Kategorier
AI - Artificiell intelligens Allmänt digitalt Bekvämlighetsekonomin Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 14 2022 – del 3

EU bygger gigantisk ansiktsigenkänningsfunktion. Uber siktar på att göra det möjligt att boka flyg, tåg och hyrbilar i Uber-appen. Indiens konkurrensmyndighet anklagar Google för konkurrensbrott kring Google Play och Google Pay. Google Cloud lanserar nya analystjänsten BigLake.

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AI – artificiell intelligens

EU bygger gigantisk ansiktsigenkänningsfunktion

EU är sådär förtjust i ansiktsigenkänningsteknik. Om vi bortser från problematiken som GDPR utgör i sammanhanget så har EU överlag rätt mycket lutat åt att det behövs betydligt hårdare reglering och översyn. Om man inte är EU, förstås. Som nu bygger en egen gigantiskt ansiktsigenkänningsfunktion.

Varför? För att bättre och snabbare kunna samordna polis- och rättsskipande insatser mellan medlemsländer. Frågar vi kritikerna, som Ella Jakubowska från den ideella civilrättsliga organisationen EDRi, så handlar det om att EU är i full färd med att bygga upp ”det mest omfattande biometriska övervakningssystemet som jag tror vi någonsin kommer att ha sett i världen”. Vilket, med tanke på Kina, skulle kunna säga en del.

Allt är del av ett samarbetsavtalet Prüm från 2008 som av EU själva klassas som ett ”automatiserat informationsutbyte för brottsbekämpande samarbete” och som nu håller på att uppdateras till version 2.0. Prüm I har gett medlemsländer rätt att dela DNA-, fingeravtrycks- och fordonsregisteruppgifter och den stora nyheten i Prüm II är att ansikten alltså kastas in i mixen. Förslaget är att medlemsländer ”ges tillgång till att söka i varandras register med ansiktsbilder och viss polisregisterinformation”.

På ren svenska betyder det här att bland annat att medlemsländer har rätt att köra ansiktsigenkänningsalgoritmer mot exempelvis körkortsbilder. Och att det ska gå att korssköra med andra källor, som bilder från sociala medier eller övervakningskameror.

Vad tycker Sverige om det här? Vi, via vår regering, ”välkomnar och stödjer ambitionen bakom förslaget” samt att ”integritets- och dataskyddsfrågorna är centrala och regeringen kommer att bevaka dessa frågor den fortsatta diskussionen” enligt PM från Justitiedepartementet från februari i år.

Ironiskt nog så har EU:s egen dataskyddsheadhoncho kritiserat utökningen av Prüm, så sista ordet är långtifrån sagt. Men det är alltså åtminstone vad EU-kommissionen har föreslagit och med andra ord vill få till.

Ännu ett exempel på balansgången mellan säkerhet och integritetsskydd, alltså. Och om förtroendet för våra offentliga organ.

Europe Is Building a Huge International Facial Recognition System

The Prüm II documents, dated from April 2021, when the plans were first being discussed, show the huge number of face photos that countries hold. Hungary has 30 million photos, Italy 17 million, France 6 million, and Germany 5.5 million, the documents show.

Open AI:s Dall-E gör det möjligt att skapa och redigera bilder genom att skriva text

Sååå… det här är rätt coolt. Open AI, företaget som senaste åren har tränat sin textskrivar-AI GPT till ruggigt imponerande mänskliga nivåer, släpper nu version 2 av sin Photoshop-motsvarighet: Dall-E. Skapa och redigera bilder, inklusive att ersätta objekt i en bild – bara genom att skriva text.

Dall-E (en mashup mellan Wall-E och Dali) släpptes ursprungligen förra året och har i sin tvåpunktnollversion uppat sina skills rätt rejält. Förutom att bilderna som genereras är mer detaljrika och går snabbare att skapa så har Dall-E också lärt sig att ersätta objekt i en bild och skapa olika varianter av en och samma bild – komplett med att skapa dem med olika slags manér.

Det enklaste är att du helt enkelt kollar på den länkade videon. Är du lika lättimponerad som jag så kan reaktionen hamna mellan lyckofnittrande och haktapp.

