Tidigare idag var det så dags för Facebook att presentera sin egen kryptovaluta. En valuta det har spekulerats om ett rätt bra tag, spekulationer som tagit extra mycket fart senaste månaderna. Fanns alltså fog för allt spekulerande i år.
Och det vi pratar om är något som har potential att bli en världsvaluta. Inte internetvaluta. Betydligt större än så. En potentiell post-internet-valuta.
Vad innebär Facebooks valuta, hur kommer den fungera, vem är den tänkt för och varför gör Facebook det här? Det tänkte jag gå igenom här. Några av sakerna jag går igenom finns det mer fördjupande genomgångar av på andra ställen (som TechCrunchs ypperliga artikel), men jag kompletterar med några egna tankar längs med vägen.
Vad heter Facebooks kryptovaluta?
Valutan som lite inofficiellt kommer ha Facebook-loggan har fått namnet Libra. Fun facts: namnet ska stå på tre ben: en romersk måttenhet, den astrologiska symbolen som är grunden i rättvisans våg och tydligen lite fonetiska franskvibbar (ordet libre). De tre elementen ska kunna sammanfattas med: pengar, rättvisa och frihet.
När släpps Facebooks kryptovaluta?
Libra är tänkt att släppas under ”första halvan av 2020”. Men exakt vad det innebär återstår att se. Jag tror exempelvis inte att hela världen kommer att få tillgång till Libra samtidigt. Hösten kommer att att ägnas åt att reda ut alla ”buggar” i själva distributionsplattformen och sedan tror jag att det kommer bli som det brukar när Facebook gör saker: en stegvis uppskalning av vilka som får tillgång till Libra.
Varför släpper Facebook en egen kryptovaluta?
Frågar man Mark Zuckerberg så blir svaret att:
Libra’s mission is to create a simple global financial infrastructure that empowers billions of people around the world
Kevin Weil, Vice president of product på Calibra, är lite mer krass:
Weil says Libra becoming successful will have all sorts of positive ripple effects for all participants. ”You suddenly have billions of new consumers for any online service. Businesses today that operate in cash only, if they have access to a digital currency they have access to advertising platforms, including Facebook,” he says. ”There are meaningful side effects on Facebook’s business if Libra is successful.”
Förutom att han lyckas få in ordet ”meningsfull” så säger Weil att Calibra blir ett sätt för Facebook att driva användartillväxt genom att få ombord nästa miljard internetanvändare. Och mer specifikt: få dem att titta på annonser.
Sen har vi David Marcus, Facebooks chef för blockkedjesatsningar och därmed ansvarig för Libra, som går rakt på sak:
If more commerce happens, then more small businesses will sell more on and off platform, and they’ll want to buy more ads on the platform so it will be good for our ads business.
It’s all about the dum-di-dum-di-dum annonserna, stupid.
Och det är både Facebooks största styrka och största svaghet. Facebook tjänar pengar som gräs på sina annonser – men det är också det enda sättet som de vet hur man tjänar pengar på. Att Facebook rätt uttalat ser (Ca)libra som ett sätt att dra in folk till plattformen och tjäna pengar på annonsvisning är både rätt beklagligt och rätt förvånande kortsiktigt gammeltänk. Men så sitter Facebook också, som Google, galet hårt fast i gratisfällan. De gör några trevande försöka att börja ta betalt, men skrotar satsningarna och backar tillbaka till annonsfinansierat efter väldigt kort tid när saker inte får snurr.
Tyvärr misstänker jag att Facebook inte kommer lyckas särskilt bra den här gången heller. Ser framför mig hur de försöker ta ut transaktionavgifter från handlarna, lite som försäljningsavgiften på Instagram, men kommer förmodligen göra det kostnadsfritt att använda efter rätt kort tag. Förutom att det är konstigt att Facebook har så kort tåladmod på det här området när det är extremt envisa med att få upp användandet av funktioner som ökar annonstittandet. Hela Facebooks totala annonsberoende börjar så smått bli ett problem för företaget. Inte här och nu, men det är här och nu man måste börja ställa om sin verksamhet för att bredda intäktsbasen. Lex Apple.
