Facebooks krig mot reklamblockerare – handlar egentligen inte alls om reklam?

Så har Facebook gett sig in i reklamblockeringskriget. Men tänk om det egentligen bara är en rökridå för att få oss att ännu mer göra som Facebook vill?

I början av veckan sällade sig Facebook till samlingen internettjänster som bygger staket för att stoppa reklamproblemsflygplanen. I ett blogginlägg konstaterade företaget att man nu kommer köra över reklamblockerare och börja visa reklam även för användarna som använder dessa (eftersom Facebook är en “free service”, vilket man förstås kan diskutera). I gengäld ska användarna få bättre möjlighet att styra vilken reklam som visas. Argumentet är ungefär att det är inte reklamen eller reklamens kvantitet som är problemet, det är relevansen och kvaliteten. (Och även om det finns undersökningar som delvis stöder den tesen, så är det inte därför reklamblockerare används.)

AdBlock Plus, en av de största reklamblockeringstjänsterna, bloggade att Facebook nu ”got all anti-user” (med andra ord handlade ABP:s ilska om att Facebook försämrat för de små människorna. Att ABP:s hela verksamhet bygger på att själva sälja reklam som visas för användarna av tjänsten – och att Facebook nu riskerar att kapa deras mellanhandsroll – hade givetvis ingenting med saken att göra). AdBlock-påhejarna mobiliserade och nästan innan rapporteringen om blockandet hade hunnit ut så hade man hittat en lösning som rundande Facebooks block. Sedan blockade förstås Facebook ABP:s nya antiblocklösningen på Facebooks blockande av ABP:s reklamblockering, varpå ABP hittade på ett nytt sätt som rundade Facebooks block av ABP:s lösning för att runda Facebooks block av ABP:s reklamblockering. Beskrivet så här, men det såg nog ut ungefär så här.

Fortsättning lär följa.

Visst, reklam är Facebooks livlina

Att Facebook nu också slår ner på annonsblockerarna är inte särskilt konstigt. Facebooks intäkter kan grovt delas upp i tre områden, i fallande ordning:

  1. Reklam
  2. Spel och andra avgifter
  3. Kaffemaskinen i receptionen

Diagram över tillväxten för Facebooks mobila annonsering

 

Och vi pratar förstås om mycket pengar. Bara förra kvartalet drog Facebook in nästan 6,5 miljarder dollar. Av de intäkterna kom i praktiken allt från reklamintäkter och 84 % av totalen kom från mobilanvändarna.

Och reklamblockerarna växer så det knakar

Att blockera reklam har ett rätt bra tag vuxit till sig i webbläsarna i våra datorer. Men i takt med att vi blivit allt mer mobila har förstås reklamblockerandet flyttat med. Det kan sägas på allvar ha tagit fart för ett år sedan, när Apple tillät reklamblockering i och med iOS 9-uppdateringen. Nu är uppskattningarna att sisådär 1 en 4 smarttelefonanvändare använder reklamblockerare. Uppskattningar säger att reklamblockerare innebar 22 miljarder dollar i förlorade intäkter 2015. Och ännu värre för de som livnär sig på reklamintäkter: ännu fler kan tänka sig att använda det framöver. Det låter inte alls orimligt om man tittar på tillväxttakten: nästan en fördubbling senaste året, främst på tillväxtmarknaderna.

Diagram över annonsblockering globalt

De här siffrorna lär kännas lite svettiga för Facebook, då den senaste kvartalsrapporten angav att 1,57 miljarder av de 1,71 miljarder månadsanvändarna (Facebook, Messenger och Instagram) kommer via mobilen. Upp 20 % jämfört med året före. Inte bara det, nästan en miljard av användarna använder bara mobilen för sina Facebook-förehavanden.

Diagram över tillväxt över mobila Facebookanvändare

Man kan som sagt var förstå att Facebook inte stillasittande tänker låta alla de här potentiella intäkterna rinna genom reklamblockeringsspringorna. Så nu har de alltså, som så många andra, gett sig katten på att sätta stopp för det här. Så nu blockerar de (ja, eller försöker blockera) reklam.

I datorversionen av Facebook.