Visst. Nu är inte Open AI först med just det här. Adobe har rätt länge arbetat på liknande textredigering av bilder och Meta har ett verktyg i sin VR-värld Horizon som gör det möjligt att skapa VR-objekt och VR-miljöer med röstkommandon. Och visst lär det inte vara riktigt lika mycket obekymrade guldgröna skogar när nya Dall-E släpps (Open AI flaggar själva för att det kommer att finnas begränsningar i AI-algoritmens förståelse och därmed möjlighet att skapa vissa föremål.)

Men det gör inte det här mindre coolt. Tvärtom. Och det är dessutom också ytterligare en demokratisering av bildskapande. För en textmänniska som jag är en av de största utmaningarna att få till bilder till artiklar jag skriver. Jag vet ofta vad jag vill ha, men måste lägga en massa tid på att leta upp grundmaterial som är ungefär vad jag vill ha och sedan applicera mina begränsade grafikkunskaper på att få det jag önskar.

En Dall-E är med andra ord precis vad jag har önskat mig.

DALL·E 2

Thanks to those who helped with and provided feedback on this release: Sandhini Agarwal, Sam Altman, Chester Cho, Peter Hoeschele, Jacob Jackson, Jong Wook Kim, Matt Knight, Jason Kwon, Anna Makanju, Katie Mayer, Bob McGrew, Luke Miller, Mira Murati, Adam Nace, Hyeonwoo Noh, Cullen O’Keefe, Long Ouyang, Michael Petrov, Henrique Ponde de Oliveira Pinto, Alec Radford, Girish Sastry, Pranav Shyam, Aravind Srinivas, Ilya Sutskever, Preston Tuggle, Arun Vijayvergiya, Peter Welinder

 

Bekvämlighetsekonomin

Uber siktar på att göra det möjligt att boka flyg, tåg och hyrbilar i Uber-appen

Uber siktar på att göra en Google: lägga till stöd för att boka även flyg, tåg och hyrbilar för att på så sätt göra Uber-appen till en one stop shop för allt som har med resor att göra.

Med tanke på att Uber redan har stöd för att boka helikopter så är Uber hemma när de väl har de nya resesätten på plats. Ja, typ. Precis som det Google jobbar på med Maps så ska det gå att boka hela sin resa – från taxin från hemmet och flyget till annan kontinent över långtåget och kollektivtrafiken för den mer miljömässigt medvetna till de sista metrarna på elscooter eller hyrcykel.

Men det är också ännu ett tecken på något annat.

Uber tänker förstås inte anlita giggare för att flyga planen och köra tågen utan lämnar det till proffsen. Uber blir själva bokningsplattfomen som sitter ihop med de andra företagens tjänster. Samma utveckling som vi överlag har sett från Uber när de har försökt få ordning på sina hysteriska förluster: allt mer satsande på Uber Eats, där de tjänar betydligt mer pengar.

Med andra ord: Uber vill slippa ännu mer av ansvaret och mecket för dem som utför tjänsterna de förmedlar och allt mer hålla sig till att bara vara en ren transaktionsplattform. Komplett med de trevliga transaktionsavgifterna.

Uber looks to create travel ’superapp’ by adding planes, trains and rental cars

Uber is driving ahead with its plan to become a travel ”superapp”. The San Francisco-headquartered firm announced Wednesday that it is adding trains, buses, planes and car rentals to its U.K. app this year. The move is part of a pilot that could be expanded to other countries at a later date if it goes well.

 

Mobilt

Indiens konkurrensmyndighet anklagar Google för konkurrensbrott kring Google Play och Google Pay

I förra veckan gick Apple ut med ännu fler eftergifter kring externa betallösningar i iOS-appar. Ganska precis samtidigt så kickade Googles regeländring för Google Play in: Android-appar måste nu börja använda Googles egen lösning. Google gjorde en inverterad Apple, alltså. Dessutom med väldigt intressant timing, med tanke på det allmänna klimatet runt just de två stora mobiloperativens appupplägg.

Men det verkar alltså inte ha stoppat Google från att nu införa den förändring som bolaget flaggade för redan 2020. Och ungefär lika länge har Indiens konkurrensmyndighet tagit sig en titt på just det. Eller rättare sagt: har tagit sig en titt på Googles förehavanden på betalsidan överlag.

Även om utredningen inte är slutförd än så har den indiska myndigheten nu kommit med ett förhandsbesked: jodå, Google bryter mot konkurrenslagstiftningen i landet. Dels genom kravet på att Android-appar som distribueras via Google Play nu måste använda Googles betallösning och dels genom att Google i praktiken kontrollerar såväl Android som Google Pay. I och med att Google Pay förinstalleras så skaffar sig Google därmed en inte-okej fördel gentemot andra betalappar som finns i Indien.

I just det indiska fallet så finns det ytterligare en komponent: tjänster som vill erbjuda mobiltransaktioner i Indien måste gå via landets statliga betal-API-plattform UPI. Så även Google Pay. Men det finns en oro att Google genom sin dominans och tillgång till Android kan hota UPI-upplägget.

Och i stort är Googles grundproblem i den här frågan precis samma som för Apple: ju mer som Google och Apple har börjat konkurrera med egna tjänster på plattformarna de själva tillhandahåller, desto mer kritik har företagen dragit på sig. Den som gapar efter mycket etc.

Google ’unfairly’ blocked rival payments, India’s antitrust regulator says | Engadget

The Competition Commission of India (CCI) on Friday released early findings of an investigation into Google’s app store and its payment system, Google Pay. As Bloomberg reported, it found that Google’s Play Store billing system for app developers is ”unfair and discriminatory”.

Apple beefar ännu mer med Ryssland, släpper in en oppositionell röstningsapp i Appstore igen

Apple är inte ett av de företag som Ryssland gillar mest just nu. Helt enkelt därför att, tja, Apple har följt de sanktioner som har utfärdats av EU och framförallt USA. Det innebär bland annat att Apple har stoppat nyförsäljning i landet. Appstore, likt Google Play, är däremot fortfarande uppe och snurrar – trots uppmaningar från Ukraina att helt stänga ned.

Apple har aldrig varit företaget som varit piggast på att ta konflikter med jobbiga länder because det är dåligt för försäljningen och ekonomin. Det är en stor anledning till att Apple numer är snudd på det enda stora techbolaget som fortfarande har stor verksamhet i Kina. Apple är med andra ord väldigt snabba med att följa rådande lagstiftning, även när regimerna (och lagarna i sig) är milt sagt tvivelaktiga ur mänskliga rättigheter- och demokratiperspektiv.

Så när Apple i veckan meddelade att de återställer en app i ryska Appstore som plockades ner förra året efter krav från Ryssland så var det lite… oväntat.

Appen i fråga är en oppositionell röstningsapp, backad av den fängslade ryska oppositionsledaren Aleksej Navalny. Och ”kravet” som framfördes från rysk sida förra året var att Putin-agenter åkte hem till chefer för Apples och Googles ryska verksamheter och hotade dem med fängelse om de inte plockade bort appen. Så i det här fallet handlade det mycket om att skydda sina anställda.

Men nu är appen alltså tillbaka. Visst, när appen plockades bort så var det kort före ”valet” i Ryssland (a.k.a. tillfället när ryssar fick gå och låtsasrösta) så läget lär vara mindre känsligt nu. Men vi kan tro att Ryssland, trots att de nu har annat att bekymra sig över, inte kommer att låta det passera helt obemärkt.

Så vad kan det här säga? Att Apple, som artikeln är inne på, förmodligen har färre människor anställda i landet efter att ha stängt ner sin försäljning, vilket gör att Putins kompisar har sämre möjlighet att utöva utpressning mot Apple. Men det kan också vara ett medvetet chicken race från Apples sida.

Med andra ord: vad händer om Apple inte lyder? Vi har ju sett att det har betytt böter och, för Facebook och Instagram, att tjänster har förbjudits. Som att Apple säger: kom igen. Förbjud Appstore bara. We dare you. Ett sätt för Apple att stänga ned Appstore i Ryssland utan att stänga ned Appstore själva. Samtidigt som de är väl medvetna om att Ryssland är beroende av även iPhones för sitt propagandamaskineri och överlag för att få vardagen att funka för många ryssar.

