Etikett: SvD

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 9 2026 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Ekonomi och finans

Open AI tar in ytterligare 110 miljarder dollar

Idag flyger champagnekorkarna på Open AI-kontoret. Kan man anta. Nu är det klart att ChatGPT-ägaren fyller på kassan med ytterligare 110 miljarder dollar.

Det gör att Open AI numer värderas till 830 miljarder dollar, vilket gör ökar avståndet till trean i listan över världens högst värderade startups. En bra bit före TikTok-bolaget Bytedance men långt upp till ettan SpaceXAI som ligger på 1,5 biljoner.

(Okej, ettan heter SpaceX, men det sammanslagna SpaceX/xAI-bolaget borde förstås ha fått namnet SpaceXAI. Obegripligt att kommunikationsavdelningen missade det. Nej, just ja. Det finns ju inget sånt i Musks bolag.)

De som den här gången har hällt in pengar är Nvidia och Softbank, med 30 miljarder var, och Amazon, som kände att de ville vara värst. 50 miljarder körde de in med investeringspirran. Det innebär att Open AI har plussat på sin värdering med 180 miljarder på fyra månader. Det är… en del.

Samtidigt håller trenden i sig: de som i stort investerar i AI-bolag är andra stora AI-bolag. Och de plöjer ned allt mer pengar i varandra…

Fun fact 1: värderingen 830 miljarder hade gjort Open AI till världens 14:e största börsbolag om de hade varit noterade. Och det verkar som att det rycker allt närmare.

Fun fact 2: 100 miljarder dollar är den största finansieringsrundan någonsin i ett onoterat företag. Mer än dubbelt så mycket som det förra rekordet på 40 miljarder dollar. Ett rekord som hölls av… Open AI.

OpenAI announces $110bn funding round that would value firm at $840bn

Deal signals feverish pace of AI investment with multibillion-dollar backings from Nvidia, Amazon and more

Google köper AI-musikstartupen ProducerAI

Där ser man. Nytt uppköp för Google: ProducerAI. En AI-musikskapartjänst.

I förra veckan rullade Google ut sin första musikskaparfunktion i Gemini-appen: Lyria 3. En som funkar som generativ AI gör mest – beskriv vad du vill ha och låt en AI-tjänst skapa det åt dig. I det här fallet en låt.

När Lyria 3 presenterades kändes det som ett sätt att skapa musik för Shorts-videos. Att Google kanske inte skulle storsatsa på att ta fram en fullödig konkurrent till tjänster som Suno och Udio. Men med det nya uppköpet ser det ut som att Google kan ha mer ambitiösa musikambitioner än bara att låta användare skapa musik till sina Youtube-videos.

Music generator ProducerAI joins Google Labs | TechCrunch

Wyclef Jean used Google’s AI music tools on his new song ”Back in Abu Dhabi.”

Meta kan vara på väg att äga 10 % av chiptillverkaren AMD

Med tanke på att Mark Zuckerberg senaste året har böjt sig tredubbelt baklänges (eller om det är framlänges) för att tillfredsställa sin nya önske-BFF Donald Trump. Därför känns det helt rimligt att Meta nu gör en Trump.

Precis som att Trump-regimen kapade åt sig en rätt stor ägarandel i Intel har Meta nu ingått ett nytt avtal med Intel-konkurrenten AMD. Meta kommer att köpa specialanpassade chip för att mätta sitt växande AI-behov. Totalt 6 gigawatt.

Men inte bara det. Meta får mer än bara hårdvara. Som incitament för att Meta verkligen ska fullfölja hela affären finns klausuler om att Meta får köpa AMD-aktier för, bokstavligen, inga pengar alls. Nära nog noll, vilket innebär att Meta, tja, i praktiken får aktierna.

Så ju fler chip köper från AMD – och ju mer pengar de därmed spenderar – desto större ägande får Meta rätt till. Upp till 10 %.

Och även om pengar är bra så lär det inte vara den enskilt största #win som AMD ser framför sig. Genom att Meta köper aktier får AMD både pengar och möjlighet att visa upp att det finns stor efterfrågan på företagets AI-chip fortfarande.

AMD betalar alltså egentligen Meta för att köpa chip från AMD så att de därmed kan driva på Ai-utvecklingen, köpa ännu fler chip från AMD och förhoppningsvis locka nya kunder till AMD. Om inte annat att Meta fortsätter köpa chip när de har slagit i taket för utbytesavtalet.

Och eftersom Meta binder sig vid AMD-masten genom att få ägarandelar i det senare bolaget finns det därmed ett ännu större incitament för Meta att köpa AI-chip från AMD så att företagets intäkter – och därmed Metas investering – kan fortsätta växa.

That’s som cirkulär ekonomi, that AI-ekonomi.

Meta could end up owning 10% of AMD in new chip deal

AMD will supply 6 gigawatts’ worth of chips to buttress Meta’s AI efforts.

Block sparkar nästan halva personalstyrkan, skyller på AI

I veckan kom betaltjänsten Block, en gång i tiden Square, med sin senaste kvartalsrapport. En som fick Block-aktien att studsa upp över 15 %. Varför? Massa nya kunder och nya intäktsvägar? Nej, företaget ska sparka nästan halva personalstyrkan.

4000 av företagets 10 000 anställda får nu gå. Företaget ska bli mindre och mer snabbfotat för att hänga med i utvecklingen. Sånt gillar aktiemarknaden.

Anledningen är AI. Men inte att AI har ersatt en massa arbetsuppgifter och har gjort att människor inte längre behövs. Nej, enligt VD:n, Twitter-medgrundaren Jack Dorsey, så gör Block det här för att ”riva av plåstret nu” istället för att ”låta människor sägas upp över lång tid”.

AI runt hörnet, baby, dags att agera nu!

Och, well. Open AI-VD:n Sam Altmans uttalande från tidigare i veckan känns väldigt relevant här. Att vissa företag ägnar sig åt ”AI-washing”. Inte så att han var först att säga det, men nu säger alltså till och med VD:n för ett av bolagen vars centrala intresse är att alla använder AI mycket mer än idag.

Om vi bortser från att Block i september höll en tre dagar lång personalfest med totalnota på 68 miljoner dollar (motsvarande vad typ 200 pers kostar som anställda under ett år på bolaget) så har Jack Dorsey överlag inte visat sig vara den bästa VD:n för företag när det handlar om budgetdisciplin.

Block gjorde som många andra bolag under coronapandemin: dubblade sin personalstyrka eftersom alla gjorde allt digitalt. Och precis som i princip alla de stora techbolagen så är det nu dags för Block att kraftigt skära i den överanställningspoolen.

Med andra ord: ett dåligt ledningsbeslut då som nu kan få en bekväm lösning nu genom att skylla på AI. Trots att nära nog inga stora företag har kunnat visa på några större produktionsvinster (eller vinster överlag) tack vare AI.

Jack Dorsey’s Block lays off nearly half of workforce due to AI

”A new way of working which fundamentally changes what it means to build and run a company.”

Stripe värderingsrusar till ny toppnivå

Betalförmedlaren Stripe har en bra dag idag. I samband med en ny aktieförsäljning har bolaget nu nått en ny toppvärdering: 159 miljarder dollar. Det är 74 % högre än den senaste officiella värderingen, som sattes för ganska precis ett år sedan.

Där kan vi snacka rusning. Bland de som var med och öppnade plånboken den här gången fanns Thrive Capital och Andreessen Horowitz.

159 dollar gör att Stripe numer är världens femte högst värderade startup. Den nya värderingen placerar dem just nu två miljarder före börsnoterade e-handelsplattformen Shopify. Och på tal om börsen: om Stripe hade varit ett noterat bolag hade den nya värderingen gjort att Stripe nästan kvalat in topp 100 bland de största bolagen där.

Som om inte det vore nog har det i veckan också kommit uppgifter om att Stripe är intresserade av att köpa en delvis konkurrent: Paypal. Det återstår att se hur mycket som ligger i de uppgifterna.

Stripe’s valuation soars 74% to $159 billion | TechCrunch

Stripe has conducted another tender offer, where employees sell shares. Investors include Thrive Capital, Coatue, a16z, and Stripe itself.

Stripe intresserade av att köpa Paypal

Huh. Där ser man. Hade igen koll på att det kunde vara aktuellt. Enligt Bloomberg är betallösningen Stripe intresserade av att köpa Paypal.

Paypal är nu lite av högertechbros-patient zero, med tanke på att såväl Elon Musk som Peter Thiel, övervakningsteknikföretagets Palantirs grundare tillika antidemokrat och Trump-BFF, fanns bland grundarna. 2002 köptes sedan den digitala plånboken upp av Ebay, som spann loss den som ett börsnoterat företag 2015.

Och nu kanske det visar sig att Paypal ännu en gång kan sugas upp av ett annat företag.

Till skillnad från Paypal är Stripe inte börsnoterat (än), men rusade till ny toppvärdering bara häromdagen. Numer är bolaget värt 159 miljarder dollar, vilket gör det till världens femte högst värderade startup. Paypal är som jämförelse i dagsläget ”bara” värt 44 miljarder.

Däremot verkar det som att Paypal inte är intresserade av att bli uppköpta. Åtminstone inte nu. Åtminstone inte om priset är för lågt.

Stripe weighs acquisition of PayPal, Bloomberg reports

Fintech startup Stripe is reportedly exploring a potential acquisition of payments giant PayPal Holdings Inc (NASDAQ:PYPL, XETRA:2PP), Bloomberg reported on Tuesday, citing people familiar with the matter. The discussions are said to be in early stages, with Stripe considering either a full…

Anthropic köper AI-agentbolag

Det ser ut som att Anthropic vill vässa sin automatiseringslösning Claude Cowork ännu mer. Nu har företaget köpt en startup som kan bli en viktig pusselbit här.

Vercept, som det senaste uppköpsföretaget heter, har (ja, eller har haft) en tjänst som mycket låter exakt som Cowork. En en som ”automatiskt kan utföra uppgifter åt användare”. Med exempel att det kan innebära att funktionen kan sammanfatta lokalt lagrade dokument och samla in mer information om dem från nätet.

Anthropic acquires AI startup Vercept to enhance Claude’s computer use features – SiliconANGLE

Anthropic acquires AI startup Vercept to enhance Claude’s computer use features – SiliconANGLE

 

Övrigt

Schibsted kopierar Metas upplägg med betala-eller-bli-spårad

Det här har jag väntat mig skulle hända ett tag nu. Schibsted kopierar Metas upplägg. Om du inte går med på att bli spårad (och därmed få personaliserade annonser) så måste du betala.

Det innebär att den som går in på sajter som SvD, Omni och Aftonbladet kommer att mötas av dessa två val från och med 13 mars. För den som inte vill att ens beteendedata på sajterna ska samlas in kommer det att kosta 49 kronor i månaden, eller 39 kronor om man är prenumerant.

Okej, nu är det ursprungligen Metas upplägg, eftersom flera stora europeiska tidningar rullade ut ungefär det här före Meta. Men här hemma är det Metas intiativ det som vi mest har märkt av. Så ironiskt nog blir det lite så att Schibstedd nu kopierar en av tjänster som mest har gjort att Schibsted nu, enligt egen utsago, måste ta det här steget.

Och det principiellt mest intressanta i sammanhanget är att det man betalar för inte är innehållet, utan att slippa bli spårad och profilerad. En ny slags ”produkt” för Schibsted.

Och jag utgår från att Schibsted, precis som Meta, egentligen inte vill att folk ska välja betalalternativet – utan bara säga ja till spårningen.

Sen finns det en annan väldigt intressant faktor i sammanhanget, kopplad just till Meta.

EU har haft åsikter om Metas upplägg och håller just på att utreda djupare. Det lutar åt att EU anser att det går fint att bedriva annonsfinanserad verksamhet utan spårning och personaliserade annonser. Att Meta helt enkelt kan visa mer generiska annonser för den som säger nej till spårning.

Exakt samma upplägg borde gälla här. Vi kan anta att Schibsted blir anmälda för sitt nya upplägg i samma stund som det sjösätts och då blir det intressant att se hur våra myndigheter och EU kommer att se på upplägget när det görs av EU-företag.

Spontant misstänker jag att EU – inte minst med tanke på hela diskussionen om EU-suveränitet – kommer säga något i stil med att andra spelregler gäller för Meta än för EU-baserade tidningar och medier eftersom Meta är en så kallad ”gatekeeper” enligt definitionen i Digital markets act. Att Meta helt enkelt är så dominerande att de får finna sig i en alternativ spelplan.

Och då kan vi anta att EU kommer att åka på anmälningar för hycklande beslut.

Aftonbladets läsare måste betala för att slippa datainsamling

Brukar du tacka nej till datainsamling när du surfar runt på nätet? Från och med den 13 mars går inte det längre på stora nyhetssajter som Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Omni. Då inför ägaren Schibsted sin nya tjänst annonsval, som innebär att du måste betala för att slippa datainsamling.

USA instruerar sina diplomater att lobba mot andra länder datasuveränitetsinitiativ

Ännu ett tecken på att vi verkligen inte längre kan lite på USA för, tja, någonting. Åtminstone inte så länge som den nuvarande regimen sitter vid makten.

Trump-regeringen har nu gett sina diplomater en ny uppgift: lobba mot andra länders datasuveränitetsinitiativ. Ni vet. Precis det som har seglat väldigt högt upp i den digitala EU-agendan. Just på grund av den regim som nu har instruerat sina diplomater att kämpa mot alla former av initiativ som kan göra andra länder mindre beroende av USA:s tjänster.

Som vanligt handlar det förstås om att hjälpa Trumps rika techkompisar. Ända sedan Trump tog över för andra gången har de stora techbolagen rätt unisont krälat för Trump. Och ett uttalat syfte med det krälandet är att sicca Trump och hans sektkompisar på länder och sammanslutningar som stryper pengakranen för de amerikanska techbolagen.

Ni vet. Grejer som GDPR och Digital markets/services act.

US tells diplomats to lobby against foreign data sovereignty laws | TechCrunch

The Trump administration has ordered U.S. diplomats to lobby against countries’ attempts to regulate how American tech companies handle foreigners’ data.

Apple kommer att presentera produktnyheter under flera dagar nästa vecka

Det ser ut som att upplägget som Apple sjösatte förra året så här dags nu har blivit ny standard. Precis som förra året kan vi se fram emot en flerdagarshappening från Apple.

4 mars är datumet som Apple har bjudit in till för ett ”special event”. Och VD Tim Cook har nu gått ut med att det är en ”big week ahead” och att ”it all starts Monday morning”.

Det som verkar vara lågoddsaren i sammanhanget är en M5-MacBook Pro, men nu kan vi börja spekulera vad vi totalt sett kan få. Pro känns som sagt var rätt givet, men nu ökar chanserna att vi även får en ny Air. 

Utöver det skulle också kunna bli en ny iPad eller en ny ”iPhone SE”. En ny budgetmodell alltså.

Och på temat budget så känns det som den mest spännande blir att se om Apple kommer att introducera en SE även för MacBook. En ny budgetversion av Apples bärbara dator. Och om den i så fall kan gå tillbaka till iBook-rötterna. Att vi alltså får en MacBook i ett antal pastellfärger, snarare än de vanliga MacBook-färgerna som Apple kör med. Kort sagt samma färgskala som iMacen numer har.

Och om det kommer en färggladare konsument-MacBook så är det inte omöjligt att Apple också passar på att ge iMacen ett prestandalyft.

Tim Cook confirms a week of Apple product reveals

A ”big week” that starts on Monday includes a March 4 event for press and creators.

Apple kan vara nära att släppa MacBook med touchskärm

Börjar. Ana. Oråd.

Screenshot

Google tar patent som bygger en ny landningssida om din egen suger

Ha. Härligt. Nytt patent från Google. Om Google tycker att landningssidan du anvädner för dina kampanjer suger så bygger Google en ny.

Nu är det här som sagt var ett patent, så vi vet inte när eller ens om det här någonsin blir en kommersiell produkt. Men det är i linje med hur både Google och Meta har gjort de senaste åren: rört allt mer mot autopilot.

Med andra ord: försök inte att exempelvis välj rätt målgrupp manuellt. Eller manuellt ta fram alternativa versioner av en annons. Eller manuellt skapa en annons. Låt istället plattformarna sköta allt åt dig. Allt du nära nog behöver göra är att betala. Google och Meta fixar resten.

Google's Control Over Customer Experience Raises Antitrust Concerns | Tim Resnik posted on the topic | LinkedIn

Wow. So basically Google saying: ”we are going to own your customer experience all the way down the funnel, even on your own site”. At some point if Google controls every checkout lane on the Internet the antitrust hawks are a-coming 🦅

Gen Z får iPoden att bli cool igen

DON’T CALL IT A COMEBACK!

Gen Z Is Fueling an iPod Comeback

Young buyers are hunting down iPod Classics and iPod Nanos, pushing demand for a product line officially retired by Apple four years ago.

Kategorier
AI - Artificiell intelligens Sociala medier Sök/SEO Spaningar

Digitala spaningar vecka 48 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Sociala medier

Övrigt sociala medier

Australien förbjuder sociala medier för barn under 16 år

Här har vi next level skärmtidsdiskussion: Australien har nu röstat igenom sin kontroversiella lag: barn under 16 år förbjuds att använda sociala medier.

Intressant nog så omfattar förbudet inte meddelandetjänster – eller onlinespeltjänster. Vilket båda två rätt mycket (ja, eller helt och hållet) kan sägas vara ”sociala tjänster” som, om man så vill, kan vara precis lika skadliga för den mentala hälsan som traditionella sociala medier.

Så man kan sammanfatta läget med ungefär ”kids ska inte se det därade flödet i Instagram och TikTok”.

Lagen är som vanligt framtagen med goda intentioner: för att skydda barns mentala hälsa. Även om de barn som nu drabbas kanske inte… helt håller med.

Vi pratar dock inte om ett enigt parlament som röstade igenom lagen och det här lär inte vara det sista ordet i frågan. Vi kan nog anta att det blir en fråga även för Australiens domstolsväsende.

Oavsett hur det går så ger lagen nu techbolagen ett år på sig att göra de nödvändiga förändringarna för att följa lagen.

Vi kan anta att de sociala plattformarna nu inte direkt kommer att lobba mindre för att få Apple och Google, via respektive appbutik, att ta över ansvaret för ålderskontroll.

Children and teenagers under 16 to be banned from social media after parliament passes world-first laws

Google Chat får Slack-huddles

Google ger sig ännu en gång på att ta fram en – delvis ny – ”chattjänst”. Den här gången är det Slacks Huddle-funktion som har kopierats.

Det innebär med andra ord att man snabbt ska kunna starta korta videosamtal med någon annan via Google Chat.

Egentligen är det konstigt att det har tagit så lång tid för Google att lägga till det här. Nu återstår att se hur bra de funkar – och hur mycket funktionen kommer att användas.

Google Chat adds huddles in its latest attempt to be like Discord and Slack

 

Sök/SEO

Google ändrar tillbaka till sökresultat med 10 blå länkar i tre europeiska länder

Saknar du Googles gamla sökresultat? Det med 10 blå länkar och eventuellt annonser till höger eller högst upp? Grattis! Nu är det retro time. Nu får du precis det. Åtminstone om du bor i Tyskland, Belgien och Estland.

Google har gjort ett antal nya förändringar i sin strävan att möta kraven i Digital markets act samtidigt som de försöker jonglera fram lönsningar för att tillfredsställa ibland motstridiga önskemål från prisjämförelsesajter, hotell, flygbolag och mindre handlare.

Det innebär konkret saker som:

  • Utökade och ”likvärdigt formaterade” ytor i sökresultatet där man kan välja mellan prisjämförelsesajter eller leverantörssajter vid sökningar efter produkter, hotell, restauranger eller flyg
  • Möjligheter för konkurrenter att visa mer information från sina sajter, som priser och bilder
  • Nytt annonsformat för prisjämförelsesajter

Sen var det det där med de blå länkarna.

Google kommer dessutom göra ett ”kort” test i de tre nämnda länderna där ”viss funktionalitet” i Google sök kring hotellsökningar kommer att försvinna. Det handlar om saker som att visa en karta med de olika hotellen med de enskilda hotellen under. Istället blir det alltså en lista i stil med den gamla blålänksmodellen.

Så det handlar alltså inte om att hela sökresultatet får en vintagelook, bara den delen vid hotellsökningar.

Och visst har Google det inte helt lätt när de måste försöka hantera alla dessa krav från olika håll, där företaget försöker tillfredsställa de som klagar så att de inte EU-anmäler sökjätten.

Men blålänksupplägget är lika mycket ett varningsskott från Google: fortsätter ni jiddra så blir det så här trist. Och därmed dåligt för er.

An update on our compliance with the DMA

Google stoppar in söklänkar på sajter utan sajtägares samtycke

Intressant drag från Google. Man tar nu sitt ”ad intents”-upplägg steget längre och låter ungefär den lösningen omfatta vanliga länkar.

Ad intents är ett format som sajter kan aktivera för sitt innehåll. Google kommer då automatiskt att länka upp relevanta nyckelord på en extern sajt och leda dessa länkar till en Google-sökning med annonser. Klickar en användare på någon annons som visas så får sajten som skickar ”affiliate-trafiken” del av annonsintäkten.

Det nya formatet, Page annotations, är inte annonsdrivet, utan snarare informationsdrivet. Exemplet som ges från Google är att en skriver om ett visst slott. Google länkar automatiskt upp namnet på det aktuella slottet och leder länken till platsens eller företagets ”business”-infopanel hos Google, där man kan se info, öppettider och annat som vi är vana vid.

Den stora skillnaden mellan det nya formatet och Ad intents är samtycket. Eller kanske bristen på samtycke.

Ad intents-formatet bygger på att en sajt själv aktiverar annonsformatet och därmed funktionen. När det kommer till Page annonations så länkar Google upp saker utan att sajtägaren måste göra något. Istället finns det ett formulär som en sajtägare kan fylla i för att Google INTE automatiskt ska länka upp innehåll på sajten. Opt out istället för opt in, alltså.

Om vi bortser från hela upplägget med att Google alltså börjar peta in länkar på sajter utan att be om lov säkerligen inte lär landa helt väl hos rätt många så känns det som ännu ett bevis på att Google börjar känna sig allt mer stressade över att bli utmanade på sökområdet. Både från sociala medier och nya AI-söktjänster.

Google vill helt enkelt säkerställa att folk använder Google när man vill ha information. Även om – och kanske framförallt när – en användare själv inte funderar på att besöka Google.

Google stoppar med andra ord in gratisreklam för sig själv på externa sajter, helt på eget bevåg.

Det blir bara att skicka faktura till Google för de sajter som råkar ut för funktionen.

Google is inserting search links into webpages in the Google App now

 

AI – artificiell intelligens

AI-kommissionen anser att Sverige är i akut [sic!] AI-kris

Så har den regeringstillsatta AI-kommissionen kommit i mål med sitt arbete. Senare idag presenteras den. Men redan nu har jag… tankar.

Jag har med andra ord inte läst rapporten. Och inte heller nedanstående artikeln, eftersom jag inte har DN-prenumeration (det är givetvis extremt ironiskt att kommissionen väljer att lägga en debattartikel inom detta ämne, som de föga förvånande anser är extremt viktig, bakom betalvägg). Med andra ord är det här förhoppningsvis taget ur en mer nyanserad kontext.

Men oavsett.

Det AI-kommissionens ordförande Carl-Henric Svanberg konstaterar är:

”Sverige halkar efter och saknar en politisk strategi vad gäller artificiell intelligens. Läget är akut. Därför presenterar vi vår rapport ett halvår i förtid, med 75 förslag på åtgärder. Vi vill bland annat se ett tillfälligt politiskt stabsläge, direkt under statsministern.”

Och… det känns som en av de mest överdrivna användningarna av ordet ”akut” på länge.

Jag är övertygad om att kommissionen har gjort ett gediget arbete och att det finns mycket bra bland åtgärdsförslagen. Och att regeringen lyssnar (tyvärr har ju nuvarande regering visat sig inte alls vilja lyssna på expertis, så mina förväntningar är dock rätt låga).

Och det finns en hel del akuta saker att ta tag i. Om vi bortser från globala kriser som klimatet så har vi flera stora utmaningar. Allt större ekonomiska klyftor, en välfärd som allt mer gröps ut av skattesänkningar som mest gynnar de som har mest, allt sämre möjligheter för lärare och skola att utföra sitt uppdrag, en friskoleexperiment som fortfarande får köra på i det stora hela rätt ouppstyrt och en regering som bevisligen vill backa Sverige in i det förflutna och låsa upp en hel generation i höga elpriser istället för att driva på för att göra Sverige världsledande inom förnybar teknik. Överlag är det akut att vi har ett allt mindre jämlikt samhälle.

Så there’s that.

Och mycket av det här är också förutsättningar för att vi ska få utväxling av AI-initiativ. Det är förstås inte AI-kommissionens jobb att ansvara för allt det här, men det är fundament som måste vara på plats för att vi ska kunna stå oss som nation i framtiden.

Men som så ofta när det kommer till ”AI” (som vi definierar det numer) så blir det oproportionerlig panik vid minsta tecken på att ”vi halkar efter” (särskilt som ChatGPT vid det här laget bara är ganska exakt två år gammalt).

Sverige got 99 stora problems. Men AI är förmodligen inte ett av dem.

DN Debatt. ”Hela samhället måste ställa om för att hantera AI”

AI-kommissionen missade chansen att lyfta problematiken kring kostnaden för internetåtkomst

Mina tankar om AI-kommissionens AI-rapport. Del två.

Igår kom AI-kommissionen med sin rapport kring Sverige och AI. Då skrev jag om att kommissionens ordförande Carl-Henric Svanberg dragit till med frasen ”akut läge” för att beskriva att Sverige inte gör tillräckligt mycket.

Jag skrev då några reflektioner utifrån det – där TL;DR var att det kan vara en av de mest överdrivna användningarna av ordet ”akut” på länge. Det är det alternativa doom- and gloom-narrativ som AI-evangelisterna gillar (till skillnad från kritikernas motsvarighet, där AI förgör mänskligheten). Jag passade också på att lyfta fram några betydligt större utmaningar som Sverige står inför – som inte direkt har med AI att göra med som är extremt viktiga förutsättningar.

Det inlägget var baserat på den debattartikel (ironiskt nog bakom betalvägg) som kommissionen gick ut med i DN. Nu har hela rapporten landat och jag gläder mig åt att rapporten åtminstone inte använder just det ordet för att beskriva läget.

Jag har ännu inte läst hela rapporten, men bland åtgärdsförslagen finns också bra saker. (Sen återstår att se hur mycket nuvarande regering tar till sig av dem – de gillar ju generellt sett inte att lyssna på expertkunskap.) Bra också att rapporten lyfter behovet av uppkoppling som en viktig förutsättning. Med rekommendation hur Sverige bör agera för att snabba på utbyggnaden av snabb internetuppkoppling i hela landet.

Däremot missar tyvärr kommissionen chansen att lyfta en extremt viktig fråga i detta sammanhang: de kostnader som konsumenter behöver lägga för att överhuvudtaget komma ut på internet. Och skarpa förslag eller rekommendationer kring detta.

Ända sedan internet föddes har det i princip varit kommersiella krafter som kontrollerat vår tillgång till internet. Och har kunnat sätta såväl pristak som hastighet och datatak. De som tycker att det funkar bra som det är brukar säga att det ”bara” handlar om ett par hundralappar i månaden (eller mer).

Men ett par hundra i månaden blir över 2000 spänn om året. Vilket är väldigt mycket pengar för människor som lever på marginalen. Vilket tyvärr är allt fler svenskar. Och på de nivåerna är det dessutom ofta hyfsat begränsade mängder data och begränsade hastigheter.

Tillgången till internet är dessutom långt viktigare än tillgången till AI-verktyg. Det vore med andra ord väldigt välkommet med politiker som på allvar börjar lyfta vad det bör – och ska – kosta att få tillgång till internet. Det som alltmer börjar lyftas som en ny mänsklig rättighet.

AI-kommissionens Färdplan för Sverige

Försäkringskassans sekretessbelagda AI-algoritm för att hitta Vab-fuskare drabbar kvinnor och lågutbildade mer

Om veckans stora AI-nyhet på det mer framåtblickande området var AI-kommissionens rapport, med förslag på steg som de tycker att Sverige borde ta för att driva på användningen av AI i vårt land, så stod Svenska Dagbladet-grävande för ett exempel på problem och utmaningar som finns redan idag – och som kommer att behöva hanteras.

Tidningens journalister har tagit sig an den hemliga algoritm som Försäkringskassan använder för att jaga Vab-fuskare. Det är en AI som tittar på personen som ansöker om Vab och beteenden kopplade till det – och sätter poäng utifrån det på en skala. Om algoritmen misstänker att det är fusk å färde (att poängen alltså är låg) så flaggas ärendet och det går vidare till en mänsklig handläggare. Med tillhörande utredning.

Det i sin tur kan leda till att personer som fastnar i AI-filtret kan drabbas ekonomiskt genom att det dröjer innan man får pengar. Något som kan bli en rejält jobbig konsekvens för dem med små marginaler.

Att maskiner kan göra fel är inget nytt. Inte heller att även människor kan göra det.

Det här är alltså nog så jobbigt för dem som drabbas. Men när det kom till just Försäkringskassans användning så fanns det ytterligare försvårande faktorer.

Dels så var algoritmen bokstavligen talat hemlig – eftersom algoritmen, poängsättandet och vad skalan innebär är belagt med sekretess. Och eftersom det innebär att också beslutsunderlaget är sekretesstämplat så kan personen som – rätt eller fel – beskylls för att vara en Vab-fuskare inte försvara sig. Eftersom hen inte får tillgång till underlaget.

Dessutom visade det sig, när SvD testade, att 3 av 4 som fastnade i AI-nätet var kvinnor, trots att män och kvinnor historiskt har gjort lika mycket fel när de har ansökt (eller försökt fuska). Och det var också vanligare att lågutbildade, låginkomsttagare och människor med utländsk bakgrund flaggades.

Här finns det alltså en hel del saker som behöver lyftas, diskuteras och regleras. Inte minst offentlighetsprincipens relation till AI-algoritmer som används för myndighetsutövning.

Hemlig AI såg oskyldiga kvinnor som vab-fuskare

Diskrimineringsombudsmannen uppmanar de som har blivit diskriminerade av en AI att anmäla

Det här är väldigt intressant på ett principiellt plan. Diskrimineringsombudsmannen uppmanar alla som har blivit diskriminerade av en AI att anmäla.

Bakgrunden är det gräv SvD som avslöjar hur Försäkringskassan använder en hemlig AI-algoritm för att försöka fånga Vab-fuskare. Ett verktyg som är omgärdat av så mycket sekretess att myndigheten först inte alls vill prata om det när SvD hör av sig.

Det reportaget visar är även AI-algoritmen visar sig kunna göra, tja, mänskliga fel. Kategorisera människor felaktigt som fuskare baserat på de mönster som algoritmer upptäcker, vilket gör att ärenden skickas vidare till handläggare för att gräva i ärendet. Vilket gör att det kan dra ut på tiden att få pengar.

Det visade sig dessutom att kvinnor oftare än män valdes ut av AI:n för dessa manuella kontroller. Trots att de båda könen, medvetet och omedvetet, gör fel ungefär lika ofta.

Oskyldiga drabbades – något som gav ekonomiska konsekvenser för dem i form av försenade utbetalningar.

Att DO nu uppmanar människor som anser sig ha blivit diskriminerade av AI-tjänster att anmäla är som sagt principiellt väldigt intressant. För när det kommer till den här typen av viktiga ärenden – snarare än att rekommendera låtar eller skapa en bild av en person baserat på chatthistoriken med en AI-bot – så blir det mycket mer relevant att säkerställa att vi har en lagstiftning och reglering som kan hantera detta. Särskilt som AI-lösningar bara kommer att bli vanligare.

DO: ”Anmäl om du diskriminerats av AI”

Kategorier
Allmänt digitalt Detaljhandel/e-handel Ekonomi och finans Mobilt Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 25 2020 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Detaljhandel/e-handel

Apples Appstore genrerade över en halv biljon dollar i intäkter 2019

Tidigare i år gick såväl Facebook som Google ut med siffror som visade hur mycket pengar som plattformarna har genererat åt företag inom EU. Det som ett sätt att säga ”kolla vad vi är bra för samhället, stycka inte upp oss”. Klart inte Apple vill vara sämre. Igår gick man ut med att Appstore 2019 drog in över… en halv biljon dollar.

Det är en del över de siffror som Apple tidigare har rapporterat. Det beror på att Apple, likt Facebook och Google, har låtit ett analysföretag räkna bredare än bara direkta intäkter via t ex prenumerationer.  Fördelningsmässigt landar Appstores intäktsekosystem då på:

  • Digitala produkter och tjänster (typ ”normala” Appstore-intäkterna): 61 miljarder
  • Mobilshopping (inklusive matleveranser och delningstjänster): 409 miljarder
  • Digitala betalningar: 4 miljarder
  • Annonsering: 45 miljarder

Och det är ju… rätt mycket pengar det. Eller inte långt efter WeChat-ägaren Tencents totala börsvärde.

Apple’s App Store ecosystem facilitated over half a trillion dollars in commerce in 2019

Apple today announced the App Store ecosystem supported $519 billion in billings and sales globally in 2019 alone.

Shopify börjar samarbeta med Walmart

Shopify rusar fram som en skenande grusbil just nu. E-handelsplattformen har haft ett rätt galet bra corona-2020 och enligt egen utsago haft black friday-transaktionsvolymer varje dag. En allt större konkurrent till Amazon, alltså. Ännu mer nu, när Shopify börjar samarbeta med Amazons största konkurrent på hemmamarknaden: Walmart.

Mer specifikt handlar det om att samarbetet siktar på att få upp upp till 1200 Shopify-handlare på Walmarts sajt. Alltså att sälja via sajtens marknadsplats, precis som det fungerar för tredjepartssäljare på Amazon. Att Walmart vill få ännu mer snurr på den här delen av verksamheten beror bland annat på att de tjänar mer pengar på avgifter från tredjepartsförsäljningar än sin egen direktonlineverksamhet.

Att de två stora Amazon-konkurrenterna nu alltså börjar göra gemensam sak mot Amazon gör att kampen om e-handelsmarknaden i USA hårdnar rätt rejält. Men det ger också potentiellt Shopify bättre möjligheter utan för USA. Och med tanke på att Shopify är en av plattformarna i Facebooks nya shoppingsatsning så kan Walmart alltså också knyta närmare band till världens största sociala plattform.

https://www.bloomberg.com/news/articles/2020-06-15/walmart-partners-with-shopify-to-expand-web-marketplace-business

Walmart börjar testa butiker utan kassor och personal

Så är det dags för Walmart att göra en Amazon. Ja, eller göra ännu en Amazon. Nu kommer även Walmart hoppa på tåget med butiker utan personal och kassor. Nu handlar det i ärlighetens namn om ett väldigt litet test. Som omfattar… en butik. Men hej, det var så Amazon Go började.

Walmart konstaterar att det här ett finemangsätt att minska covid-19-spridning. Men som artikeln är inne på: den fysiska handeln har ju velat bli av med (eller åtminstone rejält minska) mängden personal. Coronakrisen har blivit en bra hävstång i det här arbetet – inte minst vad gäller att få kunderna med på tåget.

Att Walmart nu gör samma sak kan däremot få konsekvenser långt bortom de egna butikerna. Walmart är USA:s största arbetsgivare och är oftast också störst på orterna där de verkar. För några år sedan ska Walmart ha tvingats höja minimilönerna för anställda eftersom de och deras familjer inte längre hade råd att handla på… Walmart.

För sin egen skull kan man tänka att Walmart kommer behöva ha människor i lönerotation även framöver. Men frågan är förstås som vad. Om vi bara pratar leveranspersonal (till dess att det blir självkörande) – eller om Walmart kommer börja använda människor som konkurrensfördel. Fast i andra roller.

Walmart tests a cashierless store to prevent coronavirus spread

A Walmart store is going all-in on self-checkout in hopes of reducing the spread of COVID-19.

EU kan vara på gång att formellt anklaga Amazon för konkurrensbrott

Efter två år kan EU nu vara på väg att lägga fram formella anklagelser mot Amazon om konkurrensbrott. Handlar om att Amazon utnyttjar sin dominerande ställning för att trycka ned tredjepartssäljare på sin egen e-handelsplattform och det EU mer specifikt verkar rikta in sig på är Amazons allt aggressivare satsning på egna varumärken.

Det här är förstås i sig problematiskt (bara att fråga Spotify och Apple), men Amazon ser också ut att få smäll på fingrarna för hur de produktutvecklar fram sina egna prylar: baserat på data från de företag som säljer via marknadsplatsen. I arbetet ska EU bland annat ha fått klagomål från företag verksamma via Amazon att om en produkt börjar snurra försäljningsmässigt så droppar Amazon en egen variant.

Den här typen anklagelser har kommit även långt tidigare och visar delvis på en annan syn på handlarna än exempelvis kinesiska e-handelsjätten Alibaba. Där blir blir gemensam produktutveckling (med kundinsikter från Alibabas plattformar) allt viktigare. Amazon verkar alltså vara mer sugna på att tjäna mer pengar på produkterna som säljs än att hålla sig väl med sina kunder. En inställning som alltså kan bli kostsam.

Amazon Set to Face Antitrust Charges in European Union (Published 2020)

The European Commission plans to bring charges that Amazon abused its dominance in e-commerce.

Amazon marknadsför sina egna produkter före tredjepartssäljare

Ibland känns det som att techjättarna VILL få regleringssmisk. Som att Amazon använder den första annonsplatsen på sin egen plattform exklusivt för sina egna märken. Som artikeln konstaterar: Amazon offrar kortsiktiga annonsintäkter till förmån för långsiktigt varumärkesbyggande. Säkerligen sant, men ett argument som garanterat inte biter på konkurrensmyndigheter.

Amazon, likt Google, lever fortfarande på illusionen att det kundmässigt bästa också ska presenteras först, när det i båda fallen förstås i allt högre utsträckning handlar om att betala för att överhuvudtaget ha en chans att synas. Amazon är vid det här laget USA:s tredje största annonsspelare och likt Apple sker det fortfarande nära nog uteslutande i de egna kanalerna (det gäller ju i allt högre utsträckning även Google). Vi ser även samma tendens hos Kinas e-handelsjättar: att annonsintäkterna i de egna e-handelstjänsterna blir allt viktigare. Och de egna varumärkena.

Men precis det här beteendet har ju redan fått EU att gå i taket över Google. Vi kan med andra ord anta att det här kommer bli en viktig del i konkurrensbrottsutredningarna som är på gång mot just Amazon.

Amazon’s New Competitive Advantage: Putting Its Own Products First

Brands have long been able to bid for the premier slot at the top left of Amazon’s listings, but during the pandemic the online retailer has begun using this position for its private-label items, raising antitrust concerns.

Bytedance skapar e-handelsavdelning

Ett inte särskilt oväntat drag. TikTok-ägaren Bytedance konsoliderar sitt e-handelsfolk i en dedikerad e-handelsavdelning.

TikTok Owner ByteDance Expands into E-commerce

TikTok’s parent company ByteDance announced the creation of its new Department of E-commerce Business on the eve of 618 Shopping Festival.

 

Strömmade medier

Spotify inleder podcastsamarbete med DC Comics

Det här är milt sagt en stor fjäder i hatten för Spotify: idag presenterades ett nytt podcastsamarbete. Med DC Comics, superhjälteuniversat som rymmer Batman, Wonder Woman, Superman och Harley Quinn. Spotify har licensierat rättigheterna att skapa innehåll baserat på DC:s karaktärer.

Det blir med andra ord intressant att se hur Spotify kommer att förvalta det här samarbetet. Största konkurrenten Marvel har redan börjat få hyfsad snurr på originalpodcastinnehåll kring några av sina största superhjältar, så vi kan anta att både Spotify och Warner har rätt stora förhoppningar.

Men bortom själva licensavtalet innebär det här också att Spotify kan länkas in i andra DC-satsningar, som tv-serier och filmer. Och omvänt att Warner kan skapa mer innehåll runt exempelvis en ny Batman-film som marknadsför filmen, men som också kan skapa intäkter på egen hand.

Tittar vi på Marvel så har ju några podcastmanus omvandlats även till andra format och eventuellt kan Warner se det här på samma sätt som när Netflix för några år sedan köpte det betydligt mindre serieförlaget Millarworld: serier som testballonger för att testa vad som skulle kunna flyga som en tv-serie, samtidigt som man kan tjäna pengar på själva serietidningsförsäljningen (ja, eller den digitala motsvarigheten).

Nyheten fick investerarkollektivet på riktigt bra humör. Aktien rusar just nu över 9 %, vilket gör att Spotify för första gången handlas över 200 dollar.

https://www.theverge.com/21294489/spotify-dc-comics-podcast-exclusive-deal

Apple rullar ut sitt räntefria avbetalningsprogram för nästan alla produkter

Uppgifterna stämde: Apple har lagt till sitt räntefria avbetalningsprogram för i princip alla sina prylar. (Utom Apple Watch, av någon anledning.) Det innebär att det går att köpa Apple-produkter på 6-12 månaders avbetalning (beroende på hur dyra grejerna är).

Haken är precis som för iPhone-programmet att du har ett Apple Card. Apples (virtuella) kreditkort. Men inte nog med att du då får räntefri avbetalning – du får också, precis som alltid när du betalar för Apples produkter eller tjänster med ett Apple Card – tre procent cashback. Även på avbetalningar, alltså.

Apple börjar alltså komma allt närmare att tjänstefiera hela sin hårdvarupark. Prenumerera på ditt AppleLife, alltså. På kort sikt för att få fler att köpa fler av Apples produkter. Men som jag har skrivit om tidigare så tror jag att det långa spelet här inte är att få folk att skaffa ett Apple Card för att kunna köpa Apple-produkter de inte har råd med kontant utan att locka med bonusgrundande avbetalningsköp för att få fler att skaffa Apple Card.

Apple launches new 0% Apple Card financing for iPad, Mac, AirPods, and more – 9to5Mac

Apple today has officially launched support for financing additional products with Apple Card and 0% interest. The new financing options…

Spotify rullar ut videoannonser med ljud

Nytt annonsformat från Spotify: videoannonser. Ett format som kan tyckas lite… märkligt.

Spotifys annonsverksamhet har ju som bekant byggt på ljud eftersom, tja, det är det enda sättet. Spotify är i mångt och mycket, likt musiktjänster överlag, en play and forget-app. Du drar igång en spellista i mobilen eller i datorn och sedan får den ligga och rulla i bakgrunden. Men Spotify har senaste åren tagit fler steg att få användare att använda själva appen oftare. Få mer skärmtid.

Förutom att det nästan alltid är bra att få kunder att tillbringa tid med ditt varumärke så handlar det i Spotify-fallet om att maxa annonsanvändarna. Men Spotify har också initierat annonsformat som skulle kunna visas också för betalande användare. Inget som avbryter ljudupplevelsen, men som kan säljas som annonsformat trots att det inte upplevs som ett sådant. Som marknadsföring av ett nytt album av en artist man gillar.

Spotify trycker på att videoannonser med ljud funkar mycket bättre där än hos andra plattformar – men även annonser med ljudet avstängt skulle kunna fungera för Spotify. Kanske ännu bättre. Det ger Spotify tillgång till ännu ett sinne – som skulle kunna användas parallellt med hörseln. Vilket skulle kunna göra att videoannonser kan rulla utan att störa musiken.

Spotify Rolling Out Video Ads In the US, UK, and Canada

Spotify is rolling out video ads with ”listeners engaged with sound on” to its Ad Studio platform. The feature is available in US, UK, and Canada.

Tencent blir en allt större aktör inom musikindustrin

Är man digitalnörd, i synnerhet sociala medier-nörd, så är Tencent förmodligen mest förknippat med Kinas största sociala plattform WeChat. Men Tencents intäktsmässigt viktigaste område är spel -och man är dessutom världens största spelföretag (Tencent äger exempelvis 40 % av Fornite-ägaren Epic Games). Och nu satsar Tencent allt mer på musik.

Efter att ha köpt 10 % av världens största skivbolag Universal och 9 % av världens största musikströmningstjänst Spotify (sett till betalande användare) så har Tencent nu också köpt 1,6 % av ett annat av världens stora skivbolag – börsnykomlingen Warner Music. En investering som dessutom gjorts till hälften via avknoppade Tencent Music.

Och just Tencent Musics olika musikströmningstjänster har nu 40 miljoner betalande användare – vilket gör den till fjärde största betaltjänsten. Tittar vi dessutom på totala antalet användare så är Tencent dessutom rätt överlägset störst med sina över 660 miljoner användare fördelat på Tencent Musics olika tjänster.

Tencent now controls 10% of Universal, 9% of Spotify… and nearly 2% of Warner Music Group – Music Business Worldwide

Second SEC filing shows Tencent did indeed splash out $200m on Warner shares on June 3…

Tencent kan köpa stor andel i konkurrerande videotjänsten iQiyi

Sååååå…. WeChat-ägaren Tencent kan vara på väg att göra en rätt stor investering i ännu ett företag: videoströmningstjänsten iQiyi. Så långt inget konstigt. Lite mer konstigt är att Tencent redan sitter på den konkurrerande tjänsten Tencent Video. (Ja, eller det är faktiskt inte heller konstigt längre – vem som äger vem är all kinds of geggigt numer.)

IQiyi börssjösattes av Kinas sökjätte Baidu för ett drygt år sedan och Baidu har fortfarande aktiemajoritet. Och nu ser det ut som att Tencent kan bli en ny stor ägare (återstår att se både hur det går och vad det innebär för ägarläget i bolaget).

Rätt länge nu har Kinas techlandskap förkortats BAT, för Baidu, Alibaba och Tencent. Men de senaste åren har Baidu hamnat allt längre efter de andra två bokstäverna och numer har andra bolag gått om. Att Baidu blir allt mer sugna på samarbeten är alltså inte så konstigt. Det innebär dessutom den oundvikliga konsolideringen av videomarknaden i Kina. Men också alliansbyggande mot Kinas allt mer ensamt tronande jätte Alibaba. (Även Alibaba har förstås en videoströmningstjänst: Youku).

Tencent Plans To Become iQIYI’s Largest Shareholder

IQIYI’s pre-market gain widened to 40% as Tencent had approached Baidu, which owns 56.2% of iQIYI, with the plan of becoming iQIYI’s largest shareholder.

 

Mobilt

Facebooks Gaming-app har blivit refuserad fem gånger av Apple

Facebooks Gaming-tjänst har stött på lite patrull. Det verkar som att Apple har sagt nej till iOS-appen hela fem gånger. De har med andra ord nekat appen från att släppas i Appstore.

Anledningen? Facebook Gaming är en WeChat. En distributionsplattform för internappar – spel i det här fallet. Något som inte är tillåtet enligt Appstores riktlinjer. Ja, om man inte är WeChat, alltså. Because you kan inte göra något i Kina utan WeChat. Typ.

Men det undantaget verkar alltså inte omfatta en jätte som Facebook. Det i sin tur har lett till lite av ett ordkrig mellan Apple och Facebook. Och som artikeln konstaterar: säkerligen ingen slump att det här läcker precis när alla är sura på Apple.

Just nu håller det på att byggas upp en riktig anti-Apple-allians från företag som är rätt beroende av Apple för sin verksamhet. Men när EU-kommissionen börjar rikta blickarna mot Apples konkurrensbeteende så passar alltså allt fler på att ansluta sig till kören.

Blir intressant hur det här kan påverka Apple framåt. Alibaba är i full gång att rulla ut en egen miniprogramslösning, liksom Snapchat. Det här kan alltså få Apples appplattform att skaka en del.

Apple’s Rejection of Facebook’s Gaming App Conveniently Leaks Just When Everyone’s Mad at Apple

Facebook released a stand-alone gaming app in April, but, try as it might, the company can’t convince Apple to allow it in the iOS App Store. Facebook has submitted the app five times, in fact, according to the New York Times. The reason? Apple doesn’t allow apps that are essentially storefronts for distributing…

iOS kan byta namn till iPhone OS senare i år

Är det dags för iOS att gå i graven? Spekulationer som pekar på just det. Att nästa stora version av iPhones operativsystem kan komma att heta iPhone OS istället för det inkörda iOS.

För andra gången om man så vill. Under sina första år hette iPhonens operativ just iPhone OS – fram till 2010 när iPaden släpptes. Och eftersom iPad numer har fått sitt egna operativ, iPad OS, så är iOS alltså återigen en iPhone-historia.

Och just det talar för att det är ett väldigt sannolikt namnbyte. Det skulle göra att Apples olika huvudproduktserier också får sina dedikerade operativsystemsnamn.

(Och ja, jag lär väl i så fall fortsätta säga iOS. På samma sätt som jag fortfarande säger iMessage. Gamla digitalspanare och allt det där.)

Could iOS 14 actually be called iPhone OS? This leaker thinks so

A rename to reflect that iPadOS exists?

 

Ekonomi och finans

Indiens största teleoperatör Reliance Jio har i år tagit in mer kapital än alla indiska techstartups 2019

En rätt imponerande milstolpe för Reliance Jio. Reliance har så här långt i år tagit in 15,2 miljarder dollar i nytt kapital. Det är mer än det alla indiska techstartups skrapade ihop under hela 2019.

Varför är det här intressant? Reliance Jio är Indiens största teleoperatör och del av Indiens största börsnoterade företag Reliance Industries. Jio var också företaget som fick Facebook att göra sin näst största företagsaffär så här lång när de köpte nästan 10 % av företaget. Under Reliance-paraplyet finns också Reliance Retail, Indiens omsättningsmässigt största detaljhandelskedja som har inlett ett separat e-handelssamarbete med WhatsApp.

Reliance är med andra ord en jättespelare. Dessutom på den marknad som sannolikt kommer bli världens viktigaste tillväxtmarknad det här årtiondet.

2010-talet var decenniet när namn som Alibaba, Tencent, Bytedance, JD, Baidu och Pinduoduo blev hyfsat mainstream även här hos oss. 2020-talet lär vi vänja oss vid att droppa indiska företagsnamn.

Reliance Jio has raised more money in 2020 than all Indian tech startups combined in 2019

India’s biggest network provider Reliance Jio today announced that Saudi Arabia’s sovereign fund, The Public Investment Fund (PIF), has invested $1.5 billion in Jio Platforms. That takes makes it the 11th investment in Jio Platform this yea

Handelsbanken lägger till stöd för Apple Pay

Såja. Nu börjar det hända saker. Igår meddelade Handelsbanken att man kommer att lägga till stöd för Apple Pay. Nån gång. Senare i år. Ni vet. Typ…. tre år efter Nordea.

Så funkar Apple Pay i Sverige – banker, kort som stöds

Här är allt du behöver veta om Apple Pay – hur Apples smidiga betalningssystem fungerar och varför det är säkert.

 

Övrigt

EU inleder två konkurrensutredningar mot Apple

Dubbel EU-konkurrensutredningswhammy för Apple. Igår meddelade EU-kommissionen att man kommer att inleda två utredningar mot Apple för att se om företaget har missbrukat sin dominerande ställning.

Den första utredningen kommer titta på två saker: dels den 30/15-procentiga Apple-avgiften för försäljning via iOS-appar (samtidigt som Apple har egna konkurrerande tjänster) och dels att apputvecklare inte får marknadsföra alternativa sätt att betala för tjänster, som via en extern sajt, inuti sina appar.

Den andra handlar om reglerna, eller begränsningarna, som Apple sätter upp för att handlare ska få använda Apple Pay i sina appar. Det inkluderar tillgången till NFC-chipet i iPhonen och Watch för att hantera blippbetalningar.

Det börjar trilla in ett gäng konkurrensutredningar mot techjättarna på båda sidor av Atlanten – och det mest förvånande är att det inte har hänt långt tidigare. Och det största frågetecknet är inte så mycket vad kommissionen kommer fram till – utan vad följderna kan bli. I praktiken.

EU opens Apple antitrust investigations into App Store and Apple Pay practices

The European Commission is opening up two antitrust investigations int Apple’s App Store and Apple Pay practices. The investigations will look at whether Apple is using anti-competitive behavior to favor its own services ahead of the competition.

Tesla får tillstånd att bedriva elbolagsverksamhet i Storbritannien

Tidigare i år ansökte Tesla om tillstånd att bli elleverantör i Storbritannien. Nu har landets tillsynsmyndighet godkänt Teslas ansökan.

Vad innebär det här? Som artikeln spekulerar kan det helt enkelt handla om att steppa upp sin solpanelsverksamhet, men jag misstänker att det snarare är del i betydligt större ambitioner. All in elbolag. Med andra ord att man kan välja Tesla som elbolag. Alternativt kan Tesla ta rollen som elleveransmellanhand, med auto bidder-tjänsten som plattforme.

Det skulle inte vara ett särskilt stort steg för Tesla. Tesla ses som de flesta som ett bilföretag. Men Tesla är ju i grund och botten ett batteriföretag som också råkar göra bilar.

Tesla is officially approved as electric utility in the UK – but why?

Tesla has officially been approved as an electricity generator, like an electric utility, by local authorities in the UK. Earlier…

Google släpper Chrome-plugin som gör det möjligt att länka direkt till textutdrag

Intressant ny Chrome-plugin från Google: en som ger möjlighet att länka direkt till ett textavsnitt på en sajt. En utbyggd ankarlänksfunktion, om man så vill.

Det betyder att Google förpackar en av sina senaste featured snippets-funktioner som en plugin. Med andra ord funktionen som gör att en featured snippet kan fungera på precis det här sättet om man trycker sig vidare från Googles sökresultat.

Och tänker vi lite större är det här… väldigt mycket på tiden. Inte just den här pluginen. Men synen på hur man länkar. Och vad man kan länka till. De första 30 webbåren har länkande byggt på att element man vill länka till har en URL. Det är alltså hög tid på att skaka om den här synen. Att makten att länka till något hamnar hos den som vill länka, inte hos den som har byggt sajten. Eller för den delen innehåll i en app, innehåll i en video, innehåll i en podd, eller… ja, ni fattar.

Stories för länkande, alltså.

Google’s New Chrome Extension Supports ’Scroll to Text Fragment’ Feature

Google launched a new extension for the Chrome browser designed to support its ’Scroll to Text Fragment’ feature.

SvD följer i Omni Ekonomis spår och prenumerationslåser sin app

Senaste veckan verkar ”prenumerationslåsning” trenda. I och med senaste uppdateringen så följer SvD nu i Omni Ekonomis fotspår och låser hela sin app för alla utom prenumeranter.

I Omnis fall handlar det om att man går från att vara nyhetsaggregeringsapp till att bli nyhetsaggregeringsapp med Spotify-ambitioner. Möjlighet för Omni-prenumeranter att läsa en del upplåst material även från några andra tunga ekonominyhetspublikationer. SvD sätter bara upp en betalvägg runt hela sin ordinarie apps innehåll, men i båda fallen handlar det i slutändan om att ta direkt betalt för originalmaterial.

I båda fallen är sajterna fortfarande öppna (ja, lika öppna som innan). Med andra ord handlar det i båda fallen om att man ser appen i sig som en produkt. En programvara att betala för, om man så vill.