Digitala spaningar vecka 8 2022 - del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

Mobilt

Google lanserar AI-verktyg för att integritetsverifiera appar

Ny tjänst från Google: Checks. Ett verktyg AI-smartness som är tänkt att kunna användas för att integritetsvalidera appar. Intressant nog både Android- och iOS-appar. Känns överlag som en GDPR-version av Googles verktyg för att kolla mobilvänligheten hos sajter.

Checks är släppt som inbjudningsbeta just nu – plus att den dessutom formellt ligger under Googles labbavdelning Area 120. Dubbelt test alltså.

Och just att Checks ligger under Area 120 och inte vanliga Google blir än mer intressant med tanke på att tjänsten kommer med fyra olika abonnemangsnivåer: från en basal gratisversion till en Enterprise-lösning för de största apputvecklarna/de med störst behov av att ha total koll på integritetsbenföringen. Det är heller inte bara en automatiserad validering, utan det finns också möjlighet att få mänsklig handpåläggning beroende på vilken nivå man lägger sig på.

Framförallt så finns det ett rätt stort aber specifikt för iOS. Gratisversionen ger bara en snabbkoll att appen lever upp till Google Plays riktlinjer och regelverk. För iOS-appar krävs betalabonnemang, från 249 dollar per app och månad.

Hur bra är tjänsten? Väldigt bra fråga eftersom den ännu inte är lanserad. Men jag skulle inte ha koll ändå, så jag lämnar den utvärderingen åt utvecklare som faktiskt har koll (några spontana tankar?) Men även om – och kanske just därför – Checks ligger i Googles experimentverkstad så är det en rätt oväntad tjänst från sökjätten. Det kanske minst konstiga är att Google även vill kapitalisera på iOS-sidan.

Google’s Area 120 debuts Checks, an AI-powered privacy compliance solution for mobile apps | TechCrunch

A team at Google is today launching a new product for mobile app developers called Checks which leverages AI technology to identify possible privacy and

Kan Digital markets act till sist tvinga Apple att öppna för externa betalningslösningar i iOS-appar?

För några veckor sedan avgjordes ett fall mellan Apple och dejtingappar i Nederländerna kring Apples förbud mot externa betallösningar i iOS-appar. Utfallet gick inte Apples väg. Apple var tvunget att öppna för externa lösningar eller åka på böter. Vilket Apple nu har fått – för femte veckan i rad.

Apple kom med sitt upplägg på hur de ansåg sig följa beslutet, men det förslaget underkändes av den Nederländska instansen. Inte helt oväntat, eftersom det inte handlade om särskilt stora eftergifter/förbättringar från Apples sida (som att Apple även fortsättningsvis skulle ta ut 27 % istället för 30 % i transaktionsavgift för appar som väljer externa betallösningar).

Det i sin tur ar lett till att Apple har åkt på böter. En bot som de kommer att få varje vecka fram till dess att Apple har presenterat och implementerat en lösning som myndigheterna i Nederländerna kan acceptera.

Det betyder att Apple så här långt har bötfällts med 5 miljoner euro i veckan – så här långt totalt 25 miljoner euro. Vilket är hysteriskt mycket pengar för ungefär alla. Utom företag stora som Apple. Inte nog med det: boten slår dessutom i ett tag vid 50 miljoner euro. Sedan går det inte högre. Och 50 miljoner euro är typ… kaffepengar för Apple. Ett väldigt litet pris att betala för Apple för att kunna behålla nuvarande affärsupplägg.

Enter Digital markets act. Det lagpaket som EU just nu sitter och knåpar på och som riktar in sig på internets dörrvakter. Företagen som sitter på plattformar som i dagsläget i praktiken måste användas för att skapa digitala tjänster och nå kunder. Här är Apple och iOS förstås väldigt mycket i kikarsiktet.

Och enligt utkastet till DMA så skulle Apples obstruerande istället för 25 miljoner euro kunna handla 25 miljarder euro. Eller åtminstone en tiondel av de berörda företagens årliga omsättning. Vi pratar dessutom inte om företagens EU-omsättning, utan deras globala omsättning. Något som i Apples fall, baserat på den totala omsättningen 2021, skulle landa på runt över 30 miljarder euro.

Sista kapitlet i Appstore-såpan är förstås långtifrån skrivet – det är ju under press även i andra delar av världen – men det kan alltså finnas ett väldigt starkt incitament för Apple att skaka fram ett nytt Appstore-upplägg fram till dess att DMA är på plats. Men fram till dess så kan vi nog tänka att Apple gladeligen kommer att strutsa alla domslut som leder till böter som kan tas ur kaffekassan.

Apple’s Dutch dating apps payment tech antitrust fine hits €25M

The Netherlands’ competition authority has once again increased a fine levied against Apple for failing to comply with an antitrust order related to

Apple stod för 44 % av de totala smartmobilintäkterna 2021

Apple forsätter att rätt totalt dominera smartmobilförsäljningen. Kanske inte nödvändigtvis i antal sålda exemplar, även om siffror pekat på att Apple sålde flest exemplar åtminstone Q4 förra året, men väl vad gäller hur mycket pengar de drar in på sin mobilförsäljning.

När Counterpoint sammanfattar 2021 så konstaterar de att Apple stod för totalt 44 % av all omsättning globalt för smartmobiler. Det innebär totalt 196 miljarder dollar av de totalt 448 miljarder som smartmobilförsäljningen omsatte förra året. Mer än vad de fyra märkena närmast efter lyckades dra in – Samsung, Oppo/One Plus, Xiaomi och Vivo omsatte totalt 179 miljarder förra året.

Apple fortsätter i och med det dessutom roffa åt sig en allt större del av den totala pengahögen. Ca 44 % är ett rätt stort hopp från de runt 38 % som Apple har legat på sedan åtminstone 2017. Ett hopp som förstås stavas iPhone 13.

Men 2021 innebar inte bara den så här långt största omsättningen totalt för smartphones och att Apple stod för största delen av intäkterna, utan även att de fem tillverkarna i toppen tillsammans stod för ca 84 % av de totala intäkterna. Även här är det ett rätt stort hopp från 74 % som mest varit nivån sedan 2017. Faktum är att övriga mobilmärken sedan 2017 (undantaget 2019) har stått för en stadigt minskande andel – från 102 miljarder till 73 miljarder förra året.

Och ja, här lär Huawei vara en stor anledning. Ett väldigt konkret bevis på att USA:s svartlistning av företaget har drabbat den forna mobiljätten allt hårdare.

https://www.counterpointresearch.com/global-smartphone-revenue-hits-record-450-billion-2021-apple-captures-highest-ever-share-q4-2021/

Indien har nu över 1 miljard aktiva mobilanvändare

Ännu en miljardmilstolpe har passerats. Den här gången i Indien. Landet har nu över 1 miljard aktiva mobilanvändare enligt officiella myndighetssiffror.

Med tanke på att Indien har runt 1,4 miljarder människor (världens näst mest folkrika land, ett hårstrå efter Kina) så skulle det kunna betyda att mobilpenetrationen i landet nu är över 70 %, men jag är inte helt säker på att vi ska dra den slutsatsen. Även om det alltså ska handla om ”abonnenter” och inte ”abonnemang” så kan det nog finnas överlappningar. Att en människa kan räknas som olika abonnenter genom att ha flera abonnemang utan att de officiella uppgifterna har koll på att det förhåller sig så.

Men den exakta siffran spelar mindre roll. Den lär säkerligen åtminstone vara nära miljardstrecket, med tanke på hur allmängiltigt mobilägande är idag. Kanske ännu mer i mobile only-länder som Indien.

Värt att notera är dock att det handlar om mobiler och inte bara smartmobiler. Här ingår alltså gamla klassiska knappmobiler à la Nokia och Ericsson. Men även på smartmobilområdet tuffar Indien på som bara den – här beräknas miljardgränsen nås 2026.

Även om vi här hos oss inte lägger särskilt mycket tid och uppmärksamhet på Indien – ett land som ligger i Kinas skugga när det gäller teknikbevakningen – så är det ett land där det just nu händer massor. Mot slutet av det här årtiondet så lär Indien ha ungefär samma roll och uppmärksamhet som Kina i slutet av det förra.

India Recorded 1 Billion Active Mobile Subscribers in December: TRAI

India recorded a billion active mobile subscriptions in December 2021, with Airtel recording the highest proportion of active mobile subscribers in the country, according to a report by TRAI. Meanwhile, a total of 8.54 million subscribers submitted requests for mobile number portability in December.

Digitalisering

Världens första fysiska NFT-automat har lanserats

Jamen det var väl mest en tidsfråga. Världens första fysiska NFT-automat har nu ställts ut i New York.

Vad betyder det här? NFT:er är det blockkedjebaserade format som är tänkt att göra det möjligt att sälja digitala föremål i begränsade upplagor, precis som går i den fysiska världen. Ett format som dessutom allt mer används också för att sälja fysiska föremål, där ”ägarcertifikatet” så att säga ligger som en NFT i en blockkedja, ungefär som ett fordonsregister.

Det sistnämnda gör förstås att det omvända som sagt var rätt väntat: ett fysiskt ställe att köpa digitala NFT:er. Tänk en automat för baseballsamlarkort, fast bara digitala.

Men det kanske största här är inte att NFT:er bokstavligen placeras ut i hyfsat mycket vardagliga sammanhang, utan att det går att köpa grejerna i automaten med ett vanligt kreditkort (går förstås också att betala med krypto för den som hellre vill det).. Ett hinder för att göra NFT:er till något för vanliga internetanvändare är att det så här långt i praktiken har krävts att du betalar med kryptovaluta – att du alltså måste skaffa kryptoplånbok, ”kryptobankkonto” och andra steg som säkert avskräcker många.

Men att det nu i allt högre utsträckning går att köpa även en NFT med vanlig valuta är ett rejält stort steg mot ett brett genomslag för NFT-formatet.

World’s First NFT Vending Machine Arrives in New York City

World’s first NFT vending machine has been set up by crypto startup Neon in New York City’s Financial District. It will allow non-crypto holders to become NFT collectors by allowing them to purchase these digital collectibles via cash, debit cards, and credit cards.

Ekonomi och finans

Bitcoin kan göra det enklare för Ryssland att undvika ekonomiska sanktioner

Nordkorea sägs finansiera inte helt oansenliga delar av sin ekonomi genom att skicka ut statligt anställda pirater för att plundra tillgångar. Som på gamla goda Svartskäggs-tiden, alltså, men uppdaterat till 2020-talet. Hackare som försöker stjäla tillgångar. Framförallt kryptotillgångar som Bitcoin.

Tydligen så ska Ryssland använda samma upplägg, vilket har gjort att de sitter på en hög sparade pengar inte bara i traditionella tillgångar, utan också just i Bitcoin. Det i sin tur ska göra det enklare för Ryssland att hantera – eller kanske nära nog helt – undvika den ekonomiska smällen som de ekonomiska sanktionerna är tänkta att medföra.

Nu är nog det kanske lite väl stora förhoppningar på kryptovalutor som fenomen och som del av världsekonomin just nu. Visst, kan säkert göra Rysslands liv lättare än om de inte haft någon kryptoreserv alls (och ingen möjlighet att handla på den svarta marknad som krypto möjliggör), men världsekonomi är än så länge väldigt hårt förankrad i de traditionella systemen.

Men tittar vi längre fram så finns det anledning att fundera på hur det här skulle kunna påverka.

Dagens centraliserade finansiella system gör det möjligt för länder och regioner att straffa andra. Länder, regioner och enskilda individer precis som nu har skett mot Ryssland. Ett vapen som är tänkt att bita hårdare än kulor och explosioner. Men vad händer om det vapnet inte längre är lika vasst? Om en allt större del av världens ekonomi sker i mer oreglerade former? Ja, eller regleringen kommer förstås öka, men om möjligheterna att göra samlade ekonomiska insatser mot länder som inte vill följa internationell lag?

Det kan med andra ord göra att världens vapenarsenal blir ett viktigt vapen kortare. Och det i sin tur kan göra att vi får en mer osäker värld, där fler diktatorer kan få för sig att göra precis som de vill.

Financial sanctions are easier than ever for Russians to evade. Thank Bitcoin | CNN Business

The West’s initial salvo of financial sanctions against Russia failed to deter President Vladimir Putin from launching a full-scale invasion of Ukraine. Now the United States is taking a punitive approach, announcing another round of sanctions meant to tighten the screws on Russian banks and ”corrupt billionaires.”

Spelplattformen Roblox egen valuta robux är värd mer än ryska rubeln

Direkt efter Rysslands angrepp på och invasion av Ukraina så började sanktioner mot Ryssland införas. Men redan innan sanktioner hade hunnit börja införas så drabbades Ryssland direkt av ekonomiska problem på hemmaplan. Ryska börsens största index stördök med som mest 45 % och rubeln nådde sin lägsta nivå någonsin mot dollarn. Så pass att ryska centralbanken tvingades gå in och stödköpa för att hålla valutan under armarna.

Det senare gjorde att rubeln åtminstone tillfälligt var mindre värd än (barn)spelplattformen Roblox egen valuta robux. Återstår att se vad som händer nästa vecka, men i slutet av den här veckan så var en rubel värd ungefär 0,012 dollar med en robux gav 0,0125 dollar.

Roblox Currency ’Robux’ Is Outperforming the Ruble

The premium currency for a child’s video game has a stronger exchange rate than Russian money.

Övrigt

EU presenterar Data Act som är tänkt att öka flödet av data inom EU

DMA, DSA och nu DA. Lagförslagen som är tänkta att styra upp den digitala scenen i allmänhet och techgiganternas dominerande positioner i synnerhet står just nu som spön i backen. Igår presenterade EU ännu en: Data Act. Ett förslag som, precis som Digital Markets Act och Digital Services Act, mycket handlar om att öka konsumenters kontroll över data och göra det enklare för mindre företag att konkurrera med de största techbolagen på mer lika villkor. Men till skillnad från DMA och DSA så handlar DA inte om individdata, utan om, tja, opersonlig data.

Det som mycket står i fokus i det senaste lagförslaget är data som samlas in av alla de uppkopplade prylar och tjänster som vi direkt eller indirekt använder varje dag. Saker som en bil eller en kaffebryggare samlar in om sin egen användning och som kan användas exempelvis vid diagnos vid service.

(Gränsen mellan individkopplad data och DA:s definition av mer opersonlig data är förstås väldigt flytande. Det går garanterat väldigt lätt (ja, eller hyfsat lätt) att skapa fingeravtryck på enskilda individer bara baserat på hur prylarna i hemmet används, men vi släpper en diskussionen just nu.)

Bland det som ingår i DA finns saker som:

Portabilitet: det ska vara enklare för företag att byta mellan olika molntjänster.
Användare ska ha rätt att få tillgång till den data som uppkopplade prylar samlar in om sig själva: det ska exempelvis vara möjligt att få ut all diagnostikdata som bilen samlar in och ta med den till en konkurrerande verkstad.
Företag ska tvingas ”tillhandahålla viss data” till myndigheter under stora kriser som översvämningar och stora skogsbränder.
”Orättvisa” kontrakt som ”hämmar datadelning” med mindre företag förbjuds: Att se vad det här betyder i praktiken, men i stort lär det handla om att Amazon måste dela all data som de samlar in om en molnkund med den molnkunden
Kanske mest intressant: ”Datahanteringsföretag” (som Microsoft och Amazon) måste säkerställa att den här typen av EU-data inte ”olagligt kan nås av icke-EU-regeringar”. Vilket alltså är Schrems II-problematiken all over again. Att icke-EU-företag måste se till att deras hemmaregeringar inte har lagar som gör att företagen tvingas lämna ut EU-data hur som helst. Vilket kan vara lite… svårt för företag att göra något åt.

(All den data som frigörs tack vare DA kommer att öka EU:s BNP med 270 miljarder euro till 2028. Enligt EU. Den uträkningen vore intressant att dyka ned i.)

Nu återstår det att se hur snabbt DA kan vara på plats. EU-kommissionens förslag ska nu malas genom EU-parlamentet och medlemsländerna innan den kan gå och bli lag. Det kan med andra ord ta… ett tag. Men precis som DSA och DMA så handlar det nog mest om ”när”, inte ”om”.

EU rules take aim at illegal data transfer to non-EU governments

Amazon , Microsoft and other providers of cloud and data processing services will have to set up safeguards to prevent non-EU governments gaining illegal access to EU data, according to draft legislation from the European Commission.

Meta har fått ett nytt preliminärt beslut på hur EU ser på företagets dataöverföring till USA

I förra veckan skrev jag om ryktet att EU kan vara nära att definitivt avgöra lagligheten i Metas dataöverföring av EU-medborgares användardata till USA. Nu visar det sig att det stämde. Igår fick Meta ett nytt ”reviderat” preliminärt beslut i frågan. Meta har nu 28 dagar på sig att komma med tankar kring beslutet innan den irländska datainstansen, som har huvudansvaret för ärendet, syr ihop ett slutgiltigt beslut. Myndigheten räknar med att det kommer att ske i slutet av april.

Ja, eller ett beslut som sedan ska ut på remiss till andra berörda EU-myndigheter och -instanser. Remissrundor har som bekant en förmåga att tvinga tillbaka lagförslag till ritbordet. Vi kan väl tänka oss att även Meta kommer att kämpa emot med näbbar och klor.

Ja, förutsatt att beslutet inte går deras väg, förstås.

Vad det handlar om är förstås konsekvenserna av Schrems II-domen som underkände dataöverföringsavtalet mellan EU och USA. Mer specifikt kommer beslutet från Irland avgöra om de SCC:er – standard contractual clauses – som företag som Meta och Google har lutat sig mot efter det att dataöverföringsavtalet imploderade är giltiga. Alltså om SCC:er är tillräckligt som interimslösning fram till dess att EU och USA kommer fram till ett nytt avtal som rimmar med EU:s integritetslagstiftning.

Beslutet kan alltså dröja – och när det väl är på plats så återstår att se hur lång tid berörda företag har på sig att rätta till sina dataöverföringsprocesser. Men den stora frågan är förstås fortfarande: vad händer om EU även underkänner SCC:er och därmed klipper sista livlinan för amerikanska företag som skickar EU-användardata över Atlanten?

https://techcrunch.com/2022/02/21/dpc-meta-draft-data-transfers-decision/

Hackerkollektivet Anonymous har förklarat krig mot Ryssland

Det är inte bara Ryssland som förklarade krig i veckan. Efter att ryska tanks började rulla in i Ukraina så var det inte bara ukrainska sajter som drabbades av cyberattacker, även ryska sajter gick ned. Sajter som RT.com och sajterna som tillhör ryska regeringen och ryska försvarsdepartementet. Nu vet vi vilka som låg bakom: hackerkollektivet Anonymous.

Anonymous har med andra ord förklarat krig mot Ryssland som svar på Rysslands invasion av Ukraina.

Anonymous takes down Kremlin, Russian-controlled media site in cyber attacks

Hackers launch cyber attacks against Russian government websites, including state-controlled Russia Today, in response to the Ukraine crisis.

EU skickar sitt snabbrespons-cyberteam till Ukraina

Det finns olika slags vapen man kan skicka, tydligen. 2020 skapade EU, eller åtminstone Litauen, Kroatien, Polen, Estland, Rumänien och Nederländerna, ett snabbrespons-cyberteam. IT-säkerhetsexperter som var tänkta att kunna sättas in mot IT-hot. Nu skickas ett team till Ukraina.

Vid det här laget har Ryssland redan börjat skicka in trupper i Ukraina och åkt på ett gäng sanktioner som följd. Men redan för några dagar sedan så attackerades olika delar av Ukrainas infrastruktur av IT-attacker och, well, det var inte direkt överraskande att fingrar direkt började pekas åt ryskt håll. Och lika föga överraskande så var Ryssland snabba med att säga att det inte var dem på grund av titta vilken fin fågel.

Visst, gör Ryssland verklighet att sitt inte-alls-ett-hot-hot och rullar in i Ukraina med full kraft så spelar det som IT-gruppen kan göra mindre roll. Men det är oavsett ännu en påminnelse om hur sårbara våra uppkopplade samhällen är – och hur samhällskritiskt det är att säkerställa även det skyddet.

Ukraine: EU deploys cyber rapid-response team

Cyber-security experts from six countries are deployed, after Ukraine calls for help in defence against Russia.

Orden ”invasion” och ”angrepp” i rapporteringen om kriget i Ukraina förbjuds i ryska medier

Förvånande och inte särskilt förvånande. Ryska censurmyndigheten (formellt ”Tillsynsmyndigheten för medier”) Roskomnadzor har gått ut med nya regler för landets medier. Orden ”invasion” och ”angrepp” förbjuds i rapporteringen.

Inte särskilt förvånande med tanke på att, tja, Ryssland. Det är ju inte direkt en ny utveckling för landet, tyvärr. Men att det ändå behövs ett förbud och att det kommer nu, några dagar in i invasionen, är ändå lite oväntat.

Det flesta av Rysslands medier är redan rätt direkt under Putins kontroll och borde rimligtvis redan ha limbodansat sig runt användningen av just den typen av ord. Men det här skulle kunna tyda på att kontrollen inte varit lika tajt som myndigheten och Putin hade väntat sig. Lite av en panikåtgärd för att styra upp informationsflödet.

Ordet ”invasion” förbjuds i ryska medier

Ryska medier får inte använda ord som ”invasion” eller ”angrepp” när de beskriver Rysslands agerande i Ukraina, beordrar en rysk tillsynsmyndighet.

Forskare kanske har hittat bevis för att livet passerar revy framför våra ögon när vi dör

Det här är förstås väldigt tragiskt, men också väldigt spännande: forskare kanske har hittat bevis som backar upp påståendet att man ser sitt liv passera revy när man dör.

En man som var uppkopplad till en EEG-maskin fick hjärtstillestånd och dog mitt under proceduren. Det i sin tur gjorde att EEG-maskinen registrerade vad som hände i mannens hjärta i före, under och precis efter dödsögonblicket.

Och vad hände? Tydligen så aktiverades ökade mängden gammahjärnvågor, något som hjärnforskare genom åren har kopplat samman med hjärnans förmåga att lära sig och minnas. Inte bara det, det specifika mönster som formades i hjärnan påminde om hur det ser ut när människor drömmer eller minns saker.

Visst, det är en studie på en enda människa. Det bygger dessutom på våra antaganden om hur vi tror att hjärnan fungerar utifrån det vi har kunnat se genom åren. Men i min lilla lekmannavärld är det här bisarrt coolt som insikt. Eller ens potentiell insikt.

Ännu en liten pusselbit i att nysta upp det fantastiska som är våra hjärnor. Den enastående skapelse som naturen har gett oss som har gett oss så mycket – utom en manual till hur den mänskliga hjärnan faktiskt fungerar i detalj.

Doctors Were Able to Study a Man’s Brain Activity as He Died

The findings, obtained from a man who died while undergoing an EEG, might suggest that people experience a flash of memories as they pass away.

Skator överlistar forskares spårningsteknik

Ha. Skator 1 – forskare 0.

A mischief of magpies defeated scientists’ tracking devices

Magpies support ”Do Not Track” protocols.