Vad är Facebook Calibra?
Förutom att presentera Libra-valutan så meddelade Facebook också att man har startat ett nytt verksamhetsområde (eller dotterbolag, beroende på hur man ser på det): Calibra. Första stoppet för Calibra blir att ta fram en digital plånbok för Libra (Libra är alltså bara själva valutan, som kronan, medan Calibras digitala plånbok blir stället där pengarna förvaras och kan nås när man vill använda dem). Den funktionen kommer att bo i Messenger, WhatsApp och i en fristående app (tänk Swish).
Calibra blir Facebooks egen Libra-plånbok, men vem som helst (typ) ska alltså kunna skapa en egen. Även i privata nätverk.
Det finns ett antal väldigt intressanta detaljer här, om man läser mellan raderna.
1. Libra är en chattvaluta
Facebook-appen och Instagram nämns inte. Det här är alltså inte bara en (digital) kryptovaluta, det är, vad det verkar, en renodlad chattvaluta. Det i sig är ju inte helt nytt (Kik har haft en egen, typ, kryptovaluta ett tag), men det är oavsett intressant. Och också helt i linje med hur Facebook ser på framtiden – eftersom det är så trenderna ser ut: vi är inte längre intresserade av att dela allt med alla. Vi kommunicerar allt mer i mindre grupper – och chatten är navet. Med det inte sagt att det är en valuta som Facebook bara ser som avsedd för chattappar, men det är, på sätt och vis, en ”chat first”-valuta. Förmodligen den första.
2. Calibra kräver inget Facebook-konto
Det faktum att Calibra också kommer att komma som fristående app är i sammanhanget väldigt intressant. En stor trend just nu är att ta fram tjänster som kan fungera helt eller delvis frikopplat från sitt hemmaekosystem. Calibra som fristående app kan användas helt utan ett Facebook-konto.
Men det kan också betyda två andra saker: dels att Facebook, likt konkurrerande appar, tänker bygga upp en konsumtionsapp från ”the payment up” (betalappar blir allt viktigare i våra liv och dessa börjar bygga in den här typen av funktionalitet direkt i betalplattformen) men dels också att man riggar för en uppstyckning. Om (när) konkurrensmyndigheter bestämmer sig för att Facebook är för stort för allas bästa så blir skilsmässan inte så smärtsam. (Hela styrningen av valutan är lite en konstruktion i samma anda. Mer om det längre ned.)
3. Calibra är ett stort steg mot WeChat
I presentationen av Calibra konstaterar Facebook:
From the beginning, Calibra will let you send Libra to almost anyone with a smartphone, as easily and instantly as you might send a text message and at low to no cost. And, in time, we hope to offer additional services for people and businesses, like paying bills with the push of a button, buying a cup of coffee with the scan of a code or riding your local public transit without needing to carry cash or a metro pass.
Så, ja, Facebook ser förstås att Calibra ska bli en enstoppsshop för att göra, tja, allt. Likt kinesiska WeChat, där man nära nog kan göra allt utan att behöva lämna appen. Och med tanke på den… ljumna stämningen mellan Facebook och Apple så är det här förstås inte minst också ett stick mot iPhone-tillverkaren. Men det måste inte bara betyda att Calibra, eller snarare Libra, blir en konkurrent. Det mest troliga skulle kunna vara att de två företagen på betalområdet blir samarberenter (konkurrenter och samarbetspartners samtidigt. Behövde jag förklara den?) Mer om det senare.
4. Calibra ska ta fram ”finansiella tjänster”
Facebook börjar hela presentationen av Calibra med följande beskrivning:
Today we’re sharing plans for Calibra, a newly formed Facebook subsidiary whose goal is to provide financial services that will let people access and participate in the Libra network.
Här pratar vi förstås inte bara förutsättningsskapande och tekniska tjänster för att se till att valutaplattformen snurrar på som den ska. Vi pratar, likt det flera andra techjättar börjar med, att Facebook siktar på att erbjuda rena konsumenttjänster på det finansiella området, som olika former av krediter och lån. Kanske rentav försäkringstjänster.
5. Facebook siktar på bankverksamhet fullt ut (well, döh)
Calibra är alltså tänkt som en plattform för inte minst tillväxtländer. Som ett sätt att bland annat föra över pengar chattvägen. Mer specifikt konstaterar Facebook:
If you have an internet connection today, you can access all kinds of useful services for little to no cost — whether you’re trying to keep in touch with family and friends, learn new things or even start a business. But when it comes to saving, sending and spending money, it’s not that simple.
/…/
This is the challenge we’re hoping to address with Calibra, a new digital wallet that you’ll be able to use to save, send and spend Libra.
Vi noterar att ordet ”spend” finns med här. Två gånger. Men detsamma gäller för ”save”. Inte ”keep” eller något annat ord som kan indikera att vi pratar om en plånbok för kortare förvaring. Här pratar vi om att kunna ha sitt sparande i Calibra. Med ränta (ja, när sånt blir en grej igen).
6. Libra i Apple Pay?
Förhållandet mellan Facebook och Apple är som sagt lite… fnurrigt. Men såna detaljer behöver inte stå i vägen för affärsmässiga relationer. Framförallt inte i dessa digitaltider, där företag inte har det minsta problem att vara hårda konkurrenter, samarbetspartners eller ha kund/leverantör-förhållande samtidigt.
Facebook har, precis som Tencent (företaget som äger WeChat), en väldigt stor nackdel: man saknar hårdvaran. Så otroligt mycket av det vi gör idag sker i mobilen. Och där finns det i praktiken två företag som kontrollerar allt: Apple och Google. Förstås ännu mer på iOS-sidan eftersom Apple helt kontrollerar såväl hårdvara som mjukvara. Allt Facebook gör blir ett lager ovanpå iOS eller Android. Ett lager bort från total integration.
Eftersom Facebook knappast lär presentera en Facebook-mobil under Portal-flagg i höst (och eftersom väldigt få kommer ta med sig sin Portal för att blippa i tunnelbanan) så måste Facebook förhålla sig till detta oligopol. Men varken Apple Pay eller Google Pay har en egen valuta. De är tekniska lösningar som gör det möjligt för användaren att koppla den ”betalväxel” man önskar till respektive Pay-tjänst. I teorin skulle det alltså kunna gå att välja att Pay-appen i klockan ska dra pengar från en Calibra-plånbok istället för en vanlig banktjänst eller ett betalkort.
Jag tror till och med att det inte är särskilt osannolikt. Inte minst som Facebook skulle kunna rida på ytterligare ett lager säkerhet och anonymitet. Inte som ersättare för Calibra, men som komplement. Det är ingen slump att PayPal är en av grundarorganisationerna i sammanslutningen.
Hur funkar Libra?
Libra är en kryptovaluta, som Bitcoin. Till skillnad från Bitcoin (och de flesta kryptovalutor) så är Libra en så kallad stablecoin. Den är enkelt uttryck kopplad till ett underliggande värde, precis som en vanlig valuta.
Men till skillnad från många stablecoinvalutor så är Libra inte kopplad till exempelvis bara dollar eller guld utan till en ”korg” av bankdepositioner och korta värdepapper. Bland dessa finns valutor som dollar, brittiskt pund, euro, schweizerfranc och yen. Relationen på innehållet i korgen kan justeras över tid, så om ett underliggande värde sticker iväg eller rasar värdemässigt så kan den totala sammansättningen justeras för att få en stabil kurs för Libran. (Kort sagt, likt övriga stablecoin-valutor, för att inte få den våldsamma värdesväningar som drabbat inte minst just Bitcoin. Lite Zimbabwe-skottkärra över en sån kurs.)
