Har du hoppat på senaste sociala medier-trenden än? För alla som är inne är Clubhouse det nya stället att hänga på. Men Clubhouse är bara det senaste exemplet på en trend som växt sig allt starkare senaste året eller så: ljudmediet. Om man så vill: ljud är för 2020-talet det video var för 2010-decenniet.
Det ironiska är förstås att ljud är ett är ett betydligt äldre format än video. Men på internet blev ordningen text-bild-video-ljud.
Visst. Inte så att ljud inte har funnits. Musik var hyfsat tidigt en självklar del av internet. Men även om musik kunde laddas ner och köpas via internet så skedde lyssnandet offline. Det var först när vi nådde fram till 2010-talet som uppkopplat ljudlyssnande blev stort.
Fram till dess var internet fortfarande mestadels text och bild. Och sen kom video och sög åt sig allt strålkastarljus. Fram till nu.
Men hur kommer det sig att ljud över internet till mer än bara musik har exploderat så precis nu? Här är tre anledningar till varför.
3 anledningar till varför ljud är så stort just nu
1. Ljud är ett socialt format
Clubhouse lanserades i april förra året, men trots att det har gått nio månader så finns appen fortfarande bara för iOS. Och är fortfarande en beta. En stängd beta. För att komma in måste du känna vakten i dörren, eller åtminstone vara uppskriven på listan genom att få en inbjudan. Smart growthhackande, förstås. Trendkänsliga människor har alltid velat visa upp att de har koll på det senaste, som de senaste tjänsterna. I Clubhouse-fallet dubbelt så eftersom Clubhouse blir en fråga om att visa att man har koll på det senaste OCH att man är en i innegänget.
Men det är inte det enda som skiljer Clubhouse från de flesta andra sociala tjänster idag. Clubhouse är ett socialt nätverk som bygger på ljud. Medlemmar kan starta ”ljudrum” och börja prata med varandra, på tu man hand eller i grupp. Det går också att bara lyssna för den som vill.
Och lyssna vill vi. Det är ingen slump att podcastlyssnandet har exploderat senaste 1-2 åren. I princip alla de stora musikströmningstjänsterna satsar stort på podden som format. Det har också lett till att podcasten som format håller på att skakas om.
Men det är inte bara strömningstjänsterna som sneglar mot ljud. Tidigare i år köpte Twitter podcasttjänsten Breaker som del i arbetet med den nya funktionen Audio Spaces – en Clubhouse-konkurrent. Under 2020 började Twitter även testa ljudtweets. Twitter kan alltså vara på väg att skruva om hela sin verksamhet allt mer mot just ljud som här och nu-format. Dessutom jobbar Facebook, Slack och de stora kinesiska techbolagen på egna kopior.
2. Ljud är det optimala mobilformatet
2020 började till och med Netflix testa podcasts, med nya funktionen Video off. Konsumera befintligt format, fast utan bild. Kommer kanske inte innebära att vi börjar konsumera dramaserier eller actionfilmer genom att bara lyssna, men stand up-specialer eller dokumentärer? Där kanske bilden tillför så pass lite att det kanske till och med funkar bättre att bara lyssna. Inte minst som Video off bara är tänkt för mobilen.
Och just ”mobilt” är den främsta drivkraften bakom ljudets frammarsch just nu.
Ljud är ett format som fungerar i fler situationer än både text och video. Till skillnad från de två senare så blockerar inte ljud det sinne som för de flesta är det viktigaste: synen. Det gäller särskilt mycket i de lägen när vi rör på oss, oavsett om det är för att vi kör en bil eller för att vi går, springer eller cyklar. Det här är förstås inte nytt. Det är ingen slump att radio- och musiklyssnande, ljudbokslyssnande eller telefonsamtal nära nog alltid har varit särskilt särskilt populära när vi är mobila situationer.
Det som händer nu är att vi får ännu fler tjänster och format skräddarsydda för mobila aktiviteter. Som att Apple är på gång att kompletterade sin träningstjänst Fitness+ med funktionen Take a Walk – innehåll som bara är tillgängligt när du drar igång ett träningspass och ger dig ut.
3. Ljud når morgondagens konsumenter
Det handlar också om skärmtid. Eller rättare sagt: skärmutrymme. Ljud kan ligga och rulla i bakgrunden när du gör annat, medan text och video tar över den mobila skärmen helt. Ljud är också betydligt mer anpassat för de wearables som allt mer kommer att ersätta mobiltelefonen. När det mesta vi behöver mobilen till idag kan hanteras av klockor, hörlurar eller till och med kläderna vi har på oss – inklusive funktioner för att strömma ljud.
Det är också betydligt enklare att skapa innehåll för ljud än för video. En bra mikrofon är ungefär den enda utrustning som behövs. Du behöver inte tänka på bakgrund, belysning eller, tja, hur du ser ut. Som att slippa tänka på make up, hår och vettiga arbetskläder när man Zoom-konferensar.
Sist men inte minst är en viktig faktor att ljud drar betydligt mindre data. En stor USP för länder där datatrafiken är dyr och uppkopplingarna är långsamma. I Indien finns exempelvis fortfarande rätt många 2G-abonnemang i drift. Det här är förstås de stora techbolagen väl medvetna om när de lägger allt mer tid och resurser på det land som lär bli 2020-talets viktigaste tillväxtmarknad.
Ljud som integrerad del i varumärket och affären
Ljud ställer nya krav på innehållet. Men det påverkar också andra digitala områden. Annonsering inte minst. Krasst talat har det egentligen inte hänt det minsta med ljudreklamen sedan radions första dagar. Branschen har kört på i gamla ljudspår. Det lär det bli ändring på.
Det kommer också ställa andra krav på den ”grafiska profilen”. Ett varumärkes uttryck har alltid varit tungt förankrat i grafiska element, men nu kan det bli dags att ge ljudet mer kärlek. Och då menar jag inte en jingel, utan att fundera på hur interaktionen med ett varumärke låter. Ungefär som hur olika bilmärken låter när man stänger dörren eller blinkar. Det är ingen slump att Mastercards senaste varumärkesuppdatering 2019 innehöll en ljudlogotyp.
Kommer Clubhouse-hypen hålla i sig och göra att tjänsten blir nästa stora mainstream-plattform? Det får förstås framtiden utvisa. Vi kan nog vara rätt säkra på att inte bara Twitter tar fram en egen variant.
Men ljud lär oavsett bli ett av 2020-talets enskilt viktigaste format.
(Toppbild: flattop431, flickr.com)