Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
- Del 1: Sociala medier
- Del 2: Sociala medier
- Del 3: Sök/SEO, Strömmade medier
- Del 5: Digitalisering, Ekonomi och finans, Övrigt
Detaljhandel/e-handel
Amazon rullar ut nytt affiliateprogram – handlarna ska själva dra in trafik
Dags för Amazon att rulla ut ett nytt affiliatenätverk. Och målgruppen den här gången är… handlarna själva. De handlar som går med i Amazons Brand Referral Bonus Program får en avgiftssänkning från 15 % till 5 % för varje köp som är resultat av trafik som har drivits in från andra destinationer, som Google och Facebook.
Det här innebär ironiskt nog att om en kund söker upp och hittar en produkt via Amazons sökfunktion så betalar handlare 15 % i avgift, men om köpet kommer via, säg, en länk i handlarens nyhetsbrev så blir avgiften bara 5 %. Vilket… kan tyckas vara ett lite märkligt drag av Amazon.
Varför drar Amazon igång det här initiativet? Förmodligen därför att det som i Googles värld kallas TAC blir en allt tyngre utgiftspost. TAC, eller trafikanskaffningskostnader, är de pengar som Google betalar till andra (som för att få fortsätta vara förvald sökmotor i iOS) för att dra trafik till de ställen där Google sedan kan visa annonser. Läs: nära nog uteslutande Googles egna plattformar.
Amazon börjar alltså känna av den allt mer hårdnande e-handelskonkurrensen och vill nu outsourca en del av inkastarkostnaderna till handlarna med en tänkt #win för båda parter.
Amazon Will Pay Brands To Drive Traffic to Amazon
Amazon reduced the transaction fee to 5% from the typical 15% for sales originating from brands bringing the shopper to Amazon. Amazon is trying to incentivize brands to invest in marketing on platforms like Facebook and Google but link to Amazon instead of their e-commerce website.
Youtube köper indiska shopping-startupen Simsim
Ännu ett shoppingköp för Google. Youtube lägger vantarna på indiska startupen Simsim.
Anledningen? För att steppa upp Youtubes game när det handlar om social shopping, förstås. Alltså ungefär det som alla sociala plattformar storsatsar på just nu. Simsim är lite av ett Shopify för social shopping, med en tjänst som ska knyta ihop ”lokala handlare, influencers och kunder”. Hjälpa småföretagare att ta sina första, eller åtminstone tidiga, stapplande steg på e-handelsområdet.
Men så har vi nationaliteten på Simsim som förstås gör att det här handlar om något betydligt större och betydligt mer långsiktigt för Google: skaffa sig en rejäl närvaro i 2020-talets viktigaste tillväxtmarknad.
En överlägsen majoritet av Indiens småhandlare ska vara familjeägda kvartersbutiker, så kallade kiranabutiker. En målgrupp som fram till nu till stor del har haft – eller kanske till och med fortfarande har – 3G- eller 2G-mobiler. Som alltså knappt har varit på internet. Dessa handlar vill förstås onlineföretagen skaffa sig en riktigt bra relation till.
Simsim-uppköpet känns alltså lite som Facebooks WhatsApp-samarbete med Indiska Reliance Retail. Men där Facebook satsar på chattshopping så är det videoshopping (förstås) som är ingångsvinkeln för Youtube.
YouTube acquires Indian social commerce startup Simsim | TechCrunch
YouTube has acquired social commerce startup Simsim, the Google-owned firm said on Tuesday. Neither of the firms disclosed the terms of the deal, but two
Klarna köper influencershoppingplattformen APPRL
Klarna fortsätter köpa företag – företag som inte är del av den ursprungliga kärnverksamheten. Senast ut: APPRL blir nu del av Klarna-familjen.
APPRL:s verksamhetsidé är något som är väldigt aktuellt och inne just nu: koppla ihop (e-)handlare och influencers för att driva trafik eller för att sälja produkter direkt mot sina följare. Shopfluencers, alltså.
Att Klarna, precis som andra betalplattformar som PayPal, vill in betydligt tidigare i transaktionsresan är i sig inte särskilt nytt. Betaltjänsterna satsar alltmer aggressivt och aktivt på att bli startpunkten och den primära kontaktvägen med slutkonsumenterna snarare än att bara vara det sista tråkiga steget i (online)köpet.
Helt enkelt sluta loopen: bygga shoppingtjänster som driver transaktioner och därmed transaktionsavgiftsintäkter. Ja, eller till och med avgiftsintäkter både i början och i slutet av köpresan.
Klarna acquires APPRL, connecting retailers and content creators as global consumers embrace social shopping | Klarna International
Stockholm and New York – 27 July 2021 – Klarna, a leading global retail bank, payments and shopping service, today announces the acquisition of APPRL, a SaaS platform that allows content creators and retailers to work together frictionlessly to bring immersive and informative shoppable content to global consumers.
Douyin testar matleveranstjänst
Jamen det var väl rätt givet: Douyin, den kinesiska versionen av TikTok, ska ha börjat testa en helt ny slags tjänst: matleveranser. Det handlar närmare bestämt om ett nytt miniprogram med namnet Xindong Waimai som nu har börjat testas internt.
Det ser dessutom ut som att ägaren Bytedance har rätt långgående ambitioner att bli en ny Uber Eats eller Meituan: Xindong Waimai verkar inte (bara) vara tänkt för en matleveranstjänst i Bytedances egen regi utan ska vara en hubbtjänst och ett samlingsgränssnitt som restauranger och andra matkedjor kan integrera sina tjänster med.
Etiketten ”kortvideoapp” blir allt mindre relevant för Douyin och största konkurrenten Kuaishou (och för den delen även TikTok). Bytedance har ambitioner att inte bara utmana främst Tencent i kampen om kinesernas onlinetid utan också satsa på knuffa WeChat av tronen som Kinas allt-i-allo-app.
Med tanke på att Douyin i mångt och mycket ger en rätt bra vägkarta över vart TikTok är på väg så är det med andra ord en bra idé att följa Douyins utveckling för alla som vill ligga i framkant vad gäller kommande TikTok-funktioner och -tjänster.
Bytedance’s Douyin Conducts Internal Testing for Food Delivery Service, Confronting a Competitive Market
Bytedance’s popular video-sharing platform Douyin recently set up a team for a food delivery business, launching an internal test of a mini-program named
Walmart börjar sälja sin e-handelsteknik till andra företag
Walmart gör en Amazon på e-handelsområdet, igen. Fast den här gången handlar det om att Walmart ser ut att följa i Amazons fotspår på B2B-sidan – genom att börja erbjuda sin e-handelsteknik (mer specifikt tekniken för att köpa på nätet och hämta i butik) till andra företag. I Walmarts fall handlar det om att tekniken paketeras som en prenumeration i samarbete med Adobe.
Självklart ingår även integration med Walmarts egen marknadsplats så att de handlare som använder tjänsten kan visa upp sina produkter med några få klick, men det stora här är att Walmart alltså nu fullt ut går och blir techleverantör. Precis som bland andra Amazon så riggar Walmart sig för möjligheten att kunna tjäna pengar även på försäljning hos konkurrenter, eller åtminstone hos handlare som av någon anledning inte vill sälja via Walmart.
Men inte bara det: Walmart gör på Amazon även på ett annat sätt: de förvandlar en intern kostnad till en extern intäktsström.
No Title
No Description
IoT – internet of things
Facebook säljer oväntat sin rymdinternetverksamhet till Amazon
Det här är milt sagt en oväntad affär: Facebook säljer sin rymdinternetverksamhet till… Amazon. Ja, eller sin avdelning för ”internet via små satelliter”. Facebook lägger alltså ned sin ambition att bli en internetoperatör. Ja, via rymden åtminstone.
Att Amazon är sugna på att konkurrera på det område där Elon Musks SpaceX ligger längst framme för tillfället är inte så konstigt. Jag menar, i dagarna kommer Amazons grundare och före detta VD Jeff Bezos att ge sig ut på sin första rymdresa med hjälp av Bezos rymdföretag Blue Origin. Med tanke på hur stor del av Amazons verksamhet som molndelen AWS numer utgör så är det ett rätt kort steg (för företaget och mänskligheten) att Amazon också vill börja erbjuda internetuppkoppling – likt bland andra Google och Microsoft.
Men Facebook är vid det här laget ett av de företag som arbetar mest med att just få ut uppkoppling till olika delar av världen (för att driva trafik till sin egen business, förstås). Bland annat gräver Facebook ned fiberkablar så det står härliga till – både under mark och under världshaven. Att de nu helt ger upp rymdracet (för tillfället åtminstone) är därför väldigt otippat. Visst. Var en väldigt lite del av det Facebook gör – och härk med tillstånd och regleringar lär ha fått Facebook att tappa sugen. Men fortfarande väldigt oväntat att de helt skulle lägga av. Och nästan lika förvånande att de säljer till Amazon.
Lika uppseendeväckande är att det här innebär att både Facebook och Google i år har gett upp sina, bokstavligen talat, högt flygande internetambitioner. I början av året drog Google ur pluggen för Loon, företagets internetballonger avsedda för gränslandet mellan atmosfären och rymden.
Det innebär alltså att vi numer har två bekräftade techjättar kvar på det här området: SpaceX och Amazon. Ja, plus att det ryktas att även Apple är intresserade av att vara med och leka.
Amazon bought Facebook’s satellite team to help build Starlink competitor
Amazon’s Project Kuiper got some new employees as Facebook ended satellite project.
Facebook lägger ned sin satsning på att läsa tankar
Under Facebooks utvecklarkonferens F8 2017 var ett av huvudnumren en presentation från Regina Dugan, som i sitt CV kunde stoltsera med att vara den första kvinnliga chefen för DARPA och senare arbete hos Google. Temat för Dugans presentation var Facebooks sprillans nya satsning på hjärndatorgränssnitt. Att alltså exempelvis kunna styra enheter med hjärnan som enda gränssnitt. Om man så vill: läsa tankar. Men nu är det slut med det: Facebook har lagt ner hela initiativet.
Att det gick lite sådär med Facebooks hjärnläsarambitioner blev rätt uppenbart eftersom Facebook, tja, inte pratade särskilt mycket om det. Att Dugan sedan lämnade Facebook mindre än ett år senare var ännu en ledtråd. Vi kan konstatera att allt visade sig vara svårare än vad Facebook hade trott. (Fun fact: Elon Musk lanserade nästan samtidigt som Facebook sitt eget initiativ – som fortfarande ska vara på någon slags bana. Men Musk erkände bara för någon vecka sedan att ”det var svårare än han hade trott” att få bilar att bli helt självkörande. Jag misstänker att detsamma gäller även hjärndatorgränssnitt.)
Facebook kommer nu istället satsa på hårdvara som VR-handledskontroller. Saker som ligger närmare kommersiell tillämpning inom en hyfsat snar framtid, alltså.
Nedläggningen av hjärndatorgränssnittssatsningen innebär att Facebook på kort tid har skrotat två högprofiliga initiativ som i Googles värld hade sorterats in under ”Other bets”. Alltså lite wild and wacky projekt som lyfts fram som jättekliv för mänskligheten. Men Facebook verkar nu alltså ha blivit betydligt mer restriktiva med hur mycket wackiness som företaget mäktar med.
Mer kommersiellt, mindre wacky, alltså.
Facebook is ditching plans to make an interface that reads the brain
The company’s research into a consumer mind-reading device is over, for now. Some scientists said it was never possible anyway.
Teslas laddstationer kommer öppnas för andra bilmärken senare i år
Då och då konstateras hur orimligt hög Teslas börsvärdering är. Inte minst när den ställs mot vad andra billtillverkare som säljer betydligt fler bilar per år är värda. Jag brukar då säga att Tesla inte är en bilföretag, utan ett batteriföretag som också råkar tillverka bilar. Ännu en bekräftelse på det: Elon Musk har gått ut med att Teslas nätverk av laddstationer kommer att öppnas för andra bilmärken senare i år.
Vad innebär då det här? Tesla har fortfarande ett rätt stort försprång jämfört med ungefär alla andra biltillverkare när det gäller elbilar. Men övriga, alltså även de stora drakarna, växlar upp (hoho) sina ambitioner allt mer och kommer närmare Tesla för varje dag som går. Lite Clubhouse, om man så vill.
Redan idag ska stora delar (kanske hela) Teslas vinst bestå i försäljning av nära nog allt annat än just bilar. Som försäljning av utsläppsrätter till andra bilmärken och försäljning av Bitcoin. När varken eldrift, räckvidd eller uppkopplad smartness skiljer Tesla särskilt mycket från övriga bilmodeller så kommer Tesla att få det allt tuffare med försäljningen.
Vad gör man då? Man gör en Foursquare och ger sig in på B2B-spåret. Ja, börjar alltså tillhandahålla teknik och lösningar till andra företag. En betydligt mer stabil tillvaro än att hålla på och försöka tillfredsställa hoppiga konsumenter. Åtminstone om man gör det bra.
Teslas öppning av sina laddstationer är alltså ett sätt att börja framtidssäkra sin verksamhet. Plus att de får en massa gratismarknadsföring mot konkurrenters kunder fram till dess.
No Title
No Description
Amazon kan jobba på en Alexa-wearable för barn
Och det här är förstås inte alls särskilt oväntat. Amazon arbetar på en Alexa-utrustad wearable – för barn mellan fyra och tolv år. Komplett med GPS och röstaktivering. En som dessutom skulle kunna vara integrerad med Amazon Kids Plus.
Det gäller ju som bekant att fånga kunderna så tidigt som möjligt.
Okej, just barnvinkeln var kanske inte lika självklar. Som de flesta gånger när någon av techjättarna gör något som uttalat vänder sig till minderåriga – framförallt de annonsdrivna – så dyker det direkt upp en hel massa utropstecken och frågetecken. Men om vi bortser från målgruppen för just den här potentiella enheten så är det inte alls en särskilt orimlig nyhet. Wearable-spåret, alltså.
Amazon har kommit långt med att nästla sig in i de uppkopplade hemmen. Framförallt i USA, men i allt större utsträckning även i andra länder. Men Amazons största uppkopplade svaghet är att de inte har någon egen mobil plattform. Alltså en möjlighet att följa sina kunder överallt, alltid. Amazon är alltid beroende av ett annat företag: Apple eller Google. De blir ett mellanlager som Amazon inte kan runda.
Att ge sig på att ta fram ett helt eget mobiloperativ är kanske… en sådär framgångsrik väg. Bara att fråga Huawei. Men när det handlar om andra typer av uppkopplade prylar så är operativen som driver dem inte alls lika duopoliskt satta. Ett Alexa OS skulle med andra ord ha hyfsat goda möjligheter att bli Amazons sätt att kunna följa sina kunder i hasorna mest överallt.
Amazon reportedly worked on an Alexa wearable for kids
Amazon was working on an Alexa wearable for kids that was scheduled for release in 2020, according to Bloomberg. The device was voice-activated and had GPS so parents could monitor their children’s activity.
Amazon får grönt ljus för att mäta sömn via radar
Vad sägs om att låta Amazon mäta din sömn – via radar? Precis det har Amazon fått grönt ljus för i USA. Det är FCC, USA:s motsvarighet till Post- och telestyrelsen, som har beviljat Amazon att ta fram produkter som innehåller tekniken. Vi kan väl anta befintliga Alexa-enheter känns som lämpliga prylar för ändamålet.
Att låta techbolag mäta din sömn är förstås i sig inget nytt. Däremot kan Amazon spontant kännas något mindre… säkert än exempelvis Apple.
Visst, ändamålet lär vara ungefär som hos övriga. Men vi pratar om Amazon här. Undermedvetna meddelanden som får dig att shoppa mer? Skämt åsido, för Amazon passar det här in väl i den övergripande verksamheten. Och då inte (direkt åtminstone) e-handeln, utan snarast företagets allt mer ambitiösa satsningar inom hälsoområdet.
Apple Publishes FAQ to Address Concerns About CSAM Detection and Messages Scanning
Apple has published a FAQ titled ”Expanded Protections for Children” which aims to allay users’ privacy concerns about the new CSAM…
Tencent börjar med forskning och utveckling inom chip
Jamen det var väl väntat. WeChat-ägaren Tencent har börjat forska och utveckla inom chipområdet.
Pandemin satte ljuset på en hel del brister i vår värld, inte minst vad gäller försörjningskedjor. Hur lätt och snabbt det kan bli brist på, säg, toalettpapper. Ett område där kapacitetsbristen fick rätt långtgående konsekvenser var chip, avsedda för allehanda uppkopplade prylar. Vilket snart sagt är… allt nu för tiden. Det har fått länder (och EU) att prioritera upp mer lokal tillverkning av chip och stora teknikföretag, som Apple, satsar allt mer på att bygga sina egna för att säkra tillgången.
Att en teknikjätte som Tencent skulle ge sig in på det här var därför rätt väntat. Inte minst som Kina har visat sig vara extra sårbart. Sanktionerna mot Kina har börjat bita allt hårdare och det visar sig att Kina, sin teknikspels till trots, saknar inhemsk kompetens och kapacitet att ta fram de riktigt avancerade chipen. Det har hamnat så högt upp på agendan att just ökad självförsörjning inom chiptillverkning är ett av fokusområdena för den femårsplan som gäller för de kommande fem åren.
Lär i Tencents fall alltså handla om en kombination av att företaget har identifierat en risk och en möjlighet för den egna verksamheten – och att staten har pekat med hela handen.
Tencent Ventures Into Chip R&D and Design, a New Focus of Chinese Tech Giants
Tencent has over the past month posted several computer chip R&D positions to its official recruitment website, including chip architect, verification engineer, etc.
AI – artificiell intelligens
Forskare testar AI-algoritm som kan identifiera tidig demens bara utifrån en enda röntgenbild
AI-algoritmer är vid det här laget snudd på vardag när vi använder tjänster online. Visst handlar det om olika bra algoritmer och än så länge är det bara väldigt tidiga steg mot hur AI kan hjälpa oss på riktigt (och kanske framförallt IA – alltså inte att algoritmer ersätter människor i arbetslivet utan hjälper dem traggla igenom massiva datamängder så att människor sedan kan fatta bättre beslut). Här är sånt område där jag håller tummarna väldigt hårt för att tekniken kan hjälpa oss: forskare testar en AI-algoritm som ska kunna identifiera tidiga tecken på demens utifrån bara en enda röntgenbild.
Förutom att det här i sig går betydligt snabbare än dagens metoder så ska algoritmen kunna se tecken på kommande demens långt tidigare än vad som idag är möjligt. Hur bra? Det är det som de medicinska försöken nu ska försöka ge svar på.
Alla som har upplevt någon form av demens hos en anhörig eller närstående vet vilken fruktansvärd sjukdom det är. Det är oftast när det är rätt långt gånget som diagnoser sätts, trots att tecken kan ses långt tidigare. Åtminstone i efterhand, när man tittar tillbaka i backspegeln och ser att de saker man viftade bort var värre än bara normalt åldrande. Kan bromsmediciner sättas in tidigt så kanske sjukdomen kan hållas stången längre.
Ja, och förhoppningsvis botas – eller helt stoppas – i framtiden. Det är så mycket Nobel-pris på ett sånt genombrott att jag inte vet var jag ska börja.
Scientists say new AI tool could diagnose dementia from one brain scan
Cambridge scientists have started clinical trials of an AI system that they believe could diagnose dementia from a single brain scan.
AR/VR
Google Meet får stöd för Googles AR-glasögon
Ny funktion i Googles videokonferenstjänst Meet: Meet on Glass. Ungefär vad det låter som, om man har koll på Googles produktportfölj. Meet får alltså (bättre) stöd för Googles AR-glasögon.
Google Glass är en i raden av konsumentfloppar för Google. När Google lanserade sina Minority Report-bågar så var målgruppen hyfsat uttalat privatpersoner. Men eftersom ingen riktigt begrep varför man skulle skaffa sig ett par sådana, bland annat för att det saknades vettiga och nyttiga tjänster, så floppade Glass rätt ordentligt.
Det gjorde att Glass fick göra samma resa som VR-set till stora delar har gjort: de nischades in mot mer mottagliga målgrupper, där det skulle kännas mindre konstigt att gå omkring med tydligt kamerabestyckade glasögon: yrkesverksamma. Nu kommer nästa rätt givna steg på den resan i och med att Meet får rejält stöd för att visa Glass-innehåll. Övriga i mötet får en förstapersonsvy av vad glasögonbäraren ser. ”Felsökningsläge”, typ.
Google Meet is getting a wider rollout on Google Glass
Google is opening the beta of its Meet on Glass remote assistance tool for the Google Glass Enterprise Edition 2, similar to a tool on Microsoft HoloLens.
Bekvämlighetsekonomin
Matleveransföretaget DoorDash förhandlade om att köpa konkurrenten Instacart
En icke-nyhet är också en nyhet. Uppgifter om en kanske-affär som kanske hade varit jättestor men som nu kanske har fallit i bitar. Det handlar mer specifikt om att (mat)leveransföretaget DoorDash förhandlat om att köpa kompletteringskonkurrenten Instacart senaste månaderna. Däremot ska affären alltså ha runnit ut i sanden på grund av oro för vad USA:s konkurrensmyndighet skulle säga.
Instacart är inte en direkt konkurrent till DoorDash, eftersom de förstnämnda främst fokuserar på utkörning av matkassar snarare än färdigmat. Men som alla techbolag så siktar Instacart förstås inte bara på att ta marknadsandelar inom sitt eget verksamhetsområde utan också ge sig in i nya. DoorDash skulle alltså ha kunnat bli av med en blivande direktkonkurrent samtidigt som de köpte sig till en färdig tjänst inom ett område där de än så länge inte är särskilt stora. Inte minst som vi hittar jättar som Amazon och Walmart här. Det är anledningen till att DoorDash skulle ha varit beredda att betala whoppande 40-50 miljarder dollar för Instacart.
Men det fanns förstås #win även för Instacart. Konkurrensen hårdnar alltmer inom utkörningsområdet i USA (förra året köpte Uber Eats Postmates och Just Eat Takeaway la vantarna på Grubhub) och det är inte alls säkert att Instacart har de ekonomiska musklerna att hänga med. Ett sätt att casha ut i tid innan värderingen börjar sjunka om man så vill.
Vi har trots allt bara sett början av utslagningen och konsolideringen bland sista-metern-fraktbolag och utkörningsföretag. Just nu ser vi sannolikt lite peak antal spelare, vilket också avspeglas i DoorDashs rätt snåla bud. Visst, det hade varit en jätteaffär (Uber Eats fick betala 2,65 miljarder dollar för Postmates och Just Eat fick hosta upp 7,3 miljarder för Grubhub) och skulle prislappen pressas upp till 50 miljarder så pratar vi om en budpremie på runt 28 %. Men i de här sammanhanget är det inte hysteriskt mycket, särskilt som den andra änden av intervallet (40 miljarder) nästan var prick vad Instacart värderades till i mars.
Med andra ord: DoorDash var sugna, men såg också att Instacart kan vara väldigt nära fullvärdering.
DoorDash held talks to buy Instacart for up to $50b
Talks fell through partly due to questions about whether a combination could get a nod from antitrust regulators in the US.
Mobilt
Google tar fram sitt eget mobilchip för Pixel-mobilerna
Google gör en Apple. Igen. Fast den här gången handlar det inte om spårning eller integritetsskydd, utan om hårdvara. Nästa generation Pixel-mobiler, som släpps i höst, kommer att innehålla ett chip framtaget av Google själva. Tensor är chipets namn.
Visst, nu är det förstås inte första gången Google tar fram egen hårdvara på komponentsidan, men att Google nu tar samma steg som Apple har gjort i sina mobiler och i sina datorer säger en hel del om hur de stora hårdvarutechbolagen tar allt större kontroll över sin hårdvara. I alla aspekter.
En stor anledning är förstås att bättre kunna optimera mobilerna efter de ambitioner som företagen själva har. Googles chip ska dessutom vara ”AI first, AR second”, en positionering mot Apples AR-ambitioner men också helt i linje med vad som är Googles styrka. Det i sig betyder förstås inte att Google ser att Pixel ska fungera finfint i blandade verkligheter, men att Pixel än mer ska fokusera på att vara ”hjälpsam”, som nuförtiden är lite av Googles go to-fras.
Men vi kan anta att en nästan lika stor drivkraft, precis som hos Apple, är den allt större bristen på avancerade mobilkomponenter. Chip, inte minst – en brist som förvärrades extra mycket under pandemin när världens produktionsled stängde ned. Egen komponenttillverkning innebär mindre beroenden av externa leverantörer och dragkamp om komponenterna med andra.
Däremot lär Google ha… aningen mindre problem på efterfrågesidan än Apple. Trots att Google snart är inne på sin sjätte Pixel-generation så är sökjättens mobilmarknadsandelar fortfarande snudd på obefintliga. Nya Pixel lär även den bli en riktigt vass mobil med teknik som på sina håll sopar banan med konkurrenterna. Men det handlar fortfarande om en i raden av Android-mobiler. En ännu smartare mobil lär sannolikt inte få folk att springa benen av sig och välja en Pixel istället för en Samsung eller en Xiaomi. Eller för den delen – en iPhone.
Google’s Next Pixel Phone Will Be Powered By a Custom Chip
Following the industry trend of tech giants manufacturing their own processors, the company will start putting bespoke silicon in its mobile hardware.
Xiaomi blir världens näst största mobiltillverkare för första gången
Ännu lite av ett paradigmskifte: kinesiska Xiaomi gick under årets andra kvartal om Apple i antal sålda mobiler och blev därmed för första gången världens näst största mobiltillverkare enligt nya siffror från analysföretaget Canalys.
Visst, mobilförsäljning beror mycket på om tillverkare släpper nya mobiler eller inte, men det är oavsett alltså ett hyfsat stor händelse. Och då inte att att Xiaomi går om Apple och knuffar ned amerikanerna till tredje plats (Apple har fått bronsplatsen även tidigare), utan Huawei inte är med och leker. Faktum är att Huawei inte ens återfinns bland de översta märkena, utan har klumpats ihop med resten under rubriken ”övriga”. Anledningen är förstås USA:s svartlistning av Huawei som biter allt hårdare.
Det här innebär att Xiaomis silverplats också är ett definitivt tecken på något annat: ut med det gamla och in med det nya. Med andra ord: numer är det den nya generationen kinesiska techbolag som har tagit över. Visst, med dopningshjälp av USA:s svartlistning av Huawei, men det påskyndade nog snarast en utveckling som hade skett oavsett.
Och kanske än mer intressant: Xiaomis marknadsandel under kvartalet slutade på 17 procent. Bara två procent efter marknadsledaren Samsung. Xiaomi kan med andra ord vara nära att ta klivet upp på guldplatsen.
Xiaomi becomes the world’s second-largest phone maker for the first time
Xiaomi is now the world’s second-largest phone manufacturer, having outgrown Apple and its Chinese rivals.
Xiaomi går för första gången om Samsung och blir världens största mobiltillverkare
Ännu ett historiskt skifte: enligt Counterpoint så gick Xiaomi för första gången om Samsung i juni och blev därmed världens största mobiltillverkare.
Nu är det förstås inte så att det är första gången som ett kinesiskt bolag har suttit på tronen – Huawei har vid tillfälle lyckats med samma bedrift. Mobilförsäljningen svänger dessutom rätt kraftigt beroende på vilket bolag som ett givet kvartal kommer ut med nya mobiler. Det räcker att titta på diagrammet i artikeln för att se hur mycket Samsung och Apple pendlar. Men det är som sagt var ändå lite historiskt, av två anledningar.
Den ena är en följd av Huaweis problem som följd av USA:s svartlistning av bolaget. Q2 2021 innebar Huaweis största intäktsras någonsin och det är nu hemmamarknaden som börjar vika. Istället är det nya mobilmärken som tar över: Xiaomi, Oppo och Vivo. Och att Xiaomi nu är nummer ett är om man så vill ett generationsskifte. Att de nya mobilbolagen tar över stafettpinnen från Huawei. Bolag startade de två senaste decennierna – alltså när Kinas techmotor på riktigt började varva igång.
Det andra är skillnaden i kurvorna mellan å ena sidan Apple och Samsung och å andra sidan Xiaomi. Där Samsung och Apple som sagt pendlar vilt så är Xiaomis uppgång rätt stadig. Sannolikt ett tecken på att Xiaomi lockar många förstagångsköpare till skillnad från de andra två som mestadels handlar om dem som uppgraderar eller byter operativ. Det i sin tur innebär säkerligen mycket tillväxtmarknader. Med andra ord: morgondagens konsumenter och internetanvändare.
Xiaomi Became Top Smartphone Brand Globally in June: Counterpoint
Xiaomi became the number one smartphone brand in the world for the first time ever in June 2021. The Chinese company sold the most smartphones in June and its sales grew 26 percent compared to the previous month.
Huaweis nya flaggskeppsmobil P50 saknar 5G på grund av sanktioner och chipbrist
Motvinden fortsätter för Huawei. Andra kvartalet 2021 innebar det största intäktsraset någonsin, där konsumentproduktssidan stod för nära nog hela tappet. När Huawei presenterar nästa generation av sin flaggskeppsmobil, P50, så är det en mobil som saknar ett numer allt viktigare införsäljningsargument: stöd för 5G.
Visst. 5G är än så länge inget som de flesta saknar. De flesta som köper en 5G-mobil kommer än så länge ha rätt liten nytta av det stödet. Men det är framtidssäkring, med tanke på att vi har våra mobiler allt längre. Om säg 3-4 år så lär 5G vara om inte uppkopplingsnorm så åtminstone betydligt mer vanligt än idag. Både vad gäller uppkopplingsmöjligheter och tjänster som drar nytta av den snabbare överföringen.
Anledningen till 5G-bristen är att Huawei likt andra tillverkare av uppkopplade prylar har svårt att få tag i tillräckligt mycket komponenter. Chip framförallt. Men situationen blir också än värre på grund av att USA:s sanktioner biter allt hårdare. Huawei har helt enkelt små eller inga möjligheter att göra affärer med företag som erbjuder 5G-chip, särskilt som det inte finns kinesiska bolag som än så länge kan erbjuda de avancerade chip som behövs. Hemmamarknaden, som tidigare tuffat på bra för Huawei, börjar därför också hacka betänkligt. Därav det stora intäktsraset.
Utanför Kina blir det inte bättre av att P50 dessutom säljs med Huaweis eget operativ HarmonyOS. Android utan Google-Android – eftersom Huawei inte får använda Googles teknik i sina mobiler på grund av USA-svartlistningen. Det i sin tur betyder inga förinstallerade Google-appar och, värst av allt, ingen tillgång till Google Play för att installera Googles appar. Ett värre problem än bristen på 5G-chip.
Ironiskt nog är det ett annat kinesiskt bolag som ser ut att ha gynnats mest av USA:s straff av Huawei: Xiaomi.
No Title
No Description