En annan stor skillnad mot de flesta kryptovalutor är att den bara kan hanteras av ett antal ”noder”. Som det verkar, max hundra. Varje medlemsorganisation i The Libra Association (mer om det senare) måste bidra, bokstavligen talat, med hårdvara. Libras blockkedja ska vara byggd för snabba transaktioner (ett av de stora problemen med Bitcoin, förutom att det är en energiintensiv valuta, är att en transaktion tar 7 sekunder eller 15 sekunder för kryptovalutan Ethereum. Libra ska kunna hantera 1000 transaktioner i sekunden – vilket förstås är ett måste för att användas på den skala som Facebook tänker sig).
Det här uppnås bland annat då Libra bara kommer att hanteras av 100 ”noder” – en per medlemsorganisation. Det innebär att Libra till skillnad från de flesta kryptovalutor inte är ”öppen” och crowdsourcad. Den styrs rätt bokstavligen talat av medlemsorganisationerna. Det här är också något som kryptopurister redan har hunnit invända mot: det här är inte en öppen valuta i andan av den ursprungliga tanken med internet utan en betydligt mer styrd och kontrollerad valuta. Kort sagt sågar man Facebooks påstående att det är en decentraliserad valuta (typ decentraliserings-washande).
Och visst, på nästan alla plan är Libra att jämställa med en vanlig nationell valuta (eller euron) – på gott och ont, beroende på vem man frågar.
Vad är en libra värd?
Den faktiska enhet som man kommer att handla med i Libra är… libra. En libra är den minsta delen man kan handla med eller skicka. De tre wiggliga strecken i Libra-logotypen är också valutans ikon likt £ eller $. (Känns som att världens typsnittstillverkare har lite att göra nu.) Värdet på en libra ska vara i nivå med en euro, dollar eller ett brittisk pund, vilket alltså landar nånstans runt tio svenska kronor eller så.
Hur betalar man med Libra?
I dagsläget oklart, men de kommersiella organisationer som är med lär på ett eller annat vis ha med Libra som betalmöjlighet. På sikt om än inte från dag ett. Det har även talats om att det ska gå att ta ut Libra i vanliga bankomater, så Facebook siktar kort sagt på att valutan ska kunna användas som vilken valuta som helst. Online och offline.
Det som de flesta sannolikt kommer göra är att växla in sina libra (libror? Har vi någon från Facebooks språkavdelning här?) till en annan valuta. Men om det tar fart så lär libra stå på egna ben som betalmedel.
Det ska även gå att skicka pengar, helst via Facebooks chattappar förstås, och här är en av Facebooks stora införsäljingsargument (lite som varför företag ska använda WhatsApp istället för att skicka sms till kunder): mycket lägre kostnader vid överföring av pengar. Vilket osökt för oss över på:
Vem är Libra avsedd för?
Korta versionen: primärt inte oss i välmående länder. I presentationsmaterialet pratar Facebook om att erbjuda banktjänster till de 1,7 miljarder människor som idag saknar det. Det gränsöverskridande swishande som mycket avses sker förstås till och i tillväxtländer. Länder där mobilen än mer än här är livsnödvändig. Det är också därför som Libra ska fungera även i väldigt enkla mobiler.
Sen ser förstås Facebook gärna att precis vem som helst börjar använda Libra.
Hur tjänar Facebook pengar på Libra?
Inte alls. Libra ska nära nog vara kostnadsfri att använda. Den finns en transaktionsavgifit kopplad till användningen som tydligen ska vara liten. Den är primärt avsedd för att stoppa spammare eller andra som vill missbruka själva valutan. Många bäckar små gör att det kan bli väldigt dryt i långa loppet att okynnes-libra. Tanken är att det ska vara ett av verktygen för att motverka bedrägerier.
Som jag konstaterar ovan så kramar Facebook sina annonsintäkter så hårt att knogarna vitnar. Likt Google är annonser det enda sätt som Facebook vet hur man tjänar pengar på (för Facebook är det ju i praktiken bokstavligen talat så till hundra procent om man tittar på var intäkterna kommer ifrån). Men som synes finns redan tankar på att tjäna pengar via Calibra, den digitala plånboken, och andra tjänster som Facebook ser framför sig att de bygger ovanpå Libra-plattformen.
