Kategorier
Bekvämlighetsekonomin Botar Detaljhandel/e-handel Ekonomi och finans IoT - internet of things Marknadsföring Sociala medier Sök/SEO Spaningar

Digitala spaningar vecka 27 2017

Digitala spaningar från veckan som gått.

Sociala medier

Facebook/Instagram

Facebook testar Houseparty-kopia för gruppvideochatt: Bonfire

Efter att ha jagat Snapchat-publiken intensivt senaste året är det kanske dags för nästa villebråd för Facebook: Houseparty. Gruppchattappen som börjat bygga en användarskara bland tonåringar. Och det är väl just det senare som oroar FB – som aldrig riktigt fått fart på de satsningar som varit direkt riktade mot denna målgrupp.

En ny app, Bonfire, som enligt uppgift testas internt ska vara en fristående app som hämtar väldigt mycket inspiration från just Houseparty. Är dels i linje med FB:s nya motto (föra människor närmare varandra) och uppmuntrar dels till ”här och nu”-kommunikation. Antar att FB tycker att vi inte tittar i vår mobil tillräckligt ofta.

Facebook is building a Houseparty clone for live group video chat

Gather ’round the Bonfire

Svara med bild och video i Instagram Stories

Ny funktion i Instagram Stories. Kopplas ihop med Direct. Möjlighet att svara på Stories med försvinnande video- och bildmeddelanden. Mer interaktiva Stories, alltså.

http://buff.ly/2uuGct5

Anpassa samma videoannons för Instagram och Facebook

Facebook rullar ut ny funktion som gör det möjligt att segmentera en och samma videoannonsuppsättning för Instagram och Facebook genom att välja olika videor för respektive plattform. Samma annons kan alltså se olika ut beroende på var den visas.

Advertisers Can Now Use Different Videos For Instagram And Facebook Ad Placements

Facebook is rolling out a new feature, allowing advertisers to run different videos on their Facebook and Instagram placements, within the same video ad. Many might think that its ok to run the same creatives on different platforms. It’s not. Any seasoned

Nytt annonsformat: ”Belöningsannonser” för spelutvecklare

Facebook lägger till ett nytt annonsformat i sitt annonseringsnätverk: ”belöningsannonser” för spelutvecklare. Med andra ord annonser som går att köpa saker för i spel. Istället för att betala med pengar för att köpa sig en fördel i ett spel (t ex behöva vänta X tid innan man kan göra något) så kan spelaren välja att istället titta på en videoannons.

http://wersm.com/audience-network-rewarded-video/

Instagram jagar fejk-instagrammare

I förra veckan meddelade Facebook att man kommer att ta ytterligare ett steg mot att rensa nyhetsflödet från spampostande. Nu gör man ett likartat drag för Instagram: stoppar (ja, eller åtminstone sabbar) möjligheten för instagrammare att bygga upp ett fejkimperium via tredjepartstjänster.

Instagram is cracking down on fake influencers

During the past couple of weeks, Instagram has shut down third-party sites and apps like Instagress, InstaPlus, and PeerBoost.

Facebook presenterar två nya serier i sin kommande tv-satsning

Facebook har presenterat ytterligare två programpunkter i företagets kommande (*i höst*) videoseriesatsning. De två första var en nedlagd komedieserie och en nedlagd dokuåpa och det verkar som att det är ungefär där vi kan förvänta oss att Facebooks originalinnehåll kommer att landa. De två nu presenterade är dels en serie som har potential att bli väldigt, väldigt amerikansk (möta ”people across the country who do exceptional work in their communities”, jag tänker tårar och amerikanska flaggor) och dels en serie där vi får följa en kändisfamilj.

Termen originalinnehåll kan med andra ord diskuteras. Och som någon konstaterade ”like its users, it won’t be highbrow”.

Facebook’s original TV lineup includes LaVar Ball and Mike Rowe

Facebook has greenlit two more shows for its expanding original programming lineup. They join a reality competition series as well as a cancelled MTV comedy series that the company picked up last month.

Facebook bygger egen stad runt huvudkontoret

Har Facebook planer på att bygga sin egen stad? Klart Facebook har planer på att bygga sin egen stad.

Som så många företag för dem tampas Facebook med utmaningen att få folk. Och att det människorna kan hitta bostäder. Och gärna bostäder nära kontoret.

Facebook har därför nu lämnat in planer till staden om att få bygga en ”mixed village” som förutom kontorsytor och boende ska innehålla det de boende behöver, som apotek och affärer.

You can check-out any time you like, but you can never leave. Eller nåt.

http://mashable.com/2017/07/08/facebook-willow-campus-town.amp

Snapchat

Tre nyheter i Snapchat:

  • Backdrop: din egen green screen-studio, photoshoppa in dig i skojsiga miljöer (bara bilder, men video lär säkert komma)
  • Röstfilter: Byt ut din röst när du snappar
  • Länk till webbplats: Möjlighet (för företag mest, kan tänkas) att länka till en webbplats via call to action-uppmaning. Öppnas inne i Snapchat.

Värt att notera: ikonen till länkfunktionen är ett gem. Tecknen blir allt tydligare. Clippy kommer att göra en spektakulär comeback vilken dag som helst.

Snapchat adds voice filters, backdrops, and web links to your snaps

By now everybody knows that Facebook has done everything in its power to imitate Snacphat across its entire portfolio, but now Snacphat is fighting back with a few new tools of its own. A backdrops feature essentially lets you green-screen

Twitter

Twitter kopplar ihop annonser online med köp offline

Twitter börjar också knyta ihop sin onlineannonsering med med offlineköp. Senast ut: Storbritannien. Annonsörer kommer kunna få veta hur annonser presterar vad gäller konvertering till köp in en fysisk butik. Infon aggregeras anonymt, så det kommer alltså inte bli möjligt att följa enskilda kunder. Facebook och Snapchat erbjuder också liknande funktioner sedan tidigare.

