Kategori: AI – Artificiell intelligens

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

• Del 1: Sociala medier, Sök/SEO, Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier, AI – artificiell intelligens
• Del 3: Ekonomi och finans, Övrigt

 

AI – artificiell intelligens

Google och Anthropic stoppar Openclaw-integration

And so it begins. I fredags ändrade Anthropic sina användarvillkor som förbjuder OAuth-tokens från att användas i tredjepartsverktyg – som Openclaw. Och nu har Google börjat stänga av med Google AI Ultra-prenumeranter som har kopplat ihop sina Google-konton med samma tjänst.

I Anthropic-fallet har det kommit förklaringar som att tredjepartsanvändning skapar ”ovanliga trafikmönster” som gör det omöjligt att ”debugga” när en användare slår i användningstak. Google har däremot inte sagt något, men gissningar pekar på att det beror på att folk via Openclaw överutnyttjar kontona och bränner genom tokens på sätt som Google inte sett framför sig. Tokens som är subventionerade via företagets AI-prenumerationer jämfört med API-tillgången.

Oavsett anledning så har nu två av de tre största AI-bolagen stängt av den här sortens koppling till tredjepartstjänster. Med några dagars mellanrum. Och som av en händelse kommer det inte särskilt långt efter att Openclaw-populariteten sköt i taket.

Och ännu mer som av en händelse: draget kommer sisådär en vecka efter det att Openclaw-grundaren gick ut med att han har rekryterats av Open AI. Och i samband med det placeras hela Openclaw-projektet i en stiftelse. Som kommer att finansieras av Open AI.

Google Restricts AI Ultra Subscribers Over OpenClaw OAuth, Days After Anthropic Ban

Google AI Ultra subscribers report account restrictions for OpenClaw OAuth use. Anthropic banned third-party access days earlier.

Claude Cowork får stöd för återkommande uppgifter

Så är det även dags för Claude Cowork att få stöd för återkommande uppgifter, som rätt länge funnits i exempelvis ChatGPT. Om du har en uppgift som du återkommande vill få gjord så kan du ställa in det en gång för alla i Claude, istället för att manuellt dra igång Claude när det är dags.

Cowork är den mer konsumentvänliga versionen av Claude Code, som ska kunna effektivisera arbetsuppgifter som du gör på dagarna. En smartare Zapier, om man så vill. Nu kan du automatköra de där grejerna som du alltid sitter med måndag förmiddag.

Än så länge är det dock en ”forskarförhandsversion”, vilket innebär att den är långtifrån färdig. Och precis som Claude Cowork i stort krävs att du betalar för Claude för att få tillgång till funktionen.

Cowork scheduled tasks | Claude | 65 comments

Claude in Cowork now does recurring work for you, with specialized knowledge for your domain. With scheduled tasks, set tasks to run on a schedule. You set it up once – a morning brief, weekly spreadsheet updates, Friday team recaps – and Claude handles automatically.

Claude Cowork får pluginer för finans, HR, design och mer

Claude Cowork, den mer konsumentvänliga versionen av Claude Code tänkt att kunna automatisera vanliga handgrepp man gör i datorn under en arbetsdag, blir nu ännu mer konsumentvänlig. Antropic lanserar nu ett antal pluginer med färdiga funktioner.

Det handlar mer specifikt om verktyg inom finansiell analys, HR, design och andra områden. Färdiga ”makron” som ska göra det ännu enklare att komma igång med Claude-automatiseringar, alltså.

Se artikeln här nedan för en fullständig lista över vilka områden och arbetsuppgifter som Cowork nu enklare kan ta sig an, inklusive på vilket sätt de är tänkta att underlätta.

Anthropic’s New Claude Plug-Ins Take Aim at Finance, HR, and More. Is Your Job Next?

Anthropic is disrupting knowledge work with new plug-ins capable of financial analysis, investment banking, engineering, and much more.

Claude Code får fjärrkontroll

Ny funktion i Claude Code. En… fjärrkontroll.

Ja, så heter den nya funktionen: Remote control. Och den fungerar även precis så.

Dra igång ett Code-jobb i datorn och ta en promenad i (förhoppningsvis snart) vårsolen. Men istället för att behöva vänta ända tills du är tillbaka innan du kan checka hur det går för Claude så kan du nu plocka upp mobilen.

Via Claude-appen, eller mobilwebben, kan du inte bara se hur det går utan också styra arbetet som tuffar på i datorn hemma på skrivbordet.

Claude Code Remote Control

Continue a local Claude Code session from your phone, tablet, or any browser using Remote Control. Works with claude.ai/code and the Claude mobile app.

 

Perplexity lanserar AI-agentskontrollhubben Computer

I förra veckan kastade Perplexity definitivt (?) in handduken för sin satsning på annonser. Men det betyder inte att företaget gör det. Nu tar Perplexity ett nytt agentsteg med Computer.

Computer är om man så vill en kontrollhubb för AI-agenter. I grunden handlar det om det vi har vant oss vid när det kommer till just den sortens agenter: de ber en agent utföra en uppgift och så kastar den sig över den.

Det betyder bland annat att agenten själv kan ”tänka” och välja hur uppgiften ska lösas. Det kan innebära att använda samma verktyg som vi människor använder, inklusive att handla på nätet åt oss om agenten har tillgång till konton och betalmetoder.

Det som skiljer Computer är att den försöker vara vad den heter. Istället för att bara använda en agent och en modell så har den en palett av agenter till sitt förfogande. Bottenplattan i Computer är den senaste versionen av Claude-värstingmodellen (Opus 4.6), Gemini används för ”deep research”-funktionen, Nano Banana för bildskapande, Veo 3.1 för video, Grok för ”enkla uppgifter där hastighet är en viktig faktor” medan ChatGPT 5.2 hanterar ”långtids-kontextminne och breda sökningar”.

De här modellerna med tillhörande agentfunktionalitet kan sedan lösa deluppgifter parallellt. Med Computer som dirigent kan modellerna ”skapa och köra hela arbetsflöden” och de ska ”kunna köras i flera timmar eller till och med månader”.

Så bara att dra igång Computer och åka på semester.

Ja, om du har Perplexity Max, vill säga. Det krävs att du betalar 200 dollar i månaden för Perplexitys dyraste abonnemang om du vill leka med Computer.

Perplexity låter på beskrivningen som en mer avancerad version av Claude Cowork, den mer konsumentvänliga versionen av Claude Code där användare kan automatisera vardagshandgrepp i datorn. Eller egentligen något som ligger mellan Code och Cowork.

Och för den del också som Open AI:s uttalade ambition att skapa ett ”operativsystem” av sina AI-tjänster. En central kontrollstation för en palett av AI-tjänster som hanterar och automatiserar det vi behöver i vår digitala.

Det blir med andra ord intressant att höra hur bra Computer är när den börjar testköras av användare.

Perplexity announces ”Computer,” an AI agent that assigns work to other AI agents

It’s also a buttoned-down, ostensibly safer take on the OpenClaw concept.

IBM-aktien kollapsar efter att Anthropic hotat att fixa till Cobol

Ha. Ännu ett företag får se sin aktie kollapsa efter hot om att AI kan ta ersätta centrala delar av verksamheten. Den här gången IBM. Eftersom Anthropic säger att Claude kan fixa… Cobol.

Ni vet. Programmeringsspråket om typ 12 människor på planeten numer fortfarande kan.

IBM-aktien rasade över 10 % efter att Claude-ägaren sagt att Claude Code kan ”automatisera utforskandet och analysarbetet som utgör merparten av komplexiteten i att modernisera Cobol”.

Cobol föddes 1959. På den tiden när en dator hade storleken av en genomsnittlig tolvrummare på Strandvägen. OG programmeringsspråk, alltså. Som kom att utgöra basen i många tidiga ”digitaliseringsinitiativ” som kom att bli ryggmärgen i dagens moderna samhälle.

Så pass mycket ryggmärg att ingen riktigt orkade ta tag i att genomföra de moderniseringar som nyare tekniker erbjöd. ”Äh, vi tar det efter semestern.” Och när Benke på IT gick i pension så råkade man kasta alla röntgenbilder som fanns, vilket gjorde att man inte visste var man skulle börja. En ryggmärgsoperation är inget man gör bara för att man får feeling.

Den här burksparkandet har gjort att Cobol fortfarande är basen, 47 lager ned, i många applikationer. Tydligen är det Cobol-teknik som än idag hanterar 95 % av alla bankautomatsuttag i USA.

Jobbigt att dra ur internetsladden då.

Det för oss till ett av IBM:s kärnversamhetsområden. Att vara Benke. Who you gonna call när ingen längre kan programmeringsspråket som alla dina system vilar på (vilket gör att man kan konsult sätta ungefär vilken prislapp som helst). Och nu har Anthropic alltså gått ut och sagt att Claude Code kan vibekoda bort alla Benke-konsulter.

Huruvida Claude kan göra det här eller inte återstår att se. Men bara Anthropics påstående att det går – i kombination med all rapportering om hur amazers Claude Code är – räckte för att investerare skulle springa skrikande från IBM-aktien. Där kan vi snacka effektiv marknadsföringsinsats.

”AI” och ”Cobol”. Två ord jag inte hade förväntat mig i samma mening 2026.

(Sen finns det förmodligen dessutom någon slags ironisk sedelärande historia här om vad som kan hända om man som företag inte fyller på med junior kompetens som kan ta över när Benke går i pension. Men det är en helt annan historia.)

IBM Sinks Most Since 2000 as Anthropic Touts Cobol Tool

With the decline, IBM shares have fallen 27% in February, on track for its biggest one-month slide since at least 1968, according to data compiled by Bloomberg. ”Modernizing a Cobol system once required armies of consultants spending years mapping workflows,” Anthropic wrote in a blog post.

Pentagon kommer att använda Grok i sekretessklassade system

Undress the fuck outta those people.

Musk’s xAI and Pentagon reach deal to use Grok in classified systems

As Anthropic and the Pentagon fight, Elon Musk is moving in.

Antirender förvandlar glossiga miljöbilder till tråkiga novemberbilder

Ha. Briljant tjänst. Antirender. Ladda upp en sån där glassig stadsmiljöbild, med en massa glada människor som sitter på utekaféer bland prunkande gröna träd, i gassande sol och blå himmel, och få tillbaka en bild på hur det faktiskt kommer att se ut en trist, grå, regnig och allmänt deprimerande novemberdag.

Känns som en given tjänst även mot bostadsspekulanter. Ladda upp en mäklarbild på det pixelperfekta köket och be om en version på hur det kommer att se ut en vanliga onsdageftermiddag när man har två småbarn. Eller kanske hur det kommer att se ut när hela familjen har legat sänkt i vinterkräksjuka i en vecka.

Och skulle du hellre vilja ha det omvända? Den tjänsten finns också. Antiantirender.

AntiRender – Reality Hits Different

Upload a glossy architectural render. Get back the cold, honest, depressing reality of what it’ll look like on a random Tuesday in November.

Open AI-VD:n Sam Altman erkänner att det kan finnas AI-washande bland företag

Nu erkänner till och med Open AI-VD:n Sam Altman att det kan finnas ”visst AI-washande” bland företag. Med andra ord att man rationaliserar beslut med ett svepande ”AI”.

I veckan fick vi vad det verkar ett solklart exempel på just det, när Jack Dorsey-ledda betalbolaget Block sa upp 4000 av sina 10 000 anställda. Motiveringen var just ”AI”. Fast inte att företaget nu har effektiviserat bort de 4000 rollerna nu utan att de kommer att göra det sen. Nån gång. I framtiden. Helt säkert. Förmodligen. Eventuellt. Kanske. Nog.

Fast det egentligen förmodligen nog kanske helt säkert berodde på att företaget överanställde å det grövsta under pandemin och inte har velat erkänna det. Block gör vad de flesta techbolag som överanställde under pandemin redan har gjort – sparkat tusentals. Och i Blocks fall begraver man dåliga ledningsbeslut med den bekväma motiveringen ”AIsennångångiframtiden”.

Men inte bara det. I veckan erkände Altman också att ”användningen av AI har stött på mer motstånd än han hade väntat sig” medan Nvidia-VD:n Jensen Huang har beklagat sig över att ”doomer-narrativet kan vara på väg att vinna”.

Jag skulle säga att Huang har både rätt och fel här.

I Huangs värld är doomer-narrativet förstås att AI kommer att ta allas jobb och sedan förgöra mänskligheten. Men även AI-evangelisterna har sedan 2023 också kört med doom och gloom-argumentation. Fast då med innebörden att alla länder, företag och individer som inte går all in på AI nununu är doomade för all evighet. I kombination med att AI-evangelisterna har agerat eko för AI-bolagens mer eller mindre konkreta löften om hur mycket AI kommer att ta över inom ett år eller två.

På ungefär samma sätt menar Altman med sitt ”motstånd”-påstående att det finns en massa människor som aktivt motarbetar AI-tekniken. Vilket förstås är rätt mycket nonsens i det stora hela. Däremot har folk och företag inte kastat ut sina gamla verktyg, rutiner och anställda till stor del därför att, tja, AI-tjänsterna fortfarande inte är tillräckligt bra och pålitliga. Framförallt är de inte så bra som AI-bolagen säger i sina välpolerade pressmeddelanden om nya funktioner. Komplett med hur andel av alla [infoga valfritt kontorsarbete] som kommer skötas helt och hållet med AI inom [infoga valfri tidsperiod inom två år].

Med andra ord: en stor del av anledningen till att rätt mycket luft har gått ur AI-bubblan är AI-bolagens orealistiska löften och tidplaner som funkar skitbra för att skapa FOMO bland investerare och konsumenter, särskilt som de är påhejdade av hypemän på scen, men som inte funkar riktigt lika bra när löftena springer rakt in i verklighetens utmaningar.

https://www.nytimes.com/2026/02/21/technology/ai-boom-backlash.html

AI bidrog ”i princip noll” till USA:s tillväxt förra året

I veckan tog Open AI in ytterligare 110 miljarder dollar och vi ser liknande (om inte lika hysteriskt stora) affärer hos andra AI-bolag. Det går bra nu, pengarna rullar in nu.

Problemet är att pengarna nästan uteslutande kommer från andra AI-bolag, eller från riskkapitalister som har byggt allt mer av sina investeringar på AI. En bransch som i dagsläget blöder galet mycket pengar. Och där svarta siffror överlag fortfarande är långt borta. Och verkar inte jättemycket närmare än när den senaste AI-hypevågen drog igång i samband med lanseringen av ChatGPT.

Det har fått analytiker vid Goldman Sachs att titta på hur mycket AI bidrog till USA:s tillväxt förra året. Och svaret är ”i princip noll”.

Den tillväxt som AI-bolag och relaterad verksamhet bidrog till i landet nollades av de kostnader som gick iväg till utländska företag. Framförallt till köp av chip från andra länder. Lägg till att företag under förra året (och Block nu i veckan) sparkat personal med motiveringen ”AI made me do it”. Samtidigt som de flesta bolag i undersökningar som jag har sett säger att AI inte har ökat produktiviteten märkbart än så länge.

Vi har kommit in i besvikelsefasen i hypekurvan, när allt fler börjar tveka på att de massiva AI-investeringarna kommer att löna sig. Och det är förmodligen en bra sak.

Istället för AI-evangelisters kombination av guld och gröna skogar/doom och gloom att det är kört för alla som inte går all in på AI nununu börjar det handla om diskussioner på mer markförankrad nivå. Och mer realistiska förväntningar och tidslinjer är det bästa som kan hända AI-utvecklingen.

AI Added ’Basically Zero’ to US Economic Growth Last Year, Goldman Sachs Says

Imported chips and hardware mean the AI investments are translating into US GDP growth.

 

IoT – internet of things

Nearby Glasses avslöjar smartglasögon i närheten

Kanske ett tecken i framtidstiden. Appen Nearby Glasses. Som ska avslöja om någon i närheten har på sig ett par smarta glasögon.

För ett par veckor sedan kom uppgifter om att Meta överväger att lägga till funktionen Name Tag i sina glasögon. En funktion som gör att glasögonen kan identifiera människor genom att korsköra offentligt tillgänglig information, inklusive (förstås) information i publika Meta-konton (som Instagram).

Än så länge är smarta glasögon förhållandevis enkla att identifiera, eftersom de överlag fortfarande är större och klumpigare än vanliga glasögon. Men vi kan anta att de kommer att bli allt mer som vanliga glasögon, även utseendemässigt, i takt med att tekniken utvecklas. Framförallt när batterierna blir effektivare och därmed mindre.

För att någon ska filma med mobil krävs att man håller upp mobilen på ett sätt som inte ser helt normalt ut (i stort, åtminstone). Så är inte fallet med glasögon. Det gör att en helt ny dimension av integritetskopplade utmaningar kan bli vardag.

Nearby Glasses verkar med andra ord fungera ungefär som varningsfunktionen i iPhones, som ska kunna säga till en om okänd Airtag ”följer efter” dig.

Vi pratar kanske inte om en funktion som är till för normalkonsumenten – och det lär bli en hel massa varningar om smartglasögon blir mainstreamvanliga. Men det är som sagt var ett tecken på vad komma skall. Och gör att det blir aktuellt att ställa frågor om hur vi ska hantera det här framöver.

Nearby Glasses finns i dagsläget bara för Android, men en iOS-version ska vara under utveckling.

This App Will Detect People Wearing Smart Glasses Near You

Developer Yves Jeanrenaud made an app that can let you know when someone is wearing smart glasses nearby.

 

Mobilt

Samsung lägger till Perplexity som röstassistent i nya mobiler

Förra veckan kastade AI-sökföretaget Perplexity definitivt in handduken om annonser. Det visade sig sannolikt svårare än de hade trott att tjäna pengar den vägen. Nu har Perplexity sannolikt fått en rätt stor hög pengar från annat håll: Samsung.

De båda företagen har nämligen enats om att lägga till Perplexity som röstassistent i kommande Galaxy S26-serien. Det innebär att AI-boten kan använda Samsung-appar som klocka, kalender och påminnelser, plus ”vissa” tredjepartsappar. Oklart vilka.

Perplexitys AI-tjänst får dessutom en egen aktivieringsfras: Hey Plex.

Samsung is adding Perplexity to Galaxy AI for its upcoming S26 series

Samsung says Perplexity’s AI agent will be integrated with Galaxy AI in its upcoming flagships.

 

Ekonomi och finans

Netflix backar från budet på Warner Bros., Trump får kontroll över CNN

Där ser man. Jag hade nästan väntat mig det här. Fast inte på det här sättet. Netflix backar från budet på Warner Bros. Nu får Donald Trump kontroll över CNN.

Det var i slutet av förra året som det blev klart att Warner Bros. Discovery accepterat ett bud från Netflix på sin studio- och strömningsverksamhet. Saker som HBO Max och Game of Thrones.

Men en av förlorarna, Paramount Skydance, fick då en hissyfit och la sitt förlorande bud en gång till. Sen drog en cirkus igång.

När Netflix-övertagandet blev officiellt fick tossehögern i USA ett hissyfit den också. En wokeapokalyps skulle vänta om Netflix tilläts ta över. I fem minuter låtsades man som att det handlade konkurrensfrågor och att Netflix skulle bli för stort, men snart slutade högern låtsas och gick in i full on kulturkrigsmode.

En av dem som var med och väderkvarnsviftade var Donald Trump. Mannen som i praktiken numer har direkt kontroll över den oberoende [sic!] myndighet som ska konkurrensgranska affären enligt ordinarie rutiner.

Sedan dess har Paramount och Netflix höjt eller sagt att de är redo att höja budet på Warner Bros. Och Trump har rätt öppet sagt att Netflix inte borde få köpa Warner Bros.

En skillnad mellan de båda buden är att Netflix alltså bara vill köpa delar av Warner Bros. Disocver medan Paramount vill köpa allt. Inklusive kabelkanalerna. Som Discovery. Och CNN. Igår gick Warner Bros. styrelse ut med att Paramounts höjda bud var ett ”bättre bud än befintligt avtal” och rekommenderade med andra ord det. Det fick Netflix att backa ur affären.

Till historien hör också att Paramount ägs av David Ellison, son till Oracle-grundaren och Trump-BFF:en Larry Ellison. Och den yngre Ellison lovade i praktiken att Trump kommer få kontroll över innehållet i CNN.

Eller. Så kommer det förstås inte heta. CNN:s oberoende ska säkerligen garanteras. Det finns ju dessutom lagar och myndigheter i USA som garanterar att så kommer att ske.

Ja. Eller. Det fanns.

Netflix backs out of bid for Warner Bros. Discovery, giving studios, HBO, and CNN to Ellison-owned Paramount | TechCrunch

In a one-two punch of centibillion-dollar offers, the bidding war for Warner Bros. Discovery is over. David Ellison-owned Paramount will acquire Warner Bros. Discovery. Netflix has lost.