Övriga delar i sammanställningen
Del 1: Sociala medier, Sök/SEO, Detaljhandel/e-handel
Del 3: Digitalisering, Mobilt, Ekonomi och finans, Övrigt
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Strömmade medier/Prenumerationstjänster
Amazon släpper annonsfinansierad musiktjänst
Uppgifterna tidigare i veckan om att Amazon är på gång med en annonsfinansierad variant av Amazon Music visar sig stämma. Och tjänsten har redan släppts. Åtminstone i liten skala.
För amerikanska användare har det nu öppnats en del av musiktjänsten som går att lyssna på utan att ha ett vare sig Prime- eller Amazon Music Unlimited-prenumeration. Den består dock i dagsläget av ett antal utvalda topplistor och stationer och alltså inte hela musikkatalogen (och dessutom funkar tjänsten bara i ”Alexa-kompatibla enheter”). Men det lär ändras.
Det givna affärsbeslutet här är förstås att dra ombord fler Prime-medlemmer. Alltså inte primärt användare till musiktjänsten isolerat. Men jag tror att ett minst lika tungt vägande skäl inte handlar om vare sig musik eller Prime – utan om annonser.
Amazon är redan en av världens största annonsspelare, men avståndet upp till toppen (Google och Facebook) är väldigt stort. Amazons annonsering har i princip bara handlat om sökannonsering i den egna e-handelsplattformen, men företaget satsar allt mer på att bygga upp ett externt annonseringsnätverk. Ett sätt att driva på den är att öppna egna ”externa” annonsytor.
Youtube Music får en annonsfinansierad variant
Huh. Typ exakt samtidigt som Amazon presenterade en annonsfinansierad version av Amazon Music som går att lyssna på via Alexa-enheter så gör Google samma sak. En annonsfinansierad version av Youtube Music, som kan lyssnas på via Google Assistant-utrustade smarthögtalare.
Och likt Amazons version handlar det en strippad version av betaltjänsten. Du kan exempelvis bara lyssna på spellistor, inte be om specifika låtar spelade. Lite som Spotifys app för icke-prenumeranter. En stor fördel jämfört med att lyssna i mobilen är att gratisversionen av Youtube Music kan spelas i bakgrunden. Ja, eller: när du lyssnar på musiken i en smarthögtalare så kommer du sannolikt inte använda högtalaren till något annat. Eller åtminstone inte lika ofta som fipplandet med mobilen.
Kommer till 16 länder och Sverige är ett av dem.
Det har kommit uppgifter om att Youtube är på gång att skruva ner sin satsning på originalvideoinnehåll för Youtube Premium. Det här känns lite som samma sak. Google kan en intäktsmodell riktigt bra: annonser. När det handlar om att få folk att betala för sina musik- och videotjänster har det sannolikt gått rätt trögt, eftersom det upplevda mervärdet varit lågt. Satsningen på annonsfinansierad Youtube Music är, om man så vill, ännu en reträtt.
Amazon och Google gräver ner stridsyxan kring Echo, Fire TV och Youtube
Ännu ett huh. Ganska exakt samtidigt igår gick Amazon och Google ut och presenterade varsin annonsfinansierad version av respektive företags musikströmningstjänst som fungerar i respektive företags smartassistentekosystem (alltså prylar med Alexa respektive Google Assistant). Och nu gräver dessutom de båda företagen ned videostridsyxan.
Efter att ha fnurrat ett tag kring tjänster och hårdvara (Google ströp Youtube i Echo, Amazon slutade sälja Chromecast) så har de två företagen nu alltså enats om att sluta tjafsa.
Det innebär alltså att Youtube-appen kommer bli tillgänglig i Amazon Fire TV- och Fire TV Edition-enheter, att Prime-videoappen får stöd för Chromecast, att Prime Video kommer till Android TV-kompatibla enheter och att Youtube TV och Youtube Kids kommer dyka upp i Fire TV.