Det är nu det börjar bli konstigt

Facebook vilar i grund och botten på fyra ben: Facebook, Messenger, Instagram och Whatsapp. Fyra tjänster som Facebook, trots att de i mångt och mycket är två konkurrerande par, har lyckats nischa in. Användandet av dem är nästan helt baserat på respektive app. Vissa av dem går att använda även på andra sätt, via webbläsare, men då med mer eller mindre strypt funktionalitet. I vissa fall är den mobila webbversionen intressant nog det sämsta alternativet.

Tabell över Facebooks tjänster

Tittar vi sedan på de fyra tjänsterna så saknar två av dem i dagsläget reella intäkter: Whatsapp skrotade prenumerationsavgiften tidigare i år och saknar reklam. Messenger har aldrig kostat något och har, sedan den bröts loss från huvudtjänsten, heller aldrig haft reklam. Och även om dessa två går att använda i webbläsaren på datorn så är dessa de absolut mest mobiltelefonspecifika av de fyra. Facebook lovade tidigare i år att Whatsapp ska hållas reklamfritt även framöver och att man istället, på något sätt, ska låta företag stå för notan genom andra sätt att nå kunderna. Vad gäller Messenger så har Facebook uttalat sagt att den ska bli en plattform där vi ska kunna göra det mesta. Här ska det bli reklam, vad det verkar, men bara från företag som du själv har valt att initiera kontakt med.

Det lämnar alltså två av tjänsterna: Facebook Classic och Instagram. Med tanke på att den riktiga annonseringspushen på Instagram är knappt ett år gammal (och med tanke på att antalet instagrammare är rejält många färre än antalet som använder vanliga Facebook) så kan man gissa att majoriteten av alla annonsintäkter kommer från vanliga Facebook (och då finns det saker där som kanske snarare kostar Facebook pengar, som Live, där Facebook betalar både företag och privatpersoner för att använda funktionen – utan att de riktigt klurat ut hur de ska få in reklam.)

Tillbaka till siffrorna i början. 6,4 miljarder dollar i intäkter förra kvartalet. 84 % från mobilanvändarna. Det lämnar 1 miljard då som kom från datoranvändarna. Om vi utgår från att Payments-delen (se första grafen här ovan) förra kvartalet var ca 15 % – och att den i princip helt kommer från datoranvändarna (främst Facebookspel) – så landar vi på 850 miljoner i datorannonsintäker. Utan att veta hur mycket pengar som försvann via reklamblockering så räknar vi på att 25 % av Facebooks datoranvändare använder reklamblockerare och att det därmed är 25 % tappade intäkter. Det ger i runda slängar 213 miljoner dollar. En inte oansenlig summa, milt sagt. Men sett till totalen motsvarar det ungefär 3 % av intäkterna.

Och vi pratar inte om segment som växer.

Så tänk om det egentligen bara är ett svepskäl för att få in datoranvändarna i fållan? (och få företagen att uppdatera sin marknadsföring)

Visst. Det finns gott om exempel på företag som har gått i taket för mindre (eventuellt) tjuvande av intäkter än så. Så det är inte alls omöjligt att Mark & Co. vill ha varenda cent de kan komma över. Men samtidigt känns det som att göra en väldigt stor grej för något förhållandevis litet. Inte minst som Facebook numer har blivit så stora att saker de gör som slår mot mindre företag snabbt resulterar i negativ publicitet.

Så tänk om det egentligen bara är ett svepskäl för att få datoranvändarna att bli mobila. Eller rättare sagt: få in även datoranvändarna i Facebooks appekosystem. Med andra ord: “försämra” datorwebben för att få fler att ta steget in i appvärlden.

Det finns några saker som skulle kunna tala för att det här trots allt inte är fullt så foliehatt som det låter.

1. Antiblockandet sker i datorwebben – inte i appen

Om vi då konstaterar att antiblockandet trots allt bara berör Facebook (inte Instagram) så borde rimligtvis appen ha högst prio vad gäller att komma till rätta med allt reklamblockerande. Det är inte omöjligt att (förmodligen främst) iOS-möjligheterna att blocka blockerare är begränsade för appar – men jag skulle tro (även om jag saknar den kodningsmässiga kompetensen att vara säker) att det går om man bara vill. Men trots det gjorde man ingenting (än så länge åtminstone).

Kanske för att apparna (främst FB Classic, som har den minst stympade datorversionen) ska kännas som mer lockande alternativ. Facebook dominerar redan appvärlden rätt hårt (tillsammans med Google), men vill säkert ha en ännu större del av kakan. Förutom trenden att appar tar allt mer av vår surftid, drivet då inte minst av just dessa två giganter, så ger appar ännu större möjligheter att skräddarsy användarupplevelsen och knyta den närmare hårdvaran – vilket förstås ger möjlighet att samla in mer användarinformation.

Och icke att förglömma: en av de reklamformer som växer snabbast för Facebook är appreklamen.

Men datorversionen av Facebook (och kanske Instagram), kommer den skrotas helt? Nja, jag tror att det finns en plats även för datorwebbsversionen i Facebooks framtida planer. Som gränssnitt för företag och organisationer. Har man sociala medier som arbetsuppgift lär chansen vara större att man sitter med en dator. Dels för att administrera inlägg och dels för att följa upp statistik. För den här typen av arbetsuppgifter är det alltjämt (för de flesta åtminstone) enklare att arbeta med större skärm, tangentbord och mus.

2. Ingen antiblock i mobilwebbsversionen heller

Om det kanske är så att Apple gjort livet svårt för Facebook i appen, så borde det rimligtvis inte finnas särskilt mycket som hindrade dem från att göra samma sak här som för datorwebben. Men Facebook kanske inte orkade lägga tid på något obsolet.

Som jag skrivit om tidigare kanske Facebook redan har avpolletterat mobilwebbsversionen (och i förlängningen kanske till och med mobilwebben överhuvudtaget) – men glömt att berätta det för dem som fortfarande använder den. Facebooks mobilwebb var egentligen aldrig till för oss i de utvecklade marknaderna. Den var inte ens till för smarttelefonanvändarna i utvecklingsländerna. Den var mer än något annat till för de miljontals användare som fortfarande har de gamla dummobilerna. Men numer, tja, there’s an app for that, även för de här användarna. Och även om det fortfarande finns en hel del mobiler av den gamla typen så växer smarttelefonanvändandet kraftigt även i utvecklingsländer.

Att Facebook så i början av sommaren började döda möjligheten att chatta via mobilwebbsversionen kan ha varit den riktiga början till slutet för den tjänsten. Om det fortfarande finns några användare kvar av mobilwebben, tja, låt dem blocka annonserna. Watch us not care. Snart kommer du inte längre vilja använda den alls.

3. Finns redan en kortsiktig lösning för tillväxtmarknaderna (och: det löser sig säkert på sikt)

Tillbaka till reklamblockeringsgrafen i början av den här texten. Länder som Kina och Indien är otroligt viktiga för alla stora företag som vill växa vidare. Då borde det vara det vara väldigt bekymmersamt att så hög andel blockar reklam (Kina lär exempelvis ha 720 miljoner internetanvändare, så 159 miljoner av dessa skulle betyda cirka 22 % reklamblockerare). Helt plötsligt känns 22 miljarder i förlorade annonsintäkter som en droppe i havet.

Indien har, eftersom Kina meckar rätt mycket från politiskt håll, blivit en allt viktigare marknad (som enligt en Ericsson-rapport 2020 kan ha 1,4 miljarder mobilabonnemang). Det här är också en marknad som Facebooks mobilwebb togs fram för. Men det finns som sagt redan en app för de användare som ännu inte skaffat en smarttelefon. Men det finns också redan en app för landets smarttelefonanvändare som sitter på långsammare uppkopplingar (uppskattningar säger att hälften av alla mobilabonnemang fortfarande kan vara 2G 2020): Facebook Lite. En app gjord just för långsamma uppkopplingar genom att dra både mindre bandbredd och datatrafik. Och de nytillkomna Facebook-användarna på landsbygden i Indien kanske inte har hunnit reklamtröttna lika mycket än:

Facebook’s reach in India is already greater than that of the country’s biggest radio station, about five times that of its largest English newspaper, and roughly comparable to its top five TV networks. Emerging markets are not oversaturated by marketing in the same way that we have become in the West. Yes, there is radio advertising, billboards, and TV. But especially for the demographics—in India and elsewhere—that do not have TV 24/7, you haven’t reached that point of jadedness.

Funkar inte det kan ju Facebook alltid bli internetleverantör.

Och Kina då? Tja, där är det inte ett problem alls – eftersom Facebook är portat av regimen (även om Mark genomför charmresor för att få landet att ändra sig). Visst, det finns sätt att runda det – men statliga svartlistningar i icke-demokratiska länder har en tendens att minska det kommersiella intresset. Och även om Facebook kommer in så är det, för tillfället, ändå inte ett problem – eftersom Kina kommer bannlysa reklamblockerare från och med september.

4. Facebook börjar se slutet för den “gamla” reklamen och vill att annonsörer ska uppdatera sin reklampalett

Genom all kunskap om oss som Facebook sitter på så vill de skräddarsy innehållet så att den ska bli så relevant som möjligt för oss. Men Facebook har också insett att en av de främsta anledningarna till att vi blockar reklam är att den avbryter vårt flöde. Bokstavligen. Men också att det inte hänt jättemycket med reklamen på internet sedan världens första banner såg dagens ljus.

Just nu är vi inne i något som kan bli något slags paradigmskifte för internetannonsering. Dels val av medium och dels, tja, reklamdramaturgin i takt med att det digitala alltmer blir den huvudsakliga kanalen för reklam. Video håller på att bli den viktigaste medieformen online – och bara senaste året eller så har Twitter och Facebook mer eller mindre demokratiserat livesändandet (inte för att de var först, men de var tillräckligt stora och etablerade för att få det att slå igenom på bred front).

Facebook har redan börjat göra slut med bannerannonseringen som den sett ut så länge någon kan komma ihåg (oftast bild, eventuellt video, som dyker upp och trycks på av misstag – varpå man för det mesta skickas till ett popupfönster eller en ny flik i webbläsaren där en hel webbplats laddas in. Sedan måste man ta sig tillbaka). Instant Articles, som bara fungerar i appen, var första steget mot att åtminstone delvis komma till rätt med några av problemen: annonser som ger annonsörer möjlighet att bygga en miniwebbplats direkt inne i Facebooks app som ger betydligt snabbare laddningstider.

Men det här i sig är ingen större skillnad jämfört med tidigare vad gäller själva innehållet i reklamen. Det för oss över till en annan stor reklamtrend: innehållsmarknadsföring. Sälja genom att inte sälja (typ). Dessutom förpackat på ett sådant sätt att mottagarna inte bara ser en annons och (i bästa fall) klickar på den medvetet – utan att materialet dessutom får mottagarna att sprida innehållet vidare. Och förstås allra helst via vänner och bekanta eller åtminstone en för målgruppen relevant påverkare.

Det senare har Facebook pushat Instagram mot. Därför var det ett rätt självklart steg för Facebook att kopiera Snapchat rätt rakt av för senaste Instagram-funktionen: Instagram Stories. Ett format som ska uppmuntra företag att berätta historier för att mer löpande interagera med sina kunder. Med andra ord: reklam som mottagarna självmant ska vilja ta till sig, snarare än reklam som pushas ut och avbryter. Kanske till och med leta upp – inte minst som Stories, precis som Snapchat, har begränsad livslängd. Lite samma logik som när Facebook nyligen annonserade att de tänker steppa upp insatserna mot klickfiske (och ni kan aldrig gissa hur de ska göra det!)

Med andra ord: bra grejer för oss som Facebookanvändare. Men Facebook har förstås en baktanke även här. Kanske bäst sammanfattad här:

Daniel Roberts on Twitter

Snapchat you used far more per day; once you shared a single Instagram photo, that was it, you didn’t want to overdo. Insta had to fix this.

Här har vi en av de största svagheterna även med traditionell reklam. När du väl har sett annonsen har du sett den. Men viktigare för Facebook: den i sig ger dig ingen anledning att komma tillbaka. Som jag har skrivit om tidigare är, helt naturligt, Facebooks allra främsta drivkraft att få oss att komma tillbaka så ofta som möjligt. Och när vi väl är där: inte lämna. Initiativen ovan syftar just mer än något annat till detta. Engagemang betyder tid, tid både att konsumera mer reklam och att bli än mer fast hos Facebook.

Vilket förstås för oss till:

5. Facebook ser framtiden i Messenger

Är det något Facebook satsar på just nu är det chattande i allmänhet och Messenger i synnerhet. Men inte bara själva kommunikationskanalen – mobilen har ju trots allt alltid handlat om ett av våra mest grundläggande behov: kommunikation och gemenskap. Men det man ser framför sig är större än så. Det är på sätt och vis en av de största förändringarna för internet sedan dess födelse – en förändring av hela sättet vi använder nätet på, och designar våra tjänster: conversational UI.

Webben föddes på sätt och vis med bibliotekens kartotek som förebild. Kort med information, som dessutom kan referera till andra kort med annan eller mer information. Reklamen på internet är ärvd från massmedierna, som i sig var renodlade sändarkanaler. Mobiltelefonen å sin sida är förstås en fortsättning på en en till en-kommunikationskanal, som kräver engagemang från båda parter (som kom att utvecklas till en av tidernas mest irriterande och förvirrade kommunikationsformer, men det är en annan historia).

Meddelandegränssnittet ersätter datorgränssnittet

Nu har vi kommit till en punkt där datorgränssnittet inte längre är det mest självklara. Meddelandeappar gick tidigare i år om övriga sociala nätverk i storlek och både Google, Amazon och Apple satsar på virtuella assistenter, där rösten utgör gränssnittet. Inte oväntat att Facebook därför satsar så hårt på Messenger som en plattform för chattbotar (och åtminstone företagen verkar ha hoppat på tåget. Det lär redan, efter bara ett par månader, finnas en bra bit över 10 000 Facebok-botar).

I ett samtal är det ännu mer irriterande att bli avbruten av reklam (de försök som har gjorts slog ju aldrig riktigt, om vi säger så). Alltså krävs helt nya sätt för företag att nå ut med sina budskap. Det kommer alltså bli ännu viktigare att få kunderna att hitta reklamen/informationen, snarare än det traditionellt omvända. Kanske blir påverkansmarknadsföring ännu viktigare. Eller så kanske chattbotoptimering kommer att bli en av de viktigaste kompetenser företag kan ha.

Men Facebook ser att Messenger har en betydligt större roll än bara som en kanal att pusha ut reklam. Inspirerade av den kinesiska konkurrenten WeChat ser Facebook säkerligen att Messenger är din one stop shop till, tja, allt. Kommunikation, handel, kundservice. Alltså satsar man på samma sak som övriga techjättar, som Apple, Amazon, Google och Microsoft: att bli själva infrastrukturen varpå vårt digitala liv vilar. För Amazon blir e-handeln allt mindre viktig, Google bygger upp alternativ när sökannonseringen viker i takt med att vi kanske googlar allt mindre i mobilen, Apple satsar mer på tjänster när hårdvarumarknaden mättas och Microsoft kämpar med att hitta andra affärsmodeller när företagsvärlden inte längre har Officepaketet och Windows som självklara bottenplattor.

Facebook ser nog en värld där de inte alls är lika beroende av reklam som idag.

Så varför går Facebook i clinch med annonsblockerarna nu? 

Ja. Det är fortfarande frågan. Egentligen kan jag nog bara se en anledning till att Facebook gör det nu.

För att göra sina annonsörer glada.

Inte för att de som annonserar sannolikt kommer se jättehopp i utväxling på sin Facebook-annonsering (här är säkerligen algoritmerna och själva mängden annonsörer ett betydligt större problem än reklamblockerarna). Men för att Facebook, som ju fortfarande är så beroende av reklam, kan säga: “vi hör att ni är bekymrade om att folk blockerar reklam, så vi har gjort något åt det”.

En insats som i slutändan ironiskt nog kanske till syvende och sist straffar just dem som Facebook säger sig nu hjälpa.

(Ursprungligen publicerad på LinkedIn 14 augusti 2016.)

Ola Andersson
Följ mig på LinkedIn om du vill ha hyfsat regelbundna, portionsförpackade spaningar. Eller varför inte skicka en kontaktförfrågan? Jag är rätt snäll (säger min mamma) och tycker det är kul att träffa människor jag aldrig träffat tidigare. Ja, även om vi inte träffas i verkliga livet.
Ola Andersson on LinkedinOla Andersson on RssOla Andersson on Twitter

Ola Andersson

Följ mig på LinkedIn om du vill ha hyfsat regelbundna, portionsförpackade spaningar. Eller varför inte skicka en kontaktförfrågan? Jag är rätt snäll (säger min mamma) och tycker det är kul att träffa människor jag aldrig träffat tidigare. Ja, även om vi inte träffas i verkliga livet.

Kommentera

Bli först att kommentera!

avatar
  Subscribe  
Meddela mig om