Twitter Announces New Deal to Help UK Advertisers Better Link Online Ads to Offline Sales

Twitter has announced a new deal which will enable UK advertisers to better link their on-platform efforts to in-store sales.

Twitter snabbare än polisens egna system på att hitta oroligheter

Inte särskilt överraskande: en undersökning vid Cardiffs universitet, som tittat på upploppen i UK 2011, visar att folks tweetande kunde indikera var oroligheter pågick uppemot en timme snabbare än polisens vanliga informationsinhämtning. Att infon alltså också skulle kunna användas i förbyggande syfte, dvs. få veta att något är på gång innan det hunnit bryta ut på riktigt.

Facebooks Safety check-funktion fungerar ungefär på samma sätt och visar hur viktigt det är att ha en bra bevakning av det som sägs i sociala kanaler för att snabbt kunna agera på förlopp. Vi lär se många företag som erbjuder algoritmer för att bevaka olika flöden. Social pulse as a service.

Twitter can predict a riot faster than police

By up to an hour

 

Detaljhandel/e-handel

Nike börjar sälja via Amazon

För inte så länge gick Nike ut och meddelade att man kommer att börja sälja (en begränsad del av) sina produkter via Amazon. Alltså som direktförsäljningskanal, inte via tredjepartsåterförsäljare. Nu meddelar Nike också att man kommer ansluta sig till skaran som använder Instagram som shoppingkanal.

Nike will also sell sneakers on Instagram

Turns out Nike will soon start selling sneakers and other sporting goods not only on Amazon, but also on Instagram. Nike CEO Mark Parker has revealed during the brand’s Q4 earnings call that the company will sell goods directly on both platforms, though he hasn’t shared the full details of either partnership.

Amazon köper e-handlaren Souq

Nu har Amazon slutfört uppköpet av Souq – en e-handlare som ger Amazon ett ordentligt fotfäste i mellanöstern. Man kan väl i princip, efter uppköpet av Whole Foods och nu Souq, ett mönster i hur Amazon ser fortsättningen av sin världsherraväldesatsning. Man kommer köpa sig till det de saknar. Oavsett om det är marknadsandelar i en del av världen eller tillgång till ett fysiskt butiksnät. Eller helt enkelt slippa lite konkurrens (Zalando? Boozt? Munsbitar i sammanhanget.)

Dessutom kan jag inte låta bli att fundera på: kommer vi komma till en punkt när Amazon köper Alibaba? Eller tvärtom? Eller någon annan av techjättarna, säg för att skaffa sig ett social nätverk?

Amazon completes its acquisition of Middle Eastern e-commerce firm Souq | TechCrunch

Amazon has completed its acquisition of e-commerce firm Souq.com, which was first announced at the end of March and sees the U.S. retail giant enter the Middle Eastern market.

Coop satsar på entimmesutkörning med Urb-It

Lokalleveransföretaget Urb-it har inte riktigt fått fart i seglen, men man hoppas säkert få till det breda genomslaget. Kanske via Coop? Nu ska de två företagen åtminstone samarbeta under ett försök. Du beställer via Coops webbplats, Urb-it hanterar plock och leverans och grejerna är tänkta att köras ut inom en timme.

Tanken är att kunder på sikt ”även ska kunna buda hem recept till dörren”. Jag gissar att man också kan få råvarorna samtidigt…

Coop inleder samarbete med Urb-it: ”Det här är jättespännande”

”Ska gå väldigt snabbt”.

 

Botar och AR/Artificiell intelligens

Botboten – chattbot som överklagar parkeringsböter

Kul grej som nu kommit till Sverige (har funnits i bland annat Storbritannien tidigare). En bot som hjälper dig att överklaga parkeringsböter. Bäst av allt? Namnet. Fullständigt briljant.

http://botboten.se/

Telia köper AI-företaget Humany

Syftet är att satsa mer på att erbjuda sina (företags)kunder fler smarta och automatiserade kundservicetjänster. Som chattbotar (i textform eller Amelia-form).

Telia köper AI-bolag – lanserar kundtjänstrobot

Telia köper bolaget Humany som arbetar med lösningar för smart kundtjänst. Planen är att erbjuda Telias företagskunder en automatiserad kundtjänst.

Microsofts nya chattbot har Tay-problem

Minns ni Tay? Microsofts chattbot som… fick vissa problem att hantera hur människor fungerar på internet. Nu har de en ny chattbot: Zo. För att försöka jobba lite mer under radarn har de rullat ut Zo bara i chattappen Kik.

Men, ja, det går väl inte helt smärtfritt den här gången heller. Vilket visar att även en AI-chattbot, likt en tamagotchi, kräver en hel massa klappande. Två lite roliga saker: 1) att en fråga om hälsovård kan ge ett svar om koranen och 2) att formuleringen ”That’s pretty metal” passerade granskningsfiltret (känns som en ”det är så kidsen pratar”, konstaterat av en som inte pratar kids.)

Microsoft’s ”Zo” chatbot picked up some offensive habits

It seems that creating well-behaved chatbots isn’t easy. Over a year after Microsoft’s ”Tay” bot went full-on racist on Twitter, its successor ”Zo” is suffering a similar affliction.

Världens första AR-sneakers

ÄNTLIGEN! Nu är de här! Världens första (?) AR-SNEAKERS! Laddar du ner appen och riktar mobilen mot skorna så kan du du se företagets logotyp VISAS I AR OVANFÖR SKORNA! Och du kan även höra EN LÅT SPELAS! Och…

…ja, det är tydligen det som går att göra.

http://buff.ly/2tPKQnA

Game of Thrones-chattbot – vem är vem i serien?

Japp. Den här behöver jag. Som sett alla avsnitt av GoT, men aldrig kan hålla reda på vem som är vem, vem som är släkt med vem och vem som vill döda vem (just nu). Om karaktären inte har drakar. Eller är dvärg.

Let this Game of Thrones chatbot refresh your memory on what everyone’s up to

And who’s still alive

 

Internet of Things

Alibaba släpper egen smart högtalare

Ryktena stämde: nu har Alibaba (kinesiska Amazon) presenterat sin egen smarta högtalare Tmall Genie X1. Även här är förstås tanken att sänka tröskeln för shoppande så mycket det bara går. Även om Amazon för tillfället (definitivt i USA) har en rätt förkrossande ledning så har de inte kommit särskilt långt i Kina (som de flesta västerländska techjättar). Alibaba har förstås fördel av hemmaplan – men också att de kan tilltala kineser boende även i andra länder.

Även Tencent (bakom bl a WeChat, kinesiska versionen av Messenger) och Baidu (kinesiska Google) har eller håller på att ta fram egna assistenter.

Bloomberg

No Description

Amazons Alexa når 15 000 skills

Amazon fortsätter dominera röstsöken. Vid halvårsskiftet nådde Alexa 15 000 skills (förmågor främst via tredjepartsutvecklare). Och de flesta handlar om (nyhets)flashar av olika slag. Tillväxttakten vad gäller skills ökar dessutom allt snabbare.

Som jämförelse ska Googles Assistent ha 378 röstappar och Microsofts Cortana ha 65 skills.

Nu betyder flest förstås inte bäst. Styrkan hos Amazon ligger förstås i att de parallellt med det som externa utvecklare tar fram också håller på att bygga upp ett starkt ekosystem, à la Apple.

Blir intressant att se vad Apple eventuellt kan göra på smart-hem-fronten när det nu tagit fram sin första Siri-högtalare.

Amazon’s Alexa passes 15,000 skills, up from 10,000 in February | TechCrunch

Amazon’s Alexa voice platform has now passed 15,000 skills — the voice-powered apps that run on devices like the Echo speaker, Echo Dot, newer Echo Show and others. The figure is up from the 10,000 skills Amazon officially announced back in February, which had then represented a 3x increase from September.

Baidu i open source-samarbete kring självkörande bilar

Det är inte bara västerländska sökmotorgiganter som satsar på självkörande bilar. Ryska Google-motsvarigheten Yandex håller på, liksom kinesiska Baidu. I Baidus fall handlar det inte om en egen satsning, utan om en open source-plattform (för både hårdvara och mjukvara) som ska skynda på utvecklingen kring självkörande fordon. Apollo-projektet har som mål att ha självkörande bilar ute på vägarna 2020.

Apollo har nu lockat över 50 företag. Bland företagen som anslutit sig finns Ford, Daimler, Microsoft och förstås processortillverkare som Nvidia och Intel. Förstås ett sätt för Kina att skaffa sig en position i konkurrensen med västvärldens satsningar.

Baidu partners with Ford, Nvidia, and others to boost its self-driving car platform

Baidu wants to make Apollo the Android for autonomous cars

TicketMaster satsar på trådlös biljettscanning via ljudvågor

Spännande, även om jag inte ska säga att jag har full koll på hur det fungerar. TicketMaster har slagit sig ihop med företaget Lisnr för trådlös biljettscanning som inte kräver mänsklig biljettkontrollant. Men det intressanta är att det inte är scanning via t ex NFC, wi-fi eller bluetooth utan ljud.

Biljettinformationen skickas via i princip ohörbara ljudvågor. Fördelen över andra tekniker ska vara att kostnaden är lägre och att säkerheten också ska vara bättre. Ett sätt att minska biljettbluffandet, eftersom biljetten är kopplad till en unik enhet. Och säljer man biljetten så för man över den till den nya enheten och den försvinner från den ”säljande” enheten.

http://buff.ly/2sJPvn3

Håller Samsung på att ta fram en smart högtalare?

Samsung har haft problem att få ordning på sin egen digitala assistent Bixby (som tydligen ännu inte integrerats med Viv, den digitalassistent som Samsung köpte förra året). Men det här är förstås en rätt logisk väg även för Samsung att ta: att ta fram sin egen smarta högtalare.

Där Samsung inte riktigt fått in en fot i våra hem vad gäller själva ekosystemet kring främst mobilerna så har de däremot en rejäl fot inne vad gäller andra typer av saker. Som tv-apparater och kylskåp. Självklart vill även Samsung vara med och leka på (den allt mer trångbodda) arenan med ständigt uppkopplade hem. 

Samsung is making a smart speaker with Bixby, says WSJ

The Verge is about technology and how it makes us feel. Founded in 2011, we offer our audience everything from breaking news to reviews to award-winning features and investigations, on our site, in video, and in podcasts.

 

Strömmande media

Twitter och Facebook jagar sändningsrättigheter inför fotbolls-VM

Twitter och Facebook verkar redan ha börjat kämpa om en del av kakan under nästa års fotbolls-VM. Fox har köpt rättigheterna i USA och nu blir det intressant hur de väljer att ta det vidare. Vi kan lugnt utgå från att det inte bara kommer att bli tv-kanaler som sända vidare utan vi lär kunna ta del av innehåll via de allt mer innehålls- och sportsändningssatsande socialtjänsterna.

Det blir intressant att se om flera olika aktörer får vara med och leka och vad de i så fall kommer få rättigheter till. Om de får dela på matcher eller om någon får matcher och andra får ”bakom kulisserna”. Frågan är också om vi kommer se t ex FB eller Twitter få rättigheter även i Europa.

Bloomberg

No Description

SoundCloud fortsätter jaga uppköp

Efter att (utan framgång) ha försökt sälja sig i flera månader verkar det som att det nu till sist finns intresserade köpare av musiktjänsten SoundCloud. Och det verkar inte vara någon av de stora (Spotify, Apple, Google, Facebook etc.) Istället är det den franska musiktjänsten Deezer som anges som den mest intresserade.

Musikströmningstjänstkonsolideringen (ord!) fortsätter. SoundCloud verkar alltså vara på väg att plockas bort från spelplanen och Pandora, som dras med ökande förluster, uppges också vilja göra en SoundCloud. Det innebär att det i så fall egentligen (i dagsläget) i praktiken bara finns två kvar i vår del av världen: Spotify och Apple.

SoundCloud Finally Has Multiple Interested Buyers (And None Of Them Are Spotify) – Hypebot

Facing financial difficulties, SoundCloud has actively been seeking a buyer for months. Even after dropping the asking price from $1 billion to $700,000 or less, reported interested from Spotify and. Continue reading

 

Marknadsföring

Apple kommer kanske tillåta externa annonseringsnätverk i Apple News

Intressant om det här skulle stämma, det vore i så fall en rätt stor inställningsförändring från Apple. Uppgift om att företaget kommer att börja tillåta annonser i Apple News-appen. Annonser från andra reklamnätverk än det egna. Så med andra ord skulle annonser som hanteras av Google, Facebook eller Amazon kunna dyka upp.

Däremot, som artikeln konstaterar, kan Apples inställning till användarintegritet hamna på kollisionskurs med det här. Det betyder att spårning på individnivå skulle kunna ske i Apple News. Ja, om inte Apple bestämmer att så inte får ske – vilket i sin tur lär göra externannonseringsalternativet mindre intressant. Att se vad som händer.

http://buff.ly/2sqzSRO

 

Bekvämlighetsekonomin

Mobility as a Service – Netflix för fordonsuthyrning

Två saker som sammanfaller: det är kul att samla likartade saker under en rubrik och det är kul att hänga på ”as a service”. Den här gången handlar det delnings-/bekvämlighetsekonomins fordons- och förflyttningsområden. Mobility as a service. Alla former av fordonsdelning i t ex en stad eller i ett land samlade som en enda tjänst (t ex i en app). Beställ det du behöver, när du behöver det, så länge som du behöver det på ett enda ställe.

Spotify/Netflix för fordonsuthyrning.

http://buff.ly/2taGDdg

 

SEO/Sökmotoroptimering

Google crowdsourcar information kring handikappanpassade platser

I slutet av förra året började Google märka upp handikappanpassade platser i Maps. Men kartor är förstås bara så bra som datan de baseras på. Därför öppnar nu företaget för att användare själva ska kunna ange den här informationen. Crowdsourca sig till bättre data även här, alltså. (Än så länge för Android-användare, men lär komma även till iOS).

http://buff.ly/2sS2kjU

 

Ekonomi/finans

Dropbox ett steg närmare börsnotering

Det har buzzats ett tag nu om att Dropbox är på väg till börsen. Nu späs ryktena på när företaget enligt uppgift söker folk som ska jobba just med noteringen som kan komma redan senare i år. Enligt senaste uppgifterna (från 2014) värderas Dropbox till 10 miljarder USD, i nivå med Twitter alltså. Sedan dess har ju dock konkurrensen hårdnat betänkligt och numer erbjuder ju även techjättarna (Apple, Google, Microsoft och Amazon) rätt identiska lösningar.

Återstå att se om det blir någon notering (och om det blir i år) och vad värderingen i så fall hamnar på.

Exclusive: Dropbox seeks to hire IPO underwriters – sources

Data-sharing business Dropbox Inc is seeking to hire underwriters for an initial public offering that could come later this year, which would make it the biggest U.S. technology company to go public since Snap Inc <SNAP.N>, people familiar with the matter said on Friday.

Teslas kvartalsrapport, under förväntan

Just nu håller Tesla på att kämpa om fjärdeplatsen i kategorin ”världens högst värderade biltillverkare” med BMW, efter att ha kört om de flesta andra konkurrenter senaste året. En företagsvärderingen är i mångt och mycket baserat på det totala aktievärdet och aktiekursen har sällan särskilt mycket med det som händer här och nu att göra. Det handlar istället om framtida förväntningarna.

Så hur är då marknadens förväntningar på Tesla. Rätt… enorma. Idag gick Tesla ut med att de sålt 22 000 bilar under Q2, i lägre delen av förväntningsintervallet. Som jämförelse sålde BMW, också ett premiummärke, förra året ungefär 600 000 bilar per kvartal.

Tesla delivers 22,000 vehicles to reach lower-end of delivery goal

While Tesla is about to start production of the Model 3, which should see its first production car roll off…

 

Övrigt

BBC släpper app för sitt VR-experimenterande

Gillar initiativet. BBC släpper appen BBC Taster VR. Och nej, det är inte en matprogramsapp. Det är en app (som började som en webbplats) där BBC testkör nya initiativ. En dedikerad lekapp, alltså, för att testköra och snabbt få återkoppling på lite halvvilda nysatsningar.

Konceptet i sig är förstås långtifrån nytt. En förlängning på betawebbar och liknande satsningar. Men att verkligen ta fram ett dedikerat labb för kunder att kliva in i har mest tidigare gjorts av techiga företag (Google släpper ju testappar till vänster och höger). Det här känns som ett snyggt sätt att bygga verksamhetsnyttig relation med sina mest experimentvilliga kunder.

BBC’s latest app is a home for its VR experiments

The BBC is forever playing around with new forms of storytelling, but its many experimental projects can be hard to keep track of. A 360-degree video might be published on YouTube and Facebook, for example, while an animated VR tale might launch first on the Oculus Rift before being ported into a standalone mobile app.

Pandaformade solcellsparker

Det här är fullständigt underbart. Pandaformade solpanelsparker! Förutom att de ser betydligt roligare ut än en vanlig solpanelspark så är de också marknadsföring för företaget bakom: Panda Green Energy. Och ja, det är förstås ett kinesiskt företag.