Ålrajti.
Förstås helt i linje med de trender vi sett hos andra senaste året. Som Apple. Amazon vill ha ut Prime på Android-plattformen och Google vill pusha Youtube (Premium) mot Prime-målgruppen. Och omvänt. Amazon vet hur starkt Youtube är och Google vet hur stort Prime börjar bli i USA.
Med tanke på konkurrensen så är det viktiga att få ut sina tjänster. Då spelar det mindre roll vem man tvingas ligga med.
Och hej. Precis lagom till Game of Thones-premiären.
Apple kan satsa en halv miljard dollar på sin nya speltjänst Arcade
Mer information om Apple Arcade – Apples spelprenumerationsplattform. Det verkar som att Apple kommer att göra det som är lite norm när techföretag drar igång innehållssatsningar nuförtiden: man plöjer ner högvis med pengar.
Nu kommer uppgifter som säger att Apple tänker sig satsa på Arcade i halvmiljarddollarklassen. Alltså hälften av det företaget uppges lägga på sitt videoinnehåll. Och en del av pengarna kommer inte oväntat att ges till utvecklare som släpper spel Arcade-exklusivt (det är väl så man kan tolka ”offering incentives” met troligt).
Det som känns mest intressant med uppgifterna är att exklusivitetskategorin gäller ”mobilspel”. Det innebär alltså att spelen är blockade från Google Play – men datorspelen kan alltså komma till andra plattformar. Det säger i så fall en del om vad Apples ser som främsta konkurrenten till Arcade. Känns dessutom som en rätt rimlig slutsats, då mobilspel lär vara det segment som kommer omsätta mest pengar.
Spotify har installerats en halv miljard gånger via Google Play – och Apple Music har installerats minst tio miljoner gånger på Android
Google Play har fått sin första halvmiljardnedladdningsapp inom musikströmningsområdet. Inte helt oväntat Spotify. Dock är det alltså nedladdningar/installationer vi pratar om och inte aktiva användare, men det är oavsett en… stor siffra.
Men det är egentligen några andra siffror som är mer intressanta i sammanställningen. Ett gäng musiktjänster ligger i spannet 100-500 miljoner. Här hittar vi Amazon Music och Youtube Music. Båda dessa är lite anmärkningsvärda. De båda tjänsterna delar inte jättemycket specifik data om användartalen, men även om vi räknar med lägsta delen av spannet så pratar vi fortfarande 100 miljoner nedladdningar. Bara för Google Play. Det är trots allt rätt mycket, inte minst vad gäller Amazon.
Men den kanske absolut mest intressanta siffran: Apple Music, som ligger i spannet 10-50 miljoner. Visst, är som bäst då tio gånger mindre än Spotify nedladdningsmässigt – men Apple Music är, provperiod undantagen, helt en betaltjänst. Och det är som sagt var… Apple. Även om jag inte riktigt kan säga att jag dagligen funderar på antalet Apple Music-prenumeranter på Android-sidan så är den nedladdningssiffran större än jag nog trodde.
AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter
Facebook arbetar på en egen digital röstassistent
Nu är Facebook (igen) på gång med en egen digital assistent. Företaget arbetar på att ta fram ”voice and AI assistant technologies” för Portal, Oculus och ”framtida produkter”.
När Facebook släppte sin Portal-enhet så kom den utan en digital assistent inbyggd, vilket var lite otippat. Överlag är det otippat att Facebook inte har lyckats få till en egen (M var mer en Clippy än en digital assistent i klass med konkurrenternas).
Det intressanta med att Portal inte fick en Facebook-assistent öppnade för att konkurrenternas närvaro. Och tankar om att Facebook och Google hade kunnat börja närma sig varandra och dela varandras styrkor. Men nu satsar Facebook alltså på en egen.
