Övriga delar i sammanfattningen
Del 1: EU:s upphovsrättsdirektiv (artikel 11/artikel 13), Sociala medier, Sök/SEO
Del 2: Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier/Prenumerationstjänster, AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter, AR/VR
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
IoT – internet of things
Test med ansiktsbetalning i kinesisk tunnelbanestation
Subway Go. Typ. Blippa ansiktet istället för tunnelbanekortet. Det som börjar finnas i butiker testas alltså nu i Kina. Visserligen bara i en tunnelbanestation i Shenzhen, men ändå.
Bygger som all ansiktsigenkänning på att ditt ansikte finns lagrat någonstans. Och i Kina, tja, finns ju i princip allas ansikten sparade vare sig man vill det eller inte.
Det i sig gör förstås att det här har lite högre trösklar här hos oss. En sak att logga in i sin telefon med ansiktet (då vi litar på att informationen faktiskt bara lagras och hanteras där) men här ska informationen så att säga lämnas över till någon annan. Än så länge finns det ju inget blockkedjesäker behållare för vår personliga information som enkelt kan ”låsas upp” för användning av olika aktörer som vi väljer.
Men i ett större perspektiv är det här en logiskt och smart utveckling. Vi identifierar oss med oss själva. Med våra kroppar. Summan av våra unika biometripunkter. Ingen risk att glömma kort, nycklar eller SL-kort. Eller en kort eller mobil – vi kan betala utan att behöva något annat än vår egen kropp.
Utmaningar? Visst. Men det börjar kännas som ”när” och inte så mycket ”om”.
Foursquare släpper hypertrending-funktion
Tio år efter det att Foursquare föddes har det varit lite upp som en sol och utkonkurrerad som en pannkaka. Åtminstone som konsumenttjänst. Men sedan dess har företaget ställt om till B2B-fokus istället. Alltså sälja sina tjänster till andra företag istället. Lagom till tioårsjubileet är det dags för ännu en funktion: Hypertrending.
Hypertrending är en värmekarta i realtid över var Foursquare-användararna är – på en aggregerad nivå. Data från antingen Foursquares egen app eller från appar som använder Foursquare. Olika slags färgade bubblor för olika slags verksamheter och ju större bubbla desto fler som är där.
Dessutom håller Hypertrending-funktionen också koll på vilka som är de populäraste ställena, via topplista man kan titta på, och också hur de trendar. Allstå om det kommit färre eller fler människor senaste halvtimmen.
Foursquare själva inser det känsliga i den här typen av tjänst och de skriver att funktionen därför bara är tillgänglig i Austin under perioden när SXSW-konferensen pågår (a.k.a. när technördfaktorn är hög). Även om visningen som sagt var är anonymiserad. Så egentligen handlar det bara om ett sätt för Foursquare att visa vad de KAN göra med sin teknik.
Visst finns det baksidor. Toppenverktyg för den som skulle vilja orsaka skada i en stad och vill maxa utfallet. Men spontant kommer jag på betydligt fler positiva användningsområden.
I sig är det här inget nytt. Google har koll på var alla Android-användare befinner sig mest jämt. Men den här typen realtidsnoggranhet har inte ens Google kunnat bjuda på på det här sättet.
Visst. Creepy. Men mest cool.
Ikea släpper funktionsnedsättningstillbehör som kan 3D-skrivas ut
Som sagt. Igår var en tillgänglighetsdag. Här en grej till som gör mig alldeles glad. Tillbehör till Ikea-prylar som går att skriva ut via någon 3D-skrivartjänst (eller via den 3D-skrivare vi alla har hemma).
Om vi bortser från att Ikea-möbler i sig kan vara… en utmaning att montera så klarar de flesta av oss att använda dem utan problem när de väl är ihopsatta. Men alla är inte så lyckligt lottade. Har du funktionsnedsättningar kan saker som att trycka på strömbrytare och öppna garderobsdörrar.
Tillsammans med de ideella organisationerna Milbat och Access Israel har Ikea därför tagit fram serien ThisAbles. 3D-skriv ut de totalt 13 olika hjälpmedlen och använd dem tillsammans med Ikeas prylar (lär säkert också funka med andras produkter). Ikea uppmuntrar också kunder att komma med ytterligare förslag på förbättringar.
