Etikett: Nvidia

Digitala spaningar vecka 9 2026 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 1 mars 2026
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 9 2026 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

Del 1: Sociala medier, Sök/SEO, Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier, AI – artificiell intelligens
Del 2: AI – artificiell intelligens, IoT – internet of things, Mobilt

Ekonomi och finans

Open AI tar in ytterligare 110 miljarder dollar

Idag flyger champagnekorkarna på Open AI-kontoret. Kan man anta. Nu är det klart att ChatGPT-ägaren fyller på kassan med ytterligare 110 miljarder dollar.

Det gör att Open AI numer värderas till 830 miljarder dollar, vilket gör ökar avståndet till trean i listan över världens högst värderade startups. En bra bit före TikTok-bolaget Bytedance men långt upp till ettan SpaceXAI som ligger på 1,5 biljoner.

(Okej, ettan heter SpaceX, men det sammanslagna SpaceX/xAI-bolaget borde förstås ha fått namnet SpaceXAI. Obegripligt att kommunikationsavdelningen missade det. Nej, just ja. Det finns ju inget sånt i Musks bolag.)

De som den här gången har hällt in pengar är Nvidia och Softbank, med 30 miljarder var, och Amazon, som kände att de ville vara värst. 50 miljarder körde de in med investeringspirran. Det innebär att Open AI har plussat på sin värdering med 180 miljarder på fyra månader. Det är… en del.

Samtidigt håller trenden i sig: de som i stort investerar i AI-bolag är andra stora AI-bolag. Och de plöjer ned allt mer pengar i varandra…

Fun fact 1: värderingen 830 miljarder hade gjort Open AI till världens 14:e största börsbolag om de hade varit noterade. Och det verkar som att det rycker allt närmare.

Fun fact 2: 100 miljarder dollar är den största finansieringsrundan någonsin i ett onoterat företag. Mer än dubbelt så mycket som det förra rekordet på 40 miljarder dollar. Ett rekord som hölls av… Open AI.

OpenAI announces $110bn funding round that would value firm at $840bn

Deal signals feverish pace of AI investment with multibillion-dollar backings from Nvidia, Amazon and more

Google köper AI-musikstartupen ProducerAI

Där ser man. Nytt uppköp för Google: ProducerAI. En AI-musikskapartjänst.

I förra veckan rullade Google ut sin första musikskaparfunktion i Gemini-appen: Lyria 3. En som funkar som generativ AI gör mest – beskriv vad du vill ha och låt en AI-tjänst skapa det åt dig. I det här fallet en låt.

När Lyria 3 presenterades kändes det som ett sätt att skapa musik för Shorts-videos. Att Google kanske inte skulle storsatsa på att ta fram en fullödig konkurrent till tjänster som Suno och Udio. Men med det nya uppköpet ser det ut som att Google kan ha mer ambitiösa musikambitioner än bara att låta användare skapa musik till sina Youtube-videos.

Music generator ProducerAI joins Google Labs | TechCrunch

Wyclef Jean used Google’s AI music tools on his new song ”Back in Abu Dhabi.”

Meta kan vara på väg att äga 10 % av chiptillverkaren AMD

Med tanke på att Mark Zuckerberg senaste året har böjt sig tredubbelt baklänges (eller om det är framlänges) för att tillfredsställa sin nya önske-BFF Donald Trump. Därför känns det helt rimligt att Meta nu gör en Trump.

Precis som att Trump-regimen kapade åt sig en rätt stor ägarandel i Intel har Meta nu ingått ett nytt avtal med Intel-konkurrenten AMD. Meta kommer att köpa specialanpassade chip för att mätta sitt växande AI-behov. Totalt 6 gigawatt.

Men inte bara det. Meta får mer än bara hårdvara. Som incitament för att Meta verkligen ska fullfölja hela affären finns klausuler om att Meta får köpa AMD-aktier för, bokstavligen, inga pengar alls. Nära nog noll, vilket innebär att Meta, tja, i praktiken får aktierna.

Så ju fler chip köper från AMD – och ju mer pengar de därmed spenderar – desto större ägande får Meta rätt till. Upp till 10 %.

Och även om pengar är bra så lär det inte vara den enskilt största #win som AMD ser framför sig. Genom att Meta köper aktier får AMD både pengar och möjlighet att visa upp att det finns stor efterfrågan på företagets AI-chip fortfarande.

AMD betalar alltså egentligen Meta för att köpa chip från AMD så att de därmed kan driva på Ai-utvecklingen, köpa ännu fler chip från AMD och förhoppningsvis locka nya kunder till AMD. Om inte annat att Meta fortsätter köpa chip när de har slagit i taket för utbytesavtalet.

Och eftersom Meta binder sig vid AMD-masten genom att få ägarandelar i det senare bolaget finns det därmed ett ännu större incitament för Meta att köpa AI-chip från AMD så att företagets intäkter – och därmed Metas investering – kan fortsätta växa.

That’s som cirkulär ekonomi, that AI-ekonomi.

Meta could end up owning 10% of AMD in new chip deal

AMD will supply 6 gigawatts’ worth of chips to buttress Meta’s AI efforts.

Block sparkar nästan halva personalstyrkan, skyller på AI

I veckan kom betaltjänsten Block, en gång i tiden Square, med sin senaste kvartalsrapport. En som fick Block-aktien att studsa upp över 15 %. Varför? Massa nya kunder och nya intäktsvägar? Nej, företaget ska sparka nästan halva personalstyrkan.

4000 av företagets 10 000 anställda får nu gå. Företaget ska bli mindre och mer snabbfotat för att hänga med i utvecklingen. Sånt gillar aktiemarknaden.

Anledningen är AI. Men inte att AI har ersatt en massa arbetsuppgifter och har gjort att människor inte längre behövs. Nej, enligt VD:n, Twitter-medgrundaren Jack Dorsey, så gör Block det här för att ”riva av plåstret nu” istället för att ”låta människor sägas upp över lång tid”.

AI runt hörnet, baby, dags att agera nu!

Och, well. Open AI-VD:n Sam Altmans uttalande från tidigare i veckan känns väldigt relevant här. Att vissa företag ägnar sig åt ”AI-washing”. Inte så att han var först att säga det, men nu säger alltså till och med VD:n för ett av bolagen vars centrala intresse är att alla använder AI mycket mer än idag.

Om vi bortser från att Block i september höll en tre dagar lång personalfest med totalnota på 68 miljoner dollar (motsvarande vad typ 200 pers kostar som anställda under ett år på bolaget) så har Jack Dorsey överlag inte visat sig vara den bästa VD:n för företag när det handlar om budgetdisciplin.

Block gjorde som många andra bolag under coronapandemin: dubblade sin personalstyrka eftersom alla gjorde allt digitalt. Och precis som i princip alla de stora techbolagen så är det nu dags för Block att kraftigt skära i den överanställningspoolen.

Med andra ord: ett dåligt ledningsbeslut då som nu kan få en bekväm lösning nu genom att skylla på AI. Trots att nära nog inga stora företag har kunnat visa på några större produktionsvinster (eller vinster överlag) tack vare AI.

Jack Dorsey’s Block lays off nearly half of workforce due to AI

”A new way of working which fundamentally changes what it means to build and run a company.”

Stripe värderingsrusar till ny toppnivå

Betalförmedlaren Stripe har en bra dag idag. I samband med en ny aktieförsäljning har bolaget nu nått en ny toppvärdering: 159 miljarder dollar. Det är 74 % högre än den senaste officiella värderingen, som sattes för ganska precis ett år sedan.

Där kan vi snacka rusning. Bland de som var med och öppnade plånboken den här gången fanns Thrive Capital och Andreessen Horowitz.

159 dollar gör att Stripe numer är världens femte högst värderade startup. Den nya värderingen placerar dem just nu två miljarder före börsnoterade e-handelsplattformen Shopify. Och på tal om börsen: om Stripe hade varit ett noterat bolag hade den nya värderingen gjort att Stripe nästan kvalat in topp 100 bland de största bolagen där.

Som om inte det vore nog har det i veckan också kommit uppgifter om att Stripe är intresserade av att köpa en delvis konkurrent: Paypal. Det återstår att se hur mycket som ligger i de uppgifterna.

Stripe’s valuation soars 74% to $159 billion | TechCrunch

Stripe has conducted another tender offer, where employees sell shares. Investors include Thrive Capital, Coatue, a16z, and Stripe itself.

Stripe intresserade av att köpa Paypal

Huh. Där ser man. Hade igen koll på att det kunde vara aktuellt. Enligt Bloomberg är betallösningen Stripe intresserade av att köpa Paypal.

Paypal är nu lite av högertechbros-patient zero, med tanke på att såväl Elon Musk som Peter Thiel, övervakningsteknikföretagets Palantirs grundare tillika antidemokrat och Trump-BFF, fanns bland grundarna. 2002 köptes sedan den digitala plånboken upp av Ebay, som spann loss den som ett börsnoterat företag 2015.

Och nu kanske det visar sig att Paypal ännu en gång kan sugas upp av ett annat företag.

Till skillnad från Paypal är Stripe inte börsnoterat (än), men rusade till ny toppvärdering bara häromdagen. Numer är bolaget värt 159 miljarder dollar, vilket gör det till världens femte högst värderade startup. Paypal är som jämförelse i dagsläget ”bara” värt 44 miljarder.

Däremot verkar det som att Paypal inte är intresserade av att bli uppköpta. Åtminstone inte nu. Åtminstone inte om priset är för lågt.

Stripe weighs acquisition of PayPal, Bloomberg reports

Fintech startup Stripe is reportedly exploring a potential acquisition of payments giant PayPal Holdings Inc (NASDAQ:PYPL, XETRA:2PP), Bloomberg reported on Tuesday, citing people familiar with the matter. The discussions are said to be in early stages, with Stripe considering either a full…

Anthropic köper AI-agentbolag

Det ser ut som att Anthropic vill vässa sin automatiseringslösning Claude Cowork ännu mer. Nu har företaget köpt en startup som kan bli en viktig pusselbit här.

Vercept, som det senaste uppköpsföretaget heter, har (ja, eller har haft) en tjänst som mycket låter exakt som Cowork. En en som ”automatiskt kan utföra uppgifter åt användare”. Med exempel att det kan innebära att funktionen kan sammanfatta lokalt lagrade dokument och samla in mer information om dem från nätet.

Anthropic acquires AI startup Vercept to enhance Claude’s computer use features – SiliconANGLE

Anthropic acquires AI startup Vercept to enhance Claude’s computer use features – SiliconANGLE

Övrigt

Schibsted kopierar Metas upplägg med betala-eller-bli-spårad

Det här har jag väntat mig skulle hända ett tag nu. Schibsted kopierar Metas upplägg. Om du inte går med på att bli spårad (och därmed få personaliserade annonser) så måste du betala.

Det innebär att den som går in på sajter som SvD, Omni och Aftonbladet kommer att mötas av dessa två val från och med 13 mars. För den som inte vill att ens beteendedata på sajterna ska samlas in kommer det att kosta 49 kronor i månaden, eller 39 kronor om man är prenumerant.

Okej, nu är det ursprungligen Metas upplägg, eftersom flera stora europeiska tidningar rullade ut ungefär det här före Meta. Men här hemma är det Metas intiativ det som vi mest har märkt av. Så ironiskt nog blir det lite så att Schibstedd nu kopierar en av tjänster som mest har gjort att Schibsted nu, enligt egen utsago, måste ta det här steget.

Och det principiellt mest intressanta i sammanhanget är att det man betalar för inte är innehållet, utan att slippa bli spårad och profilerad. En ny slags ”produkt” för Schibsted.

Och jag utgår från att Schibsted, precis som Meta, egentligen inte vill att folk ska välja betalalternativet – utan bara säga ja till spårningen.

Sen finns det en annan väldigt intressant faktor i sammanhanget, kopplad just till Meta.

EU har haft åsikter om Metas upplägg och håller just på att utreda djupare. Det lutar åt att EU anser att det går fint att bedriva annonsfinanserad verksamhet utan spårning och personaliserade annonser. Att Meta helt enkelt kan visa mer generiska annonser för den som säger nej till spårning.

Exakt samma upplägg borde gälla här. Vi kan anta att Schibsted blir anmälda för sitt nya upplägg i samma stund som det sjösätts och då blir det intressant att se hur våra myndigheter och EU kommer att se på upplägget när det görs av EU-företag.

Spontant misstänker jag att EU – inte minst med tanke på hela diskussionen om EU-suveränitet – kommer säga något i stil med att andra spelregler gäller för Meta än för EU-baserade tidningar och medier eftersom Meta är en så kallad ”gatekeeper” enligt definitionen i Digital markets act. Att Meta helt enkelt är så dominerande att de får finna sig i en alternativ spelplan.

Och då kan vi anta att EU kommer att åka på anmälningar för hycklande beslut.

Aftonbladets läsare måste betala för att slippa datainsamling

Brukar du tacka nej till datainsamling när du surfar runt på nätet? Från och med den 13 mars går inte det längre på stora nyhetssajter som Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Omni. Då inför ägaren Schibsted sin nya tjänst annonsval, som innebär att du måste betala för att slippa datainsamling.

USA instruerar sina diplomater att lobba mot andra länder datasuveränitetsinitiativ

Ännu ett tecken på att vi verkligen inte längre kan lite på USA för, tja, någonting. Åtminstone inte så länge som den nuvarande regimen sitter vid makten.

Trump-regeringen har nu gett sina diplomater en ny uppgift: lobba mot andra länders datasuveränitetsinitiativ. Ni vet. Precis det som har seglat väldigt högt upp i den digitala EU-agendan. Just på grund av den regim som nu har instruerat sina diplomater att kämpa mot alla former av initiativ som kan göra andra länder mindre beroende av USA:s tjänster.

Som vanligt handlar det förstås om att hjälpa Trumps rika techkompisar. Ända sedan Trump tog över för andra gången har de stora techbolagen rätt unisont krälat för Trump. Och ett uttalat syfte med det krälandet är att sicca Trump och hans sektkompisar på länder och sammanslutningar som stryper pengakranen för de amerikanska techbolagen.

Ni vet. Grejer som GDPR och Digital markets/services act.

US tells diplomats to lobby against foreign data sovereignty laws | TechCrunch

The Trump administration has ordered U.S. diplomats to lobby against countries’ attempts to regulate how American tech companies handle foreigners’ data.

Apple kommer att presentera produktnyheter under flera dagar nästa vecka

Det ser ut som att upplägget som Apple sjösatte förra året så här dags nu har blivit ny standard. Precis som förra året kan vi se fram emot en flerdagarshappening från Apple.

4 mars är datumet som Apple har bjudit in till för ett ”special event”. Och VD Tim Cook har nu gått ut med att det är en ”big week ahead” och att ”it all starts Monday morning”.

Det som verkar vara lågoddsaren i sammanhanget är en M5-MacBook Pro, men nu kan vi börja spekulera vad vi totalt sett kan få. Pro känns som sagt var rätt givet, men nu ökar chanserna att vi även får en ny Air.

Utöver det skulle också kunna bli en ny iPad eller en ny ”iPhone SE”. En ny budgetmodell alltså.

Och på temat budget så känns det som den mest spännande blir att se om Apple kommer att introducera en SE även för MacBook. En ny budgetversion av Apples bärbara dator. Och om den i så fall kan gå tillbaka till iBook-rötterna. Att vi alltså får en MacBook i ett antal pastellfärger, snarare än de vanliga MacBook-färgerna som Apple kör med. Kort sagt samma färgskala som iMacen numer har.

Och om det kommer en färggladare konsument-MacBook så är det inte omöjligt att Apple också passar på att ge iMacen ett prestandalyft.

Tim Cook confirms a week of Apple product reveals

A ”big week” that starts on Monday includes a March 4 event for press and creators.

Apple kan vara nära att släppa MacBook med touchskärm

Börjar. Ana. Oråd.

Google tar patent som bygger en ny landningssida om din egen suger

Ha. Härligt. Nytt patent från Google. Om Google tycker att landningssidan du anvädner för dina kampanjer suger så bygger Google en ny.

Nu är det här som sagt var ett patent, så vi vet inte när eller ens om det här någonsin blir en kommersiell produkt. Men det är i linje med hur både Google och Meta har gjort de senaste åren: rört allt mer mot autopilot.

Med andra ord: försök inte att exempelvis välj rätt målgrupp manuellt. Eller manuellt ta fram alternativa versioner av en annons. Eller manuellt skapa en annons. Låt istället plattformarna sköta allt åt dig. Allt du nära nog behöver göra är att betala. Google och Meta fixar resten.

Google's Control Over Customer Experience Raises Antitrust Concerns | Tim Resnik posted on the topic | LinkedIn

Wow. So basically Google saying: ”we are going to own your customer experience all the way down the funnel, even on your own site”. At some point if Google controls every checkout lane on the Internet the antitrust hawks are a-coming 🦅

Gen Z får iPoden att bli cool igen

DON’T CALL IT A COMEBACK!

Gen Z Is Fueling an iPod Comeback

Young buyers are hunting down iPod Classics and iPod Nanos, pushing demand for a product line officially retired by Apple four years ago.

Etiketter Aftonbladet, Amazon, AMD, Apple, Gemini, Google, Meta, Nvidia, Omni, Open AI, PayPal, ProducerAI, Schibsted, Softbank, Stripe, SvD, Vercept

AI - Artificiell intelligens IoT - internet of things Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 9 2026 – del 2

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 1 mars 2026
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 9 2026 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

AI – artificiell intelligens

Google och Anthropic stoppar Openclaw-integration

And so it begins. I fredags ändrade Anthropic sina användarvillkor som förbjuder OAuth-tokens från att användas i tredjepartsverktyg – som Openclaw. Och nu har Google börjat stänga av med Google AI Ultra-prenumeranter som har kopplat ihop sina Google-konton med samma tjänst.

I Anthropic-fallet har det kommit förklaringar som att tredjepartsanvändning skapar ”ovanliga trafikmönster” som gör det omöjligt att ”debugga” när en användare slår i användningstak. Google har däremot inte sagt något, men gissningar pekar på att det beror på att folk via Openclaw överutnyttjar kontona och bränner genom tokens på sätt som Google inte sett framför sig. Tokens som är subventionerade via företagets AI-prenumerationer jämfört med API-tillgången.

Oavsett anledning så har nu två av de tre största AI-bolagen stängt av den här sortens koppling till tredjepartstjänster. Med några dagars mellanrum. Och som av en händelse kommer det inte särskilt långt efter att Openclaw-populariteten sköt i taket.

Och ännu mer som av en händelse: draget kommer sisådär en vecka efter det att Openclaw-grundaren gick ut med att han har rekryterats av Open AI. Och i samband med det placeras hela Openclaw-projektet i en stiftelse. Som kommer att finansieras av Open AI.

Google Restricts AI Ultra Subscribers Over OpenClaw OAuth, Days After Anthropic Ban

Google AI Ultra subscribers report account restrictions for OpenClaw OAuth use. Anthropic banned third-party access days earlier.

Claude Cowork får stöd för återkommande uppgifter

Så är det även dags för Claude Cowork att få stöd för återkommande uppgifter, som rätt länge funnits i exempelvis ChatGPT. Om du har en uppgift som du återkommande vill få gjord så kan du ställa in det en gång för alla i Claude, istället för att manuellt dra igång Claude när det är dags.

Cowork är den mer konsumentvänliga versionen av Claude Code, som ska kunna effektivisera arbetsuppgifter som du gör på dagarna. En smartare Zapier, om man så vill. Nu kan du automatköra de där grejerna som du alltid sitter med måndag förmiddag.

Än så länge är det dock en ”forskarförhandsversion”, vilket innebär att den är långtifrån färdig. Och precis som Claude Cowork i stort krävs att du betalar för Claude för att få tillgång till funktionen.

Cowork scheduled tasks | Claude | 65 comments

Claude in Cowork now does recurring work for you, with specialized knowledge for your domain. With scheduled tasks, set tasks to run on a schedule. You set it up once – a morning brief, weekly spreadsheet updates, Friday team recaps – and Claude handles automatically.

Claude Cowork får pluginer för finans, HR, design och mer

Claude Cowork, den mer konsumentvänliga versionen av Claude Code tänkt att kunna automatisera vanliga handgrepp man gör i datorn under en arbetsdag, blir nu ännu mer konsumentvänlig. Antropic lanserar nu ett antal pluginer med färdiga funktioner.

Det handlar mer specifikt om verktyg inom finansiell analys, HR, design och andra områden. Färdiga ”makron” som ska göra det ännu enklare att komma igång med Claude-automatiseringar, alltså.

Se artikeln här nedan för en fullständig lista över vilka områden och arbetsuppgifter som Cowork nu enklare kan ta sig an, inklusive på vilket sätt de är tänkta att underlätta.

Anthropic’s New Claude Plug-Ins Take Aim at Finance, HR, and More. Is Your Job Next?

Anthropic is disrupting knowledge work with new plug-ins capable of financial analysis, investment banking, engineering, and much more.

Claude Code får fjärrkontroll

Ny funktion i Claude Code. En… fjärrkontroll.

Ja, så heter den nya funktionen: Remote control. Och den fungerar även precis så.

Dra igång ett Code-jobb i datorn och ta en promenad i (förhoppningsvis snart) vårsolen. Men istället för att behöva vänta ända tills du är tillbaka innan du kan checka hur det går för Claude så kan du nu plocka upp mobilen.

