Övriga delar i sammanställningen
Del 2: Strömmade medier/Prenumerationstjänster, IoT – internet of things, AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter, Bekvämlighetsekonomin, Digitalisering
Del 3: Digitalisering, Mobilt, Ekonomi och finans, Övrigt
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Sociala medier
Facebook, Instagram och WhatsApp
Instagram kan vara på gång att sluta visa hur många gillningar som ett inlägg har fått
Slut på gillandet på Instagram? Kodgrävande visar att Facebook åtminstone överväger att ta bort visningen av antal gillanden som en post har fått. Externt. Den som postade kan fortfarande se antalet.
I en intervju i veckan konstaterade Twitter-grundaren Jack Dorsey samma sak: att om han hade byggt Twitter idag, med vetskapen om vad det skulle bli, så hade han inte byggt in möjligheten att gilla. Det är ju inte första gången som Dorsey droppat den tanken.
Med tanke på Mark Zuckerbergs prat om att Facebook ska skruvas till att handla om mer meningsfulla interaktioner (igen) så är gilla-klickandet i sig inget som skulle saknas i en sån verklighetsbeskrivning. Facebook har ju redan prioriterat ner gillandet, både algoritmmässigt och delvis visningsmässigt.
Att se vad som kan hända här framöver.
Instagram kan vara på gång med Watch Party-funktion
Instagram Watch Party? Kan/verkar vara på gång. Som vanligt världens mesta kodgrävare Jane Manchun Wong som hittat spår av vad som verkar vara ett samtittarläge i Insta. Alltså möjlighet för två användare att tillsammans titta på videos. Den andra personen (för det verkar bara finnas stöd för två än så länge) finns med i ett miniatyrfönster.
Helt rimligt eftersom funktionen som sagt redan finns i Facebook. Ännu ett steg mot att Facebook fullt ut håller på att bygga ihop sina fyra huvudtjänster. Alltså inte bara chattapparna. Att namnet ”Instagram by Facebook” har börjat dyka upp i kod kan vara ett första steg mot att jobba bort Instagram som eget varumärke. Messenger har ju i princip alltid klumpats ihop med Facebook-appen när Facebook har pratat om sina tjänster. Så då återstår att få in WhatsApp under paraplyet.
Börjar allt mer känns som ”när” och inte ”om” Facebook kommer att låta allt bara heta ”Facebook”. Och kanske göra en Apple. Facebook Messenger. Facebook Video. Facebook Pay. Facebook Shopping. Facebook Local. Ja, ni fattar.
Facebook testar en navigering som slår ihop nyhetsflödet och stories
Storyfeed? Tja, nu kanske Facebook är på väg att börja slå ihop stories och nyhetsflödet på riktigt. Kodgrävande har visat vad som kan vara ett test eller en bugg, beroende på vem man frågar. Ger oavsett nyhetsflödet i Facebook-appen sidesvepsnavigering.
Dessutom blandas vanliga nyhetsflödesposter och Facebook-stories i gränssnittet. Så när man högervänstrar sig genom posterna så kan man alltså se både varianterna.
Med tanke på Facebooks hela storyfiering av sina tjänster inte särskilt oväntat – och ännu ett sätt att knuffa fler människor mot stories. Men det känns numer också som del av något ännu större: Facebooks satsningar på att skapa en gemensam infrastrukturplattform. Som mer och börjar kännas som en Google. Alltså ett enda Facebook, en väg in, en tekniskt plattform, ett gränssnitt. Där dagens separata varumärken försvinner som egna tjänster.
Likt Google finns det förstås en risk. Att man blir så mycket plattform, så mycket internetfundament, att ens eget varumärke också upplöses. Men i det här fallet lär det spela mindre roll. Det viktiga är använda Facebooks tjänster – inte att veta att man använder Facebooks tjänster.
Messenger får officiellt mörkerläge och iOS 13 kan får operativövergripande mörkerläge
Igår var en mörk dag. Och inte bara för att Notre-Dame kollapsade i ett eldinferno. Igår kom två mörkerlägenyheter.
Den som är mer konkret är Messenger nu officiellt får sitt mörkerläge. Man behöver alltså inte trolla fram det emojivägen. Den andra nyheten var mer av ett rykte: uppgifter att iOS 13 kommer att få ett systemövergripande mörkerläge. Alltså möjlighet att switcha hela operativet till mörkerläge (och säkert då också appar och webbplatser, åtminstone delvis).
Jag misstänker dock att iOS-funktionen i så fall blir som den i Messenger. Och mörkerlägen mest överallt: en manuell antingen-eller-inställning. Du väljer mörkerläge eller inte mörkerläge. Sedan får du byta tillbaka om du tröttnar på det aktuella läget.
Det jag däremot skulle se fram emot är ett true tone/belysnings-/stör ej-liknande mörkerläge. Att man skulle kunna välja att ha ett kontextuellt mörkerläge. Alltså ett gränssnitt som automatiskt växlar över till mörkerläge vid givna förutsättningar. I sin enklaste form efter klockan och positionen, i en mer avancerad version när ljuset blir tillräckligt dåligt.
Facebooks 3D-bilder på Android, dator och i stories
Facebooks 3D-bilder dyker upp på fler ställen:
- Dela till 3D-bilder stories: som det låter, går att dela till en Facebook story. Att se när det här kan tänkas dyka upp i Instagram.
- Skapa 3D-bilder på Android: Funkar med telefoner som stöds. Som Samsungs Galaxy Fold, tydligen. Ja, de exemplar som håller längre än en dag, antar jag.
- Skapa 3D-biler på datorn: Den här är intressant. Bilddjupsfunktionen får alltså också stöd för datorer. Men inte genom att ta en bild med datorkameran utan genom att kombinera två bilder. Facebooks teknik mergar alltså ihop dem till en enda 3D-bilder.
Facebook lägger till möjlighet att direktsvara med ikoner och animation
Huh. Hur länge har den här funnits? Fem figurer som dyker upp som snabbsvarsförslag när jag vill Facebook-kommentera. En av dem i det här fallet dessutom animerad. Figurerna byts dessutom ut när jag försöker kommentera på olika inlägg.
Jag är jättesist på bollen? (Och då kommer jag givetvis skylla på att jag inte har fått funktionen förrän precis jättenu.)
4000 läckta sidor om Facebooks interna förehavanden mellan 2011 och 2014
Dags för att lufta några fler Facebook-skelett från den vid det här laget rätt välinventerade garderoben. 4000 sidor läckta dokument, mejl och annan kommunikation inom företaget mellan åren 2011 och 2014.
Saker som att företaget, när de som så många andra drabbades av intäktskriser på grund av smartphonens entré, länge och väl övervägde att börja sälja användardata för pengar till dem som var intresserade att köpa. Hur de arbetade med att begränsa konkurrerande tjänsters åtkomst till användardata. Hur annonsörer gavs gräddfiler i datatillgångsfrågor och att den allmänna breda åtkomsten till data såldes in som integritetsmotiverat när det mest handlade om ett affärsmässigt intäktsbeslut (alltså: om du annonserar får du specialbehandling, och därmed så att säga indirekt köpa användares data). Och att möjlig försäljning av data fick tummen upp av såväl Mark Zuckerberg som Sheryl Sandberg, innan Facebook till slut valde att inte slå sig in på det spåret.
Delar av dokumenten har cirkulerat tidigare, exempelvis i samband med brittiska parlamentets utredning, men här är alltså fler dokument. Som bland annat visar att integritetsfrågor överlag inte var en stor fråga inom företaget de här åren. Och, kan man väl så här i efterhand i princip konstatera, egentligen inte på riktigt förrän det amerikanska presidentvalet 2016.