Förstås extremt bra gjort av Ikea. Visst, ännu bättre hade varit om Ikeas möbler i sig redan hade stöd för det här – men då det trots allt handlar om en minoritet som har de här behoven förstår jag beslutet. 3D-skrivare är däremot desto svårare att hitta för de flesta, sannolikt. Jag hoppas att Ikea tänker rulla ut det här i fler länder – och att de också kommer erbjuda on demand-produktion av de här hjälpmedlen. Kanske rentav kostnadsfritt.
Hur dåliga är delningselscootrar för miljön?
En lång och tänkvärd artikeln om hur (bokstavligen talat) elscooterdelandet faktiskt är. Inte första gången det skrivs om det här, men värt att påminna sig om.
Scootrar har i många fall en livslängd på ett par månader. Vad som händer sedan beror förstås på modell och vad som händer (om det går att byta ut delar eller om hela scootern måste bytas ut). En väldigt ung bransch. Och en väldigt ung teknik (åtminstone för delningsanvändandet med konstant körande). Och att miljövänligheten också beror på vad scootern ersätter: stor miljövinst om det är en privatpersonbil, fast en miljöförsämring om scootern ersätter en promenad.
Det här kommer förstås bli en utmaning att hantera för dessa bolag. Men jag tänker också på hur det ser ut bland de privatägda cyklarna.
Cykelrummet där jag ställer min cykel hemma är jämt knökfullt – trots regelbundna rensningar. Normala dagar under sommarhalvåret är det kanske 4-5 cyklar som faktiskt används. Resten av cyklarna bara står där. Samma sak i cykelställ runtom i staden. Okej, det leder inte till nyproduktion i sig – men det är en massa material som skulle kunna återanvändas till annat. Och därmed faktiskt användas.
Sett i det ljuset kanske elscootrarna miljöpåverkan inte är riktigt så illa som det kan verka.
Borde bussar självmant kunna stanna innan de kör in i för låga tunnlar?
Helgens otäcka biogasbussolycka i Stockholm, där en buss körde in i en tunnel som var för låg för bussen, slutade i det stora hela lyckligt. Med tanke på det explosiva förloppet hade det säkerligen kunnat gå mycket värre om bussen hade varit full av passagerare (okej, då hade den inte åkt just den rutten, men ni fattar).
Robert Collin argumenterar att något så enkelt som stora blinkande lampor som hade varnat bussföraren om att bussen var för hög hade räckt. Förstås helt rätt. Men då funderar jag ett steg längre utifrån det Volvo presenterade förra veckan.
Volvo har börjat titta på teknik som ska göra det möjligt för bilar att ”se” geoavgränsningar runt exempelvis skolor och sjukhus. Om en bil kör in i en sådan zon skulle bilen själv sakta ner till de angivna hastigheten, vare sig föraren vill eller inte. Jag tänker att det här skulle kunna appliceras även här, fast baserat på just höjd.
Med andra ord: om en bil är för hög för en passage (eller av någon annan anledning håller på att åka nånstans fordonet inte ska vara, som en a-traktor på väg upp på en motorväg) så borde bilen själv kunna tvärvägra att åka dit föraren vill. Finns förstås utmaningar, såväl tekniskt (geostängsel? AI-avläsning av omgivningen tillsammans med kartinformation?) som integritetsmässigt.
Men i lägen som i det senaste bussfallet, när följderna hade kunnat bli så allvarliga för många både i och runt bussen, så känns det som något som borde finnas. Även för lägen som att någon, tja, utan tillstånd försöker köra in på en gågata.
Digitalisering
Nästan hälften av alla röster i estländska valet lades online
Estland fortsätter vara ett spännande land inom digitalisering. Senast ut: i senaste parlamentsvalet som nyligen avslutats så kom 44 procent av alla röster via onlineröstning. Alltså att man röstar utan att fysiska behöva besöka en röstlokal.
Det verkar dessutom funka ungefär som deklarationen här hos oss: du har möjlighet att ändra din röst fram till fyra dagar före valdagen. Det är visserligen också bara då som det går att rösta – dvs. i förväg, inte på valdagen – men det är en möjlighet att göra det enklare för fler. Inte minst för människor som har svårt att röra sig och ändå vill rösta själv.
