Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
Sök/SEO
Google Flights får ny prisgarantitjänst
Google fortsätter att trycka in mer funktionalitet direkt i sökresultatet. Senaste draget: en prisgarantimärkning i Google Flights. Komplett med mellanskillnaden tillbaka-garanti om Google misslyckas med sitt löfte.
Vad det handlar om är en prisgarantimärkning, som enligt Google ska vara ett löfte om att det är det lägsta biljettpris du kommer att få betala för en viss flygning. Men inte bara det: Google kommer att bevaka priset fram till avgång och om Google (mot förmodan, om man ska tolka Googles självsäkerhet) misslyckas med att faktiskt erbjuda det lägsta priset så får du automatiskt tillbaka mellanskillnaden.
Nu handlar det om ett pilotprogram (hoho) som bara är tillgängligt i USA. Men det finns ändå intressanta saker att borra ned sig i här, bortom själva funktionen.
Den första är förstås att Google verkligen vill att vi ska kunna lite på Google. Googles sök är det bästa stället att hitta det bästa priset på en flight. Det för oss över till den andra intressanta saken: Google siktar mer och mer in sig på att bli the mother of alla prisjämförelsesajter.
Men den detalj som kanske är mest intressant här är vad som gäller för återbetalningen av eventuell mellanskillnad. Som Google sammanfattar det: ”om priset går ned så skickar vi tillbaka mellanskillnaden via Google Pay”. Kort sagt: Google kommer att koppla allt fler av sina funktioner till sin egen betaltjänst – för att på så sätt marknadsföra och driva användare dit.
New Google Flights feature guarantees the lowest price, pays you back if it’s wrong
Google Flights announced a new feature that guarantees the price of certain flights so you can be confident that you’re paying the lowest amount. Here’s how it works.
Google testar funktion för att AI-skapa annonser
Vad kan det inte bli för mycket av just nu? Precis! AI. Här kommer ännu ett test från Google. AI-hjälpa att skapa annonser.
Funktionen som testas bygger på att annonsören anger adressen till det som annonsen handlar om och ”beskriver produkten eller tjänsten som du annonserar och vad som gör den unik med några meningar”.
Därefter är tanken att Google ska AI-worka sin magic och spotta ur sig förslag på rubriker och beskrivningstexter för annonserna ”baserat på information om ditt företag”. Så det handlar alltså om att Google också kommer att skicka in sin AI-algoritm att lära sig allt om annonsören för att på så sätt – antar jag – inte bara ska kunna skaka fram lämplig annonscopy utan också formulera den med den tonalitet som annonsören använder sig av.
Som sagt. Litet test som dessutom inte är kopplat till Googles ChatGPT-utmanare Bard utan är en fristående tjänst. Men det är förstås rätt givet att de stora annonsplattformarna kommer att dunka ut drösvis med AI-funktioner för att underlätta annonsskapande, framförallt för annonsörer som inte är tokvassa på annonsering och som inte kan eller vill anlita en byrå.
Google Ads Testing AI To Help You Create Ads
Google Ads is running a small test to help you create ads using AI. Google Bard does not power this, but it is a form of artificial intelligence designed to give you suggested ad headlines and descriptions.
Bing Chat kan nu svara på sökfrågor med en bild eller en video
Ifall någon mot förmodan har missat det så satsar Microsoft galet mycket på AI just nu. Inte minst i sin sökmotor Bing. Den som ungefär ingen använde fram till 2023. Men när Microsoft nu byggt in ChatGPT (som i Bings värld heter Bing Chat) så har betydligt fler flockats till tjänsten.
I sin förhoppning att hålla Google sökmotor-AI-chattbot-bakom sig så fortsätter Microsoft att levla upp sin AI-bot med ny funktionalitet i parti och minut. Senast ut: Bing Chat kan nu svara på sökfrågor med en bild. Eller en video. Ni vet. Ungefär som sökmotorer nu fungerar.
Så det är med andra ord ett rätt litet steg. Men ändå ett viktigt. För vad det handlar om är att Bings textchattbot blir allt bättre på att hantera andra typer av medier. Precis det som ChatGPT lärde sig i och med sin senaste uppgradering för några veckor sedan.
Med en stor skillnad. ChatGPT kan numer förstås och tolka bilder, men kan inte spotta ur sig bilder baserat på textbeskrivningar. För Bing Chat är det lite tvärtom: den fixar inte bilder som sökinstruktion, men kan däremot alltså hitta bilder (och videos) på nätet.
Bing Chat Now Shows Images & Videos, Better Local Results & More Improvements
Microsoft has been busy making improvements to Bing Chat. It not only increased chat limits, is exploring ad revenue sharing, and nicer math formats, but also added image and video responses, improved the local results, and more.
Detaljhandel/e-handel
Ikea lanserar ny As is-avdelning online
Ikea fortsätter sin ambition att bli ett mer hållbart företag. Och – ska vi väl inte sticka under stol med – kunna tjäna lite mer pengar på samma gång. Resultatet den här gången? En ny As is-avdelning i onlinebutiken i USA.
Vad är då As is? Som det låter som: varor som säljs i befintligt skick. Och de varorna kan vara kvarvarande exemplar av en produkt som har fasats ut, produkter som har agerat som demo-ex i Ikea-butiker eller som visar tecken på ”försiktigt användande”.
Kort sagt det som inte minst elektronikkedjor har haft rätt länge. I Ikeas fall är grundkravet att man är Ikea Family-medlem, sedan kan man surfa in på Ikeas sajt och reservera de produkter man är intresserad av bland dem som ett specifikt varuhus erbjuder.
Ikea launches As-is service online
Ikea Family members are now able to browse and reserve gently used products online to pick up in store.
IoT – internet of things
General Motors dumpar stödet för Apple Carplay och Android Auto
Ett både oväntat och väntat drag från General Motors. Bilföretaget dumpar nu stödet för Apple Carplay och Android Auto. Med andra ord de funktioner som gör att det går att få ett gränssnitt signerat Apple eller Google i mediasystemet i bilen, istället för biltillverkarens eget gränssnitt.
Men för biltillverkaren så innebär det – precis som i mobilen – att Apple eller Google blir ett lager mellan dina tjänster och dina kunder. Det har lett till att fler biltillverkare åtminstone har börjat prata om att det kanske är dags att sluta stödja techjättarnas billösning och istället få kunderna att använda biltillverkarnas mjukvara i mediasystemet därför att, tja, kunderna inte får något val.
Så väntat med tanke på vartåt vindarna vänder. Men också oväntat med tanke på att… biltillverkare sällan varit särskilt bra just på att ta fram användarvänliga gränssnitt. Särskilt inte för touchskärmar.
Men det är också kortsiktigt på ett annat sätt. Tron på att relationen till ett bilmärke är starkare än relationen till det ekosystem man har valt för sitt uppkopplade liv.
När jag för första gången blev med bil 2019 så var det kanske enskilt viktigaste grundkraven att bilen skulle ha stöd för Apple Carplay. Det gjorde att Tesla direkt var diskvalificerade. (Okej, de var apdyra och av den anledningen inte aktuella, men de är inte aktuella nu heller, trots rejäla prissänkningar just på grund av avsaknaden av Carplay-stöd.)
För är det något som de flesta sannolikt har insett de senaste åren så är det att bilen är ännu en tjänst. Som ska kunna kommunicera och interagera smärtfritt med de övriga pusselbitarna i våra uppkopplade liv.
I ett ekosystemsvakuum så sjunker värdet på bilen snabbare än när man öppnar bildörren för första gången.
Everybody hates GM’s decision to kill Apple CarPlay and Android Auto for its EVs
GM is taking a huge risk by eliminating access to Apple CarPlay and Android Auto in its future lineup of electric vehicles. But it may be worth it if it gets to own customer data with no middle man.
AI – artificiell intelligens
Bloomberg lanserar sin egen AI-GPT baserad på sin egen data
Mest oväntade trenden 2023: att gemene man slänger sig med frasen Generative Pre-trained Transformer som att det vore den självklaraste av saker.
Ja, typ. GPT, alltså. Den typ av AI-språkmodell som är basen i allas favvochattbot ChatGPT. Men det är ungefär det som har hänt. I takt med att just ChatGPT slog upp portarna för den senaste AI-hypevågen så har det släpps ”nåntingGPT”-AI-chattlösningar i parti och minut. Nu vill mediekonglomeratet Bloomberg vara med och leka. Säg hej till BloombergGPT.
Vad är då BloombergGPT? Ännu en AI-språkmodell, men som specifikt har tränats på finansiell data. 50 miljarder datapunkter finansiell data, dessutom.
Nu kommer det inte att dyka upp en Bloomberg-ChatGPT som kan tipsa om aktier närmaste tiden (ja, eller just rekommendationer på vilka aktier man ska köpa lär nog aldrig bli del av den). Vad det just nu handlar om är att Bloomberg har släppt ett forskningsrapport som beskriver arbetet med en egen GPT.
Och precis det här lär bli det som vi kommer att se ännu mer av framöver: nischade, jättestora språkmodeller. Eller förmodligen hybrider, där organisationer kan ta en hyfsat generell, ”färdigtränad” modell och sätta den i träningsläger på den interna datan. Att organisationer alltså inte behöver träna algoritmen att förstå själva chattbiten – alltså interaktionen med mänskliga användare – utan kan fokusera på att förädla outputen med sin egen data.
Antingen genom att man trycker in API:er i sin egen data eller genom att man tar fram pluginer för befintliga chattbotar, som den ”pluginbutik” som Open AI lanserade för ChatGPT för bara någon vecka sedan.
Bloomberg Uses Its Vast Data To Create New Finance AI
Bloomberg is bringing to finance what GPT and ChatGPT brought to everyday general purpose chatbots.
Samsung läcker företagshemligheter via ChatGPT
Oopsie. Anställda på Samsung har visat sig läcka företagshemligheter. Via ChatGPT.t
Ja, nu var det visserligen inte ett medvetet beslut och ”läckan” innebär inte att saker och ting snurrar runt till högstbjudande på den mörka webben. Men faktum kvarstår att Samsung alltså frivilligt delade affärshemligheter via AI-chattboten.
Vad det handlar om är att ingenjörer verksamma i Samsungs halvledarverksamhet använde ChatGPT på samma sätt som många utvecklare har testat: för att hjälpa till med kodandet. Och i det här fallet: få hjälp att felsöka koden.
Kontententan är att såväl mötesanteckningar som ny, osläppt källkod matades in i ChatGPT. Och eftersom ChatGPT använder det som den matas med för att träna sig själv så har alltså ChatGPT – och därmed Open AI, företaget bakom ChatGPT – fått tillgång till Samsung-affärshemligheter.
En nog så nyttig läxa att lära sig. Att det inte är skitsmart att skicka iväg hemligheter till öppna chattbotar på nätet. Särskilt inte sådana som är i betaversion.
Samsung workers made a major error by using ChatGPT
Samsung meeting notes and new source code are now in the wild after being leaked in ChatGPT
Microsoft börjar testa Copilot för OneNote
Microsoft fortsätter att trycka in ChatGPT i sitt Office-paket. Ja, eller åtminstone fortsätta att lägga till AI-smartness via 365-tjänsten Copilot – den som ger ChatGPT-liknande funktionalitet i de flesta av 365-apparna. Den senaste appen som är på gång att få Copilot-stöd är anteckningsappen OneNote. Nu har Microsoft nämligen börjat testa Copilot just där.
Tanken är att Copilot ska ge dig ungefär det som ChatGPT erbjuder – direkt inne OneNote. Det innebär att du kan be Copilot att formatera om anteckningar, sammanfatta dem åt dig, använda dem som bas för att ta fram en plan, skapa listor, få hjälp att skaka farm idéer och, ja, du fattar.
Med tanke på att Microsoft har gått all in på skapande AI-lösningar i ungefär alla sina kontorsappar – och i Bing – så det är förstås inte ett dugg oväntat att även OneNote kommer att få stöd för Copilot. Det återstår dock att se när funktionen rullas ut skarpt.
OneNote is getting Microsoft’s new AI Copilot to help you write your notes
Microsoft is bringing its Copilot AI assistant to OneNote. The Microsoft 365 Copilot will help you summarize or rewrite existing notes and create new notes and plans.
Meta presenterar bild-AI-funktionen Segment Anything
Meta har inte dunkat ut AI-funktioner i samma rasande tempo som Google och – framförallt – Microsoft de senaste månaderna. I Metas fall har det mest handlat om löften om framtida stordåd på AI-området. Eller, som här, att Meta presenterar nyheter kopplade till företagets AI-forskning.
I den senare kategorin presenterade Meta i veckan SAM – eller Segment Anything Model. Komplett med datasetet SA-1B som ska vara ”det största segmenteringsdataset som någonsin har släppts”.
Vad innebär då det här på lite mer normal svenska? Att Meta har tagit fram en AI-algoritm som ska vara väldigt vass på att identifiera olika föremål – inklusive text – i bilder. Tanken är alltså inte en AI-konsumenttjänst för Metas användare, utan en AI-fjänst som andra ska kunna integrera där man vill ha just stöd för att kunna lyfta ut föremål i bilder. Och ja, eftersom vi pratar om Meta så är VR ett föreslaget användningsområde.
För den som inte vill använda specifikt SAM (men även för dessa utvecklare) så finns också en massa ”urklippsexempel” i SA-1B som ska kunna användas för att lära en AI hur olika föremål ser ut genom över 1 miljard färdiga ”masker” eller konturer för vanliga föremål. Med andra ord så ska AI:n inte bara kunna identifiera en sax utan också direkt förstå vilka pixlar som faktiskt tillhör saxen och därmed slippa gissa lika mycket.
Introducing Segment Anything: Working toward the first foundation model for image segmentation
We’re releasing the Segment Anything Model (SAM) – a step toward the first foundation model for image segmentation – and the SA-1B dataset.
Amazon sjösätter nytt acceleratorprogram för generativ AI
Av de riktigt stora techjättarna i väst så har Amazon varit förvånansvärt passiva när det kommer till den senaste AI-hypevågen. Till och Apple har åtminstone flaggat för att jodå, det är intressanta grejer som de säkert kommer att börja titta på. Men från Amazon? Egentligen ingenting.
Men nu visar Amazon att de åtminstone är sugna på att vara med och leka. Amazon – eller rättare sagt molntjänstdelen AWS – sjösätter nu ett nytt acceleratorprogram. Och syftet är just att skaka fram startups inom det nu så heta området generativ AI. Skapande AI, alltså. Eller ”ChatGPT” som de flesta har lärt sig att sammanfatta hela trenden.
10 startups kommer att väjas ut och de lyckligt lottade kommer att få ta del av 300 000 dollar i AWS-krediter och få tillgång till ”AI-modeller och AI-verktyg samt maskininlärningsoptimering och anpassad go to market-rådgivning”.
Sugen? Då har du i så fall två veckor på dig att ansöka.
https://techcrunch.com/2023/04/04/aws-generative-ai-accelerator/
ChatGPT riskerar att åtalas för förtal
ChatGPT – och de andra motsvarande funktionerna – har som bekant hyllats i parti och minut som fantastiska verktyg för att öka produktiviteten. Och kreativiteten. Men de har också kört i diket rätt ordentligt, på grund av att de har börjat spotta ur sig påståenden som… inte riktigt lirar med värderingarna hos företagen bakom tjänsterna.
Men chattbotarna har dessutom briljerat i sitt mansplainande genom att fylla ut sina kunskapsluckor – med saker som inte finns eller som inte har hänt. Däremot presenteras dessa saker på ett sånt självsäkert sätt att användare har gått på dem.
En som drabbades av det var Brian Hood, en borgmästare i en stad i Australien. ChatGPT pekade ut Hood som skyldig i en muthärva i en australisk bank i början av 2000-talet, när det istället var Hood som larmade myndigheterna om mutorna. Hood åtalades heller aldrig för något brott kopplat till mutaffären.
Hood har därför krävt att Open AI ska rätta till felaktigheten. Vilket inte är helt lätt i en tjänst som bygger på att den inte är ”färdigprogrammerad”, utan ska lära sig av den data som finns. Är det något vi människor har visat genom åren så är det att det är svårt att få människor att ändra åsikt när någon väl har bestämt sig för något. Även om det som de har lärt sig är uppåt väggarna fel. Lite samma utmaning kring ChatGPT här.
I skrivande stund återstår att se hur det går, eftersom Open AI ännu inte har svarat på Hood begäran. Men vi lämnar det specifika fallet och tittar mer på det principiella här: vem är egentligen ansvarig när en AI-chattbot levererar rent felaktiga svar och felaktig information? De som har byggt tjänsten? Den som har tränat algoritmen? De som har skapat den felaktiga information som har ”lurat” AI-algoritmen?
Ännu en utmaning när det kommer till reglering av den här typen av AI-lösningar.
Australian Mayor Could Sue OpenAI for Defamation Over This ChatGPT Claim
Brian Hood, who was elected mayor of Hepburn Shire, 120km northwest of Melbourne, last November, became concerned about his reputation when members of the public told him ChatGPT had falsely named him as a guilty party in a foreign bribery scandal involving a subsidiary of the Reserve Bank of Australia in the early 2000s.
Doomsaying – AI-skrämselprogaganda som marknadsföringsstrategi
Ha. Dagens ord. Doomsaying.
Ja, eller det är säkert inte nyttnytt, men första gången jag hörde det. Good enough for me.
Vad är då doomsaying? Vad det låter som, förstås. Att gå runt med ”The end is near”-skyltar och ha en medföljande förklaring till varför mänskligheten kommer att gå under. Och den förklaring som får mest medialjus just nu handlar förstås om självmedveten – eller åtminstone illvillig – AI-teknik.
Det främst exemplet förra veckan var det upprop som backades av Elon Musk och en lång rad AI- och techmänniskor. Budskapet var att all avancerad AI-forskning måste pausas i sex månader så att mänskligheten (mer konkret reglering och etisk konsenus) kan hinna ikapp.
Uppropet möttes rätt omgående av kritik från flera håll. Som att vissa forskare som uppropet lutade sig mot ansåg att deras forskning medvetet feltolkats. Eller att uppropets undergångsfokuserade, retoriska frågeställningar (som om vi är beredda att låta miljontals människor förlora jobbet till algoritmer) sades ta fokus från de AI-frågor som vi faktiskt borde prata om. Eller att uppropet snarast fick omvänd effekt: att det istället spädde på AI-hypen.
Vilket för oss tillbaka till doomsayandet.
Mer specifikt det som den här artikeln lyfter: doomsaying som marknadsföringsstrategi.
Artikeln har en intressant genomgång av resan som Open AI, företaget bakom ChatGPT, har gjort. TLDR; är att Open AI har kompletterat varje framsteg de har gjort med en brasklapp om att AI i fel händer kan orsaka en massa skada. Något som i samband med släppet av GPR-4 kröntes med att Open AI stängde dörrarna till forskningen och resultaten bakom GPT-4. Och varför gjorde Open AI detta? Därför att företagets AI-teknik nu är för kraftfull för att göras öppet tillgänglig.
Det Open AI alltså säger – och har sagt varje gång de har lanserat en ny version av sina AI-modeller – är att deras lösningar är så pass avancerade att de snudd på är farliga. Om jag ska raljera: kom och köp våra jättehäftiga prylar, som dessutom är mycket bättre än konkurrenternas.
Som nu är så jättekraftfulla att bara Open AI själva kan tillåtas ha nycklarna.
Column: Afraid of AI? The startups selling it want you to be
ChatGPT and other new AI services benefit from a science fiction-infused marketing frenzy unlike anything in recent memory. There’s more to fear here than killer robots.
Mobilt
Mobiltelefonen fyller 50 år
Dags för ännu ett jubileum. Ett rätt stort sådant i all sin litenhet, dessutom. Åtminstone om vi tänker på vilken påverkan det fick på samhället. Idag är det 50 år sedan det första mobiltelefonsamtalet genomfördes.
Ja, eller vi kan väl diskutera hur ”mobilt” samtalet var. Det handlade förmodligen om en kloss som vägde som vikterna i ett inte jättelitet workoutpass och som hade pirra som handsfree.
Så. Ni vet. Ungefär som normalmobilen idag.
(Och för nytillkomna tittare. Förr i tiden använde man mobiltelefoner för att göra så kallade ”telefonsamtal”. När man alltså liveströmmade ett P2P-samtal via en trådlös enhet. Liveströmningen av den här typen kunde också ske mellan fasta enheter som bestod av dels en inmatningsenhet med en ombinerad laddsladd/nätverkssladd in till ett väggfäst uttag och dels en så kallad ”telefonsladd” mellan inmatningsenheten och en semi-fjärrkontrollsenhet.)
Överlag kan vi konstatera att den gamla sanningen om att vi överskattar ny teknik på kort sikt och underskattar den på lång sikt i allra högsta grad gäller i det här sammanhanget. För även om mobiltelefonen rätt snabbt fick sitt mainstreamgenombrott och blev ett självklart verktyg för att hantera vardagskommunikationen så var det nog ingen som, den dag som det första mobilsamtalet gick av stapeln, på riktigt hade kunnat föreställa sig den totala omvälvning av våra samhällen och våra liv som mobilen skulle få på 2000-talet.
It’s been 50 years since the first cell phone call was made | Digital Trends
It’s been 50 years to the day since American engineer Marty Cooper stepped out onto New York City’s 6th Avenue to make the first-ever cell phone call.
Google tvingar Android-appar att göra det lika enkelt att avsluta ett konto som att starta ett
Google gör en Apple på integritetsområdet. Igen. Google gick i veckan ut med en förändring i Google Play, som innebär att Android-appar som har stöd för att låta användare öppna ett konto i appen också måste ha en funktion som gör det lika enkelt att stänga kontot. Komplett med att radera all användardata.
Den nya riktlinjen kommer att rullas ut ”i omgångar”, men där absolut sista deadline är 31 maj 2024. Då måste alla Android-appar med kontoskaparfunktionalitet alltså fullt ut ha stöd för det här.
Apple gjorde samma förändring i regelverket för Appstore redan för flera månader sedan. Det är med andra ord fint att se att båda techjättarna nu på allvar tar sig an användarnas integritet.
Det har förstås absolut inget att göra med att EU:s nya techregleringslag Digital services act bland annat inkluderar exakt det här kravet.
Google will require that Android apps let you delete your account and data
Google will soon require that Android apps on the Play Store let you delete account data in-app and on the web.
Microsoft lägger till Bings AI-chattbot i mobiltangentbordet Swiftkey
I början av oktober förra året så drog Microsoft lite oväntat ur pluggen ur sitt mobiltangentbord Swiftkey. IOS-versionen. Men i slutet av november, bara lite knappt två månader senare, så var tangentbordet tillbaka.
Nu ser det ut som att Microsoft tänker att mobiltangentbordet är ett väldigt bra sätt att få upp användningen av Bing. I just iOS. Nu bygger Microsoft mer eller mindre in BingGPT (ja, eller Bing-versionen av ChatGPT) i Swiftkey. I Android.
Det betyder alltså det med en knapptryckning går att få fram Bings chattbot i sin mobil och därmed få hjälp att skriva utkast till en text, skriva om en text eller något av de andra handgreppen som chattboten kan bistå med.
Det är dock fortfarande en betaversion det handlar om. Och just bara för Android. Så varför nämner jag överhuvudtaget iOS här?
Enligt Microsoft så var det ”användarfeedback” som fick Microsoft att återlansera Swiftkey för iOS. Men timingmässigt hände det ganska exakt samtidigt som ChatGPT slog upp portarna. Så med andra ord: Microsoft lär arbeta rätt frenetiskt på att få till även ett Bing-botbestyckad Swiftkey även för iOS. Och de planerna sjösattes nog ungefär samtidigt som ChatGPT såg dagens ljus.
Microsoft brings its Bing chatbot to your fingertips with SwiftKey on Android
Microsoft’s new Bing chatbot can appear on your Android keyboard. A new SwiftKey beta adds Bing Chat integration that can rewrite your mobile messages.
Ekonomi och finans
Bytedances omsättning rusade 30 % under 2022
TikToks ägarbolag Bytedance är, till skillnad från de största konkurrenterna Meta, Google, Tencent och Snapchat, inte börsnoterat. Det betyder i sin tur att det är svårare att veta hur det går för företaget när det kommer till intäkter. Vi får veta saker och ting för när Bytedance har lust att berätta. Eller att det läcker ut siffror från interna dokument. Det sistnämnda är precis det om har hänt nu.
Enligt ett dokument som Bytedance nyligen skickade ut till sina investerare så rusade Bytedance omsättning med 30 % under 2022. Från 60 till 80 miljoner dollar. Det innebär att Bytedance intäktsmässigt matchade Tencents siffror under samma period. Och det sistnämnda är inte bara bolaget som står bakom Kinas (fortfarande) måsteapp WeChta, utan är också världens största dataspelsbolag. Så milt sagt ett styrketecken från Bytedance.
Ny kan vi anta att merparten av de här intäkterna inte kom från TikTok. Med andra ord: det är framförallt ursprungsmarknaden Kina – och TikToks systerapp Douyin – som drar in de riktigt stora kulorna.
Men som sagt: oavsett ett stycketecken. Nu återstår att se vad förbudshoten kommer att göra med annonseringsviljan i TikTok framöver.
https://www.scmp.com/tech/big-tech/article/3215824/sales-tiktok-owner-bytedance-over-30-cent-2022-reach-us80-billion-matching-tencents-revenue