Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
Veckans artiklar
https://www.ehandel.se/forum/eu-inleder-rond-2-mot-techjattarna-vrider-at-tumskruvarna-pa-22-tjanster/
https://www.ehandel.se/forum/amazon-trimmar-annonsmaskinen-ytterligare-slapps-fri-utanfor-hemmet/?1
Sociala medier
Facebook, Instagram och WhatsApp
Facebook släcker nyhetsfliken
Bu-bye nyheter. Åtminstone i Facebook. Och åtminstone i Storbritannien, Frankrike och Tyskland.
Vilket… är majoriteten av länder där funktionen finns. Vilket också innebär att den… helt försvinner från Europa.
Så när Facebook säger att ”majoriteten av alla användare inte kommer att beröras” så är det ingen överdrift. Milt sagt.
Vad vi pratar om är alltså den dedikerade och kurerade nyhetsavdelning som Facebook sjösatte 2019 (ni vet, när Facebook fortfarande hette Facebook). Det var ett ett försök från Facebooks sida att charma publicister när det knorrades extra mycket (igen) om att Facebook tog innehåll och annonsintäkter från tidningar utan att ge något tillbaka. Eller inte tillräckligt mycket tillbaka för att publicisterna skulle bli nöjda.
Men sedan dess har tjänsten bara lanserats i USA och i Australien, utöver de tre europeiska länderna. Så de flesta lär inte ens veta att den har funnits när den stängs ned i december. Förmodligen inte ens de flesta i de berörda länderna.
En riktig icke-nyhet alltså. Helt på egen hand. Men lyfter vi in det som nu händer i ett större perspektiv så blir bilden en annan.
Det känns inte som en slump att det här kommer precis när Meta har gjort en Australien i Kanada. Alltså blockat alla nyheter i Facebook. Det som svar på en en lag som – rätt mycket likt Upphovsrättsdirektivet här i EU och motsvarande lagstiftning i Australien – tvingar Facebook och de övriga liknande plattformarna att betala för att de har nyheter i sina tjänster. Typ kompensera publicisterna på royalties-manér.
Även i Australien blockade alltså Facebook nyheter. Men det varade bara några veckor och upphörde när lagstiftningen skruvats tillräckligt mycket för att Meta skulle kunna svälja den. I Kanada har blockaden varat längre. Och ser inte ut att ta slut den närmaste tiden.
Facebook ser helt enkelt ut att ha tuffat till sig. Något som lär bero på två saker. Den ena är att nyhetsinnehåll i det stora hela bara står för en liten del av Facebooks innehåll. Den andra är en Reuters-rapport som kom fram till att engagemanget på och användandet av Facebook i Kanada i princip var helt opåverkat efter nyhetsblockaden.
Det för oss till den mest talande delen av Facebooks inlägg om nedstängningen: Facebook skriver att ”de kommer att fullfölja sin avtal” med publicister i de tre länderna, men att de när avtalen löper ut inte kommer att ”ingå några nya kommersiella avtal för nyhetsinnehåll i Facebook News”.
Facebook ger alltså, krasst talat, publicisterna fingret. Och även – inte minst – EU.
Det verkar med andra ord som att Meta vill ha fler anledningar att kunna hamna i bråk med EU.
Facebook Is Killing the News Tab in Several Countries
Facebook’s news tab will disappear in early December while Meta claims the majority of users won’t be affected.
Instagram testar nytt sätt att dela inlägg med vänner
Instagram blir mer personliga – testar nytt sätt att dela inlägg – Influens.se
Nygammal funktion i flödet. Instagram vill att användare ska bli mer personliga när de delar innehåll. Så skulle man kunna sammanfatta det senaste testet:
Meta förlorar i domstol, måste betala 1 miljon kronor om dagen för brott mot Norges datalagar
Det är sådär kul att vara Meta i Europa just nu. Tidigare i somras pluggade EU definitivt till Metas sista (?) kryphål för att undvika att be sina användare om samtycke för att visa personaliserade annonser och i veckan gav en norsk domstol tummen ned åt Metas överklagande för att slippa betala dagliga miljonböter i landet.
Datatilsynet, Norges motsvarighet till Integritetsskyddsmyndigheten, dömde för några veckor sedan Meta för brott mot GDPR – trots att Norge som bekant inte är medlem i EU. Men Norge lutar sig fortfarande mycket mot just GDPR – även om ”GDPR-beslut” i Norge inte blir bindande i resten av EU.
Boten var dessutom inte jätteliten, ens för Meta. 1 miljon norska kronor om dagen. Nu verkar det däremot som att boten bara kan dömas under 3 månader, men 90 miljoner är trots allt 90 miljoner.
Metas överklagande bygger i stort på att de anser sig ha gått ut med att de ska rätta sig efter GDPR och börja be om samtycke och att de därför inte borde behöva betala den aktuella boten – som ju i sin konstruktion är ett vite, som alltså gäller framåt och inte bakåt. Men nu har domstol gett Datatilsynet rätt, vilket innebär att Meta måste hosta upp pengarna. Även retroaktivt till 14 augusti, när Datatilsynet fattade sitt beslut.
https://techcrunch.com/2023/09/06/meta-surveillance-ads-injunction-fail/?1
Sökfunktionen i Threads rullas ut bredare
Ibland går det fort. Bara någon vecka efter det att Instagrams Twitter-klon började testa en innehållssökfunktion så meddelar nu företaget att funktionen rullas ut i ”de flesta” engelsk- och spansktalande länder.
Och som vanligt finns det absolut ingen information om när funktionen släpps här hos oss i EU. Eller om.
https://techcrunch.com/2023/09/07/threads-expands-search-to-most-english-and-spanish-speaking-countries/?1
Meta skär ned i sin nordiska organisation
De massnedskärningar som Meta gick ut med under förra året – likt de flesta andra techjättar – ser nu ut att drabba Meta i Sverige rejält. Företaget klipper banden med alla externa byråer och lägger dessutom ned sin nordiska kommunikationsavdelning.
Som av en händelse inte långt efter det att betaltjänsten Meta Verified lanserades här hos oss. Nedläggningen i Norden är alltså ett sätt att få fler att hoppa på den. Bara för att ha chans att komma i kontakt med Meta. Nu måste även journalister skaffa abonnemanget.
Jag säger det igen. Hade inte anat att Twitter skulle vara plattformen som alla kopierar 2023. Den stora frågan är vilken emoji som nordiska Meta väljer i sitt pressmejlsautosvar.
Meta kämpar ekonomiskt – skär ned i Norden – Influens.se
Totalt 20 000 anställda drabbas när Meta tvingas spara. I november 2022 blev det klart att Meta beslutat sig för att göra sig av med 13 procent av
Twitter/X
X förbjuder skrapning och spindlande
Elon Musk är… sådär glad över att andra företag spindlar och skrapar FKA Twitter. Eller överhuvudtaget använder X utan att Musk får del av kakan.
Det har bland annat lett till att Twitters API:er började kosta pengar och att tjänsten i praktiken fick tvingande inloggning för att komma åt innehåll.
Nu kommer nästa steg i eskaleringen. Det är nu förbjudet att spindla eller skrapa X. Formellt alltså, genom att det är inskrivet i användarvillkoren.
Det är en textmässigt rätt liten förändring, men principiellt desto större. Tidigare angav villkoren att det var okej att spindla X så länge som det görs ”i linje med villkoren för robots.txt”. Men nu är inte ens det längre tillåtet.
Ja, så länge som du inte är Google. För det är den enda undantaget.
Det visar ännu en gång hur viktigt Google är för de allra flesta sajter och tjänster.
https://techcrunch.com/2023/09/08/x-updates-its-terms-to-ban-crawling-and-scraping/?1
X stämmer Kalifornien för ny modereringslag
Elon Musk gillar som bekant inte är myndigheter och lagstiftare lägger sig i det han vill göra. Nu har han hittat en ny anledning att uttrycka sitt missnöje: X stämmer Kalifornien med anledning av en ny modereringslag.
