Etikett: Claude

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

• Del 1: Sociala medier, Sök/SEO, Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier, AI – artificiell intelligens
• Del 3: Mobilt, Ekonomi och finans, Övrigt

 

AI – artificiell intelligen

NotebookLM kan skapa presentationer och infografik

Ännu fler nyheter i Googles AI-anteckningsbok NotebookLM. Två, närmare bestämt.

Dels får Notebook stöd för att skapa presentationer och dels för den stöd för att skapa infografik. Och Google har även lagt till den sprojlans nya bildmodellen Nano Banana Pro i båda dessa. Och det finns verkligen skäl att lägga till den här.

Den nya bananen är nämligen inte bara bra på att göra realistiska bilder, den ska även ha fått en ”hjärna” i bildskapandet. Den kan med andra tänka inte bara på hur en bild visualiseras utifrån en textinstitution, utan också fundera över hur något faktiskt överlag ska visualiseras. En förmåga som är särskilt bra när man ska skapa infografik.

(Jag läste om en på LinkedIn som hällde ner fyra av sina doktorsavhandlingar i modellen och bad den skapa en visualisering av forskningen och forskaren i fråga blev rejält imponerad. Utan att jag har koll på att det blev en korrekt visualisering…)

Men det ska alltid finnas lite smolk i bägaren. De nya funktionerna släpps inte för mig än. Eller för de flesta i EU. Eller bara: för de flesta. I dagsläget krävs det nämligen att man har en betalversion av NotebookLM. Vi gratisätare ska förhoppningsvis dock bara behöva vänta ”några veckor” innan den släpps också för oss.

NotebookLM’s killer new feature just made PowerPoint obsolete (and Canva too)

Never touching PowerPoint again.

NotebookLM begränsar funktioner för betalande användare

För några dagar sedan la Google AI-anteckningsbokstjänst NotebookLM till två nya funktioner: möjlighet att skapa presentationer och infografik. Fast inte för oss gratisanvändare. Vi får hålla oss till tåls några veckor till.

Hette det då. Men nu har Google tydligen sänkt gränsen även för Pro-användare.

Anledningen? De två funktionerna har blivit för populära. På grund av ”hög belastning” så sänks gränserna för hur många presentationer och infografikbilder som kan skapas. Och det verkar i grund och botten vara hög användning av senaste Nano Banana-modellen som är skurken i dramat, eftersom Google sänker gränser för den funktionen på andra håll.

Så hur mycket sänks gränsen? Bra fråga. Det verkar inte finnas information om gränser för dessa två funktioner överhuvudtaget, så svaret är att… taket bara är lägre.

Så inte ens Google, som till skillnad från de renodlade AI-bolagen har riktiga egna pengar att subventionera AI-satsningarna med, kände att det gick ihop sig. Frågan är vad det kan innebära framåt. Återstår att se hur länge begränsningen håller i sig. Och när vi som inte betalar för NotebookLM via prenumeration får tillgång till funktionerna. Eller kanske ens om.

En inte alltför kvalificerad gissning är det inte direkt kommer att bli lägre priser på AI-abonnemang framöver. Och ännu mindre givmilda kostnadsfria konton.

Google rolls back NotebookLM’s new features, sort of

Uh-oh.

Google jobbar på att integrera Gemini bättre med NotebookLM

En av de AI-tjänster som jag gillar mest, även om jag fortfarande använder den mindre än jag borde, är Googles AI-anteckningsbokstjänst NotebookLM. Den som i grund och botten är en tjänst som vänder sig till studenter, eller bara människor som vill lära sig något, men är numer förstås lika mycket ett verktyg för arbetslivet överlag.

Google har nu så sakteliga börjat åtgärda några av de märkligare tillkortakommandena som tjänsten har haft (som att den inte hade stöd för bilder, Word-dokument eller kalkylblad – även om Excel-stöd fortfarande saknas). Men det har fortfarande varit rätt vattentäta skott mellan NotebookLM och Gemini. Alltså Googles egen AI-modell och AI-chattbot. Nu ser det ut som att Google gör sig redo att sänka tröskeln lite.

Uppgifter pekar på att Google arbetar på en ”knapp” som gör att man ska kunna importera en NotebookLM-anteckningsbok till Gemini och där kunna arbeta vidare med innehållet i anteckningsboken.

Visst. Gemini finns förstås som del i Notebook, men det känns i flera lägen fortfarande som att det är en enklare version som inte har lika mycket stöd. Ovanstående lösning känns fortfarande rätt yxig, men är ett steg i rätt riktning.

Sen återstår förstås att se om den här funktionen blir verklighet. Men det känns väldigt troligt.

You Might Soon Be Able to Import NotebookLM Notebooks to Gemini

Google is reportedly improving the interoperability between its artificial intelligence (AI) chatbot app, Gemini, and its AI-powered learning platform, NotebookLM.

Google säger att de inte alls tränar på Gmail-mejl

I förra veckan började det cirkulera upprörda inlägg om att Google har ändrat sina användarvillkor och numer gett sig själva rätt att träna på användares Gmail. På mejlen som finns där, alltså.

Det blev så mycket rabalder att Google verkar ha känt sig tvingade att gå ut och dementera.

Så enligt Google betyder det inte att man ger Google carte blanche att mejlträna bara för att man har de så kallade Smart features påslagna. När man alltså ger Googles AI-bot Gemini rätt att läsa mejl som del av hela Workplace-sviten. När man alltså ger Gemini den här möjligheten för att på så sätt kunna hitta information och svar på frågor även bland mejl man har skickat eller tagit emot. Och den funktionen har funnits ett tag vid det här laget.

Det återstår alltså att se om Google talar sanning. Och om varningarna om att stänga av Smart features i så fall är den senaste varianten av när Facebook-användare lägger ut en text som sägs stoppa Facebook från att [infoga valfritt ändamål som handlar om vad man gör på Facebook, inklusive att använda ens bilder eller videos på ett otillåtet sätt].

Google says it isn’t using your Gmail to train AI

The company is denying viral claims that it’s accessing users’ emails to train AI models.

Stora amerikanska försäkringsbolag vill slippa försäkra ”AI-relaterade skador”

Också en intressant utveckling som följd av AI-vågen som just nu sveper fram. Å enda sidan bolag som vill specialisera sig på att försäkra ”AI-skador” medan andra vill slippa försäkra denna typ av potentiella skador helt och hållet.

Det är Financial Times som har kommit över dokument som visar hur stora amerikanska försäkringsbolag, som AIG, Great American och WR Berkley, har skickat in begäran till tillsynsmyndigheter om att de ska få undanta ”AI-relaterade skador” från företags försäkringar.

Anledningen är helt enkelt att de anser att tekniken är ”för mycket svart låda”. Inte minst när vi tassar in på agentområdet, där AI-botar ännu mer på eget bevåg gör saker. Men det räcker förmodligen gott med AI-kundtjänstbotar som hittar på saker som orsakar skada hos exempelvis konsumenter. Eller bara potentiell skada. Tillräckligt mycket för att det ska lämnas in stämningar. Kanske till och med väldigt många stämningar.

Å andra sidan börjar det också dyka upp företag som ser en chans att slå sig in på ett potentiellt lukrativt område: erbjuda just AI-oopsie-försäkringar. Med förhoppningen om att företag ska känna tillräckligt mycket potentiell skadeståndsrisk för att de ska vilja slanta upp för premier. Särskilt när företagens vanliga försäkringsbolag inte ta risken.

Det är, om man så vill, de där finansbolagen som gladeligen lånar ut pengar till människor som fått nej av vanliga banksystemet (med en matchande ränta). Alltså människor som verkligen inte borde låna pengar.

De båda trenderna har gemensamt är alltså osäkerhet kring tekniken i kombination med det juridiska landskapet. Om man så vill: saker som har tillkommit på grund av avsaknad av tydlig spelplan. Som statlig reglering av AI-tekniken.

För några månader sedan – det kan ha varit före sommaren – läste jag en artikel som konstaterade att USA:s vilda västern-inställning när det kommer till AI-tekniken riskerar att bli mer hämmande för innovation än EU:s försök att få till det redan innan tekniken har tagit fart. Helt enkelt eftersom det osäkra läget kan göra att stämningarna kan börja hagla in – och de kan bli extremt kostsamma. Något som i sin tur kan orsaka ovilja att satsa på tekniken förrän det har blivit helt säkert utrett vad som faktiskt gäller.

Försäkringstendenserna kan vara tidiga tecken på att precis det skulle kunna hända. Samtidigt som EU vill luckra upp sin egen reglering.

(Räddningen just nu är sannolikt att USA:s regering i princip vill klassa alla försök att reglera AI-teknik som nära nog någon slags landsförräderi. Ni vet. Bolagen som leds av Donalds kompisar.)

AI is too risky to insure, say people whose job is insuring risk | TechCrunch

Major insurers including AIG, Great American, and WR Berkley are asking U.S. regulators for permission to exclude AI-related liabilities from corporate policies. One underwriter describes the AI models’ outputs to the FT as ”too much of a black box.”

Adobe lägger till Nano Banana Pro i Photoshop och Firefly

Mer Nano Banana. Googles egen bildskaparmodell, alltså. Nu lägger Adobe till den sprillans nya versionen Nano Banana Pro i Photoshop och Firefly.

Betalande användare ska dessutom kunna skapa ”obegränsat” med bilder fram till 1 december.

Nano Banana Pro AI Model Integrated Into Adobe Photoshop and Firefly

Adobe offers unlimited image generations with Firefly image models and third-party models in the Firefly app till December 1.

Anthropic släpper Opus 4.5 och lägger till stöd för Chrome och Excel

Ny dag, ny AI-modell. Eller åtminstone ny version av AI-modell. Den här gången från Claude-ägaren Anthropic. Nu släpps Opus 4.5.

Det innebär att flaggskeppsversionen av Anthropics modellfamilj nu får sig ett lyft. Som vanligt innebär det att den ska ha blivit bättre på det den gör och som så ofta nuförtiden så verkar särskilt kodandet ha vässats.

Men för de flesta vanliga användare så är det nog mer relevant att veta att Anthropic rullar ut integrationerna med Chrome och Excel bredare. Från att ha varit piloter så blir Chrome-pluginen nu tillgänglig för alla som betalar för ett Max-abonnemang medan den Excel-anpassade varianten öppnas för de som betalar för Max, Team eller Enterprise.

Anthropic releases Opus 4.5 with new Chrome and Excel integrations | TechCrunch

Anthropic has launched Opus 4.5, the latest version of its flagship model, with new integrations into Chrome and Excel.

Lovable försvarar Europa som plats att bygga techstartups

För några dagar sedan upptäckte Jens Nylander, numer aktuell med sin tjänst The Intelligence Company att svenska Ai-bolaget Lovable inte har betalat moms.

Det ledde förstås till de sedvanliga polariserade kommentarerna som å enda sidan handlade om techstartups som försöker smita från skatten och å andra sidan om att det här var ännu ett exempel på hur EU:s regleringar dödar innovation och varför EU ligger efter USA när det kommer till techutveckling.

I samband med det var det uppfriskande att läsa det här LinkedIn-inlägget från Lovable-medgrundaren Anton Osika, där han konstaterar att det absolut går att bygga framgångsrika techbolag i EU. Och att han vill bevisa det.

Ännu en anledning att gilla Lovable, alltså.

Grok lär sig skapa AI-videos

Mer video. Den här gången från Elon Musks AI-bot Grok. Nu den lärt sig skapa videos baserat på textinstruktioner.

Grok har nu alltså fått samma stöd som Open AI:s Sora och Googles Veo (plus förstås andra tjänster). Det går att skapa korta videos som även har ljud.

Precis vad FKA Twitter behöver mer av. AI-skapade videos.

You can now create fun AI videos from text with Grok

With Grok Imagine’s new update, users can generate short videos directly from text. The feature adds motion, sound, and visuals in one step, turning everyday ideas, memes, and concepts into shareable clips on X in seconds.

Problemet med den bubbliga AI-cirkulära ekonomin i en bild

En rätt talande bild av vad som just nu driver såväl ”AI-ekonomin” som den amerikanska ekonomin i stort (inte minst börsen): 7 företag som skickar 1 biljon dollar mellan sig, som rubriken på bilden är.

Den här infografiken har dessutom någon månad på nacken, så vi kan även lägga till exempelvis Claude-ägaren Anthropic (som bara häromdagen fick investeringar på 5 respektive 10 miljarder dollar från Microsoft och Nvidia – och har i gengäld åtagit sig att köpa Azure-kapacitet för 30 miljarder).

Symbiosen mellan AI-bolag (som Anthropic och Open AI) och AI-infrastrukturbolag (som Microsoft och Nvidia) driver just nu väldigt framgångsrikt ”AI-ekonomin” genom en loop av att driva på användningen av AI för att på så sätt göra det möjligt för bolagen att sälja sina produkter och tjänster.

Men den stora utmaningen är att det alltså mycket handlar om samma pengar som skickas mellan samma bolag. Samtidigt som det kommer undersökningar som visar att ”vanliga” bolag ännu inte har sett några större värden av sina AI-investeringar. Det är om man så vill lite som att en AI-språkmodell bara tränar på AI-skapat innehåll, utan påfyllning av nytt, människoskapat innehåll. Och vi vet ju vad det gör med kvaliteten i AI-modellen.

Det är här vi hittar risk för AI-bubbla just nu. Inte tekniken i sig, utan att vi ännu en gång haussar upp en ny teknik med orimliga förväntningar på kort sikt. Vilket ökar risken för ett rejält bakslag när det visar sig att haussandet även denna gång inte hade full markkontakt.

Om man så vill: vi ser en ny definition av ”cirkulär ekonomi” här. Och inte på det bra sättet.

Nytt AI-verktyg kan guida blinda rätt

När vi pratar om AI idag så handlar det till största del om det vi kan göra med ChatGPT och de andra stora AI-tjänsterna. Saker som kan göra oss lite (eller mycket, beroende på vem du frågar) mer effektiva kring saker som handlar om informationssökande, kodande och att skapa innehåll.

Men så har vi förstås det som ”AI” (nu använder jag begreppet brett här) länge har varit relevant för. Saker som ligger och rullar under huven i teknik som vi använder i vår vardag och gör dem bättre utan att vi tänker på det. Och för vissa människor kan det handla om en ännu större förbättring.

Som Navisense, som forskare vid Penn State University har tagit fram. Ett AI-verktyg för blinda och gravt synskadade. Det är en app som håller koll på omgivningen via en kamera och som sedan kan hjälpa sina användare baserat på det som appen ”ser”.

Exempel är att användaren kan fråga efter något, på klassiskt ChatGPT-manér, och sedan guidas rätt med ljudinstruktioner. Det är alltså ungefär Apples Hitta-funktion, fast för vad som helst. Så man kan i princip säga: ”var är nycklarna” och sedan med röstinstruktioner ledas rätt.

Nu är det här än så länge inte en skarp produkt, utan fortfarande bara på forskningstestsnivån, och det är heller inte det första exemplet på något liknande. Vi har ju sett hur ungefär det här ha byggts in i övervakningskameror, så att man kan ställa frågor om hemmet genom att ställa vanliga frågor (som ”var är hunden” eller ”vem var hemma senast”). 

Men det är oavsett en väldigt bra utveckling.

This AI app is helping visually impaired people find and navigate objects around them

NaviSense is a new AI-powered smartphone app built to help visually impaired people find and navigate objects in real time. Using camera input, spatial audio, and vibrations, it guides users toward what they’re searching for, without needing pre-mapped environments.

Regeringen vill att polisen ska använda AI-ansiktsigenkänning trots att det bryter mot AI Act

Nästa steg mot en polisstat: regeringen vill att polisen ska få använda kameraövervakning med AI-ansiktsigenkänning. Men hej, det ska bara användas om det är ”absolut nödvändigt”. Och det ska krävas förhandstillstånd från åklagare. Ja, om det inte är ett brådskande läge. Då krävs enligt förslaget inget tillstånd. Finns noll risk att det nästan alltid skulle kunna klassas som ”brådskande läge”.

Bäst av allt? Förslaget bryter mot AI Act. Men eftersom regeringen som bekant allt mer har en Trump-inställning när det kommer till att följa befintliga lagrum så kan vi väl anta att det mest ses som en bagatell.

Största frågetecknet? Varför regeringen skickar förslaget på remiss till Lagrådet. Är det någon som på fullaste allvar tror att regeringen kommer att lyssna på Lagrådets expertutlåtande? Förlåt: åsikt.

Regeringen vill runda EU – vill ge polisen rätt att använda AI-kameror

Regeringen vill att polisen ska få använda övervakningskameror med AI-driven ansiktsigenkänning för att bekämpa brott. Nu skickas förslaget vidare till Lagrådet, rapporterar TT.

Kan vi börja se dynamisk prissättning på AI-tjänster?

Tidigare i veckan skrev jag om hur Google har infört begränsningar även för betalande användare av de nya funktionerna för att skapa presentationer och infografik i NotebookLM. Dessutom har bildmodellen Nano Banana begränsats. De som inte betalar kan exempelvis bara skapa två bilder om dagen med senaste Nano-versionen.

Men det ser ut som att gränsen till och med i det sistnämnda fallet kan sänkas ytterligare om belastningen är hög. Så kanske bara en om dagen. Eller ingen.

Och det leder till en intressant fråga som artikeln här nedan närmar sig: kan det bli så att AI-bolagen kommer att börja med dynamisk prissättning? Surge pricing, för att prata Uber-svenska.

Kort sagt att man får olika mycket kapacitet beroende på om det är många andra som vill åt tjänsterna samtidigt. Eller att man kanske får betala mer om det är hög belastning.

Tänk: elpriser.

Det känns inte orimligt. Just nu på grund av att det inte ser ut att finnas tillräckligt mycket kapacitet så att det räcker. Åtminstone inte till det pris som AI-bolagen tar, men kanske inte oavsett. Och på lång sikt så kanske de ändå väljer att göra det, bara för att de kan.

Känns som att en helt ny marknad kan växa fram: tjänster som visar när när det är eller sannolikt kommer att vara billigast att använda AI.

Google Gemini 3 Pro users, your free days might be ending soon

Google has tightened usage limits for free Gemini 3 Pro users and temporarily restricted Nano Banana Pro features and NotebookLM visuals due to overwhelming demand and capacity constraints.

 

IoT – internet of things

Amazon börjar testa sin rymdinternettjänst

Jag måste säga att jag nästan hade glömt att Amazons konkurrent till SpaceX:s Starlink faktiskt fortfarande lever. Men nu ser det ut som att Project Kuiper till sist börjar testas.

Vad det handlar om är alltså rymdinternet. Att beama ned internetuppkoppling från satelliter snarare än att skicka signaler via mobilmaster. Här har Starlink i praktiken varit det enda alternativet, men nu ser Amazon alltså ut att kliva in i ringen.

Tjänsten, som numer har bytt namn till Leo, kommer nu börja testas genom att några ”utvalda” företag kommer att få den nödvändiga hårdvaran för att kunna köra den. Det ser dessutom ut att kunna bli snabbare uppkopplingar än vad Starlink erbjuder.

Flaggskeppsabonnemanget Leo Ultra ska kunna nå hastigheter på 1 GB per sekund upp och 400 MB per sekund ned. Även om det säkerligen kommer bli lägre i praktiken.

Amazon ligger som sagt var bra långt efter Starlink, inte minst i antal satelliter (tydligen 153 jämfört med SpaceX:s över 9000). Men den höga hastigheten skulle kunna tyda på att Amazon, åtminstone till en början, kanske kommer att sikta in sig på företagsmarknaden snarare än att konkurrera om konsumenter. Då kan priserna vara rejält mycket högre.

Det återstår att se hur Amazon nu tänker skala upp Leo. Ja, och hur testerna går.

You could soon get 1 Gbps internet from space thanks to Amazon Leo

Amazon Leo begins shipping hardware and previews 1 Gbps satellite internet service to select customers ahead of wider commercial rollout in 2026.

Vi kommer vilja slicka på och bita i Sam Altmans och Jony Ives hårdvarupryl

När legendariska Apple-designern skissade fram G3-Macen – den som fick upp Apple på banan igen i början av 2000-talet – var ambitionen att ta fram en dator som folk skulle vilja ta på.

Nu verkar han ta saker och ting steget längre.

Och ja. Det gör att jag… föreställer mig intressanta saker.

Sam Altman and Jony Ive Say You’ll Want to ’Lick’ and ’Bite’ Their New Hardware Prototype

Just what everyone is looking for.