Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
Ekonomi och finans
Messenger lanserar QR-koder för att skicka pengar mellan användare
Messengera? Låter… inte riktigt lika bra som swisha. Men nu kommer amerikanska Facebook-användare kunna börja göra just det: skicka pengar mellan varandra via Messenger (och i förlängningen Facebook Pay). Det går dessutom att skicka pengar till någon du inte är Facebook-vän med tack vare den sprillans nya QR-koden.
Efter att ha testat just funktionen att QR-blippa för att skicka pengar ett tag så rullas nu funktionen ut till alla Facebook-användare i USA. Till skillnad mot Swish så är det inte bankkonto som gäller, utan för att kunna använda överföringsfunktionen så är det betalkort eller Paypal som gäller – men i övrigt funkar det alltså på samma sätt. Ja, och på samma sätt som andra motsvarande tjänster som redan finns.
Det handlar alltså om en ren P2P-tjänst. Just nu. Formellt. Men det funkar förstås precis lika bra att sätta upp en QR-kod för betalning, Asien-stylee. Och det är garanterat precis det som Facebook ser framför sig.
This spring, Facebook confirmed it was testing Venmo-like QR codes for person-to-person payments inside its app in the U.S. Today, the company announced
Klarna värderas högre än Nordea efter investering från Softbank
Ny toppvärdering för Klarna efter ny investeringsrunda, där bland annat en av världens största techinvesterare Softbank har tryckt in pengar. 45,6 miljarder dollar, eller nästan 400 miljarder kronor. Som konstateras i svenska medier om nyheten: det innebär att Klarna är större än Nordea sett till börsvärde.
Anledningen att folk kastar pengar efter Klarna just nu – eller kanske snarare: extra mycket kastar pengar – stavas USA. Medvinden där gör att förväntningarna och förhoppningarna fortsätter skjuta i höjden. Kanske knasigast av allt är att värderingen har rusat iväg med över 14 miljarder dollar bara sedan mars i år. 47,3 % upp.
Det innebär dock inte att Klarna är Europas största fintechbolag – en titel som de under förra året. Nederländska Adyen har gått ännu starkare än Klarna och ligger nu runt 70 miljarder dollar i börsvärde. Visst, nu är Adeyn noterade, så jämförelsen blir lite haltande. En mer rak fintechstartupjämförelse är amerikanska Stripe som har ett börsvärde runt 100 miljarder dollar enligt senaste siffrorna. Men hej, så är Stripe världens näst högst värderade startup alla kategorier. Vi kan anta att Klarna har sikte på den nivån.
Och vilket bolag skulle vi värderingsmässigt kunna hitta som ligger nära Klarna på techsidan? Vad sägs om Twitter? Bara ett hårstrå mer värt än Klarna just nu.
https://techcrunch.com/2021/06/10/fintech-giant-klarna-raises-639m-at-a-45-6b-valuation/
Betalplattformen Stripe bygger in automatiskt momsberäkning
Ett lika självklart som briljant drag av betalplattformen Stripe: automatisk momsberäkning för över 30 länder. Ja, uträkning av försäljningsskatter överlag. Sverige är ett av länderna som ingår redan i första svängen.
Medan internet i stort alltid har varit gränslöst så är väldigt mycket annat fortfarande stadigt förankrat i 1900-talet. Moms är ett sånt meckområde. Med tanke på att Stripe till stor de används av många små företag så handlar det om människor som säkerligen till stor del inte har full koll på hur det funkar ens vid försäljning i det egna landet och har inte resurser att köpa sig till kompetensen. Framförallt inte olika skattesatser för olika slags produkter.
Stripe Tax, som den nya tjänsten heter, ska försöka sig på att lösa det här genom att realtidsberäkna skatten baserat på kundens plats och typ av produkt som har sålts. Borde då alltså rimligtvis hantera skatter även mellan olika regioner, som EU och USA.
On the heels of acquiring sales tax specialist TaxJar in April, today Stripe is making another big move in the area of tax. The $95 billion payments
Square investerar i solenergidrivna ”gruvor” för att bryta kryptovaluta
Det digitala lyfts ofta fram som bättre alternativ än det fysiska rent miljömässigt. Som att det är bättre att ha ett Zoom-möte än att flyga mellan mötesrum. Problemet är dock att internet och det digitala i sig förstås också drar en hel massa energi för att hantera de ettor och nollor som ska skyfflas runt. Kryptovalutor är stora bovar på det här området – Bitcoin framförallt (både för att den är störst och för att den skapades utan planetens välbefinnande i åtanke). Betalplattformen Square, med Twitter-VD:n Jack Dorsey som grundare och VD, vill dra sitt strå till stacken för att minska planetslitaget.
Vad det handlar om är att Square, tillsammans med blockkedjeföretaget Blockstream Mining, plöjer ned 5 miljoner för att bygga solenergidrivna ”gruvor” för kryptovalutor. Alltså typ en serverfarm med uttalat syfte att trycka nya virtuella kryptosedlar. Ett upplägg som dessutom är open source. Square och Bitstream hoppas alltså att det här ska bli lite standard för fler motsvarande initiativ.
Kryptovalutor och ungefär allting som handlar om hållbarhet är som bekant väldigt svart just nu. På ett bra sätt – eftersom det handlar om att rädda planeten. Det känns som att det släpps nya kryptovalutor varje vecka som ska vara mer energieffektiva än övriga. Oavsett det så känns det som att just förnyelsebart kryptobrytande kommer leda till en rejäl investeringshausse kommande år.
Square Inc. will partner with blockchain technology provider Blockstream Mining to build an open-source, solar-powered bitcoin mining facility. Square, which is helmed by Twitter CEO Jack Dorsey, will invest $5 million in the project.
Uber-konkurrenten Didi Chuxing ansöker om börsnotering i USA
En riktigt tung börsnotering väntar runt hörnet: kinesiska Uber-konkurrenten Didi Chuxing har lämnat in sin ansökan. I USA.
Ja, eller konkurrent och konkurrent. Som det alltid är med stora techbolag nuförtiden så är Didi och Uber både konkurrenter och delägare i varandra. Because 2021. Däremot finns det en rätt stor skillnad mellan de båda mobilitetsdelningsbolagen: Didi går med vinst. Åtminstone i år., inte med mycket, men jämfört med Ubers rätt konsekventa tokhysteriska förlustsiffror så är det rejält mycket bättre.
Didi omsatte 21,6 miljarder dollar förra året med en förlust på 1,6 miljarder dollar och under årets första tre månader så landade omsättningen på 6,4 miljarder, med en vinst på 95 eller 837 miljoner dollar (beroende på hur du räknar). Även om det kan röra sig om engångsbelopp, inte helt klart. Oavsett så är det avsevärt mycket bättre än Uber.
Och så värderingen. 62 miljarder vid senaste finansieringsrundan i augusti förra året, en siffra som kan växa till 100 miljarder inför noteringen. Det skulle i så fall göra att Didi utmanar betalplattformen Stripe om platsen som världens näst högst värderade startup (bara TikTok-ägaren Bytedance ligger före. Förmodligen.)
No Description
Paytm bekräftar börsnoteringsplaner
Ännu ett företag bekräftar att de är på väg mot börsen: Paytm. Vad är Paytm kanske du undrar? Indiens högst värderade startup. Och dessutom en av landets stora betalplattformar.
Paytm har milt sagt tunga backare, som kinesiska e-handelsjätten Alibaba och japanska internetkonglomeratet Softbank. Det är något som behövs, med tanke på att de största konkurrenterna är Google Pay och PhonePe. Den sistnämnda har Flipkart som investerare, ett företag som i sin tur ägs av amerikanska Walmart – världens största detaljhandlare.
Totalt 16 miljarder är Paytms värdering i dagsläget. En väldigt stor siffra. En decacorn, alltså en startup med ett börsvärde över 10 miljarder dollar. Men med tanke på att vi pratar om världens näst största land rent befolkningsmässigt så är det samtidigt väldigt lågt. En förklaring är att Indien, likt Kina, har ett väldigt dominerande bolag på techsidan: Reliance Industries (som förra året fick både Google och Facebook som investerare). Men det säger också en del om hur ungt Indien är som techland. Åtminstone med brett genomslag.
Visst finns det ingen naturlag som säger att ett lands techframgångar mäts i värderingen av dess största startups. Det kan också handla om att företag väljer att kliva in på börsen tidigare. Ja, eller köpas upp av större bolag. Men jag misstänker att läget kommer att se rätt annorlunda ut mot slutet av det här årtiondet.
Med andra ord: några av världens största techbolag 2030 föds förmodligen precis nu. Och de kommer att vara indiska.
Paytm, India’s most valuable startup, confirmed to its shareholders and employees on Monday that it plans to file for an IPO. In a letter to shareholders
Samarbetsplattformen Monday.com siktar på börsnotering – och får Zoom och Salesforce som investerare
Technoteringarna fortsätter stå som spön i backen. Här ännu ett företag som lämnat in underlag till sin börsansökan: israeliska samarbetsplattformen Monday.com. Företaget siktar på en värdering runt 6 miljarder dollar när de gör börspremiär.
Med tanke på alla högprofilnoteringar som har kommit och gått senaste tiden så känns Monday-noteringen kanske lagom spännande. Men i de senaste dokumenten från företaget finns en rätt intressant detalj: i samband med noteringen så kommer både Zoom och Salesforce gå in med pengar i bolaget.
Det blir alltså investeringar och inte uppköp från de båda företagen. I Salesforce-fallet är det lite märkligt i och med att de i slutet av förra året köpte Slack i den största företagsaffären inom sociala medier någonsin. Visst, Monday kanske inte är en hundraprocentig konkurrent till Slack, men det finns rejäla överlapp. Däremot handlar det sannolikt om att Salesforce på riktigt vill ta sig an Atlassian och Microsoft med en rejäl samarbetsplattform. Frågan är då lite varför Salesforce inte också köpte Monday? Okej, sex miljarder dollar till är ju inte ingenting, men i sammanhanget faktiskt lite märkligt.
Det är på sätt och vis också lite oväntat att se Zoom här. Zoom har tagit kliv mot att bredda sig rejält från sin ursprungstjänst, men det blir alltmer tydligt att även Zoom vill bli en one stop shop för samarbete. Ett steg på vägen.
Samtidigt som, tja, bara för att ett företag är börsnoterat så behöver det förstås inte betyda att det inte kan bli uppköpt. Bara att fråga LinkedIn.
As the company is expected to price tomorrow and trade Thursday, we’re looking at data that could prove final, unless Monday.com manages to push its IPO price range higher, or prices above estimates.
E-handelsraketen Shein kan sikta på en börsnotering till en värdering runt 50 miljarder dollar
Senaste e-handelsraketen inom onlinemode är Shein som lyckats knuffa Amazon av apnedladdningstronen i USA och ligger högt även här hos oss. En bedrift i sig, inte minst som appen har legat högt i nedladdningslistorna rätt länge vid det här laget, men än mer uppseendeväckande eftersom det handlar om ett kinesiskt företag. Ett kinesiskt företag som alltså lyckas slå stort utanför hemlandet. Det tillhör fortfarande ovanligheterna i Kina.
Nu siktar Shein på att kapitalisera på framgångarna genom att kliva in på börsen (säger Forbes). Det ska vi inte alls (säger Shein). Vi kan med andra ord anta att företaget trots allt har hyfsat långt framskridna planer på att faktiskt börsnotera sig. Det brukar ofta vara så när rykten börjar florera. Det kan dessutom handla om en rätt rejäl notering. Shein uppges ha gått från en värdering på 5 miljarder dollar i 2019 över 15 miljarder i mitten av 2020 fram till 47 miljarder nu.
Det är en rätt… snabb ökning.
Sheins fokus är väldigt lokaliserad produktkatalog med väldigt kort tid från datainsikt till lanserad produkt (typ dagar och veckor). Fast fashion på speed. Att se om såväl nuvarande momentum som börsplaner håller i sig.
Chinese fast fashion retailer Shein is understood to have begun preparations for a possible $47 billion IPO. Despite denying the rumors, the sizzling hot IPO market could yet see Shein join Poshmark, Dr. Martens, and ThredUp, which have all brought their offers to the public markets this year.
Övrigt
USA introducerar lagförslag som kan tvinga techjättarna att stycka upp sina verksamheter
I fredags introducerade det amerikanska representanthuset ny lagstiftning som (igen) kan hota de största techjättarnas verksamheter. Så pass att de kan bli tvingade att sälja eller lägga ned delar av sina verksamheter.
Lagpaketet innehåller i sin tur fem lagförslag. Två av dem är hyfsat okontroversiella – en handlar om att höja avgiften för administrationen kring riktigt stora företagssamgåenden (över 1 miljard dollar) för att ge USA:s konkurrensmyndigheter mer medel att granska samgåendena och en annan handlar om högre krav på dataportabilitet. Det sistnämnda betyder att det ska bli enklare för användare att ta med sig sin egen data från en plattform till en annan, något som nära nog alla de stora plattformarna jobbar på i någon form eftersom även EU är inne på det här spåret.
Men de tre andra är desto intressantare, även om de i innehåll inte är särskilt nya eller överraskande:
The Platform Competition and Opportunity Act: Förbjuder ”dominerande plattformar att köpa upp konkurrensmässiga hot”. Ett lagförslag som lika gärna hade kunna ha ordet ”Facebook” utskrivet i klartext. Facebook och de övriga stora plattformarna har backat rätt mycket från känsliga uppköp senaste åren, just eftersom de vet att det skulle kunna leda till regleringar som just den här. Gäller företag med ett börsvärde över 600 miljarder dollar och med minst 50 miljoner månadsanvändare eller 100 000 företagskunder. Så, ni vet, i dagsläget typ… fem företag.
The Ending Platform Monopolies Act: Handlar i korta drag om att begränsa eller helt stoppa dominerande plattformar från att syssla med verksamheter som innebär en intressekonflikt. Som att Amazon har en marknadsplats för e-handel samtidigt som de fram och säljer egna varumärken på samma plattform, att Google har en annonsmarknadsplats samtidigt som de själva säljer annonser och att Apple har en distributionsplats för appar samtidigt som de tar fram egna tjänster som konkurrerar med apparna på plattformen (inte oväntat var Spotify snabba att hylla just det här lagförslaget).
Lagen skulle alltså kunna innebära att företagen måste sluta med det här förfarandet. Antingen genom att sluta med någon del av de verksamheter som orsakar intressekonflikt eller sälja av delar. Eller tvingas göra det, om de inte går med på det frivilligt.
The American Innovation and Choice Online Act: Stoppar de stora plattformarna från att använda sin storlek och dominerande ställning från att lyfta fram eller rekommendera sina egna tjänster och produkter framför andras. Mycket kopplat till monopolförslaget, alltså.
Så i stort samma tongångar som i EU och även till och med i Kina numer. Och det är än så länge bara ett förslag som dels även ska ta sig genom senaten och förbi presidenten innan de blir lagar och dels ska tragglas (kan vi anta) genom rätt många domstolsförhandlingar. Även om det, hör och häpna, är ett lagförslag som backas av både demokrater och republikaner.
Uppköpslagen lär inte gälla retroaktivt och lagen om att inte gynna sina egna tjänster och produkter är trots allt inte hela världen (och dessutom lite svårbevisad). Men lagen som kan tvinga techjättarna att knoppa av intressekrockar kan bli en riktig huvudvärk. Inte minst som det att EU just nu väldigt mycket är inne på samma spår.
House Democrats introduced five new bills meant to chip away at the power of big tech companies like Apple, Amazon, Facebook, and Google, targeting a variety of practices that antitrust advocates say are stifling competition.
Google åker på konkurrensböter på 220 miljoner euro i Frankrike
Mer konkurrensproblem för Google. Ja, eller snarare: problem som följd av avsaknad av konkurrens. Åtminstone om man frågar News Corp. och Le Figaro som 2019 anmälde Google för konkurrensbrott i Frankrike. Nu har Frankrikes konkurrensmyndighet beslutat i frågan och kommit fram till att Google har utnyttjat sin dominerande ställning för att skaffa sig fördelar gentemot konkurrenterna. 220 miljoner euro kostar det Google.
Och det rätt stora beloppet 220 miljoner euro motsvarar… 1,5 % av Googles vinst under de första tre månaderna i år. Eller 0,5 % av omsättningen samma period. Så kanske inte något som kommer få Google att gråta hela vägen till banken. Det är snarast faktiskt ett förvånansvärt lågt belopp, även för att gälla bara EU-land och inte hela unionen.
Det Google nu alltså anklagas för är att ha skaffat sig själva orättvisa fördelar mot konkurrerande annonsplattformar som använder eller är kopplade till Google Ads. Inte minst vad gällt prissättningen i auktioner. Det som däremot är lite förvånande i sammanhanget är att Google nu kommer att gå, vad det verkar, rätt långt med att skruva på Ads rent transparensmässigt.
Visst, nu har Google alltså haft den här frågan på sitt bord i två år, men det känns inte som en slump att det här landar precis när tredjepartskakor och appspårning håller på att dansa ut till vänster. Visst är Google under allt mer regleringspress, inom betydligt viktigare områden än det här, så det som känns som rätt stora eftergifter för Google är nog i det stora hela egentligen rätt små saker.
Jag tror dessutom att de nya annonsprodukter som Google arbetar på finns med i beräkningen. Saker som FLoC (Googles ersättare till tredjepartskakan som inte ska vara baserad på individdata) och att Google arbetar på sätt för publicister (men säkert även andra) att kunna ladda in sin förstahandsdata till Google Ads.
Google känner helt enkelt att Ads kommer att vara ett så pass bra alternativ att de kan unna konkurrenterna lite mer insikter i verksamheten på Googles annonsplattformar.
Google has agreed to pay a $267 million fine and change its ad practices after France found it had abused its dominant online ad position.
Veckans stora internethaveri orsakades av att en Fastly-kund ändrade sina inställningar
Så… okej. Ni vet veckans stora internethaveri? Det som fick en hel massa stora sajter att braka ihop samtidigt i stora delar av världen? Där företag och tjänster som Amazon, Reddit, Instagram, CNN, Twitch, New York Times, SvD och Aftonbladet fanns bland de drabbade? Där det visade sig att en och samma leverantör låg bakom kraschen: Fastly. Allt berodde på en bugg. Som triggades av att en av Fastlys kunder… uppdaterade sina inställningar.
Fastly är ett företag som likt Cloudflare erbjuder CDN-tjänster. Det är en tjänst som ligger mellan sajter och slutanvändaren och snabbar upp hämtningen och visningen av saker som bilder och videos, men även tjänster som ska skydda sajterna från attacker. Funkar fint – fram till dess att det här mellanlagret själv går ned.
Alltihop ska ha berott på en bugg som dök upp redan i början av maj, men som alltså dök upp när en av Fastlys kunder gjorde en helt vanlig uppdatering av sina egna inställningar hos Fastly. Men det ledde alltså till en bugg som triggades av ”en specifik kundkonfiguration under specifika omständigheter”. Låter alltså som en så kallad ”kantboll” som man säger i branschen. Men den här kantbollen ska ha sänkt 85 % av Fastlys näterk.
Typ oopsie.
Men att det alltså fanns kopplingar till någon slags universell kill switch som kunde aktiveras av en enskild kund känns som rätt mycket mer än en vanlig oopsie. En sådan oopsie som mycket väl kan orsaka granskning från myndighetshåll.
Och med tanke på att det här inte är första gången det händer – massiva internetkrascher orsakade av mjukvarufel har hänt flera gånger senaste åren – så är det heller inte omöjligt att det kommer bli tal om hårdare översyn och reglering överlag.
Flaw was introduced in May and lay dormant until a customer updated their settings, firm says
Vad kommer FBI-kontrollerade chattappen Anon göra för nya chattjänsters möjlighet att lyckas – och för konspirationstomtarna?
En veckans största digitala händelser var förstås chattappen Anon. Ja, eller rättare sagt appens nedstängning efter en massiv polisinsats, bland annat i Sverige, som sammantaget ska ha omfattat 800 kriminella. Flera högt uppsatta. Men det mest uppseendeväckande i hela historien var att tjänsten i praktiken tagits fram och spridits av amerikanska FBI just med syfte att infiltrera kriminella cirklar. En digital informatör, om man så vill, planterad med en lååååång tidshorisont.
Det finns förstås massor att säga om inititativet, men jag tänkte nöja mig med två som inte diskuterats lika mycket.
Den ena är vad Anon kan leda till för nya chattjänster. Framförallt dem som uttalat marknadsför sig som krypterade och säkra. Kriminella kan säkerligen just nu välja röksignaler och flaskpost för att vara helt på säkra sidan. Men nya Signal och Telegram? De lär mötas av extrem misstänksamhet efter det här. Apputvecklare som kan behöva försvara sig, vilket i sig är ett omöjligt uppdrag eftersom det inte går att bevisa att de inte återfinns i FBI:s lönerullor.
Det andra är vad det här kommer göra för konspirationstomtarna. En chattapp framtagen av FBI, släppt för att avlyssna kriminella? Getouttaheere! Men ändå var det precis vad Anon visade sig vara. Att det bara skiljer en bokstav till de riktiga tossetomtarna är ungefär precis nog för att Anon i sig ska vrida upp konspirationskramarna fyrtiosju varv till.
The FBI, Australian Federal Police, Europol, and other agencies announced 800 arrests as part of Greenlight / Trojan Shield, a sting operation based on a compromised FBI-run encrypted messaging service called Anom.
Apple gör Skärmtid-API:et tillgängligt för externa utvecklare för första gången
Under produktpresentationen under årets utvecklarkonferens WWDC så pratade Apple ovanligt mycket om API:er. Men ett API som inte nämndes var Skärmtid-API:et (ja, om jag inte missade det…). Det är första gången som externa utvecklare kommer få tillgång till just den här integrationsmöjligheten.
Hur ett Skärmtids-API i andra företags appar och tjänster kan komma bli intressant att se – utvecklargemenskapen lär som vanligt gå långt bortom vad Apple själva kan komma på – men Apples API-fokus i år är överlag intressant. Samtidigt är det också en rätt väntad utveckling i och med att Apple allt mer har installerat grindar i sin inmurade ekosystemsträdgård. Både frivilligt och för att de har tvingats.
I mångt och mycket är det tvånget, eller rättare sagt, hotet om tvång via exempelvis ökad reglering som triggat hela den här utvecklingen. Apple och de andrar techgiganterna har känt allt större press att öppna för konkurrenter – bokstavligen. Men det har så sakteliga övergått i allt mer frivilligt öppnande från Apples sida.
Att trycka ut sina tjänster hos andra är sätt att kunna kapitalisera på kunder som inte vill gå all in på Apples ekosystem. Men det är också ett sätt att marknadsföra sig själva hos konkurrenter.
Och, om man ska vara krass, det gör att Apple upprepar det recept som var hela anledningen till att iPhonen har blivit så stor som den har blivit: låt andra göra innovationsjobbet.
With the launch of iOS 15, iPadOS 15, and macOS Monterey, Apple is making its Screen Time API available to third-party developers, which will let…
iCloud+ låter användarna skapa personaliserade domännamn för sina e-postadresser
Ännu en rätt stor sak som Apple inte tog upp under sin produktpresentation i måndags: iCloud+ (klart att även iCloud måste få ett plus efter sig) får stöd för att skapa anpassade e-postdomäner. Man är alltså inte längre låst vid att bara ha @icloud.com.
Visst, nu är det här i stort inte en internetvältande funktion. Precis som rätt många av de nyheter som Apple presenterade så har konkurrerande tjänster haft motsvarande funktion rätt länge. Men om vi zoomar ut lite så börjar det kännas som att Apple på riktigt har större ambitioner med sina onlinetjänster. Som att Safari får ännu mer (integritets)säkert surfande via nya funktionen Private Relay, som lite fungerar som en VPN där trafiken skickas via två servrar för att göra det svårare att spåra dig.
Den här funktionen passar dessutom rätt bra in med en annan ambition som blev tydlig under Apples presentation: Apple som ett mer seriöst alternativ för kommunikation i arbetslivet. Att man ska välja Apple som e-postleverantör istället för Google, alltså.
At its WWDC keynote on Monday, Apple announced that iCloud is getting a premium subscription tier called ”iCloud+,” which includes tentpole…
Vissa av de nya funktionerna i kommande MacOS Monterey kommer bara fungera i M1-Macar
Idag är det på dagen sju månader sedan Apple introducerade sin nya Silicon-plattform, alltså Apples egna M1-chip för Macar. Ett historiskt paradigmskifte för Apple. Men nu visar det sig att det i praktiken är i höst det kommer att märkas. Några av nyheterna i nästa version av MacOS, som får namnet Monterey, kommer nämligen bara fungera i M1-Macar. Med andra ord: bara i en liten andel av alla aktiva Macar.
Det betyder att du som sitter med en Intel-Mac inte kommer kunna utnyttja funktioner som Facetimes nya porträttläge (a.k.a. blurra bakgrunden i videosamtal), Live text (Apples variant på Google Lens, att iPhone-kameran kan interagera med objekt i bilder – som att kopiera text) och, intressant nog, de förbättrade Siri-textuppläsningsrösterna på svenska, danska, norska och finska.
Visst. Självklart skulle det här hända. Intel-Macarna är trots allt på väg ut. Men med tanke på hur förhållandevis länge Apple ändå håller sina datorer vid liv genom systemuppdateringar så trodde jag inte att så här stora funktionsskillnader skulle hända direkt. När det gäller Siri-rösterna så känns det verkligen som att det bara är något för att driva försäljning.
(Men hej. Min iMac klarade inte ens uppgraderingsstrecket i år. Så no Monterey i den oavsett.)
https://www.theverge.com/2021/6/9/22526224/macos-monterey-best-features-macs-intel-m1-exclusive
Apples nya säkra surffunktion i Safari kommer inte släppas i länder som Kina och Belarus
När Apple i måndags sprutade ur sig alla nya funktioner som kommer till Apples olika operativ senare i år så var integritet förstås mycket i fokus. Som vanligt numer när Apple (och för den delen vilket stort techbolag som helst) presenterar nya produkter och funktioner. En av de nya funktionerna handlar om en, tja, VPN inbyggd i Safari. Alltså en funktion som ska skydda användares identitet ännu bättre.
Även om Private Relay, som funktionen heter, alltså inte släpps förrän senare i år så är det redan nu klart att den inte rullas ut i flera länder. Länder som Kina, Belarus, Egypten, Saudiarabien och Uganda. Länder som har gemensamt att de har sådär bra relationer till saker som mänskliga rättigheter alltså.
Även om alla detaljer kring funktionen alltså inte är klara så är det förmodligen ytterligare ett exempel på hur Apple väljer intäkter före moral. Om Apple inte går med på att göra användarna mer spårbara så kommer företaget inte få sälja sina produkter i landet. Ett damned if you do-scenario. För risken är förstås att om Apple stängs ute så är medborgarna här än mer i händerna på ännu mindre säkra alternativ.
För grundproblemet är att demokratin är under riktigt allvarlig press i allt större delar av världen. Och det är milt sagt jättedåligt.
Apple announced a handful of privacy-focused updates at its annual software developer conference on Monday. One called Private Relay particularly piques
Unga i Europa och Nordamerika är mer positivt inställda till Kina än äldre
En VÄLDIGT intressant undersökning från Bertelsmann Foundation och The German Marshall Fund. Framförallt gällande synen på Kina hos européer, kanadensare och amerikaner.
Undersökningen som omfattar 11 000 respondenter i 11 länder, däribland Sverige, har fått frågor kring hur man ser på Kina i stort – om landet är en samarbetspartner eller rival, plus mer specifika frågor kring hur hemlandet ska behandla Kina vad gäller frågor som mänskliga rättigheter, klimat och cybersäkerhet.
Överlag kan resultaten sammanfattas med att en majoritet har en negativ inställning till landet och tycker att det egna landet ska tuffa till sig mot Kina. Vi i Sverige ligger i toppskiktet på flera områden
Men tittar man på de unga, 18-24 år, så är de i flera länder betydligt mer positivt inställda till Kina än sina äldre landsmän. Bland annat, extra oväntat, i USA. Visst, långtifrån en majoritet i de här åldersspannen är positiva och ”positiv måste förstås inte betyda okritiskt kramande. Tyvärr bryts inte de svenska siffrorna ut för den här åldersgruppen.
Med andra ord kan man säga att det är, om jag slarvar lite, Snapchat/TikTok/Shein-generationen som har en mer positiv bild. En trend som kommer bli intressant att följa framöver.
Overall results reflect tensions between China and West, but younger respondents to survey by US think tanks hold more favourable view on relations with China.
New York får en blockkedjeskyskrapa med ett NFT-museum
Så. Väldigt. Mycket. 2021. Konstmuseet Guggenheims medgrundare Todd Morley har dragit igång ett projekt som ska resultera i den högsta byggnaden i New York. Och varför gör han det kanske du undrar – bortsett från sedvanligt egotrippande? För att ”boosta blockkedjebaserad kommunikation och handel”. Typ en… blockkedjemast?
Och ja. Självklart kommer skrapan också innehåll världens största NFT-museum. Alltså ett fysiskt museum tillägnat föremål i NFT-formatet – den digitala motsvarigheten till att släppa fysiska föremål i begränsade upplagor.
Så… en blockkedjeskyskrapa som innehåller världens största NFT-museum? En mening jag inte hade kunnat formulera för ett år sedan. Eller bara igår.
The tower, backed by Overline chairman and Guggenheim cofounder Todd Morley, will boost blockchain-based communication and trading in New York.
Bosch planerar att investera 1 miljard euro i en ny chipfabrik
2020 fick oss som bekant att omvärdera mycket som vi vant oss att ta för givet. Som att det sällan är ett problem att köpa den teknik vi behöver. Men när hela världen stängde ned samtidigt som alla skrev efter ny hårdvara, datorer inte minst, så visade det sig hur känslig den tillverkningskedjan är. Inte minst tillgången på chip, som numer är en av världens stora bristprodukter. Det gick ironiskt nog så långt att det inte gick att ta fram de maskiner som ska tillverka chip, eftersom det inte fanns chip för att bygga dem…
Det här har gjort att chipoberoende har seglat upp som en högpriofråga runtom i världen. Insikten att det inte längre går att förlita sig på företag eller tillverkning i andra delar av världen. Eller kanske till och med i andra länder. Även EU har insett att unioninhemsk chiptillverkning inte bara kan vara bra, utan vara en nödvändighet framöver. Att Bosch nu öppnar en chipfabrik i Tyskland. Företagets största investering någonsin – 1 miljard euro.
Fabriken kommer främst att inrikta sig på komponenter till självkörande fordon, men vi kan anta att den kan bli destinationen även för chip och halvledare för andra slags produkter.
Europa har i årtionden outsourcat såväl tillverkning som kompetens till andra länder, USA och Kina inte minst. Men som det ser ut så kan pandemin också ge den europeiska techscenen ett rejält uppsving kommande år.
Germany technology and parts supplier Robert Bosch opened a €1 billion ($1.2 billion) chip factory in Dresden, Germany on Monday, the single largest
Webbläsaren Brave smetar ut ditt digitala fingeravtryck för att göra dig svårare att spåra
I veckan presenterade Apple nyheterna som kommer i nästa stora uppdateringsvända för de olika Apple-operativen. Här var integritet som vanligt ett av områdena som Apple presenterade nyheter inom. Som ännu säkrare surfande genom en slags VPN-tjänst inbyggd i Safari som ska ska försvåra spårandet av dig. Apple är förstås inte ensamma om att försöka lösa det här. Även webbläsaren Brave, som marknadsför sig som just ett integritetssäkert alternativ, har rätt nyligen kommit med en intressant lösning: att smeta ut ditt digitala fingeravtryck.
Digitala fingeravtryck, eller ”fingerprinting” som tekniken kallas på engelska, handlar om att samla in olika unika värden hos användare och användares enheter som sammantaget ger ett unikt fingeravtryck. Med andra ord kan du ha all spårning avstängd, men saker du gör kan ändå avslöja dig. Som vilka appar du har på din hemskärm. Det Brave nu gör är alltså att lägga till lite ”brus” i den data som webbläsaren delar med en sajt. Det i sig gör att du får ett unikt fingeravtryck vid varje besök.
Som ungefär alla områden så handlar det om att leka tjuv och polis. När ett sätt att samla in information på felaktigt sätt, skicka spammejl eller lura användare att installera skadlig kod har avslöjats och stoppats så kommer det något nytt. Men varje stoppskylt gör att det blir lite svårare att hitta på något fuffens nästa gång (förhoppningsvis). Alla initiativ som detta är alltså väl värda att applådera.
https://www.digitaltrends.com/features/digital-fingerprinting-online-privacy-brave/