Men det här känns också som något vi kommer att få se mer av: möjligheten att köpa ”solpanelsannonser”. Med andra ord annonser som är gjorda för att ses på håll. Väldigt långt håll. Tänk flygplan. Jag skulle bli förvånad om vi inte kommer se parker som helt bekostas av företag (och får namnge parken), men framförallt att panelerna kommer kunna användas just som reklamytor. Massiva loggor i landskapet. 

http://buff.ly/2upt3Bu

 

Kategorier
Artikel Botar IoT - internet of things Marknadsföring Sök/SEO

Röststyrning och monomedial marknadsföring

Planerar Obama en statskupp? Det kan du ge dig på. Och inte vilken statskupp som helst. En kommunistisk statskupp. Förmodligen med kineserna.

I skenet av senaste tidens fejknyhetsdebatter och, tja, det allmänna debattklimatet just nu så blir vi väl kanske inte jätteförvånade att höra att precis det här funnits på internet. Det är däremot inte via tweets från något av de vanliga misstänktas konton eller artikel på en webbplats som kan tänkas sprida den här typen av information så där lite till vardags.

Nej, den här gången är det Google. Och närmare bestämt Google Home.

Google One True Answer

Vi backar bandet lite. Att fejkade nyheter trendat upp i sociala medier är inget nytt. Det har även hänt Google – att information som inte är sann klättrar upp i topp i sökresultaten. Eller kanske än mer troligt någon av de ytor som Google kompletterat sökresultaten med. Ytor som kanske snabbare plockar upp svaret på din fråga.

Eller att Google helt enkelt vill ge dig det rätta svaret på din fråga (t ex som en ”featured snippet”). Inte ett svar. Det rätta svaret.

Problemet då är att de kanske inte nödvändigtvis gått igenom samma process som övrigt Google-innehåll – som rätt ofta får kämpa sig upp och som kan kompletteras med ”nej, det är inte sant” runt omkring.

Så när Danny Sullivan på Searchengineland upptäckte det här häromnyligen så var det väl i sig inget nytt:

Danny Sullivan on Twitter: ”If you’re wondering if Obama is planning a coup, Google’s ”one true answer” is yes. FFS. pic.twitter.com/pFr7omJttU / Twitter”

If you’re wondering if Obama is planning a coup, Google’s ”one true answer” is yes. FFS. pic.twitter.com/pFr7omJttU

Därefter lyckades ReCode återskapa samma sak. Fast den här gången genom att helt enkelt fråga Googles assistent i Home:

https://twitter.com/ruskin147/status/838445095410106368

Exakt samma sak, eller hur?

Ja. Och nej.

Skillnaden är förstås till ytan rätt självklar. Ena gången är det text. Andra gången är det röst. Men det här får trots allt stora konsekvenser.

För skillnaden är att röstsvaret står helt ensamt.

Google one true röstanswer

Om du textgooglar något, eller söker med röst och får ett textsvar, så ser du en träfflista. De flesta av oss nöjer sig med att klicka på första träffen – eller någon av de köpta länkarna (eller till och med på innehåll i någon av Google ”call to action”-ytor).

Men här finns trots allt mer innehåll. Och Google är inte (än) riktigt lika filterbubbligt som Facebook. Visst påverkas resultatet av vem du är och har gjort hos Google, men det är fortfarande det innehåll som matchar din sökning bäst – och som bedöms ha mest koll på läget – som lär ha störst chans att dyka upp överst.

Och även när fejknyheter kan glida upp i topp så skulle säkerligen mycket annat innehåll, från mer trovärdiga källor, börja dyka upp däromkring. Så även om du struntar högaktligen i att klicka på, eller ens se, det innehållet så kan dina ögon fortfarande fånga det.

Visst kan man förmodligen fråga Home om den verkligen är säker på svaret (eller om den behöver ringa en vän), men, tja, då ska man fråga det också. Har man fått ett definitivt svar på den frågan man ställde från Google (som vet allt) och det passar väl med det svar man hade velat höra så är man sedan nöjd.

Utmaningen för företag och marknadsförare

Det som inträffade här är förstås rätt beklämmande men ändå ett tecken i tiden (och som vanligt är vi människor största problemet). Men det sätter samtidigt fingret på ett problem även för företag som vill synas på internet.

Hur upptäcks man när nålsögat på riktigt har smalnat av till en enda träff?

Allt mer av våra interaktion med internet sker via våra röster istället för som tidigare att trycka på saker för att gå till eller få information. Om återkopplingen också sker via röst så är vi ännu mindre benägna än vid text att få många förslag. Vi vill ha ett: det bästa.

Om jag letar efter bästa priset på en viss produkt så funkar det alldeles utmärkt att få en lista att ögna igenom. Vi är bra på det. Men om jag förväntar mig svaret uppläst? (Eller på sikt kanske till och med videokommunikation) Not so much.

Då vill jag vet vad det billigaste priset är och vem som erbjuder det. Inga fler sinnen inblandade som gör att jag kan utsättas för och ta åt mig bonusinformation i ögonvrån. Om video är hela kroppsspråkpaletten är ljud – åtminstone vid informationssökning – ungefär lika avskalat rationellt som text.

Och vid röstinteraktion är less definitivt more. Fråga bara Amazon.

Next up, chattbotoptimering och röstassistentoptimering?

Vid sidan av röst är förstås de olika chattbotlösningarna högt upp på trendagendan just nu. Och de hissas och sågas lite om vartannat utifrån textperspektivet. Att vi kommer fortsätta skriva precis som idag – när jag tror att det även här är rösten som kommer vara spindeln i söknätet. När jag frågar min bil, min telefon eller mina hörlurar vilket som är det bästa stället att äta nära mig – och sedan förväntar mig få instruktioner för hur jag tar mig dit.

Chattbotarna kommer att ställa till det på ungefär samma sätt. Vi kommer sannolikt rätt snart kunna ha våra egna botar (nån som kan fixa en Olabot till mig?) som vi kan instruera och skicka iväg på uppdrag vid frukosten.

Hitta bästa resan, bästa hotellet, bästa sakerna att göra till bästa priset och återkom till mig med resultatet när jag kommer hem (ja, eller det blir nog rätt instant, men ni fattar). Olaboten vet vad jag gillar och inte gillar med mitt hotellrum och kan ställa alla de frågorna.

Vad innebär det här? Förstås att vi ännu mer än vad Google har lärt oss kommer att börja förpacka innehåll och tjänster inte för människor – utan maskiner. Chattbotoptimering. Maskiner som kommunicerar med maskiner. Som förhandlar, dealar och wheelar och jämför priser så att vi behöver göra så lite som möjligt.

Morgondagens marknadsföring är monomedial?

Från att ha varit en textdatabas har internet blivit en allt mer multimedial historia i takt med att (främst) den tekniska utvecklingen medgett detta. Det tar inte längre en minut att ladda in en 360-gradersbild av en sko för att kunna snurra på den och se hur den ser ut. Men i mångt och mycket har internet de första trettio åren varit en kopia av det gamla. Det är kanske först nu som internet på riktigt börjar bli något eget.

Men det här kanske också gör att vi måste börja om och krypa innan vi kan få upp farten igen. Lära oss hur det fungerar när den marknadsföring som vi allt mer byggt upp kring mycket stimuli inte riktigt kommer fungera helt enkelt för att vi eliminerar vårt kanske viktigaste sinne, synen, ur köpprocessen. Vi kommunicerar med rösten och får svaret enbart via hörseln. Allt handlar om förtroende och Google har lärt oss att den första träffen är den bästa.

Det är också det enda svaret jag vill höra från min personliga assistent.

Det bästa.

Utmaningen kommer att bli (oavsett om vi pratar ljud eller en infodammsugande bot): hur blir man som företag den enda träffen i kundernas prylar, vid varje givet tillfälle?

 

Kategorier
Artikel Botar Sök/SEO

Har du chattbotoptimerat, lilla vän?

Tidigare idag presenterade Siri-skaparen Dag Kittlaus sitt nya projekt Viv. En ny röstassistent. Han säljer in det, för oss konsumenter, som ”the intelligent interface for everything’”.

Ungefär där får jag Douglas Adams-vibbar och är redan såld.

Viv är i stort ungefär som Siri, Alexa, Cortana (om vi bortser från att den till skillnad från dessa inte är en ”kvinna”, men det fenomenet är en helt annan diskussion). Du pratar med Viv via din enhet och Viv gör grejer åt dig utan att du behöver använda exempelvis tangentbordet eller hitta rätt app. Men självklart finns det one more thing: Viv är smartare (förstås, annars vore det inte mycket till produktdemonstration).

I de förberedda exemplen som visas upp klarar Viv av att hitta svaret på rätt avancerade frågor genom att tolka det användare säger – via normalt talspråk. I exemplen som visar hur det funkar bakom kulisserna bryter Viv upp kommandot i olika delar, där intention och kontext är två viktiga element. Och det sistnämnda är, inser jag rätt självklart nu, en rätt viktig del i interaktionen. Som konstateras i en artikel om SoundHounds (företaget bakom Shazam) motsvarande produkt som annonserades tidigare i år:

One of the main problems with voice assistants today is that they don’t understand context. If you ask Siri to find coffee shops near you and then say something like ”What about ones with free WiFi?” you’ll be left with the same list you had already. Despite all their advances, Siri and Google Now are still not smart enough to maintain a conversation with you like a real human assistant.

Med andra ord: röstassistenter har generellt sett guldfiskminne. Utöver att varje fråga lite blir att börja om från noll så är vi människor sällan skapta för gränssnittsintelligens programmerad av människor. Som Snapchat konstaterade med sin Chat 2.0-uppdatering är vi härligt förvirrade och ofokuserade större delen av tiden.

Här är det tänkt att Viv ska lära sig, ja, egentligen programmera sig. Inte det här är ju egentligen heller något nytt. Diverse gränssnitt och program lär sig hur vi jobbar eller interagerar. Problemet här är att vi människor, återigen har problem att rätta oss i snygga IFTTT-mallar. Och antingen lär sig gränssnitten för långsamt eller inte alls så att det stjälper snarare än hjälper.

Utifrån Kittlaus presentation så ska Viv i princip realtidsprogrammera sig själv. Som alltid bygger kvaliteten i tjänsten på vilken data som finns att tillgå. Det Kittlaus presenterar är i princip kopplingar mellan Viv och, tja, chattbotar. Viv tar användarens fråga, bryter ned den, kollar vilken tjänst som kan hjälpa till med svaret, skickar frågan dit och visar sedan upp svaret. Dessutom med kopplingar så att Viv även kan utföra kommandon, som att genomföra ett köp (Kittlaus kallar det ”conversational commerce”).

Och det är här jag börjar fundera.

I sitt anfall av lätt hybris är jag rätt övertygad om att Kittlaus har rätt i ett ställe för allt. Vi har sett det i digitaliseringen av skivbranschen och oligopolaiseringen (ord?) av internetsökbranschen: vi vill hitta allt på ett ställe. Det inser förstås andra också. Apple bygger in allt mer av internet i sin Spotlightsök och Facebook vill helst att du inte lämnar tjänsten alls (vilket inte vi heller verkar vilja). Samma konsolidering kommer säkerligen också drabba videoströmningsbranschen: vi vill inte betala sex olika abonnemang för att få serierna och filmerna vi vill se. Vi vill ha Spotify (vilket Spotify också verkar ha fattat.)

Över till chattbotarna. Visst finns det problem (som jag skrev om här). Men som tillskyndarna beskriver chattbotarnas nya sköna värld kommer morgondagens internet bestå av en massa virtuella assistenter som aggregerar information och löser uppgifter. Spara en massa pengar på kundtjänstpersonal genom att ha botar som sköter all dialog med kunderna, exempelvis. Kanske kommer vi hit vad det lider (även om det så här långt mest gått sådär). Att ha en chattbot (eller flera) ger affärsnytta och kundnöjdhet.

Men som med så mycket annat lär det inte spela någon roll hur smart och bra din chattbot är om ingen hittar den. Lite samma sak som det är (åtminstone så här långt) med app vs. webb: appen kräver att du laddar ner och installerar programvara, det gör du sannolikt bara om det är en tjänst som du vet att du kommer att använda regelbundet (din banks app) eller ett företag som har ett varumärke som du har en relation till och som du använder ofta. Men när vi ska köpa på webben så vet vi ofta inte i vilken affär vi vill handla. Då googlar vi, besöker prisjämförelsesajter, eller söker i en webbgalleria som Amazon.

Om chattbotar ska bli något vi ska använda så blir lösningen sannolikt inte att vi ska behöva ladda ner alla enskilda botar. På samma sätt som vi använder Google för att hitta svaret på frågan på webbens alla triljarder webbplatser så kommer vi förmodligen vilja ha detsamma när vi söker via en röstassistent. Du som företag får se till att du har en bot byggd på det sätt som röstassistenternas svar på Google kommer vilja ha informationen.

Den intressanta frågan då blir: hur ser man till att företagets bot hamnar överst bland sökresultaten? Hur undviker man att bli en begravd kropp?

Det är väl en sak om jag ber röstassistenten boka en bil hos Uber eller Taxi Stockhom. Men vad blir resultatet om jag bara ber om en taxi? Eller om jag ber assistenten fixa bästa boendet för en vecka på Mallis vecka 36? Idag bygger mycket av den här typen av jämförelsesajter på jobbet vi har lagt ner i att googlesäkra våra webbar (och numer kanske också appar). Men om assistenten och botarna ska kunna ha dialog för sig själva (min assistent vet förstås alla mina preferenser och accepterade prisintervall – orka svara på det varje gång) så behöver de olika botarna kunna svara rätt på min assistents frågor och följdfrågor snarare än att assistenten dammsuger en webbplats efter generell information.

Med andra ord: hur säkerställer du att en assistent rankar just ditt företags bot och i förlängningen ditt företags tjänster högst när vi litar på att assistenten är bäst på att hitta svaret på vår fråga?

Vem vet, efter SEO och ASO kanske CBO blir en livsviktig del i ett företags affärsstrategi.

Och den som chattbotoptimerar bäst, vinner.

(Ursprungligen publicerad på LinkedIn 9 maj 2016.)

Kategorier
Artikel Botar

Ja, Facebooks botar suger säkert rätt hårt

En av de senaste tidens sämst bevarade hemligheter var att Facebook, precis som WeChat, Telegram och Kik före dem, skulle kicka igång sin egen botplattform under F8-konferensen. En teknik som, nu när Facebook tar sig an tekniken, kommer att bli svaret på alla företags dygnet-runt-kundtjänst, hur man ska kunna tjäna pengar på kunder som blockar datasugande mobilannonser, hur man ska kunna lösa problemet att mobilen än så länge e-handelskonverterar mycket sämre än datorn och, tja, även om det inte var uttalat så är det sannolikt mänsklighetens räddning vi pratar om här.

Visst är det delvis Facebooks eget fel. Som alltid när ett företag presenterar en produkt som kommer att revolutionera/disrupta/valfritt hypeord världen som vi känner den så är den, tja, revolutionerande. Plug and succéplay.

Helt otippat så var kanske verkligheten inte riktigt så rosenskimrande. Vad är poängen att använda något som tar längre tid att göra via en normalbradesignad webbplats eller app?

Medan hallelujakören och hatarna blev besviken eller fick vatten på sin kvarn reagerade resten av internetanvändarna med: ”Huh? Bot? Jag youtubar kattfilmer och instagrammar semesterfötter, återkom senare.”

Ja. Facebooks botar kanske inte är ”redo för primetime”. Men samtidigt:

Version alfa beta ett

Botar som vi känner dem idag (kunna anpassa frågor och svar utifrån frågorna som ställs snarare än att användaren ska anpassa sig efter i vilken ordning information ska matas in) har om inte gått från noll till hundra på ingen tid alls så åtminstone vuxit fram väldigt fort. När Gartner 2015 uppdaterade sin hypekurva över kommande teknologier andra halvan av 2015 så fanns inte ens botar med.

Hypekurva, augusti 2015

(Källa: Gartner, augusti 2015)

Det närmaste de kommer, som ligger rätt väl där den borde – nära hypekurvans zenit, är ”smart advisors”. Men när smart advisors av Gartner listades som en av de tio hetaste teknikerna inför 2016 så kan man utläsa att det ändå inte är riktigt samma sak:

While advances in physical smart machines such as robots get a great deal of attention, the software-based smart machines have a more near-term and broader impact. VPAs such as Google Now, Microsoft’s Cortana and Apple’s Siri are becoming smarter and are precursors to autonomous agents. The emerging notion of assistance feeds into the ambient user experience in which an autonomous agent becomes the main user interface. Instead of interacting with menus, forms and buttons on a smartphone, the user speaks to an app, which is really an intelligent agent.

Här handlar det om att interagera med sina enheter på annat sätt och kunna prata med en specifik assistent/en specifik app som ska kunna göra rätt mycket av de interaktioner du vill göra med din enhet eller med internet. Precis som exempelvis Amazons Echo-system så handlar det om att du ska söka upp assistenten och aktivera denna för att sedan göra något. Chattbotarna, å andra sidan, handlar om att stoppa in funktionalitet i de gränssnitt där användaren redan är. Men också ha en drös assistenter som är sjukt vassa på en (eller flera) specifika saker istället för en assistent som ska kunna allt.

Finns det förbättringspotential? Ja, typ… Precis som att Apples appekosystem var långtifrån färdigt när den kom, att iPhonen i sin första generation var ljusår före de flesta andra men med dagens mått rätt medioker som produkt (det var kanske först framåt version 3S som iPhonen blev bra på riktigt), att röstigenkänning varit (och är) långtifrån perfekt eller – tja, att Apples egen karttjänst ritade om verkligheten till en början.

(Ytterligare en sak: när jag försöker tagga detta inlägg med olika varianter av ”bot” så dyker det inte upp några träffar. ”Facebook api” och ”botox cosmetic” fanns däremot.)

En bot idag måste inte vara detsamma som en bot i morgon

Botarna idag bygger, till största del, på att du matar in info som text. Och även om det finns supertextare så är det fortfarande meckigare att använda tangentbordet än att trycka på knappar och ikoner (som kanske också kan vara en anledning till att vi kanske inte googlar alls lika mycket i mobilen som på datorn).

Men kommer text vara morgondagens föredragna inmatningsteknik? Kanske inte. Sannolikt inte.

Röststyrning blir allt vanligare, inte minst när vi börjar använda enheter utan ordentlig skärm att jobba med (t ex Apple Watch). Men det räcker att börja ifrågasätta hur något funkar för att se att det kanske finns nya sätt att göra saker på. I mångt och mycket är chattandet idag exakt samma sak som sms:et. Sedan kom mms:et och vi kunde välja att skicka det istället för ett sms. Same-same, men ändå något annat. På samma sätt har många av våra sociala medier idag varit uppbyggda kring ett medium. Primärt text (Twitter och Facebook), primärt bild (Instagram) eller primärt video (Youtube). Och vill vi sedan kommunicera direkt med våra vänner utan att passera resten av internet så fick vi göra det någon annanstans (bokstavligen talat sedan Facebook kopplade loss chattfunktionen till en egen app).

När Snapchat för ett par veckor sedan släppte en stor uppdatering passade de på att uppdatera chattandet till Chat 2.0. Du kunde välja att börja chatta, hoppa över till video och kanske till och med något så nyskapande som ett vanligt röstsamtal innan du ger dig in i ett dekalbattle. Inte något nytt i sig – att kunna växla när behovet uppkommer – men gjort utifrån det uttalade syftet att dialogen ska kunna växa fram under tiden.

Snapchat has figured out how to pull every way humans communicate into a single interface — video, audio, text, symbols and, drawing. Instead of having to choose how you want to connect before you start, conversations can evolve on the fly.

Kort sagt: kunna fungera precis lika kaosartat som en vanligt samtal. Sett i det ljuset kanske tanken att anledningen till chattapparnas förkärlek för automatiska botar är för att göra tjänsterna mer mänskliga. Att dialog är ett grundläggande mänskligt sätt att ta till sig information. Exakt hur den dialogen går till återstår att hitta den optimala formen för. Idag har vi lärt oss hur man bäst söker information på internet baserat på att det är så tekniken har bestämt att vi ska göra – något som har rötterna så långt tillbaka som bibliotekens kortkataloger. Att bara utmana detta är ett första steg, även om det inte blir rätt första gången. ”Måste det vara så?” Så resonerade exempelvis Quartz när de släppte sin nyhetsapp där du får nyheterna i form av botdialog istället för det sätt vi är vana vid från mediasajter.

It’s all about the tjänster

Sist men inte minst handlar det förstås om vad nyttan är. På samma sätt som att det inte var Apple som var den verkliga nyckeln till iPhones framgång – det var en hel massa kreativa människor runt omkring som började bygga appar och därigenom definiera vad en smarttelefon faktiskt är och ska användas till.

I takt med att (som det ser ut nu) allt mer av vårt liv kommer att tillbringas i chattappar så dyker det upp fler funktioner, som när KLM gjort det möjligt att få boardingkort och flightinfo direkt i Messenger, med möjlighet att kontakta kundtjänst. Eller att du kan boka Uber och Lyft via Messenger. För att inte tala om utvecklingen i Kina, med WeChat, eller Brasilien och WhatsApp.

Bättre interaktionsmöjligheter, bättre stordatakunskap, smartare AI – och riktig, konkreta nyttofunktioner att koppla botarna mot. Det här vet vi kommer att komma. Innan vi vet ordet av kommer botar, som kan byggas med förhållandevis små resurser, passera Turing-testet med högsta betyg.

I början kanske inte allt är perfekt och har ett tydligt syfte. Men som The Queen of Shitty Robots Simone Giertz svarade på frågan vad nyttan var med att bygga meningslösa robotar: ”Det är bättre att bygga saker än att inte bygga saker”.

Kommer vi se dikeskörningar och meningslösheter? Helt säkert. (En av de första apparna jag laddade ner till min iPhone var High Five-appen. Gav mig möjlighet att göra en high five med mig själv. Kanske inte den mest nyttiga app jag ägt, eller använt mest, men likvärt en app som någon byggde bara för att testa.)

Kommer botar behöva brottas ner med våld när de får frispel? Ja, det är ju bara att fråga Microsoft, vars bot Tay gick från blasékaxig millenialbot till rasistbot till full blown folkmordsförespråkande nazibot på en förmiddag. Efter att ha plockats ned och fått lite smisk drog Tay igång sin andra dag med att röka på mitt framför ögonen på polisen innan Tay till sist bara fick ett totalt sammanbrott (inte omöjligt som en konsekvens av knarkandet). Ja, eller kreativiteten och träffsäkerheten hos Captionbot från samma företag.

I ljuset av det framstår de första stapplande chattbotförsöken på Facebooks plattform som enastående succéer så här långt.

(Foto i toppen av sidan: Tim Robinson)

(Ursprungligen publicerad på LinkedIn 18 april 2016)