Lagen kräver att sociala medier publicerar information om hur de hanterar hatinnehåll, extremism, desinformation och annat innehåll som inte är önskvärt enligt Kalifornien. Företagen ska dessutom redogöra för sina interna modereringsprocesser.
X/Musk å sin sida hävdar föga förvånande att det här är en del i delstatens ambition att ”pressa företag som X att ta bort, stänga av intäktsmöjligheterna eller ranka ned innehåll som är skyddat av den den amerikanska författningen”.
Men X är inte ensamma om att ogilla lagen. Även en organisation som representerar techbolag som Google, Meta och TikTok är av samma åsikt. Det handlar i stort om att lagen ”skulle hjälpa illasinnade aktörer att undvika företagens säkerhetsrutiner”.
Och det känns spontant lite… långsökt. Men hej. Har man inget annat.
Ska jag vara krass så tror jag mer att det, utöver att inte heller de andra sociala plattformarna gillar reglering, handlar om att plattformarna inte så publikt vill stöta sig med Trump-publiken. Och i vissa fall den motsatta sidan. Kort sagt att det blir för uppenbart vilket innehåll som är okej eller inte.
Sen kan det i X fall säkerligen också delvis bero på att… de inte vill visa att de har… svajiga rutiner för moderering. Som så mycket annat på X.
X is suing California over social media content moderation law
X, the social media company previously known as Twitter, is suing the state of California over a law that requires companies to disclose details about their content moderation practices.
Elon Musk hotar att stämma anti-hat-organisation på grund av X:s kollapsade annonsintäkter
Hur går FKA Twitters annonsverksamhet. Fortfarande… sådär. Ned 60 % enligt Elon Musk. Och det lär betyda jämfört med för ett år sedan, även om Musk som vanligt är sådär bra på att ge detaljer och kontext i sina FKA tweets.
Men nu vet Musk vems felet är! Anti-Defimation League, en amerikansk medborgarrättsgrupp som jagar hatinnehåll på nätet. Det är den gruppen – och andra liknande – som har skrämt bort annonsörerna genom att påstå att mängden hatinnehåll på X har ökat sedan Musk tog över.
Att studier även från andra har visat att mängden hatinnehåll har gått upp är en detalj i sammanhanget. Även att det mer än en gång de senaste månaderna har visat sig att annonser har dykt i samband med hatinnehållsinlägg – något som annonsörer överlag tycker är sådär roligt. Att X:s moderering – och modereringsprinciper – överlag har svajat betänkligt sedan Twitter hamnade under Musk-flagg är också det irrelevant i sammanhanget. Antar jag att Musk tycker.
Så Musks senaste drag för att få annonsörerna att komma tillbaka verkar vara att stämma en organisation som kämpar mot hatinnehåll. Med argumentet att de felaktigt har beskyllt X och Musk för att vara antisemitiska. Trots att den typen av innehåll nu är vanligt på X. Och trots att Musk själv har varit – om jag ska vara snäll – borderline antisemit när han har gillat tvivelaktigt innehåll.
Känns som en sjukt vinnande strategi om Musk slår in på det spåret.
Men hej. Det är ju som bekant alltid enklare att skylla på någon annan.
Elon Musk threatens to sue Anti-Defamation League over lost X revenue
World’s richest man claims civil rights group has falsely accused site formerly known as Twitter of being antisemitic
X slutar märka upp annonser
Hur får man sina användare att sluta gnälla över att det är för många annonser? Man slutar märka upp annonser som just annonser.
Ja, så verkar X (läs: Elon Musk) ha resonerat. Flera användare har upptäckt att inlägg från konton som de inte följer i själva verket har varit annonser. Fast alltså utan annonsmärkning.
När det kommer till X så vet man, som vanligt efter Musks övertagande, inte om det är medvetet eller något som har gått sönder därför att ingen som har koll på koden jobbar kvar längre. Det känns som att det mest sannolikt är det senare.
Men det sannolika måste inte vara det sannolika när det kommer till Musk.
X is no longer labeling ads for some users
Paid advertisements on X are showing without ad labels or disclosures for some users on the platform.
TikTok
TikTok öppnar sitt första datacenter i EU
EU håller som bekant på att rulla ut två nya lagar för att ännu mer resolut ta sig an de stora techplattformarna: Digital services act och Digital markets act. Ett av de bolag som ser ut att drabbas hårdast är TikTok-ägaren Bytedance.
Men TikTok har utmaningar bortom bara att be om samtyckte från sina användare och att vara tydliga med hur de riktar sina annonser. Kina-kopplingen hänger som en väldigt våt och tung filt över TikTok – både i EU och USA.
Som ett led att försöka charma myndigheter och lagstiftare på båda sidor av Atlanten så jobbar TikTok hårt med att övertyga världen om att användardatan inte hamnar i kinesiska händer. Trots att TikToks användarvillkor ger TikTok rätt att slussa datan till Kina och trots att TikTok i somras blev påkomna med att ha blåljugit för amerikanska kongressen när de i våras sa att ingen användardata lagras i Kina.
Nu tar TikTok oavsett ett steg som de lovade för några månader sen: öppna tre europeiska datacenter. Nu säger TikTok att de har börjat föra över europeisk användardata till ett datacenter på Irland. Dessutom arbetar TikTok på att sjösätta två till: ett i Norge och ett till på Irland.
Men precis som de amerikanska molnbolagen så är det alltså djupare problem som ligger bakom misstron. Mer konkret att TikTok trots det kommer att låta Bytedance-anställda i Kina – och därmed i praktiken den kinesiska regimen – tillgång till EU-medborgares data.
TikTok har alltså rejält mycket mer att göra innan förtroendefrågan är ordentligt utredd.
In a bid to please regulators, TikTok opens its first EU data center in Ireland
TikTok has opened its first data center in Dublin, Ireland, as the company aims to ease Europe’s concerns about its ties to China.
Clubhouse
Clubhouse blir meddelandeapp
Don’t call it a comeback! Men nu är Clubhouse tillbaka! Tillbaka!! TILLBAKA!!!
Ja. Eller nåt.
Den stora socialraketen 2021 har som bekant sedan dess tappat… rätt mycket fart. Och bränsle. Men skam den som ger sig! Nu är det dags för appen som uppfann(ish) ljud-social att göra en rätt stor verksamhetssväng. Och bli… meddelandeapp.
Istället för rum där ungefär vem som helst och några till kunde delta och lyssna på samtal så handlar Clubhouse 2.0 (3.0? 4.0?) om ljudmeddelanden mellan vänner. Ljudbaserade gruppchattar. Som Clubhouse gett det kreativa namnet ”chattar”.
Samtidigt är det inte en vanlig chatt som vi är vana vid. Istället är Clubhouse nya satsning en mashup mellan BeReal, sociala plattformars remixfunktion och Ett skepp kommer lastat. Någon spelar in ett ljudklipp och skickar vidare till andra som kan pitcha in med sina röstbidrag.
Clubhouse Classic – alltså ljudrumsfunktionen – finns fortfarande kvar, men har nu hamnat i bakgrunden.
Och det är dessutom inte den enda stora förändringen. Människorna på appikonen – de som byttes ut varje uppdatering och som verkligen skilde Clubhouse från ungefär precis alla andra appar på hemskärmen – har nu försvunnit. Ja, det finns alltså inte längre några människor kvar där. Istället är det nu Clubhouses vinkande hand som har tagit över. Och vi kan nog anta att det betyder att appikonen inte kommer ändras regelbundet längre.
Lite som att Clubhouse verkligen, verkligen, verkligen vill få oss att förstå att de nu fullt ut har blivit som alla andra sociala medier. Typ.
Clubhouse reinvents itself as an audio messaging app
Clubhouse, the buzzy audio app that rose in popularity during the pandemic, is pivoting to audio-only messaging as it struggles to stay relevant.
Slack
Slack lägger till generativ AI
Klart att även Slack vill vara med och leka generativ AI. Slack AI, som är det fantasifulla namnet på funktionen, ska göra vardagsarbetslivet enklare.
Det innebär konkret ungefär samma slags funktioner som numer finns i de flesta samarbetsverkyg. Saker som att Slacks AI kan sammanfatta trådar och lyfta fram de viktigaste punkterna samt att Slack kan skapa utkast till statusrapporter baserat på vad som sägs i en kanal.
Utöver det så ska det även bli möjligt att få AI-sammanfattade resultat i sökfunktionen och plattformens automatiseringsverktyg ska ha blivit enklare att använda.
Slack AI är planerad att släppas som pilot någon gång i vinter.
Slack adds new generative AI tools to enhance collaboration, automation and team work – SiliconANGLE
Slack adds new generative AI tools to enhance collaboration, automation and team work – SiliconANGLE
Sök/SEO
Google fyller 25 år
Idag är ingen vanlig dag! Idag har Google… ingen doodle.
Och det är väl inte så konstigt eller ovanligt. Tänker du. Men idag är som sagt var ingen vanlig dag.
Idag är det nämligen på dagen 25 år sedan Larry Page och Sergey Brin grundade företaget formerly known as Google. Som numer heter Alphabet. Men som alla fortfarande kallar för Google. (Så Elon: du vet vad som väntar.)
Och även om internet vid det laget var nära nog ett decennium gammalt i någon slags publik version så är det i praktiken ungefär då som internet som vi känner det idag föddes. Och det är svårt att tänka sig ett internet utan just Google. Och då menar jag inte bara den ikoniska söksidan.
(Infoga tillbakablickande, drömskt patinamontage med tjänsterna och sidorna som vi använde för att söka på internet innan Google fanns. Tjänsterna som inte längre finns eller som vi har glömt bort. Webcrawler! Lycos! Yahoo! Torget! Alta Vista! Bing! Eller vänta. Bing finns visst fortfarande.)
Och lagom till tjugofemårsdagen så är Google under hårdare press än förmodligen någon gång tidigare. Och då inte enbart därför att såväl EU som USA gör sig redo att plocka fram de riktigt stora reglerings- och uppstyckningssläggorna, utan därför att våra sökbeteenden börjar att förändras i grunden. Där nästa generation Google-kunder i allt högre utsträckning vänder sig till platser som Instagram eller TikTok när de ska googla. Ja, eller. Typ googla.
25 år i internets tjänst. Hatade och älskade. Men oavsett hur man känner så går det inte att komma ifrån att Google är ett av de enskilt viktigaste företagen det här årtusendet. Åtminstone de första 25 åren.
Det om något borde vara värt en doodle.
Google listar de 25 största händelserna i Googles sök sedan starten
Google fyller 25 år nu, vilket sökjätten firar med att ställa samman en lista över de 25 största händelserna i Googles sökfunktion under de 25 år som företaget har funnits.
25 biggest moments in Search, from helpful images to AI
For our 25th birthday, we’re looking back at some of the milestones that made Google more helpful, from Autocomplete to Multisearch and beyond.
Google kräver att AI-manipulerade politiska annonser märks upp
En av utmaningarna efter den AI-explosion som följt efter lanseringen av ChatGPT är att det nu är enklare än någonsin för ungefär vem som helst att skapa fejkinnehåll. Även i annonser.
Det vill Google nu styra upp. Google har redan tidigare haft regler som förbjuder användningen av deepfakes, men nu börjar de gälla även andra slags AI-manipulationer. Typ allt utom ”mindre ändringar”. Typ normalt Photoshop-retuscherande, antagligen.
Reglerna gäller specifikt politiska annonser och anledningen är förstås framförallt nästa amerikanska presidentval, som lär bli ännu värre än de två senaste. På ungefär alla sätt.
Om vi bortser från problematiken att det är svårt att ”se igenom” AI-manipulationer, och att det därmed bygger på annonsörernas ärlighet, så är det en intressant frågeställning för annonser överlag.
För var går egentligen gränsen här, när generativ AI snart sagt finns i varenda marknadsförares verktygslådor?
AI-altered political ads must now be disclosed on Google and YouTube
Google will soon require political campaigns to disclose any use of AI in their advertising.