Även om jag förstår satsningen så blir det tufft att få snurr på en Facebook-assistent. Den kommer sakna det Siri, Assistant och Alexa har – en rejält etablerad och stor hårdvaruplattform. Än så länge.
AI:n DeepVogue kniper andraplatsen i en kinesisk modetävling
Dags för lite modenyheter. Modetävlingen ”China International Fashion Design Innovation Competition” som gick av stapeln igår i Shanghai, närmare bestämt. Tävlingen, som hade temat ”future fashion” bedömes av 50 proffs från olika delar av modeindustrin och på plats 1 och 3 hamnade bidrag från EU (in your face, Kina och USA). Vem som tog silvermedaljen? En AI. Ja, eller en ”non-human designer”.
Icke-människan i fråga var DeepVogue från Shenlan Technologies. Ja, eller rättare sagt ”DeepVogue apparel assisted design system”, så det kanske säger en del om hur processen gick till. Att det med andra ord sannolikt inte handlade om en AI som helt oreglerat snajdade ihop en vass kollektion, utan om någon form av samarbete mellan människor och algoritm.
Men hej. AI-modekollektion. It’s förmodligen a thing. (Ja, eller det är ju en thing eftersom även Alibaba arbetar med liknande teknik.)
Och ja, delar av ovanstående var googletranslatat. Så… sannolikt lite fel namn och så där. Men det är okej när det är sol, varmt och påskdag.
IoT – internet of things
Ett fungerande hjärta har för första gången 3D-skrivits ut
Way, way, way, way cool.
Alla Volvos bilar kommer att kunna prata med varandra från och med 2020
Volvo fortsätter göra smarta säkerhetsfunktioner standard i sina bilar Häromveckan skrev jag om att (självkörande) bilar börjar kunna lära sig av varandra. Ärva minnen så att en bil som precis rullat av bandet vet massor om jobbiga vägavsnitt tack vara att andra bilar har kört där. Här lite samma tema: Volvobilar som kan prata med varandra i realtid.
Två funktioner kommer bli standard i europeiska bilar från och 2020: dels halkvarning och dels varningsljus…eh…varning.
Den första innebär att en Volvo som upplevt ett halkigt vägavsnitt kan informera bakomvarande bilar om det. Den andra funkar på lite samma sätt: om en Volvo har slagit på sina varningsblinkers så får andra bilar som närmar sig notis om det.
När självkörande bilar blir standard kommer de behöva kommunicera med varandra. För att göra det på ett effektivt sätt krävs, som för alla annan kommunikation, enhetliga standarder. Eller, tja, ”språk”. Standarder som inte bara gör trafiken säkrare, utan också gör det enklare för tillverkare att ta fram kringtjänster.
Apple kan vara på gång att tillverka sin egen radarteknik för självkörande bilar
För att vara ett företag som inte håller på med självkörande bilar så håller Apple mycket på med självkörande bilar. Apples satsning på området är en av de mesta av/på-techhistorierna. Ena veckan rullar de ut massor av självkörande bilar för test, veckan efter skär de ner massor på personal som kanske/förmodligen arbetat med den här tekniken.
Men rykten och spekulationer är kul. Här en till: Apple uppges vara i samtal med minst fyra olika lidar-tillverkare (alltså den radarteknik som gör att självkörande bilar kan ”se”). Men också att företaget parallellt arbetar med sin egen lidarprodukt.
Med tanke på att Apple mer och mer kopplar loss sina produkter från sig själv (så att det går att konsumera tjänsterna utan någon som helst Apple-hårdvara) och i lidarfallet så tänker sig företaget nog något liknande. Alltså att tekniken (om den blir verklighet) skulle kunna säljas till biltillverkare.
Men fortfarande är det oklart vad Apple faktiskt gör, och tänker satsa på, på det här området. Hårdvara? Mjukvara? Både och? Det mest extrema scenariot (och det nog mest osannolika) är en fullständig Apple-bil. Alltså Apple hårdvara och ett dedikerat operativsystem som är framtagna och optimerade för att fungera ihop. En Apple Car med Apple CarOS (och givetvis CarOS+).
60 % av alla kinesiska bilköpare väljer bil efter uppkopplingsmöjligheter
En artikel som sammanfattar ett panelsamtal under Business Region Göteborgs Automative Gothenburg Networking Event (som borde plocka hem priset i någon slags längsta-namnet-på-ett-evenemang-någonsin-kategori). Handlar i stort om Kina i allmänhet och kopplat till bilindustrin i synnerhet. Men det är framförallt ett citat i texten som jag fastnade för:
”60 procent av kunderna [i Kina] köper bil baserat på hur snabbt de kan koppla sin smartphone till den”
Jag håller på att för första gången i mitt liv bli med bil (leasad, åtminstone). Inte för att jag vill, men för att jag kommer behöva. Och när jag letade lämplig bil för mina behov gjorde jag som de flesta: googlade och youtubade.
Och jag läste och tittade på många recensioner och tester av bilar. Och de flesta, för att inte säga alla, pratar om det vanliga. Det är mycket om materialet på inredningen. Hur kul de är att köra. Och motor. Mycket, mycket om motorer.
Jag har lite svårt att tro att det är intressant för majoriteten av bilköparna. Och mer och mer tror jag att det är ännu mindre intressant i dessa uppkopplade tider.
Det känns som att det behövs fler technördtestare av bilar. Som inte ser bilar som bilar utan som något som går att koppla upp och mjukvaruppdatera med nya tjänster och produkter.
Apple kan släppa egen tjänst för att spåra alla möjliga prylar
Intressanta drag från Apple – om de här uppgifterna stämmer. Dels att Apple kan vara på gång att slå ihop funktionerna Hitta vänner och Hitta min iPhone till kombotjänst. Dels att Apple kan vara på gång att släppa sin egen Tile. Eller rättare sagt: sitt eget Tile-nätverk.
Det verkar handla om stöd för att kunna tagga upp ungefär vad som helst och kunna spåra det man har tappat bort. Eller fått stulet.
Det intressanta är att det dessutom verkar gå att spåra enheter som är avstängda. Inte helt med på hur det i så fall skulle funka, men det verkar som att enheterna kommer kunna identifiera sin ägare om en annan iOS-användare är i närheten och hittar den borttappade prylen. Kort sagt att världens sisådär en miljard iOS-enheter blir ett enda stort lost & found-nätverk.
(Dessutom får funktionerna för att hitta och hålla koll på vänner och familj enligt uppgifterna också uppgraderingar.)
Techjättar urvattnar lag som förbjuder företag att tjuvlyssna via mikrofoner
Många lagförslag där internets varande eller säkerhet står i fokus nuförtiden. Här är ännu en: ”Keep Internet Devices Safe Act”. En lag som skulle göra det olagligt för företag i Illinois som tillhandahåller digitala prylar med mikrofoner att slå på eller använda mikrofoner utan användarens samtycke. En hyfsat okontroversiellt förslag kan tyckas. Men det ursprungliga förslaget urholkades rätt mycket efter intensivt lobbande av intresseorganisationen The Internet Association. Där vi hittar Google och Amazon bland medlemmarna.
I det ursprungliga förslaget angavs att brott mot lagen skulle göra det möjligt för drabbade privatpersoner att stämma företag som brutit mot lagen. I slutändan blev skrivningen istället att privatpersoner kan kontakta statens General Attorney som avgör om ärendet ska utredas.
Det intressanta i sammanhanget är, vad det verkar, de argument som intresseföreningen, alltså en hög stora techbolag anförde som invändningar:
- Defintionen av ”digital devices” var för bred. Skrivningen i lagtexten kring detta är att en digital device är ”an Internet-connected device that contains a microphone”. Vilket känns som en rätt tydlig definition.
- Lagen skulle göra företagen ansvariga för otillåten användning av mikrofoner även om ”missen att informera om inspelningen skedde av misstag”. Eh, ja, det gäller att ha koll på att det man gör inte bryter mot någon lag, det är lite så det funkar?
- Lagen kan leda till masstämningar i parti och minut. Och det är alltså framförallt den här punkten som har fått stryka på foten i den slutgiltiga texten.
Den sista är förstås relevant i ett land som USA, där tröskeln för (grupp)stämningar är låg. Men det handlar fortfarande om stämningar som måste ha åtminstone någon slags verklighetsförankring för att kunna tas vidare.
Men de två första punkterna visar att intresseorganisationen egentligen inte hade särskilt många argument att sätta emot. Att det mest handlar om sedvanliga invändningar mot alla former av reglering. Men att företagen ändå till sist har problem med att man använder mikrofoner på sätt som man inte har samtyckte till säger en hel del om företagens inställning. Och det vanliga när det gäller samtycke: berätta för användaren vad som kommer göras och på vilket sätt. Kan man inte stå för det på ett hyfsat lättförståeligt sätt kanske man borde fundera på om man skulle göra det överhuvudtaget.
Sist men inte minst en intressant detalj om Internet Association (som är ”the unified voice of the internet economy”, enligt dem själva). I skrivande stund ingår 44 av de största och mest kända (väst)techbolagen (som alla de stora sociala plattformarna). Bland andra Facebook, Google och Amazon. Alltså de företag som främst (Facebook lite mindre) står bakom våra uppkopplade hemprylar som vi kan kommunicera. I Googles fall handlar det även om sjukt många mobiltelefoner. Däremot saknas ett väldigt uppenbart namn i det här sammanhanget: Apple.
Övriga techbolags agerande (via sin lobbyorganisation) i den här frågan lär ge Apple ännu mer argument för sitt eget och, enligt Apple själva åtminstone, betydligt mer integritetssäkrade ekosystem.
Satsning på uppkopplade soptunnor
Ännu ett självklart digitaliseringsområde när man läser om det: soptunnor. Låta soptunnornas fyllnadsgrad styra hämtningsrutterna och -intervallen snarare än fasta veckoscheman. Soptunnan säger helt enkelt till när den behöver tömmas.
Sen kommer vi förstås behöva lägga allt mindre saker i just soptunnan, men det är en annan historia.
Mobiler med inbyggda projektorer
Ha. Skön grej. Mobiler med inbyggd projektor. Känns som att det säkert inte är första gången, men har inte sett det så här.
Om vi bortser från att vi, likt Brennan konstaterar, har gett oss själva ännu ett sätt att ta livet av oss så är tanken förstås helt rätt. Chromecasta utan mottagarskärm.
Mycket Tony Stark-vibbar här, men förstås ett möjligt – till och med troligt – scenario. Vi går inte om kring med en klump i fick för att vi tycker det är kul. Det är för att det just nu är bästa sättet att nå allt vi vill kunna nå. Om vi istället kunde rita upp en fyrkant i luften och få en ”skärm” att interagera med just när vi behöver den så hade de flesta säkert föredragit det.
Tekniken är ju… inte riktigt fullt så vass att den kan ersätta dagens skärmar, men bara det som finns i videon räcker säkert rätt långt för många människor. Att slänga upp sitt netflixande på ”storskärm” istället för att behöva hålla i en mobil.
Bekvämlighetsekonomin
Zcooter – Spotify för elscootrar
Ännu ett ”Spotify för”. Zcooter. En app som visar alla elscootrar (i Stockholm) finns. Oavsett leverantör. Alltså, istället för att behöva använda respektive företags app för att hitta en ledig så finns alla samlade på i en tjänst.
Är väl för övrigt ett rätt givet val för den som vill göra en app eller starta en verksamhet, men inte riktigt vet vad de ska satsa på. Finns det ett segment där det börjar ploppa upp flera konkurrerande spelare med egna gränssnitt? Bygg en tjänst som samlar alla.
Waymo släpper sin robottaxitjänstapp på Google Play
Google-ägda Waymo tar ännu ett kliv mot att göra sin självkörande apptaxitjänst till en grej på riktigt. Nu får tjänsten för första gången en app som kan laddas ner direkt från Google Play (att se när iOS-appen kan tänkas dyka upp).
Gäller förstås fortfarande bara i Phoenix, den enda stad där tjänsten finns, och hela tjänsten verkar än så länge i praktiken vara en inbjudningshitsoria. Laddar man ner appen får man ställa sig en väntekö för att bli accepterad in i, tja, programmet.
Det är fortfarande ett stort litet steg för det som ska vara världens första kommersiella taxitjänst med självkörande bilar.
Digitalisering
Alipay erbjuder sjukvårdsförsäkring via sin betalapp
Sjukt (hoho) intressant initiativ från Alibaba. Eller rättare sagt: från Alibaba-delägda fintech-företaget Ant Financial, bakom mobilbetalplattformen Alipay. Sjukvårdsförsäkring.
Healthtech och Insurtech är två områden som det just nu plöjs ner högvis med pengar i. Två branscher som kommer att känna av digitaliseringen rejält när vågen når dit – här har vi nog än så länge sett början. Så inte så konstigt att Ant vill hopp på tåget.
Det intressanta med Alipay-försäkeringen är att den inte är en traditionell försäkring. Tjänsten Xiang Hu Bao är en ”mutual-aid platform”. Eller om man så vill crowdfundad delningssjukförsäkring.
Xiang är tänkt som någon slags bassjukförsäkring framförallt inriktad på låginkomsttagare. Alltså de som inte har råd ens med de mest basala i försäkringsväg. Tjänsten ska täcka 100 ”kritiska sjukdomar” och vara tillgänglig i åldersspannet 30 dagar till 59 år. Så kort sagt är det inte något för äldre användare.
Men det mest intressanta i upplägget är finansieringen. Alla som använder tjänsten är med och betalar. Eller om man så vill står för risken. Men också fördelarna. Har man ett försäkringsärende så anmäler man det via Alipay-appen. Ärenden som godkänns kan ta del av ett engångsbelopp på ca 45 000 dollar. De pengarna står alltså tjänstens övriga användare gemensamt för, lika stor del var. I dagsläget har Xiang 50 miljoner användare, men man siktar på 300 miljoner. Ingen medlemsavgift eller annan kostnad för att ta del av tjänsten.
Tvisteärenden granskas av ”kvalificerade frivilliga”. Alla ärenden blir publika och allt baseras på blockkedjeteknik.
Kort sagt betyder det här alltså att Ant i princip har skapat en försäkringsprodukt som ett gigföretag. Man har skapat plattformen och låter sedan användarna dela tjänster med varandra. Typ. Framgår inte, men jag tänker mig att Ant också tar ut någon form av transaktions- eller administrationsavgift, vilket gör att det på sätt och vis blir en tjänst som nästan helt själv kan stå och ticka pengar.
Dessutom med lite inbyggt growthhackande. Ju fler som går med, desto bättre lär det bli för alla inblandade.
I slutändan handlar det givetvis om att få ännu fler mervärden i hela Alipay-plattformen och därmed kunna sticka ut som produkt när konkurrensen börjar hårdna. Men det dels också på hela trenden att skapa helt nya produktsegment för att dra kunder och om att betalappar i sig börjar bli allt viktigare i våra ekosystem. Och då menar jag inte att vi allt mer betalar via dessa, utan hur de börjar bygga in allt mer funktionalitet. Att något som egentligen handlar om något rätt tråkigt som vi inte lägger särskilt mycket tankekraft allt mer börjar bli hubbar i våra uppkopplade liv.
Och sist men inte minst ännu ett exempel på att branscher inte längre finns. Konkurrenter kan dyka upp varifrån som helst och de mest troliga är att de allvarligaste konkurrenterna kommer från ett helt oväntat håll.
Tencent integrerar sin vårdsatsning med WeChat
Ännu ett företag som satsar mer på healthtech: Tencent. Närmare bestämt en integration mellan WeChat och företagets hälsosatsning Tencent Health. Åtminstone enligt uppgifterna här.
Det blir alltså möjligt för WeChat-användare att komma åt olika tjänster kopplade till sjukvård. Inklusive möjlighet att boka läkartid och (gissar jag) få tillgång till digitala läkarbesök – via ett antal hälsostartups.
Kort sagt: ännu en sak i WeChat som gör den till den enda app du är tänkt att behöva. Och även om vi inte har en riktigt lika allsmäktig app som WeChat här hos oss så går utvecklingen förstås åt samma håll här. Med minskat behov att hoppa runt mellan olika separata tjänster. Med allt tillgängligt på de plattformar där vi tillbringar all vår digitala tid i övrigt. Mjukvaruplattformar. Eller hårdvaruplattformar.
Inbyggda möjligheter att tjäna pengar på fastigheter som del av delningsekonomin?
Det här är väldigt intressant. Fastigheter och delar i fastigheter som standardiserade typer av ”objekt”. Taggade på ett enhetligt sätt, gissar jag, så att det blir enklare att tjänstefiera hela eller delar av fastigheter. Dessutom gissar jag att tanken är att det också ska kunna sättas en enhetlig ”prislapp” på olika typer av objekt.
Det får mig att tänka ytterligare ett steg.
När Tesla häromveckan halvpresenterade sin Uber-konkurrent Tesla Network (som ska presenteras officiellt 22 april) så tweetade Elon Musk att företagets självkörande bilar också har inbyggt stöd för att alla Tesla-ägare kan medverka i tjänsten. Och tjäna pengar på bilen när den inte används. I princip en inbyggd funktion för att tjäna pengar via den produkt man har köpt.
Tänk om även fastighetsägare skulle börja tänka i de banorna. Eller byggbolag. I en fastighet eller när man köper en bostadsrätt kanske et finns inbyggt stöd och inbyggda integrationer för olika former av delningstjänster.
Alltså verktyg och tjänster som uppmuntrar till att tjäna pengar på fastigheter eller delar av fastigheter när de inte utnyttjas.
Smarta högtalare kan vara på väg att bli fler än surfplattforna
Ännu ett kapitel i vår uppkopplade historia. Bedömningar att smarta högtalare kanske redan nästa år kommer att gå om surfplattor globalt. Men än mer intressant: att ”wearable bands” är på väg att göra detsamma inom en femårsperiod.
Det som är lite intressant är dock utplaningsprognosen för just klockor. Artikeln argumenterar att surfplattan allt mer kläms mellan smarta högtalare och allt större mobiler. Det är förstås inte omöjligt att samma sak kan hända med klockor. Alltså att vi börjar kunna koppla upp oss på allt fler sätt och behoven av prylar för att göra det kan också börja minska. Alltså när våra kroppar själva är uppkopplade. Men innan vi når dit kan saker byggas in på andra ställen. Att våra kläder mäter vår träning istället för en separat armbandspryl.
Samtidigt kan förstås samma sak också hända med smarta högtalare. En anledning att det segmentet växer rätt kraftigt är att många köper flera delar av bostaden. Men precis som mobiler och klockor köper vi dem för att de ger oss bästa möjligheten att koppla upp oss. Just nu. Men frågan är förstås hur långt det dröjer innan även digitala assistenter byggs in i själva fastigheterna. Och Bokstavligen börjar talat sitta i väggarna.
Jag har skrivit om det sistnämnda tidigare.
Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör