Etikett: Unity

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans IoT - internet of things Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 2 2024 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

IoT – internet of things

Amazon lanserar öppen standard för att dela innehåll trådlöst

Intressant nytt intitiativ från Amazon: Matter casting. Ett sätt att trådlöst dela innehåll mellan enheter, som att ”kasta upp” innehåll från en mobil till en TV. En motsvarighet till Apples Airplay eller Google Chromecast, alltså.

Funkar för Amazons enheter, eller egentligen bara för Echo Show 15. Men stöd för fler enheter ska komma.

Men det mest intressanta är att lösningen bygger på en öppen standard: Matter (därav namnet). Det är en sammanslutning/standard som backas av en hel massa stora techbolag. Som just nämnda Google och Apple.

Tanke är att Matter ska göra det enklare att bygga uppkopplade prylar för hemmet, i och med att det är en standard som i princip vem som helst kan bygga in. Istället för att ta fram en egen lösning eller förlita sig på en ”stängd” lösning som Airplay och Chromecast.

Att Amazon gör det här beror förstås på att de inte redan har en stängd standard som används flitigt. Men det är helt klart ett intressant drag. Inte så att Apple eller Google kommer att överge sina respektive lösningar i morgon för att istället förlita sig på en öppen och gemensam standard, men när ett stort techbolag nu tar det här steget så är det en liten bit på vägen.

Amazon is trying to fix content casting with an open standard

Amazon is bringing Matter casting to the Prime Video app to allow for streaming content from your phone to your Fire TV or an Echo Show 15 smart display.

Starlink lanserar sitt första rymdabonnemang för vanliga mobiler

Ännu en fjäder i hatten för Elon Musks rymdbolag SpaceX. Inom kort ska företagets Starlink-tjänst börja testa rymdmobilnät. Ja, ett rymdmobilinternet som inte ska kräva specialanpassade mobiler.

Det här möjliggörs genom att SpaceX nu har skjutit upp sina första sex satelliter som har den här typen av uppkoppling som syfte. Och till skillnad mot Starlinks vanliga abonnemang (och de flesta/alla andra liknande tjänster antar jag) så krävs det alltså inte särskild hårdvara stor som en traktor för att få den att fungera (eller i alla fall något som är betydligt större att kånka med sig än de flesta tycker känns kul).

Föga förvånande pratar vi dock inte om ett abonnemang för den som tycker att nuvarande 5G-operatör är lite seg och vill uppgradera. Precis som Starlinks tjänster överlag så är huvudsakligt fokus inte att konkurrera med befintliga, vanliga mobilabonnemang, utan att erbjuda internet (och vanlig röstuppkoppling, för den som fortfarande använder sin telefon för att prata med andra) där det finns vita uppkopplingsfläckar på planeten.

Det är alltså ungefär det som de senaste iPhone-modellerna erbjuder som nödtjänst. Vilket också är en stor del av Starlinks syfte. Det innebär med andra ord inte att vi pratar om gigabitfiber. Planen är att det ska bli möjligt att skicka textmeddelanden (ironiskt nog typ… FKA Twitter-korta) när abonnemanget öppnar under 2024, följt av röst- och datastöd nästa år.

Ingen svensk operatör finns med i listan över de som först kommer att erbjuda stöd, så det återstår väl att se när det kan bli aktuellt för oss här hemma.

Och det mest intressanta blir förstås om det kommer bli samma fördröjning som via satellittelefoner.

Starlink launches first ”cellphone towers in space” for use with LTE phones

T-Mobile field tests begin soon-texting to be available before voice and data.

Första textmeddelandet skickat via SpaceX:s rymdinternettjänst Starlink

En liten, stor händelse. Det första textmeddelandet har nu skickats via Starlink, Elon Musk-ägda SpaceX:s rymdinternettjänst.

Tidigare i veckan skickade SpaceX upp sina första satelliter som är tänkta att utöka Starlinks funktionalitet till att också omfatta vanliga mobiler. Kort sagt att det ska gå att kommunicera via Starlink-abonnemang, utan behov av annan hårdvara än en vanlig mobil (till skillnad från de ordinarie Starlink-abonnemangen som kräver att användaren har en fysisk basstation). Och nu har det första textmeddelandet alltså skickats via dessa satelliter.

Tjänsten har blivit möjlig tack vare ett samarbete med internetoperatören T-Mobile, som alltså är den som i praktiken erbjuder funktionen. SpaceX står ”bara” för själva satelliterna, till skillnad från de vanliga Starlink-abonnemangen. Men trots att det är en kommersiell operatör inblandad så är inte tanken att den nya funktionen ska konkurrera med vare sig andra operatörer eller andra T-Mobil-abonnemang.

Precis som det som alltid varit den huvudsakliga utgångspunkten för Starlink så handlar det snarast om ett komplement till vanliga abonnemang. Tanken med Starlink är att de ska erbjuda internetuppkoppling där det inte finns i dagsläget. Som mitt ute i ingenstans. Vi pratar alltså snarast om ett ”nödabonnemang” snarare än en ersättare till 5G.

För tillfället, åtminstone. Textmeddelandefunktionaliteten kommer att rullas ut under 2024 och kompletteras med stöd för röst- och datatrafik under 2025.

SpaceX and T-Mobile send the first text messages from orbiting Starlink satellites

SpaceX sent and receive its first text messages sent via T-Mobile using its D2C (direct-to-cell) Starlink satellites launched just over a week ago.

Google Assistant förlorar rätt många funktioner

Ett lite oväntat beslut från Google. Google Assistant förlorar en rätt lång rad funktioner.

Enligt Google så ska det vara funktioner som inte används särskilt mycket (för dig som är intresserad finns hela listan i artikeln här nedan) och det kan säkert stämma. Men det finns ett övergripande mönster här: Assistant tappar rätt många funktioner som gör att röstassistenten kan utföra ”externa” uppgifter. Som att styra saker.

Beskedet om funktionsnedskärningarna kom ungefär samtidigt som Google gick ut med att att de sparkar uppemot 1000 människor som arbetar med just Assistant. Det två sakerna lär definitivt hänga ihop. Att det alltså handlar om en ambitionssänkning när det kommer till satsningen på Assistant.

Vi kan tänka oss att Google istället har knuffat över rätt mycket resurser till Bard och de allmänna AI-satsningarna. Because AI.

Frågan är nu vad ambitionsförändringen kan innebära. Om Assistant är på gång att helt fasas ut till förmån för Bard eller om Google tar ett steg tillbaka kring Assistant medan de funderar på hur det kan förbättra sin röstassistent med företagets nya AI-skills.

Google Assistant Is Losing a Bunch of Features

Google has announced that it will remove 17 features from Google Assistant. This includes asking for more information about your contacts, managing recipes easily, and playing audiobooks with voice commands, apart from many other features. This news comes after Google laid off hundreds of people, including some who worked in the Assistant team.

 

Mobilt

Tillväxten för appekonomin tog fart igen 2023

Förra året var som bekant ett misärår. På många sätt ännu värre än misäråret 2022. Men på ett område så verkar det ha tickat på uppåt: appekonomin.

Det är appaanalysföretaget data.ai som har tittat på sina siffror och kommit fram till att nedladdningsutvecklingen har hållit i sig – att nedladdningarna i stort är oförändrade i antal jämfört med 2022 – men att de pengar som vi användare la i appar tog fart igen efter att ha backat till minus ut 2022.

Nu var det däremot ingen spikrak kurva upp heller för intäkterna. 171 miljarder dollar innebar 3 % mer än föregående år. Men 2021/2022 så dippade siffrorna för första gången, så det är åtminstone en vändning till tillväxt igen.

Nu lär väl 2022-siffrorna delvis ha dragits med post-pandemi-utmaningar när det kommer till jämförelsetal. Att 2021 med andra ord fortfarande var ett år som var covid-dopat när det kommer till alla företag och tjänster som gynnades av hemmasittandet. Så 2022 var snarare ett justeringsår tillbaka till normala nivåer och en normal tillväxtkurva. Rensat för pandeminpuckeln så är det inte omöjligt att det blivit tillväxt även för 2022 jämfört med året före.

Men börjar vi dyka ned i olika segment så ser vi några andra saker. Intäkterna via inte-spel-appar ökade med betydligt mer respektabla 11 %. Inte minst drivet av att TikTok förra året blev den första icke-spel-appen att nå en livstidsintäkt på över 10 miljarder dollar. Dessutom en av få appar som överhuvudtaget har nått hit, spel eller inte.

Och i den här kategorin fanns förstås även en annan kategori appar som växte ordentligt 2023: AI-appar. Ett område där vi bevisligen gärna lägger pengar. Åtminstone när det kommer till de skapande AI-lösningar ChatGPT blev startpunkten för.

App economy recovered in 2023, with $171B in consumer spending, but downloads were flat | TechCrunch

After the app economy slowed for the first time ever in 2022, things picked up pace again over the past year. According to app intelligence provider

 

Ekonomi och finans

Amerikanska finansinspektionen godkänner Bitcoin-fonder

En stor vecka för kryptovalutor i allmänhet och Bitcoin i synnerhet. Den amerikanska finansinspektionen, SEC, har nu godkänt börshandel med Bitcoin-fonder. Kort sagt att det blir möjligt att köpa fonder via amerikanska börsen som följer Bitcoin som ”index” på samma sätt som andra slags fonder.

Ja, eller beskedet kom två gånger. Först FKA twittrade SEC ut beslutet i tisdags, vilket fick Bitcoin-kursen att rusa – ända till dess att det framkom att SEC:s X-konto hade blivit hackat och att hackaren delat ett fejkbeslut. Något som i sin tur fick Bitcoin att backa igen. Och så kom alltså ett riktigt besked dagen efter.

Vilket gör att man förstås kan fundera på om SEC:s X-konto faktiskt blev hackat eller om det var en bekväm ursäkt för att slippa erkänna att någon på myndigheten råkat dabba sig med en schemalagd publicering.

Oavsett så innebär beslutet att Bitcoin-fonder får börja handlas redan i morgon, torsdag.

Det blir intressant att se hur det här kommer att påverka kryptovalutornas status framöver. Men det är i vilket fall ett stort steg mot att göra dem mainstream på riktigt.

US SEC approves bitcoin ETFs in watershed for crypto market

A decade in the making, the ETFs are a game-changer for bitcoin, offering investors exposure to the world’s largest cryptocurrency without directly holding it. They provide a major boost for a crypto industry beset by scandals.

Microsoft går om Apple som världens högst värderade börsbolag

Ett tecken i tiden. Microsoft går om Apple som världens högst värderade börsbolag.

2024 har inte börjat särskilt kul för Apples aktie, som så här långt är ned runt 3 %. Microsoft har gått åt andra hållet, upp runt 2 %.

Så skiftet är alltså en kombination av att Apple har kräftgång just nu, efter allehanda dåliga nyheter om säljstopp, konkurrensutredningar och Kina-problem, medan Microsoft ligger på nivåer de aldrig har laget på tidigare.

Apple ligger med andra ord en hyfsad bit under sin all-time high över 3 biljoner dollar, när båda företagen tampas strax över 2,8. Men det är förstås ingen slump att Microsoft har seglat upp till de här höjderna just nu. För av techgiganterna så är Microsoft just nu den stora AI-stjärnan.

Det är första gången som Microsoft går om Apple i börsvärde sedan 2021. Det blir intressant att se hur det blir vid stängningsdags. Och förstås hur resten av året kommer att utvecklas.

Microsoft briefly overtakes Apple as world’s most valuable company

(Reuters) -Microsoft on Thursday briefly overtook Apple as the world’s most valuable company for the first time since 2021 after the iPhone maker’s shares made a weak start to the year on growing concerns over demand. Microsoft’s shares have risen sharply since last year, thanks to the early lead the company has taken in generative artificial intelligence through an investment in ChatGPT-maker OpenAI.

 

Övrigt

Google börjar inaktivera tredjepartskakan i Chrome

Så har Google inlett den definitiva nedmonteringen av tredjepartskakan. Precis som företaget gick ut med under förra året så har tredjepartskakan nu inaktiverats för en procent av alla Chrome-användare.

Egentligen är det alltså inget nytt i sig, annat än att Google nu har tryckt på knappen. Och för de flesta är det en rätt liten grej – även bland dem som nu har råkat ut för inaktiveringen. Men principiellt är det en desto större grej.

För när både Apple och Google har bestämt sig för att sluta stödja en teknik så är den i praktiken död. Och om ett år ska det här vara ett faktum, om Googles tidplan håller.

2024 blir det med andra året när alla marknadsförare måste ta fram alternativ till den mekanism inom digital marknadsföring som har varit en grundplåt och konstant nära nog så länge som internet har funnits.

Google has started disabling third-party cookies for Chrome users

Google has just disabled third-party cookies for one percent of Chrome users, years after it first introduced its Privacy Sandbox project.

Google kommer låta användare välja vilken data som delas för att följa Digital markets act

Vissa saker känns som att de har hänt för länge sedan, eftersom de har varit på gång så länge. EU:s båda plattformslagar Digital services act och Digital markets act är två sådana. Men 6 mars är det till sist dags för den sistnämnda att fullt ut träda i kraft.

Det i sin tur gör att det börjar bli hög tid för de drabbade företagen att få ordning på torpet om delar av verksamheten inte följer de kommande lagstiftningarna. Och enligt EU så har särskilt de riktiga techjättarna saker att göra. Som Google. Och nu har Google gått ut med en förändring som de kommer att göra.

Från och med 6 mars så kommer EU-användare att kunna mer finkornigt välja hur Googles olika tjänster kan dela data med varandra. Det handlar alltså inte om ett allmänt allt av eller allt på, utan enskilda användare kommer kunna välja att vissa tjänster ska kunna dela data, men inte andra.

Bland tjänsterna som kommer att omfattas finns Googles alla stora plattformar. Som söken, Youtube, Google Play, Chrome, Google Shopping, Google Maps och Googles annonstjänster. Med andra ord skulle du kunna låta dina Google-sökningar och ditt Maps-användande hålla koll på varandra, men däremot ska Youtube inte ha koll på vad du har köpt via Google Shopping.

Undantaget är de gånger som Google behöver dela data mellan tjänster när det behövs för att exempelvis leva upp till andra lagkrav eller för att tjänsterna överhuvudtaget ska kunna leverera det du vill (exempel som ges är när du betalar med Google Pay hos Google Shopping). Kort sagt ungefär som att en e-handlare kan dela din data med en betaltjänst eller fraktbolag utan att behöva be om uttalat samtycke för detta, eftersom e-handlaren annars inte kan genomföra och leverera ett köp som du har bett om.

Nu är det här bara ett av många områden där Google – och andra teknikjättar – kommer att tvingas genomföra förändringar för att inte åka på hysteriskt stora böter. Eller, draget till sin spets, förbjudas i EU. De kommande två månaderna lär det dyka upp en hel drös såna här utspel.

Den 6 mars kommer förutsättningarna för den digitala världen som vi känner den med andra ord skrivas om ordentligt. Åtminstone här i EU.

Google will now let EU users choose which of its services share their data

The policy change is due to the Digital Markets Act, which will take effect in March. As a result, Google’s users must give consent before their data is shared across the company’s other services.

De stora techuppsägningarna fortsätter även 2024

De senaste två åren har de stora techbolagen sparkat hysteriskt många människor. Det är framförallt två anledningar som har drivit på: den enda är att det är företag som växte kraftigt under pandemin och nu måste skala tillbaka och det andra är att det ekonomiska läget globalt är rätt risigt.

Det börjar komma signaler om att det kan bli lite ljusning och lättnad 2024, inte minst när det kommer till inflation och räntenivåer, men vi kommer känna av mycket även 2024. Och 2024 har inletts med en ny sväng stora uppsägningar hos techbolagen.

Amazon sparkar flera hundra inom sina videodelar Prime Video och filmstudiouppköpet MGM plus strömningstjänsten Twitch. Spelutvecklingsplattformen Unity kapar en fjärdedel av personalstyrkan. Chatttjänsten Discord gör sig av med 170 personer, eller 5 % av de anställda. Och Google sparkar kanske så många som 1000 personer (eller rentav fler) framförallt kopplade till arbetet med röstassistenten Google Assistant.

Detta samtidigt som just Amazon och Google hade rekordmässiga kvartal intäktsmässigt under Q4 förra året.

Det blir intressant att se hur det här kommer att utvecklas under året.

Och om Apple kommer kunna fortsätta vara den enda techjätten som inte har gjort några stora nedskärningar.

Google confirms it just laid off around a thousand employees

Or more than a thousand? Depends on the definition of ”few”.

EU utreder om Microsofts investering i Open AI faller under regelverket för företagssamgåenden

En lite oväntad utmaning för Open AI – och Microsoft. EU har bestämt sig för att utreda Microsofts investering i Open AI.

Som recap så äger Microsoft i praktiken Open AI:s kommersiella verksamhet – där ChatGPT ligger – i och med en jätteinvestering förra året som gav Office-paketsföretaget 49 % av Open AI-delen. Lägg till att Open AI har andra samarbetsavtal till Microsoft så landar vi i att Microsoft i praktiken kontrollerar den delen.

Med tanke på att Open AI, via just ChatGPT, har kommit att bli det hetaste AI-namnet med den hetaste AI-tjänsten just nu så är det inte särskilt konstigt att en investering och företagskontroll på den här nivån fångar EU:s intresse.

Men det intressanta är vad EU nu har bestämt sig för att reda ut: huruvida Microsofts investering faller under EU:s regelverk för företagssamgåenden. Så även EU verkar med andra ord vara av den åsikten att Microsoft i praktiken har svalt Open AI:s kommersiella del.

Den väldigt lyckosamma investeringen och det strategiska samarbetsavtalet kan alltså bli en huvudvärk för Microsoft på ett sätt som de kanske inte riktigt hade räknat med när de plöjde ned pengarna.

EU checking if Microsoft’s OpenAI investment falls under merger rules | TechCrunch

The European Union is checking whether Microsoft’s investment in generative AI giant OpenAI is reviewable under the bloc’s merger regulations, it said The European Union is checking whether Microsoft’s investment in generative AI giant OpenAI is reviewable under the bloc’s merger regulations.

Microsoft gör det möjligt att lagra användardata inom EU

Hur vet man att de stora techbolagen börjar bli riktigt oroliga över att bråket mellan EU och USA kring dataöverföring och lagring av användaruppgifter. Allt fler erbjuder lagring av användardata inom EU istället för att skyffla datan kors och tvärs över Atlanten. Senast ut: Microsoft.

Office-paketet börjar nu erbjuda den här typen av lagring för sina tjänster, som Azure och de olika 365-lösningarna.

Så nu är saker och ting alltså frid och fröjd? Ja, det återstår väl att se.

I slutet av förra året kom USA och EU överens om en ersättare till Privacy Shield. Alltså ett nytt dataöverföringsavtal, som till skillnad mot just föregångaren helt och fullt lever upp till EU:s integritetslagstiftningar. Enligt USA och EU. Däremot är inte alla lika övertygade. Vi kan med andra ord utgå från att EU-domstolen kommer att få avgöra lagligheten även denna gång.

För grundproblemet, oavsett var datan lagras, är att det är ett amerikanskt företag som står bakom. Som omfattas av amerikansk lagstiftning som har betydligt färre säkerhetsspärrar vad gäller enskilda användares data. Även EU-medborgares. Särskilt som de justeringar som USA har gjort för att få till ett nytt avtal har kommit i form av presidentorder och inte via kongressomröstningar. Det innebär att nästa president kan riva upp förändringarna första dagen på jobbet.

Oavsett så hoppas Microsoft nu att de ska ha en lösning som håller GDPR-mässigt. Och gör kunder och potentiella kunder mindre nervösa.

Microsoft lets cloud users keep personal data within Europe to ease privacy fears

Microsoft said Thursday that it is upgrading its cloud computing service to let customers store all personal data within the European Union instead of having it flow to the U.S. where national privacy laws don’t exist. The changes apply to services including Azure, Microsoft 365, Power Platform, and Dynamics 365, the Seattle-based tech company said.

Platformer lämnar Substack på grund av nazistinnehåll

I skuggan av det sedvanliga tossehögerträskinnehållet som allt mer dominerar FKA Twitter, inte minst sånt som kommer från Elon Musk själv, så har nyhetsbrevsplattformen Substack de senaste veckorna råkat ut för en liknande storm. Nu lämnar en av plattformens stora stjärnor, Casey Newton, Substack som följd.

Allt började med att det framkom att det fanns nyhetsbrev hos Substack som var fyllda med nynazistiskt innehåll. Ni vet sånt innehåll som Elon Musk hotar och stämmer folk och organisationer för. Fast inte de som skapar och sprider den typen av innehåll, utan de som avslöjar att sånt innehåll finns hos X.

Substacks reaktion var att de inte hade någon åsikt i frågan och att det är bättre att det innehållet får finnas i ”ljuset” för att på så sätt ta debatten, ungefär. Kort sagt ganska exakt samma argument som Musk har som ledstjärna för X.

Efter att en lång rad Substack-användare började pressa företaget att ändra sin inställning så plockade plattformen bort några av de nyhetsbrev som pekats ut. Men de säger att de inte i grunden kommer att ändra sin inställning till moderering – som kan sammanfattas med: ingen moderering. De kommer heller inte ändra möjligheten för den typen av nyhetsbrev att kunna tjäna pengar på sina läsare.

Det har nu fått Casey Newton att bestämma sig för att ta sig nyhetsbrevspickåpack och dra. Platformer kommer att flytta över till Ghost.

Här kan vi ha en lång diskussion om yttrandefrihet och just huruvida man ska begrava icke önskvärda åsikter eller ta debatten med tossemänniskor. Men om vi bortser från att det i vissa lägen också kan handla om brottsligt innehåll, som måste plockas bort enligt exempelvis EU:s plattformslag Digital services act, så gör Substack en Facebook. Och springer in i samma utmaning som Facebook.

Fram till ungefär 2018 så var Mark Zuckerbergs och därmed Facebooks inställning att de bara var en teknisk plattform som inte hade något ansvar för vad användarna gjorde eller vad de publicerade. Sedan exploderade hela Cambridge Analytica-skandalen och Facebook tvingades ändra ändra sig. Och erkänna att de var mer än bara en teknisk lösning. Bland annat därför att de använde det användarna gjorde för att rikta annonser och därför att de rekommenderade innehåll. Någon form av kurering, alltså.

Nu hade Facebook redan tidigare börjat göra den här förflyttningen, på grund av påtryckningar från politiskt håll på båda sidor av Atlanten, men det var 2018 som saker och ting verkligen ställdes på sin spets.

Substack lutar sig nu till största del mot ungefär samma argument som Facebook gjorde då. Blandat med lite Elon-Twitter. Och vi kan anta att det kommer att landa ungefär lika bra hos politiker och tillsynsmyndigheter.

Den stora frågan är hur det kommer att landa bland Substack-användarna. Om vi kommer se ett pärlband av skribenter lämna Substack eller om det blir gnällande och ojande, men att de flesta väljer att stanna kvar trots allt.

Substack keeps the Nazis, loses Platformer

Platformer, the tech newsletter started by Verge alum Casey Newton, is leaving Substack over its policies around and response to pro-Nazi publications using the platform. The newsletter is moving to Ghost.

Kategorier
AI - Artificiell intelligens Detaljhandel/e-handel Spaningar

Digitala spaningar vecka 2 2024 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Detaljhandel/e-handel

Walmart rullar ut 3D-shopping i spel

Walmart fortsätter att satsa hej vilt på olika e-handelsinitiativ. Här är ännu ett: 3D-shopping i spel. Ja, eller ”immersive commerce” som Walmart själva gillar att kalla det.

Det handlar om ett samarbete med spelutvecklingsplattformen Unity, som gör att Unity-utvecklare kan integrera Walmart-API:er och därmed erbjuda försäljning av fysiska produkter i spel.

Nu måste det förstås inte vara vara spel. Även andra lösningar som baseras på Unitys ramverk kan vara aktuella, även om vi kan tänka oss att spelvärldar ligger närmast till hands.

Det är nog också det användarscenario som Walmart mest har i åtanke. Och anledningen är förstås att de unga konsumenterna finns här. Morgondagens kunder. Visst, vid det här laget återfinns onlinespelarna i snart sagt alla generationer, men det lär först och främst vara tonåringar och unga vuxna som Walmart ser framför sig som målgrupp.

Vi pratar kort sagt om metaverse, även om metaverset som bekant just nu är rätt stendött. Åtminstone metaverse enligt den definition som Facebook satte när de blev Meta. Och just spelvärldar är kanske den del av metaverset som lever och frodas bäst.

Om spelare kommer att vara sugna på att Walmart-shoppa här återstår däremot att se. Ja, och hur utvecklare kommer att använda funktionen för att försöka driva mot en alternativ intäktskälla.

Walmart Debuts ’Immersive’ Commerce Offering in 3D Games

Walmart launched an ”immersive commerce” partnership with 3D technology firm Unity. The collaboration lets Unity developers integrate Walmart’s commerce

Amazon Buy with Prime släpps för Salesforce

Så tar Amazon ännu ett steg utanför sina egna ekosystem. Tjänsten Buy with Prime integreras nu med Salesforce.

Det innebär att det blir enklare för Salesforce-kunder att i sin e-handel erbjuda köp via Amazons funktion. E-handlarnas kunder kan därmed logga in med sitt Amazon-konto istället för att skapa ett nytt hos e-handlaren och får därmed också tillgång till förmånerna i Prime-medlemskapet – även utanför Amazon.

Buy with Prime hos Salesforce får dessutom några nya funktioner. Som inbyggt stöd för att filtrera ut produkter som omfattas av Prime och möjlighet att låta en och samma beställning innehålla såväl produkter som omfattas av Prime som sådana som inte gör det.

Precis som Buy with Prime överlag så är det både en möjlighet och en utmaning för e-handlare. Den tänkta fördelen är att sänka tröskeln och göra det mer attraktivt för kunder att handla hos e-handlare, när de kan dra nytta av sina Prime-förmåner. Men det innebär också att Amazon får ännu bättre insikter i konkurrenters verksamheter.

Buy with Prime for Salesforce Commerce Cloud – ChannelX

Interesting news for US retailers – Amazon have announced the Buy with Prime for Salesforce Commerce Cloud integration. This solution helps Salesforce merchants seamlessly integrate Buy with Prime into their existing shopping experience. Buy with Prime for Salesforce also offers merchants several new features, including the ability for shoppers to search and filter for Prime […]

 

AI – artificiell intelligens

Open AI öppnar sin “appbutik” och lanserar nytt ChatGPT-abonnemang

Dags för Open AI att lansera sin alldeles egen Appstore. Någon månad efter den ursprungliga tidplanen, men nu  är det dags att börja sälja GPT:er. Ja, eller nästa vecka åtminstone.

GPT:er är förvirrande nog skräddarsydda versioner av ChatGPT baserat på GPT-språkmodellen som driver just ChatGPT. Många GPT:er blir det.

GPT:er – det som snart blir tillgängliga via Open AI:s nya butik – lanserades i slutet av förra året, i samband med att den senaste versionen av GPT-4 presenterades. De är, om man så vill, Open AI:s ChatGPT-motsvarighet till mobilappar. Versioner av ChatGPT specialanpassade för en viss slags uppgift. Och som kan skapas utan behov av kodning.

Fast med en brasklapp: det krävs att man betalar för ChatGPT för att få tillgång till funktionen.

Det finns vid det här laget redan en ziljon GPT:er. Ja, det är lite så det känns. Och dessa kan delas med andra användare. Det som blir intressant med den nya ”appbutiken” är att Open AI tänker sig att lägga på ett transaktionslager. Så att det alltså blir möjligt att ta betalt för sina skapelser. Med samma upplägg som i Apples och Googles appbutiker, alltså.

Och självklart med ett liknande intäktsdelningsupplägg. Hur det ska fungera – och vilken procent Open AI tänker ta – återstår däremot att se. Vi kan nog tänka oss att de tänker sondera terrängen kring det när butiken väl är live.

OpenAI will open its custom ChatGPT store next week

The GPT Store lets users of OpenAI’s GPT Builder share and sell their AI agent creations and potentially get paid for usage.

Open AI säger att det inte går att träna AI-modeller utan upphovsrättsskyddat material

Intressant juridiskt argument från Open AI: det är ”omöjligt” att träna AI-modeller utan att använda sig av upphovsrättsskyddat material. Argumentet kommer som svar på en stämning från New York Times, som även dragit med Open AI-investeraren Microsoft i sin stämning because stort företag med massa pengar, som hävdar att Open AI har använt New York Times-innehåll på ett otillåtet sätt.

För att göra en lång historia kort så hävdar Open AI att det inte räcker med innehåll som inte är upphovsrättskyddat – som Musse Pigg som Ångbåtskalle – för att skapa AI-lösningar som är relevanta 2024. Definitivt inte den typ av generativ AI, alltså AI som kan skapa innehåll själv, som ChatGPT erbjuder.

Open AI hävdar vidare att det är ”fair use” att träna modeller på publikt tillgängligt material. Att det alltså ska vara tillåtet att använda upphovsrättskyddat material utan att be om lov under vissa begränsade omständigheter och i begränsad omfattning. Detta därför att Open AI ser den här principen som ”rättvis för innehållsskapare, nödvändig för innovatörer och kritisk för amerikansk konkurrenskraft”.

Det är kort sagt samma argument som ofta används när det kommer till saker som musik, bild och film.

Problemet i sammanhanget är att Open AI inte bara har tränat sina modeller utan att be om lov utan också utan att ersätta träningskällorna. Något som kanske hade kunnat funka för den ”gamla” versionen av Open AI. Den som bara bestod av en icke-kommersiell verksamhet som uttalat ville lyfta AI-forskningen. Men nu finns det som bekant också en synnerligen kommersiell del som har fått en massa miljarder från bland annat just nämnda Microsoft. Något som i sin tur ska ha gjort att Open AI kan vara värt runt 100 miljarder dollar.

Kort sagt: Open AI vill inte betala för träningsunderlaget, men de tar gärna betalt av andra när de sedan säljer det vidare.

Ungefär här brukar ett motargument bli att det Open AI gör är samma sak som Google länge har gjort. Men det finns en skillnad. Google har trots allt ”betalat” genom att ge sajter trafik och synlighet. Visst, mindre och mindre därför att Google hellre vill ha kvar trafiken hos sig, men åtminstone något.

Det här har Open AI – säkerligen via… väldigt starka rekommendationer från Microsoft – insett. Och att de nu börjar förhandla med publicister för att få tillgång till träningsdata. Bland annat därför att allt fler mediebolag börjar blocka Open AI-spindlar. Och andra AI-träningsspindlar.

Men det är förstås bara en bråkdel av allt innehåll som finns på nätet. Och som har skapats av någon. Som sannolikt inte är en AI-algoritm än. Och som inte får betalt av företag som Open AI och Google för att dessa ska kunna skapa tjänster som de tar betalt för.

En diskussion som vi garanterat bara har sett början på.

OpenAI says it’s ”impossible” to create useful AI models without copyrighted material

”Copyright today covers virtually every sort of human expression” and cannot be avoided.

Open AI uppges förhandla med stora publicister om att licensiera träningsinnehåll

Det finns en hela massa utmaningar kring AI. Inte minst kring hur och var AI-modeller tränas. Och med vilken data. De stora har gjort en Google och tränat på de öppna källor på nätet. Inklusive de stora mediesajterna. Vilket har gjort de sistnämnda sådär glada.

New York Times började mer eller mindre 2024 med att stämma Open AI och Microsoft för otillåten träning. Att Open AI alltså tränat ChatGPT – eller rättare sagt modellen som ligger som grund för ChatGPT – på upphovsrättsskyddat material utan tillstånd och utan att betala för sig. Samtidigt som Open AI inte har haft några betänkligheter när det kom till att ta betalt av andra för de tjänster de byggde på det träningsunderlaget.

Det – plus lagstiftningar som EU:s AI Act och Upphovsrättsdirektivet – har gjort att Open AI nu gör en Google igen. Börjar förhandla med publicister om att licensiera innehåll. Och i Open AI:s fall så handlar licensieringen om att de får träna sina AI-modeller på publicisternas innehåll.

Det återstår att se hur de här förhandlingarna landar. Och vilka nivåer det kan handla om (lär ju inte bli offentligt, men information läcker garanterat ut via de sedvanliga ”källorna med insyn”). Och i lite längre förlängning hur det här kommer att påverka företag som arbetar med just AI-modeller.

OpenAI in talks with major news outlets for content licensing deals

OpenAI is in talks to license articles from CNN, produced by Warner Bros. Discovery Inc., to train ChatGPT and feature CNN’s content in OpenAI’s products, sources said. The negotiations extend beyond text licensing to encompass video and image content

Open AI tar bort förbudet mot militär användning av ChatGPT

Djävulen finns som bekant i detaljerna. Inte minst när det kommer till användarvillkor för olika onlinetjänster. Och ändringar som görs där. Som den senaste ändringen i användarvillkoren för ChatGPT.

Från och med nu är det nämligen tillåtet att använda ChatGPT för militärt bruk. Eller mer specifikt att det är okej att använda det ”militärt och i krigföring”. Det uttryckliga förbud mot detta som fanns till och med häromdagen har nu plockats bort.

Visst. Om man så vill så säger villkoren fortfarande att det inte är tillåtet att använda ChatGPT för det som för det mesta är själva grundmekanismen i krig: att döda människor. Man får nämligen fortfarande inte använda ChatGPT för att ”skada dig själv eller andra” (och det är fortfarande heller inte tillåtet att använda chattboten för att ”utveckla eller använda vapen”.

Så vill man vara välvilligt inställd så menas att det är tillåtet att använda ChatGPT för saker som inte specifikt handlar om själva dödandet i krigssammanhang. Som rekognosering, planering eller vård. Men, ja, det är en rätt… flytande gräns.

Nu är väl kanske inte just ChatGPT-användning det som kommer att vända den nuvarande krigslyckan för Ukraina. Men rent principiellt innebär den här lilla förändringen sannolikt en betydligt större strategisk förflyttning för Open AI.

De är med andra ord väldigt sugna på att sälja sina tjänster även till militära kunder. Och vi kan även tänka att Microsoft har haft ett rätt stort finger med även i detta beslut.

OpenAI Quietly Deletes Ban on Using ChatGPT for ”Military and Warfare”

The Pentagon has its eye on the leading AI company, which this week softened its ban on military use.

Svenskdesignade AI-prylen Rabbit vill ersätta smartphonen

Under veckan har stora tekniknördkonferensen CES gått av stapeln i USA, vilket har gjort att företag har presenterat en hela massa nyheter. Och en… del av dem har handlat om AI. En av de mindre spelare som har fått mycket uppmärksamhet är Rabbit – som vill ersätta smartphonen.

Vad det handlar om är en orange liten pryl med skärm, kamera och en knapp (och den är designad av svenska Teenage Engineering). Och även den handlar förstås om AI. För den drivs av en LAM, en Large action model.

De AI-chattbotar som tog världen med storm under förra året drivs av olika LLM:er, alltså Large langauge models, eller språkmodeller. Det är AI-modeller som har tränats på en bisarrt stor mängd data för att kunna förstå och interagera med människor ”på ren svenska” (ja, eller valfritt språk). Men Rabbit är alltså byggd kring en LAM som, om man så vill, är en enda stor genvägssamling à la Zapier. Fast AI-smartare.

Rabbit ”kan” egentligen inte göra saker, utan tanken är att Rabbit ska använda andra gränssnitt för att utföra uppgifter. Rabbit ska alltså kunna styra mobilens appar så att du kan prata med Rabbit som i sin tur sedan ”använder” appen åt dig.

Och den största poängen med Rabbit är att den, tack vare sin AI-smartness, ska kunna lära sig av användningen. Ju mer du använder den, desto smartare ska den bli.

Det vi alltså pratar om är en AI-agent i en dedikerad fysisk pryl. Din egen AI-Tamagotchi, för nyttoändamål. Som en hemmahubb för det smarta hemmet.

Nu kanske det här inte gör att alla kommer att slänga ut sina smartmobiler och börja använda enbart Rabbit istället. Och även om Rabbit, som från början hade hoppats sälja 500 ex, har sålt slut på de två första produktionsomgångarna och därmed krängt 10 000 enheter, så är det en pryl som förmodligen mest kommer att tilltala dem som alltid måste vara först med det techsenaste och de som predikar att alla som inte går all in på AI nununu kommer att dö.

Men den är oavsett intressant som ännu ett exempel på saker som kan bli del av våra liv när vi har passerat peak mobile. När mycket av det vi idag använder mobilen till finns inbyggt i andra prylar i vår vardag. Och bokstavligen i väggarna i våra hem.

Plus att vi säkerligen i allt högre utsträckning kommer att ha AI-kompisar som personliga assistenter.

The Rabbit R1 is an AI-powered gadget that can use your apps for you

Startup Rabbit is launching its first device, the $199 R1, which joins the Humane AI Pin, the Rewind Pendant, and other gadgets in the new category of AI-first gadgets.

Windows-tangentbord får sin största förändring på 30 år – en Copilot-tangent

Även om det känns som att det har gått 18 år sedan ChatGPT lanserades (ja, för oss som är intresserade, för största delen av världen är det en rätt stor icke-händelse) så har det som bekant bara gått drygt ett år. Och även om AI som teknik och fenomen vid det här laget har fler år på nacken än de flesta människor på planeten just nu så har den senaste vågen fått oss att famla hej vilt – på gott och ont.

I pluskontot hittar vi en guldgrävareramentalitet som liknar den när internet och mobilappen först blev kommersiella. På minussidan hittar vi bombsäkra spådomar om guld och AI-gröna skogar samt att det är kört för alla som inte går all in på AI nu och lägger all sin tid på att lära sig skriva allehanda promptar nununu.

Och så det som Microsoft nu gör. Passande nog den största förändringen av Windows-tangentbordet på 30 år. En… Copilot-tangent. Alltså en tangent som har som enda funktion att starta Microsofts AI-chattbot.

Den främsta anledningen till knappen är förstås att Microsoft vill marknadsföra sin tjänst. På samma irriterande sätt som att min nya Samsung-TV-fjärrkontroll har fyra knappar dedikerade för att starta fyra olika strömningstjänster. Vilket jag rätt ofta gör. Fast aldrig för att jag vill det, utan för att jag trycker fel.

Nu är jag inte Windows-användare och har ingen aning om hur välanvänd menytangenten var – alltså den som nu får maka på sig när Copilot flyttar in. Min gissning är: inte jättemycket. Och att det är därför som Microsoft nu ersätter den med Copilot.

Och därmed gör Microsoft precis samma misstag som så många andra företag tidigare. Låser en knapp på en specifik funktion. En funktion som de flesta säkerligen inte kommer att använda särskilt mycket – hur mycket alla än måste lära sig skriva AI-promptar nununu. Och som sannolikt väldigt ofta mest kommer att tryckas på av misstag.

Men det absolut största tankefelet hos Microsoft är tro att vi om fem år (eller bara… ett? två?) kommer att använda ”AI” i den betydelse som nu dominerar på samma sätt som idag.

Det finns en anledning till att de där dedikerade knapparna och tangenterna som drog igång de olika röstassistenterna inte längre finns kvar.

Microsoft’s new Copilot key is the first big change to Windows keyboards in 30 years

Microsoft is bringing a Copilot key to new Windows-powered laptops and PCs. It’s the first big change to the Windows keyboard layout in nearly 30 years.

Google kan arbeta på betalversion av Bard

Extremt inte alls förvånande uppgifter: Google kan arbeta på en betalversion av sin AI-chattbot Bard. Företagets ChatGPT-konkurrent, alltså.

Precis före jul lanserade Google den första versionen av sin nya AI-språkmodell Gemini, som är tänkt att komma i tre ”storlekar”. Från den minsta och resurssnålaste, som är tänkt att kunna köras lokalt i exemeplvis en mobil, till värstingmodellen Ultra – som kommer att lanseras senare i år. Och det är den sistnämnda som nu uppges bli basen för en Bard Advanced.

Och ja, det är ungefär det vi vet. Eller tror oss veta. Det återstår att se hur det blir om och när Google faktiskt släpper en betal-Bard. Men det är logiskt av en väldigt uppenbar anledning: vi verkar vara villiga att betala för AI-funktionalitet. Åtminstone så som AI sedan lanseringen av ChatGPT definieras.

Google appears to be working on an ’advanced’ version of Bard that you have to pay for

Google appears to be working on a paid version of Bard that’s powered by the company’s Gemini Ultra large language model.

Siri kan få inbyggd ChatGPT-funktionalitet

Tidigare idag delade jag nyheten om att Microsoft gör sin största förändring gällande Windows-tangentbord på 30 år: de lägger till en tangent specifikt dedikerad för Copilot. En genväg till Microsofts AI-chattbot, alltså. Ett tecken på hur hett AI är just nu. Och ett feltänk, precis som när liknande ”hårdkodade” genvägar har lagts till i samband med andra nya tekniker.

Då är det här ryktet betydligt mer intressant i sammanhanget. Att Apple kan lägga till ChatGPT-funktionalitet i Siri i och med iOS 18. Ja, inte specifikt ChatGPT, men väl Apples egen, närodlade motsvarighet.

Och, ja, det här är ett rykte som behöver noll verklighetsförankring i form av konkreta uppgifter för att vara trovärdigt. Därför att det är klart att Apple tittar på det här. När det kan bli återstår väl att se.

Men det riktigt intressanta är att det här skulle kunna göra Siri smart på riktigt. Och inte ”smart” bara i Apples keynotepresentationsväg. Vi har redan sett exempel på hur folk har kopplat ihop just ChatGPT och Siri via genvägar, så steget lär inte vara jättelångt.

Sen är förstås utmaningen att se hur bra Apples lösning blir. Inte minst som att Apple lär hålla fast vid sin ambition att allt AI:ande ska skötas lokalt i prylarna och inte skyfflas runt mellan servrar på internet.

Men oavsett hur bra den kommer att bli så kan generativ AI, eller rättare sagt de AI-språkmodeller som driver den här typen av lösningar, bli ett rejält lyft för Siri. Och för andra digitala röstassistenter. Vilket numer krasst talat numer bara betyder Siri och Google Assistant i vår del av världen.

Google ligger – som vanligt – före Apple i kurvan. Because Google står som vanligt för Apples betatestande. Men om den här typen av AI-funktionalitet kan flytta in i våra prylar och få såväl smartness som djup integration till såväl hårdvara som det av våra digitala liv som vi vill dela med oss för detta ändamål, ja då kan röstassistenterna till sist börja nå upp till den potential som målades upp när de först lanserades.

För… något årtionde sen.

New Version of Siri With Generative AI Again Rumored for WWDC

Apple is preparing to preview a new version of Siri with generative AI and a range of new capabilities at WWDC, according to a post on the Korean…

ChatGPT kan bli förinställd röstassistent i Android-mobiler

Trött på att Google Assistant inte gör jobbet i din mobil? Sugen på att hellre prata med ChatGPT? Nu kanske det kan bli verklighet. Kodgrävande har åtminstone hittat spår av precis det här.

I slutet av förra året lärde sig ChatGPT ett antal nya, stora förmågor. Som att se, lyssna och tala. Kort sagt att AI-boten alltså kunde ta in instruktioner via andra format än bara text – och svara på samma sätt. Ja, svara i form av fler format än bara text, alltså. Det blev bland annat möjligt att prata med ChatGPT och få talade svar, på samma sätt som med Siri och just Google Assistant.

Den sistnämnda funktionen är vad som är i fokus här, förstås. Mer specifikt att det kan bli möjligt att välja ChatGPT-appen som förinställd röstassistent i mobilen. För Android-användare, åtminstone.

Nu är inte det här det första exemplet på det här. Microsoft försökte få in sin röstassistent Cortana i såväl iOS som Android och det gick… sådär. Mest beroende på att ingen använde Cortana – ens i Microsofts tjänster – och ingen såg behovet. Plus att Cortana inte tillförde särskilt mycket.

I de två sistnämnda grenarna så ligger ChatGPT betydligt bättre till, förstås. Och rent funktionsmässigt så känns en ChatGPT-assistent säkerligen betydligt mer intressant för många. Här kan EU dessutom vara en viktig pådrivare. Det handlar helt enkelt om att EU:s nya techlagar kan tvinga Apple och Google att öppna sina respektive mobilekosystem betydligt mer för konkurrerande tjänster. Och byta ut fler förinställda tjänster till förmån för andra.

En ChatGPT-assistent skulle dock förmodligen lida rätt mycket av samma problem som Cortana. Att den inte skulle få lika långtgående åtkomst till mobilens centrala funktioner. Och därmed heller inte användares data.

Här har Apple och Google fortfarande en fördel, eftersom det inte är en app som måste installeras och ställas in. Den finns redan på plats. Google har som bekant redan kommit långt med Bard medan Apple ryktas presentera något vid årets WWDC-konferens senare i år.

Men frågan är om det som några redan har gjort inte redan kan bli en rätt effektiv mellanväg: låta Siri använda ChatGPT via en iOS-genväg.

Det kanske blir ännu ett exempel när den bästa lösningen inte vinner. Däremot den som är good enough. Och som inte kräver någon extra handpåläggning av användaren.

ChatGPT Could Soon Be Set as Default Assistant on Android Phones: Report

The rise of generative AI applications like OpenAI’s ChatGPT and Microsoft’s Copilot have made existing standard AI voice assistants like Siri and Google Assistant feel obsolete. Where advanced chatbots can hold human-like conversations, respond to queries on multiple topics, and can now even pull real-time information from the Internet, AI assistants on phones can do limited tasks.

Volkswagen lägger till ChatGPT i nya bilmodeller

Jamen det är väl klart att Volkswagen lägger till ChatGPT i vissa nya modeller. Because ChatGPT.

De gör en Mercedes, alltså. Och det är ännu ett tecken på att vi förmodligen är rätt nära peak ChatGPT. Ja, eller så har vi nog redan passerat det.

Volkswagen adds ChatGPT voice recognition to some models | Digital Trends

Some Volkswagen models will add ChatGPT to their voice-recognition systems beginning later this year.

260 företag har hoppat på företagsversionen av ChatGPT

Ny ChatGPT-siffra. Den här gången hur det går för Enterprise-abonnemanget – alltså det som vänder sig framförallt till större företag.

Enligt Open AI så har nu 260 företag hoppat på abonnemanget sedan det lanserades för fyra månader sedan. De företagen ska sammantaget skrapa ihop 150 000 anställda.

Nu måste det här förstås inte innebära att alla 150 000 använder ChatGPT regelbundet. Eller alls. Men det visar oavsett ännu en gång att det finns en rätt stor betalningsvilja för AI-tjänster av den typ som just ChatGPT har kommit att definiera.

OpenAI’s ChatGPT Enterprise Gains 260 Customers in First 4 Months

OpenAI’s ChatGPT Enterprise has reportedly gained significant traction in the corporate world, with 260 businesses signing up for the service within four

Open AI använder inte ChatGPT själva

Ha. Lite roligt. Vad använder Open AI för chattbot i sin kundchatt? Inte ChatGPT.

Känns inte som den bästa marknadsföringen.

Jurgen Gravestein on LinkedIn: Just a reminder that the most advanced AI company in the world relies on a… | 16 comments

Just a reminder that the most advanced AI company in the world relies on a simple button based chatbot with tree-logic. Complex = not always better 🫶 | 16 comments on LinkedIn

Universitet antar AI-botsstudenter

AI finns just nu ungefär överallt (åtminstone diskussionsmässigt). Inte minst i skolan. Och förstås hos elever och studenter som har insett att chattbotar som ChatGpt kan göra livet betydligt enklare. Och, ja, göra jobbet åt en.

Nu tar Ferris State University i Michigan, USA, saker och ting ännu ett steg längre. Universitet har antagit två nya studenter, Ann och Fry. Ingen av dem är människor.

Ann och Fry är AI-botar som bara kommer att finnas med digitalt. Men i övrigt så är tanken att de ska delta i undervisningen som övriga, mänskliga studenter. Inklusive att delta i diskussioner och arbeta på olika uppgifter. Typ Snapchats My AI eller Bing i Skype, fast i universitetssammanhang.

Nu är det inte en helt ny antagningspolicy vi pratar om, utan ett experiment lett av en professor på universitet. Som ett sätt att dels studera själva interaktionen och dels för att lära sig hur AI som verktyg kan bidra och hjälpa studenter.

Vi kan nog anta att vi kommer att se rätt många liknande initiativ redan det kommande året.

University Enrolling AI-Powered ”Students” Who Will Turn in Assignments, Participate in Class Discussions

Students at Ferris State University in Michigan will soon be sharing the classroom with AI-powered ”students.”

Kategorier
Allmänt digitalt AR/VR Ekonomi och finans IoT - internet of things Spaningar

Digitala spaningar vecka 33 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

IoT – internet of things

Snap lägger ned sin flygande drönarkamera efter bara fyra månader

Så har det blivit dags för kameraföretaget Snap att skrota en av sina kameraprodukter. Den flygande selfiedrönaren Pixy närmare bestämt. Varför? För att ”omprioritera sina resurser”.

Det är åtminstone vad Wall Street Journal rapporterar. Och att Snap tydligen kan fortsätta sälja Pixyn. Åtminstone just nu. Tills lagret är slut, kanske.

Oavsett så låter uppgifterna rätt trovärdiga. Vi kan nog gissa att Snaps gula (och väldigt gulliga) handflatestora flygselfiekamera kanske inte har sålt enorma mängder – utan att vet hur många Snap överhuvudtaget har tillverkat.

Men om uppgifterna stämmer så är det framförallt ännu ett tecken på en väldigt tydlig trend bland de stora techbolagen: en rejäl avsmalning vad gäller satsningar och experimentinitiativ. Allt för att försöka få ordning på intäkterna när framförallt annonsmaskineriet har drabbats av grus.

Med andra ord kan det bli rejält mycket tråkigare för människor som jag. Färre underbart tokknasiga sidoprojekt från techbolagen. Åtminstone ett tag.

Snap reportedly gives up on its selfie drone just four months after its debut

The company will still sell the Pixy for now, according to The Wall Street Journal.

 

AR/VR

Hugo Boss lanserar ny AR-provningsfunktion

Lite kul: Hugo Boss har släppt en ny AR-prova på-funktion för sin sajt. Möjlighet att skapa sin egen kroppsavatar och sedan se hur ett plagg kommer att sitta. Inklusive i lite olika lägen, som hur en skjorta eller blus ser ut nedstoppad och om man har den hängande. (Dock inte på svenska sajten, så jag får väl vpn:a mig till någon av de landssajter som har funktionen och testa hur bra den fungerar i praktiken.)

Och… det är förstås inte alls särskilt nytt. Egentligen. Vi börjar se allt fler sådana här funktioner – och inte bara för kläder. Förstås mycket för att försöka minska antalet returer, men också omvänt få fler att vilja handla framförallt kläder och skor. En tröja eller ett par skor i en viss storlek måste inte alls betyda att de är lika stora som något annat i samma storlek. Eller sitter på samma sätt.

Vi ser det också på andra ställen, som möjlighet att testa hur möbler kommer att se ut hemma. Allt för att så långt som möjligt emulera den fysiska handelns styrkor.

Och ju mer det här börjar bli vanligt – desto mer kommer vi ha funktionaliteten som en grundförväntan. Vi vill kunna ha ”våra kroppar” lagrade så att vi kan se hur plaggen kommer att se ut. Kanske rentav ha oss själva som förvald modell för alla plagg som visas på en sajt? (Även om… det kan vara lite kontraproduktivt inser jag – de där modellerna som bär plaggen på klädsajter är alltid mycket snyggare och mer vältränade än jag…)

Och vad vi faktiskt pratar om här är… metaverse. Fast inte den metaversedefinition som Mark Zuckerberg fick hela världen att anamma med en enda videosändning utan den som jag tycker känns betydligt mer relevant: gränslandet mellan det fysiska och det digitala.

Med andra ord: att den fysiska världen förbättras med digitala funktioner och ”raster” och omvänt att upplevelsen i digitala miljöer blir allt mer ”verkliga”.

Hugo Boss Is Now Providing a Virtual Reality Try-On Service

Hugo Boss Is Now Providing a Virtual Reality Try-On Service: Users can virtually experiment with layering, tucking in and be able to see the transparency of garments.

 

Ekonomi och finans

Unity säger nej till Applovins uppköpsbud

Så har spelmotorn Unity (eller åtminstone ledningen på företaget bakom) funderat färdigt på apputvecklingsföretaget Applovins uppköpsbud. Och svaret blev som jag gissade när jag skrev om budet: tack men nej tack.

För ett par veckor sedan så gick Unity ut med att de skulle köpa/gå samman (lite oklart vilken konstruktion de har bestämt sig för) med Ironsource, ett företag som arbetar med lösningar som ska hjälpa apputvecklare att tjäna pengar på sina appar. Några dagar senare dök ännu en intressant upp när Ironsource-konkurrenten Applovin la ett bud på att köpa just Unity. För mer pengar än vad Applovin själva är värda på börsen.

Ett villkor i budet var, inte särskilt förvånande, att Unity skulle bryta samgåendet med Ironsource. Så ett bekvämt sätt för Applovin att få in en av världens största spelmotorer under sitt paraply samtidigt som man drog undan mattan för en konkurrent. Typ.

Däremot kände jag att Applovins bud var rätt snålt tilltaget, så jag är inte förvånad att det blev tummen ned. Unity känner med andra ord att det finns betydligt större värde i att fortsätta som fristående bolag, vilket jag också tror.

Den stora frågan är däremot vad Applovin nu kommer att göra. Om Applovin bara gjorde en Musk för att stöka till förhandlingar för en konkurrent – och alltså inte på riktigt trodde att budet skulle accepteras – eller om de känner att de måste stärka upp sitt erbjudande framåt.

Unity rejects AppLovin’s takeover bid, to stick with ironSource buyout

Gaming software maker Unity Software Inc on Monday rejected AppLovin Corp’s $17.54 billion takeover offer and said it would go ahead with its planned purchase of ironSource .

Tencent rapporterar minskade intäkter för första gången någonsin

När Meta kvartalsrapporterade för några veckor sedan visade företaget upp sin första omsättningsminskning någonsin (åtminstone som börsnoterat företag – men förmodligen någonsinnågonsin). Idag var det dags för kinesiska Tencent, som bland annat äger Kinas största sociala plattform WeChat, att som väntat komma med samma besked. Detta efter en ökningsstreak som har varat i sex år längre än Facebooks/Metas.

Så världens största sociala plattform och Kinas största motsvarighet har alltså båda sprungit in i väggen samtidigt. Trots allt kanske lite väntat. Same same.

Men faktum är att de båda jättarna trots allt har haft rätt olika förutsättningar och senaste åren olika utmaningar. Tencent må kanske vara mest kända för WeChat, men är också världens största spelföretag och drar in mest pengar från olika innehållstjänster som spel, musik och video. Tencents kvartalsrapport och besked kommer dessutom som av en händelse samma dag som Apple meddelat att det kommer att bli aktuellt med uppsägningar på grund av det ekonomiska läget i världen just nu. De höll ut längst bland de största techbolagen, men nu har verkligheten alltså tagit ett bett även i Apple.

Och visst pratar vi om ett extremt läge och/eller en perfekt storm just nu. Inflation, krig, komponentbrist, pandemibaksmälla, helt förändrad spelplan för annonsering och rätt långgående regleringar av de stora onlineplattformarna. Men jag tror att det också är ett tecken på något större. Ett mer långtgående skifte.

Jag har flera gånger skrivit att det egentligen först nu – under 2020-talet – som internet efter sisådär på riktigt börjar hitta sin egen form. Sluta att bara vara nittionhundratalsföreteelser upplagda på nätverksaservrar. Det i sin tur gör att även affärsmodellerna och förutsättningarna nu slår in på samma stig.

Vi är alltså mitt inne i ett stort paradigmskifte som vi kommer att kunna överblicka först om något årtionde. Eller två. Ett paradigmskifte som just nu skyms av de många kriser som världen just nu går igenom parallellt.

No Title

No Description

 

Övrigt

Apple kan trycka in fler annonser i sina tjänster

Vad vill vi ha?

MER ANNONSER!

När vill vi ha det?

NU!

Det verkar åtminstone vara vad Apple har hört. Kanske kan tyckas lite förvånande med tanke på att svaret brukar bli precis tvärtom om man frågar användare. Nästan så att man kan tro att Apple bara har bestämt sig för att användarna har sagt något de inte alls har sagt…

Skämt åsido. Det handlar om uppgifter från den vanligen välinsatta Apple-analytikern Mark Gurman som påstår att Apple har börjat med interna tester av annonser i Apples karttjänst. Ni vet, precis som i Google Maps. Dessutom vidare spekulationer om att de kan innebära att annonser kan leta sig in på fler ställen.

Som artikeln konstaterar så har Apple förstås redan annonsytor i några tjänster, som i nyhetsappen och aktieappen. Och framförallt i Appstore – där Apple la till fler annonsytor bara senaste veckorna. Överlag lär Apple redan vara en av de riktigt tunga annonsspelarna sett till intäkter – även om avståndet upp till de verkliga giganterna fortfarande är rätt stort.

Och någonstans så har ju Apple aldrig sagt att annonser är bad mmmkay? Det Apple har positionerat sig mot är annonser son spårar användare kors och tvärs på nätet utan att användarna själva har koll på hur datan som samlas in används. Det Apple göra annorlunda än Meta och Google är annonser som respekterar användarnas integritet. Ja, åtminstone enligt Apple.

Men för de flesta användare så lär ”annonser” och ”spårning” vara rätt mycket samma sak numer. Att annonser i sig ses som något dåligt, en bild som inte minst just Apple har bidragit till. Och oavsett det så finns det en annan lite utmanande del för Apple: hur annonser i något man har betalat för uppfattas. Användare har betalt för sina iPhones, Macar och annat och då är det inte helt okomplicerat att de inbyggda tjänsterna helt plötsligt börjar visa annonser – hur tydligt märkta annonserna än må vara.

Apple plans to put more ads on your iPhone, report claims | Digital Trends

Apple will reportedly put ads in more of the apps that come pre-installed on the iPhone, with Apple Maps, for example, expected to feature the new slots.

Apple och Facebook ska ha diskuterat att dela intäkter kring annonsering och prenumerationer

Ha. Ska Apple ha del av kakan när någon betalar för att boosta inlägg i Facebook? Jamen det är ju självklart. Tycker Apple.

Åtminstone enligt Wall Street Journal-rapport som har grävt lite i historien och kommit fram att Apple kom med precis det här kravet. En boostning är ett köp inuti en app och då ska Apple ha sina 30 procent av kakan.

Och det låter precis så totalt orimligt knasigt att det känns helt och fullt sant och rimligt.

Inte minst som att de två företagen även ska ha diskuterat en annonsfri betalversion av Facebook (tjänsten, alltså). Även det något som gick i stöpet.

Och sammantaget hade det här kunnat avstyra det hyfsat bittra (eller åtminstone gnälliga) annonssprårningsdatakriget mellan de båda företagen. Det är åtminstone vinkeln i artikel: Apple drämde till med alla sina spårningsbegränsningar för att jävlas med Facebook eftersom Apple var sura för att de inte fick ta del av en större del av Facebooks intäkter.

Något som, tja, inte låter helt orimligt det heller…

Apple har genom åren visat att de inte är främmande för att göra exklusiva avsteg från de regelverk som ska gälla alla apputvecklare om Apple kan få ut något av det. Som att dra in mer pengar eller säkerställa att företag inte lämnar Apples intäktsekosystem (som Netflix gjorde när de stängde funktionen att prenumera via iOS-appen).

Samtidigt så tror jag att Apple hade hamnat där vi är idag oavsett. Apple har helt enkelt för mycket att vinna på att lyfta fram sig själva som de goda i sammanhanget, med Google och framförallt Meta som den mörka sidan. Men visst. Hade Facebook varit villiga att spela lite mer boll så hade hade det nog inte varit omöjligt att Apple hade gett Facebook lite egna perks som gjort att de hade kunna undvika åtminstone lite av spårningsstoppandet.

Apple asked for a cut of Facebook’s ad sales years before it stifled Facebook’s ad sales

Apple and Meta at one point were discussing a potential arrangement that would let Apple take a cut of Facebook’s ad revenue, according to The Wall Street Journal.

Amazon inleder samarbete med psykologföretaget Ginger

Har du alltid velat kunna shoppa och besöka en psykolog på samma gång? Grattis! Nu erbjuder Amazon precis det. Ett nytt samarbete med psykologföretaget Ginger (eller ”mental hälsa-företaget” – så terapibolag kanske? Dålig koll på exakta definitionerna här).

Nu är det kanske inte direkt så att du kan klicka hem ditt eget terapisamtal vanliga shoppingvägen hos Amazon. Det handlar om att Gingers tjänster nu erbjuds som del i Amazons Care-program. Amazons egen Kry-tjänst, om man så vill. Som också erbjuder möjlighet till fysiska möten.

Det visar oavsett att Amazon fortsätter satsa stort på just hälsovård som del av sitt erbjudande. Precis som flera av de andra stora techbolagen. Vård är helt enkelt alltför lukrativt för att techjättarna ska kunna hålla fingrarna borta ur den syltburken.

Amazon is getting into mental health care with a Ginger partnership

Amazon Care is adding behavioral health services to its platform of offerings and is partnering with digital mental health company Ginger. It’s another expansion into health for Amazon.

Kina publicerar rekommendationsalgoritmer från några av landets största plattformar

I EU håller vi som bekant som bäst på att reglera de stora (främst amerikanska) techbolagen med ett antal stora, kommande lagpaket. Kina har senaste åren varit ute på ungefär samma resa, men där valt en betydligt mer raka-rör-strategi än EU. Läs: Kinas regim har bestämt och techbolagen har sedan fått ett regleringserbjudande som de inte kan tacka nej till. Bokstavligen. Här kommer en intressant sak som del i den regleringen: Kina har lagt upp en lista med 30 algoritmer från några av landets största onlineplattformar.

Vad det handlar om är en lag som ställer två krav på de techbolag som berörs: dels att användare ska ha möjlighet att tacka ned till algoritmpersonaliserade rekommendationer och dels att bolagen ska lämna ut information om sina rekommendationsalgoritmer till myndigheterna. Totalt 30 företag, som e-handlaren Alibaba, WeChat-ägaren Tencent och TikTok-ägaren Bytedance, ska ha gjort det sistnämnda, vilket i sin tur har gjort att den ansvariga myndigheten nu har lagt ut listan över de algoritmer som bolagen har delat.

Företagen ska dessutom ha inkommit med information om vad algoritmerna faktiskt gör, som att syftet är att rekommendera produkter eller beräkna leveranstider. Nu ska jag inte säga att jag har plåtkoll på vad det faktiskt är som har publicerats (eftersom min kinesiska är lite… icke-existerande), så jag antar att det som har publicerats av myndigheten är av mer övergripande karaktär så att användare ska få lite koll på vad de kan tacka nej till.

Men även en listning på den nivån är förstås en intressant inblick i en tjänsts verksamhet. Därför skulle det vara också vara synnerligen intressant om liknande lagstiftning i EU eller i USA skulle bli verklighet. Hur många rekommendationsalgoritmer har techplattformarna snurrande?

China regulator says Alibaba, Tencent have submitted app algorithm details

China’s top internet watchdog said on Friday tech giants such as Tencent Holdings and Alibaba Group have submitted details of algorithms used in some of their products, complying with a drive by authorities to tighten oversight of platform algorithms.

Kategorier
Allmänt digitalt AR/VR Bekvämlighetsekonomin Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 27-32 2022 – del 5

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AR/VR

Meta Quest kräver inte längre Facebook-konto, istället krävs… Meta-konto

Stora förändringar hos Meta! Kravet på att ha ett Facebook-konto för att kunna använda Metas VR-set försvinner! Istället krävs… ett Meta-konto.

Så, ja. Typ same same. En teknikalitetsmanöver som trots allt innehåller rätt mycket.

Redan när Facebook blev Meta så pratades det om att Meta skulle minska beroendet av Facebook som någon form av hubb för det… mesta. Mark Zuckerberg nämnde att det istället skulle kunna dyka upp ett paraplykonto för Metas samtliga tjänster. Precis det Meta-kontot är. För den som vill så går det att koppla ihop Meta-kontot med sitt Facebook- eller Instagram-konto.

Förändringen är alltså vare sig oväntad eller konstig. Meta har som bekant även formellt och fullt ut organiserat sig i två huvudsakliga delar: de sociala apparna (a.k.a. där alla användare är) och i…. resten (a.k.a. där användarna inte är). Den senare delen är Metas tänkta framtidsverksamhet, med VR och metaverse men även den övriga hårdvaran som Portal-skärmarna.

Det ligger givetvis nära till hands att tänka att det här är ett försök att kapa banden mellan det nedsolkade Facebook-varumärket och framtids-Meta. Vill man vara lite snäll så kan man säga att Meta organiserar sina konton på samma sätt som företagsorganisationen, med Meta som huvudvarumärke och de övriga tjänsterna under det.

Men det finns nog också betydligt mer affärslogiska anledningar. Som att många i den potentiella Quest-målgruppen, som spelare, inte använder Facebook. Att kräva ett Facebook-konto kan hindra VR-tillväxten. Men det finns säkerligen också omvända tankar: genom att få användare i Metas kontorullor så ökar chansen att knuffa över dem till Instagram – och kanske till och med Facebook.

Vi har sett hur Meta pushar Facebooks grupper allt hårdare som halvt frikopplad grej från resten av Facebook. Det är med andra ord inte särskilt orimligt att tänka att Meta kommer att, tja, pusha in Facebook-grupperna även i sin VR-satsning. Direkt och indirekt.

Med andra ord: uppdelningen av kontona handlar inte nödvändigtvis om att distansera och tydligare separera Metas tjänster från varandra – utan kanske det precis omvända. Vi kan nog vara rätt säkra på att Meta till sist kommer att landa i ett konto to rule them all.

https://techcrunch.com/2022/07/07/meta-is-dumping-facebook-logins-as-its-metaverse-id-system/

 

Bekvämlighetsekonomin

Amazon nysatsar på restaurangleveranser med nytt Grubhub-samarbete i USA

När hela världen tvingades sitta hemma under pandemin upptäckte väldigt många digitala tjänster. Antingen helt och hållet eller så fick de upp ögonen för nya tjänster som de inte använt lika ofta (eller alls). Som färdigmatleveranser. Men nu när världen har öppnat igen så har inte minst just restaurangleveranstjänsterna fått det tuffare med neddragningar, konsolideringar och utslagning som följd. Det är ett toppentillfälle att satsa på det här segmentet. Tycker Amazon.

Trots att Amazon storsatsar på sin logistik – från första till sista metern – så har företaget haft lite av/på-förhållande till leveranser av färdigmat. Nu är det dags för ett nytt på-steg i USA: ett samarvete med matleveranstjänsten Grubhub. Och som så ofta med Amazon så handlar det om att samtidigt bygga ut sitt Prime-erbjudande. Medlemmar i Amazons lojalitetsprogram i USA får nu chans att få ett gratisår med Grubhubs motsvarighet – ett erbjudande som gör att man slipper betala 9,99 dollar i månaden för obegränsat antal Grubhub-leveranser.

Så långt kanske inte så mycket att höja på ögonbrynen över, men så finns det en annan del i samarbetet: Amazon köper också in sig i Grubhubs ägare, brittiska Just Eat Takeaway (JET).

Det i sin tur kommer samtidigt som JET lite halvdesperat försöker kränga av hela Grubhub – en tjänst som JET köpte för bara något år sedan. Ni vet. När det fortfarande var sjukt hett med restaurangleveranser.

Frågan är förstås om det här i förlängningen kan betyda att Amazon sväljer hela Grubhub och integrerar det i den egna logistik- och tjänsteapparaten. Oavsett så betyder det att Amazon nu bli delägare i ett färdigmatföretag som har verksamhet i nära nog hela EU – utom Sverige och Finland. Med tanke på hur mördande konkurrensen är bland den här typen av företag så lär det nog knappast innebära att JET kommer att försöka slå sig in på den svenska marknaden närmaste tiden, så Foodora och övriga behöver förmodligen inte vara jätteoroliga.

Amazon har redan ett liknande samarbete med JET-konkurrenten Deliveroo, men i JET-fallet tar Amazon alltså saker och ting steget längre med direkt minoritetsägande.

Det lär inte direkt göra att konkurrensen inom restaurangleveranser kommer att minska.

https://techcrunch.com/2022/07/06/amazon-takes-a-prime-step-back-into-restaurant-delivery-in-the-us-with-new-grubhub-investment-and-partnership/

 

Ekonomi och finans

Amazon köper vårdbolaget One Medical

Ännu ett intressant och stort uppköp för Amazon: vårdbolaget One Medical. Amazon hostar upp 3,9 miljarder dollar för One Medical, vilket innebär Amazons tredje största uppköp någonsin (bara Whole Foods och filmbolaget MGM har kostat mer).

Så vad är då One Medical? Det är som sagt ett vårdbolag, med fysiska och virtuella mottagningar. 188 fysiska mottagningar på 25 marknader till och med.

Det kan kanske tyckas lite märkligt att e-handlaren Amazon köper ett företag vars huvudverksamhet är vårdcentraler, men faktum är det är ett rätt naturlig steg. Amazon äger sedan tidigare en apotekskedja, har redan företagsvård i egen regi (som också erbjuds som tjänst till andra företag) och sades så sent som för några veckor sedan vara på gång att ta fram egna vacciner. Kort sagt vill Amazon kapa åt sig en betydligt större del av vårdkakan.

Nu måste köpet förstås godkännas från myndighetshåll och vi kan nog anta att det kommer att gruffas en del. Men att Amazon är berett att lägga så mycket pengar visar hur stor potential Amazon ser att det finns inom det här segmentet.

Amazon will buy primary healthcare provider One Medical for $3.9 billion

Along with in-person care, One Medical offers telehealth services.

Amazon köper robotdammsugarföretaget iRobot

Nytt storköp från Amazon. Företagets fjärde största till och med: Amazon hostar upp 1,7 miljarder dollar i cash för att lägga vantarna på robot(dammsugar)företaget iRobot. Mest kända för sina Roomba-dammsugare.

Vi pratar alltså inte om de robotar som oftast kommer på tal när det handlar om Amazon – den typ som är tänkta att arbeta i lager eller dela ut beställda paket – utan hemmabruksrobotar. Jag återkommer med text om varför och vad det betyder för Amazon och alla som säljer och handlar via dem.

Men vi kan konstatera att Amazon är på ett postpandemiföretagsshoppingspree.

De tre företag som Amazon har betalat mer för är Whole Foods, filmstudion MGM och vårdbolaget One Medical. Tre av de fyra största köpen (MGM, One Medical och nu iRobot) har skett ungefär senaste året. Två av dem senaste månaden.

Amazon är under samma regleringspress som övriga techgiganter – på båda sidor av Atlanten. Men trots det utmanar Amazon ödet med jätteuppköp.

Det känns med andra ord som att Amazon börjar tycka att tillväxtutmaningarna börjar bli riktigt jobbiga.

https://techcrunch.com/2022/08/05/amazon-is-buying-irobot-for-1-7b/

Spelplattformen Unity går samman med appverktyget Ironsource

Ännu en stor affär på det digitala området: spelplattformen Unity går samman med sppverktyget Ironsource.

Nästan som vanligt när det handlar om den här typen av affärer så är det inte så enkelt som att ett gäng pengar byter ägare. Utan att jag har full koll på hur kontrollen är tänkt att se ut efter affären så känns det som att Unity köper Ironsource, även om de båda företagen klassar det som ett ”samgående”. Dessutom kommer Unitys två största aktieägare Silver Lake och Sequoia att putta in ytterligare en miljard dollar i det nya företaget.

Så vad gör företagen som är inblandade här kanske du undrar? Unitys huvudsakliga produkt är en spelmotor som kan användas av andra som bas för de spel som utvecklas (om man så vill en konkurrent till Fortnite-utvecklaren Epic Games Unreal Engine). Ironsource – som jag inte kände till sedan innan – har en uppsättning lösningar som ska göra det enklare för utvecklare att tjäna pengar på sina appar via annonser, ”korskanalsmarknadsföring”, distribution och mer.

Som artikeln konstaterar så är corporatespeakversionen att de två företagens verksamheter kommer att komplettera varandra som handen i handsken och ge utvecklare bättre möjligheter att få ”alla verktyg de behöver för att skapa och skala upp framgångsrika appar inom spel och andra konsumentvertikaler som e-handel”. Men att det i praktiken säkerligen handlar lika mycket om två börsnoterade företag som fått sina aktiekurser sönderhamrade senaste året i takt med att vi börjar lämna pandemin och hemmasittandet bakom oss. Ett sätt att konsolidera och pumpa upp musklerna alltså.

Men det finns förstås synergier mellan de båda företagen, konstigt vore ju annars. Det nya Unity (eller om det byter namn?) får en bredare palett med verktyg som apputvecklare kan använda. Och framförallt, som sägs lite mellan raderna, att Unity stärker sitt erbjudande bortom spel. Det kanske mest intressanta är att e-handel specifikt lyfts fram. Ett aktuellt område på egna ben, men är också ännu ett bevis på något som blir ett allt tydligare mönster: hur spelvärldar mer och mer blir rena e-handelsplattformar.

https://techcrunch.com/2022/07/13/sources-ironsource-and-unity-are-merging-in-a-big-consolidation-play-for-gaming-and-interactive-content/

Appteknikföretaget Applovin har lagt bud på att köpa spelmotorn Unity

Just nu känns det som att de stora techföretagsaffärerna står lite som spön i backen. Kanske dags för ännu en: appteknikföretaget Applovin har lagt bud på att köpa spelmotorn Unity. Ja, företaget med samma namn till och med. För 17,5 miljarder dollar.

Applovins affärsidé är lösningar som utvecklare ska kunna använda för att ”skala upp och tjäna pengar på sina appar” medan Unitys teknik finns i spel som Call of Duty och Pokemon Go. En win-win, alltså. Åtminstone enligt Applovin. Vad tycker Unity? Det får vi se när de har tagit ställning till budet.

Här hade historien kunnat ta slut, men Elon Musk har visat oss att det inte är kul om det inte blir en cirkus när techbolag ska köpas upp. Självklart är Applovins bud inte utan brasklappar och meck.

Om vi bortser från det faktum att det inte verkar vara ett bud som varit förankrat hos Unitys ledning så gick Unity för mindre än en månad ut med att de kommer att gå ihop och/eller köpa upp (lite oklart) Ironsource. Vad är då Ironsource? En konkurrent till… Applovin. Så ett av villkoren i Applovins bud är då förstås att Unity måste avbryta affären med Ironsource.

Och samma dag som Applovins bud så meddelade Unity dessutom att de har ingått ännu ett avtal: att sätta upp en joint venture i Kina för att skala upp sin verksamhet i det landet. Vilka är då de andra företagen som ingår i det nya samarbetet undrar du? Bland andra Kinas största e-handlare Alibaba, mobiloperatören China Mobile, mobiltillverkaren Oppo och Douyin Group. Den sistnämnda är i sin tur ägda av Bytedance som äger Kinas största kortvideoapp Douyin. Den som här hos oss heter… TikTok.

Så, tja. Det kanske är dags för för en nya techbolagssåpa. Skönt. Var lite osäker på vad jag skulle lägga tid på i väntan på att nästa säsong av Elon Musk vs. Twitter drar igång i oktober.

AppLovin offers to buy video game software maker Unity in $17.5 bln deal

Gaming software company AppLovin Corp made an offer on Tuesday to buy its peer Unity Software Inc in a $17.54 billion all-stock deal, threatening to derail Unity’s announced plan to acquire AppLovin’s smaller competitor ironSource .

Metas omsättning minskar för första gången någonsin

Den perfekta problemstorm som världen just nu genomlider (post-pandemi, inflation, krig och annat elände) har gjort att de flesta företag har haft rejäla utmaningar, något som synts i kvartalsrapporterna. Det har framförallt gällt de företag som gynnades av pandemins hemmasittande och ännu mer de som är beroende av annonser (där Apples spårningsbegränsningar stökat till det lite extra). Inte ens de allra största är immuna har det visat sig: i sin senaste kvartalsrapport så visade Meta upp sin första omsättningsminskning på årsbasis någonsin (åtminstone som börsnoterat bolag).

De 28,8 miljarder dollar som företaget drog in under Q2 var 1 % lägre än motsvarande period för ett år sedan. Dessutom föll vinsten ännu mer: med 6,7 % till 6,7 miljarder dollar.

Så, ja. Fortfarande väldigt mycket pengar och inte direkt så att Meta behöver sätta sig med hatt på stan riktigt än. Vi kan dessutom konstatera att det var Metas VR- och hårdvarudel Reality Labs som stod för i princip hela nedgången: minus 2,8 miljarder dollar blev slutresultatet.

Men det riktigt intressanta här är att Meta, rensat för det, ser ut att ha klarat annonskrisen hyfsat bra ändå. Den stora frågan är förstås hur det kommer att se ut framöver. Om det är ett hack i kurvan eller början på en mer långsiktig trend.

Facebook reports drop in revenue for the first time

Meta, the parent company of Facebook and Instagram, reported its first-ever yearly decline in revenue as a public company. Its second-quarter earnings suggest more pain is to come.

TikTok-ägaren Bytedance köper Kinas största privata sjukhuskedja Amcare

En inte helt väntad affär: TikTok köper Kinas största privata sjukhuskedja Amcare, som specialiserar sig på barn- och kvinnovård.

Ja, nu är det förstås inte kortvideoappen som köper. Eller ens den del av TikTok-ägarbolaget Bytedance som driver TikTok och dess kinesiska systerapp Douyin. Men det är oavsett alltså bolaget som äger världens största kortvideoapp som nu gör en rejält stor vårdpush.

Bytedance är dessutom inte ensamma på techscenen om att ta det här steget. Amazon la för någon månad sedan vantarna på vårdbolaget One Medical – ett uppköp som är Amazons tredje största så här långt. Flera av Bytedances techkollegor i Kina har även de satsningar inom vård och i vår del av världen har vi bland annat sett hur Apple flyttar fram sina positioner allt mer i samma segment. Det är helt enkelt hett med vård.

Och ja. Det har vi ju sett i Sverige också. På gott och ont.

Men det visar också vilka ambitioner som Bytedance alltså har – trots att Kinas styre har regleringspiskat sina techbolag rejält senaste 1-2 åren för att försöka kapa techbolagens makt och dominans. Precis nästan samma läge som Amazon befinner sig i – och ändå storshoppar företag.

Det kommer bli intressant att se vad det här kan betyda för Bytedances verksamhet på sikt. Kanske till och med vad det kan komma att betyda för TikTok. Det kanske blir TikTok som vi vänder oss till för nätläkarhjälp istället för Kry?

TikTok owner buys China’s biggest private women and children’s hospital chain

ByteDance in June acquired Beijing-based Amcare, which runs eight hospitals across four Chinese cities, targeting expats and high-income locals.

NFT-indextokens – ”fond” för den som vill investera i NFT:er

Hur går det för NFT:n som fenomen och teknik? Bra fråga. Sedan hypetoppen förra året har intresset svalnat betänkligt, men samtidigt kommer också indikationer på att transaktionerna gått upp även om värdet på det som köps har gått ned (ungefär som allt just nu, med inflationsoro, krig och annat världsekonomikul). Bara förra veckan så la Facebook till stöd för tekniken, vilket i sig är ett stort steg mot ett brett genombrott. Och så det här egentligen rätt självklara tjänstetillägget: NFT-fonder.

Ska vi vara lite mer tekniskt korrekta så pratar vi om NFT index tokens, men uppläggsmässigt är det en blockkedjeversion av en aktiefond. De två exempelfonder som ges i artikeln är indexfonder, fonder som alltså precis som aktieindexfonder följer utvecklingen inom en bransch eller på en börs. I det här fallet handlar det om ett index som följer ”det lägsta priset i några högkvalitativa NFT-samlingar”.

Och, ja. Det betyder inte att det direkt blir helt vilda västern-fritt. Vi pratar fortfarande om om en underliggande tillgång som är… rätt svajig värderingsmässigt. Precis som kryptovalutorna. Men poängen med NFT-indexfonder är precis som aktieindexfonder att man låter någon som har bättre koll på läget sköta investerandet och (förhoppningsvis) få spararnas pengar att växa. Mindre risk än om man själv ska gå och köpa en specifik aktie eller NFT. Ja, det är i alla all tanken.

Sen vet förmodligen alla som har investerat i fonder att det kan sluta med att man betalar någon annan för att få ens sparkapital att minska i värde. Och att saker och ting kan hända som gör att en investering helt skjuts i sank. Bara att fråga alla som har pengar i Rysslandsfonder 2022.

Det är oavsett en intressant funktion. Och en bra påminnelse om hur det ofta slutar med att även nya tekniker och fenomen efter ett tag glider in i samma hjulspår som tjänster som de på sätt och vis var tänkta att ersätta.

https://www.techinasia.com/nft-index-tokens-bet-risky-asset-class

 

Övrigt

Google skjuter fram utfasningen av tredjepartskakan ytterligare

Hur känner du inför Googles Privacy sandbox? Riktigt sugen på att få sätta tänderna i den? Nja, verkar det allmänna svaret vara. Google skjuter nu fram utfasningen av tredjepartskakan ytterligare.

Vad vi pratar om är Googles ersättare till just tredjepartskakan. Den lösning som först hette FLoC, men som nu fått det lite mer marknadsavdelningsgodkända namnet Topics, som i sin tur är del av Googles Privacy sandbox-initiativ. Kort sagt: Googles försök att få till en lösning för att rikta annonser på samma sätt som idag – fast utan den individdata som marknadsförare har vant sig vid. Utan att detaljspåra användare och kunder kors och tvärs över internet.

Efter att ha inlett testerna av Topics och det API som är del av det – som är tänkt att bygga på mer generella användarintressen snarare än exakt vad en användare har gjort och tittat på på nätet – så har Google justerat tidplanen för dödandet av tredjepartskakan i Chrome. Anledningen är att återkopplingen från de som har fått testa den nya lösningen inte har varit… översvallande.

Okej, nu uttrycker Google det inte på det sättet, men i praktiken så kan vi nog anta att det är anledningen. En konsekvens är att Google kommer att bredda testet till betydligt fler användare än idag under resten av året och en bit in på nästa. Från och med 2023 så tänker Google att Privacy sandbox ska lanseras skarpt i Chrome och under andra halvan av 2024 kommer Google sedan börja att ”fasa ut” tredjepartskakan ur sin egen webbläsare. Ännu senare än vad som sagts tidigare alltså.

Vi kan nog anta att tidplanen kan komma att förlängas ytterligare. Inte minst som vi inte vet hur lång utfasning det kan handla om när det väl blir dags. Så de som vill kan alltså dra på sig skygglapparna och köra på precis som förut ett rätt bra till. Sen är väl just det angreppssättet lite…. sådär smart. Vi pratar trots allt om att frågetecknet är NÄR Google tänker skrota stödet för tredjepartskakan i Chrome (vilket definitivt kommer att döda den tekniken) inte OM. Så det kan nog vara bra att redan nu börja fundera på sin marknadsföringsstrategi.

Ja, och överlag fundera på verksamheten för alla marknadsföringsbyråer.

Expanding testing for the Privacy Sandbox for the Web

Google is sharing an update on Privacy Sandbox.

EU klubbar techregleringspaketen Digital services act och Digital markets act

Där har vi i EU fått två nya lagar: EU-parlamentet röstade idag igenom Digital services act (DSA) och Digital markets act (DMA). De två stora lagpaket som EU har tänkt använda som ammunition i sin reglering av techbolagen. Förstås primärt de amerikanska techgiganterna.

Digital services act handlar lite förenklat om vad vi ser och utsätts för på nätet. Det innehåller ökat ansvar på plattformarna att ta ansvar för det som användarna gör och delar (som att snabbare ta bort och helst stoppa olagligt innehåll), men också hårdare krav på plattformarna när det gäller vad de utsätter sina användare för. Det innebär bland annat ännu hårdare reglering av hur riktning av annonser får ske och att det inte längre blir tillåtet med så kallade ”dark patterns” i design av digitala tjänster.

Systerlagen Digital markets act tar ännu tydligare sikte på internets jättar – de som EU kallar för nätets ”gatekeepers”. De företag som man i praktiken måste gå via för att kunna använda eller göra affärer på nätet. I praktiken handlar det mest om Apple och Google (med sina mobiloperativ och appbutiker) men även namn som Meta och Amazon. Centralt för DMA är att minska jätteplattformarnas dominans och möjlighet att både vara spelplan och själva vara spelare på de egna spelplanerna.

Och det kanske viktigaste för EU är att unionen nu får ett helt nytt vapen i sin arsenal: möjlighet att dela ut rejäla böter (upp till 6 eller 10 % av regelbrytarnas globala årsomsättning). Men som artikeln konstaterar så är det sedan det där med att följa upp efterlevnaden också…

Innan lagarna kan träda i kraft så måste ministerrådet fortfarande ge tummen upp, men det lär mest vara en formalitet. Senast 1 januari 2024 ska DSA och DMA sedan börja gälla.

Jag stannar där just nu men kommer garanterat att återkomma mer kring vad lagarna säger. Och vad de kan innebära i praktiken. Under tiden har alla som inte redan kände till dem två nya skojsiga EU-förkortningar att lägga till i vokabulären.

EU lawmakers pass landmark tech rules, but enforcement a worry

EU lawmakers gave the thumbs up on Tuesday to landmark rules to rein in tech giants such as Alphabet unit Google, Amazon , Apple , Facebook and Microsoft , but enforcement could be hampered by regulators’ limited resources.

Danmark förbjuder användningen av Google Workspace och Chromebooks i skolor

EU:s stora techregleringslagpaket Digital services act och Digital Markets Act rycker allt närmare och techjättarna börjar allt mer förlika sig med den nya, kommande verkligheten. Inte minst Google. Men Google (och Meta) har en helt annan och kanske jobbigare EU-huvudvärk att tampas med: att EU har konstaterat att överföringar av EU-medborgares användardata till USA bryter mot unionens integritetslagtiftning. Det har gjort att några EU-länder bland annat har gått ut med att att Google Analytics inte längre får användas av den här anledningen. Nu är det dags för Danmark att gå steget längre: landet förbjuder användning av Google Workspace och Chromebooks i skolor.

Det handlar om två beslut från Danmarks dataskyddsinstans Datatilsynet som dels konstaterat att Workspace, precis som Analytics, olagligt skickar användardata över Atlanten och dels att även Chromebooks har risk att läcka användardata.

Nu gäller det här alltså bara i Danmark, men precis som domarna och besluten mot Google Analytics så finns det förstås rätt stor risk att Danmarks beslut kan bli vägledande även för andra EU-länder. Med tanke på att det ser ut som att Irland är nära att en gång för alla avgöra om Metas försök att runda bristen på ett giltigt dataöverföringsavtal mellan EU och USA också är olagliga så ökar risken för att Workplace och Chromebooks blir frågor för hela EU.

Och tiden rinner allt mer ut för EU och USA att enas om ett nytt avtal för dataöverföring. Annars så, tja, händer… något med alla amerikanska tjänster som arbetar med den här typen av data. Frågan är förstås bara vad. Och hur långt EU är beredda att gå i sitt chicken race mot techgiganternas önskan att skyffla data över Atlanten.

https://techcrunch.com/2022/07/18/denmark-bans-chromebooks-and-google-workspace-in-schools-over-gdpr/

EU kan lägga fram lagförslag som gör att onlineplattformar måste betala internetoperatörer för trafik

EU dunkar ur sig stora techregleringar just nu och vad de verkar så är EU och dess företrädare mestadels med på båten. Men nu har över 50 ledamöter i EU-parlamentet gått samman i en protest mot ett kommande lagförslag som kan tvinga de stora plattformarna att betala internetoperatörer för trafik.

Än så länge så finns det inte ens ett (officiellt) utkast till Connectivity infrastructure act, som lagen heter, men parlamentarikerna som nu protesterar lutar sig mot att ”uttalanden till media” pekar på att saker och ting är på väg åt fel håll. En proaktiv protest för att sätta press på lagförslagsarbetet.

Lagen, som väntas presenteras i höst, ser alltså ut att rikta in sig på just själva uppkopplingsbiten snarare än plattformarna och tjänsterna som verkar på internet. I och med att internet används allt mer och består allt mer av video så sätter det press på internetoperatörernas kapacitet, något som EU vill göra något åt. Låta de stora innehållsplattformarna, som Google, Netflix och Meta, ta del av kostnaden för den trafik som de ger upphov till.

Och som artikeln är inne på lär en stor del handla om att EU vill att de (amerikanska) techbolagen ska vara med och finansiera uppbyggnaden av EU:s 5G-nät.

Och visst. Så långt rätt mycket i linje med de lagar som EU håller på att rulla ut på techområdet. Men baserat på det som uppkopplingslagen ser ut att innehålla så är det ändå lite som skaver.

Vad det handlar om är alltså att EU ser ut att kräva att de stora trafikdrivarna ska vara med och subventionera utbyggnaden av internetinfrastrukturen. Men frågan är om det också kommer att finnas EU-krav på pristak och datamängdsgarantier från internetoperatörernas sida?

Så länge som dagens internet har funnits så har teleoperatörerna i praktiken styrt själva tillgången till internet – och kunnat sätta prislappen. Det kunde kanske sägas vara ett litet problem när internet var något skojsigt för att fördriva tiden. Inget nödvändigt. Så är det förstås inte idag. Men trots att det pratas allt mer om att tillgång till internet ska klassas som en mänsklig rättighet så styrs tillgången till själva kanalen helt av privata aktörer. Som dessutom också sätter prislappar på mängden data vi konsumerar.

Det som verkligen hade varit intressant är om EU hade tagit sig an tillgången till internet – vad ska det egentligen kosta att få tillgång till något som samhället idag mer eller mindre kräver? Kanske åtminstone kräva att exempelvis samhällsviktiga funktioner eller sånt som stater kräver av oss – som att deklarera – inte ska inkluderas i datapotter?

EU har varit globalt banbrytande i arbetet med att säkra internetanvändares rättigheter och skydd online. Det hade varit intressant om den strävan också började omfatta tillgången TILL internet och inte bara vad som gäller när man väl har kommit ut på nätet. Att se till medborgarnas och inte bara EU-företagens bästa även på det här området.

EU lawmakers slam ”radical proposal” to let ISPs demand new fees from websites

New fees for websites and online applications would be a disaster, MEPs say.

EU listing act ska göra det enklare för techstartups att börsnoteras och attrahera personal

Ännu ett EU-lagförslag på techområdet: EU listing act. Ett förslag som ska göra det enklare för techstartups att börsnoteras och attrahera personal.

Även om alla detaljer inte är ute än (åtminstone inte vad jag har sett) så ska initiativet alltså göra det enklare för startups att börsnoteras, inklusive lösningar för olika slags aktietyper så att grundare kan behålla kontroll över ett företag även efter en notering (a.k.a. vad de flesta stora techbolag som har grundats i USA senaste två decennierna eller så redan kör med). EU har också som ambition att göra det här enhetligt i alla medlemsländer, snarare än idag där aktietyper kan vara beroende på vad som tillåts i olika länder.

Och ja, det här var en total nyhet för mig. Hade ingen koll på att det var på gång (förslaget väntas läggas fram under andra halvåret i år). Men oavsett det så känns det som ett rätt logiskt initiativ: Listing-lagen är del i en större satsning från EU att försöka öka antalet techbolag i EU. Åtminstone ”deep tech”-bolag, vilket jag antar är ungefär samma sak som chipbolag, halvledarbolag och andra former av samhällsviktig teknik. Den typ av bolag som pandemin och världens komponentbrist visade behövs på hemmaplan.

Även om EU nog inte kommer att gråta om satsningen även kommer att öka antalet techbolag oavsett inriktning och bransch. Allt som kan öka attraktionskraften för EU-företag. Och överlag öka konkurrenskraften mot främst USA och Kina.

https://www.bloomberg.com/news/articles/2022-07-05/eu-plans-to-change-ipo-rules-to-attract-deep-tech-startups

Elon Musk hintar att han kan lansera en egen Twitter-kopia istället för att köpa Twitter

Tänker Elon Musk starta en egen Twitter-kopia istället för att köpa riktiga Twitter? Klart Elon Musk tänker starta en egen Twitter-kopia istället för att köpa riktiga Twitter.

X.com. Framtiden för sociala medier.

Ja, det är åtminstone vad Elon Musk hintat ikväll. På Twitter. Förstås.

Och… konstigare saker har förstås hänt. Men vi kan nog anta att det här mest är ännu ett Musk-utspel eftersom Elon Musk kände att det varit lite för lite strålkastarljus på Elon Musk senaste timmarna

Elon Musk Teases X.com as a Potential Social Media Site of His Own

The website currently features a white screen with a tiny, ominous black ”X.”

Kategorier
Allmänt digitalt Bekvämlighetsekonomin Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 46 2021 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Bekvämlighetsekonomin

Hungry house – ett anti-ghost kitchen ghost kitchen

Vad kommer efter ghost kitchens? Precis. Anti-ghost kitchen ghost kitchens. Förstås.

Vad pratar jag överhuvudtaget om här? Ett ghost kitchen, eller spökkök som jag gillar att säga, är ett (restaurang)kök som bara är till för mat som beställs online och levereras till kund, eller möjligen hämtas upp av kunden. Det är alltså inte ett kök som har en lokal där man kan sitta och äta maten man har beställt och köpt. Det kan till och med vara så att en spökkökslokal kan inhysa flera kök som lagar mat åt olika företag. Kitchen as a service – att du alltså kan starta en fullständig restaurang genom att hyra kökslokalen, fixa samarbete med leveransföretag och ha en app (eller ingå i en app) där kunder kan beställa maten de vill ha.

Men enligt Kristen Barnett, grundaren av Hungry House och med ett förflutet i spökköksföretaget Zuul, så har spökköksexplosionen också betytt att det har tummats på saker som kvalitet och transparens. Skräpmatsskräpmat. Det vill alltså Hungry House ändra på och då är man anti-någonting. För det ska man vara i de lägena.

Mer specifikt så innebär det här att Hungry House ska ha tajtare kontroll över det som finns i maten. Men ”transparens” innebär också att Hungry House kommer ha ”en fysisk disk där människor faktiskt kan beställa maten, se köket och se teamet”.

Så ett anti-ghost kitchen ghost kitchen är alltså typ… Sibylla. The more things change etc.

Att korvmojen skulle bli det svartaste svarta 2022 hade jag inte väntat mig.

Kristen Barnett Launches Hungry House, an ’Anti-Ghost Kitchen’ Ghost Kitchen

It seems a day doesn’t go by nowadays without a new ghost kitchen concept popping up. While all that growth can be exciting, the ghost kitchen land grab has its downsides, at least according …

 

Mobilt

Huawei försöker på nya sätt runda USA:s svartlistning

Under förra året knoppade Huawei av sitt budgetmärke Honor som ett fristående bolag. Varför? Som ett försök att rädda den delen av verksamhet från att kollapsa på samma sätt som Huaweis egen mobilförsäljning. Bakgrunden är förstås USA:s svartlistning av Huawei, på grund av att USA hävdar att det finns intima kopplingar mellan Huawei och den kinesiska militären, som gjort att Huawei inte har kunnat köpa avancerade mobilchip från västföretag eller använda Googles tjänster i sina mobiler. Nu tänker Huawei försöka göra en repris på Honor-affären, för att rädda Huaweis kvarvarande konsumentverksamhet.

Planen den här gången är att licensiera sin smartmobilteknik till befintliga partners som inte omfattas av svartlistningen. I gengäld så ska dessa företag kunna köpa de komponenter som Huawei själva inte kan få tag i. Mobiltillverkningsmotsvarigheten till penningtvätt om man så vill.

Och… det blir intressant att se hur USA kommer att reagera. Bara häromdagen så skärpte Biden-administrationen sanktionerna mot ZTE och just Huawei, så det lär inte bara ses med blida ögon. Jag misstänker att även Honor hänger löst om de får för sig att göra en större push in i USA. USA misstänker då nog att det är lite sisådär med de vattentäta skotten mellan Honor och det förra moderbolaget. En misstanke som nog stämmer rätt väl.

Huawei Has a New Plan to Circumvent the U.S. Trade Ban | Digital Trends

Huawei is seeking partnerships with several companies in a move to circumvent U.S.-imposed sanctions.

 

Ekonomi och finans

Amazon slutar acceptera brittiska Visa-kort i början av 2022

Ännu en beef på techområdet. Mellan två av världens jättar på sina respektive områden. Ja, de största till och med. Amazon kommer att sluta acceptera brittiska Visa-kort från och med 19 januari.

Amazon motiverar det med att Visa har jackat upp sina avgifter till orimliga nivåer, något som Visa i sin tur hävdar beror på Brexit (because allt går att skylla på Brexit – även om det i det här fallet känns lite… långsökt). Oavsett vilket så tänker Amazon säga nu-uh till Visa i Storbritannien efter julhandeln – ja, om de två företagen inte kan komma överens om en lösning som gör båda nöjda(ish).

I sig egentligen ingen jättehistoria, trots att det handlar om två giganter. En e-handlare ändrar i de betalsätt som accepterar.

Hade det varit någon annan betalningsförmedlare så hade det nog blivit mer liv än vad det nu lär bli. Men nu pratar vi om att Amazon alltså stryper ett betalningssätt, ett väldigt vanligt sådant, för sina kunder för att de vill få bättre villkor. Lägg till att Amazon allt mer satsar på helt egna betallösningar så börjar vi komma väldigt nära sånt som konkurrensmyndigheter är väldigt intresserade av.

Jag misstänker att det är Visa som viker först i chickenracet. Kortsiktigt är det Visa som har mest att förlora, inte minst som Amazon kan få feeling och stoppa Visa på fler marknader. Men kommer vi dit så är det istället Amazon som riskerar att drabbas hårdast. Det kan bli en väldigt tacksam present till regleringsivrarna.

Amazon says it will stop accepting UK-issued Visa credit cards on January 19th | TechCrunch

Amazon has escalated its fight with Visa: Starting on January 19th, 2022, the e-commerce giant will stop accepting Visa credit cards issued in the UK.

Paytms börsnotering blir den största någonsin i Indien, men aktien tokrasade första dagen

Indien är sannolikt det land som under 2020-talet kommer bli det Kina var under 2010-talet: världens hetaste tillväxtmarknad. Ett bevis på det är de allt större kapital som kastas efter indiska startups – och techinvesteringar i landet överlag. I veckan blev det dags för ett nytt börsnoteringsrekord i landet, när indiska Paytms intåg på börsen blev den största någonsin i Indien. Paytm tog in totalt 2,5 miljarder dollar i noteringen, vilket gjorde att företaget inledde sin börsresa med en värdering på 14,2 miljarder dollar. Men västerländska och kinesiska mått mätt inte särskilt imponerande, men desto större i Indien.

Betalplattformen Paytm är också ett bra bevis på just hur utländska bolag snudd på springer benen av sig för att ta del av den indiska kakan när landet kommer allt närmare en bred medelklass. Bland Paytms backare hittar vi Berkshire Hathaway, kinesiska fintechbolaget Ant Group och japanska supertechinvesteraren Softbank.

Men allt var inte frid och fröjd. Analytiker har pekat på att Paytm redan har börjat se avmattande tillväxt samtidigt som konkurrensen inom betalområdet hårdnar för varje dag som går. Ja, och de går fortfarande med förlust med mål att nå break even 2023 – men det är ju närmast normalläget för startups som hoppar in på börsen. Och själva premiärdagen blev allt annat än en klang och jubelfest när kursen ganska omgående rasade 25 % från noteringskursen. En fjärdedel av börsvärdet dansade alltså ut till vänster.

Men med det sagt så kommer de indiska bolagen att bli allt vanligare när vi pratar tech. På samma sätt som namn som Alibaba, Tencent och Bytedance numer är snudd på vardagsmat för alla som är intresserade av den digitala utvecklingen så är det inte omöjligt – till och med troligt – att vi kommer att kasta oss obehindrat med indiska technamn när det är dags för nästa decennieskifte.

Paytm Shares Plunge in India’s Market Debut

Shares tumbled an estimated 25 percent in Paytm’s trading debut on the Bombay Stock Exchange, with shares trading at ₹1,614 hours after opening at ₹2,150.

Unity köper Weta Digital

Ännu ett rätt stort köp i den digitala världen. I den digitala spelvärlden, närmare bestämt. Spelmotorn Unity köper visual effects-bolaget Weta Digital för 1,6 miljarder dollar.

Unity har, likt Epic Games Unreal Engine, en spelmotor som redan används som bas i en drös spel. Nu förstärker företaget alltså produktportföljen med en studio som fokuserar på effekter framförallt i film. Och det är inte vilken studio som helst: Weta Digital medgrundades av Lord of the Rings-regissören Peter Jackson och företagets teknik har förutom den trilogin också använts i storfilmer som Avatar och Shang-Chi.

Och ja. Någonstans här kan vi peta in ordet ”metaverse”.

Unitys kortsiktiga plan är förstås att beefa upp sitt spelerbjudande och kunna erbjuda ännu mer levande spelmiljöer. Rätt bokstavligen. Men mer långsiktigt så stannar Unitys ambition garanterat inte här. Det Unity siktar på för framtiden är just det nu så trendiga metaverse-tåget. Alltså virtuella världar bortom bara spel. Ja, och förmodligen också bortom bara det digitala.

Att den digitala världen känns och ser ut ännu mer som den fysiska och att de digitala inslagen i den fysiska världen än mer suddar ut gränsen mellan det digitala och det fysiska.

Unity’s biggest acquisition ever | TechCrunch

Hi friends! Greg here. You might remember me from such hits as ”Greg takes over Lucas’ newsletter while he’s on vacation.” Now we’re back with ”Greg takes

Google Pay gör en Klarna och låter handlare bygga butiker inuti betalappen

Googles betalplattform Google Pay lägger till stöd för Hinglish i Indien. Tydligen en mix mellan engelska och hindi. Hade ingen aning om att var en egen ”dialekt”. Men dessutom så gör Google en annan grej som mer långsiktigt är större: de gör en… Klarna.

Ja, eller en mashup mellan Klarna och Shopify. Och lite det som Meta håller på att bygga upp i WhatsApp. Google låter nu de handlare som vill sätta upp sin egen webbshop direkt inuti Google Pay. Istället för att bygga en egen sajt, finnas i en större marknadsplats eller hos exempelvis just WhatsApp så kan handlare låta kunderna titta på produkterna och handla – på samma ställe.

Nu lär det inte handla om ett antingen – eller för handlarna. Google Pay lär bli ytterligare en kanal, inte den enda kanalen. Men däremot är det ännu ett bevis på att betalplattformarna helt håller på att ställa hela den digitala köpresan på ända.

https://techcrunch.com/2021/11/17/google-pay-to-add-hinglish-support-in-india-enable-merchants-to-create-digital-storefronts/

Bytedances omsättning kan öka 60 % till 63 miljarder dollar 2021

Hur mycket tjänar TikTok-ägaren Bytedance? Ja, det vet vi inte, eftersom bolaget till skillnad från alla de stora västerländska sociala medierna inte är börsnoterade. Mindre insyn i siffrorna alltså. Men det hindrar förstås inte från spekulationer – och uppgifter från de sedvanliga ”källorna med insyn”.

De sistnämnda, eller en kombination av de sistnämnda och lite vilt spekulerande, säger att Bytedances omsättning för 2021 kan landa på 63 miljarder dollar, en ökning på 60 % jämfört med 2020. En milt sagt respektabel ökning – men samtidigt långsammare ökningstakt än förra året när Bytedances omsättning dubblerades.

Men då ska vi komma ihåg att 2020 förstås var ett väldigt knasigt år, där alla företag som bedrev verksamhet som gynnades av att människor tvingades sitta hemma dopades ordentligt. Dessutom är det naturligt att företag som växer ser en avmattning i tillväxttakten.

Det ser alltså inte ut att gå direkt dåligt för Bytedance, trots att Kina i år har jagat landets techbolag med regleringsblåslampa. Men om vi tar de avmattande siffrorna i kombination med andra uppgifter som dykt upp i veckan – att användartillväxten för TikToks kinesiska systerapp Douyin också börjar mattas av rejält – så hamnar situationen i ett lite annat ljus.

Att Kina är den marknad som tillväxtmässigt viker sig först när det gäller användare är inte så konstigt. Penegrationen är högst där. Men när användartillväxten sackar så gäller det att bli bättre på att tjäna mer pengar på de befintliga användarna. Och även där kan det alltså börja plana ut.

Visst. Vi ska inte dra allt för stora växlar på det här, särskilt som det är rätt osäkra siffror som är basen. Men det är oavsett något att hålla ögonen lite på. TikTok känns som en ostoppbar framrusande maskin just nu, men det kan alltså vara så att tillväxtkurvorna bryts tidigare än väntat.

TikTok owner ByteDance to post 60 per cent revenue growth in 2021: report

TikTok parent ByteDance is expected to post a 60 per cent rise in gross revenues this year on the back of strong advertising sales from its domestic apps Douyin and Jinri Toutiao.

NFTfi gör det möjligt att använda NFT:er som säkerhet vid lån

Ännu ett intressant användningsområde för och kring NFT:er. Sydafrikanska NFTfi gör det möjligt att använda NFT:er som säkerhet vid lån.

NFT är den teknik som är tänkt att göra det möjligt att sälja digitala föremål i begränsad upplaga på samma sätt som fysiska prylar. Och därmed också göra att enskilda digitala exemplar värda pengar. I fallet med NFTfi så ska användare alltså sedan kunna kapitalisera på sina digitala föremål när det är dags att låna pengar.

Krasst talat så är NFTfi en digital pantbank. Du lånar ut dina NFT:er till NFTfi som säkerhet för pengarna du lånar. Så länge som du betalar tillbaka ditt lån i tid så får du tillbaka din NFT-säkerhet, annars tillfaller NFT:n den som lånar ut pengarna. Vi pratar med andra ord inte om att du kan ta dina NFT:er under din digitala arm och knalla in hos Handelsbanken när det är dags att skaffa bolån. Än.

Men det är förstås en fullständigt självklar utveckling, i takt med att våra liv blir allt mer digitala. Att inte bara fysiska föremål och traditionella värdepapper räknas in i någons förmögenhet rent formellt, utan även ”nya” digitala format.

https://techcrunch.com/2021/11/16/south-africas-nftfi-raises-5m-so-people-can-use-their-nfts-as-collateral-for-loans/

Riskkapitalet växer snabbare i Indien än i Kina

Ett rätt intressant – och talande – diagram. Riskkapitalinvesteringarna i Indien är fortfarande långt efter siffrorna för Kina, mindre än en tredjedel så stora till och med. Men däremot så är tillväxttakten högre i Indien än i Kina. En fördubbling senaste året i Kina är förstås en väldigt respektabel siffra, men för Indien så är ökningen nästan 50 % mer.

Jag har flera gånger pratat om att Indien kommer att bli (och egentligen redan är) för 2020-talet vad Kina var för 2010-talet: den absolut hetaste tillväxtmarknaden. Här är ännu ett bevis på det.

Vi kan nog anta att alla som är intresserade av den globala digitala utvecklingen vid nästa decennieskifte rätt obekymrat kommer att kunna droppa indiska techbolag och startups på samma sätt som vi idag slänger oss med kinesiska. Och vi kan nog också anta att flera stora tjänster som är vardagsmat för oss kommer ha indiska rötter då.

 

Övrigt

Google går med på ett femårigt avtal för att betala för AFP-nyheter i hela EU

Nytt, rätt historiskt avtal för Google. Ett femårigt avtal där Google går med på att betala för AFP-nyheter.

Grunden är förstås EU:s upphovsrättsdirektiv från 2019 som nu till sist börjar omvandlas till nationell lagstiftning i allt fler länder. En del i direktivet handlade just om att de stora plattformarna (läs: Facebook och Google) måste ersätta publicister för de nyheter som aggregeras och delas hos plattformarna. Även Australien klubbade en liknande lag i början av året och det börjar bubbla på liknande sätt på allt fler håll i världen.

Som svar på det så har Facebook och Google kommit överens med allt fler medieföretag om att betala för deras nyhetsinnehåll. Avtal som Facebook och Google hopppas ska kosta dem mindre än att tvingas betala för ALLA publicisters innehåll. Vill man vara elak kan man konstatera att de hoppas köpa de stora publicisternas tystnad – samtidigt som Facebook och Google ställer motkrav på att nyhetsinnehållet ska vara paketerat på ett visst sätt för att kunna fungera i respektive plattforms egna nyhetstjänster.

Det sistnämnda lär säkert fortfarande vara en stor del av AFP-avtalet, men det finns en rätt stor skillnad jämfört med de tidigare avtal som Google (och Facebook för den delen) har slutit: det omfattar hela EU. Istället för att jiddra med lokala medieföretag så har det nu blivit ett avtal för alla medlemsländer.

Visst. Det funkar ju bara för en rätt liten del publicister, eftersom de flesta är landsspecifika. Men det är oavsett ytterligare ett steg fram mot ett slags fredsavtal mellan Facebook, Google och nyhetsföretagen. Ja, eller åtminstone någon form av vapenstillestånd.

https://news.yahoo.com/google-agrees-5-deal-pay-212928887.html

Problem med Google Cloud drog ner Spotity, Snapchat, Etsy och Discord

Det känns lite som att stora haverier bland stora onlinetjänster allt mer börjar bli vardagsmat. I veckan var det dags igen. Bland tjänsterna som fick problem eller helt slutade att fungera fanns Spotify, Snapchat, Etsy och Discord. Och även den här gången så var det inte någon form av hackerattack, utan någon som drog ur sladden. Den här gången ur Google Cloud, som var hem för de drabbade tjänsterna. ”Nätverksproblem” var den officiella förklaringen från Google.

Det som förstås är ironiskt med det här är att internet mer eller mindre byggdes precis för att undvika att sånt här skulle kunna hända. Att om en enda nod går ned så ska inte resten sluta fungera. Men i takt med att de stora techbolagen har blivit allt större – och dels satsat allt mer på just molntjänster och dels börjat sitta ihop med ungefär allting – så verkar det här nu bli allt vanligare. Och vi pratar om haverier som dessutom är långt mycket större – och som är betydligt mer långtgående – än något som de som skapade internet förmodligen hade kunnat föreställa sig.

Google Cloud outage takes down Spotify, Snapchat, Etsy and more sites (updated)

It’s like the universe is telling you to stop binging true crime podcasts.

Substack når 1 miljon betalande användare

Nyhetsbrevstjänsten Substack nått en ny milstolpe: 1 miljon betalande prenumeranter.

Nu kanske 1 miljon kanske inte känns som en himlastormande stor siffra med tanke på att vi är vana vid Facebook-nivåer, men för ett år sedan ungefär så här dags så var totalen 250 000. En fyrdubbling på ett år är inte fy skam.

Nyhetsbrevet seglade upp som en milt sagt otippad kandidat till priset som 2021 års hetaste format. Även här var det pandemin som var den främsta anledningen, när innehållsskapare tvingades se sig om efter nya sätt att tjäna pengar. En dopning som alltså verkar ha hållit i sig hela 2021.

Med det sagt så är Substack fortfarande en rätt liten spelare. Det är liksom ingen slump att Twitter (och säkert någon till) försökte köpa Substack för ett år sedan. (För Twitter så blev det istället uppköpet av Revue som fick bli nyhetsbrevsbasen.) Med tanke på att i princip alla de stora onlineplattformarna – till och med Google Drive märkligt nog – numer erbjuder någon form av nyhetstbrevstjänst så kommer konkurrensen framöver inte direkt att minska.

Newsletter start-up Substack hits 1m subscribers

Many top journalists have left legacy media to go it alone on publishing platform

Apple börjar sälja verktyg och delar till privatpersoner som vill reparera sina Apple-prylar själva

Ett lite… oväntat drag från Apple. De gick i veckan ut med nya satsningen Self Service Repair, som är ganska exakt vad det låter som. Apple börjar tillhandahålla delar, verktyg och manualer för att kunna reparera iPhones (12 och 13 till att börja med, men kommer även breddas till exempelvis Macar). Det största här? De är en tjänst som vänder sig direkt till konsumenter. Den som vill reparera sin trasiga mobil själv kan alltså göra det.

Schyrrans av Apple! Ja, fast förstås med en rätt stor baktanke.

Right to repair-initiativ blir allt vanligare – alltså att (teknik)prylar i betydligt högre utsträckning än idag ska gå att reparera när de går sönder. Utan att det kostar lika mycket som att köpa en ny pryl.

Apple är väl medvetna om att… inte jättemånga totalt sett kommer vilja försöka laga sina prylar själv. Inte ens om de får allt de behöver hemskickade till sig. Men det gör ändå att Apple kan peka på att de (ja, i alla fall enligt Apple själva) lever upp till kommande lagstiftningar om rätten att laga sina prylar.

Om det fortfarande visar sig vara sjukt meckigt att reparera sin Apple-pryl om man inte vill betala massor för att låta en verkstad göra det? Tja, inte Apples problem. Det finns ingenjörskurser på KTH.

Apple announces Self Service Repair

Apple parts, tools, and manuals – starting with iPhone 12 and iPhone 13 – available to individual consumers.

Kategorier
Sociala medier Spaningar

Digitala spaningar vecka 51 2020

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Sociala medier

Facebook

Facebook kritiserar Apples appspårningsbegränsningar i helsidesannonser

Hur oroliga är Facebook för Apples nya regler kring appspårning i iOS 14? Rätt så, kan vi nog anta nu. Igår köpte Facebook helsidesannonser i New York Times, Wall Street Journal och Washington Post. Budskapet? De nya reglerna gör att Apple kommer att ta död på småföretagen. (Ungefär samma slags argument som Google använde i sin kamp mot EU:s upphovsrättsdirektiv förra året.)

Självklart handlar det inte ytterst om världens alla coronakämpande småföretagare utan om Facebooks annonsaffär. Det som alltså står för ganska exakt hundra procent av Facebooks intäkter.

Apples förändring handlar om att apputvecklare måste be om lov att få spåra användare i och mellan appar (och överlag). Kort sagt ge sitt samtycke på GDPR-vis. Facebook är oroliga för att de flesta inte ska tillåta det, vilket nog är ett rätt korrekt antagande. Det gör att Facebook inte kommer kunna rikta annonser lika effektivt och därmed bli en mindre intressant annonsplattform. (Eller om man så vill: Facebook tror inte att de eller apputvecklare kommer kunna förklara för användarrna varför det är bra både för annonsföretagen och för användarna.)

Men det här är givetvis också del av något större: att börja peka på varandra när techjättarna börjar konkurrensgranskas allt hårdare.

Facebook Takes Out Full-Page Newspaper Ads to Attack Apple’s iOS Privacy Changes

Facebook has today attacked Apple in a series of full-page newspaper ads, asserting that iOS 14’s privacy changes regarding data gathering and…

Facebook kritiserar Apple i ytterligare en helsidesannons

Det jag skrev igår om att Facebook nog är väldigt oroliga för appspårningsbegränsningarna i iOS 14 efter att Facebook köpte helsidesannonser i flera av USA:s största tidningar där de kritiserar Apple? Känns inte mindre så nu. Under gårdagen dök ännu en helsidesannons upp. Och den här gången drar Facebook det ultimata kortet så fort man vill protestera mot förändringar online som hotar den egna affärsmodellen: Apple hotar det fria internet.

Under förra året var ”ett hot mot ett öppet och fritt internet” argumentet som Google och andra motståndare mot EU:s upphovsdirektiv alltid drog till med. Förstås extremt ironiskt eftersom just Google i sig lyfts fram som ett hot mot precis samma sak av dem som kritiserar techjättarnas storlek och makt. Ja, och även av webbens pappa Tim Berners-Lee. Facebook är förstås ytterligare ett sådant hot i det sammanhanget.

Vad det här tyvärr innebär är att frasen ”ett öppet och fritt internet” blir alltmer urvattnad. Det som i grund och botten är det kanske enskilt viktigaste för vårt globala datanät, och som är reellt hotat eller till och med åsidosatt i stora delar av världen, blir en go to-fras för företag att ta till när deras intäktsmodeller hotas.

Facebook hits back at Apple with second critical newspaper ad

Facebook is back with another full-page newspaper ad criticizing Apple’s upcoming iOS 14 privacy changes. Facebook claims Apple’s changes will change the internet as we know it.

Facebook släpper musikvideoappen Collab i skarp version

Dags för ny app från Facebook: Collab. Ja, eller nygammal app. Collab släpptes som beta i våras – dessutom framtagen av Facebooks labbavdelning – men släpps nu i skarp version för iOS.

Precis som när den först släpptes så blandar Collab tre väldigt aktuella format: kortvideo, musik och remixkulturen. Collab gör det möjligt för upp till tre användare att skapa musik tillsammans via tre olika musikspår (en kör gitarr, en bas och en trummor exempelvis). När alstret sedan delas med resten av världen kan andra sedan bygga vidare, så länge som man skapar minst ett eget spår. Det är alltså en app tänkt att uppmuntra skapande och inte bara konsumtion.

Visst, den lär mycket vara tänkt som ett sätt att få musiker och artister att använda appen för att skapa mer eller mindre exklusivt material att dela med sina fans. Men den är förstås också tänkt att få artister och fans att interagera direkt med varandra.

Med andra ord på samma sätt som Facebook har använt sina musikrättigheter så här långt: inte för att skapa en passiv lyssnartjänst utan driva användning av sina tjänster genom att göra musiken till del av den aktiva skaparprocessen.

Facebook publicly launches its collaborative music video app, Collab | TechCrunch

Collab, Facebook’s experimental app for making collaborative music videos, is today launching out of private beta testing with a public release on the App

Facebook begränsar Messenger i Europa för att följa EU-lagstiftning

Den här dök precis upp i min Messenger. Förmodligen i alla andras också. Facebook stryper funktionalitet i Messenger för att att, enligt Facebook, följa GDPR-lagstiftningen. Facebook gick ut med förändringen i början av december, men jag missade den då. Jag har ännu inte fått kläm på vad som föranleder att den här förändringen kommer just nu, med tanke på att GDPR snart har två år på nacken.

Oavsett så är det Messengers API som drabbas och därmed alla (företag) som som använder det. Framförallt för utvecklare som arbetar med chattbotar baserade på Messenger. Ett antal saker som tidigare varit möjliga kommer nu svara med ett felmeddelande via API:et. Som sämre möjligheter att skicka video, dokument och ljud och sämre möjligheter att använda grafiska Messenger-element. Det verkar också drabba datorwebblösningar mer än mobilchattar.

Någon mer insatt som har koll på vad det är som triggar det här just nu (medan jag googlar vidare)?

Mer info om förändringarna här.

Facebook återlanserar Instagram Lite i Indien

Tidigare i år skrotade Instagram sin Lite-app i Indien medan de tog fram en ny. Nu har den landat. Bara för Android (förstås). En tvåmegabyteshistoria som bjuder på flöde och stories, men inte Reels, IGTV eller AR-dekaler. Inte till att börja med, åtminstone. Likt andra lite-appar så lär mer funktionalitet dyka upp.

Att Instagram gör det här i Indien är förstås inte så konstigt. Det är trots allt Facebooks största marknad användarmässigt och företagets viktigaste tillväxtmarknad kommande decenniet (nu när man helt verkar ha gett upp Kina, åtminstone för tillfället). Det betyder också enklare och billigare mobiler och dyrare och mer instabil datatillgång.

Instagram introduces its 2MB lite app in India

Instagram is introducing its lite app in India today in test mode on Android. The app is sized under 2MB to cater to phones that have memory and size constraints. Vishal Shah, VP of Instagram made this announcement at the Facebook Fuel for

Facebook börjar skicka notiser till användare som gillat, kommenterat eller delat fejkinnehåll

Så skärper Facebook tonen ytterligare mot världens fejkspridare. Efter att steg för steg försökt få bukt på spridningen av falsk information på sina plattformar så blir Facebook nu betydligt mer in your face. Den nya funktionen kommer skicka notiser till användare som har gillat, kommenterat eller delat innehåll som Facebook därefter har plockat ned för att det av någon anledning bryter mot Facebooks användarvillkor.

Nu handlar det specifikt om innehåll som sprider felaktig information om covid-19. Men vi kan nog anta att det inte kommer att stanna där.

På något sätt kan jag inte låta bli att känna att den här funktionen tyvärr sammanfattar rätt stora delar av hela 2020.

https://www.fastcompany.com/90586312/facebook-notifications-covid-19-misinformation

Facebook arbetar på app som gör det möjligt att betala kändisar för att dyka upp i en livesändning

Facebook uppges arbeta på ännu en ny app. ja, eller företagets labbavdelning håller åtminstone på att ta fram en: Super. En app som gör det möjligt att betala kändisar för att dyka upp i exempelvis en livesändning så man kan ställa frågor eller ta en selfie. Ja, eller omvänt: att kändisar kan ha det som ytterligare en möjligt väg att tjäna pengar.

”Kändis” i det här fallet måste förstås inte vara en superkändis, utan även någon som ”bara” är känd via sociala medier – eller hos en nischad del av användarna. Ännu en utmanare till Cameo eller för den delen svenska Memmo. Och ännu en funktion tänkt att öka engagemanget både hos de vanliga användarna och kändisarna – och bygga mer direkta relationer.

Facebook is creating a Cameo-like tool that lets you interact with celebs, report says

The video product is being tested internally, according to Bloomberg.

Facebook kan bygga matchningstjänst för gigare

Uppgifter om ännu en ny Facebook-tjänst: en matchingstjänst för gigare. Ja, eller en plattform där gigare som söker jobb kan marknadsföra sig själva och de som behöver hjälp kan hitta kompetensen de söker. En funktion som dessutom sägs bli en del av Marketplace och som kan innehålla allt från hantverkstjänster till mer digitala frilansknäck.

Handlar alltså om uppgifter, men rent spontant känns de väldigt trovärdiga. Facebook har senaste åren jobbat mycket på att gå från konsumtionsplattform till nyttoplattform. Det senare har mer och mer handlat om att Facebook har gjort det möjligt för småföretag att bygga upp hela sin digitala närvaro i Facebooks ekosystem och därefter börjat ta rejäla kliv in på Googles planhalva genom att också göra det möjligt att söka upp informationen som man gör hos Google när man letar efter ett lokalt företag.

Facebook is reportedly looking to take on TaskRabbit by allowing people to book gig workers for home repair or freelance jobs

The TaskRabbit-like services tool would live on Facebook Marketplace, a place users can sell or exchange goods to one another.

Snapchat

Snapchat släpper multispelaronlinespelet Bitmoji Paint

Snapchat har haft ett rätt bra 2020 i skuggan av Facebook och TikTok och nu kommer nästa stora initiativ från Snap: spelet Bitmoji Paint.

Bitmoji Paint är Snap andra egna spel, som känns som en mashup mellan Minecraft, Fortnite och Snap Map med din bitmoji i huvudrollen. Det är framförallt också Snaps första stora onlinemultispelarspel. En jättestor canvas som gör att man kan pixelmåla tillsammans med sina vänner. Zooma ut och – voilà! – konstverk.

Snap blandar alltså sin mest framgångsrika exportprodukt – bitmojin – och väver ihop den med sin stora spelsatsning. Och Snap fortsätter att göra ungefär som konkurrenterna – men med sin egen twist. Och jag misstänker att Snap gärna lyckas skapa en Fortnite-onlinespelvärld som kan användas för mycket annat – som marknadsföring, liveevenemang och shopping.

(Fun fact: När jag lärde mig skriva maskin i skolan – ni vet det världen använde före datorer – så tillbringade jag mest tid med att göra skrivmaskinskonst med bokstäver enligt samma grundprincip. Bitmoji Paint känns som klippt och skuret för mig.)

https://www.theverge.com/2020/12/14/22170223/snapchat-bitmoji-paint-game-party-release-talk-friends

Unity och Snap inleder samarbete kring annonser och spel

Ett rätt jättestort samarbete: spelmotorn Unity och Snap börjar samarbeta kring annonser och spel.

Win-win-delen innebär att Snapchat-annonsörer får tillgång till Unitys annonslösningar och att Snaps spelplattform Snap Kit till Unitys utvecklargemenskap. Vi kan väl tänka oss att samarbete kring båda delarna kommer att fördjupas.

Snapchat har haft ett väldigt bra 2020 vad det verkar, både vad gäller användande och intäkter. Unity klev in på börsen med gott resultat och dess spelmotor ska användas i över 50 procent av alla mobilspel. Att de två nu gör gemensam sak gör att Unity får tillgång till Snapchat-publiken, och möjlighet att marknadsföra sina spel, och Snap kan erbjuda spel ännu bättre som annonsyta och även marknadsföra Snapchat mot Unity-publiken.

Men det är också del av den alliansbyggartrend som vi allt mer ser i techvärlden. För Snap lär TikTok just nu ses som största hotet, även om förstås Facebook alltid också finns där. Och Unity rider på den allmänna speltrenden – och de problem som Forenite-ägaren Epic Games har just nu.

https://venturebeat.com/2020/12/17/unity-teams-up-with-snap-to-extend-the-reach-of-its-ads-and-game-engine/

TikTok

Domarna i senaste TikTok-rättegången verkar inte anse att TikTok-förbudet har laglig grund

Del ettusentrehundranittiosex i såpan Trump vs. TikTok (okej, USA mot TikTok). Senaste tiden har TikTok och Vita huset tillbringat flera rättegångar tillsammans, när det har handlat om panikförhandlingar när olika TikTok-förbudsdeadlines närmat sig. I samtliga fall har domstolarna underkänt förbudet. Dessutom med spekulationer om att Trump kan ha överskridit sina befogenheter, brutit mot internationell handelsrätt och kanske den amerikanska konstitutionen. I går var det dags för en, tja, mer ”riktig” rättegång.

Oooch. Det gick ungefär som tidigare rättegångar.

Förhandlingen ledde visserligen inte till ett domslut direkt, men två av de tre domarna ska ha uttryckt tvivel över huruvida förbudet överhuvudtaget har laglig grund. Domare nummer tre sa tydligen inget under förhandlingarna, men jag skulle inte bli förvånad om vi pratar 3-0 till TikToks fördel. Även den här gången.

Ett förbud mot TikTok i USA känns med andra ord allt mer avlägset (även om just den här rättegången handlade om del 1 i förbudet – förbud mot nya nedladdningar av TikTok). Och då är förstås frågan vad som händer med Oracle-affären.

TikTok appeal court judges appear sceptical of Trump ban

At Monday hearing, two of three judges suggest they disagree with government’s legal rationale for removing Chinese-owned video-sharing app from online stores.

TikTok släpper en TV-app

Dags för TikTok att släppa en ny app. Ja, eller egentligen TikTok för ett nytt format: TV-skärmar. Det kommer bli möjligt att installera TikTok-appen i befintliga smart-TV-modeller från Samsung och TikToks app kommer dessutom vara förinstallerad i kommande modeller.

Att en app som är lite själva definitionen av en mobiltjänst kan tyckas lite märkligt, men 2020 har ju som bekant varit lite märkligt överlag. I förra veckan blev Youtube första stora plattform att börja erbjuda livesändningar i HDR-kvalitet och anledningen är samma som att TikTok nu kliver in i den stora skärmen: det blir allt mer populärt att titta på TV. Även tjänster som Youtube och TikTok. Och att både de här initiativen kommer nu handlar säkerligen mycket om coronakrisen. Att hemmasittandet har gjort att allt fler haft en andra skärm igång parallellt med förstaskärmen.

TikTok’s app is launching on TVs for the first time

TikTok is going up against YouTube, whose viewership on TVs is growing.

Twitter

Twitter återinför kontoverifiering 20 januari 2021

Så har Twitter satt ett datum för när de öppnar för verifiering av konton igen: 20 januari 2021. Kommer kunna göras via ny funktion i kontoinställningarna.

Our plans to relaunch verification and what’s next

Today we’re sharing our new verification policy as well as what you can expect when we relaunch public applications for verification in 2021, and more details about our work in this space.

Twitter börjar betatesta ljudfunktionen Spaces

Så har Twitter börjat betatesta sin senaste funktion Spaces. En funktion med ljudchattrum. ”Konferenstelefonsamtal” som man sa förr.

Nu handlar det om ett väldigt litet test initialt, men vi kan anta att det är något som Twitter kommer rulla ut bredare. Twitter har under året tagit flera rätt stora steg mot att bli en mer multimedial plattform, en där video och ljud är tänkt att få samma slags roll som text och bild.

Men även om Twitter inte har sagt det rakt ut så kan vi tänka att det är en justering av produktutbudet. Tjänster som är mer eller mindre frikopplade från det som alltid har varit Twitter – och som kan ge helt nya sätt för Twitter att tjäna pengar.

Twitter launches its voice-based ’Spaces’ social networking feature into beta testing | TechCrunch

Last month, Twitter announced it would soon begin testing a new social experience on its platforms involving audio-only chat rooms, similar to the

Twitter stänger ned Periscope i mars 2021

Ännu ett rykte visade sig stämma: Twitter lägger ned Periscope. Mars 2021 är det dags för sista dansen. Ja, eller sista sändningen. (En liveströmmad dans?)

En formulering i Twitters inlägg om nedstängningen känns lite extra värd att notera: Periscope läggs ned ”som fristående mobilapp”. Twitter satsar, som alla andra, mycket på det som alltid varit appens främsta kännetecken om man så vill: direktsändning. Fast nu allt mer i form av video och ljud. Ungefär som alla andra alltså.

Twitter gör med andra ord lite en Facebook: man skrotar satellitappar och konsoliderar allt mer av tjänsterna och funktionerna i huvudappen.

Farewell, Periscope

Today, we’re sharing that we have made the difficult decision to discontinue Periscope as a separate mobile app by March 2021. First off, we want to be transparent about why we’re making this…

LinkedIn

LinkedIn gör det möjligt att bli påmind att lägga ut inlägg på LinkedIn oftare

Sååååå… LinkedIn vill verkligen, verkligen, verkligen att fler ska posta inlägg på LinkedIn.

Vilket väl måste sägas vara LinkedIns sätt att säga ”amen allvarligt, hörni, kom igeeeeeeen”.

Popup som tipsar om att man kan slå på notiser och blå påmind en gång i månaden om att lägga ut något på LinkedIn

Övrigt sociala medier

Reddit köper Dubsmash

Another one bites the kortvideodust. I somras dök det upp uppgifter som sa att både Snapchat och Facebook hade fört samtal om att köpa kortvideoappen Dubsmash och något halvår senare så har Dubsmash hittat ett nytt hem. Och företaget som köper Dubsmash är… Reddit. Lite otippat.

Then again. 2020. Det här är väl på något sätt dessutom det definitiva kvittot på att precis alla vill köra kortvideo. Office-paketet, serverrackar, toalettpappersbulkvaruhus och nu även diskussionsforum. Alla vill de hoppa på kortvideotåget.

Med tanke på sommarens samtalsuppgifter så är uppköpet av Dubsmash i sig inte särskilt förvånande. Man kan tänka att Dubsmash har försökt sälja sig själv ett tag, alltmer klämd inte minst mellan TikTok och Instagram, men även Youtubes och Snapchats rätt nya kortvideovarianter. Ingen prislapp, men vi kan tänka att det kommer att läcka siffror under dagen.

I och med det här så är det en av kortvideopionjärerna som tackar för sig. Hela Dubsmashs team kommer flytta över till Reddit och ”integrera Dubsmashs innovativa videoskaparverktyg i Reddit”. Frågan är vad som händer med Dubsmash-appen.

Reddit Welcomes Video Platform Dubsmash to Team

Reddit is where passionate communities come together for authentic exchanges about the topics that matter to them. Video is increasingly core to how people want to connect, and as we continue to grow our community, we’re committed to providing the best possible tools users need to find, create, and interact with one another through video.

USA:s konkurrensmyndighet begär in underlag från Facebook, Youtube och fler hur de använder sin användardata

Det börjar bli lite svårt att hålla isär de utredningar som just nu dras igång mot de amerikanska techjättarna. Igår sjösatte USA:s konkurrensmyndighet FTC ytterligare en. Eller de begärde åtminstone in ytterligare underlag från totalt nio tjänster inom sociala medier och video: Amazon (som mycket lär handla om Twitch), Bytedance/TikTok, Discord, Facebook, WhatsApp, Reddit, Snap, Twitter och Youtube.

Det FTC den här gången vill ha svar på är detaljerade redogörelser för hur företagen och tjänsterna samlar in och använder data från sina användare. Dessutom efterfrågar FTC information om hur företagen ”avgör vilka annonser som ska visas för användarna, om de algoritmer eller dataanalysunderlag som används baseras på personlig information, hur de mäter engagemang från sina användare och hur deras datahantering påverkar barn och tonåringar”.

Några spontana tankar:

Det är intressant att WhatsApp pekas ut, men inte Instagram (gissar att FTC tänker att Facebook-ekosystemet består å ena sidan av Facebook/Messenger/Instagram och å andra sidan WhatsApp). Också lite intressant att exempelvis Apple och Microsoft inte inkluderas.

Några av frågeställningarna är… rätt breda. Särskilt med tanke på att bolagen har 45 dagar på sig att svara.

Algoritmer, ett ord som de flesta förmodligen inte visste fanns för bara några år sedan, börjar allt mer bli något som lagstiftare vill ha kontroll över. Åtminstone insyn i.

No Title

No Description

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 44 2020 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

  1. Del 1: Sociala medier, Sök/SEO
  2. Del 2: Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier, IoT – internet of things, AI – artificiell intelligens, AR/VR, Bekvämlighetsekonomin
  3. Del 4: Ekonomi och finans

 

Mobilt

Apple uppdaterar videoskaparappen Clips med liggande och stående format

Ny appuppdatering från Apple: videoskaparappen har fått lite kärlek och en ny siffra: version 3. Eller ”TikTok-uppsateringen” som man skulle kunna kalla den. Eller ”stories-uppdateringen”. Clips får för första gången stöd för stående video. Ja, och liggande. Kort sagt fler format än det ursprungliga kvadratiska. Plus förstås nya funktioner som kan användas i de videos man skapar i appen.

Men det som jag tycker är allra mest intressant i artikeln är lite data om användandet av Clips.

När man listar världens mest använda appar är det förstås i stort alltid Google och Facebook som dominerar. Apples är aldrig med. Det gör att man (jag) ofta glömmer bort dem. Och det beror förstås på att Apple sällan berättar särskilt mycket om hur de används. När det kommer är det oftast via by the way-bisatser från Tiim Cook under kvartalsrapporter. När Apple droppar bomber som att iMessage är den mest använda appen alla kategorier i iOS.

Clips lever också ett anonymt liv när det kommer till det här, men tydligen ska Clips-användare skapa ”miljontals” Clips-projekt varje dag. Och användandet har ökat med 30 % i år. Inga faktiska siffror för kontext, som vanligt, men även Clips kan nog vara lite av en dark horse.

Apple eyes the TikTok generation with an updated version of Clips | TechCrunch

Apple is today rolling out an update to its video creation app, Clips, which brings much-needed support for vertical videos, allowing for sharing to

Rapport: det finns nu över 1 miljard aktiva iPhones i världen

Apple kan ha passerat ännu en imponerande milstolpe: det kan nu finnas över 1 miljard aktiva iPhones i världen. Åtminstone enligt en rapport från Above Avalon.

Hur står det faktiskt till? Det vet vi inte, eftersom Apple officiellt inte har gått ut med den här siffran. Men med tanke på att Apple i kvartalsrapporten (och därmed årsrapporten) för ett år sedan gick ut med att det fanns 900 miljoner aktiva iPhones så är det en rätt rimlig siffra.

Senare idag är det dags för Apple att komma med 2020-bokslutet (eftersom Apple kör med brutet räkenskapsår). Om det är så att det faktiskt numer finns över 1 miljard aktiva iPhones i världen så lär vi få veta det ikväll.

Apple Has a Billion Active iPhone Users Globally: Above Avalon

Apple has a billion active iPhone users globally, according to Above Avalon, a crowd-funded platform that has been tracking and analysing Apple. The Cupertino giant reached the milestone last month and it took the company 13 years to reach this point, since the launch of the first iPhone back in 2007.

 

Ekonomi och finans

Spotifys kvartalsrapport Q3 2020: för första gången över 300 miljoner användare

Idag är det dags för 9 intressanta techbolag att kvartalsrapportera. De flesta av dem ganska precis samtidigt ikväll (argh! nattmangling). Spotify är däremot som vanligt vänliga nog att komma med sin rapport innan de amerikanska börsernas öppnande. Så hur har musikströmningskvartalet gått?

Jotack, väldigt bra. Åtminstone sett till användare. Spotifys nya totalanvändarsiffra är 320 miljoner – 7 % bättre än förra kvartalet och 29 % bättre än för ett år sedan. Spotify har alltså för första gången över 300 miljoner användare (de hade visserligen 299 miljoner förra kvartalet, men rent formellt). 144 miljoner betalande användare och 185 miljoner annonsabonnemang.

Däremot är det annonsabonnemangen som fortsätter växa mest. 27 % mot 31 % jämfört med för ett år sedan och 5 % respektive 9 % sedan Q2. Senaste kvartalet har alltså annonsabonnemangen växt nästan dubbelt så snabbt som betalabonnemangen. Sannolikt en av anledningarna att omsättning och vinst kom in lägre än förväntat. Ja, eller förlusten. Minus 40 miljoner euro slutade nettointäkterna. Sämre än en vinst på 54 miljoner för ett år sedan, men samtidigt rejält mycket bättre än förlusten på 167 miljoner förra kvartalet.

Spotify säger dessutom att de har ”rekordlåga” avhoppssiffror. Färre som hoppar av tjänsten, alltså. Och Spotify växer just nu snabbast i Latin America och ”resten av världen” (där Indien var en viktig ingrediens) – 30 % respektive 51 % fler användare.

Spotify är med andra ord lite som de globala internetbolagen är mest. Avmattning av användartillväxt i de etablerade marknaderna, men det är där pengarna kommer från. Tillväxtmarknaderna drar in betydligt mindre intäkter, men är desto viktigare just för framtiden.

Ikväll är det dags för Apple att visa sina kvartalssiffror. Att se om vi får någon uppdatering kring Apple Music. Förmodligen inte (om det inte är så att Music kan jämföras med något slags Fortune-företag – Tim Cooks favoritjämförelseparameter). Däremot kanske vi kan få lite ledtrådar i hur det har gått för Apples Services-segment, där Music ingår.

https://digital.di.se/artikel/spotify-utklassar-egna-prognosen-for-kundtillvaxt

Pinterests kvartalsrapport Q3 2020: nu 442 miljoner månadsanvändare

Idag är en rolig dag för Pinterests aktieägare. Aktien rusar över 30 % efter gårdagens väldigt starka kvartalsrapport. Förlusten minskade med 24 % till 94 miljoner dollar och omsättningen ökade 58 % till 442,6 miljoner.

Och just 442 miljoner verkar vara det magiska talet. Det är också numer antalet aktiva månadsanvändare hos Pinterest. 37 % bättre än för ett år sedan.

Gällande användartillväxt och intäkter så följer Pinterest samma mönster som de flesta stora sociala plattformar just nu: pengarna kommer från de amerikanska användarna och tillväxten från resten av världen (det är så Pinterest delar in världen – USA och ”internationellt”. En indelning som får Snaps att kännas galet inkluderande). 98 miljoner av användarna finns numer i USA, 13 % fler än Q3 2019, och 343 miljoner utanför USA, 46 % fler. Så, ni vet, kanske dags att skaffa en ny jordglob?

Shopifys kvartalsrapport Q3 2020: Omsättningen ökade med 96 %

Ännu ett bevis på att e-handeln i stort har haft ett rätt bra 2020. Igår var det dags för e-handelsplattformen Shopify att sammanfatta förra kvartalet och det senaste året har milt sagt varit bra. Shopifys omsättning under det tredje kvartalet var 767,4 miljoner dollar – 96 % bättre än för ett år sedan. Det är ju… något bättre. Shopify vände dessutom till vinst jämfört med förlust för ett år sedan.

Sist fördubblades också Shopifys gross merchandise volume (GMV), från 14,8 miljarder dollar för Q3 2019 till 30 miljarder i år. Med andra ord en fördubbling av det totala värdet på alla produkter som handlare sålde via Shopifys lösningar.

Dessutom fortsätter Shopify växa sitt ekosystem utanför de digitala gränssnitten. 51 % av de handlare i USA och Kanada som har tillgång till Shopifys egen fraktlösning valde att använda den, upp från 45 % 2019.

Shopify stock is up in pre-market trading as earnings blow past estimates | TechCrunch

Shopify stock jumped nearly 3% in pre-market trading today after announcing earnings that handily beat the estimates set by Wall Street. The Ottawa-based

Ant Group kommer ta in 34,5 miljarder dollar i den största börsnoteringen någonsin

Så börjar vi komma riktigt nära börsintroduktionen av Ant Group – fintechbolaget bakom mobilbetalningsplattformen Alipay som började som en del av Alibaba. Det betyder att de flesta detaljer är klara. Ant satte idag det slutgiltiga priset på sina aktier, vilket gör att företaget kommer att ta in 34,5 miljarder dollar i sin notering, till en värdering av 313 miljarder dollar (ganska prick Mastercards värdering).

Med tanke på att såväl det Ant planerat att ta in som Ants värdering har skruvats upp några gånger sedan börsplanerna realiserades kan vi väl dessutom anta att såväl aktiekurs som värdering kommer hoppa upp ytterligare några snäpp när aktien börjar handlas i Hong Kong 5 november.

Alibaba som i dagsläget äger en dryg tredjedel av Ant planerar att investera ytterligare, plus ytterligare ett gäng kinesiska ”strategiska placerare”. Det blir däremot intressant att se hur amerikanska investerare kommer att närma sig aktien. Bara häromveckan började det komma uppgifter om att USA kan planera TikTok-åtgärder mot såväl WeChat Pay som Alipay – alltså förbud mot amerikanska företag att göra affärer kopplade till respektive tjänst. Vapenskrammel med tydlig signal att amerikanska investerare gör smartast att hålla sig borta. Ja, och även de som vill hålla sig väl med USA.

Ironiskt nog gör Ants gigantiska börsintroduktion att Hong Kong-börsen därmed seglar upp som världens näst största efter Nasdaq. Med andra ord: ambitionen att frysa ut kinesiska företag – och Kina som ekonomisk stormakt – kan ha förflyttat världens börstyngd rätt mycket österut. Framförallt för kinesiska företag som vill skaffa sig kapital förstås, i en tid när USA även har börjat hota med att sparka ut kinesiska företag från amerikanska börser. Men också för företag i länder som av olika anledningar inte är bästa kompisar med USA just nu. Och de är ju… några stycken.

No Title

No Description

Ant Group kommer efter sin börsintroduktion vara värt mer än Finlands BNP 2019

Ha. Lite kul (eller bara helt galen detalj) om Ant Groups när förestående börsnotering.

Ant är företaget som står bakom Alibabas betalplattform Alipay och kommer i början av november stå för tidernas största börsintroduktion någonsin. Ant kommer att ta in 34,5 miljarder dollar vid sin börspremiär till en värdering om 313 miljarder dollar.

Hur mycket är 313 miljarder dollar undrar du? Bland annat mer än Finlands hela BNP 2019…

https://www.businesstoday.in/markets/ipo-corner/ant-group-ipo-5-interesting-facts-about-the-worlds-biggest-public-offering/story/420023.html

Bytedance kan börsnotera Douyin och Toutiao

En av de mest väntade och oväntade nyheterna. TikTok-ägaren Bytedance kan ha börjat föra ”tidiga diskussioner” om en börsnotering i Shanghai eller i Hong Kong. Med andra ord uppgifter som florerat i ett eller två år vid det här laget. Att världens högst värderade enhörning skulle ta klivet in på börsen är milt sagt rätt väntat. Men det oväntade är att det kanske inte är Bytedance som kanske ska placeras på börsen, utan Douyin (TikTok på kinesiska) eller nyhetsaggregeraren Toutiao.

Det handlar alltså om att Bytedance utforskar terrängen vad gäller att notera ”några av sina verksamheter” enligt de sedvanliga källorna med insyn. I sig in så konstigt att ett bolag särnoterar delar av bolaget, men lite oväntat ändå om Bytedance skulle välja att trycka ut delar av tjänsterna som noterade bolag medan själva moderföretaget behålls i privat ägo. Och framförallt att man som sagt verkar överväger att spinna loss Douyin och Toutiao som separata bolag.

Det är med andra ord svårt att inte tro att TikTok-problemen runt om i världen åtminstone till rätt stor del är en förklaring. De sedvanliga ekonomiska anledningarna att knoppa av och renodla lär finnas med, men här känns det också mycket som organisatoriska konstruktioner för att göra delarna under Bytedance-paraplyet mindre tajt knutna till moderbolaget och därmed göra hela Bytedance mindre sårbart för myndigheter och politiker som får feeling. Både utomlands och på hemmaplan.

No Title

No Description

 

Övrigt

Fler uppgifter som pekar på att Apple arbetar på en konkurrent till Googles sök

Tidigare i år skrev jag om att Apple kan vara på gång att bygga en egen konkurrent till Googles sök. En egen sökmotor, alltså. Nu kommer fler uppgifter som pekar på att det kan vara på gång.

Rent spontant känns det här förstås väldigt mycket som ett tosseprojekt. Google ligger ju… något före konkurrenterna vad gäller marknadsandelar. Det måste inte heller sluta med en fullständig webbsökmotor utan snarare något som Apple kommer använda som del av sina egna produkter för att göra sökning i iPhonen ännu smidigare.

Men sen har vi ju Apples karttjänst, som rätt unisont skrattades ut när den släpptes (lite som Amazons Sverige-premiär). Något årtionde senare lär den vara den mest använda karttjänsten i iOS – och Apple har så sakteliga börjat lufta ambitioner att låta tjänsten stå på egna ben. Kunna användas exempelvis av sajter som vill bygga in kartor. Även här förstås i tuff konkurrens med Google.

Och precis som hur Apple Maps föddes så kan anledningen vara en kombination av att Apple vill och att Apple tvingas. Och tvånget kan komma i form av den konkurrensstämning som USA nyligen lämnade in mot Google.

Report: Apple ’Stepping Up Efforts’ to Develop Alternative to Google Search

Apple is ”stepping up efforts” to develop its own search technology as U.S. antitrust authorities target a lucrative deal between Apple and…

Kina på gång att klubba sin egen GDPR-lagstiftning

Ny lagstiftning på gång i Kina: Personal information Protection Law (PIPL – sjukt många pluspoäng för förkortningen). Eller ”GDPR” som vi säger här i EU.

Det handlar om en lagstiftning som är tänkt att, precis som GDPR, skydda internetanvändares data och integritet. Den innehåller bekanta saker som att företag och organisationer måste be om samtyckte innan man samlar in data om en användare.

Här kan vi förstås stanna upp en stund och reflektera lite över det synnerligen ironiska att Kina alltså kräver samtycke innan man samlar in data med tanke på att, tja, Kina. Det finns nog en och annan kines som har åsikter om hur pass mycket den här lagstiftningen kommer skydda mot oönskad dataanvändning och övervakning överlag i deras liv.

Därför är det inte särskilt konstigt att lagen framförallt verkar handla om utländska företag. Både företag som samlar in data i Kina och om kinesiska medborgare i andra länder. Dessutom kommer det ställas krav på att företag måste skaffa licens för att få exportera användardata från Kina till andra länder. Läs: mest USA. Inte minst med tanke på att lagstiftningen uttalat ska ge Kina möjlighet att ”vidta hämndaktioner mot länder eller regioner som inför diskriminerande åtgärder mot Kina på det här området”. (Vi kan nog anta att ”regioner” i mångt och mycket är synonymt med EU för tillfället.)

Precis som att Kinas skärpta AI-teknikexportreglerna i augusti i praktiken var helt riktat mot USA:s försök att tvinga fram en försäljning av TikTok så är även den nya lagen ett svar på att andra länder straffar kinesiska företag verksamma utomlands. Ett område där Sverige är i kikarsiktet både genom vårt EU-medlemsskap och genom åtgärder vi vidtagit helt på egen hand. Som beslutet förra veckan att stoppa ZTE och Huawei från att bygga eller bidra till 5G i Sverige.

https://asia.nikkei.com/Business/Technology/China-s-new-law-restricts-transfer-of-personal-data-abroad

Stora mängder sekretessbelagda uppgifter om svenska samhällsviktiga funktioner läckte ut på nätet efter hackerattack

Ännu en hackerattack som ledde till att kunddata läckte ut. Det händer lite titt som tätt och 38 000 filer eller 19 TB data är med Facebook-mått mätt i det stora hela en rätt liten läcka. Däremot är det som hackerattacken mot Twitter för ett par månader sen: det är inte mängden i sig som är problemet, utan vilka Twitter-konton som hackades. Eller i det här fallet: att samhällsviktig information läckte ut.

Nu ska jag inte säga att jag har full koll exakt på innehållet och hur pass känsligt det är, men att det finns ritningar över saker som Riksbankens skalskydd och andra sekretessbelagda uppgifter kan absolut sägas vara rätt kritiskt.

Och visst. Gunnebo, säkerhetsbolaget som blev hackat, har rätt i att hackerattacker händer. Svårt att hundraprocentigt skydda sig. I det här fallet var det en ransomwareattack som hotade företaget och som lyckades avvärjas. Men däremot känns det som att Gunnebo slarvade rätt rejält med att ha koll på datahanteringen. Eller rättare sagt dataläckan. Och krishanteringsmässigt känns det sådär lyckat att sammanfatta läget som att det här ”olyckligt” att den här typen av data har läckt ut. Lite underdrift där kan man tycka.

Och det känns helt klart som att Gunnebo har lite att jobba på vad gäller den egna IT-säkerheten.

Riksdagen och banker mitt i stor dataläcka: ”Självklart olyckligt”

38.000 filer har läckt ut.

Lego och Unity gör det möjligt att koda spel utan att koda

Ännu ett kul initiativ från Lego. Tillsammans med spelmotorn Unity har Lego släppt Microgame, ett initiativ som gör det möjligt att bygga korta 3D-spel utan koda. Lite Minecraft möter spelfunktionalitet möter kodningsbootcamp. Ja, fast utan kodandet, som sagt.

Inte så att det är det första initiativet av den här typen. Inte ens det första för Lego. Men ändå lite kul.

Dessutom ett initiativ som säkerligen är en väldigt medveten satsning även för Unity. En interaktiv demo av företagets spelplattform, om man så vill.

Det känns som att Unity har steppat upp sina satsningar att synas senaste månaderna. Det känns dessutom inte som att det är en slump att det kommer samtidigt som Epic Games har tokclashat med Apple. Ni vet, det gräl som lett till att Fortnite sparkades ut från Appstore och inte ser ut att komma tillbaka förrän tidigast nästa sommar. Om Epic vinner över Apple i den rättegång som är planerad då. (Ja, om inte Epic kryper till korset tidigare och gör som Apple vill, men just nu känns det rätt långt borta.)

Med andra ord känner Unity nog att det just nu är ett ypperligt tillfälle att påminna världen om att det finns alternativ till Unreal Engine.

Lego and Unity help you create mini games without writing any code

Lego and Unity have teamed up to help you create mini games in less than an hour without writing a line of code.

Kategorier
AR/VR Bekvämlighetsekonomin Detaljhandel/e-handel IoT - internet of things Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 35 2020 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Detaljhandel/e-handel

Amazon öppnar sin första Fresh-butik

Så har det blivit dags för Amazon att slå upp portarna till sitt senaste butikskoncept: Fresh. En livsmedelsbutik som inte är lite premium som Whole Foods med som har betydligt större sortiment än en Go-butik.

På tal om Go så kommer Fresh inte att använda det konceptets teknik för kassalösa och personallösa upplevelser. Mer en vanlig butik alltså. Däremot blir det en Amazon-twist på självskannandet. Fresh blir första gången Amazon rullar ut (hoho) sina smarta kundvagnar. Kundvagnar fyllda med sensorer som ska kunna hålla reda på vad du stoppar ned och automatiskt dra kostnaden från ditt Amazon-kort. En lösning tänkt för ”upp till två” påsar livsmedel. Så inte tänkt för den som vill veckoshoppa till storfamiljen, alltså. Vilket inte heller är Freshs målgrupp eller fokus.

Dessutom går det att använda Fresh-appen för att förbeställa deli-varor. Ännu en hybridlösning mellan ren e-handel och vanlig butiksshopping.

Amazon opens its first-ever Fresh grocery store in Los Angeles

Amazon aims to compete with the likes of Albertsons and Kroger with the launch of its first retail Fresh grocery story in Los Angeles.

Amazon öppnar registrering för svenska företag som vill sälja via svenska Amazon

Sugen på att sälja via svenska Amazon? Nu har Amazon meddelat att de har öppnat registreringen för svenska företag som vill sälja via nätjättens svenska sida.

Så bara att att köra hårt för alla intresserade, alltså.

Amazon tar nästa steg – öppnar upp för svenska handlare

Lanseringen av Amazon i Sverige kommer närmare. Nu meddelar den amerikanska nätjätten att att säljande partners i Sverige och övriga världen kan registrera sina konton på bolagets svenska sajt.

JD.com har byggt in en crowdfundingplattform i sin marknadsplats

Det här är ett intressant drag: JD.com, Kinas tredje största e-handlare, ska tydligen ha en egen crowdfundingtjänst. Dessutom en som är inbyggd i den vanliga marknadsplatsen.

Med andra ord: om någon söker något som ger noll träffar (som väl kanske inte är jättevanligt, men hej) så dyker ett ”någon håller på att ta fram det du är intresserad av”. Den som känner sig sugen kan alltså hoppa på och backa en produkt som inte finns än.

Utan att jag har en aning om hur stor den här delen av JD är – säkerligen en väldigt liten del av totalen – så finns det ju potential. Dels för att JD får in kommande produkter och kan fånga upp intressen för dem tidigt, men dels också för att knyta upp leverantörer tidigt.

Företag har alltså chans att synas tidigt med sina finns-snart-produkter på stället där kunder söker efter allt annat istället för att gå till en dedikerad crowdfundingtjänst. Det i sin tur kan göra att leverantörer skapar en relation med JD som inte bara är baserad på vilken plattform som kan ta ut lägst kostnader.

Make the most of your professional life

No Description

 

Strömmade medier

Epic Games stämmer Apple igen – och får med sig Microsoft

Fortnite-cirkusen fortsätter. Efter det att Apple hotat med att helt strypa Epic Games tillgång till utvecklarverktygen för iOS och macOS, vilket därmed skulle kunna innebära att Epic inte kan uppdatera Unreal Engine, så har Epic nu bett domstol att stoppa Apple från att göra det.

Till skillnad mot Fornite-blockaden så skulle ett, de facto, förbud mot Unreal Engine slå mot rätt många andra utvecklare som använder den som grund för sina spel. Det har gjort att Epic har fått med sig Microsoft på tåget. Microsoft har lämnat in sin egen stämning.

Men Microsofts kommentar i sammanhanget är lite intressant: ”If Unreal Engine cannot support games for iOS or macOS, Microsoft would be required to choose between abandoning its customers and potential customers on the iOS and macOS platforms or choosing a different game engine when preparing to develop new games”. Med andra ord: om Microsoft tvingas välja mellan fortsatt tillgång till Unreal Engine eller fortsatt tillgång till Apple-publiken så är det inte alls säkert att Epic drar det längsta strået.

Ironiskt nog skulle det kunna öppna för andra att ta andelar med en konkurrerande spelmotor. Kanske rentav en från… Microsoft?

Microsoft says Forza is at risk from Apple’s Unreal Engine cutoff

Epic Games has sued Apple for removing Fortnite from the iOS app store, alleging that the company maintains illegal monopoly powers over iPhone apps – but critics say the company is asking for a special deal.

Domare slår fast att Apple har rätt att stoppa Fortnite från Appstore, men inte blocka Epics möjlighet att uppdatera Unreal Engine

Så har första ronden i matchen mellan Apple och Epic Games gällande Apples Appstore-regler och eventuella utnyttjande av dominerande ställning avgjorts. Och det slutade… 1-1.

Domaren valde att gå på Apples linje gällande Fortnite. Epic bröt mot Apples regelverk och Apple behöver därför inte släppa in Fortnite i Appstore igen under tiden fram till dess att huvudmålet ska avgöras (uttryckligen sade domslutet att det var Epics eget fel). Däremot ansåg domaren att Apples drag att också hota att stoppa Epics tillgång till utvecklarverktyg för iOS och macOS var ett onödigt hårt extra straffande steg (med samma argument som Epic lyft fram: att det skulle stoppa uppdateringar av Unreal Engine och därmed påverka en hel massa spel som inte ägs direkt av Epic).

Avslutningen i domarens utlåtande innehöll dessutom ett stycke som kan få påverkan längre fram, både mot Epic och Spotify:

There’s some measure of a lack of competition and high barriers to market entry. That said, there appears to be evidence that everyone that uses these kind of platforms to sell games is charging 30%. Whether Epic likes it, the industry and not just Apple seem to be charging that. Right now, Epic is paying Apple nothing. Epic itself charges third parties.

Med andra ord verkar det som att ”alla andra gör det”-argumentet ha visst tyngd (vilket inte betyder att instanser som mer är fokuserade på konkurrensaspekterna kommer att hålla med) samt att Epic kan få vissa problem att argumentera för att Appstore-avgiften ska kunna rundas samtidigt som Epic själva har en appbutik med tredjepartsspel som de tar ut avgift från. En appbutik som dessutom innehåller spel som är exklusiva för Epics appbutik.

Det ser ut som att nästa legala runda kommer att ske 28 september. Det kan alltså betyda att Fortnite inte kommer finnas tillgänglig för iOS åtminstone så länge. Ja, om inte Fortnite tar bort betallösningen som bryter mot Appstore-reglerna, förstås.

Judge in Apple v. Epic Case Sides With Apple on Fortnite and Epic on Unreal Engine [Updated]

Apple last week sent a letter to Epic Games letting the company know that if it does not comply with the App Store rules and remove direct payment…

Nästa säsong av Fortnite kommer inte till Apple-enheter

Bråket mellan Epic Games och Apple fortsätter. Ja, eller numer bolagens chicken race. Som Epic flaggade för när Apple plockade ned Fortnite från Appstore så kommer nästa säsong av spelet inte att bli tillgänglig för dem som spelar via något av Apples operativ. Men inte bara det: säsongsuppdateringen innebär också att Apple-spelare också blir av med möjligheten att spela med dem som använder andra enheter. Apple-spelare kommer alltså bara kunna spela med andra Apple-spelare.

Epic ser alltså till att proxyöka trycket på Apple – via sina kunder. Och eftersom vi pratar väldigt mycket kids i ena ringhörnan så blir det förstås ännu enklare att utmåla Apple som en skurk.

Vi kan nog också anta att det inte var en slump att Epic drog igång det här precis innan de släppte en ny säsong.

Fortnite is splitting into two different games because of Epic and Apple’s fight

Fortnite’s next season arrives tomorrow, but if you’re on iOS or macOS, you won’t be able to play it, Epic announced today. And Fortnite on iOS and Mac will lose cross-play with other platforms, too.

Apple stänger Epic Games Appstore-utvecklarkonto

Åhååhej. Grälet mellan Epic Games och Apples skruvades just upp ytterligare ett par snäpp. Epic vände sig domstol för att få Apple att släppa in Fortnite i Appstore igen och för att stoppa Apple från att stänga ned Epic Games utvecklarkonto. Och Apple… stängde precis ned Epics utvecklarkonto.

Say what now?

Tydligen så har Apple, typ, lyckats hitta ett kryphål. Det man har stängt ned är Epics konto, vilket gör att Epic inte längre kan släppa eller uppdatera spel för iPhone, iPad eller Mac. Men däremot verkar Apple inte ha stängt det utvecklarkonto som ”inte inkluderar Unreal Engine som används av tredjepartsföretag för att utveckla 3D-spel”. Och, tja, det domaren i sitt utslag sa var att Apple inte fick blocka just utvecklartillgång specifikt till Unreal Engine, eftersom det skulle slå mot många andra företag än Epic.

Och… vi kan nog anta att Epic Games inte stillatigande kommer att gå med på Apples semantikdansande.

Börjar nästan bli TikTok-klass på det här.

No Title

No Description

Spotify inleder flerårigt podcastsamarbete med spelet League of Legends

Spotify flyttar fram sina podcastambitioner ytterligare lite: nu meddelar företaget att man har blivit exklusiv podcastpartner (eller mer specifikt ”ljudströmningspartner”) med League of Legends – ett av världens största onlinespel.

Samarbetet innebär att Spotify kommer att sätta upp en ”hubb” för League-innehåll tillsammans med spelets utvecklare Riot Games. Här ska finnas spellistor, poddar och musik. Bland annat saker som intervjuer med kända League-e-sportare.

Riot Games delägs av Tencent, som förutom att vara världens största spelföretag också är delägare i just Spotify (och omvänt). Så ett inte särskilt oväntat samarbete. Men det visar också att både Riot och Spotify satsar på att göra ungefär det Apple är på gång med: ett ekosystem av tjänster som driver affärer och användare mellan varandra.

Spel blir som bekant allt viktigare sociala plattformar, men också som marknadsföringsplattform. Och försäljningsplattform. Musik och konserter blir exempelvis allt vanligare inslag inuti Fortnite. Och då inte bara som bakgrund utan som huvudaktivitet.

Att Spotify ser framför sig hur spel skulle kunna bli marknadsföringsplattformar för musik – och därmed för Spotify – är inte särskilt långsökt. Kanske till och med ”spelartister”, alltså artister som upptäcks, slår igenom och blir stora inuti spel för att sedan rullas ut till bredare lyssnarskaror. Lyssnarskaror som i gengäld kan lockas att upptäckta de spel som musiken kommer från. Inte minst om, likt Fortnite, konserter hålls just på plats, live, i spelet.

Spotify is launching an exclusive League of Legends esports podcast

Spotify and Riot Games have signed a multiyear partnership that’ll involve the creation of exclusive League of Legends esports-related podcast content as well as music playlists.

Spotify utvecklar en plattform för virtuella evenemang

Ett rätt givet nästa steg för Spotify: kodgrävande har visat att företaget arbetar på en avdelning för ”virtuella evenemang”. Och det kan alltså handla just om evenemang – inte bara konserter. Andra sätt för artister att kunna möta och umgås med sina fans alltså.

Vad vi pratar om är med andra ord att Spotify är nära att ge sig på liveströmmande även på videosidan. Och det skulle förstås kunna vara för alla typer av onlinesända aktiviteter. Konserter inte minst.

Visst innebär det att Spotify ger sig in på ett område där det numer är rätt trångt. De andra musiktjänsterna sänder också konserter med jämna mellanrum och så har vi förstås de stora sociala plattformarna. Men Spotify har två saker som ändå är talar rätt mycket talar till deras fördel.

Den ena är att Spotify är en plattform där fansen redan tillbringar mycket tid. Den andra är att artisterna själva kan vilja använda Spotify för att sända, som ett sätt att försöka boosta lyssnarsiffrorna för den egna musiken.

Och, tja, det måste förstås inte stanna vid musik och artister. Med tanke på poddcast- och ljudbokssatsningarna så ryms även andra slags evenemang i den nya kostymen.

Spotify is developing a ’virtual events’ feature | TechCrunch

The coronavirus pandemic has had a significant impact on the music industry, as artists who relied on live performances and concerts suddenly had the rug

Spelutvecklingsplattformen Unity har ansökt om börsnotering

Ännu en börsansökan inlämnad: den här gången spelutvecklingsplattformen Unity. En konkurrent till just nu Apple-bråksaktuella Epic Games, med sin motsvarighet Unreal Engine.

I och med ansökan har vi också fått veta att Unity ska ha 2 miljarder aktiva månadsanvändare totalt sett, vilket alltså placerar den i Facebook- och Google-klass. Visserligen utspritt på en hel del spel, men ändå. Dessutom ska över hälften av de mest populära spelen på mobil, dator och konsoller ha varit baserade på Unitys teknik 2019.

Och på sedvanligt techbolag-som-hoppar-in-på-börsen-manér så har Unity aldrig gått med vinst. Rätt normalt, alltså.

Och ja, Unity lyfter Apples och Googles kontroll över de mobila spelplattformarna som en potentiell risk i sin ansökan. Exakt samma anledning som har gjort att Epic nu har stämt Apple och Google, alltså.

Men det som ses som en risk kan också bli en fördel för Unity. När Microsoft igår gav sitt stöd till Epics stämning så öppnade de för att byta spelmotor – om valet stod mellan att använda Unreal Engine eller få fortsatt tillgång till iOS-publiken. Unity skulle kunna vara en villig ersättningskandidat.

Unity’s IPO filing shows how big a threat it poses to Epic and the Unreal Engine

Unity, maker of the popular Unity Game Engine, has filed to go public – and the numbers revealed in its S-1 filing show the company is more of a rival to Epic than we thought.

 

IoT – internet of things

Amazon lanserar hälsobandet och hälsofunktionen Halo

En väldigt intressant ny produkt från Amazon. Halo: ett hälsoarmband, en app och en prenumerationstjänst. Tänkt att landa mitt i lifeloggingsegmentet. Men med ett par intressanta detaljer och funktioner.

Det som skiljer Halo från de flesta liknande, som Apple Watch, är att den saknar skärm. Det är alltså just en loggningsenhet, med en mobil och appen som hubb för att ta del av informationen.

Två funktioner sticker dessutom ut lite extra: Halo låter dig 3D-skanna din kropp varpå tjänsten sedan uppskattar din kroppsfettsprocent. Dessutom kan tjänsten lyssna på din röst för att hålla koll på ditt stämningsläge under dagen. Artikeln har en bra genomgång av hur de respektive funktionerna fungerar, komplett med de integritetsmässiga och kroppskomplexmässiga utmaningarna.

Halo är en given del i Amazons hälsosatsning. Lite mer oväntat är att prenumerationstjänsten, som ger tillgång till fler funktioner, inte är del av Prime. Än, gissar jag. Förmodligen mest för att den är så pass ny. Men jag skulle tro att den hamnar där. Jag misstänker också att Amazon kommer fylla på med fler hälsoprodukter och då kan de i sig kunna locka ombord fler kunder till Prime.

Och sist men absolut inte minst: Halo är mobil hårdvara från Amazon. Det i sig är också rätt stort.

https://www.theverge.com/2020/8/27/21402493/amazon-halo-band-health-fitness-body-scan-tone-emotion-activity-sleep

Google rullar ut en hotelluppdatering av Nest Hub

Ny uppdatering av Googles smarta skärm Nest Hub. En… hotelluppdatering.

Alltså optimerat för det som hotell kan behöva. Allt från incheckningsfunktioner till snabbsätt att beställa rumsservice. Det går inte att logga in, ingen ljuddata sparas och alla aktiviteter rensas när en gäst checkar ut. Integritetssäkring, alltså.

Google vill alltså säkra att man finns på plats inte bara i våra mobiler, våra bilar och våra hem, utan också i de tillfälliga boenden vi använder. Som när vi är på semester. När vi använder oss av Googles sök och Google Maps före, under och efter resan.

Däremot finns det förstås en nackdel med integritetssandboxandet. Det innebär att enheten inte har en aning om vem vi är när vi kommer till hotellet och rummet. Vore det inte smidigt med det som några hotell börjat erbjuda – att inställningarna för rum automatiskt kan ställas in om man är regelbunden gäst. Men bredare och inte kopplat till bara en kedja. Som koppling till mobilen (eller biometri) där information om vad vi gillar för mat, vad vi har för sovvanor, vilken temperatur vi gillar och, ja, ni fattar.

Det kanske blir som blir allt vanligare vid bilköp: att vi kommer välja boende utifrån hur enkelt det är att kunna ta med oss och använda vårt föredragna digitalekosystem.

Google is pushing to get the Nest Hub in more hotel rooms | TechCrunch

Given the number of rooms I’ve stayed in over the past couple of years that still sported a 30-pin iPod alarm clock, I think it’s a safe bet that

 

AR/VR

Apple har köpt VR-företaget Spaces

Medan allt uppköpsljus just nu är på TikTok så händer det förstås en hel del annan uppköpsmässigt i skuggan av det. Som att Apple bekräftar att man har köpt VR-företaget Spaces, en gång sprunget ur DreamWorks.

Spaces verksamhet ska vara dels att skapa VR-spel och dels, som coronanumer verkar vara huvudprodukten, en tjänst för att skanna in sitt ansikte och placera det på en VR-avatar. Som artikeln tar upp: du kan stoppa in ditt ansikte på en virtuell avatar av dig själv inuti Zoom. Ja äntligen! säger ingen.

Men det är oavsett en intressant affär av två anledningar. Den ena är att det handlar om VR. Apple och Tim Cook har mer eller mindre uttryckligen dissat VR och istället kört hårt på AR-spåret. Men på senaste tiden har Apple börjat närma sig VR allt mer. Ja, eller kanske snarare MR.

Den andra anledningen är att det är ännu ett exempel på hur Apple försöker få in sina tjänster på andra ställen och i andra produkter. Behovet av att ha en memoji+ i Zoom känns kanske inte jättestort, men det är rätt mycket vad Snap har gjort med sitt Snap Kit: spela som din bitmoji. Det skulle alltså inte vara orimligt att Apple ser framför sig hur man kan göra spel mer personliga och sociala genom att spelare faktiskt, ansiktsmässigt, ser ut som sig själva. Arcade känns som ett givet ställek, men kanske också andra externa spelplattformar.

Med tanke på relationen med Epic Games just nu – ett samarbete med börsaktuella Unity kanske?

Apple Reportedly Swallows Up VR Startup Spaces

Apple has quietly acquired VR startup Spaces, according to a Monday report by Protocol, though it’s not entirely clear role the company has to play in Apple’s AR and VR ambitions.

Facebook tar steg mot att skrota Oculus-varumärket

En sån där nyhet som är både bagatellartad och stor. Facebook byter namn på sin årliga VR-utvecklarkonferens Oculus Connect. Den kommer i år istället heta Facebook Connect. Dessutom byter Facebook namn på sin interna avdelning för AR och VR till Facebook Reality Labs (här kommer Oculus, Spark och Portal höra hemma).

Facebook poängterar att de inte kommer att skrota Oculus-namnet. Men säger samtidigt ”Before today, we lacked a unified brand identity from which to tell the story of how we’re building the future of VR and AR, With the Facebook Reality Labs name, we’re making clear where these technologies are coming from.”

De tar alltså sitt ”from Facebook”-påhak steget längre. Logiken finns där: Facebooks framtida ambitioner inom VR och AR går numer långt bort bara Oculus. Men trots Facebooks försäkran om att Oculus kommer att leva vidare så känns det ändå som att Facebook kommer allt närmare att göra det jag har spekulerat om tidigare: alltmer fasa ut undervarumärkena och fokusera på Facebook som paraply. Något som jag tror också kommer att drabba Instagram och WhatsApp.

Facebook changes name of its annual VR event and its overall AR/VR organization | TechCrunch

Facebook is moving further away from the Oculus brand. The company says it is changing the name of their augmented reality and virtual reality

 

Bekvämlighetsekonomin

Delivery Hero köper konkurrenten InstaShop

(Färdig)matleveransmarknaden håller just nu på att konsolideras i ett rasande tempo. Bara senaste månaderna har vi sett två stora affärer i segmentet: först köpte europeiska Just Eat Takaway amerikanska Grubhub och sedan la Uber Eats beslag på Postmates. Nu dags för ännu en affär: Delivery Hero (som bland annat köpt företag som Onlinepizza tidigare) köper nu InstaShop med verksamhet i ett antal arabiska länder, plus Grekland (grundarnas hemland).

Men förutom att det här är oundviklig sammanslagning i en överbefolkad bransch så är det också ännu en affär som innebär uppköp av ett företag i mellanöstern. En region som blir allt mer intressant när det handlar om att växa.

Jag ska inte säga att jag har plåtkoll (eller knappt koll alls) på hur det ser ut på den digitala arenan i länderna vi nu pratar om, men nu när jag funderar lite så känns det som att de inte är särskilt stora spelare här. Vi pratar om oljeländer som förstås köpt upp och köpt in sig i företag över hela världen, men frågan är hur bra de kommer att kunna hantera omställningen från olja till andra slags intäkter. Inte minst de numer väldigt lukrativa digitala tjänsterna. Här känns det snarare som att det är företag från andra länder och regioner som shoppar loss eller står för tjänsterna.

Delivery Hero picks up InstaShop in $360M deal to expand in groceries in the Middle East | TechCrunch

Grocery delivery has emerged as one of the hottest categories in e-commerce in the last six months, partly due to the coronavirus pandemic, where

DoorDash planerar börsnotering senare i år

För några månader sedan såg det ut som att börsen skulle bli ett väldigt tråkigt ställe att vara på en rätt lång tid framöver. Sedan dess har världens börser trotsat all logik och alla former av markkontaktsnaturlagar och stuckit iväg ordentligt (visserligen påeldade av statliga stöd, så det kan fortfarande komma surt efteråt). Det har också gjort att en helt del tunga börsnoteringar nu ser ut att bli av 2020. Namn som Airbnb, Ant Group, Asana, Palantir och Unity. Här kommer ännu en: DoorDash.

Enligt Bloomberg så planerar DoorDash att kliva in på börsen under nästa kvartal, till en värdering runt 16 miljarder om senaste siffran håller i sig. Och nej, företaget går fortfarande inte med vinst. Lite norm för techbolag som noteras.

DoorDash har största marknadsandelen av den amerikanska färdigmatleveransbranschen med runt 45 % enligt senaste siffran. Följd av UberEats och Grubhub. Båda dessa har dessutom varit inblandade i rätt stora företagsaffärer inom segmentet. Uber köpte Postmates, vilket totalt numer ger UberEats ungefär 35 %, och Grubhub blev uppköpta av den europeiska konkurrenten Just East Takeaway.

En rätt given konsolidering av branschen, alltså. Så man kan förstå att DoorDash vill stärka på kassan.

DoorDash Moves Ahead With Q4 IPO Plans

DoorDash, the San Francisco-based prepared food delivery service, is planning to go public by year’s end.