Apple defies Russian government, restores opposition voting app

Apple has restored an app sponsored by Alexei Navalny, a prominent leader of Russia’s political opposition, to the company’s Russian app store. Apple took down the app last September, days before Russia’s legislative elections, under pressure from the Russian government. Russian voters went to the polls last September to elect representatives to five-year terms in the Duma, Russia’s legislature.

 

Ekonomi och finans

Shein på väg mot värdering på 100 miljarder dollar

Snabbmoderaketen Shein fortsätter dra till sig uppmärksamhet. Och då inte bara från unga (främst kvinnliga) modeshoppare, utan även från investerare. Nu kommer uppgifter om att Shein förhandlar om att ta in nytt kapital – till en värdering på 100 miljarder dollar.

Shein har rusat upp i toppen av nedladdningslistor och konsumenters intresse med en 2020-talsversion av H&M:s framgångsrecept: tryckt ut billigare kopior av dyrt och aktuellt mode. I Sheins fall handlar det om att göra det på speed: hyperlokala och extremt snabbt uttryckta kollektioner för att möta trender snudd på innan de har blivit trender.

Något som alltså har älskats av kunderna, men som fått kritik för att det är sisådär hållbart att ha som affärsidé 2022 att få folk att hetsshoppa slit och släng-kläder och för att Shein har känt att det är onödigt att be om tillstånd att använda någon annans design när det är enklare att bara sno rakt av (om jag ska vara elak: det är ju trots allt ett kinesiskt bolag).

Och nu ser det alltså ut som att Shein kan vara på väg mot en riktig drömgränsvärdering som skulle göra att bolaget är värt sisådär tre gånger mer än H&M, dubbelt så högt värderat som Fast Retailing (Uniqlo) och nära nog dubbelt upp även jämfört med Inditex (Zara).

Men en värdering på 100 miljarder dollar (i runda slängar en femtedel av Sveriges BNP 2020) skulle inte bara göra Shein till en riktig modegigant, det skulle också göra att Shein tokrusar i listan över världens högst värderade startups: från plats 21 (med värderingen 15 miljarder, senaste föregående värderingen från 2018) till plats tre. Bara TikTok-ägaren Bytedance och Elon Musks rymdbolag SpaceX skulle hamna före. I praktiken oavgjort med SpaceX.

Nu är det uppgifter om pågående förhandlingar, så det kan hända att värderingen landar lägre. Shein kan alltså missa en pallplats och hamna efter betalplattformen Stripes 95 miljarder. Men därefter är det ett rejält hopp ned till svenskfyran Klarna med sina 45 miljarder. Så vi kan nog vara rätt säkra på att vi som sämst pratar om en fjärdeplats för Shein.

Shein Seeks $1B Investment to Reach $100B Value

Chinese eCommerce company Shein is looking into a funding round that would value the company at $100 billion, Bloomberg reported Sunday (April 3), citing individuals familiar with the matter. The retailer is reportedly talking with possible investors, including General Atlantic, about its goal to raise around $1 billion.

Kinas hårda reglering av techbolagen slår tillbaka mot Kinas ekonomi

I slutet av förra veckan kom ännu en rapport på ett milt sagt oväntat tema: Kina ser ut att vara berett att låta den amerikanska finansinspektionen få full insyn i ekonomin för de kinesiska bolag som är noterade i USA. Kina ser alltså ut att lägga sig rätt jätteplatt inför USA:s krav och hot. Det är det senaste tecknet på att Kinas hårda reglering av sina techbolag håller på att slå tillbaka rätt rejält.

De senaste 1-2 åren har Kina drämt till med storsläggan mot sina techbolag, en reglering som till stora delar har inspirerats av och kopierats från EU:s motsvarigheter (även om EU fortfarande inte har sjösatt sina regleringar fullt ut än because längre processer because demokratier). En regleringsjakt som har motiverats på ungefär samma sätt som här hemma och i USA: tvinga innovationshämmande jättebolag att öppna upp sina ekosystem för konsumenternas bästa och för att skydda integriteten i det finansiella systemet.