Som artikeln konstaterar finns det förstås utmaningar med ett sådant system (och säkerhetsluckor har hittats). Pratar vi val så behöver det i princip vara ett helt oknäckbart system (eller så nära man kan komma). Ja, eller så kanske det räcker att vara bara lika säkert som pappersröstandet vilket, som vi vet, också redan har sina säkerhets- och hanteringsproblem…
Oavsett är det en självklar och väntad utveckling. Kan tänka att vi skulle kunna få det här i något kommunalval eller så som testballong. Blir spännande att följa.
(Vi noterar också att alla estlänningar som läser artikeln säkerligen blir glada över formuleringen att det inte är ett ”major” land…)
Presidentkandidaten Alexandria Ocasio-Cortez uppmanar oss att inte oroa oss för automatisering av arbetsuppgifter
Presidentkampanjen inför valet i USA 2020 är redan i full gång. Åtminstone i praktiken. I helgen kom Elizabeth Warren med sitt utspel om att bryta upp techjättarna och igår var det dags för en annan demokratisk kandidat att komma med något som nog ändå måste sägas vara del av en valplattform: att automatisering inte är något dåligt.
Jag har tidigare skrivit om både att rapporteringen kring automatisering till att börja med med hög sannolikthet bygger på felaktiga premisser (att ”jobb”/arbetstillfällen är detsamma som ”arbetsuppgifter”) men också om att vi har en betydligt större utmaning framför oss. Att ställa om hur vi ser på arbete som något livsviktigt för vår individuella överlevnad. Eller som Alexandria Ocasio-Cortez säger det, mycket bättre:
We should not be haunted by the specter of being automated out of work /… We should be excited by that. But the reason we’re not excited by it is because we live in a society where if you don’t have a job, you are left to die. And that is, at its core, our problem.
Så väldigt sant. Det pratas så mycket om vilka omställningar som digitaliseringen kommer att kräva av oss. Som individer, samhällen och företag. Men att vi har kommit till en punkt när vi på riktigt borde – och måste – ifrågasätta fenomen och begrepp som idag är så självskrivna för våra samhällen. Saker som BNP och, tja, kapitalism. Och att det så självklara att det människor måste ha ett jobb för att kunna få pengar för att klara av sin överlevnad i en värld när vi aldrig har varit så rika och haft så stora möjligheter att arbeta oss bort från det här tänket som, på sätt och vis, kanske också är något som i historieböckerna dog med 1900-talet.
(Att AOC medverkade kring det här under just techkonferensen SXSW är givetvis ingen slump. Även det en del av den plattform och den profil som ACO har och än mer vill bygga vidare på.)
Ekonomi och finans
Afrikanska e-handlaren Jumia har ansökt om börsnotering i USA
Väldigt spännande – och en riktig digital milstolpe. Jumia, Afrikas Amazon om man så vill, har ansökt om börsnotering i USA. Företaget, som var Afrikas första techenhörning, kan därmed också bli kontinentens första techstartup som noteras vid någon av de riktig stora börserna globalt.
Jumia har rötterna i Nigeria och har backats av Rocket International, men är nu verksamt i 14 afrikanska länder. I produktportföljen finns saker som hämtmat, flygbiljettsbokande, egen betalplattform, egen logistik och Blocket-funktionalitet. Företaget hanterade 13 miljoner paket 2018.
Jumia, som rätt många enhörningar går fortfarande inte med vinst efter åtta år och 13 miljoner paket kan förstås verka rätt futtigt jämfört med de volymer som Amazon och Alibaba bollar runt med. En omsättning 2017 på 94 miljoner euro och en förlust på 120 miljoner är är förstås inte lysande. inte heller att omsättningen ”bara ” ökade 11 % 2016/2017. Afrikanska B2C-startups har också börjat känna av motlutet i världsekonomin.
Men den afrikanska kontinenten som helhet är förstås bokstavligen talat i början av sin resa. En notering i New York kan ge Jumia det kapital och den stabilitet som behövs framåt (även om en börsnotering också är ett tveeggat svärd. Bara att fråga Snap eller Twitter.)
Apple köper AI-startupen Laserlike
Apple har uppköpsrivstartat 2019. Andra uppköpet på nästan lika många månader. Den här gången är det AI-startupen Laserlike.
Laserlike är grundat av en före detta Google-anställd och har/hade en app bygg för att skapa ”a personalized ’interest search engine’ that showed users news, web, video and much more”. Alltså typ… Google.
