Idag är det sju år sedan Apple för första gången blev världens högst värderade börsbolag. I början tampades man om toppositionen med Exxon Mobil och sedan en sväng med Google, men Apple har stått överst på tronen mer eller mindre sedan dess.
Om man så vill så var det också den dagen som var startpunkten för techeran.
Nedan har jag sammanställt hur topp tio-listan såg ut då, tredje kvartalet 2011, med hur det ser ut nu (det har hänt en del sedan sist, som att Apple knäckt den halvt omöjliga biljongränsen – men placeringsmässigt är det ungefär rätt). Och listorna säger en hel del om hur världen har utvecklats sedan dess.
(Källa: Wikipedia)
1. Tech trumfade olja
När Apple gick om Exxon var det första gången som tech tog över tronen från olja. Oljan som ekonomisk bottenplatta hade förstås haft en allt mer svajande position ett tag sedan dess, men på sätt och viss markerade det här skiftet när fossilbränslen började bli mindre kommersiellt gångbara än de förnyelsebara motsvarigheterna. Idag håller i princip alla biltillverkare på med elbilar (och annat, som cykelverksamhet) och de stora oljebolagen tittar på leladdstationsnätverk.
2. Då: olja och tech, nu: tech reigns supreme over nearly everyone
2011 var fyra av bolagen olje och energi, fyra var tech eller telekom och så Nestlé (livsmedel) och ICBC (bank) som de udda fåglarna. 2018 är sju av bolagen mer eller mindre rena techbolag, två bank och finans och ett olja och energi.
Det säger också en hel del av samhällena som de var då. Apple, Microsoft och IBM var alla datorföretag (typ) 2011 – vilket också var det vanligaste sättet vi i väst kommunicerade med varandra över internet. Oljebolagen var stora därför att det mesta av vårt handlande krävde att vi åkte till fysiska platser för att utföra våra ärenden (och förstås för andra slags möten som idag kanske hanteras via sociala medier eller andra onlinemötessätt).
2018 sammanfattar plats ett till fem våra uppkopplade liv. Det är prylarna vi använder för att kommunicera med varandra, det är hur vi handlar, det är hur vi söker information och det är hur vi umgås och interagerar med världen omkring oss. Plats sex och sju är lite samma sak – fast i Kina. Och så bankväsende och olja – som blir allt mindre viktiga. Och om man så vill: såväl bankverksamhet som energiförsörjning håller också de sju översta bolagen på att ta över.
Och tja, två av techbolagen är ju dessutom sociala plattformar. En maktfaktor som knappt fanns 2011.
3. Mindre Kina 2018 än 2011
Det pratas mycket om Kina nu. Hur de håller på att ta över stafettpinnen från Silicon Valley och hur de allt mer innoverar våra digitala (och dagliga) liv i morgon.
Men faktum är att antalet kinesiska börsbolag i toppen var fler 2011 (3) än 2018 (2). Det är, ungefär som i USA, bara andra slags bolag.
Dessutom kan man konstatera att det globala börsvärdet koncentrerats ytterligare senaste sju åren. 2011 fanns fem nationer representerade, 2018 bara två.
4. Värdet på bolagen har ökat kraftigt
Exxon har tappat åtta platser – men börsvärdet är i stort oförändrat (minus tre miljarder). Istället har börsbolagen blivit sjukt mycket mer värda. Bara sedan 2018-listan sammanställdes (för ett par månader sedan) har Apple och Amazon nästan ökat sina börsvärden med i runda slängar 100 miljarder dollar. Var.
Om man tittar på vad de tre översta bolagen 2018 är värda i skrivande stund (9 augusti) så landar summan på 2,8 biljoner dollar. Alltså nästan 500 miljarder mer än samtliga 10 bolag i toppen 2011.
Bara Apple på egen hand är värt nästan lika mycket som det Exxon Mobil, PetroChina, IBM och Microsoft var värda 2011. Och, tja, Microsoft idag är mer värt än 2011 års Exxon, PetroChina och IBM tillsammans.
5. Konsumenterna är de verkliga makthavarna 2018
2011 var egentligen bara ett av bolagen i listan ett rent konsumentföretag: Apple. Windows fanns förstås i väldigt många hem, men Microsofts huvudverksamhet, då som nu, var att sälja till andra företag. Nestlé har förstås högvis med konsumentprodukter, men oftast under andra varumärken som är de som konsumenterna direkt har en relation till.
2018 kan sex företag sägas vara rena konsumentföretag. Visst, Googles och Facebooks faktiska intäkter kommer nästan uteslutande från företag, men det är slutanvändaren som är deras huvudsakliga kundmålgrupp. Microsoft måste alltjämt fortfarande ses mest som ett B2B-företag, deras satsningar till trots.
Ett annat tecken på detta är vi i 2018-listan hittar två (e-)handlare: Amazon och Alibaba.
6. Jättarna gör mycket mer – inom allt fler områden
2011 höll sig storbolagen fortfarande rätt mycket vid sin läst. Man hade en förhållandevis tydlig huvudverksamhet som i princip allting utgick ifrån och kretsade kring. 2018: not so much.
Techjättarna 2018 håller på med, typ… allt. Vad som är deras kärnverksamhet kännetecknas eventuellt av var de stora intäkterna kommer ifrån, men det är förstås en grov förenkling. Vi tänker inte huvudsakligen på Google eller Facebook som annonsföretag. Åtminstone de sju toppföretagen är alla på något sätt inblandade i projekt och satsningar kring självkörande bilar.
7. Toppbolagen 2018 dominerar våra liv långt mycket mer än 2011
Visst var det svårt att komma ut på internet 2011 om du inte hade en dator med antingen Windows eller MacOS. Och visst var alla rätt beroende av olja, även om man tog bussen. Och ja, äta bör man ju som bekant.
Men det mesta gick 2011 fortfarande att göra utan att man BEHÖVDE koppla upp sig. Och i storstäder gick det åtminstone 2011 att hitta rätt mycket bussar som inte gick på bensin eller annat fossilbränsle. Och ville man kunde man hitta precis allt man behövde utan att köpa en Nestlé-produkt.
2018 är det i princip ingen, åtminstone ingen internetanvändare, som inte mer eller mindre varje dag inte bara kommer i kontakt med bolagen topp sju – man är beroende av dem. Även om man aktivt väljer bort en iPhone eller kör ett annat operativ än Android och söker via DuckDuckGo så är sannolikheten extremt hög att webbplatserna eller onlinetjänsterna man använder ligger i en molntjänst hos någon av jättarna.
Och det här gäller inte bara på nätet. Allt fler samhällskritiska funktioner som inte (upplevelsemässigt åtminstone) ens finns på internet. Vi må ha blivit mindre beroende av oljebolagen men det vägs upp av att vi är mer beroende av techbolagen än kanske någon bransch före dem.
Och det är en utveckling som lär fortsätta.
8. Internet (och sociala medier) fanns inte 2011
Okej, det gjorde de ju. Men tittar man i bland de högst värderade bolagen 2011 så var det inget av dem som hade internet som en större del av sin verksamhet. Än mindre sociala nätverk. Närmast var förmodligen Apple, men iPhonen hade fortfarande inte hunnit bli den ständigt uppkopplade multimediamaskin som den är idag.
Idag? Krasst talat skulle de sju bolagen i toppen mer eller mindre få ta ner skylten om internet av någon anledning skulle avskaffas.
Så fort har det gått.
Hur ser det ut om sju år?
Tittar man på platserna 11 till 30 så är det en rätt homogen samling företag. Enkelt skulle man kunna sammanfatta det med olja och energi, bank och finans, läkemedel, olika typer av chipverksamhet, teleoperatörer och bil- och flygtillverkning.
Och det de flesta av dem har gemensamt är att de är rätt gamla företag.
Kommer det se likadant ut om sju år? Sannolikt inte. Det lär till och med ha hänt rätt stora förändringar eftersom samtliga dessa branscher just nu på olika sätt slits sönder av digitaliseringen. Och det finns gott om uppstickare som är beredda att gå in och ta plats vid minsta tecken till dikeskörning.
Tittar man på åldern för bolagen i respektive lista (ursprungsåldern för verksamheten, exklusive sammanslagningar så gott det går) så var snittåldern 83,3 år 2011 medan den var 44,9 2018. Nästan en halvering. 2011 fanns det två bolag som var yngre än 30 år, 2018 finns det fem. Tar vi dessutom bort Exxon från båda listorna landar snittåldern på 68,5 år 2011 och 30,1 år 2018.
Men helt säkra på hur det kommer se ut kan vi förstås inte vara. Det kan bara backspegeln visa. Och det kan bli som det jag kom fram till i min artikel Vilka är världens största företag om 10 år? (när jag försökte spekulera kring just detta): högt upp i listan lär finnas företag som väntar i kulisserna på sitt stora genombrott (onoterade kinesiska Ant Financial, bakom Alipay, bedöms redan idag vara värt 150 miljarder dollar).
Och, tja, högt i listan lär också finnas företag som vi idag inte ens har hört talas om idag.