Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
- Del 1: Sociala medier
- Del 2: Sök/SEO, Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier, IoT – internet of things, AR/VR
Bekvämlighetsekonomin
Hungry house – ett anti-ghost kitchen ghost kitchen
Vad kommer efter ghost kitchens? Precis. Anti-ghost kitchen ghost kitchens. Förstås.
Vad pratar jag överhuvudtaget om här? Ett ghost kitchen, eller spökkök som jag gillar att säga, är ett (restaurang)kök som bara är till för mat som beställs online och levereras till kund, eller möjligen hämtas upp av kunden. Det är alltså inte ett kök som har en lokal där man kan sitta och äta maten man har beställt och köpt. Det kan till och med vara så att en spökkökslokal kan inhysa flera kök som lagar mat åt olika företag. Kitchen as a service – att du alltså kan starta en fullständig restaurang genom att hyra kökslokalen, fixa samarbete med leveransföretag och ha en app (eller ingå i en app) där kunder kan beställa maten de vill ha.
Men enligt Kristen Barnett, grundaren av Hungry House och med ett förflutet i spökköksföretaget Zuul, så har spökköksexplosionen också betytt att det har tummats på saker som kvalitet och transparens. Skräpmatsskräpmat. Det vill alltså Hungry House ändra på och då är man anti-någonting. För det ska man vara i de lägena.
Mer specifikt så innebär det här att Hungry House ska ha tajtare kontroll över det som finns i maten. Men ”transparens” innebär också att Hungry House kommer ha ”en fysisk disk där människor faktiskt kan beställa maten, se köket och se teamet”.
Så ett anti-ghost kitchen ghost kitchen är alltså typ… Sibylla. The more things change etc.
Att korvmojen skulle bli det svartaste svarta 2022 hade jag inte väntat mig.
Kristen Barnett Launches Hungry House, an ’Anti-Ghost Kitchen’ Ghost Kitchen
It seems a day doesn’t go by nowadays without a new ghost kitchen concept popping up. While all that growth can be exciting, the ghost kitchen land grab has its downsides, at least according …
Mobilt
Huawei försöker på nya sätt runda USA:s svartlistning
Under förra året knoppade Huawei av sitt budgetmärke Honor som ett fristående bolag. Varför? Som ett försök att rädda den delen av verksamhet från att kollapsa på samma sätt som Huaweis egen mobilförsäljning. Bakgrunden är förstås USA:s svartlistning av Huawei, på grund av att USA hävdar att det finns intima kopplingar mellan Huawei och den kinesiska militären, som gjort att Huawei inte har kunnat köpa avancerade mobilchip från västföretag eller använda Googles tjänster i sina mobiler. Nu tänker Huawei försöka göra en repris på Honor-affären, för att rädda Huaweis kvarvarande konsumentverksamhet.
Planen den här gången är att licensiera sin smartmobilteknik till befintliga partners som inte omfattas av svartlistningen. I gengäld så ska dessa företag kunna köpa de komponenter som Huawei själva inte kan få tag i. Mobiltillverkningsmotsvarigheten till penningtvätt om man så vill.
Och… det blir intressant att se hur USA kommer att reagera. Bara häromdagen så skärpte Biden-administrationen sanktionerna mot ZTE och just Huawei, så det lär inte bara ses med blida ögon. Jag misstänker att även Honor hänger löst om de får för sig att göra en större push in i USA. USA misstänker då nog att det är lite sisådär med de vattentäta skotten mellan Honor och det förra moderbolaget. En misstanke som nog stämmer rätt väl.
Huawei Has a New Plan to Circumvent the U.S. Trade Ban | Digital Trends
Huawei is seeking partnerships with several companies in a move to circumvent U.S.-imposed sanctions.
Ekonomi och finans
Amazon slutar acceptera brittiska Visa-kort i början av 2022
Ännu en beef på techområdet. Mellan två av världens jättar på sina respektive områden. Ja, de största till och med. Amazon kommer att sluta acceptera brittiska Visa-kort från och med 19 januari.
Amazon motiverar det med att Visa har jackat upp sina avgifter till orimliga nivåer, något som Visa i sin tur hävdar beror på Brexit (because allt går att skylla på Brexit – även om det i det här fallet känns lite… långsökt). Oavsett vilket så tänker Amazon säga nu-uh till Visa i Storbritannien efter julhandeln – ja, om de två företagen inte kan komma överens om en lösning som gör båda nöjda(ish).
I sig egentligen ingen jättehistoria, trots att det handlar om två giganter. En e-handlare ändrar i de betalsätt som accepterar.
Hade det varit någon annan betalningsförmedlare så hade det nog blivit mer liv än vad det nu lär bli. Men nu pratar vi om att Amazon alltså stryper ett betalningssätt, ett väldigt vanligt sådant, för sina kunder för att de vill få bättre villkor. Lägg till att Amazon allt mer satsar på helt egna betallösningar så börjar vi komma väldigt nära sånt som konkurrensmyndigheter är väldigt intresserade av.
Jag misstänker att det är Visa som viker först i chickenracet. Kortsiktigt är det Visa som har mest att förlora, inte minst som Amazon kan få feeling och stoppa Visa på fler marknader. Men kommer vi dit så är det istället Amazon som riskerar att drabbas hårdast. Det kan bli en väldigt tacksam present till regleringsivrarna.
Amazon says it will stop accepting UK-issued Visa credit cards on January 19th | TechCrunch
Amazon has escalated its fight with Visa: Starting on January 19th, 2022, the e-commerce giant will stop accepting Visa credit cards issued in the UK.
Paytms börsnotering blir den största någonsin i Indien, men aktien tokrasade första dagen
Indien är sannolikt det land som under 2020-talet kommer bli det Kina var under 2010-talet: världens hetaste tillväxtmarknad. Ett bevis på det är de allt större kapital som kastas efter indiska startups – och techinvesteringar i landet överlag. I veckan blev det dags för ett nytt börsnoteringsrekord i landet, när indiska Paytms intåg på börsen blev den största någonsin i Indien. Paytm tog in totalt 2,5 miljarder dollar i noteringen, vilket gjorde att företaget inledde sin börsresa med en värdering på 14,2 miljarder dollar. Men västerländska och kinesiska mått mätt inte särskilt imponerande, men desto större i Indien.
Betalplattformen Paytm är också ett bra bevis på just hur utländska bolag snudd på springer benen av sig för att ta del av den indiska kakan när landet kommer allt närmare en bred medelklass. Bland Paytms backare hittar vi Berkshire Hathaway, kinesiska fintechbolaget Ant Group och japanska supertechinvesteraren Softbank.
Men allt var inte frid och fröjd. Analytiker har pekat på att Paytm redan har börjat se avmattande tillväxt samtidigt som konkurrensen inom betalområdet hårdnar för varje dag som går. Ja, och de går fortfarande med förlust med mål att nå break even 2023 – men det är ju närmast normalläget för startups som hoppar in på börsen. Och själva premiärdagen blev allt annat än en klang och jubelfest när kursen ganska omgående rasade 25 % från noteringskursen. En fjärdedel av börsvärdet dansade alltså ut till vänster.
Men med det sagt så kommer de indiska bolagen att bli allt vanligare när vi pratar tech. På samma sätt som namn som Alibaba, Tencent och Bytedance numer är snudd på vardagsmat för alla som är intresserade av den digitala utvecklingen så är det inte omöjligt – till och med troligt – att vi kommer att kasta oss obehindrat med indiska technamn när det är dags för nästa decennieskifte.
Paytm Shares Plunge in India’s Market Debut
Shares tumbled an estimated 25 percent in Paytm’s trading debut on the Bombay Stock Exchange, with shares trading at ₹1,614 hours after opening at ₹2,150.
Unity köper Weta Digital
Ännu ett rätt stort köp i den digitala världen. I den digitala spelvärlden, närmare bestämt. Spelmotorn Unity köper visual effects-bolaget Weta Digital för 1,6 miljarder dollar.
Unity har, likt Epic Games Unreal Engine, en spelmotor som redan används som bas i en drös spel. Nu förstärker företaget alltså produktportföljen med en studio som fokuserar på effekter framförallt i film. Och det är inte vilken studio som helst: Weta Digital medgrundades av Lord of the Rings-regissören Peter Jackson och företagets teknik har förutom den trilogin också använts i storfilmer som Avatar och Shang-Chi.
Och ja. Någonstans här kan vi peta in ordet ”metaverse”.
Unitys kortsiktiga plan är förstås att beefa upp sitt spelerbjudande och kunna erbjuda ännu mer levande spelmiljöer. Rätt bokstavligen. Men mer långsiktigt så stannar Unitys ambition garanterat inte här. Det Unity siktar på för framtiden är just det nu så trendiga metaverse-tåget. Alltså virtuella världar bortom bara spel. Ja, och förmodligen också bortom bara det digitala.
Att den digitala världen känns och ser ut ännu mer som den fysiska och att de digitala inslagen i den fysiska världen än mer suddar ut gränsen mellan det digitala och det fysiska.
Unity’s biggest acquisition ever | TechCrunch
Hi friends! Greg here. You might remember me from such hits as ”Greg takes over Lucas’ newsletter while he’s on vacation.” Now we’re back with ”Greg takes
Google Pay gör en Klarna och låter handlare bygga butiker inuti betalappen
Googles betalplattform Google Pay lägger till stöd för Hinglish i Indien. Tydligen en mix mellan engelska och hindi. Hade ingen aning om att var en egen ”dialekt”. Men dessutom så gör Google en annan grej som mer långsiktigt är större: de gör en… Klarna.
Ja, eller en mashup mellan Klarna och Shopify. Och lite det som Meta håller på att bygga upp i WhatsApp. Google låter nu de handlare som vill sätta upp sin egen webbshop direkt inuti Google Pay. Istället för att bygga en egen sajt, finnas i en större marknadsplats eller hos exempelvis just WhatsApp så kan handlare låta kunderna titta på produkterna och handla – på samma ställe.
Nu lär det inte handla om ett antingen – eller för handlarna. Google Pay lär bli ytterligare en kanal, inte den enda kanalen. Men däremot är det ännu ett bevis på att betalplattformarna helt håller på att ställa hela den digitala köpresan på ända.
https://techcrunch.com/2021/11/17/google-pay-to-add-hinglish-support-in-india-enable-merchants-to-create-digital-storefronts/
Bytedances omsättning kan öka 60 % till 63 miljarder dollar 2021
Hur mycket tjänar TikTok-ägaren Bytedance? Ja, det vet vi inte, eftersom bolaget till skillnad från alla de stora västerländska sociala medierna inte är börsnoterade. Mindre insyn i siffrorna alltså. Men det hindrar förstås inte från spekulationer – och uppgifter från de sedvanliga ”källorna med insyn”.
De sistnämnda, eller en kombination av de sistnämnda och lite vilt spekulerande, säger att Bytedances omsättning för 2021 kan landa på 63 miljarder dollar, en ökning på 60 % jämfört med 2020. En milt sagt respektabel ökning – men samtidigt långsammare ökningstakt än förra året när Bytedances omsättning dubblerades.
Men då ska vi komma ihåg att 2020 förstås var ett väldigt knasigt år, där alla företag som bedrev verksamhet som gynnades av att människor tvingades sitta hemma dopades ordentligt. Dessutom är det naturligt att företag som växer ser en avmattning i tillväxttakten.
Det ser alltså inte ut att gå direkt dåligt för Bytedance, trots att Kina i år har jagat landets techbolag med regleringsblåslampa. Men om vi tar de avmattande siffrorna i kombination med andra uppgifter som dykt upp i veckan – att användartillväxten för TikToks kinesiska systerapp Douyin också börjar mattas av rejält – så hamnar situationen i ett lite annat ljus.
Att Kina är den marknad som tillväxtmässigt viker sig först när det gäller användare är inte så konstigt. Penegrationen är högst där. Men när användartillväxten sackar så gäller det att bli bättre på att tjäna mer pengar på de befintliga användarna. Och även där kan det alltså börja plana ut.
Visst. Vi ska inte dra allt för stora växlar på det här, särskilt som det är rätt osäkra siffror som är basen. Men det är oavsett något att hålla ögonen lite på. TikTok känns som en ostoppbar framrusande maskin just nu, men det kan alltså vara så att tillväxtkurvorna bryts tidigare än väntat.
TikTok owner ByteDance to post 60 per cent revenue growth in 2021: report
TikTok parent ByteDance is expected to post a 60 per cent rise in gross revenues this year on the back of strong advertising sales from its domestic apps Douyin and Jinri Toutiao.
NFTfi gör det möjligt att använda NFT:er som säkerhet vid lån
Ännu ett intressant användningsområde för och kring NFT:er. Sydafrikanska NFTfi gör det möjligt att använda NFT:er som säkerhet vid lån.
NFT är den teknik som är tänkt att göra det möjligt att sälja digitala föremål i begränsad upplaga på samma sätt som fysiska prylar. Och därmed också göra att enskilda digitala exemplar värda pengar. I fallet med NFTfi så ska användare alltså sedan kunna kapitalisera på sina digitala föremål när det är dags att låna pengar.
Krasst talat så är NFTfi en digital pantbank. Du lånar ut dina NFT:er till NFTfi som säkerhet för pengarna du lånar. Så länge som du betalar tillbaka ditt lån i tid så får du tillbaka din NFT-säkerhet, annars tillfaller NFT:n den som lånar ut pengarna. Vi pratar med andra ord inte om att du kan ta dina NFT:er under din digitala arm och knalla in hos Handelsbanken när det är dags att skaffa bolån. Än.
Men det är förstås en fullständigt självklar utveckling, i takt med att våra liv blir allt mer digitala. Att inte bara fysiska föremål och traditionella värdepapper räknas in i någons förmögenhet rent formellt, utan även ”nya” digitala format.
https://techcrunch.com/2021/11/16/south-africas-nftfi-raises-5m-so-people-can-use-their-nfts-as-collateral-for-loans/
Riskkapitalet växer snabbare i Indien än i Kina
Ett rätt intressant – och talande – diagram. Riskkapitalinvesteringarna i Indien är fortfarande långt efter siffrorna för Kina, mindre än en tredjedel så stora till och med. Men däremot så är tillväxttakten högre i Indien än i Kina. En fördubbling senaste året i Kina är förstås en väldigt respektabel siffra, men för Indien så är ökningen nästan 50 % mer.
Jag har flera gånger pratat om att Indien kommer att bli (och egentligen redan är) för 2020-talet vad Kina var för 2010-talet: den absolut hetaste tillväxtmarknaden. Här är ännu ett bevis på det.
Vi kan nog anta att alla som är intresserade av den globala digitala utvecklingen vid nästa decennieskifte rätt obekymrat kommer att kunna droppa indiska techbolag och startups på samma sätt som vi idag slänger oss med kinesiska. Och vi kan nog också anta att flera stora tjänster som är vardagsmat för oss kommer ha indiska rötter då.
Övrigt
Google går med på ett femårigt avtal för att betala för AFP-nyheter i hela EU
Nytt, rätt historiskt avtal för Google. Ett femårigt avtal där Google går med på att betala för AFP-nyheter.
Grunden är förstås EU:s upphovsrättsdirektiv från 2019 som nu till sist börjar omvandlas till nationell lagstiftning i allt fler länder. En del i direktivet handlade just om att de stora plattformarna (läs: Facebook och Google) måste ersätta publicister för de nyheter som aggregeras och delas hos plattformarna. Även Australien klubbade en liknande lag i början av året och det börjar bubbla på liknande sätt på allt fler håll i världen.
Som svar på det så har Facebook och Google kommit överens med allt fler medieföretag om att betala för deras nyhetsinnehåll. Avtal som Facebook och Google hopppas ska kosta dem mindre än att tvingas betala för ALLA publicisters innehåll. Vill man vara elak kan man konstatera att de hoppas köpa de stora publicisternas tystnad – samtidigt som Facebook och Google ställer motkrav på att nyhetsinnehållet ska vara paketerat på ett visst sätt för att kunna fungera i respektive plattforms egna nyhetstjänster.
Det sistnämnda lär säkert fortfarande vara en stor del av AFP-avtalet, men det finns en rätt stor skillnad jämfört med de tidigare avtal som Google (och Facebook för den delen) har slutit: det omfattar hela EU. Istället för att jiddra med lokala medieföretag så har det nu blivit ett avtal för alla medlemsländer.
Visst. Det funkar ju bara för en rätt liten del publicister, eftersom de flesta är landsspecifika. Men det är oavsett ytterligare ett steg fram mot ett slags fredsavtal mellan Facebook, Google och nyhetsföretagen. Ja, eller åtminstone någon form av vapenstillestånd.
https://news.yahoo.com/google-agrees-5-deal-pay-212928887.html
Problem med Google Cloud drog ner Spotity, Snapchat, Etsy och Discord
Det känns lite som att stora haverier bland stora onlinetjänster allt mer börjar bli vardagsmat. I veckan var det dags igen. Bland tjänsterna som fick problem eller helt slutade att fungera fanns Spotify, Snapchat, Etsy och Discord. Och även den här gången så var det inte någon form av hackerattack, utan någon som drog ur sladden. Den här gången ur Google Cloud, som var hem för de drabbade tjänsterna. ”Nätverksproblem” var den officiella förklaringen från Google.
Det som förstås är ironiskt med det här är att internet mer eller mindre byggdes precis för att undvika att sånt här skulle kunna hända. Att om en enda nod går ned så ska inte resten sluta fungera. Men i takt med att de stora techbolagen har blivit allt större – och dels satsat allt mer på just molntjänster och dels börjat sitta ihop med ungefär allting – så verkar det här nu bli allt vanligare. Och vi pratar om haverier som dessutom är långt mycket större – och som är betydligt mer långtgående – än något som de som skapade internet förmodligen hade kunnat föreställa sig.
Google Cloud outage takes down Spotify, Snapchat, Etsy and more sites (updated)
It’s like the universe is telling you to stop binging true crime podcasts.
Substack når 1 miljon betalande användare
Nyhetsbrevstjänsten Substack nått en ny milstolpe: 1 miljon betalande prenumeranter.
Nu kanske 1 miljon kanske inte känns som en himlastormande stor siffra med tanke på att vi är vana vid Facebook-nivåer, men för ett år sedan ungefär så här dags så var totalen 250 000. En fyrdubbling på ett år är inte fy skam.
Nyhetsbrevet seglade upp som en milt sagt otippad kandidat till priset som 2021 års hetaste format. Även här var det pandemin som var den främsta anledningen, när innehållsskapare tvingades se sig om efter nya sätt att tjäna pengar. En dopning som alltså verkar ha hållit i sig hela 2021.
Med det sagt så är Substack fortfarande en rätt liten spelare. Det är liksom ingen slump att Twitter (och säkert någon till) försökte köpa Substack för ett år sedan. (För Twitter så blev det istället uppköpet av Revue som fick bli nyhetsbrevsbasen.) Med tanke på att i princip alla de stora onlineplattformarna – till och med Google Drive märkligt nog – numer erbjuder någon form av nyhetstbrevstjänst så kommer konkurrensen framöver inte direkt att minska.
Newsletter start-up Substack hits 1m subscribers
Many top journalists have left legacy media to go it alone on publishing platform
Apple börjar sälja verktyg och delar till privatpersoner som vill reparera sina Apple-prylar själva
Ett lite… oväntat drag från Apple. De gick i veckan ut med nya satsningen Self Service Repair, som är ganska exakt vad det låter som. Apple börjar tillhandahålla delar, verktyg och manualer för att kunna reparera iPhones (12 och 13 till att börja med, men kommer även breddas till exempelvis Macar). Det största här? De är en tjänst som vänder sig direkt till konsumenter. Den som vill reparera sin trasiga mobil själv kan alltså göra det.
Schyrrans av Apple! Ja, fast förstås med en rätt stor baktanke.
Right to repair-initiativ blir allt vanligare – alltså att (teknik)prylar i betydligt högre utsträckning än idag ska gå att reparera när de går sönder. Utan att det kostar lika mycket som att köpa en ny pryl.
Apple är väl medvetna om att… inte jättemånga totalt sett kommer vilja försöka laga sina prylar själv. Inte ens om de får allt de behöver hemskickade till sig. Men det gör ändå att Apple kan peka på att de (ja, i alla fall enligt Apple själva) lever upp till kommande lagstiftningar om rätten att laga sina prylar.
Om det fortfarande visar sig vara sjukt meckigt att reparera sin Apple-pryl om man inte vill betala massor för att låta en verkstad göra det? Tja, inte Apples problem. Det finns ingenjörskurser på KTH.
Apple announces Self Service Repair
Apple parts, tools, and manuals – starting with iPhone 12 and iPhone 13 – available to individual consumers.