3 anledningar till att Spotify inte behöver oroa sig för Facebook

I dagens (ja, eller hur man nu räknar “dagens” när det handlar om digitala publikationer) DI Digital hittar vi rubriken “Glöm Apple Music – Spotify får snart sin värsta konkurrent hittills“.

Där konstaterar Sven Carlsson:

Sedan 2015 har Spotifys affär kretsat kring en sak: att hålla ställningarna mot Apple. /…/ Men snart får Daniel Ek en ny och stor konkurrent.

Den korta versionen: jag tror han har fel. Eller: jag är rätt övertygad om att han har fel.

Okej. Carlsson brasklappar sig ur det rätt bergsäkra konstaterandet med ett “Om Facebook menar allvar kan Spotify bli nästa offer för Mark Zuckerbergs aggressiva strategi.” Med den friskrivningen, som då blir villkoret för att något i hela artikelresonemanget ska bli av, så är det förstås svårt att föra något slags argumentation mot artikeln överhuvudtaget. Det skulle bli någon slags “hypotes om att en hypotes är fel utifrån ett teoretiskt villkorat resonemang”.

Kvinna som ser förvirrad ut

Så jag släpper den biten. Och konstaterar igen: jag tror inte att Spotify behöver vara så oroliga för att Facebook ska ångvälta ut en musikströmningstjänst.

För, säg, två år sedan trodde jag nog också det. Nu: inte alls lika mycket.

Varför tror jag då inte det? Tre anledningar.

1. Upphovsrättigheterna är inte till för musikprenumeration

Som även Carlsson konstaterar i sin text har Facebook nu avtal med de tre stora skivbolagen. Men kanske än viktigare, för bara en månad sedan slöt Facebook också ett avtal med den internationella musikupphovsrättsorganisationen ICE (där bland annat svenska Stim ingår). Man har alltså alla möjligheter att rulla ut just en musiktjänst.

Men de här avtalen har, precis som för Youtube, inte kommit till stånd för att Facebook vill erbjuda sina användare en fantastisk musiktjänst. Utan för att de varit så illa tvungna. Och det är användarnas fel.

Kvinna som textar på en mobil

Varför vill vi användare kunna lyssna på sin musik på Instagram? Eller i VR via Oculus? Det vill förstås inte. Däremot vill vi göra saker MED musik. Vi vill ha med musik i det vi skapar, vilket bland annat är anledningen till att Facebook tagit fram ett ljudbibliotek för just med musik som är fri att använda i videoskapande. Även för VR.

Och det är precis det här som, återigen som för Youtube, stökat till det för Facebook. Vi laddar gladeligen upp en massa videos där vi dansar till musik. Eller inspelningar från konserter. Och vi bryter därmed mot upphovsrätten. Men att jaga 2 miljarder enskilda användare är lite bökigt. Enklare att gå på den som tillhandahåller plattformen som möjliggör lagbrottet.

Som Carlsson är inne på vill Facebook att vi ska vara på deras plattform. Och att vi skapar och har “meningsfulla interaktioner”. Att skapa och filma upp videos är exempelvis ett jättebra sätt att få fler att tillbringa mer tid hos Facebook utifrån just de här premisserna. Det uppmuntrar Facebook gärna.

Att skriva avtal och betala licenspengar är en långsiktigt bättre affärsmässig modell än att slåss i domstolar.

2. Musikdistribution är affärsmässigt rätt osexigt och bökigt

Spotify jobbar för fullt med att hitta andra intäktskällor än musik – som originalvideoinnehåll. Video är precis det spår som också Facebook har valt. Och Twitter. Och Amazon.

Musik är bökigt att jobba med. Du ska förhandla avtal med en triljon människor som dessutom kan få för sig att dra tillbaka musiken från en strömningstjänst därför att det saknades gröna M&Ms i logen. Men värst av allt: musik kostar hela tiden.

Du kan knappt spela två toner utan att det kostar pengar. Visst, du kan välja att satsa på inhousemusiker som gör inhousemusik där de lämnar ifrån sig alla rättighetskrav mot en hög engångspengar (det ryktas om att Spotify låter kända producenter göra musik under pseudonym just för att få till det här, även om Spotify förstås förnekar det). Men… orka.

Uttråkad kvinna

När du gör tv-serier och film är saker och ting betydligt enklare. Du anlitar människor som får betalt för att göra det de ska göra och sen är det rätt klart. Kan man då, som Netflix, göra det i, bokstavligen talat, egen regi så är de globala rättigheterna också fixade.