Men i Kina-fallet så har en viktig bakgrundsingrediens också varit en maktkamp mellan techjättarna och kommunistpartiet. Ja, framförallt mellan presidenten Xi Jinpings allt större maktfullkomlighet (ingen slump att han och Putin gillar varandra så mycket) och de upplevda hoten som jättebolagens inflytande på de kinesiska medborgarna utgör i partiets ögon. Ett tydligt bevis på det här är hur staten har tvingat till sig enorma mängder användardata från landets privata(ish) företag. Ingen annan än den kinesiska staten ska ha rätt att sitta på så mycket individdata.

Men så börjar verkligheten knacka på. Som att giganter som Alibaba och Tencent ska göra sig redo att sparka tiotusentals människor som följd av regleringarna. Drösvis med uppsägningar även för betydligt mindre bolag, inklusive raketer som TikTok-ägaren Bytedance. Lägg till att handelskriget mot USA ser ut att bita allt hårdare, att Kina får allt större problem med en sackande ekonomi och åldrande befolkning och den jobbiga balansgången i samband med Putins invasionsturné i Ukraina. Plus att rivalen Indien börjar få upp farten allt mer som ekonomisk supermakt.

I fredags rusade kinesiska bolag noterade i USA efter att Kina flaggat för att de skulle lätta på trycket på sina techbolag. Kina lär argumentera att regleringarna har fått avsedd effekt, men beskedet ska nog – precis som att Ryssland nu säger sig framgångsrikt ha avslutat den första delen av sin militära specialoperation – snarast ses som en rätt rejäl reträtt. Att verkligheten alltså inte varit fullt briefad om innehållet i ländernas planer.

Allt som allt också en anledning till att EU har jobbat så långsamt som de har gjort med regleringen hos oss.

China’s tech layoffs could become a self-inflicted headache for Xi | CNN Business

China’s huge tech sector may be staring at its worst jobs crisis ever.

Indiska e-handlaren Flipkart siktar på börsnotering 2023 till ett värde av 60-70 miljarder dollar

Ännu ett företag som har siktet inställt på börsen: Flipkart. Uppgifter som pekar på att Flipkart siktar på att notera sig i USA nästa år till ett värde av 60-70 miljarder dollar.

Vi pratar alltså en en hyfsat massiv notering, även om värdet inte når så längt som Flipkart hoppas.

Så varför tycker jag att det är intressant att lyfta en börsnotering av ett företag som de flesta här hos oss förmodligen inte har hört talas om – eller i bästa fall har rätt dålig koll på? Därför att det är ett indiskt bolag som nu alltså siktar på USA-notering.

Okej, nu är det en sanning med modifikation. Flipkart var från början ett indiskt företag och Indien är den primära marknaden, men sedan några år tillbaka är det Walmart, Amazons värsta konkurrent på hemmaplan, som är majoritetsägare.

En investering som Walmart gjorde för att stå sig bättre i konkurrensen mot Amazon – trots att det handlar om ett företag på andra sidan Jorden. För precis som de flesta stora (tech)bolag så vill Walmart få in en fot i Indien, 2020-talets förmodligen viktigaste tillväxtmarknad. Och Walmart gjorde som de flesta utländska företag som har lyckats hyfsat bra med att ta sig in i Indien: inledde samarbete med ett lokalt företag istället för att försöka slå sig in helt på egen hand.

Så det är alltså inte så konstigt att Flipkart, som i praktiken är ett amerikanskt företag idag, väljer att notera sig i USA. Men även det är lite av ett förstaläge. De indiska bolagen är överlag bara noterade i Indien – och där får inga utländska investerare köpa aktier. En Flipkart-notering i USA gör det alltså möjligt för icke-indier att investera i Indien direkt. Och omvänt ger det också Flipkart tillgång till en större pott kapital än om man hade valt Indien för sin börspremiär.

Ja, om USA-planerna nu stämmer, alltså. Men det är rätt troligt.

Walmart’s Flipkart raises IPO valuation target to $60-70 bln, eyes 2023 listing-sources

Walmart’s Indian e-commerce company Flipkart has internally raised its IPO valuation target by around a third to $60-70 billion, and now plans a U.S. listing in 2023 instead of this year, two sources with direct knowledge of the plan told Reuters.

 

Övrigt

NFT:n av världens första tweets auktioneras ut igen – för 48 miljoner dollar

När NFT-hypevågorna gick som högst under förra året så var en av de mest uppmärksammade auktionerna när Twitter-medgrundaren Jack Dorsey sålde sin, och därmed världens, första tweet som en NFT. Slutsumman: 2,9 miljoner dollar. Nu är det dags för tweetauktion igen när NFT:n har lagts ut till försäljning igen.

Utropspriset den här gången? 14,969 i kryptovalutan ethereum, som är försäljningsvalutan. Eller 48 miljoner dollar.

Säljaren (Sina Estavi, VD för ett blockkedjeföretag) säger att hälften av intäkterna från auktionen kommer att gå till välgörenhet, men om NFT:n går för priset som nu är satt så betyder den kvarvarande halvan att värdet på tweet-NFT:n har nära nog tiodubblats på något halvår. En… helt okej investering.

NFT of Jack Dorsey’s First Tweet Now Being Auctioned for $48 Million

Jack Dorsey’s first-ever tweet, that was sold as a non-fungible token (NFT) to the CEO of Malaysian blockchain service Bridge Oracle Sina Estavi at an auction back in March 2021 for a sum of around $2.9 million (roughly Rs. 22 crore), has now been offered for almost $48 million (roughly Rs.

Google Cloud lanserar nya analystjänsten BigLake

Vad kommer efter DataSjö? StorSjö förstås! Precis vad Googles molntjänstdel nu lanserar: BigLake.

Och det är rätt mycket vad det låter som. En ännu större sjö. Eller rättare sagt en paraplyfunktion som ska göra det ännu enklare att korsköra och sammanställa data från redan väldigt stora dataset och datasjöar.

Den data som kan hanteras via BigLake måste dessutom inte ens bo lokalt hos ett företag eller i ett företags befintliga Google-tjänster, som BigQuery, utan kan hämtas in även från konkurrerande molntjänster som Amazons AWS.

Ett sätt att, som så många andra techbolag gör just nu, erbjuda en produkt som företag kan använda även om de inte går all in på en viss leverantör. Och ja, förstås även en möjlighet för Google att få lite insyn hos konkurrenter och – som säkert är en väldigt stor baktanke – marknadsföra sig själv så att exempelvis AWS-kunder helt hoppar över till Googles plattform.

Google Cloud launches BigLake, a new cross-platform data storage engine

At its Cloud Data Summit, Google today announced the preview launch of BigLake, a new data lake storage engine that makes it easier for enterprises to analyze the data in their data warehouses and data lakes.

Intel stänger ned sin verksamhet i Ryssland helt

Senaste företag att helt stänga ned i Ryssland: chiptillverkaren Intel. Efter att som de flesta utländska (väst)företag ha varit rätt snabba med att sluta leverera till Ryssland – och därmed alltså sluta med sin nyförsäljning – så drar de sig nu alltså helt ur landet.

I fallet Intel så påverkar det här därmed de ryssar som arbetar för företaget i Ryssland. Det senare beslutet påverkar dock förmodligen Ryssland mindre än Intels beslut att sluta sälja sina produkter där. Utan att jag har koll på exakt hur stora Intel är i Ryssland så handlar det oavsett om ett företag som tillverkar produkter som just nu är en rejäl bristvara i världen: halvledare och chip till uppkopplade prylar.

Det var alltså ännu en dörr som stängdes för Ryssland och som därmed gör det ännu svårare för landet att hålla sin egen IT-infrastruktur och tillverkning rullande.

Intel suspends operations in Russia

A month after stopping shipments to customers in Russia and Belarus, Intel has now suspended all business operations in Russia. In a statement, the company said, ”Intel continues to join the global community in condemning Russia’s war against Ukraine and calling for a swift return to peace,” adding that it will support its 1,200 employees in Russia and ”[implement] business continuity measures to minimize disruption to our global operations.”

Ryska matleveransappen Yandex hackad, avslöjade matvanor för medlemmar i Rysslands underrättelseorganisationer

Hur samlar man enklast in information om medlemmar i ett lands underrättelseorganisationer? I Ryssland är snabbaste vägen via magen. Rätt bokstavligen.

Det handlar om att Yandex (Rysslands största sökföretag som också har en massa andra verksamheter) har fått sin matleveranstjänst Yandex Food hackad, vilket ledde till att information om runt 58 000 användare läckte ut. Det i sin tur gjorde att det gick att se exempelvis e-postadresser, vilket var särskilt intressant i de fall som användare hade registrerat sig med sina jobbadresser. Extra särskilt intressant när adresserna tillhörde just någon av Rysslands underrättelseverksamheter.

När de som gick igenom den läckta informationen så kunde de bland annat hitta den person som ska ha styrt upp förgiftningen av den ryska oppositionsledaren Alexey Navalny, men även flera andra namn som kunde kopplas till olika delar av Rysslands hemliga polis. Det i sin tur gjorde att det också blev möjligt att hitta mönster i matvanorna utifrån när leveranserna skedde. Men det gav ännu mer inblickar i verksamheter via instruktioner till buden som användarna hade lämnat, som hur man tar sig in.

Så ännu ett exempel på hur det kan vara bra att tänka på vilken information man delar med sig av på nätet.

Ja, plus att vi har lärt oss att matappar och amatörradiosändare verkar vara bästa sätten att få inblickar i Rysslands propaganda-, censur- och krigsmaskineri 2022.

Data leak from Russian delivery app shows dining habits of the secret police

A massive data leak from Russian food delivery service Yandex Food revealed the delivery addresses, phone numbers, names, and delivery instructions belonging to those associated with Russia’s secret police, according to findings from Bellingcat .

Sanktionerna kan få Rysslands sajtblockarmaskineri att haverera på grund av komponentbrist

Ännu en lite oväntad följd av sanktionerna mot Ryssland: de kan få Rysslands sajtblockarmaskineri att implodera. Varför? Därför att landet får allt svårare att få tag i de komponenter som behövs för att hålla servrar och annan hårdvara igång.

Så med andra ord: ju längre kriget pågår, desto svårare kan det bli för Ryssland att hålla sanningen stången. Rätt bokstavligen.

Russia’s Site-Blocking System Isn’t Performing & Could Even Collapse

Russia’s site-blocking systems aimed at restricting access to copyrighted content and anything else deemed undesirable are not performing to the standards the government demands. Blocking access to internet resources requires lots of hardware but due to sanctions, there are fears in Russia that a breakdown in systems operations may be just months away.

Apples nästa WWDC-konferens går av stapeln 6 juni

Så vet vi när det är dags för Apple att presentera nästa stor uppdateringscykel av sina operativsystem. 6 juni. Det är då som årets WWDC-konferens hålls. Och även den här gången blir det en helt digital historia.

Vi kan väl som vanligt säkert också förvänta oss lite annat. Garanterat någon ny eller uppdaterad tjänst. Kanske rentav någon hårdvara.

Apple’s WWDC22 kicks off June 6th as an online event

This year Apple’s Worldwide Developers Conference (WWDC) will once again be an online-only event when it takes place from June 6th through June 10th. However, Apple said it will host an in-person session at Apple Park on June 6th, with some developers and students watching the keynote and State of the Union videos together, along with the online community.

Hur hade loggorna för några kända techbolag sett ut om de hade grundats på medeltiden?

What Tinder, Starbucks, and Burger King logos would look like in the Middle Ages

Ilya Stallone’s ’medieval branding’ series provides a witty, often hilarious, interpretation of some of today’s most famous brands.

Prenumerera på mitt nyhetsbrev

Jag gillar Olas digitala spaningar!

Gillar du det jag gör? Visa gärna din uppskattning genom att donera lite pengar. Det hjälper till att betala för webbhotell och andra kostnader.

Kanske också intressant

Av Ola Andersson

Följ mig på LinkedIn om du vill ha hyfsat regelbundna, portionsförpackade spaningar. Eller varför inte skicka en kontaktförfrågan? Jag är rätt snäll (säger min mamma) och tycker det är kul att träffa människor jag aldrig träffat tidigare. Ja, även om vi inte träffas i verkliga livet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.