Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
Ekonomi och finans
Netflixs kvartalsrapport Q4 2021: fortsatt avtagande användartillväxt och kursslakt
Så var det ikväll dags för Netflix att som första stora techbolag ut redovisa siffrorna för förra kvartalet. Omsättningen landade prick på förväntningarna med 7,71 miljarder, 16,3 % bättre än motsvarande period för ett år sedan. Vinsten å sin sida krossade förväntningarna: 607 miljoner, +12 %. Så med andra ord ökade omsättningen mer än vinsten.
Så vad blev då marknadens reaktion på en vinst långt över förväntan? Tokkollaps för aktien. Minus nästan 18 % i efterhandeln just nu. Lär vara ett av Netflix värsta endagsras någonsin (återstår att se hur det kommer gå när marknaden väl öppnar i morgon, men med tanke på att Nasdaq är rätt jättegrinigt överlag just nu så lär det… inte bli så kul). Frågan är om Netflix inte får sin enskilt värsta börsdag någonsin i morgon. Typ extremt mycket ouch.
Så vad berodde det här då på? Sämre användartillväxt än väntat. Ja, eller egentligen precis den användartillväxt som analytiker hade väntat sig: totalt 8,28 miljoner nya prenumeranter under kvartalet. Inte jättemycket över förväntningarna, men fortfarande över. Numer räcker det visserligen inte att slå förväntningar för att göra marknaden på gott humör, man måste slå dem rejält.
8,28 miljoner nya användare var snäppet sämre än Q4 2020 och innebär att Netflix nu totalt har 224,3 miljoner prenumeranter, eller 8 % fler. Nu är det lite vanskligt att jämföra med siffror från 2020 på grund av att 2020 var… 2020, men i stort så fortsätter Netflixs användartillväxt att plana ut. De nya marknaderna har inte steppat upp och tagit sitt tillväxtansvar så som Netflix och investerare hoppats.
Med det sagt så stod Nordamerika för ett rätt stort lyft jämfört med för ett år sedan, även om det var lite sämre takt än Q3. Latinamerika rusade dessutom jämfört med Q4 2020 och gick från -13 % till 14 % i användartillväxt. Europa och Mellanösterna stod numerärt för största andelen nya användare medan Asien backade 1 %.
Så visst. Inte den klang- och jubelfest som aktiemarknaden hade väntat sig. Och Netflix erkände att konkurrensen från de andra strömningstjänsterna känns. Men… i stort en habil rapport. Minus 18 %? Herresatanjävlar vilken hysterisk överreaktion. Vad är det jag missar?
Om marknaden är så här nojig inför de siffror som kommer in så finns det rätt stor chans/risk att de kommande kvartalsrapportveckorna kommer att leda till techslakt. Not gonna be pretty i så fall…
No Title
No Description
Kinas digitala valuta har nu 260 miljoner användare
Kina fortsätter att skala upp sin egen digitala valuta, sin digitala yuan. Så pass att den app som krävs för att kunna använda valutan är en av de snabbast växande apparna i landet. Det i sin tur gör att den digitala yuanen nu har 260 miljoner användare. Ja, 260 miljoner människor – exklusive företag, alltså.
Det här kommer ironiskt nog ungefär samtidigt som det att Kina har förbjudit kryptovalutor i landet. Riktiga kryptovalutor, alltså. Decentraliserade, blockkedjebaserade valutor som Bitcoin.
Och det är just det sistnämnda som har fått landet att drämma till kryptovalutorna: de är hot mot den finansiella stabiliteten i landet på grund av att de inte är kontrollerade av kinesiska staten. Ja, delen om ”kontroll” stämmer åtminstone. Visst lär landets finansmyndigheter vara oroliga för hur oreglerade pengar kan påverka Kinas finansiella institutioner och system. Men det handlar förstås främst om en helt annan kontroll: kinesiska statens och kommunistpartiets kontroll över sin befolkning.
China’s digital yuan wallet now has 260 million individual users | TechCrunch
One of the fastest-growing apps in China right now, by installs, is the central bank’s digital yuan wallet: 261 million individual users (as opposed to
Ryssland kan vara på gång att förbjuda kryptovalutor
Från statligt håll så är det två motsatta utvecklingar som gäller när vi pratar om kryptovalutor nuförtiden: dels springer ungefär alla länder på kryptobollen (eller åtminstone att ta fram något ungefär motsvarande för den egna valutan) och dels så börjar krypto förbjudas på allt fler håll. Nu kan ännu ett land vara på gång med ett förbud: Ryssland.