Enklare bättre då att säkerställa att användarna, när de lyssnar på musik, förstås har den bara ett knapptryck bort. Giphy för musik, som Messenger-integrationen med Spotify.

3. Hoten kommer från andra håll

Sven konstaterar att företag som Apple och Google verkar hantera musiken lite med vänsterhanden. Att det “är mer av en kringtjänst än något som tar stora resurser i anspråk”. Ja. Helt sant. Därför att det är apsvårt att tjäna pengar på musik. Fråga bara Jay-Z.

Spotify blöder pengar. Apple lär, sin vana trogen, tjäna pengar på det de säljer – men hur mycket och framförallt hur mycket som kommer från strömningen vet ingen utanför Apple. Musiken är ihopklumpad under Services, där Appstore förstås är den stora sedelpressen.

Och det är just det här som är hoten. Techjättarna med sina jättelika kassakistor som de vill använda för att ta över världen. (Och då har vi förstås inte ens börjat prata om de tjänster som Tencent och Alibaba erbjuder – eller Baidus iQiyi som kanske hinner börsnoteras före Spotify). Så långt är Sven och jag på samma våglängd.

Tillbaka till brasklappscitatet: “Om Facebook menar allvar kan Spotify bli nästa offer för Mark Zuckerbergs aggressiva strategi.”

Och jag skulle säga att det är just det som Facebook INTE är. Aggressiva. Skulle man dessutom jämföra med, säg, Amazon så framstår Facebook som ett under av fokus.

Man omgiven av en massa bråte

En musiktjänst? Återigen. Meck. Och inga pengar. Och datamöjligheterna? Facebook har i princip redan allt.

Rent krasst är storskalig musikförsäljning något som måste vara en kringtjänst, som en del av en större digital erbjudandekontext. Hur mycket det än skär i hjärtat för en musikälskare så är musik tyvärr något vi inte är beredda att betala särskilt mycket för. Varken vad gäller pengar eller tid. Åtminstone inte när vi inte får uppleva det live.

Men, som sagt, vi kan däremot lägga mycket tid på att göra saker MED musik.

Så med andra ord är Spotify en bombsäker aktie vid börsnoteringen?

Förstås inte. Mest eftersom, tja, there’s no such thing as en bombsäker aktie (här säger vi hej till H&M). Och som konstateras finns det tunga spelare som just kan kosta på sig att ha musiklyssnade som en tilläggstjänst i ett större paketerbjudande eller ekosystem. Costs be damned.

Nu är det här (som tur är) inget investeringsråd för dem som är sugna på att investera i Spotify (vars aktie lär bli förhållandevis apdyr, sannolikt runt 1200 spänn. Eller mer.) Jag tror dock absolut att Spotify-aktien kan vara intressant och kommer vara intressant en tid framåt. Så länge som de kan visa tillväxtsiffror i ett rätt aggressivt tempo spelar det ingen roll att de förlorar pengar.

För Spotifys riktiga värde sitter, som alltid i den här typen av tjänster, i den data OM sina kunder de kan sälja. Till annonsörer. Till skivbolag. Till, tja, ungefär vem som helst som vill lära sig mer om nästan vilket kundsegment som helst. Det är deras riktiga produkt. Allt annat är bara olika sätt att skaka fram den datan.

När mognaden sedan kommer så är det det sistnämnda som kommer att avgöra hur det går. Hur bra snurr de har fått på dataförsäljningsverksamheten.

Och ja, jag tror alltjämt att det mest troliga scenariot på sikt för Spotify är uppköp. Men resan fram dit kan ge utväxling för aktieägarna (om vi dessutom tänker in en och annan nyemission). För att inte tala om, förstås, alla användare av tjänsten.

Och om det väl visar sig att Facebook erbjuder en egen musiktjänst så tror jag snarast att den musiktjänsten är… (ett uppköpt) Spotify.

Ola Andersson
Följ mig på LinkedIn om du vill ha hyfsat regelbundna, portionsförpackade spaningar. Eller varför inte skicka en kontaktförfrågan? Jag är rätt snäll (säger min mamma) och tycker det är kul att träffa människor jag aldrig träffat tidigare. Ja, även om vi inte träffas i verkliga livet.
Ola Andersson on LinkedinOla Andersson on RssOla Andersson on Twitter

Ola Andersson

Följ mig på LinkedIn om du vill ha hyfsat regelbundna, portionsförpackade spaningar. Eller varför inte skicka en kontaktförfrågan? Jag är rätt snäll (säger min mamma) och tycker det är kul att träffa människor jag aldrig träffat tidigare. Ja, även om vi inte träffas i verkliga livet.

Kommentera

avatar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  Subscribe  
Meddela mig om