Precis kring jul listade sajten Tech in Asia de tio största företagsinvesteringarna som Alibaba respektive Tencent (företaget bakom Kinas måste-app WeChat) gjorde under förra året. Det fick mig att fundera lite på vad de säger om den framtida (digitala) utvecklingen. Och vad det kan säga oss om utvecklingen även för oss, här hemma.
Hur mycket Alibaba och Tencent totalt la på investeringar 2017
I slutet av förra året blev Tencent det första kinesiska, börsnoterade företaget att ha ett marknadsvärde större än 500 miljarder dollar (de var ett tag högre värderade än Facebook). Det blev alltså Tencent och inte, som väntat, Alibaba som korsade mållinjen först.
I skrivande stund ligger Tencents börsvärde runt 530 miljarder, Alibaba runt 490. Det är alltså två värderingsmässigt hyfsat likvärdiga företag. Intressant nog la båda företagen ungefär lika mycket på sina investeringar 2017: ca 11 miljarder dollar (exklusive rena uppköp).
De tio största investeringarna för respektive företag
Bryter man ned investeringarna i typ av företag ser listorna ut så här (du hittar detaljerad Alibaba-lista här, medan Tencents topp-tio-lista finns här):
Alibaba
- Fysisk detaljhandelskedja
- Fysisk detaljhandelskedja
- E-handelsföretag
- E-handelsföretag (köpt från svenska Kinnevik)
- Matleveransapp
- Logistikföretag
- Cykeldelningstjänst
- Begagnad bilförsäljning
- Matleveransföretag
- E-handelsföretaget mat (Indien)
Tencent
- Yelp/Groupon-variant (med WeChat-integration)
- Tillverkare av elbilar/självkörande bilar
- E-handlare (Indien)
- Bildelningstjänst
- E-handlare kläder
- Cykeldelningstjänst
- Bilköpartjänst
- Liveströmningsapp
- Begagnatsajt
- E-vårdssajt
Vad det här betyder för oss
1. Plattformsekonomin tar ett allt fastare grepp om våra (digitala) liv
Nu ger inte ovanstående listor hela sanningen vad gäller Alibabas och Tencents verksamheter, inte ens hela investeringsbilden, men precis som Google, Facebook, Apple och Amazon så glider de båda företagen allt längre från sin ursprungsverksamhet. Inte bara det: de lämnar delvis det upp till andra att fylla utrymmet de lämnar efter sig.
De är inte längre (lika) intresserade av att vara varumärken för varumärkets skull. De satsar allt mer på bygga plattformar som andra sedan bygger sina tjänster ovanpå. Jag har tidigare skrivit om den här utvecklingen i Facebook, Apple och början till slutet för dot.com-eran.
Alibabas lista spretar betydligt mindre än Tencents. Amazon-konkurrenten stärker sin närvaro inom just handel, online och offline (mer om det strax) och likt Amazon mjölkar de varenda krona de kan ur en så effektiv logistiklösning som möjligt.
Men det handlar också om att se bortom konsumtionshetsen och se vad som väntar runt kröken: börja positionera sig för en samhällsekonomi som bygger på helt andra tillväxt- och välståndsparametrar.
Tencent däremot bygger upp sina olika delar av sitt sitt mer spretiga imperium. Och det man egentligen köper sig, på sätt och vis, är pluginer till WeChat. Likt Amazon som fyller Prime med allt mer, för att det inte ska behövas något annat vare sig det handlar om shopping, banklån eller underhållning, så är WeChat numer en nyckel. Och en nyckel till i stort sett allt du kan behöva i Kina (än så länge nästan uteslutande). Andra verksamheter är en förutsättning för att WeChat ska ha något värde (även om WeChat själva förstås försöker minska beroendet av extern osäkerhet) – men de verksamheterna är också beroende av WeChat. Finns man inte där så finns man inte. En win-win där den som sitter på plattformen, nyckeln, till sist ändå har trumf på hand.
Att fundera på
Samma tendenser ser vi även hos oss. Vi styrs mot allt färre plattformar som blir allt större. Är ditt företag en av de plattformarna? Om inte kan det vara hög tid att fundera på hur du hittar din roll – och dina kunder – där.
2. Online driver offline för att driva online
Alibaba håller på att rulla ut ett pärlband av fysiska butiker runt om i Kina. Konkurrenten JD.com, Kinas näst största e-handlare, håller på att göra detsamma. WeChat håller på att bli lika självklar i den fysiska världen som den digitala (och i dagsläget testas även att WeChat-kontot ska fungera som officiell, nationell ID-handling).
Det är med andra ord inte förvånande att se de två toppositionerna i Alibabas lista innehas av fysiska handlare. Och i tider av butiksdödsskräckscenarion storsatsar alltså kinesiska e-handlare på convenient-butiker. Det här ett pärlband av rätt små närbutiker som har det absolut mest nödvändiga. Resten e-handlar du dit.
Och ordet ”convenient” är lite nyckel här. Det är butiker som ligger i bra lägen och är enkla att ta sig till. Varför? Den kinesiska e-handeln börjar plana ut och tuffar inte riktigt på i lika intensivt tempo. Genom att etablera sin fysiska närvaro kan man använda den fysiska butikens impulsmöjligheter – men det är fortfarande egentligen online du ska handla.
Tencent gör lite samma resa med WeChat. Genom att bygga in WeChat i allt fler företeelser utanför den digitala världen (som att betala i tunnelbanan) så använder fler och fler WeChat allt mer. Och här är tanken förstås att man ska konsumera ännu mer på plattformen – som musik (Tencents musikdel och Spotify gick exempelvis för ett par veckor sedan ut och meddelade att de köpt in sig i varandras företag).
Nu är WeChat i princip i var kinesisk man och kvinnas hand och då gäller det förstås att tjäna så mycket pengar det går på de befintliga användarna. Och deras kunskap kring hur man syr ihop online och offline blir extremt värdefull när de nu satsar på att rulla ut verksamheten i andra länder (förstås asiatiska länder initialt).
Att fundera på
I internets första epok handlade digital närvaro om att driva trafik till fysisk verksamhet, som butiker. Nu är vi mitt upp i en era där man satsar på e-handel – att effektivisera bort det fysiska så mycket som möjligt. Och vi har inte riktigt fått kläm på vad en fysisk butik istället ska vara. Vinnarna lär bli de som kan hitta synergiekosystem – där det digitala driver till det fysiska och det fysiska driver till det digitala. Där kunden alltså aldrig springer in i en återvändsgränd.
3. Köpknappen och det sociala fungerar visst
Köpknappar fungerar inte i sociala medier. Hört den? Man lägger en ”Köp nu”-knapp i en annons för en husbil i Facebooks nyhetsflöde, inser att ingen kommer köpa en husbil via en köpknapp i Facebooks nyhetsflöde och sågar konceptet med en köpknapp i sociala medier.
Och visst. Klistra in en knapp and they will come leder mest sannolikt till att kunderna inte alls will come. Men det är förstås inte köpknappen det är fel på. Förmodligen inte ens kundernas bristande vilja att handla just i sociala medier. Problemet är som vanligt att företag försöker göra som man alltid har gjort eftersom det är det man känner till. Även – eller kanske framförallt – när man ger sig in på ett område som är oprövad mark.
Och ja, här är förstås även felets exempelvis Facebooks och Twitters. På samma sätt som Google aldrig fått fart på sina sociala satsningar eftersom den inte har det sociala i sitt DNA så saknar de sociala medier-jättarna handelskänslan. Hur deras användare fungerar som shoppande varelser.
Här håller förstås gränserna på att suddas ut. 2016 skrev jag texten Sociala medier-expert – redan ett yrke på väg att dö ut? om just det här. Att det sociala inte är något vid sidan om all annan verksamhet. Det är en del och om man så vill ett nav. Mötet. Ett möte som kan vara förutsättningen för en affär.
Men det kräver en rätt stor omställning. Lite att börja om från början. Företag börjar få bra koll på vad närvaro i sociala medier är – men fortfarande oftast inte som del av affären. Det handlar inte om att bygga upp e-handel därför att folk inte kommer till dina butiker – det handlar om att hitta nya plattformar för att möta dina kunder och där bygga upp en shoppingupplevelse.
Att fundera på
Är sociala medier något ditt företag använder för att styra trafik till dina webbplats för att där köpa saker? Med andra ord där din närvaro i sociala medier skiljer sig marginellt från vilken annonsering som helst? Då riskerar du att ersättas av spelare som både får kunderna att komma till dem och som ser till att företagen där får en fullständig uppsättning verktyg för att bli del av kundernas liv – på kundernas villkor.
För att sammanfatta
Kina känns förstås avlägset. På många sätt. Inte minst som framförallt WeChat nästan uteslutande är en kinesisk angelägenhet. Men vi ser samma tendenser här hemma. Hur techjättarna blir allt större och tar över allt större delar av våra kunders liv. Och dessutom börjar få allt bättre ordning på hur man kan låsa in kunderna i ett eget ekosystem som alla utanför mer eller mindre bara kan förhålla sig till. Kineserna ligger bara före i kurvan.