Det är åtminstone vad landets centralbank nu har föreslagit. Ett förbud som gäller förbud mot användning och framtagande av krypto på rysk mark. Anledningen? Hot mot landets finansiella stabilitet, kontrollen över penningpolitiken och, intressant nog, medborgarnas välmående. Den sista känns… intressant. Och inte så lite som ett argument som banken hoppas ska kunna användas som argument mot befolkningen.
Men precis som i exempelvis Kina (och varför många andra länder inte heller tycker om kryptovalutor) så handlar det om kontroll. Och då inte bara kontroll över landets ekonomi utan över medborgarna. Det handlar om att hänga kvar vid makten.
Precis som olika länders försök att kontrollera internettrafiken, för att få stopp på saker som kan få folk att kräva ny ledning i landet, så är försöken att begränsa krypto ett försök att stoppa något som i sin grund är gränslöst. Som inte hör hemma i något enskilt land.
Frågan är hur det här kommer att utvecklas när allt mer av internets framtid ser ut att byggas runt blockkedjeteknik, som i sin kärna, även här precis som internet, är decentraliserat.
https://www.reuters.com/business/finance/russian-cbank-proposes-banning-cryptocurrencies-crypto-mining-2022-01-20/
Övrigt
Europaparlamentet ger Digital Services Act grönt ljus
Så blev det dags för Europaparlamentet att säga sitt om Digital Services Act (DSA), ett av de två kommande stora lagpaket som öka regleringen av (de amerikanska) techjättarna. Och som väntat så fick lagförslaget grönt ljus. Det innebär att DSA nu kan slussas vidare genom EU:s lagstiftarmaskineri via förhandlingar med ministerrådet. Men oavsett så kan vi nu i princip helt säkert säga att DSA (och förmodligen också systerlagpaketet Digital Markets Act) kommer att bli lag i unionen.
Vad kommer det innebära i praktiken? Ja, det vet vi inte riktigt än förstås. Vi vet heller inte exakt vad som kommer att ingå i de slutgiltiga versionerna av lagförslagen. Det vi däremot är vad som ingår i dem för tillfället.
DSA, den lag som nu alltså gick igenom i EU-parlamentet, är formellt i princip en uppdatering av EU:s e-handelsdirektiv. Men det slår betydligt bredare än bara e-handel. Direktivet är tänkt att reglera och ställa hårdare krav på hantering av illegalt innehåll på onlineplattformar, större transparens kring annonsering och desinformation på nätet.
DMA å sin sida handlar primärt om att ändra spelreglerna för internets ”gatekeepers”, alltså de verkliga dominanterna som Google och Apple. Handlar bland annat om att skärpa regleringen kring hur dessa plattformar får agera när de både tillhandahåller plattformen och konkurrerar med egna tjänster på den.
Som det ser ut just nu så går arbetet med dessa båda lagar i ett rasande tempo och det kan hända att åtminstone DSA slutgiltigt klubbas redan till våren. Ja, lite beroende på hur framgångsrikt techbolagens lobbyarbeten blir.
European parliament backs big limits on tracking ads | TechCrunch
The European Parliament has definitively backed major limits on behavioral advertising during a plenary vote on amendments to the pan-EU Digital Services
EU vill ta fram en egen DNS-tjänst
Pandemin har lärt världen en hel del. Som att globalisering är finemang – men att det inte skadar att ha lokala resurser ifall världen, eller till och med enskilda länder, stänger gränserna. Det här har satt spår på såväl överstatlig och statlig som stad- och individnivå. Allt ifrån krav på att EU måste kunna vara självförsörjande när det gäller halvledare och chip för uppkopplade prylar till ökat intresse för lokala handlare och producenter. Här kommer ännu ett område: EU kan vara intresserade av att ta fram sin egen DNS-tjänst.
DNS-tjänster är de som vi använder dagligen, men få har koll på eller bryr sig om. De som gör att vi kommer till den sajt som vi skriver in i webbläsarens adressfält. Precis som domäner så hanteras DNS-tilldelning överlag av en förhållandevis liten grupp organisationer och som så mycket när det handlar om internet så är det framförallt amerikanska organisationer. EU känner att man nu vill säkra upp sin egen internettrafik bland annat genom att göra sig mindre beroende av aktörer utanför unionen med en tjänst som ska ”erbjudas kostnadsfritt till EU-institutioner och allmänheten”. Tanken är att dessutom att det ska öka såväl EU:s IT-säkerhet som integritetsskydd.
Initiativet, med det snärtiga namnet DNS4EU, ska dessutom få inbyggda filtreringsfunktioner som ska kunna blocka sajter och tjänster som inte har de bästa intentioner, som de som ”innehåller malware, phising-sajter och andra cybersäkerhetshot”.
Och vi kan nog vara rätt säkra på att det sistnämnda är det som kommer att få mest uppmärksamhet. Definitivt bland kritikerna. För filtrering är som bekant ett tveeggat svärd. Och frågan är hur EU ska reglera användningen av det.
Vem som alltså, även här, ska vakta väktarna.
EU wants to build its own DNS infrastructure with built-in filtering capabilities
The European Union is interested in building its own recursive DNS service that will be made available to EU institutions and the general public for free.
Google börjar bli riktigt oroligt över att EU ska förbjuda Google Analytics
Amerikanska molntjänster lever just nu rätt mycket i limbo efter Schrems II-domen, som fick dataöverföringsavtalet mellan EU och USA att implodera. Rent krasst så innebär domen att det inte är tillåtet att använda amerikanska molntjänster oavsett var datan lagras – på grund av USA ger sig själv ensidig rätt att begära ut information om EU-medborgares data hos amerikanska företag. Ja, förmodligen. Kanske.
Ett företag som har tröttnat på att EU och USA inte kan komma överens om ett nytt avtal är ett av dem som berörs mest: Google. Förutom att Google har varvat upp sin stora lobbyapparat för att stoppa eller åtminstone begränsa EU:s techregleringslagförslag Digital Markets Act och Digital Services Act så har de nu också lobbytagit sig an just dataöverföringsfrågan. Mer specifikt handlar det om Google Analytics.
Att det här bara kommer bara dagar efter det att en österrikisk GDPR-översynsinstans slagit ned på att en nätläkarsajt i landet använde just Google Analytics är förstås en ren slump.
Men oavsett kan vi nog konstatera att Google på allvar börjar oroa sig för att deras molntjänster inte längre ska tillåtas i EU. Ja, eller förmodligen mer att allt fler myndigheter, organisationer och företag ska välja EU-baserade alternativ för att vara på säkra sidan. Och ju längre ett nytt avtal dröjer, desto större blir den risken.
Google lobbies for quickie fix to EU-US data transfers
As the legal uncertainty in Europe clouding use of US cloud services cranks up, Google has responded by firing up its lobbying engines to call for US and
Amerikanska senatorer presenterar lagförslag som ska förbjuda ”övervakningsmarknadsföring”
Nytt lagförslag i amerikanska senasten: The banning surveillance advertising act. Ett lagförslag som är ganska precis vad det låter som: det förbjuder digitala annonsörer från att rikta annonser mot sina användare. Överhuvudtaget.
Visst, det finns undantag. Som ”bred” platsbaserade annonser och ”kontextuell annonsering, som annonser som är specifikt matchade till innehåll online”. Och nej, jag vet inte exakt vad det sistnämnda betyder exakt. Men i stort så betyder det här att möjligheten att rikta annonser på det finkorniga sätt som marknadsförare har blivit vana (läs: bortskämda) med är no-no.
Nu är det inte reklam för läsk och resor som dock är i fokus, utan det är en inlaga i den amerikanska internpolitiken. Ett försök att stoppa desinformation, diskriminering och initiativ att försöka få folk att inte gå och rösta. Men oavsett så lår det slå betydligt bredare än så.
Nu är det som sagt var ett lagförslag och även om techreglering är den kanske enda fråga som förenar republikaner och demokrater numer så är det fortfarande lång väg till klubbad lag. Men det visar oavsett att EU, Kina och USA är hyfsat eniga i den framtida behandlingen av techbolag. Och någonstans finns kärnan till problemet i namnet: övervakningsmarknadsföring.
Precis det har – direkt eller indirekt – varit själva grunden i digital marknadsföring sedan internet föddes. Och det är det som marknadsförare måste vänja sig av med.
Democrats unveil bill to ban online ’surveillance advertising’
Democrats introduced a new bill, The Banning Surveillance Advertising Act, that would ban nearly all use of digital advertising targeting on ad markets hosted by platforms like Facebook and Google.
Google och Apple lobbar amerikanska politiker för att stoppa reglering av appbutiker och sök
Här i EU så kämpar de amerikanska techjättarna med näbbar och klor för att stoppa EU:s kommande techregleringspaket Digital Markets Act och Digital Services Act, men även om det inte fått lika mycket uppmärksamhet så är läget inte särskilt mycket bättre på hemmafronten. Då pratar jag inte om de rättegångar och myndighetsutredningar som techbolagen just nu är indragna i, utan lagförslag som liknar dem som EU som bäst håller på att färdigställa.
Den ena, Open App Markets Act, syftar till att göra det möjligt för användare att installera programvara i sina mobiler från mer än ett enda ställe medan den andra, American Innovation and Choice Act, förbjuder plattformar från att lyfta fram sina egna tjänster och produkter före konkurrenternas.
Så ja. De två företag som är mest sura på lagförslagen är Apple och Google. Apple mest på den första (även om Google inte heller är jätteförtjusta i att göra det enklare att installera appar från andra ställen än Google Play) och Google mest på den andra (även om Apple förstås gärna vill fortsätta använda iOS för att locka in folk till Apple Music istället för Spotify).
Och i veckan så gick 40 mindre techbolag, som DuckDuckGo och Quora, ut med ett öppet brev till politiker där de backar Choice-lagförslaget.
Oavsett vilket så handlar det om lagförslag, precis som DMA och DSA i EU, slår rätt direkt mot centrala delar av de två mest drabbade företagens affärsmodeller. Och det är problem som Apple och Google egentligen försatt sig själva i – det var först när de två företagen fullt ut började konkurrera med de andra företagen och tjänsterna på sina egna plattformar som bägarna verkligen rann över. När Google och Apple alltså inte nöjde sig med att bara vara distributörer utan ville ha hela kakan genom att också erbjuda egna tjänster på distributionsplattformarna.
Det handlar fortfarande om lagförslag som, precis som i EU, ska harvas genom den politiska apparaten i USA. Men även om det förstås är långt ifrån säkert att lagarna blir verklighet så är techreglering det kanske enda område där republikaner och demokrater numer är överens. Okej, inte HUR, men väl ATT.
Med tanke på det som nu händer i Kina, EU och USA så kan vi oavsett vara rätt säkra på att techbolagens manövreringsutrymme och affärsmodeller kommer att förändras rätt rejält det här årtiondet. Vilket också kommer påverka dem som verkar på plattformarna. Och det är inte alls säkert att det bara kommer att bli bättre.
Apple and Google are pleading with US lawmakers not to pass antitrust regulation challenging app stores and search
More than 40 tech companies – including DuckDuckGo, Quora, and Silicon Valley juggernaut Y Combinator – signed an open letter backing the proposals.
Google skrotar gratisversionen av G Suite
Gillar du att använda Googles kontorspaket G Suite utan att betala? Sucks to be you, i så fall. Google skrotar nu gratisversionen av G Suite. Användarna kommer att slussas över till betalabonnemang från och med 1 maj.
Och, ja, det var kanske inte helt oväntat. G Suite finns inte längre och det vi nu pratar om lades formellt ned redan 2012. Det är alltså användarna som har hängt kvar på övertid som nu berörs. Dessutom kommer det något halvår efter att Google gjorde efterföljaren Google Workplace gratis för alla användare. Åtminstone i sin enklaste version.
Nu har jag lite dålig koll på exakt vad som ingick i den Legacy-version som nu läggs ned, men vi kan nog konstatera att det är lite mer än det som finns i gratisversionen av Workplace. Så Google vill alltså få fler att betala för den funktionaliteten. Och, tja, sluta behöva mecka med obsoleta tjänster.
Google requiring all ’G Suite legacy free edition’ users to start paying for Workspace this year
In 2020, G Suite became Google Workspace as part of a reorganization of the company’s work apps. G Suite legacy free edition is now set to…
Weaveit vill vara Shazam för dina tankar
Ooooo vad jag inte visste att Weaveit var appen jag har väntat på hela mitt liv. En app som vill vara Shazam… för dina tankar.
Ja, eller åtminstone en smartare anteckningsapp. En app som kastar AI-smartness på de anteckningar du lägger in. Tanken är Weaveit kollar igenom det du har lagt till och automatiskt försöker koppla ihop det med andra saker. Kontakter, aktuella möten, ämnen och annat. Weaveit gör helt enkelt taggandet automagiskt åt dig.
Egentligen inget jättenytt, det är sånt som bland annat finns i kalenderappar och mejlprogram – åtminstone delvis. Och jag har heller ingen aning om hur bra den är (okej, vi kan väl anta att den inte är jättevass på svenska, men hej). Men slänga in tankebubblor i mobilen och få dem automatiskt sorterade och taggade?
Loving it already.
https://techcrunch.com/2022/01/20/weavits-new-app-wants-to-be-a-shazam-for-your-thoughts/