Via Claude-appen, eller mobilwebben, kan du inte bara se hur det går utan också styra arbetet som tuffar på i datorn hemma på skrivbordet.

Claude Code Remote Control

Continue a local Claude Code session from your phone, tablet, or any browser using Remote Control. Works with claude.ai/code and the Claude mobile app.

Perplexity lanserar AI-agentskontrollhubben Computer

I förra veckan kastade Perplexity definitivt (?) in handduken för sin satsning på annonser. Men det betyder inte att företaget gör det. Nu tar Perplexity ett nytt agentsteg med Computer.

Computer är om man så vill en kontrollhubb för AI-agenter. I grunden handlar det om det vi har vant oss vid när det kommer till just den sortens agenter: de ber en agent utföra en uppgift och så kastar den sig över den.

Det betyder bland annat att agenten själv kan ”tänka” och välja hur uppgiften ska lösas. Det kan innebära att använda samma verktyg som vi människor använder, inklusive att handla på nätet åt oss om agenten har tillgång till konton och betalmetoder.

Det som skiljer Computer är att den försöker vara vad den heter. Istället för att bara använda en agent och en modell så har den en palett av agenter till sitt förfogande. Bottenplattan i Computer är den senaste versionen av Claude-värstingmodellen (Opus 4.6), Gemini används för ”deep research”-funktionen, Nano Banana för bildskapande, Veo 3.1 för video, Grok för ”enkla uppgifter där hastighet är en viktig faktor” medan ChatGPT 5.2 hanterar ”långtids-kontextminne och breda sökningar”.

De här modellerna med tillhörande agentfunktionalitet kan sedan lösa deluppgifter parallellt. Med Computer som dirigent kan modellerna ”skapa och köra hela arbetsflöden” och de ska ”kunna köras i flera timmar eller till och med månader”.

Så bara att dra igång Computer och åka på semester.

Ja, om du har Perplexity Max, vill säga. Det krävs att du betalar 200 dollar i månaden för Perplexitys dyraste abonnemang om du vill leka med Computer.

Perplexity låter på beskrivningen som en mer avancerad version av Claude Cowork, den mer konsumentvänliga versionen av Claude Code där användare kan automatisera vardagshandgrepp i datorn. Eller egentligen något som ligger mellan Code och Cowork.

Och för den del också som Open AI:s uttalade ambition att skapa ett ”operativsystem” av sina AI-tjänster. En central kontrollstation för en palett av AI-tjänster som hanterar och automatiserar det vi behöver i vår digitala.

Det blir med andra ord intressant att höra hur bra Computer är när den börjar testköras av användare.

Perplexity announces ”Computer,” an AI agent that assigns work to other AI agents

It’s also a buttoned-down, ostensibly safer take on the OpenClaw concept.

IBM-aktien kollapsar efter att Anthropic hotat att fixa till Cobol

Ha. Ännu ett företag får se sin aktie kollapsa efter hot om att AI kan ta ersätta centrala delar av verksamheten. Den här gången IBM. Eftersom Anthropic säger att Claude kan fixa… Cobol.

Ni vet. Programmeringsspråket om typ 12 människor på planeten numer fortfarande kan.

IBM-aktien rasade över 10 % efter att Claude-ägaren sagt att Claude Code kan ”automatisera utforskandet och analysarbetet som utgör merparten av komplexiteten i att modernisera Cobol”.

Cobol föddes 1959. På den tiden när en dator hade storleken av en genomsnittlig tolvrummare på Strandvägen. OG programmeringsspråk, alltså. Som kom att utgöra basen i många tidiga ”digitaliseringsinitiativ” som kom att bli ryggmärgen i dagens moderna samhälle.

Så pass mycket ryggmärg att ingen riktigt orkade ta tag i att genomföra de moderniseringar som nyare tekniker erbjöd. ”Äh, vi tar det efter semestern.” Och när Benke på IT gick i pension så råkade man kasta alla röntgenbilder som fanns, vilket gjorde att man inte visste var man skulle börja. En ryggmärgsoperation är inget man gör bara för att man får feeling.

Den här burksparkandet har gjort att Cobol fortfarande är basen, 47 lager ned, i många applikationer. Tydligen är det Cobol-teknik som än idag hanterar 95 % av alla bankautomatsuttag i USA.

Jobbigt att dra ur internetsladden då.

Det för oss till ett av IBM:s kärnversamhetsområden. Att vara Benke. Who you gonna call när ingen längre kan programmeringsspråket som alla dina system vilar på (vilket gör att man kan konsult sätta ungefär vilken prislapp som helst). Och nu har Anthropic alltså gått ut och sagt att Claude Code kan vibekoda bort alla Benke-konsulter.

Huruvida Claude kan göra det här eller inte återstår att se. Men bara Anthropics påstående att det går – i kombination med all rapportering om hur amazers Claude Code är – räckte för att investerare skulle springa skrikande från IBM-aktien. Där kan vi snacka effektiv marknadsföringsinsats.

”AI” och ”Cobol”. Två ord jag inte hade förväntat mig i samma mening 2026.

(Sen finns det förmodligen dessutom någon slags ironisk sedelärande historia här om vad som kan hända om man som företag inte fyller på med junior kompetens som kan ta över när Benke går i pension. Men det är en helt annan historia.)

IBM Sinks Most Since 2000 as Anthropic Touts Cobol Tool

With the decline, IBM shares have fallen 27% in February, on track for its biggest one-month slide since at least 1968, according to data compiled by Bloomberg. ”Modernizing a Cobol system once required armies of consultants spending years mapping workflows,” Anthropic wrote in a blog post.

Pentagon kommer att använda Grok i sekretessklassade system

Undress the fuck outta those people.

Musk’s xAI and Pentagon reach deal to use Grok in classified systems

As Anthropic and the Pentagon fight, Elon Musk is moving in.

Antirender förvandlar glossiga miljöbilder till tråkiga novemberbilder

Ha. Briljant tjänst. Antirender. Ladda upp en sån där glassig stadsmiljöbild, med en massa glada människor som sitter på utekaféer bland prunkande gröna träd, i gassande sol och blå himmel, och få tillbaka en bild på hur det faktiskt kommer att se ut en trist, grå, regnig och allmänt deprimerande novemberdag.

Känns som en given tjänst även mot bostadsspekulanter. Ladda upp en mäklarbild på det pixelperfekta köket och be om en version på hur det kommer att se ut en vanliga onsdageftermiddag när man har två småbarn. Eller kanske hur det kommer att se ut när hela familjen har legat sänkt i vinterkräksjuka i en vecka.

Och skulle du hellre vilja ha det omvända? Den tjänsten finns också. Antiantirender.

AntiRender – Reality Hits Different

Upload a glossy architectural render. Get back the cold, honest, depressing reality of what it’ll look like on a random Tuesday in November.

Open AI-VD:n Sam Altman erkänner att det kan finnas AI-washande bland företag

Nu erkänner till och med Open AI-VD:n Sam Altman att det kan finnas ”visst AI-washande” bland företag. Med andra ord att man rationaliserar beslut med ett svepande ”AI”.

I veckan fick vi vad det verkar ett solklart exempel på just det, när Jack Dorsey-ledda betalbolaget Block sa upp 4000 av sina 10 000 anställda. Motiveringen var just ”AI”. Fast inte att företaget nu har effektiviserat bort de 4000 rollerna nu utan att de kommer att göra det sen. Nån gång. I framtiden. Helt säkert. Förmodligen. Eventuellt. Kanske. Nog.

Fast det egentligen förmodligen nog kanske helt säkert berodde på att företaget överanställde å det grövsta under pandemin och inte har velat erkänna det. Block gör vad de flesta techbolag som överanställde under pandemin redan har gjort – sparkat tusentals. Och i Blocks fall begraver man dåliga ledningsbeslut med den bekväma motiveringen ”AIsennångångiframtiden”.

Men inte bara det. I veckan erkände Altman också att ”användningen av AI har stött på mer motstånd än han hade väntat sig” medan Nvidia-VD:n Jensen Huang har beklagat sig över att ”doomer-narrativet kan vara på väg att vinna”.

Jag skulle säga att Huang har både rätt och fel här.

I Huangs värld är doomer-narrativet förstås att AI kommer att ta allas jobb och sedan förgöra mänskligheten. Men även AI-evangelisterna har sedan 2023 också kört med doom och gloom-argumentation. Fast då med innebörden att alla länder, företag och individer som inte går all in på AI nununu är doomade för all evighet. I kombination med att AI-evangelisterna har agerat eko för AI-bolagens mer eller mindre konkreta löften om hur mycket AI kommer att ta över inom ett år eller två.

På ungefär samma sätt menar Altman med sitt ”motstånd”-påstående att det finns en massa människor som aktivt motarbetar AI-tekniken. Vilket förstås är rätt mycket nonsens i det stora hela. Däremot har folk och företag inte kastat ut sina gamla verktyg, rutiner och anställda till stor del därför att, tja, AI-tjänsterna fortfarande inte är tillräckligt bra och pålitliga. Framförallt är de inte så bra som AI-bolagen säger i sina välpolerade pressmeddelanden om nya funktioner. Komplett med hur andel av alla [infoga valfritt kontorsarbete] som kommer skötas helt och hållet med AI inom [infoga valfri tidsperiod inom två år].

Med andra ord: en stor del av anledningen till att rätt mycket luft har gått ur AI-bubblan är AI-bolagens orealistiska löften och tidplaner som funkar skitbra för att skapa FOMO bland investerare och konsumenter, särskilt som de är påhejdade av hypemän på scen, men som inte funkar riktigt lika bra när löftena springer rakt in i verklighetens utmaningar.

https://www.nytimes.com/2026/02/21/technology/ai-boom-backlash.html

AI bidrog ”i princip noll” till USA:s tillväxt förra året

I veckan tog Open AI in ytterligare 110 miljarder dollar och vi ser liknande (om inte lika hysteriskt stora) affärer hos andra AI-bolag. Det går bra nu, pengarna rullar in nu.

Problemet är att pengarna nästan uteslutande kommer från andra AI-bolag, eller från riskkapitalister som har byggt allt mer av sina investeringar på AI. En bransch som i dagsläget blöder galet mycket pengar. Och där svarta siffror överlag fortfarande är långt borta. Och verkar inte jättemycket närmare än när den senaste AI-hypevågen drog igång i samband med lanseringen av ChatGPT.

Det har fått analytiker vid Goldman Sachs att titta på hur mycket AI bidrog till USA:s tillväxt förra året. Och svaret är ”i princip noll”.

Den tillväxt som AI-bolag och relaterad verksamhet bidrog till i landet nollades av de kostnader som gick iväg till utländska företag. Framförallt till köp av chip från andra länder. Lägg till att företag under förra året (och Block nu i veckan) sparkat personal med motiveringen ”AI made me do it”. Samtidigt som de flesta bolag i undersökningar som jag har sett säger att AI inte har ökat produktiviteten märkbart än så länge.

Vi har kommit in i besvikelsefasen i hypekurvan, när allt fler börjar tveka på att de massiva AI-investeringarna kommer att löna sig. Och det är förmodligen en bra sak.

Istället för AI-evangelisters kombination av guld och gröna skogar/doom och gloom att det är kört för alla som inte går all in på AI nununu börjar det handla om diskussioner på mer markförankrad nivå. Och mer realistiska förväntningar och tidslinjer är det bästa som kan hända AI-utvecklingen.

AI Added ’Basically Zero’ to US Economic Growth Last Year, Goldman Sachs Says

Imported chips and hardware mean the AI investments are translating into US GDP growth.

IoT – internet of things

Nearby Glasses avslöjar smartglasögon i närheten

Kanske ett tecken i framtidstiden. Appen Nearby Glasses. Som ska avslöja om någon i närheten har på sig ett par smarta glasögon.

För ett par veckor sedan kom uppgifter om att Meta överväger att lägga till funktionen Name Tag i sina glasögon. En funktion som gör att glasögonen kan identifiera människor genom att korsköra offentligt tillgänglig information, inklusive (förstås) information i publika Meta-konton (som Instagram).

Än så länge är smarta glasögon förhållandevis enkla att identifiera, eftersom de överlag fortfarande är större och klumpigare än vanliga glasögon. Men vi kan anta att de kommer att bli allt mer som vanliga glasögon, även utseendemässigt, i takt med att tekniken utvecklas. Framförallt när batterierna blir effektivare och därmed mindre.

För att någon ska filma med mobil krävs att man håller upp mobilen på ett sätt som inte ser helt normalt ut (i stort, åtminstone). Så är inte fallet med glasögon. Det gör att en helt ny dimension av integritetskopplade utmaningar kan bli vardag.

Nearby Glasses verkar med andra ord fungera ungefär som varningsfunktionen i iPhones, som ska kunna säga till en om okänd Airtag ”följer efter” dig.

Vi pratar kanske inte om en funktion som är till för normalkonsumenten – och det lär bli en hel massa varningar om smartglasögon blir mainstreamvanliga. Men det är som sagt var ett tecken på vad komma skall. Och gör att det blir aktuellt att ställa frågor om hur vi ska hantera det här framöver.

Nearby Glasses finns i dagsläget bara för Android, men en iOS-version ska vara under utveckling.

This App Will Detect People Wearing Smart Glasses Near You

Developer Yves Jeanrenaud made an app that can let you know when someone is wearing smart glasses nearby.

Mobilt

Samsung lägger till Perplexity som röstassistent i nya mobiler

Förra veckan kastade AI-sökföretaget Perplexity definitivt in handduken om annonser. Det visade sig sannolikt svårare än de hade trott att tjäna pengar den vägen. Nu har Perplexity sannolikt fått en rätt stor hög pengar från annat håll: Samsung.

De båda företagen har nämligen enats om att lägga till Perplexity som röstassistent i kommande Galaxy S26-serien. Det innebär att AI-boten kan använda Samsung-appar som klocka, kalender och påminnelser, plus ”vissa” tredjepartsappar. Oklart vilka.

Perplexitys AI-tjänst får dessutom en egen aktivieringsfras: Hey Plex.

Samsung is adding Perplexity to Galaxy AI for its upcoming S26 series

Samsung says Perplexity’s AI agent will be integrated with Galaxy AI in its upcoming flagships.

Ekonomi och finans

Netflix backar från budet på Warner Bros., Trump får kontroll över CNN

Där ser man. Jag hade nästan väntat mig det här. Fast inte på det här sättet. Netflix backar från budet på Warner Bros. Nu får Donald Trump kontroll över CNN.

Det var i slutet av förra året som det blev klart att Warner Bros. Discovery accepterat ett bud från Netflix på sin studio- och strömningsverksamhet. Saker som HBO Max och Game of Thrones.

Men en av förlorarna, Paramount Skydance, fick då en hissyfit och la sitt förlorande bud en gång till. Sen drog en cirkus igång.

När Netflix-övertagandet blev officiellt fick tossehögern i USA ett hissyfit den också. En wokeapokalyps skulle vänta om Netflix tilläts ta över. I fem minuter låtsades man som att det handlade konkurrensfrågor och att Netflix skulle bli för stort, men snart slutade högern låtsas och gick in i full on kulturkrigsmode.

En av dem som var med och väderkvarnsviftade var Donald Trump. Mannen som i praktiken numer har direkt kontroll över den oberoende [sic!] myndighet som ska konkurrensgranska affären enligt ordinarie rutiner.

Sedan dess har Paramount och Netflix höjt eller sagt att de är redo att höja budet på Warner Bros. Och Trump har rätt öppet sagt att Netflix inte borde få köpa Warner Bros.

En skillnad mellan de båda buden är att Netflix alltså bara vill köpa delar av Warner Bros. Disocver medan Paramount vill köpa allt. Inklusive kabelkanalerna. Som Discovery. Och CNN. Igår gick Warner Bros. styrelse ut med att Paramounts höjda bud var ett ”bättre bud än befintligt avtal” och rekommenderade med andra ord det. Det fick Netflix att backa ur affären.

Till historien hör också att Paramount ägs av David Ellison, son till Oracle-grundaren och Trump-BFF:en Larry Ellison. Och den yngre Ellison lovade i praktiken att Trump kommer få kontroll över innehållet i CNN.

Eller. Så kommer det förstås inte heta. CNN:s oberoende ska säkerligen garanteras. Det finns ju dessutom lagar och myndigheter i USA som garanterar att så kommer att ske.

Ja. Eller. Det fanns.

Netflix backs out of bid for Warner Bros. Discovery, giving studios, HBO, and CNN to Ellison-owned Paramount | TechCrunch

In a one-two punch of centibillion-dollar offers, the bidding war for Warner Bros. Discovery is over. David Ellison-owned Paramount will acquire Warner Bros. Discovery. Netflix has lost.

Etiketter Anthropic, Antiantirender, Antirender, ChatGPT, Claude, CNN, Cobol, Cowork, Discovery, Google, Grok, IBM, Nearby Glasses, Netflix, Nvidia, Open AI, OpenClaw, Paramount, Paramount Skydance, Pentagon, Perplexity, Samsung, Warner Bros., XAI, Youtube

Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 6 2026 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 8 februari 2026
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 6 2026 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

Ekonomi och finans

SpaceX köper xAI

Ibland går det fort. I slutet av förra veckan kom det uppgifter om att SpaceX och xAI skulle gå ihop. Och nu har det hänt. Elon Musks rymdbolag köper Elon Musks AI-bolag. Tänker att Elon Musk hade hårda förhandlingar med Elon Musk om värderingen på Elon Musks bolag.

Och det följer förstås på att Elon Musks AI-bolag förra året köpte Elon Musks sumpmarksbolag X. Så Elon kanske har misslyckats med att skapa en superapp, så nu skapar han ett superbolag istället. Eller nåt.

Det gör att SpaceX blir världens högst värderade startup. De seglar därmed om TikTok-ägaren Bytedance (som bara för ett par veckor sedan krängde av/inte krängde av TikToks amerikanska verksamhet till mestadels odemokratiska och överlag mestadels otrevliga nya ägare).

Enligt Bloomberg värderas SpaceXAI (som det säkert inte kommer heta, men som de borde heta) till 1,25 biljoner dollar. Det är rätt mycket över de senaste officiella siffrorna som (tror jag) gemensamt värderade bolagen till 500-600 miljarder före samgåendet.

Så nu kan Grok alltså framöver klä av människor i rymden också. One small step for man.

Det gör också att den börsnotering som det ryktas om för SpaceX nu känns än mer trolig. En notering som kanske skulle kunna ske redan i juni. Och lär oavsett bli megablängstor. (Den nya värderingen skulle idag göra SpaceXAI till världens 11:e största börsbolag, precis eter chiptillverkaren. Och två snäpp efter Tesla (som i skrivande stund värderas till runt 1,5 biljoner).

Så varför gör Elon Musk då det här? Det finns tydligt någon slags milt sagt svajig rationalisering om att de två bolagen nu ska bygga datacenter i rymden. (Som sannolikt kommer att drivas med olagligt byggda, smutsiga dieselturbiner, om Elon bygger dem på samma sätt i rymden som han gör på Jorden.)

Min tanke? Det sammanslagna bolaget kommer få det ännu enklare att ta in galet mycket pengar vid en börsnotering. Och xAI är i skriande behov av pengar.

SpaceX gjorde 8 miljarder dollar i vinst förra året, vilket är en milt sagt respektabel summa. xAI gjorde däremot en förlust på 1,46 miljarder dollar. Bara i Q3. Jag har sett uppskattningar på att xAI:s förluster 2025 kommer att landa på 13 miljarder dollar. Lägg till att marknaden får allt kortare tålamod med hysteriska AI-utgifter på vaga löften om guld och gröna skogar sen nån gång. Och Elons privata bank – Tesla – får det också att tuffare tack vare bolagets verksamhetsfientlige VD som jobbar med en försäljningsmässig nollvision för bolaget.

Elon gör alltså precis som när xAI svalde X. Begravde ett halvt konkursmässigt i ett jättehett bolag för att kunna få in cash enklare till det svagare bolaget. Och med SpaceX kan han hävda att det inte bara handlar om AI – när hypen svalnat av – utan om en verksamhet som bokstavligen talat siktar mot stjärnorna.

Elon Musk’s SpaceX officially acquires Elon Musk’s xAI, with plan to build data centers in space | TechCrunch

The merger creates the world’s most valuable private company and paves the way for Musk to try and prove out the usefulness of space-based data centers.

Googles kvartalsrapport Q4 2025: sökannonseringen växer fortsatt tvåsiffrigt

I förra veckan var det dags för flera av de allra största techbolagen att visa upp siffrorna för sista kvartalet förra året. Men en av dem återstod. Ikväll var det dags för Google att dela hur det gick.

De största förändringarna förra veckan bland techjättarna stod Meta och Microsoft för, när de lämnade sina rapporter samma dag. De levererade båda över förväntan, men aktiereaktionerna var allt annat än likstämmiga. Meta rusade nästan 11 % medan Microsoft föll ungefär lika mycket. Vilket gjorde att Office-paketet sett till pengar stod för börshistoriens näst största endagsras.

Om man så vill så berodde det lite förenklat på att Meta visade starkare siffror än väntat för allt som inte var AI medan Microsoft visade upp oväntade svaghet i allt som inte är AI. Ni vet. De områden där företagen faktiskt tjänar pengar. Och som subventionerar de hysteriskt blödande AI-satsningarna.

Investerarna börjar allt mer tappa tålamodet över att de där utlovade guldet och de gröna skogarna som AI skulle leda till fortfarande verkar ligga väldigt, väldigt långt borta. Definitivt i räknat i kvartalsrapporter.

Google är i exakt samma sits. Så hur gick det då för Google (eller ägarbolaget Alphabet om vi ska vara formella)?

Precis som för Microsoft och Meta. De överträffade förväntningarna både sett till omsättning och vinst.

Omsättningen landade på 113,8 miljarder dollar. Upp 17 % jämfört med motsvarande period föregående år. På sista raden kunde Google fylla på bankkontot med 34,5 miljarder dollar, vilket innebar ett förstärkt pensionssparande med 30 %.

Bryter vi ned omsättningen per segment såg det ut så här:

Annonsering: 82,3 miljarder dollar (+13,6 %)
Prenumerationer och hårdvara: 13,6 miljarder (+14 %)
Google Cloud: 17,7 miljarder (+47,8 %)
Other bets (experimentverkstaden, som Waymos självkörande bilar): 370 miljoner (-7,5 %)

Google visar med andra ord framförallt upp stark tillväxt där Microsoft svajade: molnverksamheten. Och Youtubes prenumerationsverksamhet omsätter nu runt 20 miljarder dollar på årsbasis.

Om vi sedan bryter ned annonseringen så slutade kvartalet så här:

Sökannonseringen: 63 miljarder dollar (+16,7 %)
Youtube: 11,4 miljarder (+8,7 %)
Annonsnätverket: 7,8 miljarder (-1,6 %)

Sökannonseringen är det som fortsätter vara Googles starkaste kort: både sett till pengar och tillväxt. När Google för några år sedan började bryta ut Youtubes annonssiffror var det för att sökannonseringstillväxten hade planat ut ordentligt medan Youtube rusade. Men de senaste åren är det OG Google-businessen som fortsatt går bäst.

Faktum är att Googles gör sitt omsättningsmässigt bästa kvartal någonsin när det kommer till sökannonserna. Dessutom rätt rejält. Och Google når för första gången en omsättning över 400 miljarder dollar under ett helår.

Så. Ni vet. Google verkar fortfarande inte ha förstått att de ska lägga sig ned och dö eftersom ingen googlar längre.

Som synes i grafiken här nedan så fick vi veta att Gemini nu har över 750 miljoner Gemini-användare varje månad. Svårt att vet hur det står sig mot ChatGPT, men uppskattningar visar att Google kommer allt närmare (även om det fortfarande är rätt långt upp).

Så hur reagerade marknaden på Googles rapport då? Ungefär som de reagerade på Apples. Oro över att även Google tänker kasta ÄNNU mer pengar ned i svarta AI-hålet, men lugnade över att allt som inte är AI går så starkt – plus bra prognos för innevarande kvartal. Aktien backade initialt runt 1,5 % men har nu studsat upp till 4-5 % plus på bara några minuter. En i sammanhanget väldigt positiv reaktion (även om det säkert var lite lättnadsrace inbyggd i reaktionen).

(Dagen efter var det inte lika glada miner. Då verkar marknaden ha surnat till, sannolikt över AI-kostnaderna – eftersom AI-aktier överlag hade en tuff dag. Google-aktien slutade alltså några procent minus.)

Google delar Youtubes omsättning för första gången

Plötsligt händer det! Google har fått feeling och i samband med senaste kvartalsrapporten delar företaget nu för första gången Youtubes omsättning.

För några år sedan, när sökannonseringen började gå i stå och Youtube var tillväxtstjärnan, började Google bryta ut Youtubes siffror för att visa att Googles annonsaffär visst fortfarande växer så det knakar. Men vi har däremot bara fått annonsomsättningen. Nu ger Google oss den totala bilden. Annonserna och prenumerationsintäkterna.

För helåret 2025 omsatte Youtube 60 miljarder dollar. Fördelat på ca 40 miljarder dollar från annonser och runt 20 miljarder från prenumerationer. Jämfört med föregående år ökade annonserna med nästan 12 %.

Om vi ska sätta det i någon slags kontext så innebär det att Youtube totalt stod för runt 15 % av Googles omsättning förra året (eller Alphabets omsättning, om vi ska vara formella).

Hur står det sig mot värsta konkurrenten Instagram? Svårt att veta, eftersom Meta inte bryter ut intäkterna per plattform. Men 2025 omsatte Meta totalt strax över 200 miljarder dollar. Det innebär att Youtube 2025 på egen hand hade en omsättning som var 30 % av Metas totala omsättning.

Vill vi göra en annan jämförelse kan vi ställa Youtubes siffror mot Netflixs. Där slutade 2025-omsättningen (som numer också inkluderar annonser) på 45 miljarder. Youtubes omsättning var förra årets alltså 33 % högre.

Att Youtube är stort har vi vetat länge. Men nu har vi svart på vitt fått facit på hur stor plattormen är även ekonomiskt. Och det är en jätte.

Alphabet reveals YouTube revenue for first time: The video platform generated $60 billion in 2025 – Tubefilter

For the first time, Alphabet has revealed YouTube revenue in its earnings report, and the magic number is $60 billion.

Waymo tar in 16 miljarder dollar för internationell expansion

I år är planen att Waymo – Googles självkörande robottaxibilar – bokstavligen talat ska börjar rulla i den första staden utanför USA. Tester har redan inletts i London och taxitjänsten ska vara skarp under andra halvan av året. Ja, förutsett att inget går snett under testerna.

Och nu ser det ut som att Waymo gör sig redo för en rejäl global push efter de förhållandevis stora framgångarna i hemlandet. Och för att finansera den globala expansionen tar Waymo nu in 16 nya dollarmiljarder.

Utöver Google-ägarbolaget Alphabet så hittar vi Dragoneer Investment Group, DST Global och Sequoia Capital bland de som är med och stoppar in pengar den här gången. Och den nya finansrundan gör att Waymo numer värderas till 126 miljarder dollar.

Det innebär att Waymo hade världens sjätte största startup om de hade stått på egna ben.

Waymo raises $16B to scale robotaxi fleet internationally | TechCrunch

Waymo said the funds will be used to fuel its growth, which has accelerated over the past year and doesn’t appear to be slowing.

Tre bolag är för första gången värda över 4 biljoner dollar samtidigt

En egentligen rätt obetydlig händelse i det stora hela. Men samtidigt också historisk. För första gången är tre börsföretag värderade över 4 biljoner dollar samtidigt.

Det innebär att tre av de fyra som någonsin har nått den snurriga milstolpen nu har kravlat sig över strecket. Det är bara Microsoft som för tillfället har blivit av med sitt medlemskort. Efter det historiska och för aktieägarna extremt smärtsamma börsraset efter senaste kvartalsrapporten förra veckan. Där svagheter i molntjänstverksamheten fick investerarnas AI-frossa att smälla till.

Som synes har Apple nu tagit tillbaka andraplatsen från Google (eller Alphabet om vi ska vara formella). Det blir intressant att se hur toppen av listan kommer att se ut i morgon. Om någon timme är det nämligen dags för Google att komma med sin rapport.

Det finns stor chans att det kommer att bli stora kursrörelser för Google-aktien efter den. Frågan är bara åt vilket håll.

Netflix frågas ut i USA:s kongress och anklagas för att vara för woke

Utfrågning i USA:s kongress för Netflix. Anledningen? Netflixs köp av Warner Bros. strömnings- och studioverksamheter. Så långt inget ovanligt när en dominerande spelare vill bli ännu mer dominerande via ett uppköp. Men det var förstås inte det som utfrågningen kom att handla om när republikanerna ställde sina frågor.

Ekonomi och risk för monopolsituation rent generellt verkar inte ha varit största oron. Istället anklagades Netflix för att vara ”too woke”. För att ägna sig åt att sprida propaganda om otäckheter som jämlikhet, mångfald och inkludering. Och att föra ut transagendor för att ”sexualisera barn”. Senator Eric Schmitt lärde oss att Netflix har skapat ”det wokigaste innehållet i mänsklighetens historia”.

HBO, som ingår i det som Netflix vill köpa, skulle kunna ha åsikter om det påståendet. But I digress.

Uppförsbacken för Netflix och Warner Bros. fortsätter alltså. Vi vet ju redan att Trump i praktiken har sagt att han vill stoppa affären. Och den myndighet som ska göra den sedvanliga och oberoende konkurrensgranskningen vid en affär av den här magnituden är förstås… inte alls oberoende. Utan i lydigt ledband från Trump.

Det blir intressant att se om USA:s statsapparat kommer kunna stå emot det här försöket att underminera den amerikanska demokratin. Och se om Trump-regimen dels lyckas stoppa affären och dels lyckas tvinga fram en affär där Paramount Skydance istället för köpa hela Warner Bros. och inte bara de delar som Netflix har lagt bud på.

Ni vet. Det som skulle innebära att sonen till Trumps BFF Larry Ellison köper CNN. Och ger Trump direkt kontroll över kanalen.

Netflix’s antitrust hearing morphed into a culture-war fight over ’wokeness’ | CNN Business

Netflix co-CEO Ted Sarandos on Tuesday faced skeptical lawmakers during a Senate hearing on his company’s pending $83 billion deal to acquire Warner Bros. Discovery’s streaming and film assets.

Övrigt

Substack hackat – personuppgifter läckta

Ännu en tjänst har blivit hackad: nyhetsbrevstjänsten Substack. Vilket ledde till att data läckte ut. Inklusive personuppgifter.

Substack har själva bekräftat att intrånget och läckan har skett, men inte sagt något om hur många konton som drabbades. Enligt Bleeping Computer har en databas med nära 700 000 stulna ”dataposter” dykt upp i ett hackerforum.

Det kan med andra ord vara läge att byta lösenord för alla som kör den plattformen.

Substack CEO informs users of a data breach

The newsletter platform only just became aware of the hack, which happened more than three months ago.

Två av Apples plattformar slipper de hårdaste Digital markets act-kraven

Lite goda EU-nyheter för Apple. Två plattformar slipper att bli klassade som ”gatekeepers” enligt definitionen i techregleringslagen Digital markets act: Apple Maps och Apple Ads.

Det innebär att de två tjänsterna slipper de hårdaste lagkraven, när det gäller saker som att släppa in konkurrenter.

Anledningen är enligt EU att karttjänsten har relativt sett lågt användande här hos oss och för annonsverksamheten att den har ”väldigt begränsad del av onlineannonseringssektorn i EU”.

EU Spares Apple Maps and Apple Ads

The European Commission today said it found that Apple Maps and Apple Ads should not be designated as ”gateways” under the EU’s Digital Markets Act. In a press release, the European Commission said that Apple Maps and Apple Ads are not big enough individually to qualify as ”important gateways between business users and end users,” and therefore the platforms will not be subject to stricter regulations.

Trump-regimen vill ha information om Trump-kritiker från techbolagen

Nu blir vi så där förvånade igen. Trump-regimen har begärt att få ut information om Trump-kritiker från de stora techbolagen.

Det är närmare bestämt Department of Homeland Security a.k.a. just nu Department of skjuta amerikanska medborgare och aktivt sabba 2026-valet, som har skickat förfrågningar om det här.

Det handlar om att de har begärt att få ut ”information som kan identifiera anonyma Instagram-konton som delar inlägg om ICE-räder i sina lokala områden”. Men varför stanna där? Trumps sektkompisar har också begärt ”information om personer som har kritiserat Trump-tjänstemän eller protesterat mot regeringens politik”.

Fast det känns ju samtidigt inte särskilt förvånade. Det är ju sånt beteende som är typiskt för diktaturer.

Homeland Security is trying to force tech companies to hand over data about Trump critics | TechCrunch

The use of administrative subpoenas, which are not subject to judicial oversight, are used to demand a wealth of information from tech companies, including the owners of anonymous online accounts documenting ICE operations.

Elon Musk hoppas på fler avsnitt i dokumentärserien A Handmaid’s Tale

Etiketter Alphabet, Apple, CNN, Department of Homeland Security, Digital Markets Act, EU, Google, Microsoft, Netflix, Nvidia, Paramount Skydance, SpaceX, Substack, Warner Bros., Waymo, X, XAI

Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 5 2026 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 31 januari 2026
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 5 2026 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

Ekonomi och finans

Microsoft står för historiens näst största börsras

Igår visade Microsoft upp siffrorna för det fjärde kvartalet 2025. Och idag var det ingen rolig dag för vare sig Microsoft eller aktieägarna. Microsoft står nu för tidernas näst största börsras.

Under några timmar rasade Microsoft-aktien 12 % när börsen öppnade. Det innebär att idag var Microsofts sämsta börsdag sedan 2020.

I börssammanhang är ett ras på 12 % i det stora hela inget ovanligt. Och tittar vi procentuellt så är det småpotatis. Som jämförelse så brukar Snap lite regelbundet kunna rasa över 20 % på dåliga rapporter.

Men om vi istället tittar på faktiska pengar så innebar det tappet att över 400 miljarder dollar gick upp i rök. Det ska tydligen vara mer än hela Helsingforsbörsen. Som jämförelse var Sveriges BNP förra året en bit över 600 miljarder.

Det är alltså den näst största värdeminskningen under en enda dag någonsin för ett börsbolag. Bara Nvidias ras för snart ett år sedan har varit värre (a.k.a. Deepseek-frossan).

Aktien repade sig lite mot slutet av dagen och slutade vid stängningen precis på -9,99 %. Jag är lite osäker på vad det innebär i pengar, men jag tror att Microsoft fortfarande hänger i andraplatsen. Bästafallscenariot är att det ”bara” blir en tredjeplats i den här inte särskilt roliga topplistan. (Facit vid stängning blev 357 miljarder back. Grattis till silverplatsen Microsoft!)

Vad berodde då raset på? Lite olika saker. Men två saker i synnerhet: molntjänstintäkterna saktade in rätt rejält, vilket gjorde att väldigt mycket orosfokus hamnade på företagets AI-satsningar. Som hur strategiskt riktigt det var att Microsoft har surrat fast sig så hårt i Open AI-masten – som allt mer börjar likna det närmaste vi kommer ett svart hål i vårt solsystem.

För Meta, som också kvartalsrapporterade igår, gick det åt rakt motsatt håll. Aktien rusade ungefär lika mycket som Microsoft rasade. Trots att Metas Ai-satsningar har gått lite… sådär. Men Meta visade istället starka siffror i sin övriga verksamhet. Trots att även Meta blöder hysteriskt mycket AI-pengar.

Kort sagt: Meta belönades för att det som inte rakt av var Ai gick starkt, medan Microsoft straffade för att motsvarande hos dem visade svaghetstecken.

Med andra ord: marknaden blir allt mindre tålmodig över att hälla hur mycket pengar som helst ned i ett bottenlöst hål som fortfarande har lång väg kvar att nå guldet och de gröna skogarna som AI-evangelisterna har lovat sedan 2023.

Eller omvänt: det verkar som att FOMO-hoten, att alla som inte går allallall in på AI nununu (helst igår) för alltid är rökta, inte visade sig vara riktgt så akuta.

(Diagrammets källa: Bloomberg via Dagens Industri.)

Metas kvartalsrapport Q4 2025: bästa kvartalet någonsin – men hysteriska AI-förluster

Metas AI-satsningar har gått lite som Apples: storslagna visioner som slutat i… inte jättemycket. Tillbaka till ritbordet, vilket för båda företagen har inneburit uppköp och samarbeten istället för att bygga allt själva. Men hör å häpna: trots att AI-verksamheten går lite halvknackigt så gjorde Meta sitt ekonomiskt bästa kvartal någonsin under förra årets sista månader. Rätt rejält bästa, dessutom.

Omsättningen landade på 59,9 miljarder dollar, vilket var 24 % bättre än samma kvartal 2024. Och kärnverksamheten stod för… 1,6 % av den.

Med andra ord: Metas Meta-del, alltså den stora VR-satsningstrumma som Mark Zuckerberg rullade in 2021, är fortfarande en… rätt liten del av Metas totala verksamhet. Definitivt ekonomisk. Även om Reality Labs, som segmentet heter rapporteringsmässigt, numer även inbegriper Metas AI-delar.

Så Meta tjänar med andra ord fortfarande i princip alla sina pengar på annonser. 58,1 miljarder dollar slutade annonsomsättningen på. Utöver det så stod ”Other revenue” för 801 miljoner, vilket var 54 % vättre än föregående år. Här misstänker jag att den stora delen är Metas olika prenumerationer.

Fortfarande inte en stor del det heller, men ökar dubbelt så snabbt som annonseringen. Blir intressant att följa när Meta nu har gått ut med att de rätt snart kommer att börja testa nya betalabonnemang för Facebook, Instagram och WhatsApp.

Men Reality Labs vinner i en kategori: att blöda pengar. Här gick Meta från en förlust på 5 miljarder dollar Q4 2024 till minus 6 miljarder. Och 19 miljarder för helåret. Precis som exempelvis Google är det tur att Meta kan subventionera sina rätt galna AI-kostnader med andra intäkter.

Trots den förlustposten slutade vinsten på 22,8 miljarder (9,6 % upp på årsbasis).

Sist men inte minst har Meta nu 3,58 miljarder aktiva användare varje dag i sin ”family of apps”. Så många går alltså in minst en gång varje dag i någon av Metas fyra huvudappar. Lite mer än 1 % fler än för ett år sedan, vilket är allt närmare plus minus noll. Därför inte särskilt konstigt att Meta satsar allt mer på sätt att tjäna mer pengar på sina befintliga användare.

Apples kvartalsrapport Q4 2025: försäljningen rusade efter ”förbluffande” iPhone-efterfrågan

För en stund sedan stängde USA-börsen, när Microsoft summerade sin börsdag med att stå för börshistoriens näst största värderas någonsin. Och nu kom Apples siffror för samma period.

Hur gick det för Apple under Q4 då (som är Apples Q1, eftersom företaget kör brutet räkenskapsår)? Jotack bara bra. Eller till och med väldigt bra. Omsättnignen ökade 16 % tack vare ”förbluffande” iPhone-efterfrågan. Bättre än väntat.

Det innebar att omsättningen landade på 143,8 miljarder dollar – nytt kvartalsrekord för Apple. iPhonen hade sitt bästa kvartal – någonsin. Det verkar alltså som att ryktet om mobilens död är starkt överdrivet. iPhone-försäljningen slog dessutom rekord på alla marknader.

Även Services, alltså prenumerationsverksamheten, slog nytt kvartalsrekord. Men det är numer regel vid nästa varje kvartal. Apple passade dessutom på att susa förbi en ny, rätt snurrig, milstolpe: det finns nu över 2,5 miljarder aktiva Apple enheter.

Bryter vi ned omsättningen på de olika produktsegmenten så slutade Q4 så här:

iPhone: 85,3 miljarder dollar (+23,3 %)
Mac: 8,4 miljarder (-6,7 %)
iPad: 8,6 (+6,3 %)
Wearables, Home and Accessories: 11,5 miljarder (-2,2 %)
Services: 30 miljarder (+13,9 %)

Som synes var det verkligen iPhonen som drog under föregående kvartal. Och enligt en rapport jag såg tidigare idag var iPhone 16 den modell som sålde bäst. Av de 10 mobilmodeller som sålde bäst förra året stod Apple för 7. Samsung för övriga 3.

Den största överraskningen här är den svaga utvecklingen för Wearables-kategorin. Här hittar vi all ”ny” hårdvara som inte är iPhone, iPad eller Mac. Det tyder på att vare sig de nya Airpods- eller Watch-modellerna sålde så bra som Apple sannolikt hade hoppats på.

Geografiskt fördelade sig omsättningen så här:

Amerika: 58,5 miljarder dollar (+11,2 %)
Europa: 38,1 miljarder (+12,7 %)
Kina: 25,5 miljarder (+37,9 %)
Japan: 9,4 miljarder (+4,6 %)
Resten av världen: 12,1 miljarder (+18 %)

Kina var den överlägset största – och väldigt viktiga – raketen. Det har svajat i Kina till och från senaste åren för Apple, men Q4 blev ett rejält styrkebevis. Också rätt stor uppgång i det väldigt finkorniga ”Resten av världen”-segmentet, där en stor del sannolikt kan hänföras till Indien. (Frågan är hur länge Apple kan hålla fast vid den här världsbilden. Jag misstänker att det inte är särskilt många år bort att vi får se en justeringar av vilka marknader som bryts ut separat.)

Kursen stack upp nästa 4 % som mest i efterhandeln, men ligger nu på mer beskedliga +0,5-1 %. Vilket är nära nog plus minus noll i det här sammanhanget. Det räcker som vanligt inte med att Apple mosar förväntningarna för att marknaden ska bli nöjd.

Mer från kvartalet:

Även om Mac-omsättningen minskade så nådde Macen ny all-time high sett till aktiva enheter. Hälften av alla som köpte en Mac var förstagångsköpare.
”En majoritet av alla användare som har stöd drar aktivt nytta av kraften i Apple Intelligence”. Jag undrar hur många av dessa som är medvetna om att de gör det.
Kors i taket. En Apple TV-siffra. 36 % fler tittare än ett år tidigare. Sen vet vi ju numer inte om Apple TV innebär appne, prylen eller strömningstjänsten…
Apple Music satte även den all-time high-rekord både vad gäller lyssnare och prenumerationstillväxt.
Även iPad nådde nytt rekord vad gäller aktiva enheter och även här var hälften av de som köpte iPad förstagångsköpare

Apple gör sitt näst största uppköp någonsin

Ännu ett uppköp för Apple. Vilket… är något som händer ungefär varannan dag. Men det här sticker ut. Det är nämligen Apples näst största uppköp någonsin.

2 miljarder har Apple nu hostat upp för Q.ai som – spoiler alert – sysslar med AI. Men det är AI inom ett väldigt specifikt område. Nämligen en lösning som är fokuserad på att ”analysera ansiktsuttryck” för att på så sätt förstå ”tyst tal”.

Det är än så länge inte en officiell affär, utan uppgifterna baserar på de sedvanliga källorna med insyn. Men det låter som ett rimligt uppköp. (Inklusive att Apples tyngsta förvärv inte varit givna val, så företaget fortsätter på det inslagna spåret Q.ai.)

Det finns också en koppling bakåt i Apples uppköpshistoria. VD:n för Q.ai grundade ett annat företag som också köptes av Apple: PrimeSense. Tekniken i det bolaget kom att bli grunden i Apples FaceID. Så ett… rätt välutnyttjat uppköp.

Uppgifterna från Financial Times talar om att tekniken som Q.ai har tagit fram skulle kunna bana väg för ”icke-verbala diskussioner” med Siri. Vilket… förstås är sant. En utmaning med röststyrda grejer är ju att man måste prata med dem. Vilket kanske inte alltid är helt optimalt när man står i en fullpackad tunnelbanevagn.

Men jag tror att det nog finns ett mer troligt användningsområde: kommunikation via icke-mobilprylar. Som hörlurar, inklusive Apples hörapparatsteknik. Eller smarta glasögon.

Genom att kombinera det som sägs med det som syns så skulle Apples prylar kunna bli ännu bättre på att fånga upp det som sägs. Ännu mer effektiv brusreducering för samtal i den fysiska världen, där samtal i stökiga miljöer kan funka betydligt bättre.

Det återstår att se om och i så fall när Apple själva går ut med affären. Och vad den sedan kommer att resultera i rent konkret.

Apple Just Made Its Second-Biggest Acquisition Ever After Beats

Apple today confirmed to Reuters that it has acquired Q.ai, an Israeli startup that is working on artificial intelligence technology for audio. Apple paid close to $2 billion for Q.ai, according to sources cited by the Financial Times. That would make this Apple’s second-biggest acquisition ever, after it paid $3 billion for the popular headphone and audio brand Beats in 2014.

Snap lägger sina AR-glasögon i ett separat bolag

För Meta har 2025 mycket handlat om att säga upp personal och lägga ned initiativ inom kärnverksamheten. Ni vet. Meta-delen. VR-satsningen som företaget gick allallall in på 2021. Snap verkar lite grann gå åt rakt motsatt håll: företagets AR-glasögon Spectacles läggs nu i ett separat, helägt dotterbolag.

Ett bolag som får det konsumentupplysningskorrekta namnet Specs.

Anledningen är inte för att glasögonbusinessen nu har exploderat och blivit en jätteverksamhet. Snarast tvärtom. Den har levt ett rätt anonymt liv senaste åren. Så pass att den senaste Spectacles-modellen bara släpptes för utvecklare – inte för konsumenter. Och hela syftet med den modellen verkar ha varit att uppmuntra linsutvecklare att skapa fler AR-linser för vanliga Snapchat. Inte för att de skulle användas i glasögon.

Istället verkar det, som det ofta gör vid avknoppningar, handla om att renodla verksamheten och göra det enklare att hitta investerare till glasögonverksamheten.

För det verkar som att det kan finnas potential för det nu. Sedan Meta för något år sedan visade sig ha fått en lite oväntad hitt med sitt Ray-Ban-samarbete så har intresset för att satsa på smarta glasögon gått in i någon slags andra andning. Företag som Apple och Google har visat förnyat intresse för produktkategorinn och det är nog mest en tidsfråga innan det börjar dyka upp kommersiella bågar från dem.

Det återstår att se hur det går för Spectacles. Snap var trots allt lite pionjärer på AR-glasögonområdet, även om de inte var först. Redan nästa modell är tänkt att vända sig till konsumenter igen.

Snap is spinning off its AR glasses into a separate business

Snap’s augmented reality glasses business will now be its own entity, with the company establishing Specs Inc. as a wholly-owned subsidiary.

Nvidia uppges ha pausat investering om 100 miljarder dollar i Open AI

Ännu ett bevis på att det svajar i AI-ekonomin. Nvidia har enligt uppgifter till Wall Street Journal pausat en investering värd uppemot 100 miljarder dollar i Open AI.

Vi har sett allt fler tecken på hur investerares tålamod med AI-bolagens hysteriska penningblödande – fortfarande utan någon tydlig plan för hur de ska nå svarta siffror inom en överskådlig framtid.

Samtidigt ser vi jätteinvesteringar i AI-bolagen – men det som kännetecknar dessa investeringar är att de mest kommer från andra AI-bolag (som har egna pengar men i vissa fall även med lånade pengar) eller från AI-infrastrukturbolag. Det handlar om att bolagen som tjänar pengar på AI eller som hoppas tjäna pengar på AI håller varandra under armarna för att hålla efterfrågan på AI-tjänster uppe. Eller åtminstone illusionen av efterfrågan.

Det är helt enkelt pengar som snurrar runt mellan en förhållandevis liten klick företag, utan nytt blod utifrån.

Så när ett av AI-infrastrukturbolagen nu börjar få kalla fötter så är det en helt ny slags kanariefågel.

Men i just det här konkreta fallet så finns det också en annan faktor som är ett viktigt inslag. Det är lite misstroendeomröstning kring specifikt Open AI.

I slutet av förra året rusade Google om Open AI som det hetaste AI-bolaget och det kommer allt fler tecken på att OG-Gen-AI-stjärnans glans falnar allt mer. Och till skillnad från Google lever Open AI i praktiken helt på lånade pengar.

Enligt uppgifterna från Wall Street Journal så ska Nvidias grundare och VD Jensen Huang privat ”ha kritiserat vad han beskrivit som brist på disciplin i Open AI:s affärsstrategi”. Och även han han oroat sig från allt hårdare konkurrens från Anthropic och just Google.

Nvidia’s plan to invest up to $100 billion in OpenAI has stalled, WSJ reports

Nvidia’s plan to invest up to $100 billion in OpenAI to help it train and run its latest artificial-intelligence models has stalled after some inside the chip giant expressed doubts about the deal, the ‌Wall Street Journal reported on Friday.

Tesla investerar 2 miljarder dollar i xAI

I samband med den senaste kvartalsrapporten från Tesla, där företaget redovisade sin första omsättningsminskning någonsin för ett helår, framkom att företaget också gjort en stor investering i ett annat bolag.

För några veckor sedan gick xAI ut med att de tagit in 20 nya dollarmiljarder. Och tio procent av dem, alltså 2 miljarder, kom från Tesla.

Elon Musk fortsätter alltså att använda Tesla som bank för sina övriga, privata företag. Som ett sätt att slussa över pengar. Vi kan tänka att de pengarna bland annat kan läggas på att xAI köper Cybertrucks från Tesla – precis som SpaceX (ett av Elons andra bolag) har visat sig göra. I tusental. Elon har låtit andra av sina bolag köpa upp Teslas floppbil för att hjälpa till att hålla Tesla-aktiekursen uppe. Och därmed Elons egen förmögenhet.

Men det bästa i kråksången? Tesla struntade helt i ägarnas vilja.

Till skillnad från Elons övriga bolag är Tesla ett publikt aktiebolag. Och i november lät Tesla sina aktieägare rösta om huruvida Teslas styrelse skulle få mandat att godkänna en investering i xAI. Det blev tummen ned. Men det var en icke-bindande omröstning och styrelsen (läs: Elon Musk, eftersom styrelsen består av hans kompisar) sket i det.

Omröstningen var alltså bara ett spel för gallerierna.

Tesla to invest $2B in Elon Musk’s xAI | TechCrunch

Elon Musk’s AI company xAI disclosed earlier this month it had raised $20 billion.

Elon Musk kan slå ihop Tesla, SpaceX och xAI

Ni vet Elon Musks planer på att skapa en superapp med FKA Twitter? De har som bekant gått lite… sådär. Så nu ser det ut som att Elon har hittat ett nytt sätt att skapa något super. Ett superföretag.

Uppgifter från Bloomberg och Reuters pekar på att tre Elon-företag har haft tidiga samtal om samgående: Tesla, rymdföretaget SpaceX och AI-bolaget xAI.

Med tanke på hur vi i veckan har sett hur Tesla har investerat 2 miljarder dollar i xAI – och att Elon allt mer använder Tesla som bank för sina privata bolag, delvis så att de ska kunna köpa saker från Tesla – så låter det helt rimligt.

Sedan Musk tog över Twitter så såg ekonomin allt sämre ut. Det började kännas allt me som en tidsfråga innan det blev konkurs. Elon lyckades avstyra det genom att låta xAI ”köpa” X.

Det låter därför helt rimligt att han siktar på att konsolidera fler av sina bolag. Mest troligt SpaceX och xAI. Det ryktas att SpaceX kommer allt närmare börsnotering och skulle det bolaget svälja xAI så kan Elon undvika de allt vanligare frågorna från investerare om när AI-bolag faktiskt tänker sig börja gå med vinst och sluta blöda så hysteriskt mycket pengar.

Det finns förstås också baksidor med att vara på börsen jämfört med att vara ett helt privat bolag. Men en uppenbar fördel är att man slipper vara lika beroende av riskkapital.

Elon Musk’s SpaceX, Tesla, and xAI in talks to merge, according to reports | TechCrunch

This merger would bring the Grok chatbot, Starlink satellites, and SpaceX rockets together under one corporation.

Open AI kan börsnoteras redan 2026

Sugen på att äga aktier i Open AI? Det kanske blir möjligt tidigare än vad jag hade trott.

2025 avslutades (ja, nästan) med att Open AI slutförde sin företagsrekonstruktion. Och då inte ”rekonstruktion” som i att de höll på att gå i konkurs, utan att de har ändrat i företagets grundläggande upplägg, rent ekonomiskt och juridiskt. Open AI gick från en icke-vinstdrivande organisation, med en kommersiell underverksamhet, till att bli en så kallad Public benefit corporation.

(Det innebär att Open AI nu inte har något tak för hur mycket pengar de får tjäna och de ska också verka för andra mål än att bara maximera vinsten. Vilket i Open AI:s sätt blir ett bekvämt sätt att argumentera för de hysteriska förlusterna – ”men alltså, det här kommer hjälpa mänskligheten så då gör det inte så mycket att vi går lite back.)

Och det verkar som att VD Sam Altman inte spiller någon tid att få in företaget på börsen. Nu kommer uppgifter om att det kan bli aktuellt med notering redan Q4 i år.

Det måste förstås inte betyda att det blir då. Eller… alls. I börsnoteringstid är ju typ 10 månader oceaner av tid. Men jag misstänker att Open AI känner sig rätt piskade att försöka casha in på AI-hypen innan den svalnar av allt för mycket.

Igår tokkollapsade Microsoft på börsen efter senaste kvartalsrapporten. En kollaps som mycket verkade vara sprungen över att marknaden får allt kortare tålamod med massiva miljarddollar-AI-satsningar där det ser ut att vara långt kvar till dess att det kan bli svarta siffror. Den pressen på Microsoft kan spilla över i företagets investeringar i de AI-bolag som helt och hållet lever på lånade pengar. Där Open AI är det enskilt största för Microsoft. Och Microsoft är Open AI:s största investerare.

Lägg till att Open AI i slutet av förra året tappade sin sedan 2022 självklara position som den största AI-stjärnan när Google slet åt sig ledartröjan i slutet av förra året. Något som ledde till att Sam Altman utfärdade en intern ”code red” för att ta sig den utmaningen. Även det svajighetstecken.

Vi får se om kommer mer konkret info kring en eventuell börsnotering för Open AI när vi närmar oss hösten.

OpenAI Preps Fourth-Quarter IPO and Builds Out Finance Team | PYMNTS.com

OpenAI is accelerating plans for a potential initial public offering as soon as the fourth quarter, positioning the ChatGPT maker for a high-profile debut

Övrigt

Apples nya prenumeration Creator Studio lanseras i Sverige

Så har det blivit dags för Apple att sjösätta sin senaste prenumeration: Creator Studio. Och det betyder att även vi i Sverige nu får tillgång. 28 januari är premiären.

Det innebär att den som är sugen på att använda Apples verktyg på kreativitetsområdet nu kan betala 149 kronor i månaden (eller 1490 kronor per år) för det. Det innebär verktygen Final Cut Pro, Logic Pro, Pixelmator Pro, Motion, Compressor och MainStage. Plus Apples Office-paket bestående av Pages, Numbers och Keynote.

Programmen finns för Mac, iPad och iPhone – men alla finns inte för alla så att säga. Det är framför allt en prenumeration för dem som vill ha programmen till sin Mac eller iPad. För iPhone är det bara Pages, Keynote och Numbers som gäller.

Nu kommer Apple Creator Studio, en inspirerande samling kreativitetsappar

Apple Creator Studio är en samling kraftfulla kreativitetsappar för musikskapande, videoredigering, kreativ bildbehandling och visuell produktivitet.

Lego och Crocs tar fram Lego-sko

Okej. Jag älskar det här samarbetet.

Veckans ord: slopagandist

Veckans ord: slopagandist. Någon som använder AI för att skapa modeller och algoritmer för att framgångsrikt sprida det.

Sounds about 2026.

When ”independent journalists” aren’t really journalists

Right-wing content creators like Nick Shirley are the yellow press for the algorithmic age.

Etiketter Apple, Crocs, Lego, Meta, Microsoft, Nvidia, Open AI, PrimeSense, Q.ai, Snap, SpaceX, Tesla, XAI

AI - Artificiell intelligens Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 3 2026 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 17 januari 2026
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 3 2026 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

AI – artificiell intelligens

Anthropic släpper Claude Cowork

Dags för nästa steg för en av de just nu buzzigaste tjänsterna: Claude Code. Nu kompletterar Anthropic tjänsten med funktionen Cowork.

Vad är då Cowork? Ett tänkt sätt att göra Claude Code-tjänsten, som uppskattas av många om överhuvudtaget inte kan programmera, ännu enklare för dem som överhuvudtaget inte kan programmera. Eller rättare sagt: ett sätt att skapa sig en egen liten leksandlåda där man kan testa funktionalitet.

Via Cowork, som bor i datorappen för Claude Code, går det att sätta upp en lokal mapp på datorn och sedan ge Claude instruktioner på att ta sig an det som ligger där. Exempel som ges är att dra in en massa kvitton i en mapp och låta Claude skapa en utläggsrapport av dem.

Det ska också gå att låta Claude använda andra verktyg via Cowork, som så kallade connectors och skills. Överlag så handlar det om att ta bygga AI-agenter som ska kunna utföra uppgifter hyfsat självgående, utan detaljerade instruktioner för varje steg.

Det är om man så vill en funktion som ska göra det enklare att automatisera tråkiga vardagshandgrepp för att locka in fler att sedan ta steget att börja Claude-koda lite mer avancerade grejer.

Men det bästa med Anthropics presentation av den nya funktionen? Varningen att en lössläppt Claude kan ta till ”potentiellt destruktiva åtgärder”, som att börja radera filer. Så precis som vanligt är det bra att inte köra AI-agenter på allt för känslig information. Och att alltid, alltid ha säkerhetskopior av ungefär allt viktigt. Oavsett om AI är inblandat eller inte.

Är du sugen på att testa Cowwork får du däremot hålla dig till tåls ett tag. I dagsläget är funktionen bara tillgänglig för den som betalar för ett Claude Max-abonnemang. Och funktionen är i dagsläget klassad som en ”research preview”. Så en väldigt, väldigt tidig version.

Vi kan väl tänka oss att Claude är medveten om de jobbiga rubrikerna när tusentals människor råkar radera företagskritisk information utan att det var meningen. ”Forskningsdelen” lär nog mycket handla om att Anthropic vill lära sig mer om exakt hur puckade instruktioner användare kan ge.

(Det verkar dessutom som att Claude byggde Cowork på 1,5 vecka. Med Claude Code.)

Anthropic’s new Cowork tool offers Claude Code without the code | TechCrunch

Built into the Claude Desktop app, Cowork lets users designate a specific folder where Claude can read or modify files, with further instructions given through the standard chat interface.

Slack får en vassare AI-bot

Nu år även Slackbot en AI-uppgradering. VI pratar alltså om den bot som finns inbyggd i Slack och som genom åren har leget och rullat i bakgrunden, utan att göra jättemycket väsen av sig. Och kanske utan att hjälpa de flesta användare särkilt mycket.

Det sistnämnda hoppas Salesforce, numer ägare av Slack, att ändra på.

Nya Slackbot är förstås av den agentiska sorten. Det innebär att den ska kunna utföra arbetsuppgifter åt dig och som hjälp för det kunna använda allt som du har gjort i Slack. Det innebär enligt Salesforce saker som att den ska lära sig ditt sätt att skriva, hitta mötesluckor i din kalender och boka möte, skriva mötesanteckningar, projektdokument och mer.

Och ja, självklart går det också att koppla annan Salesforcedata för att få in ännu mer kontext.

Den nya slackboten börjar rulla ut nu för alla som betalar för Business+ eller Enterprise.

Your Slackbot just got a huge AI agent upgrade – what it can do now (starting today)

Slackbot can take action on your behalf. Here’s how.

Grok stryper Groks förmåga att klä av människor – fast inte helt

I förra veckan försökte xAI kväsa kritiken mot att Grok gladeligen klär av människor utan att de som blir avklädda vet om det. Även minderåriga människor. Företaget stängde av funktionen för gratisanvändare. Så med andra ord: fortfarande fritt fram att skapa ofrivilliga nakenbilder, men bara om du betalar Elon.

När jag skrev om den här nyheten förra veckan var jag rätt tveksam om det här skulle förändra särskilt mycket i kritikernas ögon. Och mycket riktigt. Fortfarande prat om utredningar för att se om Groks stripteasefunktion bryter mot lagar. Särskilt barnporrlagar.

Så nu kommer nästa steg: xAI stänger av Groks förmåga att klä av ”riktiga människor”. Fast som vanligt så finns det asterisker.

Den mest uppenbara är att funktionen stängs av ”där det är olagligt” att skapa nakenbilder på människor utan samtycke. Eller göra barnporr. Övriga ställen? Kör hårt. xAI kommer att straffa alla som ändå väljer att göra det hårt. Med kontoavstängningar och så. För just kraftfull moderering är ju verkligen en av X:s paradgrenar.

Den andra lilla fotnoten handlar just om ”riktigt människor”. Vilket är lite skön gråzon. Jag misstänker att om någon grokar fram en AI-bild på någon som typ ungefär exakt ser ut som Ebba Busch och sedan klär av den ned till bikinin så är det då inte en riktig människa? Eller?

Jag misstänker med andra ord att det fortfarande kommer att bli huvudvärk för Elon.

Grok-created images of real people in bikinis, underwear banned on X

Sexualized AI-generated images – including those of children – have become a huge problem for X and its AI tech Grok.

USA:s försvarsdepartement ger Grok tillgång till interna nätverk och databaser

Så har USA:s stora AI-expert, försvarsminister (förlåt, krigshetsarminister) Pete Hegseth, landat i hur USA ska nå ”AI-dominans”: genom att stoppa in Elon Musks AI-bot Grok i ”alla icke-hemligstämplade och alla hemligstämplade nätverk” i krigshetsardepartementet.

Det verkar inte som att departementet än har gått ut med den fullständiga och objektiva upphandlingen – givetvis med tillhörande säkerhetsklassning – som har legat som grund för att Grok nu släpps in. Men jag antar att det kommer. Helt orelaterat presenterade Hegseth den nya strategin under ett tal på Musks SpaceX-bas.

Oavsett vilket så är tanken att Grok ska köras igång i Pentagons system senare den här månaden. Då kommer ”all lämplig data” från militärens IT-system att öppnas för ”AI-utforskande”.

Så. Ni vet. Det lär handla om ungefär allt. Eftersom Hegseth som bekant inte tycker att det är så farligt att dela en och annan jättejättehemlighet till vem som helst lite då och då. Vad är det värsta som kan hända?

Vi kan tänka att Grok ska hjälpa till att ”omedelbart” utrusta amerikanska stridsfordon med ”överväldigande och dödlig teknik”. Vilket sannolikt kommer innebära missiler som klär av människor när de susar förbi.

Pentagon is embracing Musk’s Grok AI chatbot as it draws global outcry

Defense Secretary Pete Hegseth said Monday that Elon Musk’s artificial intelligence chatbot Grok will join Google’s generative AI engine in operating inside the Pentagon network, as part of a broader push to feed as much of the military’s data as possible into the developing technology.

Ekonomi och finans

Google fjärde börsbolaget någonsin att värderas över 4 biljoner dollar

Så var de fyra. I en milt sagt exklusiv skara. Så få är bolagen som har nått ett börsvärde över 4 biljoner dollar. Idag hämtade Google ut sitt medlemskort och gjorde därmed Nvidia, Apple och Microsoft sällskap.

Ja, eller det var ägarbolaget Alphabet som gjorde det om vi ska vara petiga. Men oavsett så är det företaget som vi mest förknippar med sök som nu har svischat förbi den helt knasiga milstolpen. Svårt idag att tänka sig att det bara var lite över 7 år sedan Apple blev första börsföretag att nå en värdering över 1 biljon. En ribba som då såg som smått omöjlig.

Anledningen är förstås att Google under hösten tog över ledartröjan som det hetaste AI-bolaget från Open AI. Värderingen göra att Google befäster sin bara några dagar gamla position som världens näst högst värderade börsbolag. För att klättra ytterligare ett pinnhål krävs ytterligare en halv biljon i värderingsökning.

Och en halv biljon är som av en händelse också avståndet ned till fjärdeplatsens Microsoft. Företaget som även det nådde sin fyrabiljonerdollarsvärdering tack vare AI-haussen.

Och på det temat så knuffade chiptillverkare Broadcom idag ned Meta ett pinnhål. Det gör att det nu finns tre hyfsat renodlade chipföretag bland planetens sju högst värderade börsbolag: Nvidia, TSMC och Broadcom. Även dessa har förstås invsterearviljan att kasta sjukt mycket pengar efter allt AInånting att tacka för mycket.

Alphabet hits $4 trillion valuation as AI refocus lifts sentiment

The Google parent’s sharpened artificial intelligence focus allayed ‌doubts about its strategy and thrust it back to the forefront of the high-stakes race.

Paramount Skydance stämmer Warner Bros. för att de förstnämnda inte får köpa de sistnämnda

Det blir bara bättre och bättre. Men hej. Det handlar om något Trump-relaterat. Klart att det kommer att bli både geggigt och maffialiknande. Nu stämmer Paramount Skydance Warner Bros.

Vi backar bandet. I slutet av förra året la Warner Bros. upp sig själva till försäljning. Paramount och Netflix var bland dem som budade. I slutändan vann Netflix.

Då skulle man kunna tro att historien var slut. Den med bästa budet vann. Men nejdå. Paramount blev sura och la samma bud en gång till, trots att de redan fått tummen ned för det.

För att göra en lång historia kort så handlar det i slutändan – som så mycket i USA – om kulturkrig. Netflix är tydligen ett rött wokeskynke för den amerikanska tossehögern. Lägg till att Warner Bros. äger CNN – som Netflix inte har gått med på att köpa. Men Paramount vill däremot köpa hela Warner Bros. Inklusive CNN. Och Paramount ägs av David Ellison, son till Trump-kompisen Larry Ellison. Och den yngre Ellisonen har i praktiken lovat Trump att han får bestämma över innehållet i CNN och Paramount tillåts köpa Warner Bros. istället för Netflix.

Spola fram till idag och det senaste, lite lätt desperata, draget från Paramount. Paramount stämmer alltså Warner Bros. och hävdar att bolaget inte har varit transparenta mot sina aktieägare kring Netflix-budet och hur styrelsen har hanterat värderingsfrågan. Paramount hotar dessutom att nominera en helt egen Warner Bros-styrelse vid nästa bolagsstämma. Tänkt att vara mer Paramount-vänlig förstås.

Paramount vill alltså Warner Bros. aktieägares bästa. [sic!]

Som av en händelse gick Trump i en intervju nyligen åter ut med att han är väldigt mycket emot att Netflix köper Warner Bros. Ni vet. Han som i praktiken kommer att bestämma vad USA:s från presidenten fristående [sic!) konkurrensmyndighet kommer att landa i för beslut när de ska utvärdera affären ur ett konkurrensperspektiv.

Paramount won’t quit, files suit against Warner Bros. Discovery over rejected bid

Paramount is now suing over its rejected bid for Warner Bros. Discovery.

Övrigt

Wikipedia fyller 25 år

Idag är tydligen tulpanens dag. Men det är också en betydligt viktigare dag. Idag fyller en av internets absolut viktigaste sajter 25 år: Wikipedia.

15 januari 2001 såg internets uppslagsverk första gången dagens ljus. Sedan dess har den alltså kommit att bli en av internets verkliga hörnstenar. Visst. Den är inte perfekt. Men tack vare engagemanget från de som lagt tid på att fylla tjänsten och uppdatera innehåll så har den till största del kunna ge en objektiv beskrivning av mycket i vår värld. Både nuvarande och historiska fenomen.

Och i alla år har det varit en tjänst finansierad av donationer.

Men det är inte bara som uppslagsverk som Wikipedia har varit en av internets viktigaste tjänster. Den har också varit basen i många andra tjänster, inte minst tack vare att Wikipedia inte har upphovsrättsskyddat innehållet. Inte minst Google har Wikipedia att tacka för väldigt mycket.

Däremot har de kommersiella tjänster som har använt Wikipedia inte ersatt den i nivå med användningen. Det är fortfarande till största del privatpersoners donationer som hållit Wikipedia flytande när vi pratar om ersättning från de som faktiskt nyttjar tjänsten.

Och idag, 25 år senare, är Wikipedia förmodligen en viktigare tjänst än någon gång tidigare. Som en oas klämd mellan kulturkrig, alternativa fakta, demokratinedmontering, internetstrypning och numer AI.

Just AI har gjort att Wikipedia inte längre har någon större relevans. AI kan ju svara direkt på frågor. Vi behöver inte masa oss till ett trött uppslagsverk och läsa där. Det är åtminstone lite så som det börjar låta nu.

Men inget kunde vara mera fel.

Även AI-tjänsterna som vi idag användare har Wikipedia att tacka för otroligt mycket: tydligt strukturerad information tillgänglig att träna AI-modeller på. Av de umpton baziljoner dollar som AI-bolagen har fått från investerare så borde åtminstone några ziljoner ha gått till Wikipedia (eller stiftelsen bakom, Wikimedia, om vi ska vara petiga). Så har som bekant inte skett.

Det har gjort att Wikipedia håller på att utarmas på två sätt. I och med att färre människor besöker sidan sedan dagens AI ”föddes” i och med ChatGPT, något som Wikimedia har medgett, så har donationerna också blivit färre. Men mindre trafik har också gjort att det är svårare att få frivilliga att ställa upp och redigera artiklarna.

Det sistnämnda gör i sin tur att kvaliteten på innehållet riskerar att försämras. Vilket ironiskt nog också gör att AI-modellerna som vi nu använder istället för Wikipedia också riskerar att bli sämre. Vilket bara det gör att AI-bolagen borde vilja kasta ziljoner dollar efter Wikimedia. Google har historiskt sett åtminstone backat Wikimedia med rätt mycket pengar (även om det är lite jämfört med vad det borde vara). Och Google ska applåderas därför att de har gått med på att betala för att träna på Wikipedias innehåll.

Vilket är en väldigt bra påminnelse om att donera igen. Vilket jag nu har gjort.

Och Wikipedia: Tack. Som. Fan.

Microsoft, Meta, Amazon, Perplexity och Mistral betalar Wikipedia för AI-träning

Bra där! Fler som gör rätt för sig. Närmare bestämt Microsoft, Meta, Amazon, Perplexity och franska Mistral.

Vad pratar jag om? Betala för AI-träning.

Idag fyller Wikipedia 25 år. 25 viktiga år i internets tjänst – och därmed vår. Under den tiden har många kommersiella tjänster och företag använt Wikipedias innehåll – utan att betala särdeles mycket för sig. I de flesta fall förmodligen inte alls.

2021 sjösatte Wikimedia, stiftelsen bakom Wikipedia, därför ett program som gör att intresserade kan betala för att få tillgång till Wikipedia-innehåll via API istället för att skrapa sajten. Vi pratar alltså redan före ChatGPT.

Men så kom som bekant ChatGPT och vände upp och ned på internet. Det fick trafiken till Wikipedia att skjuta i höjden. Fast inte den mänskliga, utan bottrafiken. Den som typ försökte hämta ned precis all data vid varje besök. Det fick Wikimedias kostnader att skjuta i taket, samtidigt som den mänskliga trafiken har börjat sjunka. Människor får svaret via AI-botar istället för via Wikipedia. Ja, eller svaren kommer ofta från Wikipedia fortfarande, men utan att ge tjänsten trafik eller ens erkännande.

Google var först ut att gå med i programmet, vilket inte var mer än rätt. De är förmodligen det företag som har använt Wikipedia överlägset mest genom åren. Google har i olika former stöttat Wikimedia med pengar, men förhållandevis små belopp jämfört med Googles användning.

När Wikimedia gick ut med att Google numer betalar för API-tillgång konstaterades också att stiftelsen var ”på gång” med fler avtal, utan att nämna namn. Nu har vi fått dem. Eller åtminstone några av dem.

Och det är som sagt var riktigt tunga spelare. Visst. De lär göra för att de måste snarare än att de vill. AI-bolagen är väldigt beroende av Wikipedia för att träna sina modeller (högvis med tydligt strukturerad data som dessutom hålls uppdaterad). En sämre Wikipedia innebär på sikt sannolikt också sämre AI-modeller.

Men oavsett anledning: väl värt en applåd.

Nu är det upp till övriga AI-bolag att göra samma sak.

Microsoft, Meta, and Amazon are paying up for ’enterprise’ access to Wikipedia

The Wikimedia Foundation has announced that Microsoft, Meta, and Perplexity are paying to gain access to the nonprofit’s projects, allowing them to use Wikipedia for AI training.

Amazon lanserar EU-moln separerat från det amerikanska

Ännu ett amerikanskt techbolag släpper ett separat moln för EU. Amazons AWS har nu fått ett ”European sovereign cloud”.

Vad innebär då det här? Att det ska vara en tjänst som är ”fysiskt och logistiskt separerat från andra AWS-regioner”. Amazon har dessutom skapat ett nytt ”parent company”, som ska ”lokalt kontrollerat i EU” och ”hanterat av EU-medborgare”.

Som vi alla vet har det länge varit diskussioner kring amerikanska molntjänster för oss européer (och för den delen, även på andra håll i världen). Oro att USA inte respekterar våra integritetslagstiftningar, eftersom USA:s eget legala ramverk ger amerikanska rättsmyndigheter rätt att få tillgång till data från andra länders medborgare utan någon större process för att få den tillgången.

Those were the days. När oron bara handlade om det. Nu har vi huvudvärk i hela andra delar av hjärnan (också). Och nu handlar oron krasst talat om att USA skulle kunna beordra sina bolag att stänga av sina EU-tjänster.

Det är med andra ord ingen slump att Amazon konstaterar att den nya tjänsten ”inte har några kritiska beroenden av icke-EU-infrastruktur”.

Det återstår att se om EU, som efter förra årets uppmärksammade massive molnhaverier har tillsatt utredningar just vad molnbolag har för ansvar, anser att det här är tillräckligt. Och – om vi ska vara ännu mer krassa – om Amazon kommer ha kvar sin ryggrad om (när?) det skulle komma en orange order att stänga av alla EU-kunder.

European Digital Sovereignty – Amazon Web Services

Benefit from the most advanced set of sovereignty controls, security features, and infrastructure options to meet your unique digital sovereignty needs

Över 100 klassiska Sesame Street-avsnitt strömmas på Youtube

Okej. Det här är väl kanske inte en nyhet med särskilt stor tyngd. Men oj vad jag blir nostalgiskt jätteglad av att läsa det.

More than 100 classic episodes of Sesame Street are now streaming on YouTube and YouTube Kids

Big Bird has a new home.

Etiketter Alphabet, Amazon, Anthropic, Apple, Broadcom, EU, Google, Grok, Meta, Microsoft, Mistral, Netflix, Nvidia, Paramount, Paramount Skydance, Perplexity, Salesforce, Sesame Street, Slack, TSMC, Warner Bros., Wikimedia, Wikipedia, XAI

AI - Artificiell intelligens Ekonomi och finans IoT - internet of things Spaningar

Digitala spaningar vecka 2 2026 – del 2

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 10 januari 2026
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 2 2026 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

Del 1: Sociala medier, Sök/SEO, Strömmade medier, AI – artificiell intelligens

AI – artificiell intelligens

X skyller Groks ofrivilliga nakenbilder på användarna

För ett par veckor sedan visade det sig att Elon Musks AI-bot Grok inte har några som helst problem eller invändningar mot att klä av människor. Bara att ladda upp en bild på en person och säga att man vill ha en version av bilden med betydligt mindre – eller inga – kläder.

Det visade sig dessutom att Grok heller inte hade problem att göra det här med bilder på minderåriga.

Det var heller inga små mängder bilder. Under en 24-timmarsperiod visade en studie att Grok skapade nästan 7000 avklädda bilder i timmen.

Efter att först inte sagt något alls, på sedvanligt Elon Musk-bolagsmanér, så har X till sist kommit med ett officiellt uttalande: det är användarnas fel. Så X kommer därför börja ta i med hårdhandskarna mot dem som skapar den här typen av bilder. Som att stänga av dem och kanske till och med polisanmäla dem.

Och visst är det så att man som användare har ett ansvar. Men vi noterar också att de övriga stora AI-tjänsterna inte dras med samma problem. Åtminstone inte i de här volymerna (det går säkert att prompta sig till liknande bilder hos andra, men krävs betydligt mer jobb i så fall). X har alltså medvetet tagit bort skyddsräcken som gör den här sortens bilder möjliga. Och verkar inte vilja göra något för att montera tillbaka dem.

Och för att göra saker ännu bättre så har CNN delat uppgifter om att Elon, några veckor innan Grok började klä av folk, var grinig därför att hans AI-bot hade får många skyddsspärrar. Helt orelaterat.

X blames users for Grok-generated CSAM; no fixes announced

Critics call for App Store ban after Grok sexualized images of minors.

X stänger av Groks bildfunktion för gratisanvändare

Så har X till sist gjort något i sin tjänst för att komma till rätta med att AI-boten Grok har använts för att digitalt klä av människor. Även minderåriga. Men istället för att montera skyddräcken som gör att Grok helt enkelt inte ska kunna skapa denna slags bilder så har X valt ett annat spår.

Man stänger nu av Groks funktion att skapa och redigera bilder för gratisanvändare. Det krävs numer betalabonemang för att att göra detta.

Det är en reaktion på att X har hotats av utredningar och potentiella böter (eller värre straff) i bland annat EU, Storbritannien och Indien. Det återstår dock att se om det kommer vara tillräckligt. Det ser med andra ord ut som att betalande användare kan köra på precis som vanligt.

Visst. X har redan tidigare sagt att de kommer att agera mot användare som skapar otillåtna bilder och tänker sig att de som betalar är ännu mindre sugna på att bli avstängda. Men problemet är förstås att även spammare inte har några problem med att betala och skapa nya konton i parti och minut.

Och om man så vill: det går fortfarande fint att skapa deepfake-nakenbilder med Grok. Men nu måste du betala för det. Till Elon.

Grok turns off image generation for most users after it removed clothing from children

X has stopped its AI system for generating images for most of its users – after it was used to generate abusive pictures of women and children for days. The Grok system has brought widespread outcry in recent days after it was used to repeatedly generate sexually explicit and violent images.

Utah låter AI skriva ut medicinrecept

Spontana första reaktion: what could possibly go wrong? Utah har som första delstat i USA (och, gissar jag, som första land eller region överhuvudtaget) dragit igång en pilot som låter AI skriva ut medicinska recept.

Nu handlar det inte om att skriva ut recept från scratch. Istället innebär testet, som drivs av startupen Doctronic, att en AI-tjänst kan förnya recept för 190 ”vanliga, receptbelagda mediciner”. Och det gäller dessutom bara för patienter med ”kroniska åkommor”. Sist men inte minst är vissa mediciner undantagna – mer specifikt sådana som är lätt att bli beroende av. Där krävs fortfarande mänsklig handpåläggning.

Tillbaka till min inledande retoriska fråga. En som besvaras rätt utförligt i artikeln här nedan. Men om vi bortser från allt som potentiellt kan gå fel så är ambitionen att på det här sättet få ned kostnaderna för medicin. Till att börja med kommer varje förnyelse kosta 4 dollar, men planen är att initiativet på sikt ska omfattas antingen av försäkring eller en ”årlig avgift”.

Jag applåderar med andra ord initiativet som helhet och hoppas att det faller väl ut. Det finns stor potential för AI-användning på olika sätt inom just vård och medicin, men det finns förstås också stora utmaningar och potentiella problem. Oavsett en pilot värd att följa.

Utah Becomes First State to Let AI Prescribe Medication

The startup offering the renewals is eyeing nationwide approval.

IoT – internet of things

Nvidia släpper öppen AI-modell för självkörande fordon

Intressant drag från chiptillverkaren Nvidia: en öppen modell för självkörande fordon.

Alpamayo 1, som modellen heter, är så kallad ”open weight”, som är typ open source för AI-modeller. Med den skillnaden att de inte inkluderar själva träningsmaterialet, vilket gör att det inte att exakt återskapa samma lösning som det Nvidia själva kan ta fram baserat på modellen. Men det är oavsett en modell som andra ska kunna använda och bygga vidare på och med.

Två saker känns extra intressanta: den ena är att den enligt Nvidia är ”byggd för nivå 4-autonomi”, vilket är den klassning för självkörande fordon som ska innebära att de kan köra lika bra om en mänsklig förare. Ja, eller redan nu kan väl självkörande fordon, på lägre nivåer, köra betydligt bättre än många mänskliga förare. Men vi pratar inte bara om att följa lagar och regler och ha lite sunt förnuft när man kör, utan att bilarna också kan hantera exempelvis olika avvikande situationer lika bra som en mänsklig förare.

Som när ett strömavbrott i San Francisco för några veckor sedan slog ut trafikljus, vilket ledde till att självkörande Waymo-bilar blev stående, oförmögna att kunna köra vidare därför att de inte ”visste” vad de skulle göra. Och eftersom deras lite för högt uppskruvade säkerhetsföreskrifter gjorde att de blev stående.

Den andra intressanta saken är därför att Alpamayo också är byggd för ”resonemangsbaserade autonoma fordon”. Vilket jag tolkar som att de kan hantera just ovanstående. Ja, ”resonemang” behövs ju även i normaltrafik, men ännu mer när saker och ting av någon anledning inte längre följer planen.

Samtidigt som nyheten om Alpamayo-modellen meddelade Nvidia dessutom att de har börjat samarbeta med Mercedes-Benz för självkörande fordon på nivå 2 – vilket innebär att bilar kan klara av rätt mycket normalkörning själv, men alltid kräver att en människa sitter bakom ratten och kan gripa in vid behov. Jag antar att Alpamyao-modellen, eller åtminstone en variant av den, är inblandad här.

NVIDIA Alpamayo

Build safe, transparent Level 4 autonomy with NVIDIA Alpamayo-open AI models, simulation, and datasets that enable vehicles to perceive, reason, and act with human-like judgment.

Autoliv tar fram krockkudde och fällbar ratt för självkörande bilar

En rätt given sak. Men som leder till följder som jag inte tänkt på.

Först det givna: Autoliv har tagit fram vad som ska vara världens första fällbara ratt. En ratt som alltså kan fällas in när den inte behövs. Mer specifikt: när bilen kör själv. Då behövs ju inte ratten och leder till mer utrymme i kupén.

Samtidigt så gör det i sig också bilen lite säkrare. Inte det självkörande i sig, som visserligen också har potential att vara säkrar än många mänskliga bilförare, utan att det blir lättare att ta sig ur bilen vid en olycka om det inte finns en ratt i vägen. Ja, det blir förstås enklare även när olyckan inte har varit framme.

Ratten är däremot kvar och kan fällas ut vid behov. Vi är ju trots allt inte riktigt framme vid att bilar kan köra helt själva. Varken tekniskt eller juridiskt.

Men så kommer vi också till det jag inte tänkte på: om ratten inte längre sitter där den brukar – men ändå finns kvar – så försvinner också krockkudden på förarsidan. Därför har Autoliv tagit fram en ”sekundär” krockkudde som ska kicka in vid behov när ratten är i infällt läge.

Vi är som sagt var inte där när självkörande bilar är självklar vardag. Men det kommer bli intressant att följa utvecklingen kopplat till just självkörande fordon. Hur det teknikhoppet kan förändra såväl fordonsdesign som städer.

Svenska fällbara ratten i produktion redan i år – ny krockkudde utvecklad

Världens första fällbara ratt anpassar krockskyddet när bilen körs autonomt. Lösningen har utvecklats av Autoliv och ska användas i en robotbil planerad att lanseras i år.

Meta pausar den globala utrullningen av sina Ray-Ban Display-glasögon

Där ser man. Meta pausar den globala utrullningen av sina smartglasögon Ray-Ban Display. Fast inte av den anledning jag trodde när jag först läste rubriken i artikeln nedan.

Display är den modell av Ray-Ban-samarbetet som har en inbyggd smartskärm, där man exempelvis ska kunna se inkommande meddelanden eller få up väganvisningar. De släpptes i höstas, men då bara i USA.

Tanken var att de skulle lanseras i Frankrike, Italien, Kanada och Storbritannien i början 2026, men de planerna har nu skjutits på framtiden. Och anledningen är inte, som jag trodde, problem med enheterna eller något juridiskt. Utan på grund av för hög efterfrågan.

Det är med andra ord en lång väntelista för att få tag i ett par Display-bågar och Meta vill helt enkelt hinna ikapp med den efterfrågan innan de öppnar upp för fler konsumenter.

Nu säger Meta själva att den andra anledningen till eftersläpningen är ”begränsat saldo”. Meta kan med andra bara ha tagit fram en väldigt liten upplaga. Kanske för att de inte trodde att bågarna skulle sälja mer än så, kanske just för att skapa lite FOMO-hype kring dem.

Men oavsett så är efterfrågan enligt Meta större än tillgången. Och det känns trots allt rimligt, med tanke på att Meta fick en oväntad hit med de första Ray-Ban-modellerna. Det ser ut som att det fortsätter med Display-modellen.

Meta har länge försökt få till en egen hårdvarubas för att minska beroendet av främst Google och Apple som mellanlager. Det har gått… sådär. Men nu ser det ut som att de trots allt är något på spåren. De framgångarna har lett till att ungefär alla techjättar nu försöker ta fram sina egna smartglasögon. Eller rättare sagt: att de satsningarna har plockats upp igen, efter att rätt mycket lagts i malpåse.

Meta pauses international expansion of its Ray-Ban Display glasses | TechCrunch

Meta had originally planned to launch the glasses in France, Italy, Canada, and the U.K. in early 2026.

Metas smartglasögon får handskrift och teleprompt

En av utmaningarna med de flesta wannabe-smartmobilersättarna är att de inte har all funktionalitet i en enhet som kan kombinera text, video och tal. Nu har Meta lagt till en ny funktion i sina smart-Ray-Ban-glasögon som är tänkt att lösa en av svagheterna: handskrift.

Och, ja, det är precis nästan exakt vad det låter som. Man skriver för hand det man vill skriva och skicka med glasögonen. Och det verkar som att man ska skriva med fingrarna på valfri yta. Och det… känns sådär lättanvänt. Eller… rätt meningslöst. Men hej. Vad vet jag. Kanske är sjukt intuitivt smidigt – även om det i min värld nog blir långsammare för de flesta användare.

Då känns den andra nyheten i Meta-glasögonen betydligt mer relevant och rätt: en teleprompt. Det går alltså att få upp text på linsen som man kan prata efter. Däremot ser det ut som att prompten kommer i form av ”kort”, ungefär som talarkort. Virtuella sådana, projicerade på ena linsen. Lär förmodligen inte funka jättebra om man är nära publiken, men är sannolikt tänkt för större samlingar och salar.

Meta is adding a teleprompter and virtual writing to its Ray-Ban Display glasses

The Meta Ray-Ban Display glasses are getting support for a few new features, including EMG handwriting with Meta’s neural band and a built-in teleprompter.

Samsung gör det möjligt att stänga kylskåpsdörren med rösten

Okej, det här är en funktion som jag inte visste att jag saknade förrän jag läste om Samsungs senaste kylskåpsnyhet: stäng dörren med rösten.

Ja, och det går även att öppna dörren med rösten. Men det jag nu inser att jag har saknat är möjligheten till handsfreestängning. För alla de där gånger när jag (fast jag inte borde) har lämnat kylskåpsdörren öppen för länge så att kylskåpet börjar pipa – precis när mina händer är fullt upptagna med något annat matrelaterat.

Gotta gemme somma dat.

Voice control comes to Samsung’s smart fridges

Shut the fridge door!

Säg hej till AI-toaletter

ÄNTLIGEN! Tycker du det är jobbigt att det är för lite AI inne på toaletten? Fear not! Vovo har din rygg. Nu lanserar företaget Vovo just AI-toalett.

Vovos smarttoalett (nyordlistan 2027) bjuder på saker som automatisk öppning och stängning av toalettlocket, automatiskt spolande, bidetfunktion och uppvärmd toalettsits.

Men det är förstås inte de här sakerna som är det riktigt AI:iga. Toaletten bjuder också på saker inbyggd urinanlysfunktion med tillhörande väggmonitor för att se resultatet. För det är ju det man vill titta på när man är på muggen.

Skämt åsido. Bland övriga funktioner finns också en funktion som automatiskt kan skicka notiser om en toalett inte har använts på 12 timmar. Notiser som kan gå till närstående.

Vi pratar med andra ord om en toalett som primärt vänder sig till äldre användare. När det kan vara extra viktigt att hålla koll på hälsan. Särskilt om de bor ensamma. Det är med andra ord ett intiativ väl värt att applådera. En lösning som med andra ord är… skitbra.

Smart toilets bring AI to the bathroom at CES 2026

AI is everywhere at this year’s Consumer Electronics Show, including one appliance where you would never expect to find it

Ekonomi och finans

xAI tar in 20 miljarder dollar

För någon vecka sedan var Elon Musks AI-bot Grok inblandad i ännu en skandal, när det visade sig att Grok gladeligen klär av människor. Även minderåriga sådana. Det verkar dock inte hindra AI-investerarkollektivet. Nu tar Musks AI-bolag xAI 20 nya dollarmiljarder.

Det var 5 miljarder mer än den ursprungliga planen och pengarna kom från namn som Nvidia, Cisco och de statliga investeringsfonderna i Qatar och Förenade Arabemiraten.

Det verkar som att de nya pengarna har tagits in till en värdering om över 200 miljarder dollar, vilket i så fall skulle göra xAI till världens femte största startup värderingsmässigt. Ett pinnhål efter konkurrenten Anthropic, med sin värdering på 350 miljarder.

Elon Musk’s xAI raises $20 billion as Grok is investigated for deepfakes

Elon Musk’s AI company xAI has raised $20 billion in Series E funding round.

Anthropic på gång att ta in ytterligare 10 miljarder dollar

Det verkar vara en sån vecka. Först kom beskedet att Elon Musks AI-bolag xAI tar in 20 miljarder dollar till en värdering över 200 miljarder dollar och nu har Techcrunch bekräftade uppgifter som säger att Claude-ägaren Anthropic även de ska ta in skitmycket pengar.

I Anthropics fall ska det handla om 10 miljarder dollar. ”Bara” hälften så mycket som konkurrenten xAI, alltså. Men i gengäld verkar Anthropic dra längsta strået när det kommer till värdering på bolaget: 350 miljarder dollar enligt uppgifterna.

Anthropic reportedly raising $10B at $350B valuation | TechCrunch

Anthropic is reportedly in talks to raise $10 billion at a $350 billion valuation, marking its third mega-round in a year.

Strava ansöker om börsnotering

Om du använder appar för att mäta din träning är det förmodligen hyfsat stor sannolikhet att Strava finns i din mobil. Särskilt om cykling är en av dina träningsformer. Och nu ser det ut som att Strava snart kommer att rulla in på ett nytt ställe: börsen.

Strava har nämligen, enligt The Information, lämnat in en börsansökan. En konfidentiell sådan, vilket innebär att siffrorna i ansökan inte är offentliga, till skillnad från en vanlig börsansökan. Vi har med andra ord inte fått någon insyn i företagets ekonomi än, eller när Strava har som plan att ta steget in på börsen.

Det återstår alltså att se när den som är sugen kan köpa aktier i Strava. Det kan ju till och med bli så att det inte blir någon börsnotering i slutändan av någon anledning.

Men Stravas ansökan är oavsett ännu ett tecken på att börsnoteringsmarken inom tech håller på att tina upp.

Strava makes confidential IPO filing as subscriptions and revenue grow – SiliconANGLE

Strava makes confidential IPO filing as subscriptions and revenue grow – SiliconANGLE

Etiketter Alpamayo, Anthropic, Autoliv, Cisco, Doctronic, Google, Grok, Mercedes-Benz, Nvidia, Samsung, Strava, Vovo, X, XAI

Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 51 2025 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 19 december 2025
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 51 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

Mobilt

Snart möjligt att få iOS-notiser i tredjepartsklockor

Snart blir det möjligt för den som har en smartklocka eller annan liknande wearable från ett annat märke än Apple att ändå få upp iOS-notiser där. I betaversionen för iOS 26.3 finns det här stödet med.

Det är med andra ord ännu ett drag från Apple att göra iOS mer öppet. Ja, eller det är ännu ett sätt att försöka undvika smisk från EU för att iOS är för stängt. Det är med andra ord en följd av Digital markets act, där just iOS har klassats som en ”gatekeeper” som måste göra mer för att släppa in konkurrenter på olika sätt.

Så ja. Funktionaliteten kommer bara vara tillgänglig i EU. Vilket förmodligen kommer att innebära att funktionen inte kommer att fungera för EU-medborgare som åker utanför unionens gränser.

iOS 26.3 Adds Notification Forwarding Option for Third-Party Wearables

iOS 26.3 adds a new ”Notification Forwarding” setting that allows incoming notifications on an iPhone to be forwarded to a third-party device. The setting is located in the Notification section of the Settings app under a new ”Notification Forwarding” option.

Ekonomi och finans

iRobot går i konkurs

Ett rätt ikoniskt bolag tar ned skylten. Roomba-robotdammsugartillverkaren iRobot går i konkurs efter 35 år.

Ja, eller företaget har ansökt om så kallat Chapter 11-konkursskydd i USA och kommer att köpas upp av kinesiska företaget Picea Robotics (tydligen en av iRobots leverantörer, ironiskt nog). Den löpande verksamheten ska inte påverkas enligt bolagets kommunikation.

Nu kommer inte det här som en blixt från klar himmel, med tanke på att iRobot har haft problem ett tag i takt med att konkurrensen från inte minst kinesiska tillverkare har hårdnat. Trumps tullar på företagets tillverkning i Vietnam verkar ha blivit den definitiva spiken i kistan.

iRobot var på gång att köpas upp av Amazon för några år sedan, men den affären föll i bitar när myndigheter började flagga för att samgåendet inte skulle godkännas. Sedan dess har ingen ny friare dykt upp och nu har iRobots resa alltså nått vägs ände.

iRobot var pionjärer på robotdammsugarområdet och som många som är snabba på banan så dominerade de marknaden. Men det hjälpte inte i det långa loppet.

Jag ska fundera på hur jag ska berätta om konkursen för min Roomba hemma i lägenheten. Kan bli ett svårt samtal.

How iRobot lost its way home | TechCrunch

iRobot survived three decades of competition, but couldn’t survive European regulators killing its Amazon buyout. Now it’s being taken over by its own supplier in bankruptcy court.

Lovable värderas till över 6 miljarder dollar

Ny jättevärdering för svenska AI-raketen Lovable. Vibekodningsstartupen är nu värd 6,6 miljarder dollar. Eller strax över 60 miljarder svenska kronor.

Den nya värderingen kom i samband med den senaste finansieringsrundan, som fyllde på Lovable-kassan med 330 miljoner dollar. Pengarna kom direkt eller indrekt (som via investeringsgrenar hos företagen) från namn som Google, Nvidia, Salesforce, Databricks, Atlassian och Hubspot.

Och – lite mer otippat – skådespelerskan Gwyneth Paltrow. Fast då i egenskap av partner på Kinship Ventures.

Lovable stänger ny miljardrunda – techgiganter går in

Lovable tar in 3 miljarder kronor till en värdering på över 60 miljarder kronor.

Warner Bros. accepterar inte Paramount Skydance fientliga bud (igen)

Nästa kapitel i dokusåpan ”vem får köpa Warner Bros.”: Warner Bros. ger Paramount Skydances fientliga motbud tummen ned.

För någon vecka sedan landade nyheten att Netflix vunnit budstriden om Warner Bros. Åtminstone studio- och strömningsverksamheten. Men Netflix ville inte ha hela Warner Bros. Discovery. Saker som de vanliga tv-kanalerna Discovery och CNN.

Den sistnämnda vill Donald Trump däremot gärna äga. Så Paramount Skydance, som redan fått avslag på sitt bud, la samma bud en gång till. Varför? Därför att MAGA-högern gick i taket efter beskedet om att Netflix skulle få köpa Warner Bros. Helt enkelt därför att Netflix är alldeles för woke.

Ja, och därför att Paramount ägs av David Ellison. Son till Donald Trumps kompis Larry Ellison. Som kort efter beskedet att Netflix vunnit ringde Donald Trump och beklagade sig över affären.

Och en stor skillnad mellan Netflixs och Paramounts bud? Paramount erbjuder sig att köpa hela Warner Bros. Discovery. Inklusive CNN. Som då i praktiken skulle ägas av Donald Trump.

Men nu har Warner Bros. styrelse avfärdat Paramounts bud igen. De rekommenderar aktieägarna att istället godkänna Netflix-budet, som de anser är bättre för Warner Bros.

Det betyder förstås inte att saken är klar för Netflix. Först ska alltså aktieägarna ta ställning till buden. Men sen är det upp till konkurrensmyndigheter att utvärdera affären ur ett marknadsperspektiv. Huruvida affären riskerar att sabba konkurrensen på marknaden därför att Netflix blir en för dominerande spelare.

Och det kommer givetvis bli en helt oberoende myndighetsutredning i USA. Där Vita huset givetvis inte alls kommer ha några åsikter i frågan. Eller försöka utöva någon slags påtryckning.

Ja, bortsett från att Donald Trump har sagt att det är ”ett måste att CNN säljs”. Men bortsett från det kommer det inte komma några åsikter eller några slags påtryckningsförsök från Vita huset.

Warner Bros. Discovery rejects Paramount’s hostile bid

Warner Bros. Discovery’s board has formally rejected the $108 billion takeover bid from Paramount Skydance.

SpaceX bekräftar börsplaner för 2026

Elon Musks rymdbolag SpaceX har nu bekräftat planerna på en börsnotering under 2026. Ja, eller i det närmaste bekräftat. Det är visserligen inte ett officiellt uttalande, men företaget har nu informerat sin personal om planerna. Så så officiellt är det åtminstone.

Nu måste det här inte betyda att det faktiskt blir en notering under nästa. En massa saker kan hända som gör att planerna skjuts på framtiden eller helt ställs in. Men med största sannolikt kommer det att ske. Och sannolikt under andra halvan av nästa år.

Det återstår också att se vilken värdering som SpaceX kommer att sikta på. Enligt spekulationer talas det om att det kan bli den största börsnoteringen någonsin. Med en värdering på 1,5 biljoner dollar.

SpaceX sets $800B valuation, confirms 2026 IPO plans, Bloomberg says

SpaceX is moving forward with an insider share sale that values Elon Musk’s rocket and satellite maker at about $800B, setting up what could be the largest initial public offering of all time, Bloomberg’s Loren Grush and Edward Ludlow report.

Amazon förhandlar om att investera över 10 miljarder dollar i Open AI

Once is not enough. Eller nåt. Amazon är redan ett av företagen som har investerat i Claude-ägaren Anthropic. Men nu ser Amazon ut att vara sugna på lite helgardering. Eller åtminstone satsa på fler hästar: enligt uppgifter förhandlar Amazon och Open AI om investering.

Det sägs handla om att Amazon är beredda att investera över 10 miljarder euro i Open AI, till en värdering på över 500 miljarder dollar.

Om investeringen blir helt i pengar så är det ett tillskott som Open AI verkligen behöver. När Disney för någon vecka sedan köpte in sig Open AI för 1 miljard dollar hette det att 1 miljard dollar, i den takt som Open AI just nu bränner pengar, räcker i 3-4 veckor. 10 miljarder skulle i så fall räcka i lite över ett halvår.

Nu är det inte bara de här pengarna som Open AI har, som tur är. Men det visar oavsett vilket jättebehov AI-bolagen som inte har några egna pengar att investera har av riskkapital.

Och vad ska då pengarna användas till? Bland annat till att köpa Amazons egna AI-chip för AI-modellstränandet. Och säkerligen en hel massa molntjänstkapacitet från Amazon AWS.

Det är med andra ord ännu en affär där ett AI-infrastrukturbolag ger ett AI-bolag pengar så att AI-bolaget kan köpa produkter och tjänster från AI-infrastrukturbolaget så att AI-bolaget kan fortsätta driva på AI-utvecklingen så att AI-infrastrukturbolagets intäkter och aktiekurs kan hållas uppe.

Amazon Set to Waste $10 Billion on OpenAI

Amazon reportedly plans to invest $10 billion into OpenAI, a firm swarmed by competition. Clearly, Amazon is trying to buy its way into the AI market.

AI-bubblan börjar likna finanskrisen 2008

När det kommer till AI-utvecklingen så dyker ”bubbla”-ordet upp lite då och då. Och jämförelser med dotcom-kraschen. Men nu dyker det upp paralleller med en annan kris: finanskrisen 2008.

För alla som minns den roliga perioden så brakade världsekonomin ihop rätt totalt under några år. Allt började lite förenklat med kreativ bokföring i den amerikanska bostadsmarknaden. Något som eskalerade till en global kris som utlöste räddningsaktioner mot banker som gamblat lite väl mycket med spararnas pengar.

En stor anledning till finanskrisen var så kallade CDS:er. Eller credit default swaps. En slags ”försäkring” som banker tog ut för att skydda sig mot dåliga lån. Tanken var att banker kunde försäkra de medvetet riskfyllda lån som de hade tagit ut till grupper som hade hög risk att inte kunna betala sina lån. I det här fallet: amerikanska bolåntagare.

Upplägget var i sig rätt enkelt. Banker samlade en massa bolån i stora ”korgar”. Bland dessa fanns fanns en hyfsat stor andel risklån. Men risken att bolåntagare inte betalar sina lån är överlag låg. Man måste ju ha någonstans att bo.

Men precis det hände. Och när bolåntagarna inte kunde betala så löste bankerna ut försäkringarna som de tagit på sin utlåning. Väldigt många banker började göra det. Samtidigt. Vilket gjorde att ”försäkringsbolagen” inte kunde betala ut till bankerna. Vilket gjorde att bankerna började falla.

Och nu är CDS:erna tillbaka (ja, eller de har väl funnits i mindre omfattning ända sedan finanskrisen). Fast den här gången handlar det inte om fastigheter, utan om AI.

Enligt siffror från DTCC (som ska vara ett ”finansinfrastrukturbolag”) har ett antal ”tech groups” (Google, Amazon, Broadcom, CoreWeave, Meta, Microsoft och Oracle) börjat ta ut CDS:er, alltså försäkra lån och investeringar som de bedömer har stor risk att inte återbetalas. Sedan början av september har antalet CDS:er av denna typ ökat med 90 %. Vi kan anta att mönstret är liknande hos andra investerare.

Visst. Investering innebär en risk, som det står på typ alla ställen där man kan investera i någon form. Och att investeringar misslyckas är löpande vardag. Det hanteras regelbundet i företags bokföring.

Men vad vi ser nu är att företagen som har plöjt ned hysteriskt mycket pengar i AI-utveckling, både hos sig själva och i rena AI-bolag, bara senaste kvartalet har börjat titta på att säkra sina investeringar. Ännu en signal på att inte ens de själva känner att AI-investeringarna just nu ligger på hållbara nivåer. Och de gör det via det finansiella verktyg som alltså var en stor del i starten av finanskrisen 2008.

Det återstår att se hur mycket kanariefågel det är den här gången.

Trump Media går samman med ett kärnfusionföretag

Den förmodligen mest självklara och rimliga nyheten 2025.

Total meltdown.

Trump Media is merging with a nuclear fusion company

Trump Media & Technology Group, the company behind Truth Social, is merging with nuclear fusion firm TAE Technologies.

Övrigt

“Slop” är årets ord enligt Merriam-Webster

Då vet vi det. Årets ord enligt ordlisteförlaget Merriam-Webster är “slop”.

Extremt otippat.

Merriam-Webster names ”slop” the word of the year for 2025

The word of the year is ”Slop,” according to the people at Merriam-Webster who decide what words mean.

Buffer släpper en egen Wrapped

Har även Buffer en egen Wrapped? Klart även Buffer har en egen Wrapped.

Because Wrapped.

Etiketter Amazon, Apple, Atlassian, Broadcom, Buffer, CNN, CoreWeave, Databricks, Discovery, DTCC, Google, Hubspot, iRobot, Kinship Ventures, Lovable, Merriam-Webster, Meta, Microsoft, Netflix, Nvidia, Open AI, Oracle, Paramount, Paramount Skydance, Picea Robotics, Roomba, Salesforce, SpaceX, Trump Media, Warner Bros., Warner Bros. Discovery

Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 47 2025 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 21 november 2025
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 47 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

Ekonomi och finans

Microsoft och Nvidia miljardinvesterar i Anthropic så att Anthropic kan köpa tjänster från dem

Ännu ett exempel på det som allt mer börjar kännas som en riktigt jobbig AI-bubbla. Microsoft och Nvidia investerar i Google- och Amazon-backade Anthropic.

Vi tar det från början.

Microsoft och Nvidia kommer alltså båda att investera i AI-bolaget Anthropic, som står bakom AI-boten Claude. Microsoft har gått med på att investera upp till 5 miljarder dollar, medan Nvidia dubblar det.

Anthropic fyller alltså på kassan med 15 friska dollarmiljarder. Välbehövligt, med tanke på att de – precis som alla renodlade AI-bolag – blöder hysteriskt mycket pengar varje månad.

Men Anthropic åtar sig i gengäld att köpa Azure-kapacitet från Microsoft för 30 miljarder dollar. Dubbelt så mycket som pengarna de nu totalt får in, alltså.

Så även i det här fallet ger alltså ett AI-infrastrukturbolag (Microsoft) ett AI-bolag (Anthropic) en massa pengar så att de senare kan köpa produkter och tjänster från de förra. Och i just det här fallet så kommer betalar dessutom det andra AI-infrastrukturbolaget (Nvidia) pengar till AI-bolaget så att AI-bolaget köper från Microsoft så att de i sin tur kan köpa produkter och tjänster från Nvidia.

AI-ekonomins avancerade finansiella konstruktioner börjar vid det här laget få finanskrisens kreativa bokföring att framstå som ett under av enkelhet och transparens. Och vi vet ju hur det slutade den gången.

Microsoft, NVIDIA and Anthropic announce strategic partnerships – The Official Microsoft Blog

Anthropic to scale Claude on Azure Anthropic to adopt NVIDIA architecture NVIDIA and Microsoft to invest in Anthropic Today Microsoft, NVIDIA and Anthropic announced new strategic partnerships. Anthropic is scaling its rapidly-growing Claude AI model on Microsoft Azure, powered by NVIDIA, which will broaden access to Claude and provide Azure enterprise customers with expanded model choice and new capabilities.

Googles VD börjar oroa sig för en AI-bubbla

Man vet att det nog finns en hel del fog för spekulationerna om att vi är mitt i en AI-bubbla som får allt tunnare väggar när VD:n för ett av bolagen som har tjänat mest på AI-vågen uttrycker oro.

Det är ganska exakt vad Google-VD:n Sundar Pichai gjorde i en BBC-intervju i veckan.

Ja, eller han uttryckte sig inte så konkret. Istället konstaterade han att investeringarna i AI just nu ”har irrationella element”.

Visst. Aktiemarknaden och riskkapital har alltid till rätt stor del byggt på någon slags kombination av FOMO, grupppsykologi och vilda gissningar. Och Pichai är som synes väldigt diplomatisk i sin formulering.

Men det är svårt att inte se det som en växande oro att Google och de övriga bolagen har fastnat i ett allt snabbare skenande tåg som ingen törs hoppa av eller försöka bromsa.

Google CEO Admits ’Elements of Irrationality’ Have Led to an AI Bubble

No company is safe, Google CEO Sundar Pichai says.

Klarna lanserar delbetalning via Apple Pay i Sverige

Klarna breddar ett av sina samarbeten till fler länder. Det handlar om företagets välkända delbetalningsupplägg ihopkopplat med Apple Pay.

Nu lanseras det här samarbetet i tre länder till: Danmark, Spanien och Sverige. Det blir nu alltså möjligt att dela upp ett köp som görs med Apple Pay och betala det via Klarna.

Dessutom kommer ännu ett land snart att också få funktionen: Frankrike får tillgång de närmaste veckorna.

Apple Pay Now Lets You ’Pay Later’ With Klarna in Three More Countries

Klarna is now available as a buy-now, pay-later option when using Apple Pay in Denmark, Spain, and Sweden, with France to follow in the coming weeks. This financing option lets you pay for your Apple Pay purchase in monthly installments. Klarna was already available via Apple Pay in the United States, Canada, and the United Kingdom.

Övrigt

EU-kommissionen föreslår förenklad cookie-lagstiftning

No more cookies! Ja, eller kanske inte färre cookies, men däremot färre antal cookie-popuper. Om EU-kommissionen får som den vill. Nu har den lagt fram ett förslag om förenklad cookie-lagstiftning.

Det har ett tag ryktats om att något kommer att hända på cookie-området i EU. Och att ett förslag skulle presenteras idag. Däremot visste vi inte med säkerhet vad EU vill ändra för att förenkla allas liv.

Det EU nu föreslår är att sajter inte ska behöva hantera samtycken lokalt. Istället ska vi som användare kunna ”sätta sina integritetsinställningar centralt” och att det skulle kunna vara ”exempelvis via webbläsaren”.

Så trista nyheter för alla cookie-samtyckesplattformar. Ja, eller så kan de nu ställa om till att konsulta sajtägare för hur de ska bygga sina sajter så att de matchar de inställningar som har gjorts centralt. Sajter måste nämligen ”respektera” inställningarna som användaren har gjort. Så det behövs någon slags ombyggnation i sajten för att få till det.

Och innan det kan göras så måste webbläsarna ha byggt stödet, så att sajter vet vad de sa bygga mot. Som att man hittar standarder för olika slags cookies, exempelvis indelningsmässigt.

Nu kanske jag är lite elak här, men jag kan inte låta bli att tänka att Google kommer att försöka lösa det på annat sätt i Chrome än vad det blir i Safari eller, tja, vilken annan webbläsare som helst som inte ägs av ett företag som är beroende av massa annonser för sina intäkter. (Sen tror jag att webbläsarföretagen kommer tycka att det är… sådär kul att ansvaret nu knuffas över på dem i EU.)

Gällande vad sajter kommer eller inte kommer behöva be om samtycken för – eller rättare sagt vad de måste respektera användarens inställningar om – hittar vi ”harmlös användning”. Inte alls potential för tolkningssvängrum där.

Överlag så kommer det förstås nu bli enklare att mickla runt med dolda försök att inte be om samtycken för kommersiell spårning, så det blir intressant att se hur efterlevnaden ska kontrolleras.

Det återstår att se exakt vad det blir när förslaget blir lag. ”Förmodligen” inte förrän nästa år och det kommer finnas någon slags övergångsperiod där man kan få ha en enklare cookie-lösning (men beroende på hur lång tid det tar innan en ”central lösning” är på plats så känns det som att det är enklast att fortsätta som idag för alla som redan har en cookie-banner uppe).

Det återstår för övrigt också att se OM EU-kommissionens förslag till förändring blir lag. Det skickas nu till parlamentet för omröstning. Känns som ett förslag som inte borde ha några som helst svårigheter att segla genom en omröstning där. Om det inte hade varit så att kommissionen har klumpat ihop det här förslaget med GDPR-förändringar. Som uppluckring vad gäller företags rätt att träna AI-modeller på personuppgifter…

Europe’s cookie nightmare is crumbling

The European Commission is changing how cookie prompts work in Europe. You’ll soon be able to use browser preferences instead of per-site pop-ups.

Cloudflare sänker webben – igen

Ganska exakt en månad efter det att Amazons molntjänst AWS gick ned och drog med sig halva internet och sisådär tre veckor efter det att Microsofts motsvarighet Azure sänkte andra halvan när den dök så var i veckan dags igen. Den här gången var det Cloudflare som havererade.

Det blev varken ett lika långt eller lika omfattande internetras som när AWS och Azure gick ned. Men bland de tjänster som drabbades fanns X och ChatGPT (man riktigt kunde höra den globala paniken när den sistnämnda dök). Men också, ironiskt nog, Downdetector. Den tjänst som håller koll på om en sajt har gått ned.

Det som hände var ingen hackerattack. Istället var det Cloudflare själva som drog undan mattan för en massa sajter på grund av ”en ändring i databassystemets behörigheter” enligt VD:n Matthew Prince. En oopsie, alltså. En… rätt jobbig sådan.

Det är dessutom andra gången som Cloudflares drabbas av stora problem bara i år.

Och på temat ironi: en av Cloudflares huvudprodukter – som många använder dem för – är för att… skydda mot hackerattacker. Cloudflare skyddar alltså sajter från att gå ned. När de själva inte orsakar problemen.

Det var alltså ännu ett exempel på kort tid hur internet har blivit precis det som det byggdes för att INTE vara. Det var tänkt att vara ett nätverk utan centrala noder som är lätta att slå ut. En decentraliserad lösning där kommunikationen alltid kan gå andra vägar. Men numer är internet i praktiken, som bekant, beroende av en handfull megatjänster. (Cloudflare ska användas av en femtedel av alla nätets sajter.) När de får problem så får också hela internet problem.

A massive Cloudflare outage brought down X, ChatGPT, and even Downdetector

A massive Cloudflare outage on Tuesday morning affected many apps and services on the internet, including X and ChatGPT.

Friheten på internet faller för 15:e året i rad

Internet som koncept – om vi pratar om dagens kommersiella internet som föddes i början av nittiotalet – har alltid varit en fantastiska idé. Och en med en fantastisk potential för att demokratisera kunskap och, tja, bara demokratisera överlag.

Därför är den årliga internetlistan från Freedom House alltid tragisk läsning. Precis som året innan minskar friheten på internet. Och året före det. Och… jag snabbspolar lite här: enligt Freedom House så minskar friheten på internet för femtonde året i rad.

Freedom är en ideell organisation som 1941 har arbetat för att sprida demokrati och mänskliga rättigheter. 2009 publicerade organisationen för första gången sin rapport Freedom on the net. 15 av de 16 år som rapporten har funnits så har friheten på internet alltså minskat. Eller rättare sagt: inskränkts. Och med tanke på att den första rapporten var en testballong som bara tittade på 15 länder så kan vi krasst talat konstatera att friheten av minskat alla år som organisationen har tittat på den.

Visst kan man ha åsikter på saker i rapporten. Den tittar inte på alla världens länder – de nordiska länderna ingår exempelvis inte. Kanske för att vi är för små att bry sig om. Kanske för att vi har känns som trygga hamnar där saker och ting är stabila.

Men som vi vet kan det snabbt blåsa upp till oväntad storm även här. Passande nog så fick Freedom House rejält nedskurna anslag i USA, som en följd av att Trump och hans sektkompisar inte vill finansiera verkligheten eller hyfsat objektiva sanningar. Åtminstone inte så länge som verklighet och fakta inte sammanfaller med alternativa verkligheter och fakta. Framförallt allt inte i andra länder. Som stora delar av Freedom Houses verksamhet.

Och Freedom on the net-rapporten var en del som drabbades av nedskärningarna. Ett ljus långt borta i tunneln var att rapporten ändå kunde bli av, tack vare medel från stiftelser och privatpersoner.

Freedom House har alltid valt rätt drastiska rubriker på sina internetfrihetsrapporter. Årets titel är egentligen rätt intetsägande i det stora hela. Men med tanke på kontexten känns ”An uncertain future for the global internet” synnerligen träffsäker. På precis alla dåliga sätt.

Ett hot som känns betydligt mer akut än spekulationer kring huruvida AI i någon icke-definierad framtid kanske eventuellt om det vill sig illa kommer att utrota mänskligheten.

The revolution will not be televised skaldade Gil Scott-Heron. En 2025-variant skulle kanske kunna vara att nedmonteringen av internet inte kommer att sändas någonstans alls. Definitivt inte på internet.

An Uncertain Future for the Global Internet

The immediate future of internet freedom will depend on how governments deploy incentives for and controls over the next wave of technological innovation.

EU-kommissionen överväger att låta AWS, Azure och Google Cloud omfattas av Digital markets act

Det här kan bli intressant. Något jag inte har tänkt på, men som känns helt rimligt. EU-kommissionen överväger att bredda Digital markets act till att även omfatta molntjänsterna AWS, Azure och Google Cloud.

Digital markets act är den av EU:s två techregleringslagar som omfattar de största av de största. De där plattformarna som vi i praktiken måste gå via för att kunna använda internet – individer såväl som företag. Här hittar vi blanda andra iOS, Android, Instagram, Googles sök, Facebook och Microsoft Windows.

Däremot gäller Digital markets act alltså inte Amazons, Microsofts och Googles molntjänster. Anledningen? Därför att ett av de viktigaste kriterierna för att drabbas av lagen är att en plattform används av minst 10 % av EU:s alla medborgare under en månad. Något som för tillfället innebär 45 miljoner användare.

Men när det kommer till de stora molntjänsterna så blir det svårare att räkna användare. Det är åtminstone därför som de här tjänsterna har sluppit den aktuella lagen.

Men efter att samtliga tre tjänster ha drabbats av spektakulärt stora och långvariga haverier i år (AWS och Azure med bara någon veckas mellanrum för inte så länge sedan) så börjar EU nu alltså tänka om. Och det känns som sagt var helt rimligt. Molnkoncentrationen här i väst (och större delen av världen) är rätt total och omfattar bara någon handfull spelare.

Samtidigt ser vi vad som händer om en konfigurationsändring buggar ur. Då dyker halva internet. Nära nog. Och det var ungefär det som hände både AWS och Azure.

Nu verkar det dock inte som att EU kommer att ställa något slags upptidskrav med tillhörande hot om vite och extremt svettiga böter om molntjänstbolagen schabblar till det. Istället verkar det som att EU riktar in sig på samma krav som överlag gäller för Digital markets act: interoperabilitet. Som att det ska vara enkelt att ta sitt pick och pack och gå från en molnleverantör till en annan.

Med tanke på att den här förändringen verkar vara sprungen ur de stora molntjänsternas haverier så tror jag att EU inte bara tänker att man ska kunna flytta sin verksamhet till en konkurrent för att få bättre pris eller bara för att man har lackat ur på att den gick ned ett halv dygn. Jag misstänker att det också fick tankar på hur det ska vara enklare för företag att, tja, lastbalansera över sin verksamhet till en annan molnleverantör vid riktigt stora haverier.

Blir oavsett intressant att följa. Inte minst eftersom det här kan öppna ett helt nytt Digital markets act-kapitel.

Och ja. Internet föddes för att skapa nätverk med få eller inga centrala noder för att göra det svårt för fienden att slå ut kommunikation. Att internet nu har förvandlats till precis det som det var tänkt att inte var är förstås oerhört ironiskt.

(EDIT: Nu är det officiellt att EU åtminstone har lanserat utredningar mot AWS och Azure. Google ser att slippa undan för tillfället.)

AWS, Azure, and Google Cloud under scrutiny by EU after series of outages

EU regulators are investigating whether AWS, Azure, and Google Cloud fall under the DMA after a large-scale cloud outage. What is the result?

Vad väntar Apple när Tim Cook kliver av som VD?

I förra veckan kom nya spekulationer om att det snart kan vara dags för Tim Cook att kliva av som VD för Apple. Kanske redan nästa år. Kanske redan efter kvartalsrapporten för Q4 (som är Apples Q1-kvartal bokföringsmässigt), ett kvartal där det lutar åt att Apple kan slå till med ännu ett rekordkvartal.

Och… det är ju inte första gången som det har pratats om att Cook kan sluta. Och än så länge har det inte hänt.

Visst. För varje dag som går blir det allt mer sannolikt. Av naturliga anledningar. Cook är dessutom nybliven 65-åring. Pensionsdags.

Så visst skulle det vara lämpligt tillfälle att kliva åt sidan nu. Och som artikeln konstaterar byta ut VD-stolen mot styrelseordförandeposten, som det ofta blir när tongivande VD:ar slutar. Drar Apple till med ett väntat rekordkvartal skulle Cook verkligen sluta med flaggan i topp om han kliver av efter nästa kvartalsrapport. Eller åtminstone meddelar sin avgång.

Själv tror jag fortfarande att Tim kommer hänga kvar till dess att Apple lyckas släppa de där AR/VR/XR-AI-glasögonen som han länge har velat få till. Och då räknar jag inte kompromissen med vardagsrumscyklopen Vision Pro.

Och vad kommer hända när någon annan tar över. Tim Cook var, om man ska raljera, siffernissen. Som tog Apple från 350 miljarder dollar i börsvärde till 4 biljoner. Det känns inte som en slump att tjänsterna har hamnat allt mer i fokus för Apple. Men den som verkar vara hetaste kandidaten att ta över är John Ternus, mångårig Apple-medarbetare som nu är VP för Hardware engineering. Ingenjörs- och hårdvarusidan av Apple, alltså. Hur skulle det påverka företagets inriktning?

Oavsett. En läsvärd artikel om Apples resa under Cook, spekulationerna om hans avgång och vad som nu kan hända. Inte minst för konstaterandet att Tim Cook vid det här laget har varit VD för Apple längre än Steve Jobs sammanlagt var.

Let Tim Cook

Might Tim Cook retire as CEO of Apple in early 2026? There are signs…

Google gör det möjligt för Pixel-mobiler att airdroppa till iPhones – utan att Apple visste om det

Veckans kanske mest oväntade nyhet har, sedan den kablades ut, blivit ännu märkligare. Det handlar om ett samarbete mellan Google och Apple. Eller?

Det började med nyheten att Android-användare nu kan airdroppa iPhone-användare. Ja, eller Android-användare kan köra Googles motsvarighet Quick Share för att skicka trådlösa filer till iPhones på samma sätt som iPhone-ägare kan göra mellan varandra. Till att börja med är det den som har en Pixel 10 som får den nya funktionen.

Det var ett oväntat samarbete mellan Google och Apple. Men som kändes helt rimligt. Som en följd av kraven på mer öppenhet i Digital markets act, exempelvis.

Men det visar sig nu att det… kanske inte alls var ett samarbete. Det verkar istället som att Apple fick veta om funktionen samtidigt som resten av världen. Apple har oavsett inte deltagit i att ta fram lösningen.

Så om man så vill så har Google… jailbreakat iPhonen.

Och vi vet ju alla hur mycket Apple tycker om när folk jailbreakar iPhones. Ännu mer när företag gör det. Bokstavligen talat eller genom att hitta en lucka som kan runda de begränsningar som Apple har satt upp.

Frågan är med andra ord vad som händer nu. Senaste gången det hände var när appen Beeper gjorde det möjligt att koppla ihop Googles meddelandetjänst med Apples iMessage. Det höll i ungefär 25 minuter innan Apple drämde till med stora släggan för att sätta stopp för det ofoget.

Vi får helt enkelt se om Apple kommer acceptera läget (eller om Apple fick information och gav Google okej att göra det på egen hand). Eller om de kommer att försöka punktera initiativet.

Det kommer inte minst bli intressant att se hur EU regerar om Apple väljer den senare vägen. Det är sannolikt ingen slump att Google valde att slå på en hyfsat stor trumma om nyheten – för att på så sätt sätta lite press.

Will Apple Kill Google’s Surprise Android to iPhone AirDrop Interoperability?

Earlier today, Google made a surprise announcement that the Quick Share file transfer feature on Pixel 10 smartphones was able to work with AirDrop, enabling first-party file sharing between Android devices and Apple devices. Typically, Apple and Google work together on cross-platform features, but it turns out that Apple had no involvement this time.

Kidsen har en ny kreativ tolkning av vad diskett-sparaikonen föreställer

Jag har i typ 20 års tid funderat på hur datorerans ”spara”-symbol kommer att tolkas av de som aldrig använt, sett eller kanske ens hört talas om disketter. Nu vet jag.

This is not a floppy disk..🤯 Are you feeling old? It is a vending machine🤷‍♀️ | 👩‍💻 Daniëlle Haneveer | 561 comments

This is not a floppy disk..🤯 Are you feeling old? It is a vending machine🤷‍♀️ | 561 comments on LinkedIn

Köp din egen Fallout-Pip-Boy

Åfysatanjävlaråfysatanjävlaråfysatanjävlar.

Bethesda’s $300 Pip-Boy 3000 replica can measure (harmless) radiation

Bethesda’s now selling a lavishly detailed replica of Fallout 3 and New Vegas’ Pip-Boy 3000 with a functional UI, mini games, and radiation detector.

Etiketter Amazon, Anthropic, Apple, Digital Markets Act, EU, Fallout, Freedom House, Google, Klarna, Microsoft, Nvidia

Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 46 2025 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 15 november 2025
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 46 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

Mobilt

Apple sjösätter nytt intäktsdelningsprogram för miniappar – och får nya intäkter i Kina

Nytt partnerprogram från Apple. För miniappar.

Miniappar är appar (eller spel) som går att köpa inuti en vanlig app. Ett upplägg kan vara de ”spelbutiker” där en användare kan betala för att komma åt olika spel inuti en vanlig app.

Det nya partnerprogrammet innebär att utvecklare som hanterar denna typ av miniappar kan få sänkt Appstore-avgift. 15 % istället för vanliga 30 % (ja, eller nu finns det ju en herrans massa olika avgiftskombinationer, så jag vet in länge vad den ”vanliga” är om jag ska vara ärlig).

För att få ingå i programmet och därmed ta del av den lägre avgiften så krävs förstås att man lever upp till ett antal villkor som Apple ställer upp. Bland annat att den som äger själva ”behållarappen” inte är den som också tillhandahåller miniapparna. Marknadsplatsupplägg med tredjepartssäljare, alltså.

Och precis innan det nya programmet presenterades som kom nyheten att Apple och Tencent har enats i en långbänksförhandling kring just miniappar.

Tencent är hos oss förmodligen mest kända som de som äger Kinas allt-i-allo-sociala app WeChat. En app som alltid har byggt på att användarna har kunnat ”bygga ut” WeChat med ”pluginer” som kallades för miniprogram. Dessa miniprogram bor i WeChat och användarna lägger till dem som de vill ha. Det handlar ofta om olika nyttoprogram som gör att man kan hantera vardagliga sysslor, men kan också vara spel.

Problemet var bara att det hör upplägget, där en app är en ”appbutik” på egen hand, då (och egentligen fortfarande) inte var tillåten enligt Apples regler. Men WeChat fick det enda undantaget. WeChat var helt enkelt så viktig för kineser att Apple inte tordes kasta ut den. Då hade folk övergett iPhonen och gått över till Android i stora drivor.

Apple har förstås velat ha del även av intäkterna som Tencent får när någon köper miniprogram i WeChat, men det har Tencent – lika mycket förstås – inte alls varit lika sugna på. Men nu har de båda företagen alltså kommit överens. Enligt Bloomberg får Apple 15 % av intäkterna vid köp av miniprogram inuti WeChat. Alltså exakt samma summa och upplägg som det nya partnerprogrammet.

Apple breddar helt enkelt Tencent-avtalet till alla utvecklare och hela världen.

Men även om det kan trilla in pengar från andra länder och andra utvecklare så är det Tencent-avtalet som är det överlägset viktigaste. För det är inga små pengar vi pratar om. Bara under Q3 i år drog Tencent in runt 4,5 miljarder dollar på köp av program och spel i WeChat. Utslaget på helåret så skulle det innebära runt 3 miljarder dollar i nya intäkter för Apple bara från Tencent.

Apple will take a mini commission from mini app developers

Apple has announced a new program for mini app developers that slashes in-app commission from 30 percent to 15 percent.

Ekonomi och finans

Softbank säljer alla sina Nvidia-aktier

Japanska techinvesteringsgiganten Softbank har sålt aktier. Inget konstigt med det. Men det som är lite mer uppseendeväckande är vad de har sålt. Och hur mycket.

Det Softbank har krängt är Nvidia-aktier. 2025 års förmodligen hetaste börsbolag. Och de har sålt… alla sina aktier.

I sig är det här egentligen inte så konstigt beteende. Softbank har dumpat alla sina Nvidia-aktier för ett antal år sedan för att sedan köpa mer. Och det senaste köpet var inte långt innan Nvidia-aktien fullständigt exploderade på börsen och gjorde att företaget blev det första börsbolaget någonsin att ett marknadsvärde på såväl 4 som 5 biljoner dollar.

Softbank plockade kort sagt hem vinsten, som är hela poängen med att spara på börsen. Det gav nästan 6 friska biljoner ned i kassan. (Ja, okej. Skatt på det.)

Pengarna ska dessutom användas för att finansiera Softbanks ”AI-satsningar”. Så de sålde helt enkelt av för att kunna investera i nästa Nvidia.

Men att Softbank nu dumpar hela sitt innehav på ett bräde i en tid när aktiemarknaden blir allt mer nojig över att techbolagen investerar sjukt mycket pengar i AI-teknik samtidigt som de där enastående vinsterna som mer eller mindre utovades för ett par år sedan lyser med sin frånvaro. De enda som som tjänar riktigt stora pengar på Ai-vågen är de som säljer Ai-tekniken som behövs för att kunna köra alla AI-modeller och alla AI-tjänster.

I den kategorin hittar vi just Nvidia.

Men problemet är alltså att de stora kunderna är företagen som skapar AI-tjänsterna. Och många av dem har inga egna pengar utan lever i princip helt på andras. Och de som har pengar, som techgiganterna, har redan investerat i en herrans massa kapacitet som för tillfället mer och mer ser ut som att den är överflödig.

Här kan man hävda att bolagen riggar för framtiden. Så att man är redo för alla intäkter som kommer sen. Men här och nu betyder det att företag redan har köpt eller bokat upp det som de har eller ska köpa från Nvidia. Vilket gör att intäkterna ett par år fram i tiden är helt och hållet beroende av att AI-efterfrågan fortsätter att öka i samma takt som den har gjort så här långt.

Signalen som Softbank skickar nu lär inte göra aktiemarknaden gladare. Och det lär också skaka om investeringsleden.

SoftBank Sells Nvidia Stake for $5.8 Billion to Fund AI Bets

Founder Masayoshi Son has been unwinding positions to pay for a plethora of AI projects, from Stargate data centers with OpenAI and Oracle Corp. to robot manufacturing sites in the US. The Nvidia exit coincides with a growing debate about whether spending by big tech firms like Meta Platforms Inc.

Ny miljardinvestering i svenskgrundade Cursor

Ny jättefinansieringsrunda för svenskgrundade AI-kodningsappen Cursor. Företaget ska nu ha tagit in ytterligare 2,3 miljarder dollar till en värdering om 29,3 miljarder dollar. Det ska vara 12 gånger mer än vad bolaget värderades till i januari.

Det är på alla sätt och vis… rätt stora siffror för ett företag som grundades för tre år sedan.

Men inte bara det. Cursor får i och med nya kapitalet också nya tunga namn i ägarlistan: Google och Nvidia.

Coding assistant Cursor raises $2.3B 5 months after its previous round | TechCrunch

Cursor plans to use the capital to continue developing Composer, the AI model the vibe-coding startup released in October.

Övrigt

Wikipedia uppmanar AI-bolag att betala för Wikipedia-innehåll

Jag har ingen aning om hur många biljoner dollar som så här långt har plöjts ned i de stora AI-modellerna och de stora AI-bolagen. Men jag är tämligen säker på att… väldigt lite av de pengarna har gått till Wikipedia. Nu börjar även internets uppslagsverk lacka ur på AI-bolagens gratisätande.

Wikimedia, alltså stiftelsen bakom Wikipedia, gick igår ut med en uppmaning till alla AI-utvecklare att använda sajtens innehåll ”ansvarsfullt” genom att ”försäkra att bidragen är korrekt attribuerade”. Och att innehållet nås genom företagets betalprodukt ”Wikimedia Enterprise platform”.

Att bolagens alltså ska betala för att tanka in innehållet via API istället för att botskrapa ihop det utan att ge ersättning.

Och är det något som AI-bolagen med all önskvärd tydlighet har visat att betala för innehåll är något de verkligen inte vill göra. (De har däremot inget problem att ta in biljontals kronor i investeringskapital eller ta betalt av slutanvändarna för innehållet de har samlat ihop utan att betala.)

Wikipedia har länge varit en av internets viktigaste sajter. Den har inte minst varit en grundbult i Googles sökresultat. Är det något Google gillar så är det tydligt och enhetligt strukturerat innehåll. Precis det som hela Wikipedia består av. Bara för Google att tacka och ta emot.

För ett par veckor sedan skrev jag om hur Wikipedia har märkt en rätt rejäl nedgång i mänsklig trafik. Färre människor besöker sajten. Istället för de svaren via AI-tjänster som ChatGPT. Inte sällan med innehåll som med hög sannolikhet har hämtats från Wikipedia.

So what? säger då AI-evangelisterna. Information wants to be free so that we kan få en massa well and good AI-tjänster billigt. Wikipedia har ju dessutom avstått från traditionell upphovsrätt och upphovsrätt är by the way sååååå mycket före ChatGPT. Vem behöver förresten Wikipedia överhuvudtaget när man har AI-agenter som hittar allt man vill veta?

Enter: jag igen.

Om vi bortser från det moraliska att ge relevant ersättning för arbete som har lagts ned så är Wikipedia-synen ett av AI-utvecklingens största kissa-i-byxan-problem. För mindre mänsklig trafik till Wikipeida betyder sämre kännedom om sajten och svårare att få frivilliga att ställa upp och bidra till den. Det leder också till mindre pengar i form av donationer.

Och allt det gör att AI-modellerna förlorar en av sina viktigaste träningskällor. En som de snarast borde kasta en väldigt stor del av sina investeringspengar efter.

Med andra ord: det känns varmt och skönt nu, när det börjar bli kallt ute. Men en allt sämre Wikipedia gör att AI-utvecklingen – och därmed AI-bolagens egen verksamhet – får byxor som kommer börja kännas riktigt kalla när vintern kommer på riktigt. Och eftersom julrean vid det laget förmodligen är över så kommer ett par nya byxor bli väldigt dyra.

Wikipedia urges AI companies to use its paid API, and stop scraping | TechCrunch

Wikipedia, the online nonprofit encyclopedia, laid out a simple plan to ensure its website continues to be supported in the AI era, despite its declining traffic.

Google går med på att ändra i sina annonsverktyg för att göra EU glada

Tidigare i år åkte Google på EU-däng, när unionen landade i att Google utnyttjade sin dominerande ställning för att lyfta fram sina egna annonsprodukter och låsa in annonsörer i sina lösningar. I ett försök att slippa boten på nästan 3 miljarder euro (och ännu mer undvika ett hot om uppstyckning) så erbjuder Google nu förändringar.

Det handlar om två saker som Google kan tänka sig att skruva om:

Ge publicister möjlighet att sätta olika minimipriser för olika budgivare i Google Ads Manager.
Öka interaoperabiliteten i sina verktyg för att ge publicister och annonsörer större flexibilitet

När domen föll i september så fick Google fram till november på sig att rätta till de saker som EU slog ned på och ovanstående är alltså Googles svar. Och på tal om svar: Google konstaterar att ”vårt förslag helt och fullt adresserar EU-kommissionens beslut utan behov av en uppstyckning som skulle störa verksamheten för och därmed skada europeiska publicister och annonsörer”.

När techjättar säger att deras förslag helt och fullt adresserar kritik som EU har haft så brukar det i praktiken betyda att förslaget inte alls helt och full adresserar kritiken. Snarare tvärtom: att åtgärderna inte på långa vägar är tillräckliga.

Det återstår med andra ord att se hur EU nu kommer att ställa sig till förslaget. Google kommer oavsett att överklaga beslutet, så det här kommer att valsa vidare ett tag tid.

Google Proposes Changes In EU Ad Tech Monopoly Case

Google proposed a number of changes in the €2.95B EU antitrust fine over its ad technology. The changes include changes to Google Ad Manager and increasing the interoperability between its tools. Google still plans to appeal the ruling.

EU utreder Googles anti-spamsajt-policy

Ingen vecka utan en utredning av en techjätte. Senast ut Google. Igen. Och ännu en gång är det Googles sätt att lyfta fram innehåll. Eller rättare sagt: inte lyfta fram det.

EU-kommissionen har satt sitt sikta på Googles så kallade Site reputation abuse policy. Mer specifikt hur det påverkar publicister.

Det EU argumenterar – baserat på klagomål från publicister kan vi nog lugnt ana – är att Google ”använder policyn för att ranka ned innehåll och sajter som tillhör publicister när de inkluderar innehåll från sina företagspartners”. Och att policyn ”direkt påverkar ett vanligt och legitimt sätt för publicister att tjäna pengar på sina sajter och sitt innehåll”.

Och det låter ju inte alls bra.

Men det är tillräckligt för att SEO-världen ska ha gått i taket. Därför att vad policyn förenklat innebär är att Google straffar sajter som lånar ut sina sajter – och därmed rankingpoäng de har hos Google som källor med hög auktoritet – till annonsörer. Men inte nödvändigtvis som en integrerad del av sajten i övrigt, utan ”begravt” på sidor som är frikopplad från resten av innehållet. Typ halvspammiga gästposter vars enda syfte är att få länkar till andra sajter, som därmed kan rida på att en sajt som Google litar på länkar till dem.

Google gillar inte det här sättet att försöka gejma systemet och straffar därför de sajter som väljer att göra det.

Så egentligen är det en sak som är bra för oss användare. Det ironiska i sammanhanget är förstås att publicister accepterar den här typen av intäkter – som de garanterat hade fnyst avfärdande åt för något tiotal år sedan – eftersom andra plattformar nu suger åt sig en massa annonspengar som tidigare hade gått till tidningar och andra traditionella medier. Och Google är förstås den största tjuven av de alla i det här sammanhanget.

Det blir intressant att se hur EU kommer att agera här. För även om ändamålet är gott ur ett EU-perspektiv – att hjälpa europeiska medier i en tid när starka och oberoende medier blir allt viktigare – så riskerar det att ge oss som söker sämre resultat.

Ja, om inte EU och/eller Google lyckas hitta på något slags smart lösning som inte leder till det.

EU launches antitrust probe into how Google’s anti-spam policy affects publishers’ search rankings | TechCrunch

The Commission said on Thursday that it had identified that Google is using its spam policy to push news media and other publishers’ websites and content lower in search rankings when they include content from third parties.

Google döms att betala skadestånd på hundratals miljoner euro till prisjämförelsesajter

Google har haft en tung EU-vecka. Och den avslutades med att företaget i Tyskland dömdes till missbruk av dominerande marknadsposition och tvingas betala skadestånd på hundratals miljoner euro till prisjämförelsesajterna Idealo och Producto.

I sin stämning argumenterade de båda tjänsterna (ja, eller företagen bakom) att Google under mellan åren 2008 till 2023 lyft fram sina egna tjänster i sökresultatet och därmed gjort att Idealo och Producto tappat trafik och därmed intäkter.

Den tyska domstolen gick på de båda företagens linje och utdömde skadestånd. Även om skadeståndet inte blev så högt som stämningen yrkade på (och absolut inte i nivåer som Google har dömts till av EU) så är det inte kaffepengar vi pratar om. Skadeståndet till Idealo uppgår till 465 miljoner euro och Producto kan se fram emot 107 miljoner.

Ja, om domen står sig. Google kommer att överklaga så det blir minst en domstolsvända till (om de inblandade inte för förlikningsfeeling först). Och om domen håller i sig så ökar det risken för att Google ska tvingas till långtgående förändringar kring hur Google bedriver sin annonsverksamhet.

Nu har EU centralt också varit på den här bollen, så Google är oavsett redan under press härifrån – vilket också har gjort att Google har gjort förändringar i hur prisjämförelseresultat lyts fram. Men det återstår att se om de förändringarna kommer vara tillräckligt för att EU ska ge Google tummen upp även framåt.

German court rules Google must pay €572M for violating antitrust rules in price comparison sector | TechCrunch

A German court has found that Google has abused its dominant market position in the price comparison sector, ruling that the company must pay a total of €572 million ($665.6 million) in damages to two German price comparison companies.

Tim Cook kan avgå som Apple-VD nästa år

När en grundare kliver bort från operativa roller i sitt företag (oftast VD-rollen) så brukar det leda till att det skakar ordentligt förtroendemässigt. Framförallt om företaget är noterat på börsen. Men även VD-byten överlag kan skaka om. Särskilt om det är någon som har suttit länge och varit väldigt tongivande.

I den senare kategorin hittar vi Apple-VD:n Tim Cook. Mannen som kanske mer än någon var den som orkestrerade Apples resa från datortillverkare med nischpublik till allomspännande techgigant och världens näst högst värderade börsbolag. Det var Cook som ansvarade för att bygga upp logistik- och tillverkningsnätverket som varit en väldigt viktig del i att göra Apple till ett väldigt lönsamt bolag.

Men mest känd är han förstås som den som tog sig an det smått omöjliga uppdraget att axla Apple-medgrundaren Steve Jobs mantel. Efter att Jobs gick bort har han fått en nära nog helt oantastlig stämpel som den som på helt egen hand inte bara grundade Apple utan också den som räddade bolaget från att gå i konkurs i skarven mellan åttio- och nittiotal. Där han – delvis lite oförtjänt – lyfts fram som den enda innovativa kraften hos Apple.

Och visst har Apple blivit ett tråkigare bolag sedan Cook tog över. Men det beror mest på att Apple blivit normen och inte den uppstickare som de startade som. Och under åren sedan Cook tog över har Apple gjort en nödvändig resa från hårdvarubolag till mjukvarubolag – en omställning som gjort att tjänsterna snart står för en fjärdedel av företagets omsättning och säkerligen mer sett till vinst.

Men ingen lever som bekant för evigt. Och nästa år fyller Tim Cook 65 år. Pensionsålder (även om jag kallt räknar med att pensionsåldern i Sverige är 70 när det blir dags för mig). Det har förnyat ryktena om att Cook kan sluta som VD för Apple redan nästa år.

Apple håller oavsett som bäst på att utse efterträdaren, något som de behöver göra oavsett om Cook avgår redan nästa år eller inte. Men frågan är förstås vem som följer honom (just nu verkar John Ternus, VP för Hardware Engineering ligga bäst till). Och ännu mer hur det kommer att påverka Apples framtid.

Jag tror fortfarande att Tim Cook är VÄLDIGT sugen på att släppa ett par riktiga smarta glasögon innan han slutar. Så om inte förr så kan vi nog vara säkra på att Cook kommer att sluta som VD rätt snart den dag som Apple presenterar ett par sådana.

Tim Cook Could Be Replaced as Apple CEO By This Employee Next Year

Apple veteran Tim Cook will step down from his position as the Chief Executive Officer (CEO) of the company next year, according to a report

EU vill straffa ut Huawei och ZTE

Ända sedan USA placerade kinesiska telekombolaget Huawei på sin svarta lista, på grund av oro för att bolaget hade för tajta band med kinesiska regimen och därmed utgjorde ett hot mot den nationella säkerheten, så har Huawei haft det tufft utanför Kina. Och nu vill EU enligt uppgifter göra livet ännu tuffare för företaget.

Det ser ut som att EU har tröttnat på att medlemsländer inte gör mer för att bygga bort Huawei, och bransch- och landskollegan ZTE, ur nätverk. Ända sedan 202 har EU rekommenderat att ”högriskleverantörer” som dessa båda bolag inte ska få tillgång till kommunikationsinfrastruktur i EU. Att EU-länder alltså ska plocka bort komponenter och produkter från bolag med den klassningen och ersätta dem med nätverksutrustning från mindre hotfulla länder.

Efter fem år så verkar det alltså inte som att den här rekommendationen har hörsammats över hela medlemsbanan. Så enligt Bloomberg vill EU-kommissionen nu instifta en ny lag som förbjuder Huawei och ZTE från att ingå i 5G-nät och framtida nätverk.

EU considers law to phase out Huawei and ZTE equipment from bloc’s telecom networks | TechCrunch

The EC had in 2020 recommended that member nations stop using tech from ”high-risk” vendors like Huawei and ZTE, and now its vice president, Henna Virkkunen, is pushing to turn that recommendation into regulation, Bloomberg reported.

Patreon rullar ut Twitter-funktionalitet och fler nyheter

När hela världen satt hemma för några år sedan seglade Patreon upp som en räddning för många innehållsskapare som inte längre kunde få tag i uppdrag eller anställning. Sedan dess har plattformen tappat lite i intresselyster, men lever fortfarande och har hälsan. Nu får plattformen några nya funktioner:

Quips: Patreon blir med en egen Twitter-funktion, så att innehållskapare kan dela korta inlägg med text, bild eller video. Andra kan sedan kommentera det som läggs ut. Så Patreon lägger alltså till ännu en funktion med sociala förtecken, som dessutom är tänkt som ”trailerfunktion” för låst innehåll. Beroende på hur man vill använda den.
Samarbeta med andra: Patreon gör det också möjligt att samarbeta med andra kring inlägg. Precis som i andra sociala plattformar så betyder samarbetet att respektive innehållsskapare också får synlighet bland dem som följer den man samarbetar med.
Fler korsrekommendationer: Patreon kommer att rekommendera mer innehåll från innehållsskapare som har stora delar av sin följarbas gemensamt.

Funktionerna släpps dock inte brett än. För tillfället handlar det om ”tidig tillgång” som bygger på att man får ansöka först.

Patreon is adding tweet-like features and more recommended content

Patreon is adding tweet-like mini posts, collaborative content, and more recommendations to its platform.

Tesla börjar testa Carplay

Plötsligt händer det! Kanske.

Ett milt sagt oväntat rykte. Tesla kanske har börjat testa Carplay i sina bilar. Ironiskt nog när några biltillverkare har börjat vända Apple ryggen och ersätta Apples gränssnitt med Gemini, Googles AI-modell och AI-bot som eventuellt kommer att utgöra grunden i en AI-uppgraderad Siri.

Tesla is reportedly testing Apple CarPlay in its vehicles

Tesla is reportedly developing support for Apple CarPlay.

Apple börjar sälja iPhone-strumpa för 1500 spänn

ÄNTLIGEN! Nu kommer produkten jag har väntat på. En iPhone-strumpa. En iPhone-hållarväska tänkt att bäras som en axelremsväska. Som ser ut som en färglad variant av den stereotypa julklappsstrumpan. Förstås i samarbete med ett lyxvarumärke.

Pris? Runt 1500 spänn för kort rem och över 2000 för lång rem. Lägg på typ 25 % så har vi kanske svenska priserna. Vi vet inte exakt vad den går loss på i vår valuta, eftersom den inte verkar säljas här. Än, åtminstone.

Jag är däremot lite konfunderad av de många färgvalen. Som vi alla vet: collectors wear black clothes by Issey Miyake.

(Och när strumpan sedan väl började säljas lite senare i veckan så sålde den snabbt ut i åtminstone USA. Because mänskligheten.)

Apple Debuts iPhone Pocket, a Limited Edition iPod Sock-Style Accessory

Apple has teamed up with Japanese fashion house ISSEY MIYAKE to launch iPhone Pocket, a 3D-knitted limited edition accessory designed to carry an iPhone, AirPods, and other everyday items.

Kidsen börjar ringa med fasta telefoner igen

De därade knasiga kidsen.

(Nu älskar jag hela konceptet bara som det är – också helt utan kontext. Men anledning till att skapelsen finns handlar om ett försök att minska sin skärmtid. Även om det är i linje med mycket annan – för oss som var med när det begav sig – rätt obegriplig nostalgi.)

TikTok – Make Your Day

No Description

Etiketter Apple, Cursor, EU, Google, Huawei, Issey Miyake, Nvidia, Patreon, Softbank, Tencent, Tesla, WeChat, Wikimedia, Wikipedia, ZTE