Men visst. Med tanke på att Apple har två innehållstjänster på gång (sin videotjänst och sin nyhetsprenumerationstjänst), plus att de förstås redan har Apple Music på innehållssidan, så skadar det inte med bättre söktjänster och bättre rekommendationsalgoritmer för användarna.
Men med tanke på det breda scopet för Laserlike så kan man tänka sig att Apple även kommer att vässa sig totalt gällande sök. Som i iPhonens sökfält. Eller kontextsmart sök och rekommendationshantering i Apple Maps.
Softbank kan vara på gång att investera i Ubers enhet för självkörande fordon
Det verkar som att Softbank är redo att göra ännu en jätteinvestering. Enligt Wall Street Journal ska den japanska internet- och techinvesteringsjätten föra ”långt framskridna samtal” om att plöja ner 1 miljard dollar i Uber.
Men det är inte Uber i stort, utan specifikt i Ubers division för självkörande fordon. Dessutom ska ”en stor biltillverkare” också finnas bland investerarna i rundan.
Ubers försök med självkörande bilar har gått lite… sådär så här långt. Framförallt när en Uber bil, som var i självkörarläge, körde på och dödade en kvinna. En olycka som åtminstone delvis verkar ha berott på att Uber snålade in på den sorts teknik som ska förhindra att just det sker.
Uber kan börsnoteras redan i april
Nya uppgifter om Ubers börsnotering: den kan bli av så tidigt som under april. Det skulle i så fall bli kort efter det att Lyft väntas ha blivit klar med sin.
Noteringarna kommer oavsett att följas väldigt noga. Både av marknaden och andra noteringssugna startups. Hur stort är intresset för den här typen av företag och hur stora är möjligheterna att ta in kapital?
Att det är två företag som i grund och botten delar samma typ av verksamhet gör att det kan bli dragkamp om investerares pengar. Och de båda företagen kommer förstås oundvikligen att bli ännu mer jämförelser mellan dem – som noterade bolag.
NatWest testar kreditkort med fingeravtryck
Banken NatWest testar kontaktfria fingeravtryckskreditkort. Alltså kort som går att blippa och där kortinnehavaren identifierar sig med sitt fingeravtryck. Det kommer heller inte kunna gå att använda av någon annan som har fått tag i kortet.
Nu kan det här tyckas vara lite onödigt, när vi i många fall är på väg bort från ett extra plastkort för att betala. Att istället kuna betala via mobil, klocka, inoperarat chip eller något annat roligt IoT-sätt. Men en fördel kan vara att hela initiativet kan knuffa hela segmentet med kontaktfria betalningar framåt – inte minst vad gäller gränser för hur mycket som får blippas. Kort sagt att bankvärlden blir mer bekväm med att hela tekniken är säker.
Sen går vi mot en värld där våra egna kroppar allt mer blir sättet vi totalt identifierar oss. Den samlade uppsättningen av unika biometriska värden som vi går runt med. Den i sig kanske kommer vara allt vi behöver – även för att betala.
Övrigt
The World Wide Web fyller 30 år
GRATTIS WWW! Idag 12 mars fyller the World Wide Web 30 år. Alltså det som vi idag känner som ”internet”. Fast internet fyllde 30 år redan 2013. Nu är det dags för www att fylla tre decennier.
Det var den här dagen 1989 som ingenjören Tim Berners-Lee drog upp riktlinjerna för world wide web. Alltså det gränssnitt som är basen för så mycket av vårt interagerande över internet – fortfarande. Förslaget som TBL visade sin chef ledde till att han sedan fick möjlighet att ta fram det som är så självklart idag: html-språket, http-protokollet och WorldWideWeb.app – världens första webbläsare.
Vi kommer kunna ha tillfälle att fira trettioårsjubileum ytterligare en gång – om två år. 1991 var de första externa webbservrarna uppe och snurrade. Och resten är som bekant historia. Och på sätt och vis en av mänsklighetens största uppfinningar sett till genomslag. Definitivt sett till tidsrymd.
Det som är ironiskt är alltså att det vi idag kallar internet är alltså både servernätverket och applikationerna och gränssnitten som hanterar kommunikationen. Däremot pratar vi i princip aldrig om ”world wide web” längre. ”Webben” och ”internet” är samma sak. Och www behövs knappt ens skrivas ut längre.
Som av en händelse är 2019 året då vi beräknas nå 50/50-ögonblicket. Alltså när halva världens befolkning är online. TBL är dessutom i allra högsta grad aktiv och kämpar för sitt internet (han om någon lär väl kunna komma med det påståendet). Förra året drog han upp ett ”Kontrakt för internet” tillsammans med The World Wide Web Foundation. Ett kontrakt som ska ”“help protect the open web as a public good and a basic right for everyone”. Google och Facebook ska redan vara med på tåget och ett färdigt kontrakt väntas till maj i år.
Och just den sista biten i meningen ovan, som ”basic right”, kommer förstås bli väldigt viktig de kommande åren. Mexiko har redan skrivit in i sin grundlag att internet är en mänsklig rättighet (sen är väl efterlevnaden sådär). Vi lär se mer av den varan. På riktigt. Att tillgång till internet – world wide web och en uppkopplad värld – är en rättighet som alla ska ha tillgång till.
Så igen: grattis WWW! Och Sir Tim Berners-Lee: Hatten av.

Text-tv fyller 40 år
I tisdags, 12 mars 2019, fyllde The World Wide Web 30 år. Det visar sig att text-tv samma dag fyllde 40 år. Oddsen för det.
Men framförallt: text-tv är alltså bara tio år äldre än internet som vi känner det idag.
Mind. Blown.
Apple bekräftar att nästa event kommer ske 25 mars
Då var det bekräftat: Apple kommer som väntat ha ett event 25 mars, med start kl 19 svensk tid.
Vad som kommer? Som vanligt lite skrivet i stjärnorna. Men det som de flesta tror mest på är presentations av Apples egen videoströmningstjänst. Med den inbjudningsrubriken kan vi nog anta att det är väldigt troligt att så blir fallet. Lite mindre troligt, men ändå kandidat: motsvarande ”strömningstjänst” för tidningar.
Den sista är på sätt och vis den mest intressanta. Som den har presenterats är det lite som ett Spotify för (dags)tidningar. Men en där kvalitet skulle kunna vara det som premieras. Där man alltså, likt som på andra ställen, för betalt för hur mycket tid användarna tillbringar med ditt innehåll. Längre texter (ja, eller längre innehåll – oavsett format) som håller kvar dina användare kan tyda på högre kvalitet och mer intressant material. Det kan i sin tur också ge bättre ranking and so on and so forth.
(Kan förstås också komma mer – eller helt andra saker än ovanstående. Som en ny iPad (Mini) eller andra hårdvaruuppgraderingar.)
25 mars, alltså. Be there or be and Android-användare.
Även Apples iCloud drabbat av långt haveri
Vilken är bästa dagen att ha ett fyra timmar långt IT-haveri? Dagen efter det att Facebook har haft ett. Ingen ids bry sig efter det.
Försäkringsbolaget La Caja vill bokstavligen talat rädda liv med sina stortavlor
Snygg, smart och bra grej. Det argentinska bilförsäkringsbolaget La Caja har en ny stortavla ute. En av de där som står längs med sidan av vägar. Den enda texten på den: ”Det är viktigare att se den här kurvan än att se vår stortavla”.
La Caja ska ha identiferat några olycksdrabbade vägpartier och ställt upp sina skyltar där. När det blir mörkt tänds strålkastare på stortavlan. Men lamporna lyser inte upp texten på stortavlan – utan vägen. Alltså ett försök att göra vägpartiet lite säkrare nattetid.
Visst, det är alltjämt en kampanj och ett försök att sälja försäkringar i slutändan. Och visst, en stortavla lyser bara upp en väldigt liten bit av vägen. Men oavsett något att applådera.
Autofyll kod för tvåstegsautentisering
Det här är en sån där briljant miniförbättring som gör mig alldeles glad. Ett ställe med tvåstegsautentisering vid inloggningen där man får ett sms med en engångskod som ska anges. Men istället för att behöva öppna meddelandeappen eller titta i mobilen och skriva av koden hittar Safari direkt sms:et som hör till inloggningssidan och lägger koden som förslag. Allt jag behöver göra är att trycka på förslaget.
It’s a kind of magic.

31 biljoner anledningar att fira Pi-dagen
Tonight we’re gonna party like it’s 2019!
Har du lust att hjälpa till?
Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör