Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
- Del 1: Sociala medier
- Del 2: Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier, IoT – internet of things, AI – artificiell intelligens
Mobilt
Apple börjar varna iPhone-användare som kan vara utsatta för statliga cyberattacker
Ett nytt intressant drag från Apple. Eller rättare sagt en ny slags notifiering: en varning om din iPhone är i riskzonen för att utsättas för statligt backade intrångsattacker. Vilket mer konkret innebär att du kan få ett iMessage-meddelande som säger ”hörru, nån försöker hacka dig, mmmkay?”
Det är är dessutom del av en mer koordinerad, tja, attack mot den här typen av verksamheter. I veckan stämde Apple även det israeliska företaget NSO Group, som säljer just den slags teknik som kan användas av stater för att ta sig in i användares mobiler. Så det är alltså mer än något ännu ett sätt för Apple att dels kunna peka på att iPhonen (och Apples prylar överlag) är säkra och dels spinna vidare på Apples införsäljningsargument att de på riktigt bryr sig om användarnas integritet och datasäkerhet.
Just det här funktionen lär kanske inte sälja båtlaster med nya iPhones. Det lär vara få som överhuvudtaget kommer att få upp varningen. Och många av dem lär nog redan vara medvetna om eller misstänka att de är övervakade och punktmarkerade. Apple skickar ut varningen om de ser ”tecken” på att en sån här attack är på gång, så det är fortfarande rätt vaga varningar som kommer att gå ut. ATT, inget om VEM eller HUR.
Men det lär oavsett inte ge Apple fler pluspoäng hos diktaturer som redan är sura på Apple. Men så kan det förstås också vara så att det här inte är aktuellt där. Apple är numer den nära nog enda utländska techjätten som fortfarande har verksamhet kvar i Kina, men det kommer också med ett pris. Ett pris som går ut på att Apple har tvingats till rätt stora eftergifter, inte minst när det gäller hanteringen av just data. På sina håll behövs det inte ens hackas iPhones – iPhone-datan kan kommas åt på andra sätt.
Men det är oavsett ett intressant steg som Apple tar. Även om det enda hyfsat vattentäta sättet att agera på det nya varningsmeddelandet är att blåsa sin mobil och hinka iväg den i första bästa vattendrag.
About Apple threat notifications and protecting against state-sponsored attacks – Apple Support
Apple threat notifications are designed to inform and assist users who may have been targeted by state-sponsored attackers.
Here Is the Worst Apple Notification
Apple has announced that it will let you know when sophisticated, state-sponsored hackers have targeted you. Fun!
Ekonomi och finans
Tile köps upp av Life360
Lite oväntat, trots allt: spårningsprylsföretaget Tile köps upp av branschkollegan/konkurrenten Life360 för uppemot 205 miljoner dollar.
Fram till i början av året så var Tille förmodligen det mest kända prylspårningsföretaget, med sina fyrkantiga spårningsbrickor som gick att fästa på och lägga i det mesta. Men sen släppte Apple sin kopia AirTag och helt plötslig hoppade konkurrensen på prylspårningsområdet upp rätt många hack. Det i sig gjorde att Tile blev en betydligt mer trolig uppköpskandidat.
Men eftersom det inte kom några uppköpsrykten så trodde jag att Tile skulle tuffa vidare på egen hand och fortsätta försöka bygga allianser med mer muskelstarka spelare för att på så sätt möta den tuffare konkurrensen. I alla fall ett hyfsat bra tag till. Men nu har Tile alltså nått vägens ände som fristående företag. Visst, rent konsumentmässigt så kommer Tile fortsätta verka som ett eget varumärke, men det är ju så det brukar börja. Lär sugas in rätt helt och fullt.
Ännu ett område där allt mer av verksamheten koncentreras till ett fåtal stora aktörer, alltså. Och det är ironiskt nog inte heller särskilt bra för Apple.
AirTag Competitor Tile Getting Acquired by Location Sharing App Life360
Tile, known for its range of Bluetooth-based tracking accessories that compete with the AirTag, is being acquired by location tracking service…
Klarna rullar ut direktbetalning och betalkort i USA
Det är lite skönt att Klarna lanserar sin ”betala nu”-tjänst i USA efter sin ”betala senare”-tjänst. Det som alltså i stort har varit normen i handel – betala samtidigt som du handlar – håller allt mer på att svänga om till kreditköp. Inte så att Klarna uppfann avbetalningsköpet, men de har lyckats positionera sig själva som innovatören bakom det helt nya konceptet ”buy now, pay later”.
Samtidigt så är det inte så konstigt att Klarna började med kreditköpfunktionen. USA är allt mer Klarnas viktigaste marknad och de har byggt allt fler allianser med befintliga betalplattformar i landet. Men då har det handlat om att Klarna har kunnat erbjuda avbetalningstjänsten som tillägg. Nu gör Klarna precis som de har gjort mot e-handlarna: tar ett allt större steg mot att bli direkta konkurrenter till sina egna företagskunder.
Det blir inte mindre så när Klarna samtidigt också släpper sitt eget betalkort i USA, som gör det möjligt för slutkunder att betala via fyra räntefria avbetalningar – både på nätet och offline.
https://techcrunch.com/2021/11/23/klarna-offers-pay-now-option-in-u-s-klarna-card-coming-soon/
Klarna fortsätter att växa – och förlusterna skenar
Eftersom Klarna inte är ett börsnoterat företag så är det lite svårare att få inblick i företagets finanser. Men Klarna gör som så många andra bolag som siktar på att ta sig in på börsen: släpper någon form av ”kvartalsrapporter” precis som om de redan fanns på börsen. I veckan var det dags för Klarna att lyfta på ridån för de tre första kvartalen 2021.
Så hur har 2021 gått? Ja, Klarna fortsätter att växa kraftigt, något som vi redan visste tack vare information som bolaget har släppt om det tidigare. Men i veckan fick vi också inblick i hur det går med pengarna som rullar in i företag. Ja, och framförallt de som rullar ut. Förlusten före skatt landade på 3,1 miljarder kronor, en fyrdubbling jämfört med för ett år sedan.
Så, tja, Klarna är alltså väldigt mycket ett techbolag redo för börsen. Det är mer eller mindre norm att det ser ut så här. Hysteriska förluster är heller inget problem så länge som tillväxten tuffar på i ett bra tempo. Men med det sagt så är ju 3,1 miljarder kronor fortfarande… en del. Utmaningen för Klarna, även här precis som för så många andra bolag, är att få lite mer balans i böckerna när det börjar bli dags för tillväxten att mattas av. För i det läget är massiva förluster inte alls lika roliga för investerare.
No Title
No Description
Övrigt
EU presenterar krav på att chattappar ska fungera med varandra och förbud på annonsering mot minderåriga
EU:s arbete med Digital Services Act och Digital Markets Act, som är tänkta att styra upp framförallt de amerikanska jättarnas verksamheter i unionen, fortsätter och vi vet ännu inte exakt vad de slutgiltiga direktiven kommer att innehålla. Men förutom de övergripande inriktningar som EU redan tidigare har presenterat så kommer det fler och fler mer konkreta saker som sannolikt/kanske kan bli del av de slutgiltiga lagtexterna.
I veckan röstade det utskott som har huvudansvar för techlagstiftning för tre saker:
Ett företags chattapp eller ”sociala medier-app” måste vara interoperabel. Den som använder dessa tjänster ska alltså kunna gå mellan olika tjänster utan att behöva börja om från början. Ett försök att minska inlåsningseffekten, alltså (och dessutom något som såväl Jack Dorsey som Mark Zuckerberg har pratat mycket om inte minst senaste året – förstås bland annat på grund av att lagstiftningsvindarna har blåst åt det här hållet).
Ett förbud mot annonsering mot minderåriga
Att företag som bryter mot lagen (i det här fallet Digital Markets Act) kan få böta så mycket som uppemot 20 % av den globala årsomsättningen. Det intressanta här är att EU alltså siktar in sig på den totala omsättningen och inte bara de pengar som företaget omsätter inom EU, som tidigare mest har varit normen.
https://techcrunch.com/2021/11/23/ep-imco-dma-vote/
EU-kommissionen föreslår förbud mot riktade annonser baserade på etnicitet eller religion
I veckan föreslog EU, som del av kommande Digital Markets Act, bland annat förbud mot annonsering mot minderåriga. Det var inte det enda beslutet som kom från EU på det här området. EU-kommissionen gick ut med ett nytt lagförslag som innebär ett förbud mot att rikta annonser baserat på data baserat på etnicitet, religion, ”hälsostatus” eller sexuell läggning ”om inte användare ger uttalat samtyckte”.
Lagförslaget inkluderar även att annonsörer måste bli ännu mer transparenta i vilken data som de använder för att rikta annonser och även vilka ”förstärkningsverktyg eller förstärkningsmetoder” som de använder. Lite oklart exakt vad det innebär, men i korta drag tror jag att det kan sammanfattas med ”algoritmer”.
Sist men inte minst så måste annonser ännu mer tydligt visa vem som står bakom och har betalat för annonsen.
Allt som allt är det alltså egentligen inte jättestora skillnader mot idag. Det handlar däremot om att EU-kommissionen vrider åt samtyckestumskruvarna ännu hårdare på annonsörer när det handlar just om de aktuella känsliga datapunkterna. Det är dessutom i linje med det som Apple och numer även Google satsar allt mer på: att stoppa spårning av användare kors och tvärs över internet om användaren själv inte uttalat säger att den spårningen är okej.
I veckan har vi fått minst tre fall där EU har klubbat eller föreslagit hårdare regleringar inom techområdet. Tre fall som i sig är rätt frikopplade, men som i ett lite större perspektiv sammantaget ger rätt bra indikationer kring vad som kommer att hamna i EU:s kommande lagstiftningar Digital Services Act och Digital Markets Act – som båda syftar till att skärpa tillsynen av de stora (främst amerikanska) techplattformarna.
EU seeks to block political ads that target people’s ethnicity or religion
Organizations would need to disclose how ads are paid for and how they are targeting certain groups.
Kina kan kräva att Uber-konkurrenten Didi Chuxing avnoterar sig från USA-börsen
I somras så blev en riktigt maffig börsnotering verklighet när kinesiska Uber-konkurrenten (och förstås: medägaren) Didi Chuxing klev in på börsen i USA. Det skedde mitt i en tid när USA allt mer skärper tonen mot och kraven på kinesiska bolag som är noterade vid amerikanska börser. Så pass att det till och med börjar att talas om att helt enkelt tvinga börserna att avnotera kinesiska bolag som inte lever upp till de insynskrav som lagstiftare i USA vill se.
Och nu kan precis ett sådant hot vara på väg att bli verklighet – och det är just Didi som kan vara bolaget som drabbas. Men det är intressant nog inte ett amerikanskt krav – utan ett kinesiskt.
Didi klev in på börsen trots att kinesiska myndigheter kom med väldigt starka önskemål om att Didi inte skulle gå vidare med sina utländska börsplaner. Läs: om ni inte gör som vi vill så kommer vi att straffa er. Och precis det blev också följden. Didis appar i Kina stängdes ned.
Nu kan Didi ha chans att få upp sina appar i landet igen – men om vi ska tro källor till Bloomberg så måste Didi i så fall gå med på att avnotera sina aktier från NYSE. En ren maktuppvisning alltså. Glöm inte bort vem som bestämmer.
Det här är ännu ett kapitel i det, tja, krig som Kina har fört mot sina egna techbolag senaste året. Där det har handlat om att bryta upp monopol för att öka konkurrensen i landet och om att skydda användares data bättre (a.k.a. ”Kina-GDPR”). Men en viktig underström har varit den maktkoncentration som pågår i Kina. Och även maktkamp – mellan det regerande kommunistpartiet och techjättarna som, precis som hos oss, har fått en större roll i människors liv än politiska matkhavare.
https://www.techinasia.com/didi-told-delist
Ryssland kräver att utländska techjättar öppnar lokala kontor
Ryssland fortsätter att steppa upp tonen mot utländska techjättarna (alltså främst företag som Apple, Google och de stora sociala plattformarna). Nu kommer krav på att de öppnar lokala kontor i Ryssland senast 2022.
Och ja, det här kanske inte känns särskilt uppseendeväckande. De flesta (om inte alla) har det säkert redan. Men det finns förstås en kontrollbaktanke i det här. Genom att kräva ett lokalt kontor, med lokalt anställd personal, så skaffar sig Ryssland ännu större möjligheter att straffa techplattformarna som bryter mot lagen. Vilket tyvärr mer och mer handlar om att tjänsterna tillåter regimkritiskt innehåll.
Ryssland har testat att blocka och strypa trafiken till de stora techbolagens tjänster, men nu gör de alltså ungefär som Turkiet (och av samma anledning). För genom att det krävs lokal personal så kan Ryssland göra anställda hos de aktuella bolagen personligt ansvariga och bötfälla dem om bolagen de jobbar för inte jobbar för gör som Ryssland säger och vill. Vi pratar dessutom förmodligen om fängelsestraff.
Ryssland och Turkiet vill alltså göra det riskabelt att jobba för techplattformarna. ”Visst, ni får strunta i vad vi säger, men då kommer det att drabba er personal i vårt land personligen. Tänk på det.” Om man så vill spinna på den PR-karusell som har omgett Facebook/Meta i och med The Facebook Files: Ryssland kan säga att techbolagen väljer vinst över sin egen personals bästa. Tänkt sätt att få techjättarna att hamna i dåligt ljus alltså.
Russia demands large tech companies set up local offices by 2022
Russia told 13 tech companies to set up official presences in the country by the end of 2021, including Apple, Google, Meta and TikTok.
Indien vill instifta en ny tillsynsmyndighet för plattformar som Facebook och Twitter
Ännu en marknad vill att de stora techbolagen ska åläggas större ansvar för vad användarna gör. Den här gången är det Indien som går i samma fotspår som EU, alltså den väg som även exempelvis USA är på väg att slå in på. Tjänster som Facebook och Twitter ska inte längre klassas som ”förmedlare” utan som… publicister.
Det är åtminstone vad ett utskott i det indiska parlamentet har kommit fram till och rekommenderar. Utskottet förespråkar dessutom att en ny tillsyns skapas, med specifikt uppdrag att ta sig an just hur de stora onlineplattformarna följer de föreslagna riktlinjerna. Om det här blir lag återstår att se, men det är nog oavsett en rätt tydlig indikation på vartåt det barkar.
Och det som är ironiskt i det indiska fallet är att Facebook mer eller mindre ska klassas som som en publicist. I resten av världen clashar företag som Facebook/Meta och Google just med publicister kring ersättning för de nyheter som delas och sprids via techbolagens tjänster. Men det säger också något om problemett vi har att hantera och klassa jättebolagen och jättetjänsterna.
Lagstiftare världen över försöker, precis som det indiska utskottet, hitta på delvis nya klassifikationer som ska rymma de förhållandevis nya tjänsterna – men det handlar mycket om att försöka banka in Facebook-fyrkanten i cirklar som har rötterna långt före internet. Att faktiskt beskriva och hantera företag och tjänster som numer ligger i gränslandet mellan nationsstater och företag har vi inte riktigt vokabulären eller den mentala kapaciteten att göra. Och det kommer bli en jätteutmaning de kommande åren.
Facebook, Twitter Should Be Overseen by New Regulator: Parliamentary Panel
An Indian parliamentary panel has recommended treating social media platforms like Twitter and Facebook as publishers and setting up a regulatory body to oversee them, potentially opening the companies up to more liability for user-generated content.
NFT blir årets ord enligt onlineordlistan Collins
Ha. Vilket är årets ord? NFT. Åtminstone enligt (online)ordlistan Collins.
NFT är förkortningen för det rätt överbedrövliga, om än korrekta, begreppet non-fungible tokens – som, om man så vill, är prylmotsvarigheten till kryptovalutor. Om en kryptovaluta är betalmedlet som används för transaktioner via den så kallade blockkedjetekniken så är NFT:er det man kan köpa. Digitala föremål i begränsad upplaga, på samma sätt som fysiska föremål finns i begränsade upplagor (även om upplagorna ibland är jättestora).
Ja, eller det måste inte ens vara digitala föremål eller tjänster. Det kan också vara fysiska föremål och tjänster. Så krasst talat: saker som är lagrade i blockkedjan (åtminstone de som stöder NFT-formatet) och som kan köpas och säljas med kryptovaluta?
(Tydligen så lyckades ”NFT” ta sig förbi ”cheugy” i valet av årets ord. Vilket förstås gör det intressant att fundera över: när blir NFT cheugy?)
”NFT” picked as word of the year-deal with it
Beeple will be mentioned.
Clippy kommer tillbaka som emoji i Windows
JAAAAAAAA! Nästan så att jag blir sugen på att köpa en PC.
Clippy Arrives on Windows 11 to Replace Paperclip Emoji | Digital Trends
What is old is now new again. The paperclip emoji is getting replaced on Windows 11 with an image of Microsoft’s Clippy digital assistant.