Kategori: Allmänt digitalt

Kategorier
AI - Artificiell intelligens Allmänt digitalt Ekonomi och finans IoT - internet of things Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 4 2026 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AI – artificiell intelligens

Palantir-VD:n anser att AI kommer att sätta stop för massinvandring

Som vi alla vet är det för alltid kört för alla (länder, företag, individer) som inte går all in på AI nununu. Ja, eller egentligen är det kört för alla som inte började igår. Och bland alla AI-evangelister finns förstås världens techbros. Högertechbros, dessutom. Nu har Palantir-VD:n kommit med ännu en… intressant anledning att alla ska gå all in på AI.

AI kommer att leda till att all massinvandring upphör.

Alex Karp droppade den här lite nyskapande AI-framtidsvisionen under ett halvtimmeslångt samtal med techinvesterarfirman Blackrocks VD:n Larry Fink på plats i Davos. Som vi vet så är Davos överlag platsen för verklighetsförankrade världsbilder. Särskilt levererade av dollarmiljardärer.

Palantir är grundat av Peter Thiel, som också var med och grundade Paypal tillsammans med Elon Musk – bolaget som allt mer känns som techbros-patient-zero. Palantir är numer en av de viktigaste komponenterna i USA:s övervakningsmaskineri. Även mot den egna populationen. Och ja, förstås mycket AI där.

Det gör att även Thiel, Karp och Palantir är bland de som driver på för att länder inte ska reglera AI-utvecklingen på något sätt. Görs det så kan inte USA och de amerikanska bolagen gå all in på AI nununu och då vinner Kina. Men bolagen har inte riktigt kunnat hitta ett bra narrativ för att sälja in det här mot the little people, som irriterande nog fortfarande bestämmer lite väl mycket över alla miljardärer vart fjärde år eller så. Det funkar inte riktigt att säga ”för då blir vi som är jätterika ännu jätterikare – det är väl kul?”

Men nu verkar det som att de börjar hitta formen.

Som svar på fråga om huruvida AI kommer att skapa eller ta jobb började Karp svara att kontorsjobb kommer att drabbas men titta vilken fin fågel – slut på massinvandring! Weavande på Trump-nivå.

Och vad är då argumentationen bakom detta?

  1. AI kommer att skapa ”mer än tillräckligt många jobb i ditt land, särskilt för dem med yrkesutbildning” because anledning
  2. Folk kommer därför inte längre behöva flytta till andra länder

Det är ungefär som att Elon Musk bara förra veckan åter upprepade: ”bry dig inte om att pensionsspara, om 20 år kommer AI göra att alla kan vältra sig i pengar”.

Så vad är det som de två Nostrabrosarna säger?

  1. Bry dig inte om det där om att AI kommer att ta en massa jobb, om vi får köra på precis som vi vill så kommer alla bli jättejättejätterika på något magiskt sätt om 20 år because anledning! Och ju mer skattemedel ni ger oss, desto rikare blir ni!
  2. Med en massa massa AI så kommer du slippa se svartingar på gatorna!

Som av en händelse kommer det även spekulationer om att en anledning till att Trump helt plötsligt har blivit så tokbesatt av Grönland är för att hans techbrokompisar vill bygga en helt oreglerad stat i staten där techbrosianer får göra precis som de vill. Utan fjantig reglering eller skattefjollande. Vilket i sammanhanget känns som ett väldigt trovärdigt scenario.

Och techbroshögern känns allt mer som den nya Illuminatin. Fast på riktigt.

Palantir CEO Says AI Will Somehow Be So Great That People Will Stop Immigrating

Don’t bother trying to figure out how that makes any sense.

 

IoT – internet of things

Open AI:s första hårdvarupryl släpps senare i år

För några dagar kom ännu ett rykte om att Open AI är på gång att släppa sin första hårdvarupryl. Nu är det officiellt bekräftat.

Och, ja, det är ungefär vad vi vet.

Okej, vi vet lite mer.

I maj förra året köpte Open AI ikoniska Apple-designern Jony Ives startup io. Ett bolag som hade som ambition att ta fram AI-prylar som inte är mobiltelefoner. Det är med andra ord det vi kan vänta oss.

Enligt ryktena som har florerat senaste tiden så verkar det bli någon slags ljudbaserad pry, vilket också är vad de flesta AI-prylar så här långt har handlat om. En bärbar pryl som du kan kommunicera med via röst och ljud. I det här fallet verkar det luta åt något man sätter bakom örat. Typ en AI-hörapparat.

Nu har Open AI:s Chief global affairs officer Chris Lehane gåt ut med att företaget är ”on track” att visa upp sin första pryl ”under andra halvan av 2026”. Jag skulle inte bli förvånad om att det hamnar väldigt när Apples årliga iPhone-happening.

Däremot gissar jag att försäljningen inte kommer att början förrän till jul. Ja, om det ens blir i år. Men nu har vi fått ett första officiellt lanseringsfönster. Eller kanske: presentationsfönster.

Den som är sugen på en egen Open AI-pryl måste oavsett inte börja hålla andan redan nu.

OpenAI executive confirms first ChatGPT-powered device is coming your way in 2026

An OpenAI executive has confirmed that the company’s first device could hit the market in the latter half of 2026.

Apple kan arbeta på en egen AI-brosch

Vad kommer efter mobiltelefonen? Ja, det är en bra fråga. Men de senaste åren har vi sett många som har gett sig på att ta fram Ai-baserade prylar som ska kunna ersätta mycket av vad en mobil kan göra idag. De flesta har misslyckats spektakulärt. Det verkar inte stoppa Apple.

Nu kommer nämligen uppgifter om att även Apple är på gång att ta fram någon slags AI-brosch. På beskrivningen en lite tjockare Airtag, men mikrofon, högtalare och kameror. Men, som alla andra liknande försök, utan skärm.

Vad ska då en sådan pryl bidra med? Precis som de tidigare försöken så gissar jag att det… inte är helt klart. Ja, eller Apple lär väl ha någon slags tanke om hur den ska kunna interagera med användaren. Men andra försök har fallit på att användarna inte har känt behovet. Ja, plus att tekniken i sig visat sig vara rätt risig i sammanhanget.

Men det Apple har är förstås sina övriga prylar. Och sitt ekosystem. Enligt uppgifterna ska den kunna fungera fristående, men den lär mest vara tänkt att användas tillsammans med exempelvis en iPhone. Som en handsfreekamera med Siri-integration så att man slipper plocka upp mobilkameran för att kunna ställa frågor om det man tittar på.

Vad det blir, hur det går och, tja, om Apple överhuvudtaget släpper en sån här produkt återstår att se. Men med tanke på att Apple också uppges vara på gång med nya AI-baserade hemmaprylar så kan de bli så att vi 2026 får se en drös nya hårdvaruprodukter som Apple hoppas ska kunna vara stabila försäljningssuccéer den dag det inte är lika viktigt att ha en smartmobil av iPhone-snitt.

Apple Developing AirTag-Sized AI Pin With Dual Cameras

Apple is working on a small, wearable AI pin equipped with multiple cameras, a speaker, and microphones, reports The Information. If it actually launches, the AI pin will likely run the new Siri chatbot that Apple plans to unveil in iOS 27.

 

Mobilt

Appstore börjar visa fler annonser

När det kommer till annonser är Apple (även här) lite av en dark horse. Annonserna som Apple säljer i sina egna tjänster står för en allt större andel av de totala intäkterna. Mest av allt kommer de från Appstore.

Nu vill Apple att de intäkterna ska bli ännu större.

Appstore kommer i mars börja visa fler annonser. Till att börja med kommer det här att ske i Storbritannien, följt av Japan. I slutet av mars kommer samtliga marknader att omfattas av den nya annonsvolymen om allt går som det ska.

Konkret innebär det här att det ”kan finnas flera annonspositioner tillgängliga” för varje sökterm. I dagsläget visas bara en uppsättning annonser, högst upp i sökresultatet, men det tänker Apple alltså ändra på nu.

Apple will begin showing more App Store ads starting in March

Ads will appear in multiple places in App Store search results starting in March.

 

Ekonomi och finans

​​Netflix sockrar budet på Warner Bros.

Mycket Netflix idag. Första kvartalsrapporten 2026, en ny omröstningsfunktion – och förstås ännu ett kapitel i Warner Bros-såpan. Nu sockrar Netflix sitt bud.

För att göra en lång historia kort så var det Netflix som i slutet av förra året drog det längsta strået i dragkampen om Warner Bros. Netflixs bud att köpa Warner Bros. strömmnings- och studioverksamhet (saker som HBO Max och Game of Thrones-varumärket).

Men istället för att vara slutpunkten så blev det startpunkten på en cirkus. Som förstås har Trump-kopplingar. Because cirkus.

Paramount Skydance, ägd av sonen till Oracle-grundaren Larry Ellison – tillika Trump-kopmis – blev sura. Ja, eller det var väl David Ellison som blev sur. Så Paramount la samma bud en gång till och sa mer eller mindre rakt ut att det skulle bli wokeageddon om Netflix tillåts köpa Warner Bros. Paramount la dessutom bud på hela Warner Bros. Discovery. Vilket även inkluderar de ”vanliga” tv-kanalerna Discovery och CNN.

Och Ellison den yngre har i praktiken lovat att Donald Trump får bestämma innehållet i CNN om Paramount får köpa Warner Bros. istället.

Så vi kan ju tänka oss hur den oberoende [sic!9 konmkurrensmyndighetsprövningen av affären kommer att sluta.

Nu Netflix alltså sockrat sitt bud för att försöka mota det fientliga budet från Paramount. Warner Bros. styrelse har uppmanat aktieägarna att rösta nej till Paramount-budet – men det är i slutändan de (well, och Trump) som bestämmer vem som får köpa Warner Bros.

Beloppsmässigt handlar det om samma summa som Netflix erbjuder, men de har ändrat hur köpet kommer att gå till. Istället för ett upplägg där Netflix betalar delvis kontant och delvis med Netflix-aktier så är det nya budet helt och hållet kontant.

Det återstår att se hur aktieägarna ställer sig till det nya budet. Ja, och vad som händer – om aktieägarna går med på Netflixs bud.

Netflix revises offer to pay all cash for Warner Bros. to fend off Paramount | TechCrunch

However, the streaming giant is still offering the same $27.75 the companies had agreed on for WBD’s movie studio and streaming assets, and the deal continues to value the company at $82.7 billion.

Google köper ännu ett röst-AI-bolag

Ännu ett uppköp för Google. Ännu ett AI-bolag (förstås). Den här gången röst-AI-bolagen Hume AI.

Ska inte säga att jag hade särskilt bra koll på Hume, men enligt företagets sajt så är Hume ”världen mest realistiska och uttrycksfulla röst-AI”. Helt objektivt.

Oavsett hur det ligger till med det påståendet så verkar Google tycka att Humes sju man starka personallista passar finfint hos dem. Och med tanke på att AI och röst är väldigt mycket i tiden just nu så känns det som ett rätt givet köp.

Google snags team behind AI voice startup Hume AI | TechCrunch

Google has hired the CEO and top engineer behind voice AI startup Hume AI, signaling that voice is increasingly becoming the preferred interface over screens.

 

Övrigt

Kvinnan bakom GPS har dött

Okej. Jag måste säga att jag aldrig hade hört talas om Dr. Gladys West före det här. Men hon var tydligen en av de viktigaste människorna i skapandet av dagens GPS-system.

Artikeln har en bättre genomgång av hennes gärning, men West var inte bara matematiker och kvinna. Hon var dessutom färgad, uppvuxen i rasistiska USA. (Ja, eller… det lite mer öppet rasistiska USA.)

Trots den uppförsbacken så lyckades hon  komma in på universitet, ta examen och sedan börja arbeta på dagens Naval Surface Warfare Center. Där tog hon under 1970- och 1980-talen fram modeller över Jordens form baserade på satellitbilder. Om vi bortser från att jag förmodligen inte skulle förstå något alls av hur det fungerar så gjorde West det här alltså i en tid när de största datorerna förmodligen hade mindre processorkraft än dagens mobiler.

Och det var Wests modeller som sedan kom att bli grunden i GPS, det positioneringssystem som så många av alla digitala tjänster bygger på.

Ännu en hjälte som få hört talas om, men som så många av kan vara så otroligt tacksamma över.

Dr. Gladys West, whose mathematical models inspired GPS, dies at 95

Pioneering mathematician Dr. Gladys West has passed away at the age of 95.

Elon Musk frågar sina följare om han ska köpa Ryan Air

Alltså. Det här skulle kunna vara en sak som Elon Musk inte kan göra sämre.

Elon Musk to buy Ryanair over X poll verdict? 5 times the billionaire has taken crucial decisions based on votes | Company Business News

Elon Musk on Friday called Ryanair CEO O’Leary an ”utter idiot” who should be fired, escalating a public spat after the airline boss ruled out installing Musk’s Starlink internet service on Ryanair.

Ryan Air säljer extra billiga biljetter till Elon Musk och de övriga idioterna på X

Ha. I förra veckan gick Ryan Air ut med att de inte kommer att erbjuda Elon Musks rymdinternettjänst Starlink på sina flygningar. Det fick Elon att surna till och fråga sina följare om han borde köpa Ryan Air – för att sparka nuvarande VD:n.

Nu kom nästa sköna kapitel i grälet. Ryan Air har kampanj med extra billiga biljetter för Elon Musk “och de övriga idioterna på X”.

Kan säga att jag aldrig har gillat Ryan Air mer än just nu.

Ryanair i storbråk med Elon Musk – rear ut ”idiotplatser”

Har hamnat i luven på varandra efter att lågprisbolaget nobbat Starlink. Nu lanserar Ryanair extra billiga biljetter för Musk och ”alla andra idioter på X”.

Jorden kommer att förlora all gravitation under sju sekunder (fast forskare verkar inte hålla med)

FAN vad coolt! HELA Jorden kommer att förlora all sin gravitation under sju sekunder 12 augusti i år!

Nu kommer vi en gång för alla få bevisat att fåglar inte finns på riktigt!

Här ska köpas tyngdtäcken!

No, Earth Won’t Lose Gravity for 7 Seconds on August 12, NASA Says

As internet conspiracy theories go, this one was exceptionally dumb.

Kategorier
AI - Artificiell intelligens Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 3 2026 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AI – artificiell intelligens

Anthropic släpper Claude Cowork

Dags för nästa steg för en av de just nu buzzigaste tjänsterna: Claude Code. Nu kompletterar Anthropic tjänsten med funktionen Cowork.

Vad är då Cowork? Ett tänkt sätt att göra Claude Code-tjänsten, som uppskattas av många om överhuvudtaget inte kan programmera, ännu enklare för dem som överhuvudtaget inte kan programmera. Eller rättare sagt: ett sätt att skapa sig en egen liten leksandlåda där man kan testa funktionalitet.

Via Cowork, som bor i datorappen för Claude Code, går det att sätta upp en lokal mapp på datorn och sedan ge Claude instruktioner på att ta sig an det som ligger där. Exempel som ges är att dra in en massa kvitton i en mapp och låta Claude skapa en utläggsrapport av dem.

Det ska också gå att låta Claude använda andra verktyg via Cowork, som så kallade connectors och skills. Överlag så handlar det om att ta bygga AI-agenter som ska kunna utföra uppgifter hyfsat självgående, utan detaljerade instruktioner för varje steg.

Det är om man så vill en funktion som ska göra det enklare att automatisera tråkiga vardagshandgrepp för att locka in fler att sedan ta steget att börja Claude-koda lite mer avancerade grejer.

Men det bästa med Anthropics presentation av den nya funktionen? Varningen att en lössläppt Claude kan ta till ”potentiellt destruktiva åtgärder”, som att börja radera filer. Så precis som vanligt är det bra att inte köra AI-agenter på allt för känslig information. Och att alltid, alltid ha säkerhetskopior av ungefär allt viktigt. Oavsett om AI är inblandat eller inte.

Är du sugen på att testa Cowwork får du däremot hålla dig till tåls ett tag. I dagsläget är funktionen bara tillgänglig för den som betalar för ett Claude Max-abonnemang. Och funktionen är i dagsläget klassad som en ”research preview”. Så en väldigt, väldigt tidig version.

Vi kan väl tänka oss att Claude är medveten om de jobbiga rubrikerna när tusentals människor råkar radera företagskritisk information utan att det var meningen. ”Forskningsdelen” lär nog mycket handla om att Anthropic vill lära sig mer om exakt hur puckade instruktioner användare kan ge.

(Det verkar dessutom som att Claude byggde Cowork på 1,5 vecka. Med Claude Code.)

Anthropic’s new Cowork tool offers Claude Code without the code | TechCrunch

Built into the Claude Desktop app, Cowork lets users designate a specific folder where Claude can read or modify files, with further instructions given through the standard chat interface.

Slack får en vassare AI-bot

Nu år även Slackbot en AI-uppgradering. VI pratar alltså om den bot som finns inbyggd i Slack och som genom åren har leget och rullat i bakgrunden, utan att göra jättemycket väsen av sig. Och kanske utan att hjälpa de flesta användare särkilt mycket.

Det sistnämnda hoppas Salesforce, numer ägare av Slack, att ändra på.

Nya Slackbot är förstås av den agentiska sorten. Det innebär att den ska kunna utföra arbetsuppgifter åt dig och som hjälp för det kunna använda allt som du har gjort i Slack. Det innebär enligt Salesforce saker som att den ska lära sig ditt sätt att skriva, hitta mötesluckor i din kalender och boka möte, skriva mötesanteckningar, projektdokument och mer.

Och ja, självklart går det också att koppla annan Salesforcedata för att få in ännu mer kontext.

Den nya slackboten börjar rulla ut nu för alla som betalar för Business+ eller Enterprise.

Your Slackbot just got a huge AI agent upgrade – what it can do now (starting today)

Slackbot can take action on your behalf. Here’s how.

Grok stryper Groks förmåga att klä av människor – fast inte helt

I förra veckan försökte xAI kväsa kritiken mot att Grok gladeligen klär av människor utan att de som blir avklädda vet om det. Även minderåriga människor. Företaget stängde av funktionen för gratisanvändare. Så med andra ord: fortfarande fritt fram att skapa ofrivilliga nakenbilder, men bara om du betalar Elon.

När jag skrev om den här nyheten förra veckan var jag rätt tveksam om det här skulle förändra särskilt mycket i kritikernas ögon. Och mycket riktigt. Fortfarande prat om utredningar för att se om Groks stripteasefunktion bryter mot lagar. Särskilt barnporrlagar.

Så nu kommer nästa steg: xAI stänger av Groks förmåga att klä av ”riktiga människor”. Fast som vanligt så finns det asterisker.

Den mest uppenbara är att funktionen stängs av ”där det är olagligt” att skapa nakenbilder på människor utan samtycke. Eller göra barnporr. Övriga ställen? Kör hårt. xAI kommer att straffa alla som ändå väljer att göra det hårt. Med kontoavstängningar och så. För just kraftfull moderering är ju verkligen en av X:s paradgrenar.

Den andra lilla fotnoten handlar just om ”riktigt människor”. Vilket är lite skön gråzon. Jag misstänker att om någon grokar fram en AI-bild på någon som typ ungefär exakt ser ut som Ebba Busch och sedan klär av den ned till bikinin så är det då inte en riktig människa? Eller?

Jag misstänker med andra ord att det fortfarande kommer att bli huvudvärk för Elon.

Grok-created images of real people in bikinis, underwear banned on X

Sexualized AI-generated images – including those of children – have become a huge problem for X and its AI tech Grok.

USA:s försvarsdepartement ger Grok tillgång till interna nätverk och databaser

Så har USA:s stora AI-expert, försvarsminister (förlåt, krigshetsarminister) Pete Hegseth, landat i hur USA ska nå ”AI-dominans”: genom att stoppa in Elon Musks AI-bot Grok i ”alla icke-hemligstämplade och alla hemligstämplade nätverk” i krigshetsardepartementet.

Det verkar inte som att departementet än har gått ut med den fullständiga och objektiva upphandlingen – givetvis med tillhörande säkerhetsklassning – som har legat som grund för att Grok nu släpps in. Men jag antar att det kommer. Helt orelaterat presenterade Hegseth den nya strategin under ett tal på Musks SpaceX-bas.

Oavsett vilket så är tanken att Grok ska köras igång i Pentagons system senare den här månaden. Då kommer ”all lämplig data” från militärens IT-system att öppnas för ”AI-utforskande”.

Så. Ni vet. Det lär handla om ungefär allt. Eftersom Hegseth som bekant inte tycker att det är så farligt att dela en och annan jättejättehemlighet till vem som helst lite då och då. Vad är det värsta som kan hända?

Vi kan tänka att Grok ska hjälpa till att ”omedelbart” utrusta amerikanska stridsfordon med ”överväldigande och dödlig teknik”. Vilket sannolikt kommer innebära missiler som klär av människor när de susar förbi.

Pentagon is embracing Musk’s Grok AI chatbot as it draws global outcry

Defense Secretary Pete Hegseth said Monday that Elon Musk’s artificial intelligence chatbot Grok will join Google’s generative AI engine in operating inside the Pentagon network, as part of a broader push to feed as much of the military’s data as possible into the developing technology.

 

Ekonomi och finans

Google fjärde börsbolaget någonsin att värderas över 4 biljoner dollar

Så var de fyra. I en milt sagt exklusiv skara. Så få är bolagen som har nått ett börsvärde över 4 biljoner dollar. Idag hämtade Google ut sitt medlemskort och gjorde därmed Nvidia, Apple och Microsoft sällskap.

Ja, eller det var ägarbolaget Alphabet som gjorde det om vi ska vara petiga. Men oavsett så är det företaget som vi mest förknippar med sök som nu har svischat förbi den helt knasiga milstolpen. Svårt idag att tänka sig att det bara var lite över 7 år sedan Apple blev första börsföretag att nå en värdering över 1 biljon. En ribba som då såg som smått omöjlig.

Anledningen är förstås att Google under hösten tog över ledartröjan som det hetaste AI-bolaget från Open AI. Värderingen göra att Google befäster sin bara några dagar gamla position som världens näst högst värderade börsbolag. För att klättra ytterligare ett pinnhål krävs ytterligare en halv biljon i värderingsökning.

Och en halv biljon är som av en händelse också avståndet ned till fjärdeplatsens Microsoft. Företaget som även det nådde sin fyrabiljonerdollarsvärdering tack vare AI-haussen.

Och på det temat så knuffade chiptillverkare Broadcom idag ned Meta ett pinnhål. Det gör att det nu finns tre hyfsat renodlade chipföretag bland planetens sju högst värderade börsbolag: Nvidia, TSMC och Broadcom. Även dessa har förstås invsterearviljan att kasta sjukt mycket pengar efter allt AInånting att tacka för mycket.

Alphabet hits $4 trillion valuation as AI refocus lifts sentiment

The Google parent’s sharpened artificial intelligence focus allayed ‌doubts about its strategy and thrust it back to the forefront of the high-stakes race.

Paramount Skydance stämmer Warner Bros. för att de förstnämnda inte får köpa de sistnämnda

Det blir bara bättre och bättre. Men hej. Det handlar om något Trump-relaterat. Klart att det kommer att bli både geggigt och maffialiknande. Nu stämmer Paramount Skydance Warner Bros.

Vi backar bandet. I slutet av förra året la Warner Bros. upp sig själva till försäljning. Paramount och Netflix var bland dem som budade. I slutändan vann Netflix.

Då skulle man kunna tro att historien var slut. Den med bästa budet vann. Men nejdå. Paramount blev sura och la samma bud en gång till, trots att de redan fått tummen ned för det.

För att göra en lång historia kort så handlar det i slutändan – som så mycket i USA – om kulturkrig. Netflix är tydligen ett rött wokeskynke för den amerikanska tossehögern. Lägg till att Warner Bros. äger CNN – som Netflix inte har gått med på att köpa. Men Paramount vill däremot köpa hela Warner Bros. Inklusive CNN. Och Paramount ägs av David Ellison, son till Trump-kompisen Larry Ellison. Och den yngre Ellisonen har i praktiken lovat Trump att han får bestämma över innehållet i CNN och Paramount tillåts köpa Warner Bros. istället för Netflix.

Spola fram till idag och det senaste, lite lätt desperata, draget från Paramount. Paramount stämmer alltså Warner Bros. och hävdar att bolaget inte har varit transparenta mot sina aktieägare kring Netflix-budet och hur styrelsen har hanterat värderingsfrågan. Paramount hotar dessutom att nominera en helt egen Warner Bros-styrelse vid nästa bolagsstämma. Tänkt att vara mer Paramount-vänlig förstås.

Paramount vill alltså Warner Bros. aktieägares bästa. [sic!]

Som av en händelse gick Trump i en intervju nyligen åter ut med att han är väldigt mycket emot att Netflix köper Warner Bros. Ni vet. Han som i praktiken kommer att bestämma vad USA:s från presidenten fristående [sic!) konkurrensmyndighet kommer att landa i för beslut när de ska utvärdera affären ur ett konkurrensperspektiv.

Paramount won’t quit, files suit against Warner Bros. Discovery over rejected bid

Paramount is now suing over its rejected bid for Warner Bros. Discovery.

 

Övrigt

Wikipedia fyller 25 år

Idag är tydligen tulpanens dag. Men det är också en betydligt viktigare dag. Idag fyller en av internets absolut viktigaste sajter 25 år: Wikipedia.

15 januari 2001 såg internets uppslagsverk första gången dagens ljus. Sedan dess har den alltså kommit att bli en av internets verkliga hörnstenar. Visst. Den är inte perfekt. Men tack vare engagemanget från de som lagt tid på att fylla tjänsten och uppdatera innehåll så har den till största del kunna ge en objektiv beskrivning av mycket i vår värld. Både nuvarande och historiska fenomen.

Och i alla år har det varit en tjänst finansierad av donationer.

Men det är inte bara som uppslagsverk som Wikipedia har varit en av internets viktigaste tjänster. Den har också varit basen i många andra tjänster, inte minst tack vare att Wikipedia inte har upphovsrättsskyddat innehållet. Inte minst Google har Wikipedia att tacka för väldigt mycket.

Däremot har de kommersiella tjänster som har använt Wikipedia inte ersatt den i nivå med användningen. Det är fortfarande till största del privatpersoners donationer som hållit Wikipedia flytande när vi pratar om ersättning från de som faktiskt nyttjar tjänsten.

Och idag, 25 år senare, är Wikipedia förmodligen en viktigare tjänst än någon gång tidigare. Som en oas klämd mellan kulturkrig, alternativa fakta, demokratinedmontering, internetstrypning och numer AI.

Just AI har gjort att Wikipedia inte längre har någon större relevans. AI kan ju svara direkt på frågor. Vi behöver inte masa oss till ett trött uppslagsverk och läsa där. Det är åtminstone lite så som det börjar låta nu.

Men inget kunde vara mera fel.

Även AI-tjänsterna som vi idag användare har Wikipedia att tacka för otroligt mycket: tydligt strukturerad information tillgänglig att träna AI-modeller på. Av de umpton baziljoner dollar som AI-bolagen har fått från investerare så borde åtminstone några ziljoner ha gått till Wikipedia (eller stiftelsen bakom, Wikimedia, om vi ska vara petiga). Så har som bekant inte skett.

Det har gjort att Wikipedia håller på att utarmas på två sätt. I och med att färre människor besöker sidan sedan dagens AI ”föddes” i och med ChatGPT, något som Wikimedia har medgett, så har donationerna också blivit färre. Men mindre trafik har också gjort att det är svårare att få frivilliga att ställa upp och redigera artiklarna.

Det sistnämnda gör i sin tur att kvaliteten på innehållet riskerar att försämras. Vilket ironiskt nog också gör att AI-modellerna som vi nu använder istället för Wikipedia också riskerar att bli sämre. Vilket bara det gör att AI-bolagen borde vilja kasta ziljoner dollar efter Wikimedia. Google har historiskt sett åtminstone backat Wikimedia med rätt mycket pengar (även om det är lite jämfört med vad det borde vara). Och Google ska applåderas därför att de har gått med på att betala för att träna på Wikipedias innehåll.

Vilket är en väldigt bra påminnelse om att donera igen. Vilket jag nu har gjort.

Och Wikipedia: Tack. Som. Fan.

Microsoft, Meta, Amazon, Perplexity och Mistral betalar Wikipedia för AI-träning

Bra där! Fler som gör rätt för sig. Närmare bestämt Microsoft, Meta, Amazon, Perplexity och franska Mistral.

Vad pratar jag om? Betala för AI-träning.

Idag fyller Wikipedia 25 år. 25 viktiga år i internets tjänst – och därmed vår. Under den tiden har många kommersiella tjänster och företag använt Wikipedias innehåll – utan att betala särdeles mycket för sig. I de flesta fall förmodligen inte alls.

2021 sjösatte Wikimedia, stiftelsen bakom Wikipedia, därför ett program som gör att intresserade kan betala för att få tillgång till Wikipedia-innehåll via API istället för att skrapa sajten. Vi pratar alltså redan före ChatGPT.

Men så kom som bekant ChatGPT och vände upp och ned på internet. Det fick trafiken till Wikipedia att skjuta i höjden. Fast inte den mänskliga, utan bottrafiken. Den som typ försökte hämta ned precis all data vid varje besök. Det fick Wikimedias kostnader att skjuta i taket, samtidigt som den mänskliga trafiken har börjat sjunka. Människor får svaret via AI-botar istället för via Wikipedia. Ja, eller svaren kommer ofta från Wikipedia fortfarande, men utan att ge tjänsten trafik eller ens erkännande.

Google var först ut att gå med i programmet, vilket inte var mer än rätt. De är förmodligen det företag som har använt Wikipedia överlägset mest genom åren. Google har i olika former stöttat Wikimedia med pengar, men förhållandevis små belopp jämfört med Googles användning.

När Wikimedia gick ut med att Google numer betalar för API-tillgång konstaterades också att stiftelsen var ”på gång” med fler avtal, utan att nämna namn. Nu har vi fått dem. Eller åtminstone några av dem.

Och det är som sagt var riktigt tunga spelare. Visst. De lär göra för att de måste snarare än att de vill. AI-bolagen är väldigt beroende av Wikipedia för att träna sina modeller (högvis med tydligt strukturerad data som dessutom hålls uppdaterad). En sämre Wikipedia innebär på sikt sannolikt också sämre AI-modeller.

Men oavsett anledning: väl värt en applåd.

Nu är det upp till övriga AI-bolag att göra samma sak.

Microsoft, Meta, and Amazon are paying up for ’enterprise’ access to Wikipedia

The Wikimedia Foundation has announced that Microsoft, Meta, and Perplexity are paying to gain access to the nonprofit’s projects, allowing them to use Wikipedia for AI training.

Amazon lanserar EU-moln separerat från det amerikanska

Ännu ett amerikanskt techbolag släpper ett separat moln för EU. Amazons AWS har nu fått ett ”European sovereign cloud”.

Vad innebär då det här? Att det ska vara en tjänst som är ”fysiskt och logistiskt separerat från andra AWS-regioner”. Amazon har dessutom skapat ett nytt ”parent company”, som ska ”lokalt kontrollerat i EU” och ”hanterat av EU-medborgare”.

Som vi alla vet har det länge varit diskussioner kring amerikanska molntjänster för oss européer (och för den delen, även på andra håll i världen). Oro att USA inte respekterar våra integritetslagstiftningar, eftersom USA:s eget legala ramverk ger amerikanska rättsmyndigheter rätt att få tillgång till data från andra länders medborgare utan någon större process för att få den tillgången.

Those were the days. När oron bara handlade om det. Nu har vi huvudvärk i hela andra delar av hjärnan (också). Och nu handlar oron krasst talat om att USA skulle kunna beordra sina bolag att stänga av sina EU-tjänster.

Det är med andra ord ingen slump att Amazon konstaterar att den nya tjänsten ”inte har några kritiska beroenden av icke-EU-infrastruktur”.

Det återstår att se om EU, som efter förra årets uppmärksammade massive molnhaverier har tillsatt utredningar just vad molnbolag har för ansvar, anser att det här är tillräckligt. Och – om vi ska vara ännu mer krassa – om Amazon kommer ha kvar sin ryggrad om (när?) det skulle komma en orange order att stänga av alla EU-kunder.

European Digital Sovereignty – Amazon Web Services

Benefit from the most advanced set of sovereignty controls, security features, and infrastructure options to meet your unique digital sovereignty needs

 

Över 100 klassiska Sesame Street-avsnitt strömmas på Youtube

Okej. Det här är väl kanske inte en nyhet med särskilt stor tyngd. Men oj vad jag blir nostalgiskt jätteglad av att läsa det.

More than 100 classic episodes of Sesame Street are now streaming on YouTube and YouTube Kids

Big Bird has a new home.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 51 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Snart möjligt att få iOS-notiser i tredjepartsklockor

Snart blir det möjligt för den som har en smartklocka eller annan liknande wearable från ett annat märke än Apple att ändå få upp iOS-notiser där. I betaversionen för iOS 26.3 finns det här stödet med.

Det är med andra ord ännu ett drag från Apple att göra iOS mer öppet. Ja, eller det är ännu ett sätt att försöka undvika smisk från EU för att iOS är för stängt. Det är med andra ord en följd av Digital markets act, där just iOS har klassats som en ”gatekeeper” som måste göra mer för att släppa in konkurrenter på olika sätt.

Så ja. Funktionaliteten kommer bara vara tillgänglig i EU. Vilket förmodligen kommer att innebära att funktionen inte kommer att fungera för EU-medborgare som åker utanför unionens gränser.

iOS 26.3 Adds Notification Forwarding Option for Third-Party Wearables

iOS 26.3 adds a new ”Notification Forwarding” setting that allows incoming notifications on an iPhone to be forwarded to a third-party device. The setting is located in the Notification section of the Settings app under a new ”Notification Forwarding” option.

 

Ekonomi och finans

iRobot går i konkurs

Ett rätt ikoniskt bolag tar ned skylten. Roomba-robotdammsugartillverkaren iRobot går i konkurs efter 35 år.

Ja, eller företaget har ansökt om så kallat Chapter 11-konkursskydd i USA och kommer att köpas upp av kinesiska företaget Picea Robotics (tydligen en av iRobots leverantörer, ironiskt nog). Den löpande verksamheten ska inte påverkas enligt bolagets kommunikation.

Nu kommer inte det här som en blixt från klar himmel, med tanke på att iRobot har haft problem ett tag i takt med att konkurrensen från inte minst kinesiska tillverkare har hårdnat. Trumps tullar på företagets tillverkning i Vietnam verkar ha blivit den definitiva spiken i kistan.

iRobot var på gång att köpas upp av Amazon för några år sedan, men den affären föll i bitar när myndigheter började flagga för att samgåendet inte skulle godkännas. Sedan dess har ingen ny friare dykt upp och nu har iRobots resa alltså nått vägs ände.

iRobot var pionjärer på robotdammsugarområdet och som många som är snabba på banan så dominerade de marknaden. Men det hjälpte inte i det långa loppet.

Jag ska fundera på hur jag ska berätta om konkursen för min Roomba hemma i lägenheten. Kan bli ett svårt samtal.

How iRobot lost its way home | TechCrunch

iRobot survived three decades of competition, but couldn’t survive European regulators killing its Amazon buyout. Now it’s being taken over by its own supplier in bankruptcy court.

Lovable värderas till över 6 miljarder dollar

Ny jättevärdering för svenska AI-raketen Lovable. Vibekodningsstartupen är nu värd 6,6 miljarder dollar. Eller strax över 60 miljarder svenska kronor.

Den nya värderingen kom i samband med den senaste finansieringsrundan, som fyllde på Lovable-kassan med 330 miljoner dollar. Pengarna kom direkt eller indrekt (som via investeringsgrenar hos företagen) från namn som Google, Nvidia, Salesforce, Databricks, Atlassian och Hubspot.

Och – lite mer otippat – skådespelerskan Gwyneth Paltrow. Fast då i egenskap av partner på Kinship Ventures.

Lovable stänger ny miljardrunda – techgiganter går in

Lovable tar in 3 miljarder kronor till en värdering på över 60 miljarder kronor.

Warner Bros. accepterar inte Paramount Skydance fientliga bud (igen)

Nästa kapitel i dokusåpan ”vem får köpa Warner Bros.”: Warner Bros. ger Paramount Skydances fientliga motbud tummen ned.

För någon vecka sedan landade nyheten att Netflix vunnit budstriden om Warner Bros. Åtminstone studio- och strömningsverksamheten. Men Netflix ville inte ha hela Warner Bros. Discovery. Saker som de vanliga tv-kanalerna Discovery och CNN.

Den sistnämnda vill Donald Trump däremot gärna äga. Så Paramount Skydance, som redan fått avslag på sitt bud, la samma bud en gång till. Varför? Därför att MAGA-högern gick i taket efter beskedet om att Netflix skulle få köpa Warner Bros. Helt enkelt därför att Netflix är alldeles för woke.

Ja, och därför att Paramount ägs av David Ellison. Son till Donald Trumps kompis Larry Ellison. Som kort efter beskedet att Netflix vunnit ringde Donald Trump och beklagade sig över affären.

Och en stor skillnad mellan Netflixs och Paramounts bud? Paramount erbjuder sig att köpa hela Warner Bros. Discovery. Inklusive CNN. Som då i praktiken skulle ägas av Donald Trump.

Men nu har Warner Bros. styrelse avfärdat Paramounts bud igen. De rekommenderar aktieägarna att istället godkänna Netflix-budet, som de anser är bättre för Warner Bros.

Det betyder förstås inte att saken är klar för Netflix. Först ska alltså aktieägarna ta ställning till buden. Men sen är det upp till konkurrensmyndigheter att utvärdera affären ur ett marknadsperspektiv. Huruvida affären riskerar att sabba konkurrensen på marknaden därför att Netflix blir en för dominerande spelare.

Och det kommer givetvis bli en helt oberoende myndighetsutredning i USA. Där Vita huset givetvis inte alls kommer ha några åsikter i frågan. Eller försöka utöva någon slags påtryckning.

Ja, bortsett från att Donald Trump har sagt att det är ”ett måste att CNN säljs”. Men bortsett från det kommer det inte komma några åsikter eller några slags påtryckningsförsök från Vita huset.

Warner Bros. Discovery rejects Paramount’s hostile bid

Warner Bros. Discovery’s board has formally rejected the $108 billion takeover bid from Paramount Skydance.

SpaceX bekräftar börsplaner för 2026

Elon Musks rymdbolag SpaceX har nu bekräftat planerna på en börsnotering under 2026. Ja, eller i det närmaste bekräftat. Det är visserligen inte ett officiellt uttalande, men företaget har nu informerat sin personal om planerna. Så så officiellt är det åtminstone.

Nu måste det här inte betyda att det faktiskt blir en notering under nästa. En massa saker kan hända som gör att planerna skjuts på framtiden eller helt ställs in. Men med största sannolikt kommer det att ske. Och sannolikt under andra halvan av nästa år.

Det återstår också att se vilken värdering som SpaceX kommer att sikta på. Enligt spekulationer talas det om att det kan bli den största börsnoteringen någonsin. Med en värdering på 1,5 biljoner dollar.

SpaceX sets $800B valuation, confirms 2026 IPO plans, Bloomberg says

SpaceX is moving forward with an insider share sale that values Elon Musk’s rocket and satellite maker at about $800B, setting up what could be the largest initial public offering of all time, Bloomberg’s Loren Grush and Edward Ludlow report.

Amazon förhandlar om att investera över 10 miljarder dollar i Open AI

Once is not enough. Eller nåt. Amazon är redan ett av företagen som  har investerat i Claude-ägaren Anthropic. Men nu ser Amazon ut att vara sugna på lite helgardering. Eller åtminstone satsa på fler hästar: enligt uppgifter förhandlar Amazon och Open AI om investering.

Det sägs handla om att Amazon är beredda att investera över 10 miljarder euro i Open AI, till en värdering på över 500 miljarder dollar.

Om investeringen blir helt i pengar så är det ett tillskott som Open AI verkligen behöver. När Disney för någon vecka sedan köpte in sig Open AI för 1 miljard dollar hette det att 1 miljard dollar, i den takt som Open AI just nu bränner pengar, räcker i 3-4 veckor. 10 miljarder skulle i så fall räcka i lite över ett halvår.

Nu är det inte bara de här pengarna som Open AI har, som tur är. Men det visar oavsett vilket jättebehov AI-bolagen som inte har några egna pengar att investera har av riskkapital.

Och vad ska då pengarna användas till? Bland annat till att köpa Amazons egna AI-chip för AI-modellstränandet. Och säkerligen en hel massa molntjänstkapacitet från Amazon AWS.

Det är med andra ord ännu en affär där ett AI-infrastrukturbolag ger ett AI-bolag pengar så att AI-bolaget kan köpa produkter och tjänster från AI-infrastrukturbolaget så att AI-bolaget kan fortsätta driva på AI-utvecklingen så att AI-infrastrukturbolagets intäkter och aktiekurs kan hållas uppe.

Amazon Set to Waste $10 Billion on OpenAI

Amazon reportedly plans to invest $10 billion into OpenAI, a firm swarmed by competition. Clearly, Amazon is trying to buy its way into the AI market.

AI-bubblan börjar likna finanskrisen 2008

När det kommer till AI-utvecklingen så dyker ”bubbla”-ordet upp lite då och då. Och jämförelser med dotcom-kraschen. Men nu dyker det upp paralleller med en annan kris: finanskrisen 2008.

För alla som minns den roliga perioden så brakade världsekonomin ihop rätt totalt under några år. Allt började lite förenklat med kreativ bokföring i den amerikanska bostadsmarknaden. Något som eskalerade till en global kris som utlöste räddningsaktioner mot banker som gamblat lite väl mycket med spararnas pengar.

En stor anledning till finanskrisen var så kallade CDS:er. Eller credit default swaps. En slags ”försäkring” som banker tog ut för att skydda sig mot dåliga lån. Tanken var att banker kunde försäkra de medvetet riskfyllda lån som de hade tagit ut till grupper som hade hög risk att inte kunna betala sina lån. I det här fallet: amerikanska bolåntagare.

Upplägget var i sig rätt enkelt. Banker samlade en massa bolån i stora ”korgar”. Bland dessa fanns fanns en hyfsat stor andel risklån. Men risken att bolåntagare inte betalar sina lån är överlag låg. Man måste ju ha någonstans att bo.

Men precis det hände. Och när bolåntagarna inte kunde betala så löste bankerna ut försäkringarna som de tagit på sin utlåning. Väldigt många banker började göra det. Samtidigt. Vilket gjorde att ”försäkringsbolagen” inte kunde betala ut till bankerna. Vilket gjorde att bankerna började falla.

Och nu är CDS:erna tillbaka (ja, eller de har väl funnits i mindre omfattning ända sedan finanskrisen). Fast den här gången handlar det inte om fastigheter, utan om AI.

Enligt siffror från DTCC (som ska vara ett ”finansinfrastrukturbolag”) har ett antal ”tech groups” (Google, Amazon, Broadcom, CoreWeave, Meta, Microsoft och Oracle) börjat ta ut CDS:er, alltså försäkra lån och investeringar som de bedömer har stor risk att inte återbetalas. Sedan början av september har antalet CDS:er av denna typ ökat med 90 %. Vi kan anta att mönstret är liknande hos andra investerare.

Visst. Investering innebär en risk, som det står på typ alla ställen där man kan investera i någon form. Och att investeringar misslyckas är löpande vardag. Det hanteras regelbundet i företags bokföring.

Men vad vi ser nu är att företagen som har plöjt ned hysteriskt mycket pengar i AI-utveckling, både hos sig själva och i rena AI-bolag, bara senaste kvartalet har börjat titta på att säkra sina investeringar. Ännu en signal på att inte ens de själva känner att AI-investeringarna just nu ligger på hållbara nivåer. Och de gör det via det finansiella verktyg som alltså var en stor del i starten av finanskrisen 2008.

Det återstår att se hur mycket kanariefågel det är den här gången.

Trump Media går samman med ett kärnfusionföretag

Den förmodligen mest självklara och rimliga nyheten 2025.

Total meltdown.

Trump Media is merging with a nuclear fusion company

Trump Media & Technology Group, the company behind Truth Social, is merging with nuclear fusion firm TAE Technologies.

 

Övrigt

“Slop” är årets ord enligt Merriam-Webster

Då vet vi det. Årets ord enligt ordlisteförlaget Merriam-Webster är “slop”.

Extremt otippat.

Merriam-Webster names ”slop” the word of the year for 2025

The word of the year is ”Slop,” according to the people at Merriam-Webster who decide what words mean.

Buffer släpper en egen Wrapped

Har även Buffer en egen Wrapped? Klart även Buffer har en egen Wrapped.

Because Wrapped.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 50 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Apple förlorar ännu en Appstore-rättegång i USA

Det finns de där rättegångarna som känns som att de aldrig tar slut. Som den mellan Epic Games och Apple i USA. Den som började med att Epic Games medvetet bröt mot Appstore-reglerna och därmed gjorde att Fortnite kastades ut ur Appstore. 2020.

Rättegången som följde blev till största del en vinst för Apple. Men Epic finns ett par framgångar. Som större frihet när det kom till att använda externa betallösningar i iOS-appar.

Som vanligt när techjättarna ska följa domslut eller EU-beslut kring centrala frågor i affärsmodellen så försökte Apple krångla sig ut det som domstolen ville se genom meckigare lösningar. Som att Apple bara marginellt sänkte den avgift som de tar ut om en app inte går via Apples betallösning utan kör en egen, helt extern.

Domaren i målet, Yvonne Gonzalez Rogers, dängde därför till Apple med typ domstolstrots och rättegången överklagades vidare.

Nu har den högre instansen sagt sitt. Och Apple förlorar i princip på alla punkter.

Det finns dock en punkt där Apple åtminstone får ett tröstpris. I det ursprungliga domslutet fick Apple inte ta ut någon avgift alls för de appar som rundar Apples betaltjänst. I domslutet för överklagandet konstateras att Apple har rätt att ta ut en ”skälig avgift” som ska baseras ”de faktiska kostnaderna för att säkerställa användares säkerhet och integritet”.

Så med andra ord: Apple får ta ut en avgift för den granskning som företaget gör av appar som väljer att köra egen betallösning, men att de sedan inte har rätt att ta ut löpande avgift på försäljning via appen.

Epic Games utropade ganska omgående att ”Apple-skatten är död” i USA. Men jag misstänker att sista ordet ännu inte är sagt. Som att se vad en ”skälig avgift” kommer att innebära. Jag misstänker att Apple och utvecklare som Epic inte kommer att ha riktigt samma måttstock här. Så det kan nog harvas vidare i domstolssalar ett tag till.

Epic celebrates ”the end of the Apple Tax” after appeals court win in iOS payments case

But Sweeney warns iOS devs are still afraid of ”totally illegal” retaliation by Apple.

Apple och Google samarbetar för att göra det enklare att byta mellan Android och iOS

Kors. I. Taket. Google och Apple samarbetar. För att göra det enklare att byta mellan Android och iOS.

Det ser ut som att det är en funktion som kommer att dyka upp i respektive operativsystem. Lite oklart när det kan komma och hur det är tänkt att fungera.

Men till skillnad från de verktyg som idag finns för att föra över personlig data från ett operativ till ett annat så ser det ut som att det ska fungera ungefär som när man första gången startar en ny iPhone (jag antar att det är samma för Android).

Helt enkelt att det också går att välja en mobil med det konkurrerande operativet som källa för att föra över data och inställningar.

EU var förstås snabba att ta åt sig äran för att det här händer och det lär också vara den främsta anledning. Eller rättare sagt lagen Digital markets act, som bland annat anger att det ska vara enkelt att byta mellan de dominerande plattformarna och ta med sig den data man har där. Så att man alltså inte ska börja börja om helt från början utan, så långt som möjligt, kunna fortsätta där man slutade. Typ.

Apple and Google make it easier to swap between Android and iOS

You’ll soon have an easier time moving from Android to iOS, or vice versa, thanks to a future software update for both platforms.

 

Ekonomi och finans

Disney köper in sig i Open AI för 1 miljard dollar

Det känns som att det är minst en miljard-techaffär i veckan just nu. Inte sällan AI-kopplad. Den här veckan har vi sett två. Först att IBM köper Confluent för 11 miljarder dollar och nu att Disney köper in sig i Open AI för 1 miljard dollar.

Avtalet innebär att:

  • Open AI får rätt att använda Disneys olika figurer och varumärken i sina produkter (åtminstone med ett antal av dem). Som för att låta användare skapa bilder utifrån dem eller skapa Sora-videos med dem.
  • Disney blir en ”stor” kund till Open AI och kommer använda tekniken för att bygga tjänster och produkter, plus rulla ut ChatGPT till alla anställda
  • Disney kan visa ett ”urval” av Sora-videos på Disney+. Så typ, AI-skapade Disney-kortvideos fast skapade av användare.

Ja, plus då som sagt var att Open AI får 1 miljard dollar att fylla på kassan med. Avtalet som nu har skrivits under gäller under tre år.

Så vad är då det tänkte win-win-läget?

I Disneys fall så får de ägarandel i Open AI, ett av de just nu hetaste bolagen på planeten. Vi kan tänka oss att Disney också får gräddfil till nya Open AI-produkter och får överhuvudtaget en del att säga till om i utvecklingen. Och det kan vara Disneys främsta vinst.

Men Open AI får förstås ut en del. Men det känns mest som att det är framtvingat. Open AI slipper nu en massa tjafs från Disney kring upphovsrättsfrågor. Som av en händelse skickade Disney direkt efter det att affären blev offentlig ett brev till Google där de hotade med massiv stämning om Google inte direkt slutade klampa in på Disneys varumärkesskyddade produkter. (Något som omedelbart fick Youtube att börja plocka bort videos som var baserade på Disneys olika varumärken och figurer.)

Open AI får alltså också möjlighet att använda Disneys varumärken i Sora, så att användare kan skapa innehåll med dem. Något som kan behövas, med tanke på att Sora ser ut att ha svårt att lyfta som önskat. (Enligt Sensor Tower så snittar Sora-användarna exempelvis ”bara” på 13 minuters användning per dag, medan TikTok ligger på 90 minuter.)

Men Open Ai får framförallt alltså 1 miljard dollar. Nästan 10 miljarder kronor. Galet mycket pengar. Men inte för Open AI. Åtminstone inte utifrån vad de skulle behöva.

Mashable har räknat på hur investeringen står sig jämfört med Open AI:s löpande utgifter. Och landat i att 1 miljard täcker kostnaderna för 3-4 veckor. Och ställer vi det mot de åtaganden som Open AI långsiktigt har gått med på så skulle Open AI behöva 1001 Disney-affärer för att gå jämnt upp.

En matematik som känns… utmanande.

Och som fick The Atlantic att konstatera att Open AI kan vara AI-erans Netscape. De var först och tidigt störst. Men sen kom de stora jättarna ikapp och blåste förbi.

Vi får se hur väl den parallellen kommer att bli verklighet.

OpenAI’s billion-dollar Disney deal puts Mickey Mouse and Marvel in Sora

Disney and OpenAI’s three-year licensing deal brings over 200 characters from the MCU, Pixar, and Star Wars to ChatGPT Images and Sora.

IBM köper Confluent för 11 miljarder dollar

11 miljarder? Pffft säger världen efter Netflixs uppköp av Warner Bros. i slutet av förra veckan. Men vilken annan vecka som helst hade uppgiften om att IBM betalar så mycket för Confluent fått helt annan uppmärksamhet.

Oavsett, vad är det då som IBM får de 11 miljarder som de är beredda att lämna över till det senaste tillskottet i produktporföljen?

Confluent är en, tja, dataflödesplattform. Ett centralt sätt för företag att styra sina dataströmmar. Och det är inte svårt att se hur IBM tycker att det här känns som ett väldigt relevant tillskott till produktkatalogen just nu. Ja. Det handlar förstås om AI. Och ska man få ut bra saker av AI så krävs det data i olika former. Och de flesta företag har ännu inte riggat sin systemflora efter de möjligheter som idag finns att kasta AI på intern företagsdata.

IBM to acquire Confluent for $11B as it seeks to bolster its data offerings | TechCrunch

IBM is buying data infrastructure company Confluent for $11 billion in cash in a bid to bolster its data and automation products as ever more companies move their tech operations to the cloud and deploy AI technology.

Donald Trump säger att ”vi får se” om Netflix-affären blir av

Förra veckans största digitala händelse var förstås att Netflix köper Warner Bros studio- och strömningsverksamheter. Men det är långtifrån säkert att affären godkänns av myndigheter. Särskilt inte efter reaktionerna.

Netflix är störst på strömningsmarknaden – och det rätt rejält. När marknadsledaren köper en konkurrent blir det förstås alltid granskningar. Det insåg Netflix som skickade delegation till Vita huset för att prata om köpet inför budgivingen.

Men när Donald Trump uttalade sig officiellt om affären efter att den blev klar så sa han att Netflix ännu större marknadsandel ”kan vara ett problem”. Och att ”vi får se vad som händer”. Och att han ”personligen kommer att överse” granskningen.

Men i grund och botten ser det alltså ut som att Donald Trump – hör och häpna – kommer låta en ansvarig myndighet göra sitt jobb i lugn och ro utan att han kommer med ”förslag” via Truth Social (a.k.a. order från Den store ledaren).

Eller?

Jag tror att ekonomin har väldigt lite med saken att göra. Istället är det nog de initiala reaktionerna på affären. Men inte kritiken om just den potentiella monopolsitatuationen från såväl politiker som filmindustrin. Utan den från högerkanten. Där MAGA-opinionsbildare och sektkompis-republikaner ungefär konstaterade att det blir ”wokeapalypse now” om Netflix-köpet får grönt ljus. (Och nej, jag är inte heller helt säker på varför, men antar att det är because anledning.)

Med andra ord: hade det varit en av Donalds kompisar som hade stått bakom köpet så hade Trumps och Vita husets reaktion nog inte varit att ”vi får se” om affären kan bli godkänd.

Not a done deal? Donald Trump raises antitrust concerns over Netflix-Warner Bros tie-up, says he’ll step in | Company Business News

US President Donald Trump has raised concerns over antitrust ”problems” in Netflix’s acquisition of Warner Bros. Discovery, noting that the combined market share could exceed 30%. Here’s what he said.

Paramount Skydance lägger fientligt motbud på Warner Bros.

Ah. Klart att affären kring Warner Bros. ska ha oväntade twistar. Det handlar ju om köpet av företaget bakom Game of Thones, trots allt. Nu kommer ett fientligt motbud från Paramount Skydance.

Paramount, även de med Netflix-konkurrent under bältet, var bland företagen som budade på Warner Bros. Och tydligen är budet de nu har lagt samma som de la för någon vecka sedan. Och som då fick tummen ned.

Men hej! Skam den som ger sig. Klart man kan prova att lägga samma bud en gång till.

Sen finns det skillnader mellan buden. Paramounts bud består bara av pengar, snarare än blandning av pengar och aktier, och är dessutom högre än Netflixs bud. Och lägre. Det Paramount har lagt bud på är hela Warner Bros. Discovery medan Netflix bara har gått med på att köpa Warner Bros. studio- och strömningsverksamheter. Dvs. inte kanaler som CNN och Discovery. Paramount tycker att det är bättre att ”Warner Bros. hålls ihop”.

Men med tanke på att Paramount redan har fått tummen ned, varför samma bud igen? Sannolikt tre saker.

  1. MAGA-högerns upprörda känslor att wokeismen vinner om Netflix tillåts köpa Warner Bros-delarna. Vi pratar typ wokeapocalypse now.
  2. Donald Trumps första officiella uttalande om affären var typ ”vi får se” om den kan gå igenom, eftersom Netflix får så stor marknadsandel. (Egentligen: se punkt 1.)
  3. Paramount Skydance skapades tidigare i år genom ett samgående. Nya ägaren är David Ellison. Son till Donald Trumps kompis Larry Ellison. (Se punkt 2.)

Paramount goes hostile in bid for Warner Bros., challenging a $72 billion offer by Netflix

Paramount has launched a hostile takeover bid for Warner Bros. Discovery. The effort announced Monday initiates a potentially bruising battle with Netflix to buy the company behind HBO and CNN, along with the power to reshape much of the nation’s entertainment landscape.

Paramount-budet på Warner Bros. innebär att Donald Trump tar över CNN

Aaaand there it is. För några dagar sedan vann Netflix budgivningen av Warner Bros. Igår sjösatte förbigångna Paramount Skydance ett fientligt motbud. Och nu kommer uppgifter som pekar på att Netflixs köp kan gå i stöpet. Och det handlar som vanligt om Donald Trump.

Vi börjar från början. Både Netflix och Paramount var med och budade på Warner Bros. Paramounts bud var både högre och lägre än Netflixs. Högre, därför att Paramount erbjuder mer pengar. Lägre därför att det Paramount vill köpa är hela Warner Bros. Discovery, medan Netflix ”bara” ville ha Warner Bros. studio- och strömningsverksamheter. Kanaler som HBO Max och serier som Game of Thrones.

Frågan är då varför Paramount ännu en gång lägger samma bud som fick tummen ned? På grund av saker som hände runt omkring affären. Och i kulisserna.

När MAGA-högern hörde talas om köpet gick den i taket. Wokeagendan skulle äga strömingsbranschen. Ett wokeapocalypse now. När Trump officiellt kommenterade affären sa han att ”vi får se” om den kan bli godkänd. På grund av att Netflix skulle få så stor marknadsandel.

Precis det hävdar också Paramount Skydance när de nu lägger sitt bud igen. Netflix-affären sabbar konkurrensen. Precis det ska Oracle-medgrundaren Larry Ellison ha ringt och beklagat sig över till Trump, enligt uppgifter från Wall Street Journal.

Vam är då Larry Ellison? En av Trumps närmaste kompisar. Vad har han för koppling till Warner Bros? Ingen alls. Men däremot ägs Paramount Skydance, som skapades via ett samgående tidigare i år, av David Ellison. Larry Ellisons son.

Att Trump och hans sektkompisar inte gillar woke i alla former är inget nytt. Men det finns ytterligare en väldigt viktig detalj i Paramounts bud. Vad det är Paramount vill köpa. Och vad de vill göra med det.

Paramount vill alltså köpa hela Warner Bros. Discovery eftersom ”det är bättre att hålla ihop kanalen”. Så vad ingår då där som Netflix inte har gått med på att köpa? De vanliga TV-kanalerna. Som Discovery. Och CNN.

Lägg till att David Ellison, enligt Wall Street Journal, har lovat Trump ”svepande förändringar” av CNN. Med andra ord: om Paramount Skydance får köpa Warner Bros. istället för Netflix så kommer Donald Trump i praktiken att äga CNN. Och direkt kunna styra kanalens innehåll.

https://www.wsj.com/business/media/paramount-netflix-warner-bros-battle-ellisons-a86fe15c

Trump anser att Warner Bros-köpet ska inkludera CNN

Aaaaand there it is.

Netflix vann budstriden om Warner Bros. för någon vecka sedan. Fast inte hela Warner Bros. Netflix köper studio- och strömningsverksamheterna. Som HBO Max och serier som Game of Thrones.

När Donald Trump först uttalade sig om affären hette det att vi ”får se” om konkurrensmyndigheter kan godkänna den. Han konstaterade att Netflix får väldigt stor marknadsandel på strömningsmarknaden.

Parallellt med det så gick MAGA-tossehögern i taket över köpet. Because Netflix är jätte-wokea. Tydligen. Och kort efter det la En av förlorarna, Paramount Skydance, sitt förlorande bud en gång till. Ett bud som innebär att Paramount köper hela Warner Bros. Discovery. Inklusive TV-kanalerna. Som Discovery. Och CNN.

Och nu har Donald Trump vädrat åsikter igen. Han anser att CNN måste ingå i ett köp. Vilket inte alls kommer att påverka den oberoende myndighetsutredningen [sic!] av affären.

Det innebär i praktiken att Trump säger att det enda bud som just nu kan fungera är Paramounts. Och Paramount Skydance ägs av David Ellison. Son till Donalds kompis Larry Ellison, medgrundaren av Oracle. Och Ellison den yngre har lovat ”svepande förändringar” av CNN om Paramount får köpa Warner Bros.

Vilket i praktiken skulle innebära att Donald Trump äger CNN. Och kontrollerar innehållet där.

Donald Trump Says CNN Should Be Sold as Part of Any Warner Bros. Discovery Deal Because the ’People Running It’ Currently Are ’Either Corrupt or Incompetent’

Trump said it is ”imperative” that CNN be sold as part of any deal for Warner Bros. Discovery so it’s no longer under the current management team.

 

Övrigt

Danska PostNord delar ut sina sista brev någonsin

Här kan vi prata om en era som går i graven. PostNord i Danmark delar ut sina sista brev 30 december i år.

Precis som i Sverige har brevvolymerna kollapsat i takt med att såväl kommunikation som hantering av räkningar har flyttat online. Brevlådorna plockades tydligen bort redan i juni och vid årsskiftet har det sista brevet skickats.

Åtminstone via PostNord. Och därmed via staten. Istället är det ett privat företag som kommer att ta över den verksamheten.

Men även om det rent praktiskt förmodligen är en liten händelse för de flesta så är det en väldigt stor händelse principiellt. Och en 400-hundraårig tradition som går i graven.

Denmark posts its last letters as hallowed national mail ends

Denmark’s 400-year-old postal service stops delivering letters as digital communication takes over, leaving other European institutions watching nervously

USA:s utrikesdepartement byter ut typsnittet Calibri eftersom det är för woke

Har kulturkriget nått val av typsnitt? Klart kulturkriget har nått val av typsnitt.

Calibri is too woke for the State Department

The US State Department is turning back to Times New Roman in its latest quest to tear up anything related to diversity or accessibility.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans IoT - internet of things Spaningar

Digitala spaningar vecka 49 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

IoT – internet of things

Waymos robottaxitjänst är helt självkörande i allt fler amerikanska städer

När Elon Musk för strax över ett år sedan presenterade Teslas robottaxiinitiativ (a.k.a. ”titta in på den störtdykande bilförsäljningen – Tesla är all about robotar och robottaxitjänster nu”) så sög det som vanligt upp allt uppmärksamhetssyre i rummet. Så blir det ofta när Elon gör utspel. Eller när stora spelare säger att de ska börja göra något helt nytt.

Det kom snabbt konstateranden om att det här skulle bli det stora genombrottet inte bara för självkörande bilar, utan självkörande taxitjänster (ja, här i väst, i alla fall). I början av sommaren rullade Tesla så ut (hoho) sin test på försöksbasis i Ausin.

Men då bara i en liten del av Austin. Och bara för inbjudna resenärer. Och sedan dess har inte… jättemycket hänt. Trots att Elon, som vanligt, mer eller mindre lovade att tjänsten skulle ha skalats upp mycket redan under 2025. I dagsläget finns tjänsten i Austin, Texas och i Bay Area i San Francisco. I båda fallen har bilarna säkerhetsförare i något av framsätena.

I skuggan av det finns Waymo, ett Google-företag (ja, okej, Alphabet-bolag) som dessutom hamnar i skuggan av övriga bolag och satsningar i familjen. Inte minst allt med AI because allt med AI.

Men Waymo är en av Googles mest intressanta satsningar som växer rätt ordentligt. Även här pratar vi om en självkörande taxitjänst, men till skillnad från Tesla har Waymo hållit på bra länge med det här. Och har kört helt självkörande bilar i fem år. Bilar som alltså inte har någon mänsklig säkerhetsförare i sig, utan bara övervakningspersonal som håller uppkopplad koll på avstånd.

Och tidigare i år gick Google ut med att Waymo vid det här laget levererar över 200 000 självkörande, kommersiella taxiresor varje vecka.

Men än mer intressant är att Waymo klev in Dallas och Houston ungefär samtidigt som Tesla började med sina tester i Austin. Och Waymo har nu tränat upp bilarna så att de kör helt obemannat något halvår senare i båda dessa jättestäder. 2026 öppnas tjänsten för allmänheten i dessa städer.

Waymo börjar alltså få upp farten ordentligt på uppskalningen av tjänsten. Och helt självkörande bilar blir ett allt mer normalt inslag i allt fler amerikanska städer (även om vi fortfarande bara pratar en handfull städer där tjänsten fullt ut är tillgänglig. Ser ut att bli åtminstone fördubbling nästa år. Och vi kan nog tänka oss att det kommer att bli en rätt snabb tillväxttakt kommande år.

Waymo shuts down ’can’t scale’ argument with quick test to fully autonomous in Texas

For years, the loudest and most persistent argument coming from the Tesla camp, including Elon Musk himself, against Waymo has…

 

Ekonomi och finans

Netflix köper Warner Bros. i världens förmodligen största techbolagsaffär någonsin

Under hösten har det florerarat allt fler rykten om att ett antal budgivare slåss om att få köpa Warner Bros. Nu har Netflix gått vinnande ur striden. Strömningsjätten köper det ikoniska filmbolaget. Åtminstone studio- och strömningsverksamheten.

Det är (förstås) inga små budgivare som Netflix ska ha tampats mot. Andra mediebolag som Comcast och Paramount, men också allt-i-allo-jättarna Amazon och Apple ska initialt ha uttryckt intresse.

Köpet innebär att Netflix lägger vantarna på tjänster och varumärken som HBO Max, innehållet baserat på serieförlaget DC och Game of Thones.

72 miljarder dollar får Netflix betala för nöjet. Eller 83 miljarder. Jag blir inte riktigt klok på vilket som gäller. Det gör oavsett sannolikt det här till det dyraste techuppköpet någonsin. Strax före Disneys köp av 21st Century Fox, runt 71 miljarder, och förmodligen även före Microsofts köp av Activision Blizzard. I det sistnämnda var prislappen 69 miljarder, men jag har sett uppgifter om att notan till sist blev närmare 75 miljarder.

Nu återstår att se vad konkurrensmyndigheter har att säga om affären. Det återstår även att se om HBO Max överlever som eget varumärke/egen tjänst eller om det blir en strömningstjänst mindre att betala för.

Eller kanske mest troligt: vi får fortsätta betala för HBO Max och Netflix var för sig men pengarna går bara till Netflix. Effektivisering!

Netflix is buying Warner Bros. for $83 billion

Netflix has struck a deal to purchase the studio side of Warner Bros. Discovery, including both HBO and HBO Max.

Meta köper Sam Altman-startupen Limitless

Ännu ett AI-bolag köps upp. Av ett wannabe-AI-bolag. Meta köper Limitless. En startup bland annat backad av… Open AI-VD:n Sam Altman.

Vad gör då Limitless? En sån där AI-pryl som vi ska använda istället för mobilen. Typ.

Limitless hette först Rewind – och det sammanfattar rätt väl produkten som de har erbjudit. En pryl som du kan bära som en brosch eller hänga runt halsen och som lyssnar på alla samtal den hör. Inspelningarna transkriberas och sparas ned och sedan är tanken att du helt enkelt kan AI-chatta med din dag. Därav ursprungsnamnet.

Jag inser nu att jag inte hört särskilt mycket om Rewind sedan jag först hörde talas om dem, när de släppte sin produkt. Men jag misstänker att de, precis som alla andra som försökt sälja den här typen av AI-prylar, inte vält internet eller har sålt busslaster.

Det gör att jag inte vet om de 33 miljoner som Meta har gått med på att betala är ett kap eller ett överpris. Men Limitless-prylen i sig kommer att skrotas i och med uppköpet, så det är bevisligen inte den som Meta är ute efter. Men jag misstänker att det nog ändå är ungefär det som Meta vill få till. I någon form.

Om inte annat för att försöka bygga in Limitless-tekniken i något annat Som i en framtida version av Metas smarta glasögon.

Meta acquires AI device startup Limitless | TechCrunch

Limitless said it shares Meta’s vision of bringing personal superintelligence to everyone.

Anthropic siktar på börsnotering 2026

Det var lite oväntat. Claude-ägaren Anthropic sägs ha börjat förbereda för en börsnotering. Och de kan sikta på börspremiär redan 2026.

Nu har vi sett mer än ett exempel på hur börsnoteringar har dragit ut på tiden – och ibland inte blivit av alls. Så tidsfönstret ska vi ta med lite nypa salt.

Men det är alltså oväntat. Samtidigt som det är lite väntat. Väntat eftersom, tja, det är vanligt att startups förr eller senare kliver in på börsen. Oväntat därför att det var tidigare än jag hade väntat.

Anthropic backas visserligen av såväl Amazon som Google, men blöder som alla rena AI-bolag, hysteriskt mycket pengar. I de lägena är det inte alltid jättebra att vara på börsen. Eller: det är sällan bra att vara på börsen då. Aktieägare har en tendens att vilja få avkastning på sina investeringar och tålamodet är ofta kort.

Men det kan också vara ett tecken på att Anthropic börjar känna att det har blivit lite trögare att få in kapital. Och att de måste titta sig omkring efter nya sätt att få in pengar innan riskkapitalisterna tröttnar.

Anthropic IPO coming? Claude AI maker may go public as early as 2026, says report | Company Business News

Anthropic, the OpenAI rival behind the Claude AI chatbot and backed by Alphabet’s Google and Amazon.com, is reportedly preparing for an IPO in 2026. The AI startup has hired Wilson Sonsini to prepare the IPO offering, which could value the company at over $300 billion, according to Financial Times.

SpaceX siktar på börsnotering 2026

Det verkar inte bara vara julsäsong – det verkar också vara börsnotering-2026-säsong. Häromdagen fick vi veta att Claude-ägaren Anthropic siktar på att kliva in på börsen nästan år och nu kommer information om att Elon Musks rymdbolag SpaceX har meddelat sina investerare att de siktar på börspremiär ”sent 2026”.

Och, ja, hur det går återstår att se. För båda bolagen. Särskilt SpaceX, med tanke på att Elon är lite världsbäst på att lova saker som han inte kan hålla. Definitivt inte i tid.

Men det är oavsett intressant att två heta techstartups nu pratar om notering under nästa år. Det kan vara ett välkommet tecken att ljusningarna i världsekonomin (åtminstone investerarklimatet) blir fler och mer uthålliga.

Sen kan börsnotering också vara ett sätt att få in pengar när riskkapitalisterna har tröttnat på att skjuta till pengar utan någon tydlig plan för att de ska få tillbaka sina pengar. I det här fallet känns det särskilt troligt för Anthropic. De vill förekomma istället för att förekommas. De vill alltså kliva in på börsen – med de nackdelar det innebär för förlusttyngda tillväxtbolag – innan AI-investeringsballongen börjar pysa.

SpaceX reportedly targets IPO and tests $800B valuation

Elon Musk’s space company is sketching out a late-2026 IPO – while also testing an $800 billion valuation, according to The Information

SpaceX kan vara på väg att nå ny monstervärdering

Inte långt efter uppgifterna om att Elon Musks rymdbolag SpaceX kan göra sig redo för börsnotering i slutet av förra året kommer andra SpaceX-uppgifter. Även de på det ekonomiska området. Företaget kan vara på väg mot en ny monstervärdering.

Enligt uppgifterna håller SpaceX på att ta in ny finansering till en värdering på 800 miljarder dollar. Det skulle i så fall innebära en dubblering av bolagets värdering. Och skulle göra SpaceX till världens högst värderade startup.

De skulle i så fall gå om nuvarande ettan: Open AI. Rätt rejält, med tanke på att Open AI:s nuvarande värdering är 500 miljarder. Och med tanke på att Elon Musks relation till Open AI i allmänhet och VD Sam Altman i synnerhet så kommer Musk förmodligen jubla extra mycket hela vägen till banken.

SpaceX reportedly in talks for secondary sale at $800B valuation, which would make it America’s most valuable private company | TechCrunch

The eye-popping figure reflects how routine mega-valuations have become in private markets.

 

Övrigt

Javascript fyller 30 år

Hand upp alla som har använt Netscape! (Och ja, räcker du upp din hand nu så är du gammal.) Du är definitivt äldre än Javascript. Som idag fyller 30 år.

För alla som inte har upplevt den eran så var Netscape den första riktigt kommersiellt gångbara och fungerande webbläsaren. Den som dominerande webbläsarmarknaden innan Microsoft fick farten och slog undan benen på Netscape med Internet Explorer (som i sin tur förpassades till kulisserna när Chrome tog över).

Men det här handlar alltså inte om Netscape, utan om Javascript. Så varför babblar jag om Netscape (eller Netscape Navigator som själva webbläsaren egentligen hette)?

Tydligen föddes Javascript ur Netscape. Närmare bestämt ur ett enmanshackathon, där Netscape-ingenjören Brendan Eich hackade ihop programmerinsspråket på 10 dagar i maj 1995. Syftet? Att ta fram ett språk för att skapa ”interaktiva webbapplikationer”. Själva tekniken såg dagens ljus i september 1995 och version 1.0 lanserades i mars 1996.

Och idag för 30 år sedan presenterades Javascript formellt via ett gemensamt pressmeddelande där Netscape och IT-företaget Sun Microsystems stod som avsändare.

Sedan dess har mycket hänt. Varken Netscape eller Sun finns kvar. Netscapes sista version släpptes 2007 och efter det meddelade AOL (som köpte Netscape 1998) att de inte längre skulle utveckla webbläsaren. Då var Netscapes marknadsandel nere på 0,6 % av alla webbläsare. Sun köptes upp av Oracle och upphörde därmed 2010.

Men Javascript står fortfarande upp. Kanske mer än någonsin. Tydligen använder 98,9 % av alla sajter Javascript. Vilket är… ganska mycket. Och ett rätt stort genomslag för en enmanshackathon på tio dagar.

Och passande nog fyller en av internets allra viktigaste tekniker 30 år när internet och våra digitala liv står på randen till ännu ett stort teknikskifte.

Så ett stort grattis till Javascript!

(Fun fact: Netscape grundades av James H. Clark och Marc Andreessen. Och den sistnämnde är numer ena namnhalvan av riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz, en av de stora techinvesterarspelarna i dagens internet. Och före Netscape var Andreessen dessutom med och tog fram Mosaic – den första webbläsaren som vi känner dem idag. Och ja, har du använt den är du RIKTIGT gammal. Jag har givetvis inte alls använt båda två.)

In 1995, a Netscape employee wrote a hack in 10 days that now runs the Internet

Thirty years later, JavaScript is the glue that holds the interactive web together, warts and all.

Wikipedia jagar avtal med techjättarna för att betala för AI-träning

Jag har tidigare skrivit att Wikipedia (eller rättare sagt Wikimedia, stiftelsen bakom tjänsten) knäar allt mer under kostnaderna när AI-bolag tränar på innehållet utan att betala för sig. Wikimedia ser nu ut att aktivt jaga avtal med techjättarna där de senare ska betala Wikimedia för träningen.

Wikipedia har länge – egentligen så länge dagens internet har funnits – varit en av nätets allra viktigaste tjänster. Och då inte bara som uppslagsverk för oss användare, utan också för de stora bolagen som byggt tjänsterna vi använder här. Inte minst Google, vars sökfunktion nära nog alltid har lutat sig mycket mot Wikipedia. Wikipedia är ju precis som Google vill ha det: tydligt strukturerat och uppmärkt innehåll.

När sedan de stora språkmodellerna började bli en grej så var Wikipedia även då en av de viktigaste tjänsterna. Och eftersom Wikipedia själva inte själva hävdar någon traditionell upphovsrätt – utan snarare vill att information ska vara tillgänglig och öppen – så har AI-bolagen inte gjort något formellt fel eller kanske/förmodligen brutit mot någon lag.

Men när AI-bolagen har skickat in sina botar för att träna på Wikipedia så har Wikimedias servrar börjat gå varma. Kostnaden för att drifta sajten har ökat rejält, utan att donationerna – som Wikimedia lever på – har hängt med i samma takt. Tvärtom har de snarast börjat minska, eftersom den mänskliga användningen har gått ned. Inte minst de senaste tre åren, när folk istället får svaren via AI-tjänsterna.

Lägre trafik och mindre donationer kan i förlängningen leda till att Wikimedia får färre frivilliga som kan arbeta med innehållet. Vilket gör att Wikipedia blir sämre. Och det innebär, ironiskt nog, att tjänsten blir sämre som träningsläger för AI-modellerna. AI-bolagens jakt på kortsiktiga vinster (eller: minskade förluster) biter dem själva i svansen långsiktigt.

Det har gått så långt att Wikimedia börjar titta på olika sätt att blocka AI-botar. Eftersom AI-bolag inte frivilligt väljer att betala för de API:er som finns för just detta ändamål.

Nu verkar det som att Wikimedia ”arbetar med” techjättarna för att försöka få avtal på plats. Precis det verkar finnas på plats med Google, som tydligen har betalat ersättning till Wikimedia sedan 2022. Värt hur många applåder som helst (utan att veta om Google betalar så mycket som de borde med tanke på deras användning – men mer än noll.)

Som Wikipedia-grundaren Jimmy Wales konstaterar: det kanske mest effektiva sättet att få AI-bolagen att börja betala är att shamea bolagen. Vilket i slutändan också kommer landa på oss användare: kommer vi (som du som läser det här) börja ställa krav på AI-bolagen att de ska ersätta innehållsskällorna de tränar på? Och rösta med fötterna och byta till en annan som gör det – även om den kanske är lite sämre?

(Mestadels retorisk fråga: jag vet vad de flesta kommer att göra om de ställs inför det valet. Oavsett påminner det här mig om att det är dags att donera till Wikimedia igen. Gör det du också.)

Wikipedia seeks more AI licensing deals similar to Google tie-up, co-founder Wales says

It’s a bid to help the firm monetize AI companies’ heavy reliance on its content.

Cloudflare går ned igen och drar med sig ett stort antal sajter

För några veckor sedan drabbades (väst)internet av sitt tredje stora haveri inom loppet av en månad. Efter att Amazons och Microsofts molntjänster låg nere i runt 10 timmar var så var det dags för Cloudflare att ligga nere en rätt lång tid. Idag gick Cloudflare ner igen.

Den här gången handlade det däremot om ett betydligt kortare avbrott och Cloudflare fick upp sina tjänster på banan igen rätt snabbt. Men precis som förra gången så var det ingen hackerattack som orsakade haveriet – det var på grund av ändringar som Cloudflare själva gjorde.

Sånt här kan förstås hända när man gör uppdateringar av system. Men det är skillnad om en liten lokal sajt råkar ut för problem efter en uppdatering eller när en tjänst som används av runt en femtedel av alla sajter på nätet gör det. (En av Cloudflares huvudtjänster är dessutom, ironiskt nog, att skydda sajter från att gå ned på grund av hackerattacker.)

Men att det har hänt Cloudflare två gånger på kort tid – plus att de drabbades av stora problem även i somras – naggar förtroendet för Cloudflare rejält i kanten.

Cloudflare down: Internal server error explained

Cloudflare is having another outage on Friday.

Amazon och Google börjar samarbeta för att minimera risken för stora molntjänsthaverier

Det här är ett oväntat men väldigt bra initiativ. Amazon och Google har börjat samarbeta kring sina molntjänster. Med syftet att förhindra risken att stora delar av internet går ned på grund av att en stor molntjänst får problem.

Under oktober hände det här som bekant två gånger. Både AWS och Azure drabbades av problem som varade bra många timmar – och som gjorde att massvis av sajter gick ned eller fick problem.

Jag ska inte säga att jag har full koll på hur det här fungerar rent tekniskt, men tanken är oavsett att det ska bli enklare att bygga lösningar med redundans hos flera leverantörer. Ja, som jag tolkar det. Om en leverantör går ned ska en annan kunna fungera som backup.

Det här lär företagen båda ha insett behövs, eftersom de stora haverierna som har förekommit har orsakats av molnföretagen själva. Uppdateringar och konfigurationsändringar som sänkt lösningarna.

Det återstår att se hur det här faktiskt kommer att fungera i praktiken, men är oavsett som sagt var ett väldigt bra initiativ.

Amazon, Google’s new ’interconnect’ might prevent major web outages – 9to5Mac

A new collaboration between Amazon and Google might just be the start of putting major web outages in the past.

Wikipedia släpper en egen Wrapped

Jag måste säga att jag inte riktigt hade väntat mig att det skulle vara lagstadgat 2025 att alla onlinetjänster måste ha en egen Wrapped, som sammanfattar användarnas år. Men så är det tydligen. Så då är det klart att även Wikipedia är nödgade att ha en.

Wikipedia is getting in on the yearly wrapped game

Wikipedia’s 2025 Year in Review is like Spotify Wrapped, but for tracking the rabbit holes you went down.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 48 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Apple nära bli världens största mobiltillverkare för första gången sedan 2011

IPhone 17 har visat sig vara en rejäl framgång för Apple. Visst. Den tänkta nya flaggskeppsmodellen, iPhone Air, verkar inte ha fallit konsumenterna i smaken så mycket om Apple hade hoppats. Men däremot sålde övriga modeller vad det verkar riktigt bra.

Så pass, verkar det, att Apple snart är världens största mobiltillverkare igen.

Det är analysfirman Counterpoint som i sina regelbundna sammanställningar över läget i mobiltelefonsvärlden har landat i att Apple sannolikt kommer att ha gått om Samsung när vi stänger 2025. iPhone-försäljningen bedöms växa med 10 % för helåret, att jämföra med Samsungs 4,6 %. Och det leder till att Apple i så fall landar på en marknadsandel på 19,4 %.

Det i sin tur betyder alltså att Apple kliver upp på modelltillverkartronen. Och det är första gången som Apple i så fall hamnar före Samsung sedan 2011. Med andra ord i praktiken så länge som dagens smartphones har funnits.

Men det är inte bara iPhone 17 och bra siffror som har drivit på det här. Apple gynnas av att Samsung utsätts för allt hårdare konkurrens från kinesiska mobiltillverkare på Android-sidan.

Återstår att se hur läget faktiskt är när vi skriver 2026.

iPhone 17 Helps Apple Reclaim Top Spot From Samsung After 14 Years

Apple is set to reclaim the title of world’s largest smartphone maker for the first time since 2011, driven by the success of the iPhone 17 lineup, according to Counterpoint Research data (via Bloomberg). Based on the firm’s data, iPhone shipments are projected to grow 10% in 2025, easily outpacing Samsung’s 4.6% growth.

 

Ekonomi och finans

Lovable gör sitt första förvärv

Svenska AI-raketen Lovable växer så det knakar. Nu dessutom genom sitt första första förvärv. Man lägger vantarna på molntjänsten Molnett. Vad kostade det? Det får vi inte veta.

Det känns som ett rimligt uppköp för Lovable, med tanke på verksamheten hos de båda företagen. Ska säga att jag inte hört talas om Molnett tidigare, men de verkar ha varit en tjänst för att förenkla utrullningen av tjänster. Som de AI-lösningar som Lovables kunder tar fram.

Svenska AI-raketen gör sitt första förvärv

Svenska AI-bolaget Lovable gör sitt första kommunicerade förvärv genom att ta över molnbolaget Molnett, som grundades 2023 i Vallentuna.”Molnett tar in några…

 

Övrigt

EU gör techplattformar ersättningsskyldiga för annonsbedrägerier

Ny EU-lagstiftning. Eller rättare sagt en utökning av Digital services act. De stora techplattformarna blir nu ersättningsansvariga för annonsbedrägerier..

De regeländringar som EU-parlamentet och EU-kommissionen igår kom överens om slår dels mot banker (ja, eller ”betalförmedlare”) och dels mot de stora plattformarna.

Gällande den förstnämnda kategorin så ställer EU nu krav på att banker ska bli ersättningsskyldiga om ”en person låtsas vara en bankanställd och lurar kunden att godkänna en betalning” – så länge som kunden anmäler bedrägeriet till polisen och ”informerar sin bank”.

Och, ja, det kan ju bli… intressant. EU adresserar det som i mångt och mycket är ett grundproblem, alltså när någon blir uppringd eller kopplad till någon som utger sig för att vara banken och sedan lurar personen att logga in med BankID eller liknande. Men… det ligger ju däremot lite utanför bankernas kontroll. Har inte satt mig in i vad (om något) som EU föreslår att bankerna ska göra för att förhindra detta.

Men EU vill förekomma det här problemet genom att minska risken för att människor kommer i kontakt med någon slags bedrägerier överhuvudtaget. Detta genom att ställa två nya huvudkrav på de stora techplattformarna..

Det ena är att ”annonsörer som erbjuder finansielle tjänster måste visa Väldigt stora online-plattformar och -sökmotorer att de har legal rätt att erbjuda de tjänsterna i ett land eller att de annonserar åt någon som har den rätten”. ”Väldigt stora onlineplattformar” är EU:iska för plattformar som Facebook, Instagram och TikTok.

Det andra sättet som EU nu gör plattformarna ansvariga för sin annonsering är att banker slipper bli ersättningsskyldiga enligt det tidigare nämnda kravet på dem om plattformarna ”informeras om att bedrägligt innehåll finns på deras plattformar och de misslyckas med att ta bort det”.

Med andra ord: om en kund bli blåst av en kryptobluff på Facebook (oftast med en ovetande kändis i annonsen) så är det Metas ansvar att ersätta den drabbade konsumenten. Med tanke på hur mycket som snurrar runt här så kan det bli… en del pengar.

Reaktionerna från plattformshåll blev som väntat… inte odelat positiv. Och det kanske hade kanske kunnat ses lite mer blida ögon om det inte bara för någon vecka sedan kom ett avslöjande som visade att Meta tjänar hysteriskt mycket pengar just på bluffannonser (eller ”högriskannonser”) trots att deras egna system flaggar många av annonserna. Men eftersom de tjänar så mycket pengar – enligt avslöjandet runt 10 % av Metas annonsintäkter förra året – så verkar de av någon outgrundlig anledning ha förtvivlat svårt att få stopp på just den här sortens bluffannonser.

Det återstår att se vad det här kommer att innebära i praktiken. Men känns som ett väldigt bra initiativ från EU. Och som så ofta när det kommer till EU-reglering en följd av att en bransch inte klarar av att hålla efter sig själv när snabba cash hägrar.

(Dagen efter det att EU kom överens om ovanstående så polisanmälde svenska utgivare Mark Zuckerberg för den skada som bluffannonser orsakar såväl dem som konsumenter.)

https://www.di.se/digital/svenska-medieutgivare-polisanmaler-zuckerberg/

Social media giants liable for financial scams under new EU law

The new rules set a dangerous precedent, big tech companies say.

EU:s Chat control är ett steg närmare att bli verklighet

Det omstridda EU-förslaget som är tänkt att skydda barn online är nu ett steg närmare att bli verklighet. EU:s medlemsländer har nu röstat igenom det kompromissförslag som ordförandelandet Danmark tog fram för någon månad sedan.

Den största förändringen handlar om det som kritikerna har slagit ned på hårdast: kravet att företag som tillhandahåller chattjänster ska scanna igenom meddelanden efter barnporr och annat material som innehåller övergrepp på barn.

Eftersom de stora chattjänsterna har krypterat kommunikationen så innebär det att företagen bakom inte kan se vad användarna skickar. För att kunna scanna innehållet så innebär det i praktiken att man bygger in en ”bakdörr” i krypteringen, så att man kan låsa upp tillgången till någons kommunikation. Oron från kritikerna är hur det här kan missbrukas, exempelvis av länder som inte är särskilt intresserade av demokrati (och här säger vi hej till Ungern).

I kompromissförslaget har kravet slopats och ersatts av frivillighet. Chattjänster får alltså skanna sina användares kommunikation i jakten på barnporr. Precis det som Apple försökte rulla ut i Storbritannien för ett par år sedan. Men som företaget tvingades backa från eftersom kritiken blev för hård. Vi kan med andra ord anta att chattföretagen inte kommer vara jättesugna på att låsa upp sin kryptering.

Baksidan för dem är ju att om de ger EU det lillfingret så kan det leda till ännu högre krav på att plattformarna ska ta ansvar för det som användarna gör. Om kommunikationen är krypterad slipper de det.

(Sen får de oavsett kritik, som varför de inte gör mer för att stoppa gängkriminella och knarkförsäljning i sina tjänster. Men det är det som alltid är utmaningen i ett demokratiskt samhälle.)

EU-länder överens om ”chat control”

Efter flera år av infekterad debatt har EU-länderna enats om sin syn på bekämpandet av övergrepp mot barn på nätet – det som motståndarna kallar ”chat control”. Men striden är långt ifrån över.

EU-parlamentet röstar för förslag om åldersbegränsning för sociala medier

Dagens omröstning om sociala medier slutade med ett rungande ”ja” i EU-parlamentet. Det innebär att parlamentet vill se en åldersgräns på 16 år för att få använda sociala medier. En gräns som kan sänkas till 13 år med målsmans medgivande.

Omröstningen betyder i dagsläget inget mer än en signal om att parlamentet är för det. Det var alltså inte en bindande omröstning. Men den är ett tydligt ställningstagande i den utredning som EU-kommissionen just nu gör i frågan.

Sen kan man fråga sig om det inte är större behov av en övre åldersgräns för sociala medier. Just nu känns det som något som behövs…

EU-parlamentet vill se 16-årsgräns för sociala medier – Ekot

För att skydda unga online vill Europaparlamentet se en åldersgräns på 16 år på sociala medier. Med möjlighet att sänka den till 13 år med föräldrars medgivande.Det …

Apples kartor och annonsplattform kan drabbas av Digital markets act

Det verkar som att Apple kan drabbas ytterligare av Digital markets act, den techlag som reglerar de största av de största. Nu har Apple meddelat EU att två tjänster till har nått upp till villkoren som gäller för att klassas som en ”gatekeeper” och därmed falla under den lagen.

Tjänsterna i fråga är Apples karttjänst och Apple ads (alltså Apples egen annonsplattform som framförallt verkar i Appstore). Dessa båda ska nu användas av 45 miljoner EU-människor varje månad. Ja, eller jag antar att Ads avser antalet annonsörer. Eller? Jag är lite osäker på hur EU ser på denna sorts tjänst klassas. Antalet avsändare eller antalet mottagare?

Anyho.

Trots det så argumenterar Apple förstås att de inte alls borde omfattas av den aktuella lagen.

Och det är inte alls säkert att Apple kommer att åka på mer DMA-smisk. Det finns fler kriterier för att nå upp till gränsen och alla är heller inte lika objektiva. iMessage, alltså Apple meddelandetjänst, slapp lite förvånande undan att klassas som en gatekeeper trots att den bockade av de flesta kriterier som borde garantera den stämpeln.

Anledningen? Den är inte tillräckligt stor och dominerande bland företagsanvändare. Och det verkar vara lite samma argument Apple tänker försöka sig på även denna gång. Whataboutism som ”men kolla på Google Maps och Meta dårå!”

Oavsett så vet vi nu att både karttjänsten och annonsplattformen har över 45 miljoner EU-användare varje månad.

The EU says Apple Maps may be big enough to be considered a DMA gatekeeper

Two more Apple products, specifically Maps and Ads, could be big enough to be designated as gatekeepers under the European Union’s Digital Markets Act (DMA).

Google Assistant får sin dödsdag

Då vet vi när Google Assistant går i graven. För gott. Mars 2026.

Det är åtminstone vad Googles supportforum för Android Auto säger. Och vi kan väl tro att Google vet vad de pratar om.

Att Assistants dagar är räknade har vi vetat rätt länge. Ända sedan Google gick ut med att shiny new Gemini istället kommer att ersätta den. En smartare assistent.

Som Gemini har utvecklats kan vi nog anta att det är få som kommer att sörja Assistant särskilt mycket. Eller länge. Precis som Siri så har Assistant haft sina… problem. Och precis som Siri så verkar Assistant ha blivit allt sämre de senaste åren. Om man vore lite konspiratoriskt lagd skulle man kunna tro att det är för att efterträdaren ska hamna i bättre dagar.

Oavsett det så är det en era som går i graven.

Siri var den första breda röstassistenten, men den blev rätt snart omsprungen av såväl Assistant som Amazons Alexa. Mest för att Apple fastnade i rävsaxen mellan sina integritetsambitioner och tillkortakommandena när Siri inte fick koppla upp sig för att hitta mer information eller få mer prestanda. Allt skulle ske lokalt i enheten.

Det är alltså precis det som Apple försöker med igen, med sitt Apple Intelligence. Det är åtminstone det som de vill. Men än så länge så har ambitionerna och visionerna fortfarande ett rätt rejält försprång på verkligheten.

Men nu ryktas det om att Apple, likt Meta, har landat i att det kanske är enklare att köpa från hyllan istället för att AI-bygga själv. Och hyllan i det här fallet kan vara Googles. Och det som finns där kan vara Gemini – som kanske är det som Apple kommer att använda som bottenplatta i nästa generation Siri.

Google Assistant gets its death date

RIP to Google Assistant, which now has its official death date.

Elon Musks låtsasdepartement Doge har lagts ned

Nämen DET var väl oväntat. Elon Musks låtsasdepartement Doge (som han var chef för/inte var chef för) har lagts ned. Åtta månader i förtid. Där kan vi snacka effektivisering! Så Doge… dog.

Det betyder med andra ord att:

  1. Elon Musk har fått all data om alla amerikaner han behöver för att träna Grok
  2. Elon Musk har lyckats få alla myndigheter och alla ansvariga myndighetsanställda som utredde eller utövade tillsyn över något av Elons företag nedlagda eller sparkade
  3. Elon Musks företag har fått alla statliga kontrakt de kan få
  4. Elon Musk har sett till att det finns en baziljard vidöppna säkerhetshål och bakdörrar i den amerikanska statsapparaten som han kan casha in på länge
  5. Elon Musk har sålt av alla sina motorsågsaktier

Fun fact: det här kommer bara någon dag efter det att ordföranden för Doges tillsynsutskott, Marjorie Taylor Greene, meddelade att hon inte kommer att ställa upp för omval till kongressen 2026.

Exclusive-DOGE ’doesn’t exist’ with eight months left on its charter

By Courtney Rozen WASHINGTON (Reuters) -U.S.

USA:s statsapparat återanställde 26 000 personer som Doge sparkade

I veckan fick vi veta att Elon Musks låtsasdepartement Doge har lagts ned. Åtta månader för tidigt. Det var väl oväntat.

Men hej. De lyckades åtminstone spara in väldigt mycket mindre pengar än Elon lovade. Och deras motorsågande sparkade en herrans massa statligt anställda.

Nu visar det sig att USA:s statsapparat tvingades återanställa 26 000 av dem. Hälften på grund av att domstolar konstaterade att uppsägningarna gått olagligt till. Och hälften därför att… Doge hade sparkat människor som var viktiga för att statsapparaten skulle kunna fungera.

Vem hade kunnat tro att Elons ”effektivisering” skulle leda till att för många och fel människor fick sparken. Igen?

DOGE ”cut muscle, not fat”; 26K experts rehired after brutal cuts

Government brain drain will haunt US after DOGE abruptly terminated.

Apples iPhone-strumpa har sålt slut i alla länder

Då vet vi vad årets julklapp egentligen är.

Apple’s iPhone Pocket sock is fully sold out

The people, they yearn for the sock!

Om LinkedIn-influencers hade döpt populära TV-serier

Hehe.

If LinkedIn Influencers renamed TV Shows. | Dave Officer | 23 comments

If LinkedIn Influencers renamed TV Shows. | 23 comments on LinkedIn

Veckans spel: Black Week-simulator

Ha! Briljant. Black Week Command 2.0. Spela en stressig Black Week.

Screenshot
Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 47 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Ekonomi och finans

Microsoft och Nvidia miljardinvesterar i Anthropic så att Anthropic kan köpa tjänster från dem

Ännu ett exempel på det som allt mer börjar kännas som en riktigt jobbig AI-bubbla. Microsoft och Nvidia investerar i Google- och Amazon-backade Anthropic.

Vi tar det från början.

Microsoft och Nvidia kommer alltså båda att investera i AI-bolaget Anthropic, som står bakom AI-boten Claude. Microsoft har gått med på att investera upp till 5 miljarder dollar, medan Nvidia dubblar det.

Anthropic fyller alltså på kassan med 15 friska dollarmiljarder. Välbehövligt, med tanke på att de – precis som alla renodlade AI-bolag – blöder hysteriskt mycket pengar varje månad.

Men Anthropic åtar sig i gengäld att köpa Azure-kapacitet från Microsoft för 30 miljarder dollar. Dubbelt så mycket som pengarna de nu totalt får in, alltså.

Så även i det här fallet ger alltså ett AI-infrastrukturbolag (Microsoft) ett AI-bolag (Anthropic) en massa pengar så att de senare kan köpa produkter och tjänster från de förra. Och i just det här fallet så kommer betalar dessutom det andra AI-infrastrukturbolaget (Nvidia) pengar till AI-bolaget så att AI-bolaget köper från Microsoft så att de i sin tur kan köpa produkter och tjänster från Nvidia.

AI-ekonomins avancerade finansiella konstruktioner börjar vid det här laget få finanskrisens kreativa bokföring att framstå som ett under av enkelhet och transparens. Och vi vet ju hur det slutade den gången.

Microsoft, NVIDIA and Anthropic announce strategic partnerships – The Official Microsoft Blog

Anthropic to scale Claude on Azure Anthropic to adopt NVIDIA architecture NVIDIA and Microsoft to invest in Anthropic Today Microsoft, NVIDIA and Anthropic announced new strategic partnerships. Anthropic is scaling its rapidly-growing Claude AI model on Microsoft Azure, powered by NVIDIA, which will broaden access to Claude and provide Azure enterprise customers with expanded model choice and new capabilities.

Googles VD börjar oroa sig för en AI-bubbla

Man vet att det nog finns en hel del fog för spekulationerna om att vi är mitt i en AI-bubbla som får allt tunnare väggar när VD:n för ett av bolagen som har tjänat mest på AI-vågen uttrycker oro.

Det är ganska exakt vad Google-VD:n Sundar Pichai gjorde i en BBC-intervju i veckan.

Ja, eller han uttryckte sig inte så konkret. Istället konstaterade han att investeringarna i AI just nu ”har irrationella element”.

Visst. Aktiemarknaden och riskkapital har alltid till rätt stor del byggt på någon slags kombination av FOMO, grupppsykologi och vilda gissningar. Och Pichai är som synes väldigt diplomatisk i sin formulering.

Men det är svårt att inte se det som en växande oro att Google och de övriga bolagen har fastnat i ett allt snabbare skenande tåg som ingen törs hoppa av eller försöka bromsa.

Google CEO Admits ’Elements of Irrationality’ Have Led to an AI Bubble

No company is safe, Google CEO Sundar Pichai says.

Klarna lanserar delbetalning via Apple Pay i Sverige

Klarna breddar ett av sina samarbeten till fler länder. Det handlar om företagets välkända delbetalningsupplägg ihopkopplat med Apple Pay.

Nu lanseras det här samarbetet i tre länder till: Danmark, Spanien och Sverige. Det blir nu alltså möjligt att dela upp ett köp som görs med Apple Pay och betala det via Klarna.

Dessutom kommer ännu ett land snart att också få funktionen: Frankrike får tillgång de närmaste veckorna.

Apple Pay Now Lets You ’Pay Later’ With Klarna in Three More Countries

Klarna is now available as a buy-now, pay-later option when using Apple Pay in Denmark, Spain, and Sweden, with France to follow in the coming weeks. This financing option lets you pay for your Apple Pay purchase in monthly installments. Klarna was already available via Apple Pay in the United States, Canada, and the United Kingdom.

 

Övrigt

EU-kommissionen föreslår förenklad cookie-lagstiftning

No more cookies! Ja, eller kanske inte färre cookies, men däremot färre antal cookie-popuper. Om EU-kommissionen får som den vill. Nu har den lagt fram ett förslag om förenklad cookie-lagstiftning.

Det har ett tag ryktats om att något kommer att hända på cookie-området i EU. Och att ett förslag skulle presenteras idag. Däremot visste vi inte med säkerhet vad EU vill ändra för att förenkla allas liv.

Det EU nu föreslår är att sajter inte ska behöva hantera samtycken lokalt. Istället ska vi som användare kunna ”sätta sina integritetsinställningar centralt” och att det skulle kunna vara ”exempelvis via webbläsaren”.

Så trista nyheter för alla cookie-samtyckesplattformar. Ja, eller så kan de nu ställa om till att konsulta sajtägare för hur de ska bygga sina sajter så att de matchar de inställningar som har gjorts centralt. Sajter måste nämligen ”respektera” inställningarna som användaren har gjort. Så det behövs någon slags ombyggnation i sajten för att få till det.

Och innan det kan göras så måste webbläsarna ha byggt stödet, så att sajter vet vad de sa bygga mot. Som att man hittar standarder för olika slags cookies, exempelvis indelningsmässigt.

Nu kanske jag är lite elak här, men jag kan inte låta bli att tänka att Google kommer att försöka lösa det på annat sätt i Chrome än vad det blir i Safari eller, tja, vilken annan webbläsare som helst som inte ägs av ett företag som är beroende av massa annonser för sina intäkter. (Sen tror jag att webbläsarföretagen kommer tycka att det är… sådär kul att ansvaret nu knuffas över på dem i EU.)

Gällande vad sajter kommer eller inte kommer behöva be om samtycken för – eller rättare sagt vad de måste respektera användarens inställningar om – hittar vi ”harmlös användning”. Inte alls potential för tolkningssvängrum där.

Överlag så kommer det förstås nu bli enklare att mickla runt med dolda försök att inte be om samtycken för kommersiell spårning, så det blir intressant att se hur efterlevnaden ska kontrolleras.

Det återstår att se exakt vad det blir när förslaget blir lag. ”Förmodligen” inte förrän nästa år och det kommer finnas någon slags övergångsperiod där man kan få ha en enklare cookie-lösning (men beroende på hur lång tid det tar innan en ”central lösning” är på plats så känns det som att det är enklast att fortsätta som idag för alla som redan har en cookie-banner uppe).

Det återstår för övrigt också att se OM EU-kommissionens förslag till förändring blir lag. Det skickas nu till parlamentet för omröstning. Känns som ett förslag som inte borde ha några som helst svårigheter att segla genom en omröstning där. Om det inte hade varit så att kommissionen har klumpat ihop det här förslaget med GDPR-förändringar. Som uppluckring vad gäller företags rätt att träna AI-modeller på personuppgifter…

Europe’s cookie nightmare is crumbling

The European Commission is changing how cookie prompts work in Europe. You’ll soon be able to use browser preferences instead of per-site pop-ups.

Cloudflare sänker webben – igen

Ganska exakt en månad efter det att Amazons molntjänst AWS gick ned och drog med sig halva internet och sisådär tre veckor efter det att Microsofts motsvarighet Azure sänkte andra halvan när den dök så var i veckan dags igen. Den här gången var det Cloudflare som havererade.

Det blev varken ett lika långt eller lika omfattande internetras som när AWS och Azure gick ned. Men bland de tjänster som drabbades fanns X och ChatGPT (man riktigt kunde höra den globala paniken när den sistnämnda dök). Men också, ironiskt nog, Downdetector. Den tjänst som håller koll på om en sajt har gått ned.

Det som hände var ingen hackerattack. Istället var det Cloudflare själva som drog undan mattan för en massa sajter på grund av ”en ändring i databassystemets behörigheter” enligt VD:n Matthew Prince. En oopsie, alltså. En… rätt jobbig sådan.

Det är dessutom andra gången som Cloudflares drabbas av stora problem bara i år.

Och på temat ironi: en av Cloudflares huvudprodukter – som många använder dem för – är för att… skydda mot hackerattacker. Cloudflare skyddar alltså sajter från att gå ned. När de själva inte orsakar problemen.

Det var alltså ännu ett exempel på kort tid hur internet har blivit precis det som det byggdes för att INTE vara. Det var tänkt att vara ett nätverk utan centrala noder som är lätta att slå ut. En decentraliserad lösning där kommunikationen alltid kan gå andra vägar. Men numer är internet i praktiken, som bekant, beroende av en handfull megatjänster. (Cloudflare ska användas av en femtedel av alla nätets sajter.) När de får problem så får också hela internet problem.

A massive Cloudflare outage brought down X, ChatGPT, and even Downdetector

A massive Cloudflare outage on Tuesday morning affected many apps and services on the internet, including X and ChatGPT.

Friheten på internet faller för 15:e året i rad

Internet som koncept – om vi pratar om dagens kommersiella internet som föddes i början av nittiotalet – har alltid varit en fantastiska idé. Och en med en fantastisk potential för att demokratisera kunskap och, tja, bara demokratisera överlag.

Därför är den årliga internetlistan från Freedom House alltid tragisk läsning. Precis som året innan minskar friheten på internet. Och året före det. Och… jag snabbspolar lite här: enligt Freedom House så minskar friheten på internet för femtonde året i rad.

Freedom är en ideell organisation som 1941 har arbetat för att sprida demokrati och mänskliga rättigheter. 2009 publicerade organisationen för första gången sin rapport Freedom on the net. 15 av de 16 år som rapporten har funnits så har friheten på internet alltså minskat. Eller rättare sagt: inskränkts. Och med tanke på att den första rapporten var en testballong som bara tittade på 15 länder så kan vi krasst talat konstatera att friheten av minskat alla år som organisationen har tittat på den.

Visst kan man ha åsikter på saker i rapporten. Den tittar inte på alla världens länder – de nordiska länderna ingår exempelvis inte. Kanske för att vi är för små att bry sig om. Kanske för att vi har känns som trygga hamnar där saker och ting är stabila.

Men som vi vet kan det snabbt blåsa upp till oväntad storm även här. Passande nog så fick Freedom House rejält nedskurna anslag i USA, som en följd av att Trump och hans sektkompisar inte vill finansiera verkligheten eller hyfsat objektiva sanningar. Åtminstone inte så länge som verklighet och fakta inte sammanfaller med alternativa verkligheter och fakta. Framförallt allt inte i andra länder. Som stora delar av Freedom Houses verksamhet.

Och Freedom on the net-rapporten var en del som drabbades av nedskärningarna. Ett ljus långt borta i tunneln var att rapporten ändå kunde bli av, tack vare medel från stiftelser och privatpersoner.

Freedom House har alltid valt rätt drastiska rubriker på sina internetfrihetsrapporter. Årets titel är egentligen rätt intetsägande i det stora hela. Men med tanke på kontexten känns ”An uncertain future for the global internet” synnerligen träffsäker. På precis alla dåliga sätt.

Ett hot som känns betydligt mer akut än spekulationer kring huruvida AI i någon icke-definierad framtid kanske eventuellt om det vill sig illa kommer att utrota mänskligheten.

The revolution will not be televised skaldade Gil Scott-Heron. En 2025-variant skulle kanske kunna vara att nedmonteringen av internet inte kommer att sändas någonstans alls. Definitivt inte på internet.

An Uncertain Future for the Global Internet

The immediate future of internet freedom will depend on how governments deploy incentives for and controls over the next wave of technological innovation.

EU-kommissionen överväger att låta AWS, Azure och Google Cloud omfattas av Digital markets act

Det här kan bli intressant. Något jag inte har tänkt på, men som känns helt rimligt. EU-kommissionen överväger att bredda Digital markets act till att även omfatta molntjänsterna AWS, Azure och Google Cloud.

Digital markets act är den av EU:s två techregleringslagar som omfattar de största av de största. De där plattformarna som vi i praktiken måste gå via för att kunna använda internet – individer såväl som företag. Här hittar vi blanda andra iOS, Android, Instagram, Googles sök, Facebook och Microsoft Windows.

Däremot gäller Digital markets act alltså inte Amazons, Microsofts och Googles molntjänster. Anledningen? Därför att ett av de viktigaste kriterierna för att drabbas av lagen är att en plattform används av minst 10 % av EU:s alla medborgare under en månad. Något som för tillfället innebär 45 miljoner användare.

Men när det kommer till de stora molntjänsterna så blir det svårare att räkna användare. Det är åtminstone därför som de här tjänsterna har sluppit den aktuella lagen.

Men efter att samtliga tre tjänster ha drabbats av spektakulärt stora och långvariga haverier i år (AWS och Azure med bara någon veckas mellanrum för inte så länge sedan) så börjar EU nu alltså tänka om. Och det känns som sagt var helt rimligt. Molnkoncentrationen här i väst (och större delen av världen) är rätt total och omfattar bara någon handfull spelare.

Samtidigt ser vi vad som händer om en konfigurationsändring buggar ur. Då dyker halva internet. Nära nog. Och det var ungefär det som hände både AWS och Azure.

Nu verkar det dock inte som att EU kommer att ställa något slags upptidskrav med tillhörande hot om vite och extremt svettiga böter om molntjänstbolagen schabblar till det. Istället verkar det som att EU riktar in sig på samma krav som överlag gäller för Digital markets act: interoperabilitet. Som att det ska vara enkelt att ta sitt pick och pack och gå från en molnleverantör till en annan.

Med tanke på att den här förändringen verkar vara sprungen ur de stora molntjänsternas haverier så tror jag att EU inte bara tänker att man ska kunna flytta sin verksamhet till en konkurrent för att få bättre pris eller bara för att man har lackat ur på att den gick ned ett halv dygn. Jag misstänker att det också fick tankar på hur det ska vara enklare för företag att, tja, lastbalansera över sin verksamhet till en annan molnleverantör vid riktigt stora haverier.

Blir oavsett intressant att följa. Inte minst eftersom det här kan öppna ett helt nytt Digital markets act-kapitel.

Och ja. Internet föddes för att skapa nätverk med få eller inga centrala noder för att göra det svårt för fienden att slå ut kommunikation. Att internet nu har förvandlats till precis det som det var tänkt att inte var är förstås oerhört ironiskt.

(EDIT: Nu är det officiellt att EU åtminstone har lanserat utredningar mot AWS och Azure. Google ser att slippa undan för tillfället.)

AWS, Azure, and Google Cloud under scrutiny by EU after series of outages

EU regulators are investigating whether AWS, Azure, and Google Cloud fall under the DMA after a large-scale cloud outage. What is the result?

Vad väntar Apple när Tim Cook kliver av som VD?

I förra veckan kom nya spekulationer om att det snart kan vara dags för Tim Cook att kliva av som VD för Apple. Kanske redan nästa år. Kanske redan efter kvartalsrapporten för Q4 (som är Apples Q1-kvartal bokföringsmässigt), ett kvartal där det lutar åt att Apple kan slå till med ännu ett rekordkvartal.

Och… det är ju inte första gången som det har pratats om att Cook kan sluta. Och än så länge har det inte hänt.

Visst. För varje dag som går blir det allt mer sannolikt. Av naturliga anledningar. Cook är dessutom nybliven 65-åring. Pensionsdags.

Så visst skulle det vara lämpligt tillfälle att kliva åt sidan nu. Och som artikeln konstaterar byta ut VD-stolen mot styrelseordförandeposten, som det ofta blir när tongivande VD:ar slutar. Drar Apple till med ett väntat rekordkvartal skulle Cook verkligen sluta med flaggan i topp om han kliver av efter nästa kvartalsrapport. Eller åtminstone meddelar sin avgång.

Själv tror jag fortfarande att Tim kommer hänga kvar till dess att Apple lyckas släppa de där AR/VR/XR-AI-glasögonen som han länge har velat få till. Och då räknar jag inte kompromissen med vardagsrumscyklopen Vision Pro.

Och vad kommer hända när någon annan tar över. Tim Cook var, om man ska raljera, siffernissen. Som tog Apple från 350 miljarder dollar i börsvärde till 4 biljoner. Det känns inte som en slump att tjänsterna har hamnat allt mer i fokus för Apple. Men den som verkar vara hetaste kandidaten att ta över är John Ternus, mångårig Apple-medarbetare som nu är VP för Hardware engineering. Ingenjörs- och hårdvarusidan av Apple, alltså. Hur skulle det påverka företagets inriktning?

Oavsett. En läsvärd artikel om Apples resa under Cook, spekulationerna om hans avgång och vad som nu kan hända. Inte minst för konstaterandet att Tim Cook vid det här laget har varit VD för Apple längre än Steve Jobs sammanlagt var.

Let Tim Cook

Might Tim Cook retire as CEO of Apple in early 2026? There are signs…

Google gör det möjligt för Pixel-mobiler att airdroppa till iPhones – utan att Apple visste om det

Veckans kanske mest oväntade nyhet har, sedan den kablades ut, blivit ännu märkligare. Det handlar om ett samarbete mellan Google och Apple. Eller?

Det började med nyheten att Android-användare nu kan airdroppa iPhone-användare. Ja, eller Android-användare kan köra Googles motsvarighet Quick Share för att skicka trådlösa filer till iPhones på samma sätt som iPhone-ägare kan göra mellan varandra. Till att börja med är det den som har en Pixel 10 som får den nya funktionen.

Det var ett oväntat samarbete mellan Google och Apple. Men som kändes helt rimligt. Som en följd av kraven på mer öppenhet i Digital markets act, exempelvis.

Men det visar sig nu att det… kanske inte alls var ett samarbete. Det verkar istället som att Apple fick veta om funktionen samtidigt som resten av världen. Apple har oavsett inte deltagit i att ta fram lösningen.

Så om man så vill så har Google… jailbreakat iPhonen.

Och vi vet ju alla hur mycket Apple tycker om när folk jailbreakar iPhones. Ännu mer när företag gör det. Bokstavligen talat eller genom att hitta en lucka som kan runda de begränsningar som Apple har satt upp.

Frågan är med andra ord vad som händer nu. Senaste gången det hände var när appen Beeper gjorde det möjligt att koppla ihop Googles meddelandetjänst med Apples iMessage. Det höll i ungefär 25 minuter innan Apple drämde till med stora släggan för att sätta stopp för det ofoget.

Vi får helt enkelt se om Apple kommer acceptera läget (eller om Apple fick information och gav Google okej att göra det på egen hand). Eller om de kommer att försöka punktera initiativet.

Det kommer inte minst bli intressant att se hur EU regerar om Apple väljer den senare vägen. Det är sannolikt ingen slump att Google valde att slå på en hyfsat stor trumma om nyheten – för att på så sätt sätta lite press.

Will Apple Kill Google’s Surprise Android to iPhone AirDrop Interoperability?

Earlier today, Google made a surprise announcement that the Quick Share file transfer feature on Pixel 10 smartphones was able to work with AirDrop, enabling first-party file sharing between Android devices and Apple devices. Typically, Apple and Google work together on cross-platform features, but it turns out that Apple had no involvement this time.

Kidsen har en ny kreativ tolkning av vad diskett-sparaikonen föreställer

Jag har i typ 20 års tid funderat på hur datorerans ”spara”-symbol kommer att tolkas av de som aldrig använt, sett eller kanske ens hört talas om disketter. Nu vet jag.

This is not a floppy disk..🤯 Are you feeling old? It is a vending machine🤷‍♀️ | 👩‍💻 Daniëlle Haneveer | 561 comments

This is not a floppy disk..🤯 Are you feeling old? It is a vending machine🤷‍♀️ | 561 comments on LinkedIn

Köp din egen Fallout-Pip-Boy

Åfysatanjävlaråfysatanjävlaråfysatanjävlar.

Bethesda’s $300 Pip-Boy 3000 replica can measure (harmless) radiation

Bethesda’s now selling a lavishly detailed replica of Fallout 3 and New Vegas’ Pip-Boy 3000 with a functional UI, mini games, and radiation detector.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 46 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Apple sjösätter nytt intäktsdelningsprogram för miniappar – och får nya intäkter i Kina

Nytt partnerprogram från Apple. För miniappar.

Miniappar är appar (eller spel) som går att köpa inuti en vanlig app. Ett upplägg kan vara de ”spelbutiker” där en användare kan betala för att komma åt olika spel inuti en vanlig app.

Det nya partnerprogrammet innebär att utvecklare som hanterar denna typ av miniappar kan få sänkt Appstore-avgift. 15 % istället för vanliga 30 % (ja, eller nu finns det ju en herrans massa olika avgiftskombinationer, så jag vet in länge vad den ”vanliga” är om jag ska vara ärlig).

För att få ingå i programmet och därmed ta del av den lägre avgiften så krävs förstås att man lever upp till ett antal villkor som Apple ställer upp. Bland annat att den som äger själva ”behållarappen” inte är den som också tillhandahåller miniapparna. Marknadsplatsupplägg med tredjepartssäljare, alltså.

Och precis innan det nya programmet presenterades som kom nyheten att Apple och Tencent har enats i en långbänksförhandling kring just miniappar.

Tencent är hos oss förmodligen mest kända som de som äger Kinas allt-i-allo-sociala app WeChat. En app som alltid har byggt på att användarna har kunnat ”bygga ut” WeChat med ”pluginer” som kallades för miniprogram. Dessa miniprogram bor i WeChat och användarna lägger till dem som de vill ha. Det handlar ofta om olika nyttoprogram som gör att man kan hantera vardagliga sysslor, men kan också vara spel.

Problemet var bara att det hör upplägget, där en app är en ”appbutik” på egen hand, då (och egentligen fortfarande) inte var tillåten enligt Apples regler. Men WeChat fick det enda undantaget. WeChat var helt enkelt så viktig för kineser att Apple inte tordes kasta ut den. Då hade folk övergett iPhonen och gått över till Android i stora drivor.

Apple har förstås velat ha del även av intäkterna som Tencent får när någon köper miniprogram i WeChat, men det har Tencent – lika mycket förstås – inte alls varit lika sugna på. Men nu har de båda företagen alltså kommit överens. Enligt Bloomberg får Apple 15 % av intäkterna vid köp av miniprogram inuti WeChat. Alltså exakt samma summa och upplägg som det nya partnerprogrammet.

Apple breddar helt enkelt Tencent-avtalet till alla utvecklare och hela världen.

Men även om det kan trilla in pengar från andra länder och andra utvecklare så är det Tencent-avtalet som är det överlägset viktigaste. För det är inga små pengar vi pratar om. Bara under Q3 i år drog Tencent in runt 4,5 miljarder dollar på köp av program och spel i WeChat. Utslaget på helåret så skulle det innebära runt 3 miljarder dollar i nya intäkter för Apple bara från Tencent.

Apple will take a mini commission from mini app developers

Apple has announced a new program for mini app developers that slashes in-app commission from 30 percent to 15 percent.

 

Ekonomi och finans

Softbank säljer alla sina Nvidia-aktier

Japanska techinvesteringsgiganten Softbank har sålt aktier. Inget konstigt med det. Men det som är lite mer uppseendeväckande är vad de har sålt. Och hur mycket.

Det Softbank har krängt är Nvidia-aktier. 2025 års förmodligen hetaste börsbolag. Och de har sålt… alla sina aktier.

I sig är det här egentligen inte så konstigt beteende. Softbank har dumpat alla sina Nvidia-aktier för ett antal år sedan för att sedan köpa mer. Och det senaste köpet var inte långt innan Nvidia-aktien fullständigt exploderade på börsen och gjorde att företaget blev det första börsbolaget någonsin att ett marknadsvärde på såväl 4 som 5 biljoner dollar.

Softbank plockade kort sagt hem vinsten, som är hela poängen med att spara på börsen. Det gav nästan 6 friska biljoner ned i kassan. (Ja, okej. Skatt på det.)

Pengarna ska dessutom användas för att finansiera Softbanks ”AI-satsningar”. Så de sålde helt enkelt av för att kunna investera i nästa Nvidia.

Men att Softbank nu dumpar hela sitt innehav på ett bräde i en tid när aktiemarknaden blir allt mer nojig över att techbolagen investerar sjukt mycket pengar i AI-teknik samtidigt som de där enastående vinsterna som mer eller mindre utovades för ett par år sedan lyser med sin frånvaro. De enda som som tjänar riktigt stora pengar på Ai-vågen är de som säljer Ai-tekniken som behövs för att kunna köra alla AI-modeller och alla AI-tjänster.

I den kategorin hittar vi just Nvidia.

Men problemet är alltså att de stora kunderna är företagen som skapar AI-tjänsterna. Och många av dem har inga egna pengar utan lever i princip helt på andras. Och de som har pengar, som techgiganterna, har redan investerat i en herrans massa kapacitet som för tillfället mer och mer ser ut som att den är överflödig.

Här kan man hävda att bolagen riggar för framtiden. Så att man är redo för alla intäkter som kommer sen. Men här och nu betyder det att företag redan har köpt eller bokat upp det som de har eller ska köpa från Nvidia. Vilket gör att intäkterna ett par år fram i tiden är helt och hållet beroende av att AI-efterfrågan fortsätter att öka i samma takt som den har gjort så här långt.

Signalen som Softbank skickar nu lär inte göra aktiemarknaden gladare. Och det lär också skaka om investeringsleden.

SoftBank Sells Nvidia Stake for $5.8 Billion to Fund AI Bets

Founder Masayoshi Son has been unwinding positions to pay for a plethora of AI projects, from Stargate data centers with OpenAI and Oracle Corp. to robot manufacturing sites in the US. The Nvidia exit coincides with a growing debate about whether spending by big tech firms like Meta Platforms Inc.

Ny miljardinvestering i svenskgrundade Cursor

Ny jättefinansieringsrunda för svenskgrundade AI-kodningsappen Cursor. Företaget ska nu ha tagit in ytterligare 2,3 miljarder dollar till en värdering om 29,3 miljarder dollar. Det ska vara 12 gånger mer än vad bolaget värderades till i januari.

Det är på alla sätt och vis… rätt stora siffror för ett företag som grundades för tre år sedan.

Men inte bara det. Cursor får i och med nya kapitalet också nya tunga namn i ägarlistan: Google och Nvidia.

Coding assistant Cursor raises $2.3B 5 months after its previous round | TechCrunch

Cursor plans to use the capital to continue developing Composer, the AI model the vibe-coding startup released in October.

 

Övrigt

Wikipedia uppmanar AI-bolag att betala för Wikipedia-innehåll

Jag har ingen aning om hur många biljoner dollar som så här långt har plöjts ned i de stora AI-modellerna och de stora AI-bolagen. Men jag är tämligen säker på att… väldigt lite av de pengarna har gått till Wikipedia. Nu börjar även internets uppslagsverk lacka ur på AI-bolagens gratisätande.

Wikimedia, alltså stiftelsen bakom Wikipedia, gick igår ut med en uppmaning till alla AI-utvecklare att använda sajtens innehåll ”ansvarsfullt” genom att ”försäkra att bidragen är korrekt attribuerade”. Och att innehållet nås genom företagets betalprodukt ”Wikimedia Enterprise platform”.

Att bolagens alltså ska betala för att tanka in innehållet via API istället för att botskrapa ihop det utan att ge ersättning.

Och är det något som AI-bolagen med all önskvärd tydlighet har visat att betala för innehåll är något de verkligen inte vill göra. (De har däremot inget problem att ta in biljontals kronor i investeringskapital eller ta betalt av slutanvändarna för innehållet de har samlat ihop utan att betala.)

Wikipedia har länge varit en av internets viktigaste sajter. Den har inte minst varit en grundbult i Googles sökresultat. Är det något Google gillar så är det tydligt och enhetligt strukturerat innehåll. Precis det som hela Wikipedia består av. Bara för Google att tacka och ta emot.

För ett par veckor sedan skrev jag om hur Wikipedia har märkt en rätt rejäl nedgång i mänsklig trafik. Färre människor besöker sajten. Istället för de svaren via AI-tjänster som ChatGPT. Inte sällan med innehåll som med hög sannolikhet har hämtats från Wikipedia.

So what? säger då AI-evangelisterna. Information wants to be free so that we kan få en massa well and good AI-tjänster billigt. Wikipedia har ju dessutom avstått från traditionell upphovsrätt och upphovsrätt är by the way sååååå mycket före ChatGPT. Vem behöver förresten Wikipedia överhuvudtaget när man har AI-agenter som hittar allt man vill veta?

Enter: jag igen.

Om vi bortser från det moraliska att ge relevant ersättning för arbete som har lagts ned så är Wikipedia-synen ett av AI-utvecklingens största kissa-i-byxan-problem. För mindre mänsklig trafik till Wikipeida betyder sämre kännedom om sajten och svårare att få frivilliga att ställa upp och bidra till den. Det leder också till mindre pengar i form av donationer.

Och allt det gör att AI-modellerna förlorar en av sina viktigaste träningskällor. En som de snarast borde kasta en väldigt stor del av sina investeringspengar efter.

Med andra ord: det känns varmt och skönt nu, när det börjar bli kallt ute. Men en allt sämre Wikipedia gör att AI-utvecklingen – och därmed AI-bolagens egen verksamhet – får byxor som kommer börja kännas riktigt kalla när vintern kommer på riktigt. Och eftersom julrean vid det laget förmodligen är över så kommer ett par nya byxor bli väldigt dyra.

Wikipedia urges AI companies to use its paid API, and stop scraping | TechCrunch

Wikipedia, the online nonprofit encyclopedia, laid out a simple plan to ensure its website continues to be supported in the AI era, despite its declining traffic.

Google går med på att ändra i sina annonsverktyg för att göra EU glada

Tidigare i år åkte Google på EU-däng, när unionen landade i att Google utnyttjade sin dominerande ställning för att lyfta fram sina egna annonsprodukter och låsa in annonsörer i sina lösningar. I ett försök att slippa boten på nästan 3 miljarder euro  (och ännu mer undvika ett hot om uppstyckning) så erbjuder Google nu förändringar.

Det handlar om två saker som Google kan tänka sig att skruva om:

  1. Ge publicister möjlighet att sätta olika minimipriser för olika budgivare i Google Ads Manager.
  2. Öka interaoperabiliteten i sina verktyg för att ge publicister och annonsörer större flexibilitet

När domen föll i september så fick Google fram till november på sig att rätta till de saker som EU slog ned på och ovanstående är alltså Googles svar. Och på tal om svar: Google konstaterar att ”vårt förslag helt och fullt adresserar EU-kommissionens beslut utan behov av en uppstyckning som skulle störa verksamheten för och därmed skada europeiska publicister och annonsörer”.

När techjättar säger att deras förslag helt och fullt adresserar kritik som EU har haft så brukar det i praktiken betyda att förslaget inte alls helt och full adresserar kritiken. Snarare tvärtom: att åtgärderna inte på långa vägar är tillräckliga.

Det återstår med andra ord att se hur EU nu kommer att ställa sig till förslaget. Google kommer oavsett att överklaga beslutet, så det här kommer att valsa vidare ett tag tid.

Google Proposes Changes In EU Ad Tech Monopoly Case

Google proposed a number of changes in the €2.95B EU antitrust fine over its ad technology. The changes include changes to Google Ad Manager and increasing the interoperability between its tools. Google still plans to appeal the ruling.

EU utreder Googles anti-spamsajt-policy

Ingen vecka utan en utredning av en techjätte. Senast ut Google. Igen. Och ännu en gång är det Googles sätt att lyfta fram innehåll. Eller rättare sagt: inte lyfta fram det.

EU-kommissionen har satt sitt sikta på Googles så kallade Site reputation abuse policy. Mer specifikt hur det påverkar publicister.

Det EU argumenterar – baserat på klagomål från publicister kan vi nog lugnt ana – är att Google ”använder policyn för att ranka ned innehåll och sajter som tillhör publicister när de inkluderar innehåll från sina företagspartners”. Och att policyn ”direkt påverkar ett vanligt och legitimt sätt för publicister att tjäna pengar på sina sajter och sitt innehåll”.

Och det låter ju inte alls bra.

Men det är tillräckligt för att SEO-världen ska ha gått i taket. Därför att vad policyn förenklat innebär är att Google straffar sajter som lånar ut sina sajter – och därmed rankingpoäng de har hos Google som källor med hög auktoritet – till annonsörer. Men inte nödvändigtvis som en integrerad del av sajten i övrigt, utan ”begravt” på sidor som är frikopplad från resten av innehållet. Typ halvspammiga gästposter vars enda syfte är att få länkar till andra sajter, som därmed kan rida på att en sajt som Google litar på länkar till dem.

Google gillar inte det här sättet att försöka gejma systemet och straffar därför de sajter som väljer att göra det.

Så egentligen är det en sak som är bra för oss användare. Det ironiska i sammanhanget är förstås att publicister accepterar den här typen av intäkter – som de garanterat hade fnyst avfärdande åt för något tiotal år sedan – eftersom andra plattformar nu suger åt sig en massa annonspengar som tidigare hade gått till tidningar och andra traditionella medier. Och Google är förstås den största tjuven av de alla i det här sammanhanget.

Det blir intressant att se hur EU kommer att agera här. För även om ändamålet är gott ur ett EU-perspektiv – att hjälpa europeiska medier i en tid när starka och oberoende medier blir allt viktigare – så riskerar det att ge oss som söker sämre resultat.

Ja, om inte EU och/eller Google lyckas hitta på något slags smart lösning som inte leder till det.

EU launches antitrust probe into how Google’s anti-spam policy affects publishers’ search rankings | TechCrunch

The Commission said on Thursday that it had identified that Google is using its spam policy to push news media and other publishers’ websites and content lower in search rankings when they include content from third parties.

Google döms att betala skadestånd på hundratals miljoner euro till prisjämförelsesajter

Google har haft en tung EU-vecka. Och den avslutades med att företaget i Tyskland dömdes till missbruk av dominerande marknadsposition och tvingas betala skadestånd på hundratals miljoner euro till prisjämförelsesajterna Idealo och Producto.

I sin stämning argumenterade de båda tjänsterna (ja, eller företagen bakom) att Google under mellan åren 2008 till 2023 lyft fram sina egna tjänster i sökresultatet och därmed gjort att Idealo och Producto tappat trafik och därmed intäkter.

Den tyska domstolen gick på de båda företagens linje och utdömde skadestånd. Även om skadeståndet inte blev så högt som stämningen yrkade på (och absolut inte i nivåer som Google har dömts till av EU) så är det inte kaffepengar vi pratar om. Skadeståndet till Idealo uppgår till 465 miljoner euro och Producto kan se fram emot 107 miljoner.

Ja, om domen står sig. Google kommer att överklaga så det blir minst en domstolsvända till (om de inblandade inte för förlikningsfeeling först). Och om domen håller i sig så ökar det risken för att Google ska tvingas till långtgående förändringar kring hur Google bedriver sin annonsverksamhet.

Nu har EU centralt också varit på den här bollen, så Google är oavsett redan under press härifrån – vilket också har gjort att Google har gjort förändringar i hur prisjämförelseresultat lyts fram. Men det återstår att se om de förändringarna kommer vara tillräckligt för att EU ska ge Google tummen upp även framåt.

German court rules Google must pay €572M for violating antitrust rules in price comparison sector | TechCrunch

A German court has found that Google has abused its dominant market position in the price comparison sector, ruling that the company must pay a total of €572 million ($665.6 million) in damages to two German price comparison companies.

Tim Cook kan avgå som Apple-VD nästa år

När en grundare kliver bort från operativa roller i sitt företag (oftast VD-rollen) så brukar det leda till att det skakar ordentligt förtroendemässigt. Framförallt om företaget är noterat på börsen. Men även VD-byten överlag kan skaka om. Särskilt om det är någon som har suttit länge och varit väldigt tongivande.

I den senare kategorin hittar vi Apple-VD:n Tim Cook. Mannen som kanske mer än någon var den som orkestrerade Apples resa från datortillverkare med nischpublik till allomspännande techgigant och världens näst högst värderade börsbolag. Det var Cook som ansvarade för att bygga upp logistik- och tillverkningsnätverket som varit en väldigt viktig del i att göra Apple till ett väldigt lönsamt bolag.

Men mest känd är han förstås som den som tog sig an det smått omöjliga uppdraget att axla Apple-medgrundaren Steve Jobs mantel. Efter att Jobs gick bort har han fått en nära nog helt oantastlig stämpel som den som på helt egen hand inte bara grundade Apple utan också den som räddade bolaget från att gå i konkurs i skarven mellan åttio- och nittiotal. Där han – delvis lite oförtjänt – lyfts fram som den enda innovativa kraften hos Apple.

Och visst har Apple blivit ett tråkigare bolag sedan Cook tog över. Men det beror mest på att Apple blivit normen och inte den uppstickare som de startade som. Och under åren sedan Cook tog över har Apple gjort en nödvändig resa från hårdvarubolag till mjukvarubolag – en omställning som gjort att tjänsterna snart står för en fjärdedel av företagets omsättning och säkerligen mer sett till vinst.

Men ingen lever som bekant för evigt. Och nästa år fyller Tim Cook 65 år. Pensionsålder (även om jag kallt räknar med att pensionsåldern i Sverige är 70 när det blir dags för mig). Det har förnyat ryktena om att Cook kan sluta som VD för Apple redan nästa år.

Apple håller oavsett som bäst på att utse efterträdaren, något som de behöver göra oavsett om Cook avgår redan nästa år eller inte. Men frågan är förstås vem som följer  honom (just nu verkar John Ternus, VP för Hardware Engineering ligga bäst till). Och ännu mer hur det kommer att påverka Apples framtid.

Jag tror fortfarande att Tim Cook är VÄLDIGT sugen på att släppa ett par riktiga smarta glasögon innan han slutar. Så om inte förr så kan vi nog vara säkra på att Cook kommer att sluta som VD rätt snart den dag som Apple presenterar ett par sådana.

Tim Cook Could Be Replaced as Apple CEO By This Employee Next Year

Apple veteran Tim Cook will step down from his position as the Chief Executive Officer (CEO) of the company next year, according to a report

EU vill straffa ut Huawei och ZTE

Ända sedan USA placerade kinesiska telekombolaget Huawei på sin svarta lista, på grund av oro för att bolaget hade för tajta band med kinesiska regimen och därmed utgjorde ett hot mot den nationella säkerheten, så har Huawei haft det tufft utanför Kina. Och nu vill EU enligt uppgifter göra livet ännu tuffare för företaget.

Det ser ut som att EU har tröttnat på att medlemsländer inte gör mer för att bygga bort Huawei, och bransch- och landskollegan ZTE, ur nätverk. Ända sedan 202 har EU rekommenderat att ”högriskleverantörer” som dessa båda bolag inte ska få tillgång till kommunikationsinfrastruktur i EU. Att EU-länder alltså ska plocka bort komponenter och produkter från bolag med den klassningen och ersätta dem med nätverksutrustning från mindre hotfulla länder.

Efter fem år så verkar det alltså inte som att den här rekommendationen har hörsammats över hela medlemsbanan. Så enligt Bloomberg vill EU-kommissionen nu instifta en ny lag som förbjuder Huawei och ZTE från att ingå i 5G-nät och framtida nätverk.

EU considers law to phase out Huawei and ZTE equipment from bloc’s telecom networks | TechCrunch

The EC had in 2020 recommended that member nations stop using tech from ”high-risk” vendors like Huawei and ZTE, and now its vice president, Henna Virkkunen, is pushing to turn that recommendation into regulation, Bloomberg reported.

Patreon rullar ut Twitter-funktionalitet och fler nyheter

När hela världen satt hemma för några år sedan seglade Patreon upp som en räddning för många innehållsskapare som inte längre kunde få tag i uppdrag eller anställning. Sedan dess har plattformen tappat lite i intresselyster, men lever fortfarande och har hälsan. Nu får plattformen några nya funktioner:

  • Quips: Patreon blir med en egen Twitter-funktion, så att innehållskapare kan dela korta inlägg med text, bild eller video. Andra kan sedan kommentera det som läggs ut. Så Patreon lägger alltså till ännu en funktion med sociala förtecken, som dessutom är tänkt som ”trailerfunktion” för låst innehåll. Beroende på hur man vill använda den.
  • Samarbeta med andra: Patreon gör det också möjligt att samarbeta med andra kring inlägg. Precis som i andra sociala plattformar så betyder samarbetet att respektive innehållsskapare också får synlighet bland dem som följer den man samarbetar med.
  • Fler korsrekommendationer: Patreon kommer att rekommendera mer innehåll från innehållsskapare som har stora delar av sin följarbas gemensamt.

Funktionerna släpps dock inte brett än. För tillfället handlar det om ”tidig tillgång” som bygger på att man får ansöka först.

Patreon is adding tweet-like features and more recommended content

Patreon is adding tweet-like mini posts, collaborative content, and more recommendations to its platform.

Tesla börjar testa Carplay

Plötsligt händer det! Kanske.

Ett milt sagt oväntat rykte. Tesla kanske har börjat testa Carplay i sina bilar. Ironiskt nog när några biltillverkare har börjat vända Apple ryggen och ersätta Apples gränssnitt med Gemini, Googles AI-modell och AI-bot som eventuellt kommer att utgöra grunden i en AI-uppgraderad Siri.

Tesla is reportedly testing Apple CarPlay in its vehicles

Tesla is reportedly developing support for Apple CarPlay.

Apple börjar sälja iPhone-strumpa för 1500 spänn

ÄNTLIGEN! Nu kommer produkten jag har väntat på. En iPhone-strumpa. En iPhone-hållarväska tänkt att bäras som en axelremsväska. Som ser ut som en färglad variant av den stereotypa julklappsstrumpan. Förstås i samarbete med ett lyxvarumärke.

Pris? Runt 1500 spänn för kort rem och över 2000 för lång rem. Lägg på typ 25 % så har vi kanske svenska priserna. Vi vet inte exakt vad den går loss på i vår valuta, eftersom den inte verkar säljas här. Än, åtminstone.

Jag är däremot lite konfunderad av de många färgvalen. Som vi alla vet: collectors wear black clothes by Issey Miyake.

(Och när strumpan sedan väl började säljas lite senare i veckan så sålde den snabbt ut i åtminstone USA. Because mänskligheten.)

Apple Debuts iPhone Pocket, a Limited Edition iPod Sock-Style Accessory

Apple has teamed up with Japanese fashion house ISSEY MIYAKE to launch iPhone Pocket, a 3D-knitted limited edition accessory designed to carry an iPhone, AirPods, and other everyday items.

Kidsen börjar ringa med fasta telefoner igen

De därade knasiga kidsen.

(Nu älskar jag hela konceptet bara som det är – också helt utan kontext. Men anledning till att skapelsen finns handlar om ett försök att minska sin skärmtid. Även om det är i linje med mycket annan – för oss som var med när det begav sig – rätt obegriplig nostalgi.)

TikTok – Make Your Day

No Description

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans IoT - internet of things Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 45 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

IoT – internet of things

Ny smart ring låter dig bokstavligen talat prata med dig själv

När det kommer till mobiltelefonsersättare så är det smarta glasögon som får mest uppmärksamhet just nu. Men det händer även mer och mer på ringområdet. Smarta ringar, alltså.

Nu kommer ännu en sådan produkt i det segmentet: Sandbars Stream Ring. Vad är då Stream Ring? En AI-bestyckad (förstås) ring som har en enda funktion: diktafon.

Tanken är helt enkelt att du trycker på en knapp på ringen och sedan pratar in den blixt av inspiration som du har drabbats av. Ett inte alls dumt användningsområde, även om jag inte vet exakt hur bra sammanställningen av de random tankarna man spelar in fungerar.

Men Sandbar nöjer sig inte med det. Företaget kände också för att ge oss en annan funktion som vi alla verkligen har saknat. När man börjar prata med ringen så försöker den härma din röst. Så att du bokstavligen talat pratar med dig själv.

This AI Recorder Ring Deepfakes Your Voice to Let You ’Interface With Your Thoughts’

It’s like if Plaud were just a bit more creepy.

 

Mobilt

Google och Epic Games förlikas i rättegången kring Google Play i USA

Både oväntat och väntat besked från rättegången mellan Google och Fortnite-utvecklaren Epic Games kring Google Play. De båda företagen inväntade besked om USA:s högsta domstol ska ta upp fallet, men har nu enats om en förlikning istället.

Det som nuvarande domstolsutslaget har landat i är att Google måste rätt mycket följa EU:s Digital markets act. Ja, eller nästan. Det handlar alltså om att domaren i målet har beordrat Google att göra ungefär samma sak som den lagen kräver här i EU. Och det handlar om att öppna Google Play fullt ut för tredjepartsappbutiker. Att dessa alltså ska ha rätt att distribuera alla appar i Google Play.

Google måste också släppa in de alternativa appbutikerna i själva Google Play (utan att jag har full koll på hur det är tänkt att lösas). Dessutom får Google inte längre kräva att appar använder Googles egen betallösning.

Men nu har Google och Epic alltså kommit överens om lite mildare åtgärder. Och går på två punkter oväntat nog längre än domen.

Google föreslår nu att alternativa Android-appbutiker kan ”registrera” sig hos Google och därmed få typ ”Google-kvalitetsstämpel”. Eller nåt. Krasst talat att Google vill styra vilka appbutiker det ska handla om. Och de får inte fullständig tillgång till Google Play, även om tanken är att de ska behandlas likvärdigt (även det lite oklart vad det innebär i praktiken).

Men de två punkterna som är mest intressanta är alltså där förlikningen går längre än domen.

Google erbjuder sig dels att sänka sina appavgifter från 20 % till 9 %, lite beroende på typ av transaktion. Och de erbjuder sig även att göra det globalt, inte bara i USA. (Vi kan tänka oss att Google hoppas lösa EU-utmaningar när de ändå är igång.) Dessutom gäller förändringarna i förlikningen i 6,5 år istället för bara de 3 år som domen anger (till juni 2032).

Så Google och Epic vill alltså avbryta rättegången innan högsta domstolen har haft chans att komma med besked. Men för att förlikningen ska bli verklighet krävs att domaren som utdelade nuvarande dom godkänner villkoren i den. Så än är inte sista ordet skrivet.

Epic and Google agree to settle their lawsuit and change Android’s fate globally

Google is agreeing to reduce its standard fee to 20 percent or 9 percent and change Android globally in an Epic settlement.

 

Ekonomi och finans

AI-frossa gör att AI-bolag tappar 1 biljon dollar i värde på en vecka

Den här veckan bjöd på väldigt mycket säljsäljsälj på den amerikanska börsen. Och där det tryckte mest på säljknappen var AI-bolag.

Techfokuserade Nasdaq-börsen backade 3 % den här veckan, vilket gör det till den sämsta börsveckan sedan Trumps ”liberation day”-utspel i våras. Och även om det var likartade bolag som föll så var anledningen den här gången en annan.

Om det var tullfrossa som skakade om börsen i våras så var det AI-frossa som låg bakom raset den här gången. Oro hos investerare att värderingarna börjar tappa för mycket markkontakt och oro att de utlovade guld och gröna skogar-vinsterna som har utlovats inte alls kommer att infrias.

Det gjorde att veckan totalt sett bjöd på ett rätt spektakulärt ras, värderingsmässigt. Enligt Financial Times tappade AI-tungviktarna över 800 miljarder dollar i börsvärde under fem dagar. Företag som Microsoft, Oracle, Meta, Palantir och Nvidia. Räknar vi in mindre aktörer så rusade tappet under veckan till 1 biljon dollar.

Som av en händelse exakt den ersättning som Teslas aktieägare röstade igenom att Elon Musk ska få.

Som jämförelse tappade internetaktier totalt nästan 1,8 biljoner dollar när dotcombubblan briserade. Men det skedde under en period på ett halvår.

Det är dessutom den andra gången det här sker på rätt kort tid. När västvärlden skakades av kinesiska Deepseek, som enligt egen utsago gjort en jättevass AI-modell till en bråkdel av kostnaden för de amerikanska konkurrenternas, så gick även då runt 1 biljon dollar i techbörsvärde upp i rök. Nvidia stod för mer än en halv biljon av dem.

Nu är det förstås svårt att jämföra dotcom-eran och vår nuvarande AI-era rent börsmässigt. Indexuppräknat var de värdena som gick upp i röd för 25 år sedan högre än de hade varit idag. Och börserna är överlag betydligt mer värda än de då var, oavsett den uppräkningen.

Men faktum kvartstår. Olika slags AI-frossa, kopplade till tvivel om AI-bolagens investeringar verkligen är värda pengarna, har fått AI-aktier att rasa med runt 1 biljon dollar vid två tillfällen under 2025.

Det är inte direkt tecken på ett helt igenom sunt och stabilt ekonomiskt läge.

$1 Trillion in Tech Stocks Sold Off as Market Grows Skeptical of AI

What do bubbles do?

Open AI och AWS skriver avtal om molntjänster värt 38 miljarder dollar

Ännu ett exempel på den kanske enskilt starkaste makrotrenden inom AI den senaste månaden eller så: AI-bolag och AI-infrastrukturbolag som investerar i varandra på olika sätt. Eller åtminstone surrar sig hårt vid varandras master.

Senast ut: avtal mellan Open AI och Amazon-tjänsten AWS, som går ut på att Open AI ska köpa molntjänster för 38 miljarder dollar under en sjuårsperiod. 38 miljarder som… Open AI inte har. Men som hoppas få. Sannolikt mest via nya finansieringsrundor.

Det vi får är alltså ännu ett exempel på hur AI-bolag köper kapacitet från AI-infrastrukturbolag för att driva på den fortsatta AI-utveckling som AI-bolagen behöver för att kunna motivera fortsatta investeringar och för att AI-infrastrukturbolagen för att driva på försäljningen av de egna AI-tjänsterna och AI-produkterna i väntan på att de faktiska slutkunderna ska komma fram till hur även de ska tjäna stora pengar på AI.

Om man så vill: pengar som skickas fram och tillbaka mellan ett fåtal aktörer utan att pengarna som kommer in i den här snurren är tillnärmelsevis lika stora. Ungefär som när en AI-språkmodell bara tränas på AI-skapat innehåll, utan att rätt bokstavligen talat få nytt blod i form av nyskapat mänskligt innehåll. Och vi vet ju hur det påverkar språkmodellerna.

Vi får dessutom ännu ett exempel på det just nu bombsäkraste sättet att sätta fart på aktien: gå ut med att du har inlett samarbete med Open AI i någon form. Amazon-aktien sticker 5 % i förhandeln som reaktion på nyheten.

OpenAI signs $38bn cloud computing deal with Amazon

Agreement to use AWS datacentres, and Nvidia chips inside them, part of $1.4tn spending spree on AI infrastructure

Teslas aktieägare röstar ja till att ge Elon Musk 1 biljon dollar i ersättningspaket

​​Hur belönar man en VD som har lyckats dränera ett varumärke på nolltid och fått företagets försäljning att rasa med uppemot 90 % på sina håll? Man ger honom 10 biljoner kronor förstås!

Ja, förutsatt att han lyckas leverera på tuffa milstolpar som titta vilken fin fågel!

Tesla (TSLA) shareholders shoot selves in foot, approve Musk $1T payday (upd.)

Tesla shareholders voted to dilute their share value and voting rights by giving a massive stock award to the company’s part-time, bad CEO.

 

Övrigt

Är Apple på gång att börja använda sin gamla logga igen?

Apple verkar ha fått rebranding-feeling. Häromdagen presenterades den nya loggan för Apple TV+. Och nu har Apple One fått en ny logga. Som kanske pekar mot något större.

I kvartalsrapporten förra veckan fick vi veta att Services, alltså Apples tjänster, slog nytt kvartalsrekord. Igen. Det verkar som att Apple gör sig redo för ytterligare en push på det här området. Just förändringen för Apple TV+ var hyfsat marginell. Pluset försvann eftersom Apples strömningstjänst nu heter samma sak som Apples TV-app och Apples TV-enhet – för att göra det mindre förvirrande att veta vilken av dem man pratar om när man säger ”Apple TV”.

Nu har även Apple One fått sig ett ansiktslyft. Ett något större sådant.

Apple One är Apples komboprenumeration, där man får rabatt på de olika Apple-tjänsterna om man samlar dem på samma faktura. One består av totalt sex olika tjänster och det nya äpplet är uppskivat i de sex delarna, med olika färger.

Och den nya loggan ser… väldigt bekant ut.

Isolerat till bara One eller kan Apple vara på gång att step back in time och låta loggan bli mer färgglad igen? Vore i så fall otroligt roligt bara med tanke på det politiska klimatet just nu.

Donald Trump vill att bara amerikanska företag ska få Nvidias mest avancerade chip

Donald Trump förklarar värld mot resten av världen på ett nytt område. (Ja, eller breddar sin ”Amerika först”-linje till ännu ett område, beroende på hur man väljer att se på saken.) Nu är senaste utspelet att bara amerikanska företag ska få tillgång till Nvidias mest avancerade chip, de så kallade Blackwell-chipen.

Under ett samtal med journalister konstaterade Trump enligt Reuters att ”the most advanced, we will not let anybody have them other than the United States /…/ We don’t give (the Blackwell) chip to other people,”

Som vanligt vet vi inte vad Trump egentligen menar. Ja, eller han lär mena precis det. Men jag antar att hans sektkompisar snart kommer gå ut och förklara vad Trump egentligen menade. Jag antar att de i detta nu sitter och funderar på en alternativ förklaring som inte är riktigt lika hård.

Donald Trump says Nvidia’s most powerful AI chips to stay in the US

Nvidia’s most powerful semiconductors will be reserved for American AI companies, says US President Donald Trump.

Meta, Microsoft och Google slutar dela mångdfaldsrapporter

Ännu ett fint bevis på det vackra året 2025. Meta, Microsoft och – vad det verkar – Google kommer inte lämna några mångfaldsrapporter i år. De kommer med andra ord inte dela data om hur det exempelvis ser ut fördelningsmässigt bland de anställda.

Förstås drivet av Trump och hans sektkompisars (inklusive Elon Musks) kamp mot allt som kommer i närheten av otäcka ord som mångfald, jämlikhet och inkludering. Plus förstås ungefär allt som handlar om människor som inte är 134,46 % vita, heterosexuella och konservativa.

Google, Microsoft, and Meta Have Stopped Publishing Workforce Diversity Data

Other big tech companies including Amazon, Apple, and Nvidia have continued their annual disclosures this year even as the Trump administration cracks down on DEI.

Mark Zuckerberg påkommen med att driva en olaglig skola i flera år

Lagstiftning. Bara for the rest of us.

Zuckerberg’s Illegal School Shuts Down After Neighbor Revolt

Meta CEO forced to close unlicensed ’Bicken Ben School’ after years of complaints

Elon Musk vill förhindra klimatförändringarna genom att blockera solen

I fredags dök det upp en artikel med titeln ”Can “The Simpsons” really predict the future?”. Och, well…

Elon Musk Wants to Block Out the Sun

The CEO of the largest satellite company in the world just proposed a bold-and totally misguided-solution to the climate crisis.

Pornhub goes TikTok

Där har vi det. Nu har det vertikala formatet slutligen tagit över som standard. Pornhub lägger till ett eget vertikalt TikTok-flöde.

Pornhub Shorties, a scrollable vertical video feed, officially launches

Pornhub launches its Shorties vertical video feed after a time in beta.

Lösenordet till Louvrens kameraövervakningssystem var… louvre

Alltså. Jag är fortfarande övertygad om att det här är ett skämt. Men i svallvågorna efter det uppmärksammande i Louvren så visar det sig att lösenordet för kameraövervakningsservern tydligen var…. louvre.

Louvre video security password was ’louvre,’ report reveals

Louvre video security password was ’louvre,’ report reveals