Det som kanske är mest nytt är att företaget upptäckte att en tredjepartsapp läckte data så tidigt som 2013 – och att den läckan delvis drabbade Zuckerberg själv. Och en läcka som de anställda som diskuterade den direkt insåg skulle kunna orsaka företaget stor skada om den blev allmänt känd. Alltså precis det som exploderade som Cambridge Analytica-härvan några år senare.
Det mesta är egentligen redan känt i företaget. Och att företaget nu, mestadels ärligt tror jag, placerar integriteten beydligt högre upp i agendan. Men det här visar bara ännu en gång det som kanske blir en av de viktigaste läxorna som andra startups borde notera från Facebooks första årtionde som företag: siktar man på världsherravälde är det viktig att redan från början tänka på benföringen.
Det är lätt att ta genvägar, även helt eller delvis brottsliga sådana, när man är fem anställda och flyger under radarn. Men de sakerna kan komma tillbaka när man är 50 000. Och då kan oproportionerligt mycket tid behöva läggas på krishantering. Och förtroendetapp hos marknaden eller användarna.
Vad som egentligen fick Instagram-grundarna att lämna Facebook
En riktig TL;DR-artikel från Wired med den neutrala titeln ”15 months of fresh hell inside Facebook”. Ska vara en berättelse om vad som har försigått hos Facebook under den tid som har gått sedan Mark Zuckerberg i början av förra året, som sitt ”nyårslöfte”, gick ut och förklarade att han skulle ”fixa Facebook”.
Med tanke på att underrubriken är ”scandals. backstabbing. resignations. records profits. time bombs” så tror jag att jag vet det ungefärliga tonläget.
Har som sagt var inte läst ännu, så det kan hända att jag kommer med något ytterligare när jag gjort det. Men Verges artikel specifikt kring den del i artikeln som handlar om fnurran på tråden mellan Zuckerberg och Instagram-grundarna (som gjorde att de sista ”medgrundarna” av någon av huvudtjänsterna lämnade Facebook förra året) är oavsett intressant.
Mer specifikt kring, tja, den utpressningstaktik som Zuckerberg verkar ha använt mot Instagram i syfte att stoppa ”användarläckandet” från Facebook-appen till Instagram. Alltså det allt tätare integrerandet mellan Insta och Facebook-appen.
Sen kan man förstås invända att, hej, det var Zuckerbergs företag. Ni sålde Instagram till honom. Gilla läget. Som högsta chef kan det å andra sidan finnas lite… olika sätt att få underlydande att gilla läget.
LinkedIn släpper Teammates – skapa kontaktgrupper som innehåller dina kollegor
Okej, en både logisk och märklig ny funktion från LinkedIn. Lägg in företagets organisationsschema som kontaktlista. Ja, typ. I USA nu, global utrullning senare.
Teammates är ungefär vad det låter som. Man kan lägga till kollegor som del av ens nätverk. Som en subgrupp, alltså. Det går att lägga till kontakter under rubriker som ”Manager”, ”Peers” och ”Direct reports”. Dem man lägger till ska prioriteras i flödet. Alltså inlägg, kommentarer och andra interaktioner.
Verkar vara baserad på två insikter: att medlemmar är mer benägna att interagera med innehåll från kollegor (handlar nog om människor man känner och umgås med) och att vi tycker det är bra att ha ”vänner på jobbet”. Lite oklart vad den sista har med saken att göra. LinkedIn tycker att LinkedIn ska vara mer som Facebook?
Lite oklart kring detaljerna, men det verkar som att det är något man bara gör för sig själv. Men, tja, om jag lägger in vem som är min chef och vilka direktunderställda jag har så vet ju LinkedIn att min chef har min som underställd etc. Det i sin tur gör att LinkedIn kan triangulera interna organisationsscheman bakvägen. Känns som en funktion som dessutom bygger vidare på Office-integrationerna där man kan hitta LinkedIn-kontakter direkt i Excel.
Ännu ett Teams/Yammer?
Övrigt sociala medier
Nytt EU-lagförslag för de sociala plattformarna: krav på att ta bort terroristinnehåll
Efter upphovsrättsdirektivet är det dags för nästa kontroversiella EU-lagförslag: Terrorist Content Regulation. Ungefär samma upplägg som upphovsrättsdirektivet: plattformar som låter användare ladda upp innehåll blir skyldiga att plocka bort det inom 12 timmar.
Sajter som ”konsekvent” inte rensar terrorinnehåll kan tvingas böta upp till fyra procent av sin omsättning. Likt upphovsrättsdirektivet verkar terrordirektivet inte ställa några krav på förmoderering eller uppladdningsfilter. Men de sajter som främst kommer hamna i skottgluggen har redan filter på plats och kommer oavsett att fortsätta skruva på dessa oavsett vad EU i slutändan klubbar gällande det här förslaget (som nu ska förhandlas vidare). För precis som i upphovsrättsdirektivfrågan finns det en värld utanför EU. Och framförallt: annonsörer.
(Har inte satt mig in i texten så jag stannar här. Lär återkomma med fler tankar längre fram. Gissar dock att jag kommer kunna återanvända rätt mycket av det jag skrivit om upphovsrättsdirektivet även här.)
Sök/SEO
Googles AMP stories får egen avdelning i sökresultatet
Stories, stories, stories. Nu tar Google nästa steg för att få snurr på sin egen variant: AMP stories. Nu kommer AMP stories få en egen avdelning i sökresultat. Först ut är ”reserelaterade sökningar”, men lär komma över hela banan vad det lider.
AMP stories är som stories är mest. Möjlighet att förpacka innehåll i som innehållsbehållare som kan leva lite fristående liv – och här alltså som det resultat som Google kommer att servera som svar på en sökning. Just den här storiestypen är alltså baserad på Googles snabbladdande mobilformat. Och kommer också gå att länka till.
Nyhetsflödet håller på att lämna plats för stories som sättet att dela information på Facebook, det har nog många koll på. Men att även Google nu växlar upp stories som del av sökresultatet är rätt stort. Och dessutom helt i linje med Googles satsning att visa upp allt mer funktioner och allt mer innehåll i sökresultatet – utan att behöva trycka sig vidare till en extern webbplats.
Stories kanske inte bara blir ett centralt format på sociala plattformar. Det kanske också delvis kan börja ersätta sajter. Åtminstone kampanjsajter.
Google gör det möjligt att dela My Business-recensioner som poster
Och där tar Google ännu ett steg in på Facebooks planhalva. Börjar göra det möjligt att boosta My Business-recensioner. Ja, eller åtminstone dela dem vidare – som poster.
Recensioner som har minst fyra eller fem stjärnor kommer att börja dyka upp som delningsförslag i My Business så att den som har platsen kan välja att skapa en post med recensionen. Alltså ett sätt att ge platsägare möjlighet att använda kundrecensioner som aktiv marknadsföring.
Men inte bara det, det kan till och med bli så att platsägare ”notifieras via mejl” när det kommer in en delningslämplig recension. Google vill verkligen få folk att börja använda det här. Ja, åtminstone i de länder där funktionen släpps nu. I vilka länder? ”Några”.
Fördelen med att lyfta fram recensioner är att de får synlighet i sökresultatet. Likt det som börjar hända med poster-funktionen överlag. Även om det fortfarande känns som att Google inte riktigt bestämt sig för hur de vill att poster ska användas så är det uppenbart att det är ännu ett steg för Google att minska beroendet av extern data för sitt sökresultat. Och få fler att vilja lägga sin digitala närvaro hos Google istället för på en egen webbplats. Eller hos Facebook.
Google gör det möjligt för My Business-plats att skapa kort-URL
Litet, men rätt talande tillägg i Google My Business. Google testar/rullar ut möjlighet att tilldela en plats en egen kortadress/fåfänge-URL. Med andra ord: istället för att skriva in hela www… så får platsen en adress av typen g. page/kortadress
Nu är det väl kanske inte så att man ofta nuförtiden skriver ut länkar till en webbplats och förväntar sig att kunder manuellt ska skriva in den. Särskilt som det är en länk till ett sökresultat hos Google, om man så vill.
Men däremot börjar Google som bekant satsa rätt ordentligt på just My Business, inte minst för lokala, små näringsidkare (kortadress-funktionen lär som vanligt mest vara avsedd för verksamheter med ett fåtal platser – alltså noll bulkstöd för butikskedjor). Saker som att följa platser via sök eller Maps och direktpublicera saker som erbjudanden. Då kan det finnas poäng för kortadresstänket. Kunna sätta upp skyltar i butiken med hederlig ”följ oss för att få rabatter”-länk.
Men i det sammanhanget: varför inte en QR-kod istället? Visst, den fixar man enkelt själv, men är Google smarta tar de fram sin egen, specialdesignade My Business-kod som näringsidkare kan använda.
Detaljhandel/e-handel
Amazon lägger ner sin e-handel i Kina
Så bekräftar Amazon att man kommer att dra sig ur Kina. Från och med 18 juli kommer importmarknadsplatsen inte längre finnas kvar. Åtminstone inte under Amazon-flagg. Och det kan visa sig att man lämnar landet på samma sätt som man klev in. Fast omvänt.
2004 köpte Amazon in sig i Kina genom att svälja landets då största bokhandlare Joyo.com (Amazon verkar alltid vilja börja med böcker). 2011 bytte tjänsten namn till Amazon China och hade vid det laget en betydligt bredare produktflora.
I februari i år kom uppgifter om att Amazon var på gång att slå ihop Amazon China med NetEase Koala, Kinas näst största importplattform (runt 25 % av marknaden jämfört med Alibabas 32 % och Amazon Chinas 6 %). Det är sannolikt det som kommer att hända nu. Man gör en Uber och säljer sig ut ur Kina. Åtminstone på e-handelssidan.
DHL lanserar afrikanska e-handelsplattformen Africa eShop
DHL lanserar en ny tjänst: Africa eShop. Ett sätt för att koppla ihop försäljning mellan väst och den afrikanska kontinenten. Och det är tänkt för försäljning från väst, till länder i Afrika.
Plattformen gör att 11 afrikanska marknader får tillgång till att handla från 200 handlare i USA och Storbritannien. Tjänsten lanseras i samarbete med betal- och leveransföretaget MallforAfrica. De två har tidigare samarbetat med en tjänst som kan sägas vara det omvända: för afrikanska företag att sälja till länder i andra delar av världen.
Två kommentarer kring det här. Det ena är en liknande trend som den i Kina – att afrikaner i allt högre utsträckning har de ekonomiska möjligheterna (och är sugna på) att köpa västerländska varumärken. Och att det här är varför allt fler stora företag satsar allt mer på Afrika, i skuggan av strålkastarmarknader som Kina.
Det andra företaget (ett av dem) som ligger bakom satsningen. DHL. Alltså ett fraktföretag, som alltså drar igång en e-handelsplattform för att på så sätt driva trafik till sin leveransverksamhet. Alltså ännu ett exempel på ett företag som installerar helt nya fack i produktportföljen – och för att på så sätt rigga sig som det självklara e-handelsleveransalternativet. Oavsett var i världen man befinner sig.
Walmart inleder samarbete med Kidbox – prenumerationstjänst för barnkläder
Nytt samarbete för Walmart på digitalsidan: den prenumerationsbaserade barnklädesstartupen Kidbox. Ungefär som den här typen av tjänster brukar fungera. Få en låda kläder med jämna mellanrum utifrån några inriktningsval. Med tiden lär tjänsten känna dig allt bättre och blir allt bättre på att skicka precis de kläder du vill ha. Ja, eller dina barn i det här fallet.
Två tankar kring det här:
1. Barnkläder har en tendens att ha rätt… kort livslängd. Okej, nu handlar det om märkeskläder, men oavsett kan man i dessa hållbarhetstider tänka att de som köper kläder kan tänka sig att sälja dem vidare. Känns som att Walmart skulle ha möljighet att starta en andrahandsplattform kopplad till det här. Visst, konkurrera med sig själv (och sina partners), men det är ju vardagsmat nuförtiden.
2. Det blir allt mer tydligt att USA:s och Kinas två stora (beroende på hur man räknar) e-handlare delar två olika sätt att se på sina ekosystem. Amazon och JD.com gör i princip allt själva – allt inhouse från molnlösningar till logistik. Alibaba och Walmart, däremot, satsar på ett nätverk av samarbetspartners för att minska kostnaderna i de egna böckerna (och i Walmarts fall: ta tag i någon annans stafettpinne i sin jakt på att komma ikapp Amazon).
JD.com skär ner i sin logistikverksamhet
Att den kinesiska ekonomin börjar slå i (tillväxt)taket börjar bli allt mer tydligt. Kombination av att den globala ekonomin börjar varva ner, men också mycket en följd av interna utmaningar likt dem i väst. ”Gratistillväxten” börjar nå vägs ände och det enda sättet att fortsätta växa är att börja ta från andra företag.
Alibaba har redan infört anställningsstopp och börjat skära i tjänster och konkurrenten JD.com likaså. Nu spänns bältet åt ytterligare ett snäpp på ännu ett område: JD:s logistikdel. Buden är anställda av JD direkt och har såväl fått försäkring som baslön från företaget. Nu skrotas baslönen. Istället kommer budens lön baseras på antalet paket de levererar. Alltså en prestationsbaserad lön – som till stor del alltså är beroende av e-handelsverksamheten. Hos JD och andra.
Till skillnad från Alibaba har JD byggt upp ett helt internt ekosystem för sin e-handel, inklusive logistiken. Man säljer också logistiken som extern tjänst till andra företag – även till företag som inte i övrigt använder JD:s tjänster. Och det är alltså de externa intäkterna, eller bristen på dem, som ligger bakom försämringen för buden. Kort sagt stoppa logistikdelens ekonomiska blödning.
Vi noterar även den formulering som JD:s VD Richard Liu använder i mejlet till de anställda om förändringen: ”I don’t think any of our brothers want the company to go bankrupt”. Nu lär det vara översatt från kinesiska, men ”brothers” är nyckelordet här.
I utspel senaste veckan eller så (som en följd av de tuffare tiderna) har såväl Liu som Alibabas grundare Jack Ma gått ut och hyllat 72-timmarsarbetsveckan. Eller 996-veckan. Alltså att anställda arbetar 9 till 9, sex dagar i veckan. Ma har dessutom kommit med skönt motsägelsefulla kommentarer som både hyllat och ratat konceptet, men i grund och botten ska det vara en stor del av synen på arbetslivet i Kina. Man förväntas jobba häcken av sig.
Liu å sin sida gick till och med så långt att han konstaterade att han inte vill ha ”slackers” i företaget, utan just ”brothers” (inte ”sisters” då, uppenbarligen, eller om det kinesiska ordet kan betyda både och). Alltså lojala 996-medarbetare.
Det här börjar också allt mer bli en fråga här hos oss. Att 40-timmarsveckan mer och mer är ett teoretiskt koncept – inte minst bland startups. Och inte bara startups med fem grundaranställda, utan startups i Klarna-klassen. Vilket i förlängningen också leder till frågor kring vilken roll arbetslivet ska spela. Och i ett ännu större sammanhang: kopplingen mellan arbete och grundläggande uppehälle när världen aldrig har varit rikare samtidigt som klyftorna kanske aldrig har varit större.
Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör