Kategorier
AI - Artificiell intelligens IoT - internet of things Spaningar

Digitala spaningar vecka 7 2025 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AI – artificiell intelligens

Schibsted inleder samarbete med Open AI

And so it begins. Schibsted inleder samarbete med ChatGPT-ägaren Open AI. Och blir därmed det första nordiska mediehuset som gör det.

AI-bolagen – Open AI inte minst – byggde sina modeller och verksamheter på att dammsuga internet efter innehåll. Utan att be om lov från dem som satt på innehållet och utan att ersätta dem. Även upphovsrättsskyddat material.

När företag med mycket innehåll på internet, som tidningar, upptäckte det här nya värdet i sitt innehåll så började de blocka AI-bolagens botar från att träna på deras innehåll. Något som är förödande om din business bygger på tjänster som kräver en ständig påfyllning av nytt innehåll för att kunna fungera och utvecklas.

Lägg till att det också har börjat knorras från politiskt håll om det här sannolika övergreppet mot internationell upphovsrätt och det börjar bli jobbigt för AI-bolagen på riktigt.

Därför har den här typen av företag, inte minst Open AI, börjat shoppa upp rättigheter att få träna på innehåll i utbyte mot stora högar pengar. När Open AI nu dessutom vill att ChatGPT ska bli din förvalda sökmotor så blir det ännu viktigare med korrekt, relevant och uppdaterat innehåll.

Jättehögen pengar som Schibsted nu har fått ger Open AI träningstillgång till företagets titlar, som Svenska Dagbladet och Aftonbladet. Utöver pengarna så får Schibsted dessutom tillgång till ”Open AI:s insikter” och ”dess nya teknik”.

Schibsted Media partners with OpenAI | Schibsted

Schibsted Media and OpenAI, a leader in artificial intelligence and deployment, have today announced a strategic partnership designed to incorporate Schibsted Media’s fact-based journalism into Open AI’s services. Schibsted Media will also get access to OpenAI’s insights and access its new technology. The partnership will mean OpenAI can integrate real-time

Open AI vill förenkla ChatGPT med GPT-5

För ett par veckor skrev jag att ChatGPT håller på att kollapsa under sin egen bloatighet. Eller Googleighet. Eller bara rörighet. Open AI verkar ha läst och tagit åt sig av det jag skrev.*

Idag fick vi en tidslinje för GPT-4.5 och GPT-5 – alltså nästa generation av den grundteknik som driver just ChatGPT. Och den kommer om ”weeks / months”. Och, ja, det säger ju absolut ingenting. Annat än att GPT-4.5 kommer tidigare än GPT-5. Vilket vi kinda hade kunnat räkna ut själva.

Men de goda nyheterna är alltså att Open nu kommer att göra något åt det allt mer komplicerade interaktionsupplägget i ChatGPT. Där användare måste välja modeller och slå webbsöken på/av. Ja, om modellen har stöd för webbsök. Och om modellen har stöd för filuppladdning. Och om en modell kan kombinera saker.

Plus att vi som känner för att vara lite retro fortfarande kan använda ”föråldrade” modeller.

Nu ser det alltså ut som att Open AI kommer att ta fram en lösning som mer anpassar sig efter människor snarare än att bygga på att människor måste gå kurs för att förstå gränssnittet och inställningarna. ChatGPT ska själv kunna avgöra vad som behövs när för att lösa vilken uppgift.

Alltså ungefär samma princip som Apple har valt för sin Apple Intelligence, där modellen själv kan levla upp vid behov.

Det kan med andra ord bli så att GPT-4.5 och/eller 5 snarare handlar om att städa upp och lära ChatGPT att göra mer av jobbet åt användaren snarare än att modellen blir sjukt mycket bättre än idag. Vilket också är i linje med allmänna utvecklingskurvor som visar att språkmodeller inte längre gör lika stora förbättringshopp mellan versioner. Eller rättare sagt: där det börjar kosta för mycket för förhållandevis små förbättringar. (4.5 ska dessutom vara Open AI:s sista ”icke-resonerande” modell.)

Dessutom lovande att GPT-5 kommer göra att gratisanvändare kommer att kunna få ”obegränsad chattillgång” för ”standardintelligensinställningen”, Plus-prenumeranter får tillgång till ”en högre nivå av intelligens” medan de som pyntar för värstingabonnemanget Pro får ”ännu högre intelligensnivå”.

Vilket alltså innebär att GPT-5 låter som ett Andrew Weatherhall-producerat Primal Scream-album.

* det kan eventuellt vara en tillfällighet och/eller bero på att många andra har konstaterat samma sak. Men sannolikheten att det berodde på att Altman personligen läste mitt inlägg är 83,96 %.

OpenAI lays out plans for GPT-5

OpenAI CEO Sam Altman has spelled out some of the company’s plans for its GPT-4.5 and GPT-5 models.

ChatGPT Plus-användare får 10 Deep research-frågor per månad

Min gissning visade sig stämma. Nu har Open AI gått ut med vad det blir för tak på senaste nya ChatGPT-funktionen Deep research för de som inte hostar upp 200 dollar i månaden för ett Pro-abonnemang.

När Open AI lanserade Deep research – som gör det möjligt att skicka ut ChatGPT som en researchassistent och ställa samman djuplodande rapporter inom det man önskar få insikter om – så var (och är) tjänsten bara tillgänglig för de som betalar för det dyraste ChatGPT-abonnemanget. Men det hette redan då att Deep research kommer till billigare abonnemang ”vad det lider”.

Igår gick Open AI:s VD ut med att de som betalar för ChatGPT Plus ”sannolikt” kommer att kunna göra 10 sökningar med Deep research i månaden. Prick vad jag gissade. Baserat på den extremt avancerade ekvationen att… Pro-abonnemanget är 10 gånger så dyrt som Plus och ger 100 sökningar per månad.

Men gratisanvändarna går inte lottlösa de heller. Två i månaden blir det där. Så det gäller att välja sina frågor. (Eller starta en massa konton.)

OpenAI CEO Sam Altman shares plans to bring o3 Deep Research agent to free and ChatGPT Plus users

If you’re a free ChatGPT user, you best make sure your 2 uses per month of Deep Research are for queries you really want or need answered.

Open AI:s framtida modeller ska inte ”stänga ut åsikter från det offentliga rummet”

Ni vet nyordlistan? Vi behöver en helt ny lista. Över nya sätt att säga ”vi tycker numer att det är okej att våra tjänster säger att Jorden är platt, att klorin kittlar dödsskönt i Corona-magen och att alla invandrare äter folks husdjur”.

Open har gått ut med att deras kommande AI-modeller ”inte ska undvika eller censurera ämnen på sätt som, om de repeteras i stor skala, kan stänga ute vissa åsikter från det offentliga rummet”.

Så ja. Det enda som saknas här är något om ett ”digitalt torg”.

I grund och botten låter det här toppen. Inte minst med tanke på att ChatGPT, i en studie gjord av forskare nyligen, har sett börja glida iväg åt höger. Men 2025 – särskilt när de yttras av höga företrädare för ett amerikanskt techbolag – inte att det är välkommet med sansade diskussioner där olika åsikter kan stötas och blötas.

Det är i mångt och mycket kodspråk för att saker som i första stycket väger lika tungt som åsikter om motsatsen. Med andra ord att fakta bara är en annan åsikt.

Och med tanke på att de AI-tjänster som dominerar vår AI-användning till största del kontrolleras av just amerikanska företag som just nu böjer sig väldigt långt bakåt (ja, eller framåt) för att hålla Trusk på gott humör, så, ja…

(Rapporten om ChatGPT:s högerglidning.)

OpenAI pledges that its models won’t censor viewpoints | TechCrunch

OpenAI is making clear that its AI models won’t shy away from sensitive topics while refraining from making assertions that might ’shut out some viewpoints.’

Google rullar ut NoteBookLM Plus för privatpersoner

Betalvarianten av Googles AI-anteckningsbok NotebookLM rullas nu ut för privatpersoner. Genom att den blir del av Googles samlingsprenumeration One AI Premium.

NotebookLM är tjänsten som först flög under radarn rätt länge, men som sedan exploderade uppmärksamhetsmässigt när Google la till funktionen där det blev möjligt att förvandla innehåll, som en rapport i pdf-format, till en podd med två virtuella AI-värdar.

Som alla andra AI-tjänster så la Google sedan i slutet av förra året till en betalversion av NotebookLM, med högre tak för användningen. Men då bara för företag och utbildningsabonnemang. Nu får den som betalar för One AI Premium alltså även NotebookLM som del av sin prenumeration.

Kostnaden för det är 19,99 dollar i månaden, vilket även ger 2 TB lagringsutrymme, tillgång till Googles AI-modell Gemini Advanced samt att man också får Gemini i Googles Office-paket Workspace.

Google’s upgraded NotebookLM is now included in its One AI Premium plan

Google will now include NotebookLM Plus in its One AI Premium plan, which offers access to higher usage limits and exclusive features.

Googles Deep Research kommer till iPhones

Nu kommer Deep research till iPhones. Fast inte Deep research som släpptes precis nyss, utan Deep research som släpptes i slutet av förra året. Den Deep research som gör ungefär exakt samma sak som Deep research. Because Deep.

Så nej, det handlar alltså inte om att Open AI:s rätt sprojlans nya funktion Deep research, som kom för bara någon vecka sedan och bara för dem som betalar för ChatGPT:s rätt skitdyra Pro-abonnemang, nu rullas ut till alla iPhone-användare.

Istället är det Googles funktion med exakt samma namn som gör ungefär exakt samma sak.

Det handlar med andra ord om en funktion som är vad den heter (och som kom till Android-mobiler för någon månad sen). Ett sätt för den som söker att skicka ut AI-boten på ett mer djupgående researchande innan den svarar på en fråga. Kort sagt tänkt för mer komplexa frågor och uppgifter, som en konkurrentanalys.

Tanken är att boten ska lösa uppgiften rätt mycket på egen hand. Som att hitta källor som är relevanta och trovärdiga i sammanhanget och springa vidare på sidospår som dyker upp som kan ge insikter till det övergripande resultatet.

Med andra ord kanske exakt det man inte är jättesugen på att konsumera i just mobilen. Men hej.

Precis som hos Open AI så kostar det dock att använda Deep research. Men priset för Googles motsvarighet är ungefär en tiondel av Open AI:s tjänst. Den ingår exempelvis i Google prenumerationspaket Gemini One AI Premium för 19,99 dollar i månaden. (Ja, jag utgår åtminstone från det, då Deep research bygger på modellen Gemini 1.5 Pro, som är del av den prenumerationen.)

Det blir intressant att se jämförelser mellan de båda tjänsterna.

Google’s Gemini is getting a lot smarter for iPhone users

Google is bringing Gemini’s Deep Research function to iPhone, allowing access to in-depth research and comprehensive queries.

Google Gemini lär sig komma ihåg tidigare chattar

Googles ChatGPT-utmanare Gemini har fått minne. Ja, den kan numer minnas tidigare chattar, så att man alltså kan hänvisa tillbaka i tiden under en konversation.

Finns förstås som vanligt ett antal aber kopplat till den nya funktionen. Den fungerar just nu bara på engelska – men ska komma till fler språk ”de närmaste veckorna” – och funktionen kräver att du betalar för Googles prenumerationspaket Google One AI Premium.

Även här ska det dock breddas de närmaste veckorna, i och med att funktionen planeras att rullas ut till Googles Workspace kunder inom en hyfsat närliggande framtid.

Gemini AI can now recall past conversations

Google’s Gemini AI chatbot can now recall details from past conversations if you have a Gemini Advanced subscription.

xAI arbetar på nya funktionen DeepSearch

I slutet av förra året lanserade Google Deep Research. För bara någon vecka sedan kom Open AI med Deep Research. Som i stort är… exakt samma sak som Googles tjänst. Och efter Deep Research och Deep Research så kommer nu uppgifter om att Elon Musks bolag xAI arbetar på DeepSearch. Som också verkar vara exakt samma sak som Deep Research. Och Deep Research.

To bodly go where no man has gone before. Säger ingen på techbolagens namngivningsavdelningar.

Elon Musk’s xAI has been working on a ’DeepSearch’ feature, employees say, and it could compete with Google and OpenAI

The DeepSearch project has used a tool to track internet searches to teach the AI model natural search and reasoning skills, four employees told BI.

Grok 3 släpps om några veckor

Ännu en avancerad AI-modell kommer snart se dagens ljus. Inom ett par veckor, till och med. Då är det dags för xAI:s bot Grok att levla upp till version 3. En modell som ska vara vass på resonerande (som, tillsammans med ”agentnånting” just nu är det hetaste AI-ordet) och som ska bräcka konkurrenterna. Inom en vecka eller två.

Enligt xAI. Ja, eller enligt Elon Musk. Samme Musk som får ordet ”tidsoptimist” att framstå som ett under av realistisk tidsplanering.

Det återstår alltså att se när Grok 3 kan dyka upp. Men den borde oavsett inte vara alltför långt borta.

Musk introducerade Grok 3 under en konferens Dubai, där han också konstaterade att USA historiskt ”har haft vassa armbågar” när det kommer till regionen och att landet, enligt Musk, ”överlag borde låta andra länder sköta sina interna affärer själva”.

Inte lägga sig i andra länders interna angelägenheter you say?

Elon Musk says Grok 3 in final stages, outperforming all chatbots

Elon Musk said on Thursday his AI chatbot, and ChatGPT challenger, Grok 3, is in the final stages of development and will be released in about a week or two.

Claude kan få stor uppdatering inom några veckor

”Inom några veckor” verkar AI-bolagen har enats om är det som gäller just nu. Nu gäller det även för Anthropic, företaget bakom ChatGPT-utmanaren Claude.

Först fick Open AI:s VD Sam Altman ut med att GPT-4.5, uppdateringen av nuvarande standardmodellen i ChatGPT, kommer inom ”veckor”, därefter meddelade Elon Musk att Grok 3 kommer inom 1-2 veckor och nu vill alltså även Anthopic vara med i några veckor-klubben.

I det sistnämnda fallet så är det dock inte officiella siffror. Men vi har ju just konstaterat att AI-bolag enligt en tidigare okänd lag måste släppa sina nästa stora modelluppdateringar inom några veckor, så vi utgår från att spekulationen är sann.

Den nya modellen, som eventuellt skulle kunna heta en kombination av ”Claude”, ”Sonnet”, ”Haiku”, ”Opus” och ”4”, ska vara en hybridmodell mellan en ”vanlig” AI-språkmodell som vi lärt känna dem sedan ChatGPT såg dagens ljus och en ”resonerande” modell, som är det senaste svarta. Det sistnämnda betyder att modellen ska vara bättre på att inte bara ge första bästa svar, utan bolla svaret och trovärdigheten i innehållet med sig själv innan den svarar.

”Hybrid” i sammanhanget ska betyda att man som utvecklare av tjänsten får ett ”dragreglage” där man kan ange hur man vill att modellen ska jobba. Enklare svar gör att det går fortare och att kostnaderna blir lägre, medan den andra änden av skalan innebär mer djuplodande svar, längre svarstider och högre kostnader.

Det känns i så fall exakt som det som Open AI ser ut att fokusera på med GPT-5 – som ska komma nån gång senare i år om tidplanen håller. Istället för att man, som i dagens ChatGPT manuellt måste byta modell beroende på vad man vill ha hjälp med så är tanken att GPT-5 – som det borde vara – själv avgör vilken modell som passar en specifik uppgift.

All your AI-modeller are belong to us.

GPT-5 ser alltså inte ut att handla om att den kommer att bli särskilt mycket större eller mer kapabel än dagens toppmodeller (även om jag förstås redan sett markfrikopplade påståenden om att GPT-5 kommer att vara 100 gånger större än GPT-4, dvs. typ 18 gånger större än allt innehåll som finns på planeten). Istället kommer Open AI att fokusera på att strömlinjeform produkten för att göra den mer användarvänlig.

Och det är på riktigt en av de just nu absolut viktigaste sakerna som krävs för att AI ska kunna ta nästa stora mainstream-steg. Inte att den blir mer kapabel. Utan att den blir enklare och mer intuitiv i användningen.

Anthropic’s next major AI model could arrive within weeks | TechCrunch

AI startup Anthropic is gearing up to release its next major AI model, according to a report Thursday from The Information.

Alibaba blir Apples AI-partner för iPhone i Kina

Vem ska egentligen bli Apples Open AI i Kina – med tanke på att just Open AI inte finns i landet? Med andra ord: vilken leverantör och vilken tjänst ska bli Siris kompis som del av Apples AI-plattform Apple Intelligence? Nu vet vi svaret.

Senaste veckan har det kommit uppgifter om att Apple ska ha valt AI-stjärnskottet Deepseek som förvald extern AI-chattbot för iOS, med argumentet att, tja, alla pratade om Deepseek. Men nu är det förstås Kinas e-handelsjätte som drog längsta strået.

Att Apple skulle hitta en kinesiska samarbetspartner för Kina var förstås väntat. De tjänster som är stora här i väst finns inte där. Men det är större än att Apple kan få en massa AI-insights från en annan leverantör, som fallet är här i väst. Istället handlar det om globalpolitik på tariffnivå.

Kina har de senaste åren – i takt med att den inhemska ekonomin har gått i rejäl stå – gjort en Trump. Blivit allt mer nationalistiska och allt mer protektionistiska. De två saker ihop har gjort att kinesiska mobiltillverkare har fått sig ett uppsving på Apples bekostnad. Fler har shoppat närodlat.

Att Apple nu får in Alibaba i ett tätt samarbete är bra för varumärket. Och är bra gentemot kommunistpartiet.

Med tanke på att Apple alltså har drabbats av rätt rejäl motvind i Kina det senaste året så är det viktigt.

Och planen för Apple lär vara ungefär som den är här i väst: att kopiera upplägget med förvald sökmotor i Apples olika operativ. Att den som budar högst är den som får platsen. Vilket innebär över 20 miljarder dollar om året från Google rätt ner i Apples fickor.

Alibaba confirms Apple deal bringing AI features to iPhones in China | TechCrunch

Alibaba on Thursday confirmed recent reports of a partnership with Apple that’s set to bring AI features to iPhones sold in China. The deal is an

 

IoT – internet of things

Meta har sålt 2 miljoner exempelar av sina Ray-Ban-glasögon

Det är alltid kul att får skarpa, officiella siffror. Som hur många exemplar som har sålts av Metas Ray-Ban-glasögonsamarbete. 2 miljoner ex sedan starten i oktober 2023, enligt Ray-Ban-ägaren EssilorLuxottica.

Under året har det kommit uppgifter om att Metas glasögon inte bara har sålt riktigt bra, utan på sina håll också varit den mest sålda Ray-Ban-modellen. Ett besked som överraskade mig rätt ordentligt. Men Meta verkar ha fått en hyfsat stor hårdvaruhit.

Det verkar inte vara slut på festen heller, åtminstone om man ska tro EssilorLuxottica. De planerar att rampa upp tillverkningstakten och pumpa ut 10 miljoner exemplar om året mot slutet av 2026.

I det stora hela är Metas Ray-Bans en hyfsat enkel produkt jämfört med tekniken i våra mobiler. Men kombinationen bärbar pryl, kamera och AI verkar ha blivit ett rätt vinnande koncept. Det blir intressant att se hur enheten kommer att utvecklas kommande år.

Och, förstås, hur konkurrerande modeller kommer att utvecklas. När Meta nu verkar ha hittat någon slags hyfsat stor framgångsformel så kommer garanterat andra vilja hoppa på tåget. Särskilt som det visar sig att konsumenterna är rätt sugna på smarta glasögon.

Meta’s Ray-Bans have sold 2 million pairs – its maker is prepping to sell 10M each year

EssilorLuxottica reveals Meta has sold 2 million pairs of Meta Ray-Bans since their October 2023 debut, and that it’s aiming to produce 10 million Meta glasses each year.

Kategorier
AI - Artificiell intelligens Sociala medier Sök/SEO Spaningar

Digitala spaningar vecka 48 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Sociala medier

Övrigt sociala medier

Australien förbjuder sociala medier för barn under 16 år

Här har vi next level skärmtidsdiskussion: Australien har nu röstat igenom sin kontroversiella lag: barn under 16 år förbjuds att använda sociala medier.

Intressant nog så omfattar förbudet inte meddelandetjänster – eller onlinespeltjänster. Vilket båda två rätt mycket (ja, eller helt och hållet) kan sägas vara ”sociala tjänster” som, om man så vill, kan vara precis lika skadliga för den mentala hälsan som traditionella sociala medier.

Så man kan sammanfatta läget med ungefär ”kids ska inte se det därade flödet i Instagram och TikTok”.

Lagen är som vanligt framtagen med goda intentioner: för att skydda barns mentala hälsa. Även om de barn som nu drabbas kanske inte… helt håller med.

Vi pratar dock inte om ett enigt parlament som röstade igenom lagen och det här lär inte vara det sista ordet i frågan. Vi kan nog anta att det blir en fråga även för Australiens domstolsväsende.

Oavsett hur det går så ger lagen nu techbolagen ett år på sig att göra de nödvändiga förändringarna för att följa lagen.

Vi kan anta att de sociala plattformarna nu inte direkt kommer att lobba mindre för att få Apple och Google, via respektive appbutik, att ta över ansvaret för ålderskontroll.

Children and teenagers under 16 to be banned from social media after parliament passes world-first laws

Google Chat får Slack-huddles

Google ger sig ännu en gång på att ta fram en – delvis ny – ”chattjänst”. Den här gången är det Slacks Huddle-funktion som har kopierats.

Det innebär med andra ord att man snabbt ska kunna starta korta videosamtal med någon annan via Google Chat.

Egentligen är det konstigt att det har tagit så lång tid för Google att lägga till det här. Nu återstår att se hur bra de funkar – och hur mycket funktionen kommer att användas.

Google Chat adds huddles in its latest attempt to be like Discord and Slack

 

Sök/SEO

Google ändrar tillbaka till sökresultat med 10 blå länkar i tre europeiska länder

Saknar du Googles gamla sökresultat? Det med 10 blå länkar och eventuellt annonser till höger eller högst upp? Grattis! Nu är det retro time. Nu får du precis det. Åtminstone om du bor i Tyskland, Belgien och Estland.

Google har gjort ett antal nya förändringar i sin strävan att möta kraven i Digital markets act samtidigt som de försöker jonglera fram lönsningar för att tillfredsställa ibland motstridiga önskemål från prisjämförelsesajter, hotell, flygbolag och mindre handlare.

Det innebär konkret saker som:

  • Utökade och ”likvärdigt formaterade” ytor i sökresultatet där man kan välja mellan prisjämförelsesajter eller leverantörssajter vid sökningar efter produkter, hotell, restauranger eller flyg
  • Möjligheter för konkurrenter att visa mer information från sina sajter, som priser och bilder
  • Nytt annonsformat för prisjämförelsesajter

Sen var det det där med de blå länkarna.

Google kommer dessutom göra ett ”kort” test i de tre nämnda länderna där ”viss funktionalitet” i Google sök kring hotellsökningar kommer att försvinna. Det handlar om saker som att visa en karta med de olika hotellen med de enskilda hotellen under. Istället blir det alltså en lista i stil med den gamla blålänksmodellen.

Så det handlar alltså inte om att hela sökresultatet får en vintagelook, bara den delen vid hotellsökningar.

Och visst har Google det inte helt lätt när de måste försöka hantera alla dessa krav från olika håll, där företaget försöker tillfredsställa de som klagar så att de inte EU-anmäler sökjätten.

Men blålänksupplägget är lika mycket ett varningsskott från Google: fortsätter ni jiddra så blir det så här trist. Och därmed dåligt för er.

An update on our compliance with the DMA

Google stoppar in söklänkar på sajter utan sajtägares samtycke

Intressant drag från Google. Man tar nu sitt ”ad intents”-upplägg steget längre och låter ungefär den lösningen omfatta vanliga länkar.

Ad intents är ett format som sajter kan aktivera för sitt innehåll. Google kommer då automatiskt att länka upp relevanta nyckelord på en extern sajt och leda dessa länkar till en Google-sökning med annonser. Klickar en användare på någon annons som visas så får sajten som skickar ”affiliate-trafiken” del av annonsintäkten.

Det nya formatet, Page annotations, är inte annonsdrivet, utan snarare informationsdrivet. Exemplet som ges från Google är att en skriver om ett visst slott. Google länkar automatiskt upp namnet på det aktuella slottet och leder länken till platsens eller företagets ”business”-infopanel hos Google, där man kan se info, öppettider och annat som vi är vana vid.

Den stora skillnaden mellan det nya formatet och Ad intents är samtycket. Eller kanske bristen på samtycke.

Ad intents-formatet bygger på att en sajt själv aktiverar annonsformatet och därmed funktionen. När det kommer till Page annonations så länkar Google upp saker utan att sajtägaren måste göra något. Istället finns det ett formulär som en sajtägare kan fylla i för att Google INTE automatiskt ska länka upp innehåll på sajten. Opt out istället för opt in, alltså.

Om vi bortser från hela upplägget med att Google alltså börjar peta in länkar på sajter utan att be om lov säkerligen inte lär landa helt väl hos rätt många så känns det som ännu ett bevis på att Google börjar känna sig allt mer stressade över att bli utmanade på sökområdet. Både från sociala medier och nya AI-söktjänster.

Google vill helt enkelt säkerställa att folk använder Google när man vill ha information. Även om – och kanske framförallt när – en användare själv inte funderar på att besöka Google.

Google stoppar med andra ord in gratisreklam för sig själv på externa sajter, helt på eget bevåg.

Det blir bara att skicka faktura till Google för de sajter som råkar ut för funktionen.

Google is inserting search links into webpages in the Google App now

 

AI – artificiell intelligens

AI-kommissionen anser att Sverige är i akut [sic!] AI-kris

Så har den regeringstillsatta AI-kommissionen kommit i mål med sitt arbete. Senare idag presenteras den. Men redan nu har jag… tankar.

Jag har med andra ord inte läst rapporten. Och inte heller nedanstående artikeln, eftersom jag inte har DN-prenumeration (det är givetvis extremt ironiskt att kommissionen väljer att lägga en debattartikel inom detta ämne, som de föga förvånande anser är extremt viktig, bakom betalvägg). Med andra ord är det här förhoppningsvis taget ur en mer nyanserad kontext.

Men oavsett.

Det AI-kommissionens ordförande Carl-Henric Svanberg konstaterar är:

”Sverige halkar efter och saknar en politisk strategi vad gäller artificiell intelligens. Läget är akut. Därför presenterar vi vår rapport ett halvår i förtid, med 75 förslag på åtgärder. Vi vill bland annat se ett tillfälligt politiskt stabsläge, direkt under statsministern.”

Och… det känns som en av de mest överdrivna användningarna av ordet ”akut” på länge.

Jag är övertygad om att kommissionen har gjort ett gediget arbete och att det finns mycket bra bland åtgärdsförslagen. Och att regeringen lyssnar (tyvärr har ju nuvarande regering visat sig inte alls vilja lyssna på expertis, så mina förväntningar är dock rätt låga).

Och det finns en hel del akuta saker att ta tag i. Om vi bortser från globala kriser som klimatet så har vi flera stora utmaningar. Allt större ekonomiska klyftor, en välfärd som allt mer gröps ut av skattesänkningar som mest gynnar de som har mest, allt sämre möjligheter för lärare och skola att utföra sitt uppdrag, en friskoleexperiment som fortfarande får köra på i det stora hela rätt ouppstyrt och en regering som bevisligen vill backa Sverige in i det förflutna och låsa upp en hel generation i höga elpriser istället för att driva på för att göra Sverige världsledande inom förnybar teknik. Överlag är det akut att vi har ett allt mindre jämlikt samhälle.

Så there’s that.

Och mycket av det här är också förutsättningar för att vi ska få utväxling av AI-initiativ. Det är förstås inte AI-kommissionens jobb att ansvara för allt det här, men det är fundament som måste vara på plats för att vi ska kunna stå oss som nation i framtiden.

Men som så ofta när det kommer till ”AI” (som vi definierar det numer) så blir det oproportionerlig panik vid minsta tecken på att ”vi halkar efter” (särskilt som ChatGPT vid det här laget bara är ganska exakt två år gammalt).

Sverige got 99 stora problems. Men AI är förmodligen inte ett av dem.

DN Debatt. ”Hela samhället måste ställa om för att hantera AI”

AI-kommissionen missade chansen att lyfta problematiken kring kostnaden för internetåtkomst

Mina tankar om AI-kommissionens AI-rapport. Del två.

Igår kom AI-kommissionen med sin rapport kring Sverige och AI. Då skrev jag om att kommissionens ordförande Carl-Henric Svanberg dragit till med frasen ”akut läge” för att beskriva att Sverige inte gör tillräckligt mycket.

Jag skrev då några reflektioner utifrån det – där TL;DR var att det kan vara en av de mest överdrivna användningarna av ordet ”akut” på länge. Det är det alternativa doom- and gloom-narrativ som AI-evangelisterna gillar (till skillnad från kritikernas motsvarighet, där AI förgör mänskligheten). Jag passade också på att lyfta fram några betydligt större utmaningar som Sverige står inför – som inte direkt har med AI att göra med som är extremt viktiga förutsättningar.

Det inlägget var baserat på den debattartikel (ironiskt nog bakom betalvägg) som kommissionen gick ut med i DN. Nu har hela rapporten landat och jag gläder mig åt att rapporten åtminstone inte använder just det ordet för att beskriva läget.

Jag har ännu inte läst hela rapporten, men bland åtgärdsförslagen finns också bra saker. (Sen återstår att se hur mycket nuvarande regering tar till sig av dem – de gillar ju generellt sett inte att lyssna på expertkunskap.) Bra också att rapporten lyfter behovet av uppkoppling som en viktig förutsättning. Med rekommendation hur Sverige bör agera för att snabba på utbyggnaden av snabb internetuppkoppling i hela landet.

Däremot missar tyvärr kommissionen chansen att lyfta en extremt viktig fråga i detta sammanhang: de kostnader som konsumenter behöver lägga för att överhuvudtaget komma ut på internet. Och skarpa förslag eller rekommendationer kring detta.

Ända sedan internet föddes har det i princip varit kommersiella krafter som kontrollerat vår tillgång till internet. Och har kunnat sätta såväl pristak som hastighet och datatak. De som tycker att det funkar bra som det är brukar säga att det ”bara” handlar om ett par hundralappar i månaden (eller mer).

Men ett par hundra i månaden blir över 2000 spänn om året. Vilket är väldigt mycket pengar för människor som lever på marginalen. Vilket tyvärr är allt fler svenskar. Och på de nivåerna är det dessutom ofta hyfsat begränsade mängder data och begränsade hastigheter.

Tillgången till internet är dessutom långt viktigare än tillgången till AI-verktyg. Det vore med andra ord väldigt välkommet med politiker som på allvar börjar lyfta vad det bör – och ska – kosta att få tillgång till internet. Det som alltmer börjar lyftas som en ny mänsklig rättighet.

AI-kommissionens Färdplan för Sverige

Försäkringskassans sekretessbelagda AI-algoritm för att hitta Vab-fuskare drabbar kvinnor och lågutbildade mer

Om veckans stora AI-nyhet på det mer framåtblickande området var AI-kommissionens rapport, med förslag på steg som de tycker att Sverige borde ta för att driva på användningen av AI i vårt land, så stod Svenska Dagbladet-grävande för ett exempel på problem och utmaningar som finns redan idag – och som kommer att behöva hanteras.

Tidningens journalister har tagit sig an den hemliga algoritm som Försäkringskassan använder för att jaga Vab-fuskare. Det är en AI som tittar på personen som ansöker om Vab och beteenden kopplade till det – och sätter poäng utifrån det på en skala. Om algoritmen misstänker att det är fusk å färde (att poängen alltså är låg) så flaggas ärendet och det går vidare till en mänsklig handläggare. Med tillhörande utredning.

Det i sin tur kan leda till att personer som fastnar i AI-filtret kan drabbas ekonomiskt genom att det dröjer innan man får pengar. Något som kan bli en rejält jobbig konsekvens för dem med små marginaler.

Att maskiner kan göra fel är inget nytt. Inte heller att även människor kan göra det.

Det här är alltså nog så jobbigt för dem som drabbas. Men när det kom till just Försäkringskassans användning så fanns det ytterligare försvårande faktorer.

Dels så var algoritmen bokstavligen talat hemlig – eftersom algoritmen, poängsättandet och vad skalan innebär är belagt med sekretess. Och eftersom det innebär att också beslutsunderlaget är sekretesstämplat så kan personen som – rätt eller fel – beskylls för att vara en Vab-fuskare inte försvara sig. Eftersom hen inte får tillgång till underlaget.

Dessutom visade det sig, när SvD testade, att 3 av 4 som fastnade i AI-nätet var kvinnor, trots att män och kvinnor historiskt har gjort lika mycket fel när de har ansökt (eller försökt fuska). Och det var också vanligare att lågutbildade, låginkomsttagare och människor med utländsk bakgrund flaggades.

Här finns det alltså en hel del saker som behöver lyftas, diskuteras och regleras. Inte minst offentlighetsprincipens relation till AI-algoritmer som används för myndighetsutövning.

Hemlig AI såg oskyldiga kvinnor som vab-fuskare

Diskrimineringsombudsmannen uppmanar de som har blivit diskriminerade av en AI att anmäla

Det här är väldigt intressant på ett principiellt plan. Diskrimineringsombudsmannen uppmanar alla som har blivit diskriminerade av en AI att anmäla.

Bakgrunden är det gräv SvD som avslöjar hur Försäkringskassan använder en hemlig AI-algoritm för att försöka fånga Vab-fuskare. Ett verktyg som är omgärdat av så mycket sekretess att myndigheten först inte alls vill prata om det när SvD hör av sig.

Det reportaget visar är även AI-algoritmen visar sig kunna göra, tja, mänskliga fel. Kategorisera människor felaktigt som fuskare baserat på de mönster som algoritmer upptäcker, vilket gör att ärenden skickas vidare till handläggare för att gräva i ärendet. Vilket gör att det kan dra ut på tiden att få pengar.

Det visade sig dessutom att kvinnor oftare än män valdes ut av AI:n för dessa manuella kontroller. Trots att de båda könen, medvetet och omedvetet, gör fel ungefär lika ofta.

Oskyldiga drabbades – något som gav ekonomiska konsekvenser för dem i form av försenade utbetalningar.

Att DO nu uppmanar människor som anser sig ha blivit diskriminerade av AI-tjänster att anmäla är som sagt principiellt väldigt intressant. För när det kommer till den här typen av viktiga ärenden – snarare än att rekommendera låtar eller skapa en bild av en person baserat på chatthistoriken med en AI-bot – så blir det mycket mer relevant att säkerställa att vi har en lagstiftning och reglering som kan hantera detta. Särskilt som AI-lösningar bara kommer att bli vanligare.

DO: ”Anmäl om du diskriminerats av AI”