Vilket plattformar har Donald Trump tillgång till på nätet? Den frågan går snart fortare att svara på än frågan vilka plattformar som har sparkat ut honom. Efter attacken mot kongressen i USA har Twitter, Facebook, Snapchat och Twitch stängt av Trump. Även e-handelsplattformen Shopify och betaltjänsten Stripe. Dessutom kastade Apple, Google och Amazon ut den alternativa sociala plattformen Parler, som blivit en populär tillflyktsort för de konspirationsteoretiker på högerkanten som portats från Facebook och Twitter.
Anledningen till allt det här var förstås händelserna som utspelade sig 6 januari. Men inte bara, och kanske inte framförallt, det som utspelade sig i Washington.
I skuggan av attacken i Washington lyckades demokraterna med det som man hoppades på, men nog egentligen inte trodde: få majoritet i senaten. När alla nog nyhetssändningar fokuserade på Washington blev det klart att Jon Ossoff vunnit sitt senatsrace i Georgia och därmed gett demokraterna 50 platser i senaten. Något som i sin tur gör att demokraterna kontrollerar de tre politiska instanserna i USA.
Mission impossible 2020
2020 kom bland annat att kännetecknas av att techjättarna böjde sig tredubbelt bakåt för att visa politiker och regleringsmyndigheter i främst EU och i USA om att de minsann tycker jättemycket om konkurrens och att anpassa sig efter regleringsivrarnas önskemål. För plattformar som Twitter och Facebook kom det mycket att innebära att de var tvungna att ta sig an fejknyheter och vilseledande information på helt nya nivåer. Bland annat därför att de piskades på av att USA:s president eldade på samma rykten och därmed legitimerade dem.
Som om inte det vore nog visade det sig att Trump, republikanerna och demokraterna åtminstone var överens om en sak: Section 230, alltså den lagtext från nittiotalet som i stort skyddar plattformar med användargenererat innehåll från ansvar för vad deras användare delar, måste skrotas eller skrivas om. Problemet är bara att de båda sidorna har helt motsatta lösningar på hur det ska göras: Trump och republikanerna vill minska plattformarnas möjlighet att moderera innehåll medan demokraterna vill att plattformarna ska åläggas större ansvar.
För techplattformarna blev alltså 2020 en enda lång och rätt omöjlig balansgång. En övning i att hålla alla delar av USA:s maktapparat som håller techjättarnas öden i sina händer på gott humör.
En blå krusning i skuggan av upploppen
Och så, när det i början av november blev klart för de flesta att USA skulle få en ny president, så steppade framförallt Facebook och Twitter upp sina åtgärder ännu mer. Utrensningen av fejkinformation ökade, även nedstängningar av konton och användare som stod som avsändare. Innehållet som delades av Trump fick dock leva vidare, men försågs med allt mer uttalad ”det här är fel och tossigt”-märkning. Någon vecka efter valet meddelade Twitter att Trump 20 januari 2021 skulle bli av med de särskilda ”skydd” som han haft som statsöverhuvud senaste fyra åren. Ett väldigt tydligt ställningstagande kring vem som faktiskt vann valet.
Och så kom alltså 6 januari. En dag som vart fjärde år mest handlat om tråkig politisk formalia men som 2021 som bekant slutade med en mobbinvasion av USA:s kongress. Bilderna från det som hände där fick Trump-bägaren att till sist rinna över för många. Samtidigt som Jon Ossoff 90 mil bort säkrade demokraternas betydligt mer fredliga övertagande av senaten.
Twitter och Facebook gav först Trump en timeout, men stängde sedan av honom permanent. Motiveringen i båda fallen var att risken för fortsatt våld på grund av Trumps inlägg var för stor.
Visst lär det ha funnits genuin oro, men också affärsmässiga överväganden. När det dessutom visade sig att demokraterna säkrat såväl presidentämbetet som senaten kunde Facebook och Twitter andas ut lite. De behövde inte oroa sig för särskilt mycket för det som Trump och Trump-republikanerna skulle kunna göra. Åtminstone inte de kommande två åren – och sannolikt minst fyra.
Det som däremot blev ett större problem var att uppstyckningsivrarna är betydligt fler på den demokratiska sidan. Att snabbt hamna i pluskolumnen hos demokraterna blev därför viktigt. Ingen slump att Mark Zuckerberg ska ha varit först av tech-VD:arna att gå ut med att Biden vann valet.
Långspel snarare än akut krishantering
Trump har varit både ett lyckokast och en eländig huvudvärk för Facebook och Twitter. En så polariserande person som Donald Trump triggar människor, vilket innebär mer tid med att facebooka och twittra åsikter om honom. När nu Trump är på väg bort så blev upploppet och Trumps sedvanligt Trumpdöva hantering av den ett lämpligt tillfälle att göra något så radikalt som att helt stänga av Trump. En sittande amerikansk president.
Priset att dumpa Trump var numer betydligt lägre än att fortsätta vara osams med demokraterna. Eller om man så vill: Facebook, Twitter och de republikaner som eggade på Trump hade kallt räknat med att det som hände inte skulle kunna hända. Att det gick att hålla Trump och hans anhängare i schack.
När det som inte skulle kunna hända faktiskt visade sig kunna hända blev det hög tid att försöka reparera så mycket av de senaste fyra årens beslut som möjligt.
Visst är det troligt att Trump hade stängts av oavsett, men jag är faktiskt inte helt säker på att Facebook eller Twitter hade dragit i den röda tofsen om republikanerna hade lyckats behålla senaten.
(Toppbild: Marco Verch, flickr.com.)