Apple Arcade-arkiv - Ola Andersson

För en vecka sedan var det dags för avtäckning av senaste generationen iPhone-modeller. Som vanligt fick vi även lite andra nyheter och här sammanfattar jag några av de insikter Apple gav oss i och med det som presenterades.

Vid det här laget har du säkert koll på de huvudsakliga nyheterna:

iPhone 11 och iPhone 11 Pro
Apple Watch 5
En större version av instegs-iPaden
Pris och datum för tjänsterna Arcade och TV+

Jag har gått igenom alla nyheterna i detalj tidigare, så kolla in där om du är intresserad av mer kring de specifika produkterna. Här tänkt jag som sagt var dyka lite djupare i vad de nya produkterna säger om Apple i ett lite större perspektiv. Kort sagt vad iPhone-presentationen gav för ledtrådar om Apples strategi och framtid.

1. Konsument och proffs – över hela banan

Apple har alltid haft två huvudsakliga målgrupper för sin hårdvara: privatpersoner och yrkesmänniskor (med utbildningsväsendet som ett mellanland). Det har också återspeglat sig i den hårdvara de generellt har släppt. Egentligen bjöd inte senaste presentationen på något nytt här – iPhonen i flera år i praktiken haft en ”konsumentversion” och en ”yrkesversion”. Men nu rättar sig iPhonen i samma namngivningsled som övriga:

Mac Mini – Mac Pro
iMac – iMac Pro
MacBook Air – MacBook Pro
iPad – iPad Pro
iPhone – iPhone Pro

Gällande iPad och iPhone finns det några fler konsumentalternativ och i och med att Apple la ner sin MacBook (nooooo!) i våras så kan vi anta att det inte kommer dröja länge innan påhaket ”Air” försvinner. Men i stort har Apple nu en rätt enhetlig namngivning för sina produkter.

Men inte bara det. Apple går fullt ut till en namngivning som beskriver användningstillfällen snarare än som tidigare än egenskaper hos själva produkten. Den enda större hårdvaruprodukt som inte ingår i den här uppställningen än är Watch. Och det skulle inte vara orimligt att vi även här får se tydligare uppdelning som inte baseras på storlek utan just tänkt användningsområde.

2. Du måste betala för… litenhet

Den totalt sett dyraste iPhonen, åtminstone sett till vad du fick, förra året var XS. Alltså den minsta av de tre modellerna. Det fortsätter även i år, även om skillnaden mellan iPhone 11 och iPhone 11 Pro är något mindre än mellan XR och XS. Å andra sidan är Pro Max ÄNNU större än fjolårets XS Max.

Visst. Vi gillar ju alla [sic!] bautastora mobiler, men för oss konstiga människor som tycker att iPhone 5/SE var en rätt trevlig storlek finns det allt färre alternativ (det ryktas att Apple ska släppa en ny budgetuppföljare till SE i början av nästa år, men den lär i så fall också bli större – typ iPhone 7, säkerligen). Nu kommer jag inte byta mobil i år, men hade jag gjort det hade jag nog gått på iPhone 11 Pro, trots att iPhone 11 skulle räcka väl för mina behov. Den främsta anledningen skulle vara just storleken.

Kan inte låta bli att hoppas att vi någon gång kommer att bryta tumrejset så att vi kan få lite vettigare storlekar även i konsumentklassen – utan att behöva nöja sig med en äldre modell. Frågan är dock vad som kommer först: ett brott i storlekshysterikurvan eller att det kommer en teknik som helt ersätter mobilen…

3. Apple släppte två prenumerationstjänster som knappt nämndes

Utöver Arcade och TV+ så lanserade Apple, i praktiken, två prenumerationstjänster till. Den ena blev bara en parentes under dragningen och den andra nämndes inte alls.

Den som inte nämndes var att Apple Care, Apples eget försäkringsprogram om man så vill, nu går att få via månadsbetalningar. Samma villkor som i övrigt, men istället för att köpa till de två Apple Care-varianterna i en klump från början går det att få tillgång till tjänsten via månadsavbetalningar.

Den på sätt och vis kanske absolut största prenumerationstjänsten omnämndes visserligen, men begravd i punkten om Apples butiker. Det handlade om en utbyggnad av Apples inbytesprogram. Om du har en hyfsat ny iPhone kan du byta in den och på så sätt bara behöva betala för mellanskillnaden mellan din gamla och din nya mobil. Det nya var att Apple nu, i ”vissa länder”, kommer göra det möjligt att likt Apple Care betala för mellanskillnaden via månadsavbetalningar istället för en klumpsumma.

Om man så vill: Apple erbjuder möjlighet att prenumerera på sin iPhone.

Visst. Det har gått att köpa på avbetalning från Apple ungefär hur länge som helst via vanliga kreditköp. Men här vänder man sig ännu mer mot sina befintliga kunder. Förstås för att se till att vi byter iPhone oftare i takt med att mobiltillväxten börjar mattas av rejält.

Och det gör förstås en given följdfråga väldigt aktuell: hur länge kommer det dröja innan Apple fullt ut släpper en iPhone-prenumerationsabonnemang utan mellanhänder. Alltså ett där du betalar en fast månadsavgift för din fysiska tjänsteplattform och löpande kan byta ut och uppgradera den. Inte bara när det släpps en ny modell.

4. Priset för Arcade och TV+ är aggressivt lågt – och skitdyrt (för TV+)

Presentationerna av Apples kommande speltjänst och kommande originalvideosatsning bjöd i stort egentligen bara på två riktiga nyheter, men det var desto viktigare nyheter: när tjänsterna kommer att släppas och vad de kommer att kosta.

Av de två var förstås priserna de absolut mest intressanta – och de var rejält låga. 4,99 dollar i månaden för respektive tjänst, eller 59 kronor i månaden i Sverige.

Apple Arcade – intressant och väldigt prisvärd

Tittar vi på speltjänsten så är det ett väldigt konkurrenskraftigt pris. Milt sagt. Det finns inte särskilt många jämförbara tjänster, som erbjuder ett urval spel till en fast månadskostnad till mobil, surfplatta och dator. Google har två tjänster på gång: Stadia för att strömma datorspel och Play Pass där man kommer kunna köpa använda betalappar mot fastavgift som hos Apple (och då inte bara spel). Play Pass har ännu inget pris, men det har ryktats om 4,99 dollar även där. Men på mobilsidan kommer Stadia bara fungera för Googles egna Pixel-mobiler (åtminstone initialt) och det kommer inte vara samma spel på båda plattformarna. Det kan alltså bli att du måste betala för två tjänster.

Lägg dessutom till att Apples speltjänst till stor del kommer att bestå av exklusiva spel så blir det än mer intressant. (Sen kan vi förstås reflektera en stund över att det första spel som presenterades för plattformen under eventet var… Frogger…)

Apple TV+ – intressant och skitdyr

Sen har vi TV+. Ett lika attraktivt pris. Ett enda abonnemang, med 4K-kvalitet och Dolby Atmos-ljud – för upp till sex personer (Arcade tillåter intressant nog bara fyra – man tänker att mamma och pappa inte vill spela?). Här finns också konkurrenter att jämföra direkt med.

Netflix 4K-abonnemang (för fyra samtida strömmar) går loss på 15,99 dollar och Disneys kommande tjänst går lös på 7,99 dollar för 4K och fyra strömmar. Ett riktigt attraktivt pris, milt sagt.

Men. Så finns det ett stort men. Vad får du då för 59 kronor i månaden? Nio serier. Nio. Det är… några färre än det du får hos Netflix eller Disney.

Visst. Det kommer läggas till fler serier löpande, men det förändrar inte det faktum att du i dagsläget inte får tillgång till någon bakkatalog eller innehåll från andra för pengar.

Så, tja, rent krasst är Apples strömningstjänst sett till vad du får för pengarna sannolikt den rätt överlägset dyraste på marknaden.

(Och dessutom en av de till namnet mest förvirrande. Många kommer alltså kunna titta på Apple TV+ via Apple TV-appen i sin Apple TV…)

5. Apples största konkurrensfördel för sina tjänster – gratisabonnemanget

När det började talas om TV+, mer specifikt det som går under namnet Apple Originals, så spekulerades det i att tjänsten skulle bli gratis för dem som äger Applehårdvara. Och precis så blev det – nästan.

Det som det inte har pratats jättemycket om är just det som förmodligen är Apples främsta konkurrensfördel för sin strömningstjänst: alla som köper en ny iPhone, iPad eller Mac får ett års TV+ på köpet. Man får alltså just ett år ”gratis” TV+. Det är med andra ord en rätt bra marknadsföringsplattform.

Det både Disney och, ännu mer, Apple gör är att subventionera sina tjänster rätt saftigt med intäkter från andra delar av verksamheten. Och i fallet TV+ alltså inte bara subventionera tjänsten utan dessutom subventionera skiten ur den.

Vad landar det här i om vi tittar lite i kristallkulan? Att Apple kan vara på gång att bygga ett riktigt Prime-medlemskap. Du köper alltså inte en hårdvara då och då, du prenumererar på ett antal tjänster till en fast kostnad (som du givetvis betalar för med ditt Apple Card och får då cashback). Och hårdvaran är alltså då bara en av tjänsterna i samlingen.

En Apple-allt-prenumeration, alltså.

Så blev det idag så till sist dags för presentationen av Apples egen strömningstjänst. Ja, eller snarare presentation av det som kommer att finnas där (kommer bo i Apple TV-appen). Och trots att det tidsmässigt var den del av presentationen som fick absolut mest tid så var det egentligen den vi fick veta minst om. Som pris.

Däremot kom det en hel del annat. Jag går igenom det om kom här. Men det som var absolut mest intressant var det som INTE sades. Eller som bara sades lite by the way i förbifarten. Det är det jag tänkte gå igenom här. ”De andra” sakerna i Apples stora tjänstepresentation.

Vad som presenterades under kvällens event

Men vi börjar med att gå igenom de faktiska produktnyheterna som Tim Cook och hans sällskap gick igenom.

Apple News+

Nyhetstjänsten kompletteras med prenumerationstjänst med över 300 magasin och dagstidningar (LA times och The Wall Street Journal – här har Apple bevisligen inte lyckats med förhandlandet). Kostnad 9,99 dollar per månad, inklusive familjeabonnemang. Snygg, men i stort fortfarande News. Blir på riktigt intressant först när fler dagstidningar hoppar på. Lär komma. (Kommer till Europa i höst. Åtminstone till Storbritannien. Inget om Sverige.)

Apple Pay och Apple Card

Apple Pay kommer passera 10 miljarder betalningar totalt under 2019. Den stora grejen var att Apple släpper kreditkortet Apple Card tillsammans med Goldman Sachs och MasterCard (uppgifterna stämde alltså). Tillsammans med kortet får Apple Wallet, där kortet bor, Tink-funktionalitet för att få bättre överblick över ekonomin.

Arcade

Apples egen spelprenumerationsplattform. Inte en strömningsplattform utan just en prenumerationsplattform. Kommer bara innehålla betalspel (alltså inga freemiumspel). Enligt Apple den första spelplattformen för mobilspel, datorspel och ”vardagsrummet”. Kommer till 150 marknader i höst. Inget pris i dagsläget.

Apple TV

En helt omgjorde TV-app, med möjlighet att samla och prenumerera alla sina strömningstjänster så väl som andra typer av innehåll. Ja, åtminstone det som finns. Netflix är inte en av kanalerna.

Apple TV+

Apples originalvideotjänst. Annonsfri prenumerationstjänst. 100+ länder från start (vilket rimligtvis borde betyda Sverige). Kommer i höst. En hel hög tunga namn (regissörer, skådespelare, Oprah Winfrey) från start.

Då var det ur vägen. Nu mina tankar kring det som presenterades och sades utöver det här. Och vad det säger oss om Apples framtid.

1. Karttjänsten, Siri och 1 miljard fickor

2016 sa Tim Cook under en presentation att iMessage var den mest använda appen i iOS. Mer använd än Facebooks appar och Youtube, alltså. Nu kom ännu en sån förhållandevis stor bomb nästan direkt (och hastades förbi rätt snabbt): Apples karttjänst är den mest använda kartappen i iOS. ”By far”. Okej, det är den inbyggda karttjänsten så den är förstås dopad, men det här är vad jag vet första gången som Apple går ut och säger det. Det, om vi säger så, lär inte vara en slump.

Dessutom fick vi veta att Siri är världens mest populära digitala assistent. Återigen, ”populär” är ett intressant ord i sammanhanget. Inte ”mest använda”. Det kan helt enkelt betyda att det är den assistent som finns i enskilt flest enheter – 1 miljard+ stycken närmare bestämt. Samma siffra nämndes även några gånger under presentationen. Oprah sa det två gånger (bara att få henne att säga det lär ha kostat Apple lite extra).

Vad betyder det här? Det är förstås Apples sätt att säga ”skitstor potential”. Och, i fallet med karttjänsten, ”när vi gör något så använder folk det”.

Men det är ändå lite intressant att just karttjänsten nämndes specifikt. I det fallet tänker jag två saker. Det ena är att Apple skulle kunna växla upp den plattformen som en rejäl pengamaskin om de gjorde en Google (fast mer ”private and secure” som Apple droppade mer än ett par gånger, förstås också väldigt medvetet). Det andra är att det inte känns som en slump att det kommer precis när Google har jackat upp priset för Google Maps rätt rejält. ”Hörni, det finns en skitstor karttjänst till. Som inte kostar alls lika mycket.”

Men framförallt är budskapet givetvis: ”när vi nu satsar fullt ut på tjänster så har vi en lojal användarskara 1 miljard enheter stor. Fatta vad mycket pengar vi kommer tjäna på hårdvaran som folk redan äger”.

2. ”Apple har slutat innovera. De är slut.” etc. etc.

Var något revolutionerande? Nej. Presenterade Apple något som inte redan finns? Nej.

Lite som vanligt, alltså. Apples styrka har (nästan) aldrig varit innovationen per se. Att vara först med något.

Tar man de olika delarna var för sig så blir det trevliga grejer som säkert inte kommer vara riktigt lika vassa som de dedikerade tjänster som finns. Men det viktiga är som vanligt något annat (som inte sades riktigt lika tydligt som jag trodde det skulle göras): allt sitter ihop. Allt kommer finnas på ett ställe.

De olika delarna sitter ihop mest bokstavligen talat i iCloud. I ditt Apple-konto. Men Apples ekosystem på tjänstesidan växlar nu upp ytterligare ett snäpp. Som att Apple nu är ytterligare ett steg närmare att få en Spotify för video. Alltså alla världens kanaler på ett ställe, i en prenumeration, till en mottagare. Apple hoppas förstås att det blir som med iTunes: att allt fler upptäcker att det är bättre att vara med än att inte vara med.

Netflix har byggt ett väldigt starkt varumärke och är bra på att marknadsföra sina tjänster, men video håller på att gå samma väg som musik. Det blir saker för den andra skärmen. Något i bakgrunden. Bekvämligheten, att det som finns i ett abonnemang jag redan betalar, är en tuff utmaning för vilket varumärke som helst.

Ordet ”Netflix-dödare” kommer vara väldigt vanlig när det skrivs om Apples originalsatsning. Men den är bara ett medel. Det är Apple TV som är målet. Och det som kommer bli den verkliga Netflix-konkurrenten. Inte främst via innehållet utan genom att äga bekvämligheten och tiden. Och på Apple-vis vara tillräckligt bra.

3. Ett stort steg mot fullständig bankverksamhet

Lite på new retail-manér börjar Apples tjänster driva trafik till varandra.

Mest påtagligt förstås via det som händer med Apple Pay och Apple Card (ännu en by the way-grej – det kommer att gå att betala med Apple Pay i kollektivtrafiken i tre amerikanska städer, en rätt stor grej på egen hand).

Med ett Apple Card får Apple Wallet Tink-funktionalitet. Alltså verktyg för att följa sina utgifter och få hjälp med att hålla koll på ekonomin. Det här finns snart sagt i varenda bankapp. Här dock (utifrån det som visades) det snyggaste sätt jag sett så här långt.

Apple Card får dessutom cashback-program. 3 procent om du köper Apples egna tjänster (det var intressant nog bara tjänster som nämndes om jag minns rätt – även det intressant i sammanhanget), 2 procent om du köper annat och 1 procent om du handlar med det fysiska kortet. Kortet är alltså främst tänkt att användas digitalt. (Dessutom inga avgifter, inklusive utlandsavgifter eller förseningsavgifter – här säger vi hej till Klarna.)

Varför ett kort? För att tjäna pengar på den ”rika världen” (om vi ska vara lite fördomsfulla). Alltså väst. Inte den del av världen som än så länge generellt sätt är fattigare – och som framförallt har hoppat över kreditkortet till förmån för mobilbetalningar. Men kortet är förstås kopplat till Apple Pay. Vad Apple gör är alltså två saker i ett:

Tjänar pengar på alla oss som envisas (eller är typ tvingade) att hålla kvar vid kortbetalningar
Knuffar kortanvändarna i mobilbetalningsriktningen. Knuffar alltså oss användare mot mobilbetalningar fullt ut. Och vänjer oss vid dem via det betalsätt vi är vana vid.

Jag är övertygad om att vi kommer att höra uttalanden om att Apples kort inte är lika bra som, eller åtminstone inte bättre än, många andra. Tänker man så tänker man fel. Då isolerar man kortet och lyfter ut det ur sn kontext. Det ska tänkas som en del i ekosystemet.

4. Farväl till ”i”

Det här har varit på gång ett tag nu, men under dragningen blev det extremt tydligt att Apple håller Apple håller på att dumpa ”i”:et i sin namngivning. Allting heter Apple nånting nu. Och nånting väldigt simpelt. Men samtidigt minimalistiskt på Apple-vis.

Vi har ju sett samma sak på hårdvarusidan. Att det finns kvar i namn som iMac, iPhone och iPad beror nog dels på att de är så inarbetade som namn – och att namnen utan ”i” skulle bli lite… konstiga. Okej, jag är övertygad om att Apple helst skulle vilja döpa om iPhone till bara Phone. Den enda mobilen.

Varför? Därför att internet är normen. Definitivt för de här produkterna. Vi vet. Det behöver inte sägas.

Jag är övertygad om att iMessage formellt kommer att byta namn. Kanske redan i juni. Här hemma heter ju appen redan Meddelanden. Och det kommer nog bara bli Messages, fullt ut. (Blir kort sagt väldigt spännande att se vad som händer med chattappen vid nästa iOS-presentation – i ljuset av tjänstefieringen och appar-i-appar-trenden).

5. Plusmenyn – det nya ”i”:et

En annan namngivningstrend dök upp under kvällens dragning. Ett plus. Nu när Google har släppt det så kände Apple att man kunde plocka upp den tappade stafettpinnen.

Skämt åsido. Plus har ju funnits med hos Apple länge i olika sammanhang. Men här, i tjänstesammanhang, började den ikväll betyda ”gratis” och ”inte gratis”. Eller åtminstone ”betala” och ”betala lite mer”. Alltså en intressant betalningssegmentering.

Vi vet inte vad Apple TV+ kommer kosta än, men vill man ha Apples innehåller lär det kosta en slant extra (enter Appstore-avgifts-orättvisa-fördelar-som-plattform-och-innehållsleverantör-diskussoner). Och det är inte omöjligt att vi kan komma att se det på flera ställen.

En Apple Music och en Apple Music+, kanske.

6. Kreditkortsporr

Apple öppnade upp en helt ny PornHub-kategori i rena farten. För den som vill/behöver kan man få Apple Card som ett fysiskt kort. Ett titankort med lasergravyr. Inga nummer, säkerhetskoder eller signatur – allt det bor i Wallet-appen. Kortet har bara ditt namn, en Apple-logga och ett chip.

Åfysatanhelvetejävlar vad det var snyggt. Första gången i mitt liv jag känt att jag verkligen är sugen på ett kreditkort. Evil.