Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
AI – artificiell intelligens
Anthropic släpper Claude Cowork
Dags för nästa steg för en av de just nu buzzigaste tjänsterna: Claude Code. Nu kompletterar Anthropic tjänsten med funktionen Cowork.
Vad är då Cowork? Ett tänkt sätt att göra Claude Code-tjänsten, som uppskattas av många om överhuvudtaget inte kan programmera, ännu enklare för dem som överhuvudtaget inte kan programmera. Eller rättare sagt: ett sätt att skapa sig en egen liten leksandlåda där man kan testa funktionalitet.
Via Cowork, som bor i datorappen för Claude Code, går det att sätta upp en lokal mapp på datorn och sedan ge Claude instruktioner på att ta sig an det som ligger där. Exempel som ges är att dra in en massa kvitton i en mapp och låta Claude skapa en utläggsrapport av dem.
Det ska också gå att låta Claude använda andra verktyg via Cowork, som så kallade connectors och skills. Överlag så handlar det om att ta bygga AI-agenter som ska kunna utföra uppgifter hyfsat självgående, utan detaljerade instruktioner för varje steg.
Det är om man så vill en funktion som ska göra det enklare att automatisera tråkiga vardagshandgrepp för att locka in fler att sedan ta steget att börja Claude-koda lite mer avancerade grejer.
Men det bästa med Anthropics presentation av den nya funktionen? Varningen att en lössläppt Claude kan ta till ”potentiellt destruktiva åtgärder”, som att börja radera filer. Så precis som vanligt är det bra att inte köra AI-agenter på allt för känslig information. Och att alltid, alltid ha säkerhetskopior av ungefär allt viktigt. Oavsett om AI är inblandat eller inte.
Är du sugen på att testa Cowwork får du däremot hålla dig till tåls ett tag. I dagsläget är funktionen bara tillgänglig för den som betalar för ett Claude Max-abonnemang. Och funktionen är i dagsläget klassad som en ”research preview”. Så en väldigt, väldigt tidig version.
Vi kan väl tänka oss att Claude är medveten om de jobbiga rubrikerna när tusentals människor råkar radera företagskritisk information utan att det var meningen. ”Forskningsdelen” lär nog mycket handla om att Anthropic vill lära sig mer om exakt hur puckade instruktioner användare kan ge.
(Det verkar dessutom som att Claude byggde Cowork på 1,5 vecka. Med Claude Code.)
Anthropic’s new Cowork tool offers Claude Code without the code | TechCrunch
Built into the Claude Desktop app, Cowork lets users designate a specific folder where Claude can read or modify files, with further instructions given through the standard chat interface.
Slack får en vassare AI-bot
Nu år även Slackbot en AI-uppgradering. VI pratar alltså om den bot som finns inbyggd i Slack och som genom åren har leget och rullat i bakgrunden, utan att göra jättemycket väsen av sig. Och kanske utan att hjälpa de flesta användare särkilt mycket.
Det sistnämnda hoppas Salesforce, numer ägare av Slack, att ändra på.
Nya Slackbot är förstås av den agentiska sorten. Det innebär att den ska kunna utföra arbetsuppgifter åt dig och som hjälp för det kunna använda allt som du har gjort i Slack. Det innebär enligt Salesforce saker som att den ska lära sig ditt sätt att skriva, hitta mötesluckor i din kalender och boka möte, skriva mötesanteckningar, projektdokument och mer.
Och ja, självklart går det också att koppla annan Salesforcedata för att få in ännu mer kontext.
Den nya slackboten börjar rulla ut nu för alla som betalar för Business+ eller Enterprise.
Your Slackbot just got a huge AI agent upgrade – what it can do now (starting today)
Slackbot can take action on your behalf. Here’s how.
Grok stryper Groks förmåga att klä av människor – fast inte helt
I förra veckan försökte xAI kväsa kritiken mot att Grok gladeligen klär av människor utan att de som blir avklädda vet om det. Även minderåriga människor. Företaget stängde av funktionen för gratisanvändare. Så med andra ord: fortfarande fritt fram att skapa ofrivilliga nakenbilder, men bara om du betalar Elon.
När jag skrev om den här nyheten förra veckan var jag rätt tveksam om det här skulle förändra särskilt mycket i kritikernas ögon. Och mycket riktigt. Fortfarande prat om utredningar för att se om Groks stripteasefunktion bryter mot lagar. Särskilt barnporrlagar.
Så nu kommer nästa steg: xAI stänger av Groks förmåga att klä av ”riktiga människor”. Fast som vanligt så finns det asterisker.
Den mest uppenbara är att funktionen stängs av ”där det är olagligt” att skapa nakenbilder på människor utan samtycke. Eller göra barnporr. Övriga ställen? Kör hårt. xAI kommer att straffa alla som ändå väljer att göra det hårt. Med kontoavstängningar och så. För just kraftfull moderering är ju verkligen en av X:s paradgrenar.
Den andra lilla fotnoten handlar just om ”riktigt människor”. Vilket är lite skön gråzon. Jag misstänker att om någon grokar fram en AI-bild på någon som typ ungefär exakt ser ut som Ebba Busch och sedan klär av den ned till bikinin så är det då inte en riktig människa? Eller?
Jag misstänker med andra ord att det fortfarande kommer att bli huvudvärk för Elon.
Grok-created images of real people in bikinis, underwear banned on X
Sexualized AI-generated images – including those of children – have become a huge problem for X and its AI tech Grok.
USA:s försvarsdepartement ger Grok tillgång till interna nätverk och databaser
Så har USA:s stora AI-expert, försvarsminister (förlåt, krigshetsarminister) Pete Hegseth, landat i hur USA ska nå ”AI-dominans”: genom att stoppa in Elon Musks AI-bot Grok i ”alla icke-hemligstämplade och alla hemligstämplade nätverk” i krigshetsardepartementet.
Det verkar inte som att departementet än har gått ut med den fullständiga och objektiva upphandlingen – givetvis med tillhörande säkerhetsklassning – som har legat som grund för att Grok nu släpps in. Men jag antar att det kommer. Helt orelaterat presenterade Hegseth den nya strategin under ett tal på Musks SpaceX-bas.
Oavsett vilket så är tanken att Grok ska köras igång i Pentagons system senare den här månaden. Då kommer ”all lämplig data” från militärens IT-system att öppnas för ”AI-utforskande”.
Så. Ni vet. Det lär handla om ungefär allt. Eftersom Hegseth som bekant inte tycker att det är så farligt att dela en och annan jättejättehemlighet till vem som helst lite då och då. Vad är det värsta som kan hända?
Vi kan tänka att Grok ska hjälpa till att ”omedelbart” utrusta amerikanska stridsfordon med ”överväldigande och dödlig teknik”. Vilket sannolikt kommer innebära missiler som klär av människor när de susar förbi.
Pentagon is embracing Musk’s Grok AI chatbot as it draws global outcry
Defense Secretary Pete Hegseth said Monday that Elon Musk’s artificial intelligence chatbot Grok will join Google’s generative AI engine in operating inside the Pentagon network, as part of a broader push to feed as much of the military’s data as possible into the developing technology.
Ekonomi och finans
Google fjärde börsbolaget någonsin att värderas över 4 biljoner dollar
Så var de fyra. I en milt sagt exklusiv skara. Så få är bolagen som har nått ett börsvärde över 4 biljoner dollar. Idag hämtade Google ut sitt medlemskort och gjorde därmed Nvidia, Apple och Microsoft sällskap.
Ja, eller det var ägarbolaget Alphabet som gjorde det om vi ska vara petiga. Men oavsett så är det företaget som vi mest förknippar med sök som nu har svischat förbi den helt knasiga milstolpen. Svårt idag att tänka sig att det bara var lite över 7 år sedan Apple blev första börsföretag att nå en värdering över 1 biljon. En ribba som då såg som smått omöjlig.
Anledningen är förstås att Google under hösten tog över ledartröjan som det hetaste AI-bolaget från Open AI. Värderingen göra att Google befäster sin bara några dagar gamla position som världens näst högst värderade börsbolag. För att klättra ytterligare ett pinnhål krävs ytterligare en halv biljon i värderingsökning.
Och en halv biljon är som av en händelse också avståndet ned till fjärdeplatsens Microsoft. Företaget som även det nådde sin fyrabiljonerdollarsvärdering tack vare AI-haussen.
Och på det temat så knuffade chiptillverkare Broadcom idag ned Meta ett pinnhål. Det gör att det nu finns tre hyfsat renodlade chipföretag bland planetens sju högst värderade börsbolag: Nvidia, TSMC och Broadcom. Även dessa har förstås invsterearviljan att kasta sjukt mycket pengar efter allt AInånting att tacka för mycket.
Alphabet hits $4 trillion valuation as AI refocus lifts sentiment
The Google parent’s sharpened artificial intelligence focus allayed doubts about its strategy and thrust it back to the forefront of the high-stakes race.
Paramount Skydance stämmer Warner Bros. för att de förstnämnda inte får köpa de sistnämnda
Det blir bara bättre och bättre. Men hej. Det handlar om något Trump-relaterat. Klart att det kommer att bli både geggigt och maffialiknande. Nu stämmer Paramount Skydance Warner Bros.
Vi backar bandet. I slutet av förra året la Warner Bros. upp sig själva till försäljning. Paramount och Netflix var bland dem som budade. I slutändan vann Netflix.
Då skulle man kunna tro att historien var slut. Den med bästa budet vann. Men nejdå. Paramount blev sura och la samma bud en gång till, trots att de redan fått tummen ned för det.
För att göra en lång historia kort så handlar det i slutändan – som så mycket i USA – om kulturkrig. Netflix är tydligen ett rött wokeskynke för den amerikanska tossehögern. Lägg till att Warner Bros. äger CNN – som Netflix inte har gått med på att köpa. Men Paramount vill däremot köpa hela Warner Bros. Inklusive CNN. Och Paramount ägs av David Ellison, son till Trump-kompisen Larry Ellison. Och den yngre Ellisonen har i praktiken lovat Trump att han får bestämma över innehållet i CNN och Paramount tillåts köpa Warner Bros. istället för Netflix.
Spola fram till idag och det senaste, lite lätt desperata, draget från Paramount. Paramount stämmer alltså Warner Bros. och hävdar att bolaget inte har varit transparenta mot sina aktieägare kring Netflix-budet och hur styrelsen har hanterat värderingsfrågan. Paramount hotar dessutom att nominera en helt egen Warner Bros-styrelse vid nästa bolagsstämma. Tänkt att vara mer Paramount-vänlig förstås.
Paramount vill alltså Warner Bros. aktieägares bästa. [sic!]
Som av en händelse gick Trump i en intervju nyligen åter ut med att han är väldigt mycket emot att Netflix köper Warner Bros. Ni vet. Han som i praktiken kommer att bestämma vad USA:s från presidenten fristående [sic!) konkurrensmyndighet kommer att landa i för beslut när de ska utvärdera affären ur ett konkurrensperspektiv.
Paramount won’t quit, files suit against Warner Bros. Discovery over rejected bid
Paramount is now suing over its rejected bid for Warner Bros. Discovery.
Övrigt
Wikipedia fyller 25 år
Idag är tydligen tulpanens dag. Men det är också en betydligt viktigare dag. Idag fyller en av internets absolut viktigaste sajter 25 år: Wikipedia.
15 januari 2001 såg internets uppslagsverk första gången dagens ljus. Sedan dess har den alltså kommit att bli en av internets verkliga hörnstenar. Visst. Den är inte perfekt. Men tack vare engagemanget från de som lagt tid på att fylla tjänsten och uppdatera innehåll så har den till största del kunna ge en objektiv beskrivning av mycket i vår värld. Både nuvarande och historiska fenomen.
Och i alla år har det varit en tjänst finansierad av donationer.
Men det är inte bara som uppslagsverk som Wikipedia har varit en av internets viktigaste tjänster. Den har också varit basen i många andra tjänster, inte minst tack vare att Wikipedia inte har upphovsrättsskyddat innehållet. Inte minst Google har Wikipedia att tacka för väldigt mycket.
Däremot har de kommersiella tjänster som har använt Wikipedia inte ersatt den i nivå med användningen. Det är fortfarande till största del privatpersoners donationer som hållit Wikipedia flytande när vi pratar om ersättning från de som faktiskt nyttjar tjänsten.
Och idag, 25 år senare, är Wikipedia förmodligen en viktigare tjänst än någon gång tidigare. Som en oas klämd mellan kulturkrig, alternativa fakta, demokratinedmontering, internetstrypning och numer AI.
Just AI har gjort att Wikipedia inte längre har någon större relevans. AI kan ju svara direkt på frågor. Vi behöver inte masa oss till ett trött uppslagsverk och läsa där. Det är åtminstone lite så som det börjar låta nu.
Men inget kunde vara mera fel.
Även AI-tjänsterna som vi idag användare har Wikipedia att tacka för otroligt mycket: tydligt strukturerad information tillgänglig att träna AI-modeller på. Av de umpton baziljoner dollar som AI-bolagen har fått från investerare så borde åtminstone några ziljoner ha gått till Wikipedia (eller stiftelsen bakom, Wikimedia, om vi ska vara petiga). Så har som bekant inte skett.
Det har gjort att Wikipedia håller på att utarmas på två sätt. I och med att färre människor besöker sidan sedan dagens AI ”föddes” i och med ChatGPT, något som Wikimedia har medgett, så har donationerna också blivit färre. Men mindre trafik har också gjort att det är svårare att få frivilliga att ställa upp och redigera artiklarna.
Det sistnämnda gör i sin tur att kvaliteten på innehållet riskerar att försämras. Vilket ironiskt nog också gör att AI-modellerna som vi nu använder istället för Wikipedia också riskerar att bli sämre. Vilket bara det gör att AI-bolagen borde vilja kasta ziljoner dollar efter Wikimedia. Google har historiskt sett åtminstone backat Wikimedia med rätt mycket pengar (även om det är lite jämfört med vad det borde vara). Och Google ska applåderas därför att de har gått med på att betala för att träna på Wikipedias innehåll.
Vilket är en väldigt bra påminnelse om att donera igen. Vilket jag nu har gjort.
Och Wikipedia: Tack. Som. Fan.
Microsoft, Meta, Amazon, Perplexity och Mistral betalar Wikipedia för AI-träning
Bra där! Fler som gör rätt för sig. Närmare bestämt Microsoft, Meta, Amazon, Perplexity och franska Mistral.
Vad pratar jag om? Betala för AI-träning.
Idag fyller Wikipedia 25 år. 25 viktiga år i internets tjänst – och därmed vår. Under den tiden har många kommersiella tjänster och företag använt Wikipedias innehåll – utan att betala särdeles mycket för sig. I de flesta fall förmodligen inte alls.
2021 sjösatte Wikimedia, stiftelsen bakom Wikipedia, därför ett program som gör att intresserade kan betala för att få tillgång till Wikipedia-innehåll via API istället för att skrapa sajten. Vi pratar alltså redan före ChatGPT.
Men så kom som bekant ChatGPT och vände upp och ned på internet. Det fick trafiken till Wikipedia att skjuta i höjden. Fast inte den mänskliga, utan bottrafiken. Den som typ försökte hämta ned precis all data vid varje besök. Det fick Wikimedias kostnader att skjuta i taket, samtidigt som den mänskliga trafiken har börjat sjunka. Människor får svaret via AI-botar istället för via Wikipedia. Ja, eller svaren kommer ofta från Wikipedia fortfarande, men utan att ge tjänsten trafik eller ens erkännande.
Google var först ut att gå med i programmet, vilket inte var mer än rätt. De är förmodligen det företag som har använt Wikipedia överlägset mest genom åren. Google har i olika former stöttat Wikimedia med pengar, men förhållandevis små belopp jämfört med Googles användning.
När Wikimedia gick ut med att Google numer betalar för API-tillgång konstaterades också att stiftelsen var ”på gång” med fler avtal, utan att nämna namn. Nu har vi fått dem. Eller åtminstone några av dem.
Och det är som sagt var riktigt tunga spelare. Visst. De lär göra för att de måste snarare än att de vill. AI-bolagen är väldigt beroende av Wikipedia för att träna sina modeller (högvis med tydligt strukturerad data som dessutom hålls uppdaterad). En sämre Wikipedia innebär på sikt sannolikt också sämre AI-modeller.
Men oavsett anledning: väl värt en applåd.
Nu är det upp till övriga AI-bolag att göra samma sak.
Microsoft, Meta, and Amazon are paying up for ’enterprise’ access to Wikipedia
The Wikimedia Foundation has announced that Microsoft, Meta, and Perplexity are paying to gain access to the nonprofit’s projects, allowing them to use Wikipedia for AI training.
Amazon lanserar EU-moln separerat från det amerikanska
Ännu ett amerikanskt techbolag släpper ett separat moln för EU. Amazons AWS har nu fått ett ”European sovereign cloud”.
Vad innebär då det här? Att det ska vara en tjänst som är ”fysiskt och logistiskt separerat från andra AWS-regioner”. Amazon har dessutom skapat ett nytt ”parent company”, som ska ”lokalt kontrollerat i EU” och ”hanterat av EU-medborgare”.
Som vi alla vet har det länge varit diskussioner kring amerikanska molntjänster för oss européer (och för den delen, även på andra håll i världen). Oro att USA inte respekterar våra integritetslagstiftningar, eftersom USA:s eget legala ramverk ger amerikanska rättsmyndigheter rätt att få tillgång till data från andra länders medborgare utan någon större process för att få den tillgången.
Those were the days. När oron bara handlade om det. Nu har vi huvudvärk i hela andra delar av hjärnan (också). Och nu handlar oron krasst talat om att USA skulle kunna beordra sina bolag att stänga av sina EU-tjänster.
Det är med andra ord ingen slump att Amazon konstaterar att den nya tjänsten ”inte har några kritiska beroenden av icke-EU-infrastruktur”.
Det återstår att se om EU, som efter förra årets uppmärksammade massive molnhaverier har tillsatt utredningar just vad molnbolag har för ansvar, anser att det här är tillräckligt. Och – om vi ska vara ännu mer krassa – om Amazon kommer ha kvar sin ryggrad om (när?) det skulle komma en orange order att stänga av alla EU-kunder.
European Digital Sovereignty – Amazon Web Services
Benefit from the most advanced set of sovereignty controls, security features, and infrastructure options to meet your unique digital sovereignty needs
Över 100 klassiska Sesame Street-avsnitt strömmas på Youtube
Okej. Det här är väl kanske inte en nyhet med särskilt stor tyngd. Men oj vad jag blir nostalgiskt jätteglad av att läsa det.
More than 100 classic episodes of Sesame Street are now streaming on YouTube and YouTube Kids
Big Bird has a new home.
