. Allt för att få dit kunder – och få dem att stanna längre.
I takt med att e-handeln tagit fart har citynära butiker så sakteliga börjat få en ny vår, när vi inte längre är lika sugna på att åka ut på landet för att handla. Ironiskt nog skulle Amazon-lager kunna hjälpa krisande gallerior. Ställe att hämta och lämna tillbaka sina Amazon-paket. Släng in co-workingytor så kan mini-Amazon-städer börja bli verklighet.
https://www.inc.com/chris-matyszczyk/amazon-new-way-to-fight-walmart-its-both-brilliant-very-sad.html
Nästa företag på e-handelsplattformsmarknaden: Microsoft? Ja, enligt uppgifter åtminstone. Verkar som att Microsoft kan vara på gång att lansera sin egen Shopify-konkurrent. Alltså en ”e-handel som tjänst”-plattform.
Med tanke på att Microsoft redan sitter på en stor del av infrastrukturen i form av Azure är steget till att erbjuda även gränssnittet mot slutanvändarna inte särskilt stort.
Frågan är förstås hur långt Microsoft i så fall skulle kunna tänka sig gå. Shopify erbjuder inte bara en e-handelslösning utan har numer även automatiserad marknadsföring och hårdvara i produktkatalogen.
Det man kan tänka sig att Microsoft skulle kunna sockra erbjudandet med i övrigt är kopplingen till Bing. Inte… riktigt lika vasst som Google, men hej. Oavsett så håller även begreppet ”e-handel” på att luddas sönder helt och hållet. Både som koncept mot kund vad gäller var och hur man kan e-handla men också vad som faktiskt numer definierar en ”e-handlare”. Som var gränsen går mellan plattformstillhandahållare och faktiskt handlare.
Microsoft may be targeting the e-commerce store hosting space
Microsoft may be gearing up to take on Shopify and others in the e-commerce platform space, according to a new report. Such a move would dovetail well with Microsoft’s Dynamics 365 line.
Intressant drag från MediaMarkt: man satsar på ny försäljningskanal: Ebay. En del av MediaMarkts sortiment (ja, eller Media Markt Iberias sortiment, om vi ska vara petiga) kommer alltså gå att köpa på auktionssajten.
Det kommer dock inte handla om sprojlans nya grejer. Det kommer mer specifikt gälla produkter som har varit utställda i kedjans 87 butiker och/eller som har mer än 12 månader på nacken. Om man så vill så öppnar MediaMarkt en outlet på Ebay för att dumpa ut osålda grejer.
Det i sig är rätt smart. Istället för att göra det i egen regi så verkar man i en miljö som är van vid begagnat. Som demoex. Dessutom gör man det delvis under annat varumärke och särskilt från övriga verksamheten, vilket gör att MediaMarkt på det sättet, om man så vill, konkurrerar lite mindre med sig själv. MediaMarkt i sig kan också i rena farten bli lite mindre reafokuserad (utan att tro att det betyder att det är slut på reasplashar på egna sajten).
Men mer än något är det ännu ett exempel på en väldigt tydlig trend för (e-)handlare: plattformisering för att finnas där kunderna är och därmed en förhoppning att nå nya kunder. Men också mer och mer för att behålla de befintliga.
https://internetretailing.net/themes/themes/mediamarkt-iberia-launches-store-on-ebay-19634
En liten, stor förändring i Spotify. Appen byter namn. Heter numer ”Spotify – Musik och podcasts”.
Att appen, och Spotify, allt mer satsar på just poddar gör att det här namnbytet blir rätt självklart. Det personliga biblioteket har nu också ”Podcasts” som en ny huvudavdelning jämte musik (där du kan filtrera på avsnitt, nedladdningar eller podserier).
Och just det sistnämnda är större än bara en omdesignad app. Att Spotify nu alltså visuellt och funktionsmässigt lägger musik och podcasts på samma nivå (även om musik fortfarande ligger först) är ett tydligt tecken på Spotifys ambition att bredda sig mer och minska beroende på musiken. Inte minst i takt med att musikkonkurrensen hårdnar för varje dag som går.
Det är bland annat också därför som Spotify satsar allt mer på andras plattformar. Likt Snap att få ut sina tjänster och sitt innehåll på konkurrerande musik- och podcasttjänster. Kort sagt att Spotify siktar på att tjäna pengar på sitt innehåll även om användare väljer andra plattformar för sitt lyssnande.
https://www.theverge.com/2019/5/17/18629274/spotify-podcast-library-redesign-music
Världens smarthögtalarrikaste land? Numer tillhör den titeln Kina, som gick om USA senaste kvartalet. Fortfarande amerikanskt i topp, Amazon och Google som sålde 4,6 miljoner respektive 3,5 miljoner högtalare, men de kinesiska företagen har haft lite av ett raketkvartal.
Baidu knep tredjeplatsen med 3,3 miljoner sålda, följd av Alibaba och Xiaomi som skeppade iväg 3,2 miljoner var. Totalt ökade försäljningen i Kina med 500 procent jämfört med 2018 och landade på 10,6 miljoner enheter i landet.
Enligt undersökningsföretaget Canalys så fanns det vid utgången av första kvartalet i år 20,7 miljoner smarthögtalare i världen och 10,6 miljoner av dessa finns i Kina. Betyder en regional marknadsandel på 51 % medan USA trillar ner till 24 %, från 44 % för ett år sedan.
Bryter man ner försäljningssiffrorna Q1 för företagen i topp så är det rejäla ökningar över nästan hela banan. Om vi bortser från Baidu, som inte hade någon smarthögtalare 2018, så ligger ökningarna mellan 84,7 och 411,3 %. Med ett undantag: Google. För Google är ökningen bara 7 %, vilket är lite anmärkningsvärt i sammanhanget. Amazon ökade sin försäljning med nämnda 84,7 %.
Som sagt. Oväntat. Okej, Google var störst för ett år sedan, men det är som sagt var ett litet utropstecken.
Canalys Newsroom – China overtakes US in fast growing smart speaker market
Find the latest press releases, channels and tech analysis available
Ett rätt självklart drag. Tesla satsar på att integrera mer spel i sina bilar. I dagsläget verkar det mest handla om sköna retrovibbar via Atari-spel men man arbetar på att porta spelmotorerna till några av de riktigt stora spelen.
Nu kan det förstås kännas lite fel med spel i en bil, men för passagerare kan det förstås vara relevant. Och för alla – om bilen kör själv. Det senare är förstås målbilden.
Med tanke på att de stora techjättarna nästan unisont har släppt spel(prenumerations/strömnings)plattformar i år så är det lite oväntat hur lite som har gjorts på bilfronten. Är logiskt med tanke på hur bilar fungerar idag, men som sagt: i takt med att bilar kör mer och mer själv så blir bilen en rejäl möjlighet för spelbolag. Ännu ett område där gränsen mellan boende och mobilitet håller på att suddas ut.
Tesla håller på att ta fram en ”car karaoke”-funktion och precis det lär vi se mycket av: inte bara spel utan spel som är gjorda för att spelas i ett rörligt fordon. Tillsammans med vänner eller ”tillsammans” med omgivningen – alltså spel som är tunga på AR eller VR.
https://electrek.co/2019/05/20/tesla-video-games-cars-unity-unreal-engines/
Google har inte gett upp sina AR-glasögon. Nu kommer en ny version av Glass. Och Google har lärt sig läxan från tidigare version – samma läxa som Facebook har lärt sig med Oculus – den här typen av produkt är inte riktigt redo för konsumentmarknaden. De är fortfarande för klumpiga och för osexiga (och, tja, har för få praktiska användningsområden) för gemene man. Men är däremot som gjorda för företagsmarknaden, för att kunna ge handsfree-information på näthinnan.
Ja, nästan, åtminstone.
(VI kan väl dessutom utgå från att ordet ”helpful” kommer finnas med i varenda Google-produktpresentation ett rätt bra tag framöver.)
Glass Enterprise Edition 2: faster and more helpful
We’re launching Glass Enterprise Edition 2 to help businesses work better, smarter and faster.
THEY’RE COMING! THEY’RE COMING!
Ford wants this creepy robot to bring its autonomous deliveries to your door
Autonomous deliveries and self-driving vehicles may be the future, but there are still a few gaps that need to be addressed — namely that it’s not always possible for people to leave their homes to retrieve deliveries from the roadside (and if you’re hungover and ordering take out, you definitely don’t want to).
Hoppsan, det här är rätt… stort. Google säger upp Huaweis Android-licenser som följd av Kina/USA-handelskriget i stort och USA/Huawei-fnurran i synnerhet.
Det avbrutna samarbetet innebär inte att Huawei inte kommer kunna köra Android längre. Däremot kommer Huawei från och med nu bara kunna erbjuda Android via de open source-licenser som finns. Huawei kommer däremot inte längre få tillgång till techsupport från Google och, allvarligast av allt, framtida uppdateringar av (Google-utvecklade) Android. Eller Googles appar – som Gmail och Youtube. Eller Google Play. Med andra ord kommer Huawei-användare inte kunna ladda ner appar via Google Play.
I Kina spelar det här typ ingen roll, eftersom Google och dess tjänster ändå inte finns i landet. Distribution av appar sker via tredjepartsappbutiker för Android. Men i resten av världen kan det bli rejält mycket jobbigare att konkurrera.
Eftersom vi pratar om en av de stora Android-mobilspelarna här så kan det här förstås leda till att Android fragmenteras ytterligare. Men det kan också bli ännu ett steg mot att Android som vi känner det går i graven. Särskilt som Google mer och mer verkar vilja satsa på något helt eget.
Google pulls Huawei’s Android license, forcing it to use open source version
A dramatic escalation in the US war on Chinese tech firms
Googles utspel tidigare i veckan att man kommer att stänga av Huaweis Android-licens har, milt sagt, skakat om mobilbranschen. Ja, eller stora delar av techbranschen. Huawei kommer fortfarande kunna använda open source-delarna av Android och befintliga Huawei-ägare kommer fortfarande ha tillgång till uppdateringar av (Google)Android och Googles olika appar – inklusive Google Play. Nya modeller av Huawei kommer alltså däremot inte få tillgång till det här.
Det fick i sin tur ett antal stora mobilaktörer runt om i världen att meddela att man inte kommer att sälja Huawei. Ingen idé, liksom. Kommer alltså bli ett rejält avbräck för Huaweis globala expansionsplaner. På hemmamarknaden Kina lär det bli mindre kännbart, eftersom Googles appar, även här inklusive Play, inte finns där. Men som sagt, i övrigt: inte så bra. Om Huawei inte får för sig att ta fram en helt egen version av Android.
Och det är precis det som nu är på gång. Enligt Huawei kommer företagets egen Android att dyka upp i höst eller i början av nästa år. Och det lär inte vara, som vanligt, ett lager ovanpå Googles Android, utan ett operativ rätt mycket omskrivet från grunden. Eller väldigt mycket, åtminstone.
Det här kan förstås, om Huawei får fart på saker och ting (får man kinesiska staten i ryggen så lär det helt klart bli så – och det kan vi nog utgå från) leda till att ”internet” och ”Kinas internet” kommer att delas upp ytterligare. Men inte bara det: det leder också till ytterligare fragmentering av Android i sig. Det är dessutom inte första tecknet på att världens största mobiloperativ är på väg att på riktigt börja falla i bitar.
Huawei’s Android Alternative OS Will Arrive This Fall, Says CEO
Now that the situation has worsened and the worst is knocking on the door, Huawei’s consumer business CEO has said that the company’s ”OS designed for the next generation of technology” will be available by fall this year or by the next spring.According to information shared by CEO Richard Yu in a private WeChat group, Huawei’s own mobile OS will be compatible with all Android applications and web applications.
Mer information om Facebooks egen valuta: nu har BBC kommit över information som pekar på att Facebook siktar på att börja testa valutan, som har arbetsnamnet GlobalCoin, i ett dussintal länder mot slutet av året.
Spekulationer om en egen kryptovaluta för Facebook har florerat ett tag, men fick riktig fart i slutet av förra året. Parallellt har det också kommit uppgifter om att företaget arbetar på en blockkedjevaluta för WhatsApp. Det kan med andra ord handla om en eller två valutor för företaget. Känns mindre troligt att de skulle släppa två, men det skulle kunna finnas anledningar. WhatsApp är primärt en tjänst för tillväxtmarknader, så det kan handla om en separat finansiell verklighet som kan stöka till det. Inte minst i exempelvis Indien.
Uppgifterna i BBC-artikeln bekräftar det som kommit ut tidigare: att Facebook siktar på en stablecoin. Alltså en valuta kopplat mot någon form av extern säkerhet, som dollar eller guld, snarare än att låta marknaden, alltså användarna, helt styra kursen. Det senare gäller exempelvis för Bitcoin, vilket som bekant har lett till våldsamma svängningar i kursen. Vill man ha en valuta tänkt att faktiskt användas för att köpa produkter för är stabilare och mer förutsägbara förutsättningar att föredra.
Fortfarande är det svårt att veta exakt hur valutan kommer fungera och kunna gå att använda. Mest troligt är en Kik-variant, alltså en valuta för det egna ekosystemet. Poäng man kan köpa saker för, om man så vill. Här finns förstås både den största nackdelen och en största risken. En valuta som bara kan användas i Facebooks egna tjänster kan göra det rejält mycket svårare att få snurr på användningen. Och om valutan blir stor, alltså att hela ”Pay with Facebook” som redan testas, kommer kunna kopplas mot allt mer så kan inlåsningseffekten på Facebookplattformen öka.
Det senare är inte heller jättebra för Facebook, då uppstyckningskraven lär bli ännu fler och än mer långtgående. Med det sagt så tror jag att det oavsett handlar om ”när” Facebook kommer behöva bryta upp sin verksamhet. Frågan är bara vilken skärning de kommer att välja – eller tvingas till.
Facebook plans to launch ’GlobalCoin’ currency in 2020
The social media giant is planning to set up a crypto-currency in around 12 countries by early 2020.
New York är på väg att börja testa betalning med Google Pay i kollektivtrafiken. Bara ett begränsat test på några linjer, men ändå. Betalningen sker alltså med mobilen istället för ett kort och det enda som behövs är att NFC-blippa mobilen vid en betalstation – det krävs inte ens att appen är öppen för att det ska fungera.
Kul att fler och fler tester av den här typen börjar dyka upp i vår del av världen.
NYC will accept Google Pay on some subway and bus routes
If you have Google Pay, you might be able to tap your phone for subway or bus payments in NYC in the near future. The tech giant has teamed up with The Metropolitan Transportation Authority (MTA) to conduct a pilot test for Google Pay covering select subway stations and Staten Island buses.
Ni vet det där med flaggskeppsbutiker? Så före techgiganternas era. WeChat Pay har inlett ett samarbete med Schiphol-flygplatsen i Amsterdam. En flaggskeppsflygplats, alltså. Den första i sitt slag i Europa.
Samarbetet innebär marknadsföring för WeChat Pay (och att Alipay-motsvarigheterna har försvunnit), att de flesta butiker på flygplatsen accepterar WeChat Pay samt ett Schiphol-miniprogram i WeChat. En miniprogram som gör det möjligt för för kinesiska turister att samla ihop köp från olika butiker och kunna hämta upp dem på ett antal upphämtningsställen.
(Däremot verkar det som att bara kinesiska medborgare kan betala med WeChat Pay. Både Alipay och WeChat Pay rullar ut i världen i spåren just efter de kinesiska turisterna snarare än att Tencent och Alipay har gjort försök att etablera betalmetoderna i väst, men jag hade inte koll på att det bara är kineser som kan betala med dem.)
Ännu ett rapporterat företagsuppköp från Apple: Tueo Health. Ett företag som arbetade med att ta fram en app för att övervaka astma hos barn. Appen skulle gå att koppla ihop med hårdvara som kontrollerar barns andning och larma föräldrar om ett barns andning förändras under natten. En baby monitor specifikt för astma, alltså.
Uppköpet känns helt rimligt som del av Apples hälsosatsning, där Apple vill hantera vårt totala hälsologgande. Ett område som vi lär få nyheter inom under Apples utvecklarkonferens nästa vecka.
No Title
No Description
I elfte timmen inför det datum då EU:s nya omdiskuterade upphovsrättsdirektiv träder i kraft så har Polen lämnat in en stämning/protest/invändning (för dålig koll på exakta termen på svenska) mot direktivet. Landet argumenterar nu bland annat att förslaget, mer specifikt ”förebyggande censur”, står i strid med såväl landets grundlag som EU-avtal.
Det är lite ironiskt på två sätt: dels för att media även i Polen allt mer börjar känna av anti-demokratiska vindar som vill inskränka pressfriheten och dels att argumentet för invändingen i sig skulle betyda att mycket av det som Facebook och Youtube gör idag i praktiken skulle vara olagligt. Exempelvis majoriteten av det som Facebook lyfte fram i sin transparensrapport förra veckan.
Poland has filed a complaint against the European Union’s copyright directive
Poland has officially challenged the European Union’s recently-approved controversial copyright directive, saying that the legislation would bring unwanted censorship. The country filed its complaint yesterday with the the Court of Justice of the European Union.
Vad sägs om ännu ett försök att ta fram annonser som kan ge insikter om användarna utan att dela med sig av individuella användares data? Den här gången är det Apple som är företaget som tror sig ha en lösning på spårning vs. mätning vs. integritet via tekniken Privacy preserving ad click attribution.
Jag ska inte säga att jag har full koll på exakt vad tekniken innebär, och hur mycket den skiljer sig från liknande initiativ från andra företaget, men i korta drag handlar det om att att annonser ska kunna mäta effektiviteten i en annons utan att berätta VEM som har klickat. Bara berätta ATT någon har klickat. Dessutom med en inbyggd randomfördröjning – en konvertering skickas inte in direkt.
Apple har lämnat in tekniken som förslag på standard och kommer att aktivera den i Safari, men frågan är förstås hur stor chans den har att ta fart (ja, annat än inom Apples eget annonsekosystem). Ett uppenbart problem jag kan tänka mig är att det inte kommer att gå att rikta information till specifika kunder efter en viss aktivitet.
https://techcrunch.com/2019/05/22/apple-online-ads-private/
Så har Apple uppdaterat datorer igen. Nästan hela MacBook Pro-serien som, förutom nytt teknik i tangentbordet (igen), har blivit snabbare och bättre (och dyrare, bland annat på grund av kronkursen). Bland annat får vi för första gången en åttakärnorsmodell. Allt det här släpptes igår kväll. Utan någon som helst happening från Apples sida.
Det är idag nästan två veckor till det är dags för årets upplaga av WWDC, Apples utvecklarkonferens där vi kommer få möta nästa generation av iOS och macOS. Och förstås även annat, som vilka nya skills som Siri har lärt sig. Men en sak vi nog inte kommer få se är: hårdvara.
När Apple presenterade sina nya prenumerationstjänster för ett par månader sedan sprutade de ur sig nya dator- och iPad-modeller veckan före själva tillställningen. Produkter som smögs ut nästan bara genom en uppdatering av Apple Store. Allt för att hårdvaran, eller om man så vill det ”gamla” Apple, skulle ta uppmärksamhet från den nya tjänsterna (a.k.a. ”nya Apple”). Det verkar som att företaget kommer göra samma sak den här gången också. Jag misstänker med andra ord att vi kommer att få se fler hårdvaruuppdateringar kommande veckan eller så.
En gång är ingen gång, två gånger är som bekant en vana. 2019 är med andra ord året när Apple fullt ut har anammat sin nya företagsidentitet som tjänsteföretag, efter att ha jobbat åt det hållet i några år nu. Visst, hårdvaran (läs: i praktiken iPhone) kommer fortfarande stå för lejondelen av intäkterna ett rätt bra tag till, men dess andel kommer stadigt att minska de kommande åren.
Rejält högre priser när Apple uppdaterar Macbook Pro-modellerna
Macbook Pro 13 tum och 15 tum blev i ett svep upp till 2 500 kronor dyrare.
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Facebook har varit rätt tysta jämfört med Google avseende EU:s nya föreslagna upphovsrättsdirektiv. En sannolik anledning? De skrev avtal med t ex skivbolagen och använde sedan de nya rättigheterna för att bygga nya tjänster som kan ge nya intäktsströmmar.
Senaste musikexemplet. möjlighet att svara på frågeenkäter i Instagram Stories med musik. Låten kan sedan delas vidare av den som la ut frågan. Delar man en låt kan man samtidigt ta en bild eller spela in en video med musiken i bakgrunden – komplett med nya musikeffekter för kameran.
(Dessutom kommer frågedekaler till livevideos, inklusive funktion som visar vilka frågor som besvaras.)
Instagram Stories’ question stickers can now be used to share music
Instagram is bringing some new features to its Stories format, including a new countdown sticker and question stickers that can be used in Live videos and to share music recommendations.
Ny shoppingfunktion som testas i Instagram. Ja, eller inte bara för shopping, men väl en rätt blaffig call-to-action-funktion som är tänkt att driva trafik och business till företags webbplats.
Känns dock som att utlänkningen till webbplats mest är ett sätt att få fler företag att satsa på närvaro i Instagram. Det långa spelet handlar sannolikt mer om att, när väl tillräckligt många kommit ombord, än mer pusha mot appinbyggda transaktioner.
Get ready for brands to be much more pushy on Instagram
Instagram is testing a new feature that would let brands add prominent buttons linking back to their business inside the app.
Facebook får stöd för att korsposta videos till flera sidor vid uppladdning. Ange en huvudsida och vilka övriga sidor som videon också ska speglas ut till.
Matt Navarra (I quit X. Follow me on Threads) on Twitter: ”New! Facebook now helps you crosspost video to multiple pages when you upload it. pic.twitter.com/zApindxggu / Twitter”
New! Facebook now helps you crosspost video to multiple pages when you upload it. pic.twitter.com/zApindxggu
Facebook Adds Boomerang Support, Selfie Mode, And AR Stickers, To Messenger
Facebook is adding a bunch of new features to its Messenger app: support for Boomerangs, a Selfie Mode, and new AR stickers.
Ni vet hur jag pratat om att det verkar som att Facebok och Google har blivit VÄLDIGT chummy senaste tiden? Känns inte mindre chummy nu. Annonser i Facebooks annonsnätverk kan nu köpas via Googles Open bidding-plattform.
Facebook Audience Network Joins Google’s Open Bidding Program
Facebook Audience Network ads can now be bought via Google’s Open Bidding Program, to help advertisers maximize advertising revenue.
Att mer och mer saker görs instagramvänliga är inte nytt. Restauranger, popup-butiker, utställningar. Så varför inte tänka Instagram när man tar fram stortavlor?
Alltså samma upplägg som för restauranger etc. Att man gör en stortavla så att förbipasserande ska vilja instagramma din reklam. Ja, eller vilket utomhusreklamformat som helst som är så pass insta(selfie)grammigt att man vill dela reklamen vidare med sina vänner.
Typ Instagram first.
https://www.fastcompany.com/90276531/how-instagram-is-giving-billboards-a-second-life
Håller Facebook på att ta fram sin egen kryptovaluta? Enligt Bloomberg funderar man åtminstone mycket på det. Intressant nog specifikt för WhatsApp.
Uppgifterna talar om att Facebook tittar på att ta fram en egen stablecoin för tjänsten. En kryptovaluta kopplad till någon annan valuta för att minska många andra kryptovalutors våldsamma värdesvängningar. Mer e-krona än Bitcoin alltså.
Facebook är förstås inte första sociala plattformen att släppa en valuta för det egna ekosystemet, men det är förstås ett stort fintechsteg om/när de gör det.
WhatsApp-valutan skulle i så fall primärt bäras tänkt för den indiska marknaden, likt flera andra liknande mobilbanksinitiativ. Förstås för att det är en marknad ännu mer mobilberoende än exempelvis Kina, men också för att det är det land som alla stora techspelare sannolikt kommer lägga mest krut på de kommande tio åren eller så i jakten på få ombord nästa miljard internetanvändare.
India first blir allt mer verklighet.
Tidigare idag kom uppgifter från New York Times om det som har rapporterats tidigare i år: att Facebook gett vissa företag (uppemot 150) särskild gräddfil till mer djupgående insamling av och tillgång till användardata. I de senaste uppgifterna var Spotifys åtkomst den kanske mest graverande av de nu namngivna företagens: tillgång till användares privata Facebook-meddelanden.
Likt det mesta som rapporterats kring Facebooks medvetna eller omedvetna läckande av data så ligger mycket några år tillbaka i tiden. Däremot är det förmodligen lite obra att det återaktualiseras samtidigt som en annan artikel konstaterar att Facebook använder din platsinformation för att rikta annonser – även om du har stängt av platstjänster. Någon gång mellan 2014 och nu har Facebook ändrat sina användarvillkor så att det nu inte längre går att undvika riktad reklam baserad på var du är eller har varit. Det kan vara saker som IP-adress eller check-in:er.
Facebook själva har sagt att mycket av den här informationen loggas av säkerhetsskäl, vilket garanterat också stämmer i de flesta eller alla fall (som telefonnummer för tvåfaktorsautentisering). Men det här lär betyda att i princip alt vi lämnar ifrån oss till företaget på ett eller annat sätt kommer att användas för att rikta reklam mot oss. Argumentet i det här fallet är att vi får en bättre användarupplevelse om vi får relevant reklam. Men vi kan utgå från att det inte finns något sätt för oss att helt slippa riktad reklam så länge som vi använder Facebooks tjänster.
Även Google har, åtminstone på Android, gjort ungefär samma sak. Alltså fortsatt samla in information om och bygga reklamprofil om användare även när användare har uppfattat att de surfar ”anonymt”.
Turning Off Location Tracking Doesn’t Stop Facebook From Tracking You
Aleksandra Korolova has turned off Facebook’s access to her location in every way that she can. She has turned off location history in the Facebook app and told her iPhone that she ”Never” wants the app to get her location. She doesn’t ”check-in” to places and doesn’t list her current city on her profile.
And the fun just keeps on going för Facebook idag. Först en rapport från New York Times om att Facebook har delat användardata till 150 företag, utan användarnas samtycke, sedan framkom det att Facebook ändrat sina riktlinjer kring reklam så att det nu inte längre går att undvika att ens Facebook-information och -förehavanden används för att rikta reklam och nu i kväll har Washington DC stämt Facebook för hela Cambridge Analytica-härvan.
Kan sammanfattas med: dålig dag för trovärdigheten, dålig dag för börskursen.
Stämningen tar sikte på att Facebook har brutit mot landets Consumer Protection and Procedurs Law genom slapp översyn av plattformens tredjepartsappar.
Facebook har erkänt det här, förstås.. Lite motvilligt till en början, men har sedan dess tagit i ordentligt för att täppa till alla former av datautflöden, läckor såväl som mer legitimt användande. et är, likt de flesta Facebook-skandaler som dykt upp senaste tiden, saker som ligger en bit bakt i tiden. Saker som kändes okej då, men som i klimatet som nu råder var sådär smarta.
Mycket av det som nu drabbar Facebook i år kommer nog användas i olika startuputbildningar och liknande framöver. Tänk på att de genvägar ni tar när ni är fem stycken kan komma och bita er i svansen när ni är 50 000.
Mobile first? Vad sägs om Instagram only? Företag vars enda digitala plattform för verksamheten är instagram.
Enligt Instagram finns det 25 miljoner företagskonton på plattformen, men bara 2 miljoner annonserar. Resten hittar andra sätt att nå ut till sina kunder.
Ännu en kategori företag som inte har något behov av en egen webbplats för att skapa en digital närvaro.
https://www.fastcompany.com/90283097/the-future-of-shopping-dming-your-baker
Ungefär vad det låter som: utmana dina vänner.
Verkar dock inte som att man kan välja valfri utmaning, utan man får välja en befintlig. Kan vara en som Snapchat satt samman eller en som någon av plattformens innehållsstjärnor har skapat.
För att ta sig an utmaningen måste man förstås lensa sig själv, som när man mimar till en viss låt. Som konstateras: svårt att inte tänka TikTok och andra kortvideofenomen. Men lär förstås också säljas in som marknadsföringsformat – och därmed möjlig intäktsström för Snap.
Snapchat takes on TikTok with launch of Lens Challenges | TechCrunch
Snapchat is looking to increase user engagement with the app with the launch of a new feature called Lens Challenges. Users can opt to participate in the
Vilken film är Hollywood mest sugna på just nu? En film och Evan Spiegel och Snapchats födelse.
Åtminstone enligt det som verkar vara Hollywoods interna manusfavoritlista. Manuset till Frat Boy Genius var det som fick flest tummar upp av manusutvärderare. Betyder inte att det blir en film och det är svårt att veta om det var för att manuset var så bra eller för att det är så i tiden.
En av de andra favoriterna i listan: en film om Cambridge Analytica.
Because 2018.
This Snapchat screenplay is the most wanted in Hollywood right now
A docudrama about Evan Spiegel and the creation of Snapchat has been crowned 2018’s most-liked screenplay in Hollywood.
Saknar du Twitters kronologiska flöde? Nu får vi en Sparkle-knapp för att välja det, istället för att gräva bland inställningarna. (Oklart varför vi ska sparkla, men hej.)
Finns dock en hake. Till skillnad från tidigare kommer valet inte bli permanent. Ditt Twitter-flöde kommer hoppa tillbaka till det algoritmstyrda igen. Alltså tillbaka till det val som Twitter helst vill att vi ska använda.
Funktionen bjuder dock på en… intressant mellanväg. Appen kommer lära sig ditt föredragna flöde och behålla det längre. Men det här lär i princip bara vara intressant för dem som väljer det kronologiska flödet – och då kommer appen alltså förr eller senare algoritma dig igen.
Twitter is bringing back the reverse chronological timeline today
Twitter makes it easy to toggle back and forth between its ranked timeline and its original reverse chronological timeline thanks to the new sparkle icon.
Vem väljer NBA som samarbetspartner för att nå ut socialt till basketfans i Kina? Tencent och WeChat? Nix. Bytedance.
De två företagen har ingått ett flerårigt samarbete där särskilt anpassade kortvideoklipp (som nyheter, höjdpunkter från matcher och bakom-scenen-material) kommer att tas fram för Bytedances plattformar som TikTok och Toutiao.
Ett rätt tydligt tecken på vem som NBA ser som hetaste spelaren i Kina på det här området.
Men ännu större grej är att Bytedance också får globala rättigheter för detta innehåll. Ja, eller lokala versioner kanske i något nedbantat skick. Kommer även här finns tillgängligt via TikTok.
Och samarbetet slutar inte här. NBA kommer även ta hjälp av Bytedances AI-labb för att hitta på nya sätt att föra ut matcherna till fans. Sist men inte minst kommer företagen också samarbeta kring onlinekampanjer.
En potentiellt väldigt spännande plattform för NBA och en rejäl fjäder i hatten för Bytedance.
ByteDance and NBA Partner up to Deliver Customized NBA Content Worldwide
ByteDance, a Chinese Internet company operating a range of content platforms, and The National Basketball Association (NBA) announced a multi-year global partnership on social sharing. Customized short-form videos such as game highlights, behind-the-scenes clips, and news will be delivered to NBA fans in China on ByteDance’s core social media platforms including Douyin, Toutiao, and Xigua […]
En annan applista: de 300 mest inflytelserika och därmed viktigaste apparna i Kina. Har lite dålig koll på… rätt många av apparna i listan (because kinesiska), men topp tio visar förstås på ett rätt enhetligt och väntat mönster.
Alibaba är värst med fyra appar (beroende på hur man räknar): Taobao, Alipay, Youku (videoströmningstjänst) och Gaode Maps/AutoNavi Maps. Tencent har tre appar i listan (WeChat/Weixin, Tencent Video och QQ). Tencent är även en av backarna av Pinduoduo medan sökjätten Baidu har en post i listan (strömningstjänsten iQiyi).
Ett annat mönster är att i princip alla appar i listan antingen är sociala plattformar, shoppingappar eller videoströmningstjänster med Gaode Maps som undantaget (levererar även Kina-kartor till såväl Google som Apple).
Föga förvånande är det senaste årets jättesensation på appfronten i Kina som toppar: Douyin, eller TikTok som den är känd som utanför Kina (kortvideoappen som svalde Musical.ly). Det är också den enda appen – och det enda företaget – topp tio som INTE har en väldigt tydlig koppling till någon av Kinas techgiganter.
Douyin har dessutom på kort tid tagit en jättedel av kakan vad gäller internets viktigaste valuta: tid. Nu satsar man stort på att faktiskt få sina användare att betala med ”vanlig” valuta också, dvs. att shoppa loss via plattformen. Plus att de också uppges vara på gång med en egen chattapp, vilket potentiellt kan bli väldigt stort med tanke på demografin bland användarna – och den tid de redan lägger på plattformen.
Att se om Bytedance lyckas bygga upp ett eget framgångsrikt ekosystem, inte minst då de även sitter på Kinas populäraste nyhetsaggreggerare Toutiao (plats 14 i listan). De har kommit förhållandevis långt även utanför Kina – något som annars är en svag gren för Kinas jätteföretag.
Topp-tio-apparna:
Intressant utveckling. Tencent dödar webbversionen av QQ, Kinas första stora sociala nätverk. Egentligen en icke-nyhet. Än mer i Kina är förstås mobilen det som gäller, WeChat har tagit över som dominerande socialplattform och QQ:s användartal är sjunkande. Men nu verkar QQ vara på gång, åtminstone delvis, att få en revival – tack vare en ny användargrupp.
QQ har tappat 200 miljoner användare på två år. Men plattformen har fortfarande lätt svindlande ca 700 miljoner användare. Nu tyder siffror på att användarna dessutom lägger mer tid i plattformen – och det är mycket tack vare tonåringar
Vad som håller på att hända är lite som Facebook vs. Snapchat/Instagram. Tonåringarna är inte på WeChat – därför deras föräldrar är där. Nu är WeChat förstås också så mycket mer än bara en chatttjänst, men mycket av det som finns där kanske inte är helt relevant för tonåringar. Eller, eftersom det för unga användare inte är en fråga om ”eller” utan ”och” när det handlar om sociala tjänster, man använder WeChat för måste-grejern i vardagen (som att shoppa eller betala på tunnelbanan), men man hänger med vännerna på QQ.
WeChat ökar fortfarande antalet användare, men likt Facebook är det en rejäl utplaning i tillväxten eftersom, tja, man börjar slå i taket vad gäller antalet människor som faktiskt finns. Lägg till att Bytedance appar Toutiao och TikTok gjort en raketresa vad gäller den viktigaste valutan på internet: tid. Och den tiden har lagts i Bytedance tjänster i princip bara på bekostnad av WeChat.
Lite samma läge som i väst alltså. De som är tonåringar idag, kommer de fortsätta använda de sociala (huvud)plattformar som vuxna eller kommer de då att kliva över på ”vuxenversionerna”, därför att det är där vuxenfunktionerna finns? Blir förstås en hönan eller ägget-diskussion, eftersom det delvis också beror på om dessa tjänster kommer att evolvera med sina användare.
Sist men inte minst har Facebook och ännu mycket mer WeChat också förvandlats till en infrastrukturplattform som man använder nästan utan att veta att man använder den. Någonstans dit är det techjättarna vill. Utmaningen kan bli att man tappar den direkta relationen med användarna, men som förutsättningsskapande plattform är du mindre beroende av konsumenters fladdriga nycker. Spelar ingen roll vilken social plattform du väljer: de underliggande motorerna tar oavsett del av kakan.
Tencent is killing the web version of QQ, China’s earliest social network
WeChat surpassed QQ, but it’s also leading to a resurgence among young people.
En text jag skrivit om det här tidigare, specifikt gällande Facebook:
Google har släppt ny betalmodell för displayannonser: per konvertering istället för per klick. Visserligen med en drös villkorsbegränsningar gällande vem som faktiskt har möjlighet att använda modellen, men ändå.
Google Offers a New Way to Pay for Display Ads
Google Ads is now giving advertisers the option to pay for conversions when using display campaigns.
Subtil men talande förändring vad gäller Googles strategi för sökresultatsidan. Poster-funktionen visas nu under rubriken ”Inlägg” - och kan väl därmed också i princip sägas heta det. Visas också en gång till i en form av semikarusell (ser ut som ett karusellkort, men har ingen karusellfunktion - bara länk).
Förutom att Googles sökresultat (ja, eller söksidan - mer och mer innehåll visas numer redan innan man har gjort någon sökning) allt mer får utseende och funktionalitet som ett facebookianskt nyhetsflöde så hamnar allt mer, tja, webbplatsnavigeringselement här.
Båda dessa saker är förstås helt i linje med Googles strävan att bli den enda webbplatsen du behöver. Med allt fler funktioner och allt mer innehåll så att du som användare ska slippa trycka dig vidare.
Ha. Kul. Som vanligt har Google gett oss sökåret. Vad vi googlade mest 2018. Men i år får vi även en alternativ variant: ett spel. Testa dina 2018-kunskaper i Googles sökfrågesport.
Test your knowledge of the year's top trends with Game of the Year
How well do you know your trends? Challenge your Year in Search skills with Game of the Year.
Ännu ett intressant drag från Amazon: Your Amazon Day. Om du väljer en fast dag att få dina återkommande veckoleveranser på så får du gratis leverans.
Gratis frakt blir ett allt större problem för Amazon (ja, eller fraktkostnader överhuvudtaget). Det är bland annat därför som de vill sluta sälja CrAP - Can’t Realize a Profit, alltså produkter som inte ger någon vinst överhuvudtaget efter det att frakten har dragits av.
Det här är förstås ännu ett sätt att få ordning på det här. Få kunder att beställa mer samlat på fasta scheman - både för att få ner fraktkostnaderna, men också för att bättre kunna planera och optimera leveransrutter.
Arne B Andersson on LinkedIn: #ecommerce #ehandel
A picture of Amazon day check out. Thanks Jason Goldberg that published the picture on Twitter the other day. #ecommerce #ehandel
Amazon tänker inte sälja crap längre. Ja, eller CrAP. Saker som ”Can’t Realize a Profit” när man räknat in frakten. Med andra ord: billiga, lågmarginalgrejer. Åtminstone enligt uppgifter från Wall Street Journal.
Mer specifikt handlar det om saker som inte kostar särskilt mycket, men som är klumpiga och därmed dyra att skicka. Som drycker. Tydligen har Amazon gå så långt som att tvinga tvinga jättar som Coca-Cola att stå för sina fraktkostnader själva.
Som konstateras i artikeln blir det intressant att se hur det här kommer lira med Amazons satsning att vi ska köpa typ allt från företaget. Även impulsvaror. Fler offlineinitiativ på gång?
Amazon declares war on loss-making 'CRaP'
In its quest to cut costs and maximize profits, Amazon is reportedly looking to eliminate product quantities that it can't make money on. These goods, codenamed CRaP, are offerings that Amazon "Can't Realize a Profit" on, once you factor in shipping costs.
Starbucks har öppnat sin första virtuella butik i Kina. Förstås i samarbete med en av jättarna: Alibaba. Så långt inget konstigt, men upplägget tror jag är något vi kommer se mycket av kommande åren. Inte antingen eget race eller närvaro på plattform - utan både och. Fullt ut.
Via Alibabas teknik ska Starbucks kunder få en enhetlig upplevelse oavsett de använder Starbucks-appen eller handlar från någon av Alibabas plattformar. Ger Starbucks, på new retail-manér, en samlad plattform online och offline, från försäljning och logistik till statisk.
Men det riktigt nya här, om jag fattar konceptet rätt, är att det blir ett enhetligt Starbucks-uttryck. Även i Alibabas olika appar. Alltså den möjlighet som Alibaba precis släppt till sin Tmall Luxury Pavillion-tjänst: möjlighet att få en del av plattformen brandad för varumärket.
Är dels ett sätt som sagt att få kunder att känna igen sig, men är dels också ett sätt att minska företagens ovilja att lägga sig på den här typen av plattformar där ens produkter försvinner i ett hav av andra produkter och där alla produktsidor ser likadana ut. En modell också för oss här.
Märks också en inställning mellan synen på varumärken här och i Kina. I Kina är utländska varumärken starka och eftertraktade, men hos oss börjar varumärken tappa sin glans sin koncept. Inte minst eftersom vare sig företag som Amazon eller Google bryr sig om varumärken. Eller om man då vill: nästan aktivt vill få oss användare att strunta i varumärket och istället låta dessa plattformar välja vilken produkt vi ska köpa.
Starbucks Launches its First Virtual Store
Powered by technology from Alibaba, Starbucks launched its first virtual store in China on Dec. 14, providing a unified, one-stop digital experience across the Starbucks app and mobile apps within the Alibaba ecosystem such as Taobao, Tmall, and Alipay. The first-of-its-kind virtual store leverages an online management hub developed specifically for Starbucks by Alibaba.
Till skillnad från här hos oss köper kineser lyxprylar i hög utsträckning över nätet (medan vi fortfarande köper mer i det segmentet i fysiska butiker). Förra året steppade Alibaba upp sin lyxsatsning genom att släppa sin Tmall Luxury Pavillion-hubb. En klubb för storspenderare på Alibabas plattformar - som man bara kan gå med i via inbjudan. Väl på insidan kan man få tillgång till exklusiva events och erbjudanden, anpassade betalningslösningar, bättre leveransvillkor och så vidare.
Nu tar Alibaba nästa steg. Tmall LP-appen får en ny funktion som ger företagen på plattformen möjlighet att ”digitally embody their unique brand stories, heritage, savoir-faire and innovations, as well as their in-store atmosphere and energy”. Vilket, om jag tolkar det rätt, alltså gör det möjligt för företagen att anpassa sin egen ”butik” på plattformen. Typ WeChats miniprogram.
Amazon har haft en utmaning att få lyxvarumärken på sin plattform. Förstås mycket som sagt för att kunder i Amazon-länder inte köper sin lyx på nätet alls lika mycket - men också för att Amazon har mer känslan av allt för alla. Där alla produkter presenteras på samma sätt och med ungefär samma synlighet (beroende på hur mycket du betalar).
Vi lär se mer av den här typen av segmentering hos konsumentföretag som har eller vill skaffa sig mer lyxprofil i utbud och/eller kunder. Och att upplevelsen blir exklusiv både för kunder och de säljande företagen. Det här blir förstås ännu viktigare när det handlar om plattformar där många företag samsas, som Amazon och Alibaba. Möjlighet att kunna bygga sin egen ”webbplats”, även sett till formspråk, hos någon annan. Återigen likt WeChats miniprogram-lösning.
Alibaba's Tmall launches luxury Maison app feature - Retail Gazette
Alibaba's Tmall Luxury Pavilion has stepped up its premium offering with a new maison-style store format on its redesigned app.
Ni vet framtidens shopping, butiker utan vare sig kassor eller personal? Där allt är automatiserat, digitalt och AI-smartnessstyrt? Kanske inte är fullt lika rosenskimrande framtid, trots allt.
Nu skalar den kinesiska e-handlaren JD.com ner sina satsningar på obemannade butiker. Ja, eller mer specifikt "smart vending machines". Kort sagt mer automat än Amazon Go-butik, men syftet är oavsett detsamma: erbjuda ställen där kunder själva handlar och betalar så att det enda som butiken behöver arbeta med är att fylla på varor (har givetvis robotstädare).
Istället kommer personal som arbetar med JD:s Go-koncept (ännu ett techområde där namnsättningskreativiteten är låg) att flyttas över till företagets e-handel- och logistikavdelningar. Tydligen har flera andra företag inom det här området i Kina gjort liknande omställningar av verksamheten eller helt enkelt packat ihop senaste året.
Som konstateras i artikeln har verksamheten (som alltid med nya typer av lösningar) visat på problem som man inte förutsåg i början – eller som var mer omfattande än man trodde. Saker som att tekniken inte fungerat fullt ut eller att hyllor inte kunnat fyllas på tillräckligt snabbt (ännu en fördel med människor – hålla på med ”småfixande” när de inte hanterar kunder eller andra mer omfattande arbetsuppgifter). Men en stor anledning lär också vara det som oftast går långsammast i denna typ av omställningar: kundbeteendet.
Det är lätt att raljera över Amazons utrullningstakt av obemannade butiker jämfört med exempelvis Alibabas, men ibland kan det löna sig att växa långsamt. Framförallt med ny teknik. Alltid en svår balansgång att tajma kundbeteende med att vara först på bollen.
Samtidigt är det lite oundvikligt att det kommer att komma en backlash i någon form. Om vi pratar hypekurvespråk så nådde vi förmodligen peak obemannade butiker under 2018. Uppmärksamhetsmässigt. Det skulle i så fall betyda en period av svalnande intresse innan konceptet dör, bara för att återfödas på nytt när teknik, logistik, rutiner, affärsmodeller och kundbeteenden kommit ikapp.
JD Daojia downsizes unmanned shelf project · TechNode
There have been numerous startups and companies that went bust or transitioned to a different business model.
Nästa företag som satsar på självkörande leveranser: Kroger, USA:s största detalj- och livsmedelsaktör. Mer specifikt handlar det om matleveranser. Kunder som beställer i Arizona kommer kunna få sin leverans via en Nuro R1.
Kroger började testa tjänsten redan i somras, men då hade Prius-bilarna säkerhetsförare. I och med att de lägger till R1-alternativet kommer det nu bli tal om helt förarlösa leveranser. Mest eftersom, tja, det inte ryms. Nuro R1 ser ut ungefär som en förvuxen trampbil.
Att få sin matleverans i en stor leksaksbil räcker för att jag ska bli sugen på att testa.
Kroger adds driverless vehicles to its grocery delivery fleet
Earlier this year, Kroger teamed up with the self-driving startup Nuro for a grocery delivery service, and in August the company began piloting an autonomous delivery service in Arizona. At the time, the deliveries were made by a self-driving Toyota Prius fleet with safety drivers on board.
Förstås. Last inch delivery. Få rumsservicen levererad till ditt rum med robot.
Förstås inspelad och delad via TikTok.
Alexis RICHEZ on LinkedIn: #derniercentimètre #newretail #lastinch
China Hospitality New Retail : Delivery robots sends drinks and snacks directly to your hotel room. Just order from your room and pay and receive it within...
Väntat men ändå potentiellt viktigt drag för främst Apple: efter att Apple Music har kommit till Amazons Echo-prylar bekräftar Amazon nu att Apple Music också kommer att komma till samtliga Alexa-kompatibla enheter ”snart”.
Alexa will work with Apple Music on third-party devices 'soon'
Now that Apple Music streams on Echo speakers, there's an obvious question: will third-party devices join the party? Thankfully, the answer is yes. An Amazon spokesperson has informed Mashable that Apple's streaming service "will be coming to other Alexa-enabled devices soon."
Ny videoströmningstjänst på gång i Indien. Så långt inget ovanligt. Lite mer oväntat: företaget som är på gång att släppa tjänsten. Flipkart, Indiens Amazon. Dessutom ägt av ett annat shoppingföretag: Walmart.
Visst. På ett sätt är det lite norm just nu. Jätteföretagen gör ungefär allt nuförtiden. Det gäller även (e-)handelsföretagen. Och mycket handlar om prenumerationstjänster. Tjänster som på olika sätt kan suga in och hålla kvar kunder i företagens ekosystem.
För företag som säljer saker handlar det förstås om att inte längre förlita sig på att ständigt driva kunder till köp av enskilda produkter och istället få dem att koppla sitt konto till autogiro.
Flipkart Launching Its Own Video Streaming Service In India
Get ready to shell out money for another subscription as Flipkart, the Indian e-commerce giant will launch a video streaming service soon. With the popularity of video streaming service on the rise in the country, Walmart owned Flipkart is trying to enter the market with its own streaming service.
Ny rapport från Youtube om hur effektiva de är på att ta bort innehåll som bryter mot plattformens riktlinjer. Under Q3 raderade Youtube 7,8 miljoner videos. 81 % av dessa identifierades av maskiner och av dessa hade 74,5 % inte hunnit få en enda visning.
Nästan 80 % var spam, följt av kategorierna naket/sex och ”child safety”.
Två kommentarer: inget om upphovsrättsskyddat material, vilket förstås kommer leda till frågor (även om det inte är del av den här rapporten). Det andra: Youtubes skrytande om hur bra de är på att filtrera innehåll maskinellt riskerar slå tillbaka. Det är såna här framgångar som får t ex EU att förvänta sig att tekniken ska användas mer.
Faster removals and tackling comments - an update on what we're doing to enforce YouTube's Community Guidelines
We've always used a mix of human reviewers and technology to address violative content on our platform, and in 2017 we started applying more advanced machine learning technology to flag content for review by our teams. This combination of smart detection technology and highly-trained human reviewers has enabled us to consistently enforce our policies with increasing speed.
Vilka iOS-appar drog in mest pengar under 2018 (ja, eller så här långt)? Prenumerationsappar. Ja, om man inte räknar in spel, dårå, som brukar spela i en helt annat liga intäktsmässigt. Apple lämnar inte ut detaljerade siffror, men utifrån appanalysföretaget Sensor Towers beräkningar så ser det ut så här:
I tidigare listningar har Tinder tagit andraplatsen, men nu kliver alltså Tencent Video om
Netflix har runt 140 miljoner prenumeranter globalt medan Tencent Video har runt 65 miljoner. Det kinesiska företaget är alltså bättre på att ta betalt av sina användare. Åtminstone iOS-användarna.
Tencent sitter dessutom på två poster i listan: även chattappen QQ ligger under Tencents paraply. Intressant nog före WeChat, trots förre användare. Tencent har alltså lyckats få mer snurr på prenumerandet i QQ än i Kinas operativsystemapp. Okej, nu är QQ bra mycket äldre än QQ (1999!), men ändå. WeChat är alltså inte stället där (iOS-)användarna primärt konsumerar strömmat onlineinnehåll. Åtminstone inte det som kostar pengar. Tencent har lyckats styra det till nischade appar för ändamålet.
Musiktjänsten Pandora halvkrisar mest jämt, men lyckas alltså bättre än Spotify med att dra in iOS-pengar.
Hälften av apparna i listan är kinesiska.
iQiyi (Baidu) och Youku (Alibaba) är motsvarigheter till Netflix vad gäller typ av tjänst. Kwai representerar däremot ett annat kinesiskt jättefenomen: kortvideo (och bilder). Om man så vill ett Instagram eller ännu mer 2018 års jätteapp i Kina: TikTok. Däremot klår alltså Kwai båda dessa vad gäller intäkter från Appstore. Instagram förstås för att de i princip bara har intäkter från annonser - men det säger en del om vilken potential som kan finnas för dem. Överlag så är de kinesiska social-apparna betydligt bättre än de amerikanska på att ta betalt direkt av sina användare. Facebook och Google sitter både lite fast i gratisfällan. Inte minst mentalt.
Youtube har inte slängt Premium-siffror omkring sig, vilket generellt sett brukar betyda att saker och ting inte går jättebra. Sensor Towers siffror bekräftar det. Youtubes sammantagna betaltjänster ska då alltså ha dragit in 244 miljoner dollar hela 2018 så här långt för iOS. iOS-användare är generellt sett mer betalbenägna än Android-användare, så säg att vi dubblar till 500 miljoner dollar totalt för hela 2018. Det kan jämföras med att Googles vinst bara för det tredje kvartalet i år landade på 9,2 miljarder dollar…
The 10 highest-grossing iPhone apps in the world in 2018
Half of the top-grossing apps for 2018 came from companies based in China.
Ännu en imponerande milstolpe från Google. Efter två år stöder Gboard 500 språk på Android (plus förstås att det också finns för iOS, om än kanske inte riktigt lika flerspråkigt än). Det innebär att 90 procent av alla människor på planeten kan kommunicera (och få skrivhjälp) på sina modersmål.
Förstås ett briljant sätt av Google att crowdsourca sin utveckling av naturligt språk. Varje gång en användare skriver med Gboard lär sig Google mer hur det språket används.
En utmaning för digitalassistenter är att de oftast hanterar ett eller en handfull språk riktigt bra. Det här vässar förstås såväl Googles tjänster som Assistant för en ännu mer global publik.
Gboard supports 500 languages just two years after launch
Just two years after launching, Google's Gboard virtual keyboard supports 500 languages on Android. That, according to Google, enables around 90 percent of the planet's human population to communicate on their phones in their first language.
Bra och väldigt intressant tillägg till Googles digitala assistent. Assistant får nu företagets verktyg för att förutsäga flygförseningar - innan de ens har hänt.
Nu kommer det alltså gå att börja fråga Assistant hur det går med ens flyg och få veta om det finns risk för försening. Google har dessutom polerat spåkulan ytterligare. Man höjer tröskelvärdet från 80 till 85 % säkerhet i sina förutsägelser.
Dessutom kommer några fler verktyg: om du bokar resor kommer Google börja informera om kommande lokala högtider eller skollov för att undvika att fastna i en massa kö. Dessutom fler sökfilter, som att kunna se t ex om avgifter för handbagage tillkommer.
Google's Feature for Predicting Flight Delays Actually Sounds Useful Now
Flying during the holidays is typically frustrating at best, and even worse if you're traveling to or from anywhere that snows. So to help alleviate a tiny bit of stress, Google is adding its flight delay predictions feature to the Google Assistant.
Och så ytterligare en Google-milstople. Google Lens, företagets AI-kamerafunktion, kan nu identifiera en miljard olika objekt.
Jag förväntar mig att någon kontrollräknar.
Google Lens can now recognize a billion items
Google is expanding its AI-powered camera tool to be able to recognize over a billion items, the company wrote in a new blog post. Google Lens launched last year with only around 250,000 items within its repertoire.
Ha. Hur hade Ensam hemma sett ut om Macaulay Culkin hade hade haft en Google Assistant?
No Title
No Description
Hur ser man till att nätverk kan få bättre täckning och åtkomst? Decentraliserade noder. Som flygande smådrönare. Men hur fixar man ett batteri som har bättre livslängd än 20 minuter? Man sätter sändare på en av naturens befintliga smådrönare: humlor.
Forskare har satt sändare på humlor som, förutom att kunna bära i princip hela sin kroppsvikt när de flyger, också kan flyga i flera timmar. Humlor som en IoT-plattform, alltså.
Paketet som forskare fått inkluderar sensorer, trådlös teknik och platsspårning. Förutom att distribuera nätverk ger projektet även forskare möjlighet att lära sig mer om the secret life of humlor.
Researchers Create a Flying Wireless Platform Using Bumblebees | Digital Trends
Researchers at the University of Washington have come up with a novel way to create a wireless platform: using bumblebees. Using mechanical drones, the batteries ran out too fast. Instead, they decided to make use of a biology-based solution, using living insects to create a mobile IoT platform.
Ännu en avancerad robot. Japanska Lovot är utrustad med tre 180-graders kameror och kan känna avstånd och temperatur. Kan mappa och komma ihåg sin omgivning, kommer ihåg upp till 1000 personer och kan identifiera 100 samtidigt.
Vad har då Lovot för användningsområden? Shopping? Övervakning? Städning?
Nej. Lovot har bara ett syfte. Den vill bli kramad.
Lovot åker runt hemma i hushållet och ber om att bli kramad. Skaparen själv konstaterar: "den kommer inte göra något jobb åt dig. Faktum är att den till och med kan vara i vägen".
Jag vet inte vad ni känner, men jag kan inte låta bli att tycka att världen behöver väldigt många Lovot.
Meet Lovot, the Japanese robot who roams your house seeking hugs
Lovot is also equipped with three cameras - 180-degree, depth and temperature - to map and navigate the surrounding environment. It can remember as many as 1,000 people and distinguish up to 100 at the same time
I Kina är leveranser av färdigt kaffe redan stor business, men här hos oss är det betydligt mindre vanligt. Nu verkar det som att Starbucks tänker försöka ändra på det. I Kina erbjuder Starbucks redan tjänsten i 2000 av sina butiker och nu är det dags för utrullning i USA.
Mer specifikt handlar det om att lika många amerikanska Starbucks (en fjärdedel av hela nätverket) kommer att börja få möjlighet till kaffet levererat via ett samarbete med Uber Eats från och med början av nästa år. Att se om det blir lika självklart sätt att få kaffet som det är i öst.
Starbucks will offer Uber Eats delivery from more than 2,000 US stores
It might be almost too easy to get a Starbucks fix in the near future. In the wake of trials, the coffee giant will offer delivery through Uber Eats from over 2,000 US stores (roughly a quarter of its footprint in the country) in early 2019.
Nytt uppköp i hotellvärlden: hotellkedjan Belmond köps för 2,6 miljarder dollar. Så långt inget konstigt. Lite mer ovanligt: köparen. LVMH.
LVMH har högvis med varumärken i sin portfölj. Alla med lyx som gemensam nämnare. Namn som Christian Dior, Fendi, Louis Vuitton, Marc Jacobs och Bulgari.
Nu är det inte första hotellsatsningen för LVMH, men förutom att Belmond sitter på 75 lyxhotell så rankar Belmond betydligt högre upp i en rapport som sägs vara en stor andel till att LVMH blivit intresserat. Belmond rankar betydligt bättre i Gartners Digital IQ Index: Luxury Hotels. En rätt… nischad lista.
Oavsett: ännu ett företag som satsar all in på ekosystem.
https://www.l2inc.com/daily-insights/lvmh-lodges-hope-in-hotels
Väldigt intressant. Tencent har ansökt om att varumärkesskydda sitt namn i logistiksektorn Tencent Logistics, alltså.
Företaget själv ska ha dementerat att det handlar om något slags strategiskt positionerande utan bara avsett för internt bruk. Men, tja, det vore infe första gången som en intern tjänst förpackas för externt bruk.
E-handlaren JD. com har redan ett helt utbyggt logistiknätverk som kan användas externt, även av företag och privatpersoner som inte i övrigt använder någon av JD:s tjänster. Nu har Tencent visserligen redan ett långtgående samarbete med just JD men en helt egenägd logistikplattform skulle förestås passa in i Tencents övriga ekosystem.
Dr. Mirko Wormuth on LinkedIn: #tencent #logistics #jd
Tencent officially applied last month for its trademark in the "Logistics" sector (trademark class 39) using the Chinese name 企鹅物流, in English "Tencent...
Det är en sak att växa fort och dominera. Förr eller senare måste du tjäna pengar. Framförallt om du är inblandad i ett skenande chicken race och det börjar bli allt mer hög tid för någon att väja. I Kinas cykelkrig verkar det Ofo vara svettigt nära att göra precis det här.
Här hemma pratar vi just nu mest om elscooterdelning, men i Kina har cykeldelning varit aktuellt betydligt längre. Ofo, som bland annat backas av Alibaba, är indraget i ett blodigt cykelkrig framförallt med värsta konkurrenten Mobike. Mobike valde att kasta in handduken redan i våras, men kunde trampa vidare tack vare att man blev uppköpta av (mat)leveransföretaget Meituan Dianping. Dessförinnan fördes ytterligare en konkurrent, Bluegogo, åter från de döda via uppköp från (bil)delningsjätten Didi Chuxing.
Kort sagt är båda dessa numer backade av extremt djupa fickor som inte har något problem att blöda sönder konkurrensen. Nu kan Ofo alltså vara farligt nära total blodutgjutelse.
Ofo ska ha fört diskussioner om uppköpt med Didi tidigare i höstas, men som artikeln konstaterar kan Didis nära kopplingar till Tencent göra dem mindre sugna på att faktiskt rädda krisande Ofo. Särskilt som Meituan backas av Tencent och alltså redan har köpt en annan cykeldelningstjänst.
Ägarförhållandena i Kina får Game of Thrones att framstå som rätt enkelt att hålla koll på vem som är släkt med vem, vem som ligger med vem och vem som är osams med vem vid varje givet tillfälle.
Uppgifter om att Ofo har problem med ekonomin har florerat ett tag nu, men idag ska grundaren Dai Wei ha skickat ut ett brev till alla anställda där han konstaterar att Ofo har ”enorma” kassaflödesproblem och att han vid flera tillfällen har övervägt att ansöka om konkurs.
Det är inget man skriver lättvindigt.
Ryktena i sig har förstås inte gjort livet lättare för Ofo. Senaste dagarna har det eskalerat till en ren bank run (bokstavligen) till Ofo från kunder som vill ha tillbaka sina depositioner. Just nu ska 11 miljoner kineser stå i kö för just det.
”Du har plats 11 miljoner i kön”.
Skönt läge.
Chinese bike-sharing start-up Ofo on verge of bankruptcy
Founder says Alibaba-backed Mobike rival is facing 'immense cash flow pressure'
Matthew Brennan on LinkedIn: #ofo #bankruptcy #bikesharing #bikerental #sharingeconomy #toolate | 55 comments
Ofo #Bankruptcy announcement coming in T minus 3, 2, 1... I'm in a virtual line of over 11 million people trying to get their deposit back in time... | 55 comments on LinkedIn
Vad kan en kortvideoplattform göra med varumärken inom försäkring och finans? Förmodligen rätt mycket. Bytedance, bakom kortvideoappen TikTok och nyhetsaggregeraren Toutiao har ansökt om att varumärkesskydda tre varumärkesnamn inom dessa områden.
Ett av dem är Zijiefu, som tydligen grovt översatt ska betyda BytePay. De två andra registreringsansökningarna handlar om låneverksamhet. Kort sagt verksamheter som kan få kunder att använda företaget som plattform för mer. Men kanske också är tänkt som B2B-verksamhet (många techföretag som börjat med utlåning har först satsat på företagsfinansiering, eftersom detta regleringsmässigt är enklare än finansiella tjänster mot privatpersoner).
Bytedance har roffat åt sig en stor andel kinesernas onlinetid, vilket i mångt och mycket är den viktigaste internetvalutan. Däremot inser man förstås att hur kul kortvideo än är så kan den trenden komma och gå och nyhetsaggregerare är i sig rätt lättutbytbara. Bytedance tänker förstås på mer långsiktigt hållbara affärsverksamheter. De nya, tänkta verksamhetsområdena passar säkerligen in bra med såväl nuvarande satsningar bortom dessa två ben som en långsiktig positionering. Bytedance uppges även vara på gång med en egen chattapp, vilket skulle ge dem en rejäl plattform för ett nästa steg.
Och jämfört med många av de övriga stora kinesiska företagen så har Bytedance en hyfsat stor global närvaro. I sig en stor konkurrensfördel.
Blir intressant att se vart det här tar vägen.
ByteDance eyeing fintech foray after new trademark filings
Speculation about a possible foray by ByteDance into financial services first emerged as early as 2017
Igår klev japanska internetjätten Softbanks avknoppade mobildel in på Tokyobörsen - och resultatet blev krasst talat en flopp.
Introduktionen är tidernas näst största någonsin och drog in 23,5 miljarder dollar (bara Alibabas 25 miljarder är värre). Men under den första dagens handel rasade kursen med 15 %.
Nu verkar det delvis vara företagets eget fel, med tjänstehaveri bara nyligen, men mycket beror också på att börsklimatet just nu är vad det är. 2018 håller sammanfattningsvis på att bli ett förlorat börsår. Eller rättare sagt andra halvan - efter att kurvorna pekade rätt spikrakt upp första sex månaderna. Hösten har däremot varit mörk. Även på börsen.
SoftBank's mobile unit plunges 15% after second biggest IPO in history | CNN Business
Shares in SoftBank's mobile telecommunications unit plummeted as much as 15% in Tokyo on Wednesday following Japan's biggest ever IPO.
Nya börsuppgifter gällande Pinterest. Enligt Wall Street Journal kan Pinterests börspremiär komma så tidigt som april.
2019 har flera tunga börsintroduktioner på gång. Förutom Pinterest också Uber, Lyft och Slack. Åtminstone vad det verkar just nu. Kan förstås hända saker som skjuter upp eller ställer in det helt och hållet. Som uppköp eller, mer troligt som läget är just nu, att det skakiga börsklimatet får företagen att kasta in handduken.
Report: Pinterest may go public as soon as April | TechCrunch
Pinterest may follow Lyft and Uber to the public markets in the first half of 2019.
Intressanta tankar. Spotify har talat om att företaget kommer att visa vinst under det fjärde kvartalet i år. Uppgifter som uppskattades av marknaden. Nu verkar det som att det kan handla om ett engångskvartal innan siffrorna åter visar rött. Och vinstparentesen kan tillskrivas… Tencent Music.
Under förra året bytte TME och Spotify ägarandelar i varandras företag. Inför TME:s börsnoteringen värderades Spotifys aktier till 6,52 dollar per aktie. Den siffran dubblades när TME sedan klev in på börsen till introduktionskursen 13 dollar (stängde på strax över 12 igår).
Tillgångarna som Spotify sitter på ökade med andra ord i ett slag med ca 1,5 miljarder dollar.
Spotify Sees $1.5B Tencent Windfall As Stock Hits New Low (NASDAQ: SPOT) - Hypebot
The value of Spotify's stake in Tencent Music nearly double when the Chinese music streamer went public on the New York Stock Exchange last week. Spotify's windfall could top $1.5. Continue reading
Där ser man. AR-startupen Blippar har gått i konkurs. Okej, var väl ett tag sedan man såg företaget tillsammans med något större initiativ, men ändå lite förvånande.
Och ännu ett exempel på hur snabbt det kan gå både upp och ner.
AR pioneer Blippar is going out of business
Pioneering augmented reality startup Blippar, once touted as a $1.5 billion British tech unicorn, has stumbled into administration. The company said that it failed to secure the funding it needed to reach profitability following a dispute with one of its shareholders.
Klart Tencent har en smart högtalare. Dingdang. Fantastiskt namn för mig som icke-flytande på kinesiska.
Tencent har, som konstateras, försökt få till hårdvara utan att det riktigt har tagit fart. Paralleller till andra sociala plattformar blir väldigt relevanta i det här sammanhanget (inte minst Facebooks Portal, som är för tidigt att uttala sig om popularitetssiffror).
Men när vi tittar specifikt på Dingdang är jämförelser med smarta högtalare med skärm mest rättvisande, snarare än smarthögtalare i stort. Stationära kommunikations- och videoenheter, alltså. Och här är förstås frågan hur det går för just det segmentet.
Jag har inte sett nedbrutna siffror på försäljning per typ, men tittar vi på Amazon och Google går de billigare enheterna bäst vad det verkar på olika spridda försäljningslistor (rätt naturligt). Dessa har bara röstgränssnitt. Används mest för att lyssna på musik och googla (typ). Enkla funktioner alltså.
Men en skärmenhet måste du vara vid (om du inte använder skärmfunktionerna så behöver du ingen skärmversion...). Du är dessutom hyfsat låst vid den. Och då dyker det upp lite frågetecken kring behovet.
Mobilen har du alltid med dig och kan då kommunicera när och var som helst. Mobilen funkar också fint för att titta på (lång)video. Vill du ha en större skärm vill du förmodligen ha en rejält större skärm (tv-stor). Shoppa? Mobilen.
Googles Home Hub har ett nischat användningsområde som kontrollenhet för ditt hem och då blir syftet lite annat (även i de förstås inte är först med en sån). Likaså olika former av "övervakningscentraler".
Med tanke på kortvideotrenden kan stationära skärmenheter förstås ha en roll för att spela in sovrumsdansshower, men, tja, en mobil som ställs upp räcker också rätt långt.
Blir intressant att se vilken roll de stationära skärmenhetena får i våra liv. Tror inte att det blir vad tillverkarna i dagsläget tänker sig att det ska vara. Den här gången heller.
https://bit.ly/2s0JYKV
Google har släppt en ny, rätt kul app för webbläsare: Chrome Canvas. Eller Målarduk på svenska.
Är vad det låter som. Möjlighet att direkt i webbläsaren få upp en målarduk att rita på med penna, finger, styrplatta eller mus. Mästerverken sparas direkt till ditt Google-konto. Ska funka mest överallt, inte bara i Chrome. När jag testar i min mobil står det dock bara och snurrar, så det är nog en datorapp. Åtminstone primärt.
Chrome Canvas Brings the Digital Drawing Board Into Your Browser | Digital Trends
Now, you can take quick notes or doodle straight within your browser thanks to the launch of Chrome Canvas. The Google-made app lets you use your finger or a digital stylus to draw from within the browser. And on a computer without a touchscreen, you can also create sketches with your mouse or touchpad.
G Suite-nyhet. Google testar funktion som gör det möjligt att bjuda in användare som inte har ett Google-konto. Inte bara för att läsa, utan också kommentera och föreslå redigeringar i G Suite-appar.
Google opens document editing to users without Google accounts
New sharing and editing feature with non-Google accounts goes live as a beta feature for G Suite accounts.
Nytt domslut som kan få stor inverkan på våra uppkopplade liv. Copyswede och Telia har gjort upp i Tingsrätten kring kassettavgiften - på mobiler. Och Copyswede vann.
Utslaget innebär att mobiltelefoner som säljs i Sverige ska beläggas med avgift om tre kronor per gigabyte. För en 500 GB-mobil skulle det innebära ett prispåslag om ca 1500 kronor (som vi kan utgå från skulle läggas över på kunderna).
Nu är inte sista ordet sagt. Frågan lär vandra hela vägen till de högsta instanserna. Dessutom har även riksdagen insett att kopieringsavgift är lite otidsenligt i denna strömningsera och har gett regeringen i uppdrag att utreda frågan.
Nu behöver vi bara en regering också…
Mobilitet
Mobilitet | Nyheter och fördjupning
The Guardian on Twitter: "Lol Mark, remember Cambridge Analytica and when 2 million people left Facebook. What a year it's been. pic.twitter.com/g7yXy0P4dp / Twitter"
Lol Mark, remember Cambridge Analytica and when 2 million people left Facebook. What a year it's been. pic.twitter.com/g7yXy0P4dp
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Ny, väldigt intressant annonsprodukt från Facebook. AR Ads. Som det låter: AR-annonser direkt i nyhetsflödet.
Kort sagt kan du använda din telefons kamera för att AR-placera föremålen i annonsen. Ställa in soffan i vardagsrummet eller testa solglasögon eller smink på ditt eget ansikte. När du väl hittat det du är intresserad av kan du köpa – direkt i annonsen (jag antar att det även inkluderar betalning, vilket gör att behovet av en extern webbplats minskar ytterligare nåt snäpp).
Själva funktionerna har förstås funnits hos andra tidigare, men den här integrationen av AR, annons och köp känns mer helhetsgenomtänkt. Att se hur det funkar i praktiken.
Facebook is bringing augmented reality ads to the News Feed
Facebook is now testing augmented reality ads in its News Feed, the company announced today at an event in New York City. The new feature, which is limited to users in the US at launch, will let you virtually try on items including fashion accessories, cosmetics, furniture and more.
Det shoppingbara AR-annonsformat var inte den enda nyheten som Facebook presenterade igår. Det kom tre nyheter till, lite i skuggan av AR ads.
Överlag är det även här mycket shoppingfokus. Lägg till att Snapchat är på gång med funktion att bildsöka och skickas direkt Amazon för att handla så börjar den sociala shopping på riktigt ta fart. Ni vet, köpknappen i sociala medier som inte fungerar.
Facebook brings augmented reality ads to the news feed, expands shopping in Instagram Stories
Augmented reality ads are coming to the Facebook news feed.
Stories börjar bli allt viktigare. Och stories är förstås inte samma sak som nyhetsflödet. För att uppmärksamma det har Facebook släppt en rapport kring vad användarna gör i Instagrams nyhetsflöde respektive i Instagram Stories. Ger också en bild över vilka förväntningar som användarna har kring innehållet i respektive kanal.
Som alltid: anpassa budskap och innehåll efter användare OCH kanal eller plattform. På samma sätt som vi behöver lära oss hur vi berättar en historia via AR eller VR så ställer stories nya krav på oss. Och ger oss en hög nya möjligheter.
Stories-storytelling. Eller kanske helt enkelt bara storiestelling. It’s a thing.
How Do People Perceive and Use Instagram Stories and Feed?
Facebook IQ shares insights on why people are driven to use both Instagram Stories and Instagram Feed. people to both formats-and how marketers can deliver what consumers want on each with this Facebook IQ study.
Så har Facebook släppt frågedekalen för Instagram Stories.
Till skillnad från de flesta liknande frågedekaler så är frågan tänkt att gå åt andra hållet. Du lägger ut ett frågefält i din story och dina vänner kan skriva en fråga. Du ser frågorna som kommer in och kan sedan välja att svara genom att posta en ny story. Frågan du svarar på läggs automatiskt till.
Tänkt att användas vänner ska lära känna varandra bättre, men, tja, det är svårt att inte tänka på den här som möjlighet för kändisar att använda storiesformatet för frågestunder. Eller för att få in förslag på saker ens följare vill stories-se. (Eller som Deeped Niclas Strand mycket riktigt påpekade: för företag att be om återkoppling kring sina tjänster och produkter.)
Introducing the Questions Sticker for Instagram Stories | Instagram Blog
We’re introducing an interactive questions sticker in Instagram Stories that lets your friends submit questions for you to answer.
Mer om Facebooks återanvändningsbara stories. Efter stories-arkivet kommer nu Highlights. Likt Instagram möjlighet att söka bland dina egna Facebook-stories och återanvända dem.
Dessa höjdpunktsstories kommer ligga kvar i profilen permanent så att alla kan se dem. Eller bara några stycken, om du väljer att begränsa vilka som får se en eller flera av dina hightlights.
Ännu ett tecken på att stories kommer allt närmare normen som delningsplattform i sociala medier.
Facebook was never ephemeral, and now its Stories won’t have to be | TechCrunch
Before Snapchat made social media about just today, Facebook made it about forever. The 2011 ”Timeline” redesign of the profile and keyword search
Facebook testar möjlighet att en hemlig gruppprofil. Alltså en annan avatarprofil specifikt för medverkan i en grupp där man av någon anledning vill vara anonym. Ett lite mer officiellt sätt att skapa flera profiler.
Visst kan det finnas anledning och tillfällen när det här skulle kunna vara relevant. Grupper för kvinnor utsatta för misshandel i ett förhållande eller en Bris-grupp. Samtidigt som konstateras i artikeln, så, tja, i många fall är det inte ännu fler möjligheter att gömma sig bakom fejkade profiler det som världen mest behöver.
Att se hur testet faller ut och hur FB kommer ta sig an den här balansgången. (Lång artikel om FB-grupper i stort, för övrigt.)
The promises and pitfalls of reporting within chat apps and other semi-open platforms: A journalist’s guide
News organizations’ audiences are increasingly moving from public social media to closed or semi-closed platforms like WhatsApp, Discord, and Facebook Groups. But there are still opportunities for good reporting on the communities we cover.
Instagram testar funktion i iOS-appen för att ansöka om att bli verifierad användare. Med logiken att det förhoppningsvis ska göra ansökningsprocessen tydligare (och enklare) för användare. Framförallt för de användare som pyntar upp en massa pengar till mindre seriösa aktörer som lovar att fixa blåbocken åt dem.
Instagram Is Testing A New Verification Process
Instagram is testing a new verification process to add more transparency and fight scammers offering fake profile verification services.
Snapchat ökar incitamentet att skapa egna lenses/filter (som Snapchat gjorde möjligt i slutet av förra året). Man släpper nu Lens Explorer som gör det möjligt att söka igenom just användarnas egenskapade filter (100 000+ tydligen).
Funktionen kommer inte innehålla några sponsrade filter säger Snap. ”At least for now”. Vilket alltså betyder: ”men det kommer”. Bara för iOS för tillfället, vilket sannolikt säger en del om vilket plattform som är föredragen av snapparna.
En funktion som jag misstänker kommer är att kunna ta betalt för sina filter. Åtminstone genom någon form av dricks-funktion om man vill visa sin uppskattning.
Snapchat’s new Lens Explorer will let you browse thousands of community filters
Snapchat Lens Explorer lets you browse 100,000 third-party filters created by developers.
Intressant drag från Snapchat. Pinterest har haft en lyckad omställning till mer eller mindre renodlat bildshoppingredskap och nu verkar Snapchat vara på väg att slå in på samma väg. Kodgrävande har avslöjat att Snapchats kamera har en icke släppt (bild)söksfunktion som kan identifiera saker, streckkoder och musik Vid träff skickas användaren sedan till Amazon för att slutföra sitt köp.
Och varför stanna vid mobilens kamera? Spectacles kamera är säkerligen inte långt borta.
Har potential att bli ett tungt samarbete. Det tillsammans med Amazons Youtube-influencerprogram visar att alla tre företagen börjar enas i en social front mot Facebook.
Snapchat code reveals team-up with Amazon for ’Camera Search’ | TechCrunch
Snapchat is building a visual product search feature, codenamed ”Eagle,” that delivers users to Amazon’s listings. Buried inside the code of Snapchat’s
Twitter släpper nytt typ takeoverformat för Explore-delen: möjlighet att hamna före de trendande twitteämnena med en bildannons eller gifannons (inte video, alltså, intressant nog). Visas de två första gångerna man är inne där under en dag.
Det sistnämnda kan alltså vara för att inte irritera skiten ur användarna så här i början – eller vara en indikation på hur ofta snittanvändaren max är inne i tjänsten under en dag.
Twitter lets advertisers ’take over’ the Explore tab | TechCrunch
Twitter is ready to squeeze a lot more money out of its trending topics. After minimizing its mediocre Moments feature and burying it inside the renamed
Huh. Intressant. LinkedIn verkar A/B-testa infon som visas intill nyhetsflödet på desktop. Ja, eller om det är en förändring som varit på gång ett tag och jag är typ sist på bollen att få den.
Oavsett: till vänster så som det sett ut rätt länge, till höger det jag såg idag (jag har dessutom båda i lite olika webbläsare).
Det verkar som att LinkedIn lyfter upp inläggen mer. Man kan tänka att det kommer fler pushar att få oss att dela mer efter det här. Dessutom ersätts profilvisningar med antalet kontakter. Och en länk till ”mangage your network”. Med andra ord: sluta profilvisningsknarka och lägg mer tid på att bygga ett relevant och givande nätverk, typ.
Ny funktion i WeChat: Brand Search. Med funktionen aktiverad får företag tillgång till ”extra features” som en ”brand zone” och microsida. Det känns som en standardiserad miniapp som ger företag en ”webbplats” inne i WeChat. En utbyggnad av företagens profiler.
Ännu ett steg mot utvecklingen som jag tror vi kommer att se även här hemma: att dagens webbplatser och appar snarare kommer ta formen av ”pluginer” som ger mer funktionalitet till huvudfunktioner i operativ och hårdvara.
Ännu en utveckling där företag sannolikt måste välja mellan att ha kunden i sin egenägda miljö och att möta kunden där kunden gör allt annat.
https://www.chinainternetwatch.com/25782/wechat-brand-search/
Vid sidan av stories är grupper ett väldigt svart fenomen bland sociala medier just nu. I linje med hela utvecklingen att vi inte längre är lika sugna på att dela med oss av allt vi gör för alla hela tiden (och dessutom kunna hänga med nördigt likasinnade, typ).
Nu kommer en gruppfunktion även till Pinterest: Group boards. I stort, rätt standard gruppfunktionalitet.
Med tanke på att Pinterest ställt om till nästan renodlat shoppingverktyg så kan man tänka sig att det säkerligen finns fler planer i den här andan även för grupper. Och att företag, likt som hos Facebook, kommer kunna skapa egna grupper.
Pinterest’s New Group Boards Are The Most Social Feature On The Platform
The new Pinterest Group Boards are the latest innovation to bring in more social elements and collaboration to the platform.
Självklart vill även Alibaba äga den sociala sfären eftersom, tja, that’s where it’s at. Försöket att konkurrera med WeChat har väl gått… sådär dock.
Men tydligen dominerar Alibaba ändå inom ett social område: arbetslivet. Alibabas meddelandeapp Dingtalk ska ha 7 miljoner företag ombord och hade vid årsskiftet 100 miljoner användare. Och likt WeChat (och Slack för den delen) har Dingtalk byggts för tredjepartsfunktionalitet från grunden. Alltså ett övergripande ramverk där användarna själva får välja vilken funktionalitet de önskar.
Eller som Dingtalks vice VD konstaterar ”Enterprise software-as-a-service belongs to the PC era”. *host* Microsoft *host*
https://www.techinasia.com/alibaba-enterprise-messenger-dingtalk?1
Nytt sökannonsformat från Google: Responsive search ads. Och inte responsiv som att de anpassar sig efter en skärmupplösning, utan som i att de kan anpassas efter sökningen.
Formatet gör det möjligt att stoppa in upp till 15 olika rubriker och 4 olika beskrivningstexter. Annonsens innehåll pusslas sedan ihop av Google, med hjälp av maskininlärningssmartness, för att matcha sökningen. Med andra ord: on the fly-anpassning av annonser för att kunna matcha fler sökningar.
Betatestas just nu. Kommer rullas ut ”kommande månaderna”.
Google Introduces Responsive Search Ads Which Adapt to Users’ Queries
Google is introducing a new ad product that uses machine learning to adapt to users’ queries.
Japp, nu rullar Google ut sin Speed update för alla användare. Långsamma sidor kommer att rankas ned från och med idag 9 juli.
Ja, fast bara de riktigt toksega sidorna. Enligt Google själva kommer bara en liten del av alla sajter drabbas. Däremot är det en förändring i rankalgoritmen, så det kan vara bra att ha koll på likväl. Ifall det händer något oväntat eller konstigt med rankingen kan det bero på det här.
Google börjar straffa långsamma sidor på Internet – Ehandel.se
I början av året så meddelade sökjätten Google att det var dags att straffa slöa sidor på Internet. Sajter som inte laddar tillräckligt snabbt skulle
Google har släppt några nya funktioner för att automatisera sin marknadsföring. Mer specifikt detaljhandlares och e-handlares marknadsföring. De nya automatiseringsfunktionerna är närmare bestämt:
Exempel på hur dessa kan användas finns i artikeln. Och vi kan väl konstatera att dagens marknadsförare kommer ställa om kompetensmässigt (igen).
Google Shopping Now Solves 4 Critical Problems Retailers Face
Find out how some new capabilities in Google shopping ads should help address some of the biggest challenges facing ecommerce advertisers.
Google Maps får ännu en smart funktion, den här gången baserad på data från Google-ägda Waze: information om olyckor och andra incidenter. Det ska gå att se vad det är för slags incident, när den inträffade (inrapporterades). Och självklart kan man som användare sedan själv bidra till att uppdatera informationen.
Waze’s Incident Reporting Feature Is Coming to Google Maps | Digital Trends
What you love best about Waze is now coming to Google Maps, and it’s about time. Five years after the tech giant acquired the Israeli navigation app, it’s finally adopting some of its most popular features, most notably incident reporting. Users began spotting the new option on their Android apps a few days ago.
Säkert en funktion som funnits ett tag, men jag har inte tänkt på den tidigare. Filter för att snabbt få fram vilka butiker nära dig som just nu är öppna när man googlar.
Ännu en sån där fånigt men grej som är så smart i all sin enkelhet. Och något för alla organisationer att inspireras av i dessa digitaliseringstider: keep it simple stupid.
Det är betydligt sexigare med stora transformationsprojekt man får föredra framför ledningsgrupper och styrelser. Men det är i uppsjön av små vardagsförbättringar som den riktigt stora kundnyttan oftast finns. Och där den organiska digitaliseringen sker.
Ny funktion i AdWords/Google Ad: ”Andra söker också efter” visas även vid köpt sökt, inte bara organiskt. Som konstateras: kan även vara hjälp för marknadsförare för att se vilka närliggande ord och fraser som kan vara aktuella utan att behöva hoppa in Googles adminverktyg.
Google Adds ”People Also Search For” Box to Paid Search Results
Google has added a new feature to paid search results that was previously displayed only in organic search snippets.
Dagens begrepp: incidental loyalty. Slumplojalitet. Möter bekvämlighetslojalitet.
När vi söker med röst är vi än mindre benägna att få en uppsjö alternativ när det faktiskt kommer till kritan. Helst vill vi bara ha ett förslag i många fall. Vi vill att någon annan ska peka på det vi ska köpa. Eller så köper vi det vi brukar.
Amazons framgång med röstinteraktioner bygger på just det här (gäller även för deras Dash-knappar): att vi köper samma sak som vi brukar. Gäller i ännu högre utsträckning för de varor som de flesta inte känner särskilt starkt för. Som toalettpapper. Men även mycket annat. Som pizza.
Det i kombination med att vi litar på den som hjälper oss gör att vi är väldigt benägna att ta det alternativ vi presenteras för. Det är ingen slump att vi trycker på den första Google-träffen. Google vet bäst vilken sida som är bäst för det jag vill göra.
Pratar vi röstshopping betyder det att vi köper samma toalettpapper utan att ens på något sätt exponeras för de andra märkena. Och det märke som kan bli det vi får när vi säger ”köp toalettpapper” är återförsäljarens eget märke. Redan verklighet hos Amazon.
Nu är det här förstås inte begränsat till röstshopping. Redan idag, och även hos oss, tar ”egna märken” allt större utrymme inom allt fler områden. Problemet upphöjs bara nån nivå med röstgränssnittet. Och det börjar gälla allt fler varumärken där vi faktiskt har både riktig relation och engagemang.
Det plus plattformstrenden kommer förstås ytterligare tvinga företag att bygga relationer med sina kunder på andra sätt än tidigare. Och även förstås bli bättre på att bygga relationer med plattformarna. Och deras botar.
Alexa makes decision-making easier than ever-by making your choices for you
We’re entering a period where we’ve never had more choice, yet more choices are being made for us.
Ännu ett rätt galet rekord slaget. Rapparen Drakes femte album ”Scorpion” blev det album som strömmade flest gånger det första dygnet (132 miljoner gånger). Nu är albumet också det första som nått 1 miljard strömningar första veckan efter släpp.
En. Miljard. Strömningar. På. En. Vecka.
Blir intressant att se hur dessa fördelas mellan de olika musiktjänsterna, men uppgifter från första dygnet pekade på att Apple Music var tjänst där albumet strömmades mest, 24 % fler gånger än hos Spotify, trots de senares mycket större användarbas. Förstås relevant inte minst i ljuset av senaste dagarnas uppgifter att Apple Music kan ha fler betalande användare än Spotify i USA.
Drake Is First To Stream 1 Billion Times In Debut Week – Hypebot
Drake continues to break streaming music records with his fifth album ’”Scorpion”. Tracks from the new release streamed 1 billion streams globally in its first week, Republic Records has confirmed. In. Continue reading
Ännu ett skifte: Netflix står för första gången för flest Emmy-nomineringar med sina 112 (!) stycken. Med andra ord så knuffar Netflix alltså ner HBO från tronen. En plats HBO prenumererat på de senaste 17 åren.
Vad det här innebär är alltså att det här är första gången ett av de ”nya” innehållsföretaget (läs: som började som distributionsföretag) har flest nomineringar. Och som rimligtvis också borde innebära att Netflix också kan släpa hem flest priser efter galan (även om det inte är självklart). Förra året vann Netflix 20 priser, HBO 29.
2017 var året första gången som en originalserie från ett strömningsföretag vann priset för bästa serie (Hulus ”The Handmaid’s Tale”). I år kan det alltså bli första gången som ett ”native” strömningsföretag tar hem flest antal priser.
Netflix beats out HBO in total Emmy nominations for the first time
Nominations for the 2018 Emmy Awards were just announced and Netflix, Hulu and Amazon all fared quite well. Netflix led the pack by far with a total of 112 nominations — beating out HBO for the top spot this year — while Hulu and Amazon Prime Video garnered 27 and 22 nominations each, respectively.
I oktober förra året hette det att Netflix skulle plöja ner 8 miljarder dollar på originalinnehåll 2018. Nu kommer uppgifter att det kan bli mer. Mycket mer. I runda slängar 12-13 miljarder om man ska tro bedömningar från The Economist.
Kampen om strömningstittarna handlar förstås till sist om innehållet. Och det har kanske aldrig funnits lika mycket pengar att lägga på innehåll som nu (som jämförelse har siffran 4 miljarder dollar nämnts för Amazon 2018 och 1 miljard för Apple, så Netflix står för en väldigt stor del av kakan själv. Även i jämförelse med de traditionella innehållsföretagen).
Netflix Is Expected to Spend up to $13 Billion on Original Programming This Year
New numbers estimate Netflix’s production budget has grown to $12-13 billion for the year-and show that it’s far more popular than cable.
När tillväxtkurvor planar ut handlar det om att börja fokusera på sina befintliga kunder (som alltid borde vara en självklarhet, men hej). Nu testar Netflix precis det – genom att segmentera sitt erbjudande mer och därmed också smyga in en prishöjning. Ja, eller på sätt och vis sucks det att vara befintlig kund, som drabbas av försämringar.
I testet introducerar Netflix ett Ultra-abonnemang. För de serie- och filmnördar som vill ha HD/4K för upp till fyra samtidiga strömmar för 17 euro i månaden. Det innebär också att Premium-abonnemanget tappar hälften av sina samtida HD/4K-strömmar (2 istället för dagens 4). Detsamma gäller för Standard-abonnemanget (1 HD-ström istället för dagens 2).
Med andra ord gör de som så många andra: hittar fler steg i en ”konverteringstunnel”, som gör att prishöjningen knappt märks. Fler steg, med kortare steg, gör det lättare att rationalisera att man lägger till lite mer pengar. I det här läget skulle man också kunna döpa steg två och tre till ”par-abonnemanget” respektive ”familjeabonnemanget”.
Att se hur testet faller ut, om och när det i fall landar här och vad priserna blir.
Netflix’s latest price test could be bad news for password sharers
The streaming giant is testing a pricing overhaul that would lower the number of simultaneous streams that are supported by two of its plans. That could give a lift to subscriptions and average prices.
Hur tittar amerikaner helst på TV? Ja, eller kanske snarare, hur tittar de helst på rörligt bildmaterial. Svaret är oavsett: Netflix. Åtminstone enligt en studie genomförd bland 2500 amerikaner.
27 % av alla tillfrågade föredrog Netflix. Kabel-tv kom tvåa med 20 % och gammelgammel-tv trea med 18 %. Youtube fyra med strax över 11 %.
Tittar man sedan på millennials så blir mönstret än tydligare. Bland 18-34-åringarna prickar Netflix nästan 40 % som det föredragna sättet. Mer än dubbelt så många som tvåan Youtube. Därefter kommer kabel-tv, ”Other” och Netflix-konkurrenten Hulu.
Survey: More Than One-Third Of Millennials Prefer To Watch Netflix On TV Over Cable
Netflix, Inc. (NASDAQ: NFLX ) is now the most popular source of TV content in the U.S., according to a Cowen study. Of those surveyed, 27.2 percent said they prefer Netflix over any other platform. It’s …
Senaste tiden har det rasats över EU:s förslag till skärpt upphovsrätt online därför att det setts som att en del av förslaget kommer göra det obligatoriskt för alla webbplatser med användarinnehåll att implementera ett uppladdningsfilter. Nu stämmer inte det här, men det hindrar inte många från att proklamera internets undergång (förslaget röstades ner, men lär komma tillbaka i annan form).
Däremot finns det förstås redan den där här typen av filter, tänkt att att identifiera och stoppa material som gör upphovsrättsintrång redan vid uppladdningen eftersom, tja, det har varit olagligt att dela denna typ av material länge och i Sverige har det sedan länge varit plattformens ansvar att se till att olagligt användarinnehåll plockas bort.
Google är ett av företagen som inte orkar jiddra med varenda jurist som hör av sig och vill att olagligt materal plockas bort och just av den anledningen har de redan ett sådant filter. Nu kommer ytterligare ett. Den här gången för att identifiera om någon annnan laddar upp ditt material utan ditt tillstånd.
Kommer att börjar rullas ut till alla innehållsskapare med fler än 100 000 följare från och med nästa vecka. Därefter en bredare utrullning kommande månaderna.
YouTube launches new tool for finding and removing unauthorized re-uploads | TechCrunch
Re-uploading videos on YouTube is a favorite of scammy channels that try to profit from other people’s work. Copyright owners already have a number of
Det här skulle kunna bli hur bra som helst. Teleoperatören AT&T gör som de flesta onlinedistributörer nuförtiden: köpte sig (ännu ett) innehållsföretag för nån månad sen. Time Warner, närmare bestämt. Det betyder att AT&T numer äger HBO. First order of business? HBO måste tjäna mer pengar! Mobila pengar, dessutom. Mer binge-knarkande och fler tittade timmar per dag.
I sak är det förstås helt rätt (och något som HBO redan påbörjat före affären): vår första skärm, även för innehållskonsumtion, är i mångt och mycket mobilen. Mobilanpassat innehåll. Som nye chefen tydligen konstaterat: ”Varför 60 minuter? Varför inte 20 minuter?”
Och tja, stora och dyra produktioner för förhållandevis nischade målgrupper (med några blockbusterundantag) är inte direkt kassakor. Jag tänker: dokusåpor! Billigt och bra. Släng in några semikändisar och influencers så är vi hemma. Lite matlagning och skönhet på det. Vad skulle kunna gå fel?
Det här citatet från en AT&T-chef som verkar bli den som som kommer basa över HBO gör väl kanske inte mig helt lugn i att AT&T kommer att fullt ut vårda HBO-arvet: ”How will AT&T produce more shows without reducing quality? Stankey said that AT&T and HBO will have to ”figure [that] out”.
Och det blir inte alls management-snömos när HBO:s VD konstaterar ”I’ve said, ’More is not better, only better is better,’ because that was the hand we had,” Plepler said. ”I’ve switched that, now that you’re here, to: ’More isn’t better, only better is better—but we need a lot more to be even better.'” #joråsåatte
Så. Okej. Rationellt resonerande all round. Men jag måste medge att jag känner mig extremt irrationell i just den här frågan.
AT&T wants to overhaul HBO, says it isn’t profitable enough
AT&T warns HBO employees of a ”tough” first year under AT&T ownership.
Ett stort fall framåt för e-sport som mainstreamföreteelse: Disney-ägda sportkanalen ESPN kommer att sända finalen i Overwatch League i direktsändning på bästa sändningstid. Kommer dessutom sändas i Disney XD och sammanfattas på ABC.
Activision Blizzard, företaget bakom Overwatch, har dessutom säkrat ett flerårigt avtal kring sändningarna.
Det är förstås ett sätt för ESPN att hänga med i tiden och locka nya målgrupper. Men man kan tänka sig att det säkert också kommer sys ihop med Disneys kommande strömningstjänst. Sport är trots allt en av få saker som kan få oss att bänka oss framför schemalagda direktsändningar numer.
Overwatch League strikes a milestone deal with Disney and ESPN | TechCrunch
If you’re sick of hearing about esports, you need to get over it. The space continues to grow, inching its way into the traditional media landscape.
Hur går det för musikströmmandet som musikkonsumtionsformat? Jotack bra. Enligt Nielsen halvårsrapport så står strömningslyssnandet för tre fjärdedelar av all musikkonsumtion. Siffrorna gäller USA, men lär vara samma lika här hemma hos oss.
Nielsen inkluderar också musikvideos i lyssnarstatistiken. Det här kan tyckas självklart, men exempelvis brittiska singellistan började inkludera Youtube-videovisningar väldigt nyligen i sin statistik. Så från att ha varit en reklamfilm för att få konsumenter att köpa musikprodukter så har musikvideon numer fullt ut blivit en produkt i sig.
Infographic: Streaming Dominates Music Consumption in the U.S.
This chart breaks down (non-radio) music consumption in the United States.
Det här är så skönt mycket meta. Hur lär man en AI-bot att bli bättre på att hitta i en stad? Man skickar dit den som turist, förstås. Och ger den en lokal bot som guide. Förstås.
Facebook har alltså skickat iväg sin turist-AI-bot på semester och gett den i uppdrag att hitta i ett virtuellt Hell’s Kitchen i virtuellt New York. Till sin hjälp haden den en 2D-kartbot. Turistboten fick beskriva vad den såg och kartboten höll koll på var turistboten var baserat på beskrivningarna. Och, as they do när de får hållas, så utvecklade botarna ett symbolbaserat eget språk för kommunikationen. Förstås.
Oklart om Daredevil dök upp, dock.
Facebook improves AI by sending ’tourist bots’ to a virtual NYC
As a general rule, AI isn’t great at using new info to make better sense of existing info. Facebook thinks it has a clever (if unusual) way to explore solutions to this problem: send AI on a virtual vacation.
I och med iOS 12 kommer Siri bli ”mycket smartare”. Åtminstone enligt Apple. Och ja, det verkar komma smarta funktioner, men frågan är hur mycket smartare Siri egentligen kommer att bli på att förstå sina användare.
För att ta igen försprånget snodde Apple i våras Googles före detta chef för sök och AI. Och nu har han fått sin titel: Chief of machine learning and AI strategy. Det innebär att han kommer att basa för Core ML och just Siri.
Som artikeln konstaterar kan det vara det Apple behöver. Inte minst att de konsoliderar sin AI-verksamhet. Att se hur det kommer gå.
Apple’s new AI chief might actually be the right person to fix Siri
Apple has appointed a new head of artificial intelligence: the former Google AI chief, John Giannandrea. Giannandrea has a lot of work to do – not least, fixing Siri, Apple’s troublesome virtual assistant. But he might be the right person for the job.
Smart och helt rätt i tiden av Skånetrafiken. Låna ut ditt månadskort till någon annan under några timmar – via appen. Du för helt enkelt över kortet till kompisens app. Swisha månadskortet. Ja, eller ni fattar.
Delningsekonomi och as a service på en och samma gång. Varför ska ett månadskort samla digitalt damm om någon annan skulle kunna använda det?
Jag tänker att det här är ett rätt självklart Airbnb-tillägg. Nyckeln till boendet finns numer allt oftare i mobilen, varför inte också kollektivtrafiksresandet? Det dyker upp allt fler tilläggstjänster till Airbnb och att få kollektivresandet fixat kan vara en sån. En sak mindre att bry sig om.
Skånetrafiken on LinkedIn: Om du har den senaste versionen av Skånetrafiken-appen kan du nu låna ut…
Om du har den senaste versionen av Skånetrafiken-appen kan du nu låna ut aktiva sommarbiljetter eller 30-dagarsbiljetter till vem du vill. Du kan låna ut din…
Ha. Skönt. Konceptdemo från Baidu (Kinas Google). Automat där du handlar och betalar med en selfie.
I Kina finns det rätt många initiativ där man testar med selfieidentifiering. Olika sätt att hantera identifiering med ansiktet. Som att få tillträde till kassalösa butiker, betala eller ”få en bättre och mer personaliserad upplevelse” genom att CCTV:n stalkar dig när du kommer in i butiken och på så sätt får veta vem du är.
Kina är ju Kina, som har ett lite… annat förhållningssätt till medborgarövervakning än vad vi har, men även exempelvis Starbucks har testat liknande grejer. Selfieautomat. Snart i en tunnelbanestation nära dig.
[Video] Matthew Brennan on LinkedIn: Vending machine with #facerecognition #payments; pretty interesting… | 140 comments
Vending machine with #facerecognition #payments; pretty interesting conference concept demo from #Baidu. Takes a while for the woman to actually work out what… | 140 comments on LinkedIn
Det finns en sak som väldigt tydligt förenar företagen som håller på med bildelningstjänster och de traditionella bilföretagen. Alla satsar hårt på annat än bilar. Mest för att, tja, de inser att bilen i sig inte är ett framtidsformat.
Ett sånt initiativ förenar också konkurrenterna Uber och Lyft. Båda uppges vara intresserade av att köpa den crowdsourcade busstjänsen Skedaddle. Skedaddles tjänst bygger på att man får anmäla intresse för att resa till och från specifika destinationer och när tillräckligt många har anmält sig så fixar Skedaddle bussen. Som till en musikfestival.
Och viktigast av allt: det finns ett företag som heter Skedaddle.
http://www.businessinsider.com/uber-and-lyft-to-acquire-skedaddle-2018-7?r=US&IR=T&IR=T
Uber har fått kasta in handduken på tre marknader: Kina, där Didi tog över Ubers verksamhet, Ryssland och ett gäng andra före detta Sovjet-länder där Uber gick ihop med Yandexs tjänst och blev minoritetsägare, och i sydöstra Asien, där Grab köpte upp Ubers tjänst där. Och nu gör Grab det som de flesta techjättar gör. Mer av allt.
Mer specifikt kommer Grab lägga till matleveranser i sitt bildelningserbjudande. I samarbete med HappyFresh lanseras satsningen GrabFresh. Med andra ord att HappyFresh kommer använda Grabs nätverk av förare för sina livsmedelsleveranser.
Två trender: Dels utökning av produktportföljen via samarbeten och dels att några få kärnappar bygger in allt mer funktionalitet som annars hade huserat på externa webbplatser och i externa appar. Plattformar FTW.
Grab tacks grocery delivery onto its ride-hailing service
Grab, the ride-sharing company that devoured Uber’s business in Southeast Asia, has announced that it’s also getting into grocery delivery. Just like Uber in the US and other Western countries, the Singapore-based firm already offers quite a few options other than pure ride hailing in the region, including food delivery and electronic money transfers.
Alla ni som är gamla nog: minns ni när EU tvingade Microsoft att sluta pracka på Internet Explorer som förvald webbläsare i Windows eftersom Windows hade en så dominerande ställning? Nu kommer en favorit i repris, fast den här gången är den som hotas av böter Google.
Mer specifikt handlar det om att EU har åsikter om att Google lägger med sina egna applikationer som förvalda i Android. Android-avtalet säger att mobiltillverkarna tydligen måste göra det för att få använda Android.
Om man utgår från Lex Microsoft så borde även Google åka på däng här. Att inte Apple dras med lär bero dels på Androids dominerande ställning och dels att Apple har låst hela sitt ekosystem så att det inte blandar in tredje part kring operativet.
Google Could Be Fined For Forcing Its Pre-Installed Apps In Android Phones
EU regulators are not satisfied with the present policies and may fine Google in billions according to a report from Washington Post.
En rätt briljant grej. Googles allt smartare mobiltangentbord Gboard får stöd för ett nytt språk: morse.
Med andra ord är det som gjort för mobilen. Två stora, tumvänliga tangenter: en prick och ett streck. Verkar funka som vanligt i övrigt: tryckandet översätts till ord som vanliga dödliga kan läsa och du kan även få förslag.
När jag blev med Apple Watch i slutet av förra året blev jag förvånad över att man inte, likt iPhonen, kan ställa in olika känselnotiser kring vem man får meddelande ifrån. Det lär komma – överhuvudtaget lär vi få betydligt mer information förmedlad via huden. Och, tja, då är det ju i princip morsesignaler vi pratar om.
Google’s Gboard keyboard now lets you communicate through Morse code on both Android and iOS
You can now communicate through Morse code using Google’s Gboard keyboard on both Android and iOS, and the company made a game to teach you how to use it.
Jag skrev igår om att det är i de marknadsandelsmässigt små webbläsarna som det riktiga nytänket sker numer. Här kommer ytterligare ett sånt initiativ i Firefox. Eller i Mozillas integrity first-webbläsare Firefox Focus.
Nu släpps möjlighet att låsa webbläsaren med Face ID eller Touch ID (webbläsaren finns än så länge bara för Android). Så fort du lämnar appen så måste du identifiera dig för att öppna den igen.
Just det här skulle de flesta nog tycka är rätt bökigt, men tänket att ännu mer finkorning och automatiskt kunna låsa delar av telefonen tror jag vi kommer se mer av. Till och med kanske delar av en app. Eller en bildtagg eller flikar med en viss webbplats).
Firefox Focus can lock your tabs behind Face ID
If you use Firefox Focus for its privacy features, you’d love its latest version for iOS. You can now set it up so that it auto-locks when it’s relegated to the background. The only way to unlock it if you choose to switch the feature on is by verifying your identity with the biometrics saved on your iPhone.
Det börjar som bekant närma sig finalen i världsmästerskapet och hela världens blickar riktas spänt mot spelplanen. Världsmästerskapet i börsvärde, alltså. Kapplöpningen mot biljonmålsnöret.
Några månader sedan jag gjorde en sist och i och med att Facebook i veckan för första gången nådde ett börsvärde över 600 miljarder dollar så är det dags för en uppdatering. Mot slutet av juli är det dags för nästa omgång kvartalsrapporter och då lär det hända grejer. Men här, typ, en rapport vid 2018-halvtidsvilan. Några kommentarer:
■ Det börjar bli VÄLDIGT jämnt i toppen. Skillnaden mellan ettan och tvåan är ”bara” 110 miljarder.
■ Sedan 2 maj har alla utom ett bolag ökat rätt rejält. Alibaba minst med 22 miljarder och Amazon hyfsat överlägsen etta med 162 miljarders värdeökning. På två månader. Apple i sin tur har ökat med 43 – så om utvecklingen håller i sig har vi en ny etta i augusti/september.
■ Inte bara det: skulle Amazon ha samma ökningstakt (med tanke på Prime Day inte omöjligt, även om utvecklingen verkar tröga till sig när man når 900) så skulle Amazon även nå ett biljonbörsvärde ungefär samtidigt.
■ Vi kan väl lugnt konstatera att marknaden har skakat av sig Cambridge Analytica och det efterföljande nedfallet. Facebook har ökat sitt börsvärde näst mest av toppbolagen med 134 miljarder. Misstänker att Instagrams framgångar har väldigt stor del här.
■ Det enda företaget i toppen som tappar är Tencent. Rätt rejält. Minus 54 miljoner sedan maj. Milt sagt märkligt. Frågan är om det är bristen på insikt hos investerare (trots att Tencent är noterat i Hong Kong) eller så kan det vara (den upplevda) bristen på fart i den globala utrullningen. En stor del av den finansiella marknaden har förstås fortfarande en väldigt västlutning, som säkert också kan spela in. Lite märkligt ändå.
■ Fun facts: Amazons värdeökning senaste två månaderna motsvarar fem Spotify, tre Tesla eller nästan ett Netflix. Facebooks värdeökning samma period är lika med fyra Twitter. Eller åtta Snap.
Ännu en milstolpe för Facebook. Eller rättare sagt miljardstolpe. Facebooks aktiekurs nådde ny all-time high idag och marknadsvärdet stannade på 599 miljarder dollar vid stängning. Aktien fortsatte sedan upp något i efterhandeln, vilket gör att Facebook för första gången är värd 600 miljarder dollar. En rätt imponerande gräns att passera.
Igår klev kinesiska Xiaomi in på Hong Kong-börsen i det som ska vara den största börsnoteringen sedan 2014 när Alibaba klev in på börsen (som i sin tur är världens största technotering genom tiderna). Gav Xiaomi en värdering om 4,7 miljarder dollar.
Hur gick det? Sådär. Intresset verkar ha varit lägre än väntat i och med att introduktionspriset hamnade i botten av prisintervallet och dessutom föll aktien nästan sex procent under den första handelsdagen.
Xiaomi är stora stjärnskottet bland mobiltillverkarna just nu, men precis som typ alla konkurrenter utom Apple har Xiaomi svårt att tjäna pengar på sina mobiler. Dessutom kliver de in på börsen precis som ett globalt handelskrig på flera fronter håller på att varva upp.
Men en anledning kan säkerligen också vara valet av börs. När det nyligen blev klart att Tencents musikdivision kommer att knoppas loss och börsnoteras blev det i USA, trots tidigare spekulationer om just Hong Kong (där moderbolaget är noterat). Även utan ett handelskrig är handeln större i USA än i Hong Kong (även Tencents aktie står mest och stampar – att jämföra med exempelvis Facebook som går som tåget just nu).
Nu behöver förstås en dippstart inte betyda något i det långa loppet. Att se hur det går framöver. Både för aktien och Xiaomis mobiler i stort (inte minst med det planerade USA-inträdet) i en tid när mobilmarknaden börjar mättas. Redan nu är tjänster en viktig del för Xiaomi och det är snarare här (liksom för övriga mobiltillverkare) som framtidens intäkter finns.
https://www.cnet.com/news/xiaomi-shares-fall-nearly-6-on-ipo/
Ännu en enhörning: Bumble. LinkedIn möter Tinder möter Hangouts. Företaget ska nu vara värt över 1 miljard dollar enligt bedömningar från Forbes.
Och det har gått rätt fort. Wolfe Herd (ett väldigt roligt namn) var med och grundade Tinder innan det skar sig med medgrundaren (tillika numer exet). Istället drog hon igång Bumble backad av grundaren av en annan dejtingsajt: Badoo.
Skillnaden mot förmodligen alla andra liknande tjänster var att Bumble är women first. Det är bara kvinnor som kan initiera chattar och högersvepningar stories-dör efter 24 timmar.
Sedan dess har Bumble blivit tre delar: dejt-Bumble, Bumble BFF (hitta vänner) och Bumble Bizz (ett LinkedIn med samma kontaktpremisser som dejt-Bumble). Och nu värderas alltså företaget till över 1 miljard dollar.
Bumble har så här långt redan avvisat ett uppköpsbud från Match om 450 miljoner dollar och ska också ha tackat nej till ett höjt bud om över en miljard dollar. Alltså det bolaget idag värderas till.
Återstår att se om Bumbles framgångssaga håller i sig eller om Herd om fem året tänker ”doh!”
Bumble’s Whitney Wolfe Herd Swiped Right To A $230 Million Fortune
Bumble, which Wolfe Herd founded after leaving Tinder, is worth over $1 billion–and is growing fast.
JD Finance ska ha stängt ännu en finansieringsrunda som fyller på kassan med i runda slängar två miljarder dollar. Vilket är… rätt mycket. Det ger JD Finance en värdering om runt 18 miljarder dollar.
JD Finance var fram till förra året den finansiella delen av JD.com, Kinas e-handelstvå. Sedan knoppades det loss som ett eget bolag med syftet att enklare ta en större del av betalningskakan i Kina den vägen (man måste vara helt Kina-ägd för att få tillstånd). Med andra ord ungefär samma konstruktion som Alibaba och Ant Financial (även om den avknoppningen mest var för att jävlas med Yahoo).
Ant Financial är sannolikt på väg mot börsen, liksom JD Finance. Det skulle göra att Alibaba och JD inte bara är börsnoterade e-handelskonkurrenter utan även börsnoterade betallösningskonkurrenter. Och JD tror de har alla möjligheter i världen att ta sig om Alibaba på hemmamarknaden. I intervju förra året förutspådde JD:s VD Richard Liu att JD kommer gå om Alibaba som Kinas största B2C-plattform inom fem år.
De strategiska samarbeten som JD.com har med bland andra Google, Walmart och Tencent lär inte direkt skada den satsningen.
JD.com’s finance affiliate raises $2 billion, more than doubles valuation
JD.com Inc’s finance affiliate said on Thursday it has signed binding agreements with investors to raise 13 billion yuan ($1.96 billion) in fresh equity at a valuation of nearly $20 billion.
Ännu ett företag på väg till börsen. Sonos, mest kända för sina högtalare, har ansökt om börsnotering. Med tanke på att högtalare är mycket i ropet just nu så kände väl Sonos att nu var ett lämpligt tillfälle.
Senaste året eller så har Sonos fyllt sina produkter med andras digitala assistenter. Mer specifikt Alexa och Assistant. Senaste produkten Beam kan dessutom vara den första som har stöd för dessa två OCH Siri. Här tänker förstås Sonos helt rätt: Spotify för digitala assistenter. När vi köper prylar vill vi att även de ska funka som vi vill. I de ekosystem vi själva väljer.
Sonos files for IPO, positions its products as alternatives to screen addiction
Trade tariffs that impact Chinese imports are also cited as a risk.
Alla de där spelarna som verkar i bakgrunden och är en kritisk del i våra samhällen utan att de flesta har en aning om att de finns. Som tyska Siemens MindSphere-operativsystem.
Vad är MindSphere undrar du? Tänk iOS/Android fast för samhällsfunktioner, typ. Ett operativ som knyter ihop IoT på samhällsnivå. MindSphere knyter ihop fabriker, maskiner och produkter och samlar under tiden in data för att optimera driften.
Nu har Siemens slutit avtal med Alibabas molnverksamhet så att MindSphere också nu ska finnas där. Tänkt win-win-win. Optimera kinesisk industri, göra Alibabas molntjänsterbjudande än mer konkurrenskraftigt och ge Siemens ett ännu fastare fäste i Kina.
Och det är förstås den här plattformsnivån som de riktigt massiva techjättarna siktar mot. Inte bara plattformar för andra företag att bygga sin verksamhet på – utan plattformar som utgör själva infrastrukturen i våra samhällen och i våra liv. Online såväl som offline.
Alibaba Cloud to host Siemens’ MindSphere IoT platform in China – SiliconANGLE
Alibaba Cloud to host Siemens’ MindSphere IoT platform in China – SiliconANGLE
I floden av börsnoteringar är det lätt att glömma bort att företag också försvinner från börsen. Ibland rätt stora och högprofilerade sådana. Som Groupon.
Rabattkupongsföretaget var en av de stora techstjärnorna runt 2008-2010 och var som mest värt 16 miljarder dollar. Och tackade nej till ett bud från Google om uppköp för 6 miljarder dollar. Numer är värdet nere på ca 2,5 miljarder dollar – och man letar köpare.
En lektion i hur disruptionsföretag själva kan bli disruptade – genom att, precis som ”vanliga” företag, ha en affärsidé men sedan inte kunna klara av att ställa om och bredda sig när konkurrensen ökar.
https://www.recode.net/2018/7/7/17532138/groupon-acquisition-buyer-sale
Ännu ett EU-direktiv att hålla reda på. Strong Customer Authentication. Eller SCA, som vi kärleksfullt kommer att kalla den. ”Hurra”, säger pappersföretaget med samma namn.
SCA kommer i korta drag göra det obligatoriskt med tvåstegsverifiering vid onlinetransaktioner. Det kommer alltså inte räcka med bara lösenord vid betalning, utan något ytterligare kommer att krävas. Gärna något biometriskt. Som ett fingeravtryck eller en selfie. Allt för att försvåra för betalningsbedrägerier.
Såå… tja. Bara att börja förbereda sig. September 2019 is where it’s at. Lär väl mest landa på själva betalningsförmedlarna, men det skadar inte att hålla koll som e-handlare.
https://internetretailing.net/themes/themes/new-eu-regulation-will-require-a-two-factor-payment-authentication-as-it-hones-security-measures-for-retailers-mastercard-18031
Ni vet Facebooks appproblem? Google’s got 99 problems and appar is uppenbarligen ett av dem. Ja, tredjepartsappar, närmare bestämt. Det visar sig att de appar man kan ge tillåtelse att använda ens Google-konto också då får tillåtelse att läsa dina mejl.
Med andra ord läsa mejlen, inte bara maskinellt använda exempelvis inloggningen och den information som behövs för att göra jobbet. De företagen kan alltså använda informationen i mejlen för att exempelvis sälja vidare för riktad reklam.
Google själva slutade göra precis samma sak i slutet av förra året och ja, det är upp till dig att vet vad du går med på även här. Men precis som i Facebook-fallet är det också upp till plattformen att säkerställa att det är väldigt tydligt vad man faktiskt tillåter (framförallt mot konsument) och att sandboxa in sina kopplingar så läsande av exempelvis mejlinnehåll bara ska tillåtas när det faktiskt är det man som användare vill ha av en Gmail-app.
Gmail app developers have been reading your emails
Third-party app developers read the emails of millions of Gmail users, a report from the Wall Street Journal highlighted today. It’s an ongoing fact that data companies and app developers can read people’s emails and view private details, including recipient addresses, time stamps, and messages.
Det finns däremot sätt att stänga av den här typen av spionage. Johan Svensson visar hur.
https://bit.ly/2NNKkxT
Youtube gör en Facebook och börjar finansiera nyheter. Även om det i Youtubes fall inte handlar så mycket om att starta helt egna nyhetssändningar finansieringsmässigt, med innehåll från andra, som att stötta och skjuta till pengar till typ seriös kvalitetsjournalistik.
Mer specifikt handlar Youtubes satsning om att ”identifiera trovärdiga nyhetskällor”, knuffa upp nyheter från dem högst upp i användares flöden och ge den här typen av journalister och nyhetsförmedlare just verktyg och finansiering.
Nyhetssajterna stretar förstås emot, men utvecklingen går trots allt mot plattformshållet. Och det inte bara rent tekniskt, utan kanske också finansieringsmässigt. Att techjättarna betalar för innehållet och står för tekniken medan nyhetsföretagen står för just innehållet och någon form av oberoende (ett oberoende som techjättarna lär vara sugna på att bibehålla – helt enkelt därför att det är bra för varumärket att kunna peka på).
Egentligen ingen större skillnad mot idag: balansen mellan oberoende och vinstkrav. Desto större skillnad mentalt, däremot. Och det är nog där det kommer att skava mest.
YouTube Debuts Plan to Promote and Fund ’Authoritative’ News
The video platform is less focused on getting rid of conspiracy theorists than on trying to elevate journalism it considers valuable.
Jämfört med Facebook har Tencent en betydligt mer differentierad produktportfölj. Dels förstås inom ramen för WeChat, men även dels utanför. Som Tencent Music som är på väg att knoppas loss och börsintroduceras. Och WeGame, Tencents spelplattform.
Som nästan vanligt för kinesiska företag är de nästan uteslutande kinesiska företeelser. Men siktet är förstås ställt långt bortom det egna landets gränser. Nu verkar Tencent vara på gång med en global push för WeGame för att ta upp konkurrensen med bland annat Steam, som i sin tur försöker ta sig in i Kina.
Och ja, spel är något som inte minst även Facebook vill få fart på (igen).
https://www.destructoid.com/tencent-is-looking-to-expand-its-wegame-platform-to-the-global-market-512237.phtml
Nu är Wework, kontorsplatsernas Airbnb, på väg till Stockholm. 2019 kommer de att öppna kontorshotell i Stockholm med plats för upp till 1100 ”startups och entreprenörer”. Närmare bestämt på samma ställe som där Spotify har sitt huvudkontor.
Nu kommer globala jätten till Stockholm – öppnar nytt kontorshotell
Wework, en av världens högst värderade startups, öppnar i Stockholm till våren 2019. Bolaget är ett Airbnb för uthyrning av kontorsyta med entreprenörer som främsta kund.
Chrome och Safari tokdominerar förstås webbläsarmarknaden, men det är hos de mindre webbläsarna (läs: de som inte ägs av Microsoft) som de spännande och nytänkande grejerna händer. Som Opera.
Senaste nyheten är ytterligare en kryptovalutefunktion: en inbyggd kryptoplånbok. Men inte bara det: Opera ska enligt detta också bli den första (störreish) webbläsaren som får stöd för Web 3.0. Nästa generations internet, alltså.
Utöver att särskilt det sistnämnda förstås är väldigt spännande är det ytterligare en del i trenden att funktioner och innehåll allt mer flyttar in i befintliga tjänster och gränssnitt snarare än att jag som användare måste ladda ner separata appar eller gå till en webbplats för att få tillgång till funktionaliteten.
Opera adds a crypto wallet to its mobile browser | TechCrunch
The Opera Android browser will soon be able to hold your cryptocurrencies. The system, now in beta, lets you store crypto and ERC20 tokens in your
You had me at Subwoofer gun.
Jon Steinberg on LinkedIn: This fire extinguisher puts out fires with sound. (Via Cheddar Inc.) | 669 comments
This fire extinguisher puts out fires with sound. (Via Cheddar Inc.) | 669 comments on LinkedIn