Blir väl lite upp till bevis för Facebook här, eftersom de som sagt misslyckats gång på gång med att tjäna pengar på sin icke-annonsverksamhet. Det enda övriga intäktssegment som Facebook redovisar, utöver just annonserna, är ”Payments and other fees”, ironiskt nog. Och det segmentet står för typ 0,1 procent av företagets totala omsättning. Och då inkluderar den posten också saker som hårdvaruförsäljningen.
Vad är The Libra Association?
Facebook har valt att leja ut styrningen till av valutan till en extern organisation: The Libra Association. Sammanslutningen ska vara en icke-vinstdrivande organisation som har fått Schweiz som sin hemvist. (Officiellt för att Schweiz har lång tradition av att vara neutral, men jag misstänker att landets bankväsende vägde tyngre. Mer specifikt: landets syn på banksekretess som, även när de luckrats upp något efter påtryckningar från resten av världen, fortfarande lägger rätt mycket locket på. Om man vill raljera: alltjämt ett mer polerat skatteparadis, där frågorna inte nödvändigtvis borrar lika djupt som på andra håll.)
Tekniken bakom blockkedjelösningen är open source och så, om man så vill, även styrningen. Alla organisationer som sitter med får en röst var i styrningen av valutan och det kostar 10 miljoner dollar för att få en plats vid runda bordet. Facebook själva siktar på att 100 organisationer ska ingå i TLA vid lanseringen nästa år. Vid presentationen finns 28 utöver Facebook själva – 28 ”grundarorganisationer”.
Som synes finns tunga finansiella spelare som Visa, Mastercard och PayPal men också andra typer av företag som Spotify, Uber, Lyft och Farfetch. Placeringen av organisationerna är säkerligen ingen slump. I toppen placeras Women’s World Banking och i botten ligger Facebook. Initiaivtagaren och företaget som byggt upp hele valutan.
Facebook har alltså bara en röst. Under resten av 2019 kommer företaget dock spela en ”betydande roll”. Jag misstänker att det nog landar i ett Android-scenario. En open source-plattform som till hög grad kontrolleras av Google. Däremot vill Facebook så långt som det är möljigt tona ner sin roll i Libra. Bra ur regleringsperspektiv. Det är också därför Facebook har valt att lägga Calibra som en ”seperate subsidary”. Ett eget bolag. Typ,
Vilka får vara med i The Libra Association?
Det är rätt höga krav på att få vara med. För kryptoinvesterare är miniminivån på tillgångar 1 miljard, blockkedjeföretag måste ha varit igång i minst ett år, kunna uppvisa väldigt hög säkerhet och ha minst 100 miljoner dollar i tillgångar. Företag måste kunna bocka för två av tre förutsättningar: minst 1 miljard dollar i marknadsvärde, 500 miljoner dollar i ”customer balances”, nå 20 miljoner människor per år eller ”erkännas som ett topp 100-företag” enligt något erkänt index på det här området.
Dessutom finns det begränsningar på antal medlemmar inom olika kategorier, för att inte få för stor övervikt. Som syns i medlemsbilden ovan så kan även icke-vinstdrivande organisationer vara med, som akademiska institutioner.
Alla dessa förutsättningar är det Facebook som har bestämt. Det är även Facebook som kommer att utse den som blir ordförande för organisationen. Så även om Facebook bara kommer bli en av spelarna runt Libra-bordet så är det Facebook som helt och hållet har riggat bordet. Det är som synes även höga ekonomiska krav för att köpa sig en biljettt för de flesta som vill vara med. Hur man vrider och vänder på det så kommer Libra till största del vara en valuta backad och styrd av kommersiella jätteföretag.
Kan man lita på att Facebook inte kommer att göra något fuffens med användarinformationen?
Nej, förstås inte. Det kan hända saker. Men hej, vi kan ju börja med att titta på storbankerna som spelar enarmad bandit (med banditer, bokstavligen talat) med spararnas pengar. Sååååå… there’s that.
Däremot kommer det vara rätt vattentäta skott mellan övriga Facebook och Calibra. Facebook är också nog att poängtera att inget i användandet av Calibra kommer att påverka Facebooks övriga plattformar. Kort sagt kommer transaktionsdata inte skickas till Facebook, nyhetsflöden och annonser kommer inte baseras på Calibra.
För att kunna registrera sig för ett Calibra-konto kommer det krävas att du kan visa upp ett nationellt ID-kort eller liknande, för att bevisa din identitet.
Hur ska Libra regleras?
Där har vi den riktiga 10 miljonerkronorsfrågan. Ingen vet. Det har redan hunnit komma utspel både från politiker inom EU och politiker i USA att valutan måste regleras hårt. Eller åtminstone få rätt hård översyn. Problemet är dock att en sån här satsning av den här storleken inte har gjorts tidigare. Och som konstateras är alltså Libra varken en helt användarstyrd valuta eller en valuta kontrollerad av nationella centralbanker. Tittar man på medlemsorganisationerna så finns det heller inga nationella organ med. Att se vad som händer på sikt. Att befintliga, nationella lagstiftare inte får vara med och leka ökar förstås kraven på översyn och reglering.
Det är heller inte så konstigt. Vi pratar om pengar. Vi vet hur det kan gå när stora kommersiella företag gör lite som de vill med spararnas pengar – och sedan förväntar sig att skattebetalarna ska städa upp efteråt. Facebook har lovat att de kommer ersätta dem som förlorar pengar av någon anledning (som bedrägeri). Men vi pratar om en open source-valuta, som vem som helst kan bygga tjänster kring. Det är inte alls säkert att andra har samma generösa policy. Om Facebook och andra dessutom börjar bygga finansiella tjänster – vad händer då? Kan Facebook förvänta sig få tillgång till den statliga insättningsgarantin? (Nu tror jag inte riktigt att Facebook behöver det, men ni fattar.)
Regleringen och kontrollen sköts i praktiken alltså av The Libra Association och den ska vara förbunden att följa de regelbverk som gäller kring finansiella institutioner. Om det sedan kommer bli det som gäller i Schweiz eller lokalt blir en annan fråga.
Så hur tror du att det kommer att gå för Libra?
Jag tror att det i det korta perspektivet (de närmaste kommande åren) inte kommer hända särskilt mycket alls. Bara för att man har en potentiell användarbas på över 2 miljarder människor så betyder inte det att särskilt många kommer att hoppa på tåget. I vår del av världen kommer det finnas få behov av att använda en Facebook-valuta. Swish behöver inte vara särskilt oroliga heller.
På sikti blir det däremot väldigt spännande att se vad som kan hända. Och det kommer inte vara valutan i sig som kommer vara det intressanta utan förstås de tjänster som byggs ovanpå. Kommer Facebook göra som de brukar göra när de släpper något nytt – slänga högvis med subventioneringspengar på Libra för att få upp användningen? Kickback och rabatter om man väljer Calibra och Libra? Och som jag varit inne på – integrationer med andra plattformar och betaltjänster?
Libra är ett jättespännande initiativ. Ett experiement att följa noga. Men det är trots allt just ett experiment. Regleringshot är ett betydligt mindre hot mot Libra än ointresse från användarna. WhatsApp kommer bli den absolut viktigaste kanalen för att Libra ska få snurr på riktigt, att man ger ett betalmedel och en betalkanal för dem som helt saknar det (ingen slump att Calibra-loggan på minner om just WhatsApps). Men Google skulle kunna erbjuda en tjänst med kostnadsfria pengaöverföringar djupt integrerat med en Android-plånbok. Får en sån fart lär Facebook inte ha något alternativ än erbjuda integration i WhatsApp.
Det kan också bli det stora genombrottet för kryptovalutor – men inte heller det är en garanti att Libra i sig kommer explodera.
Men oavsett. Ett väldigt spännande initiativ som har väldigt många förutsättningar att faktiskt komma någon vart. Som ett betalmedel för en värld bortom dagens internet.