Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 43 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

 

Ekonomi och finans

Google och Anthropic inleder nytt samarbete värt tiotals miljarder dollar

Google fördjupar sitt engagemang i Claude-ägaren Anthropic. Nu har de två företagen enats om ett nytt molnsamarbete. Ett rejält stort sådant.

Det nya samarbetet innebär att Anthropic får tillgång till upp til 1 miljon av Googles tensor-processorer. Processorer som förestås är tänkta att användas för Anthropics AI-verksamhet.

Och avtalet är värt ”tiotals miljarder dollar”. Så… en del.

Ännu ett exempel på hur de som sitter på själva infrastrukturen för AI-utvecklingen inleder samarbeten med AI-bolag för att få dem att driva på användningen av AI för att det på så sätt ska öka infrastrukturbehoven.

I det här fallet: att Claude ska få förutsättningar att få ännu fler att använda Anthropics AI-tjänster – och få privatpersoner och företag att dessutom använda tjänsterna mer – så att Anthropic på så sätt behöver mer molnkapacitet från Google.

Anthropic to use Google’s AI chips worth tens of billions to train Claude chatbot

Anthropic is expanding its deal with Google to use as many as one million of the tech giant’s artificial intelligence chips, worth tens of billions of dollars, as the startup races to advance its AI systems in the competitive market.

Nvidia kan gå i borgen för Open AI-lån

Ännu ett exempel på hur Open AI håller på att bygga en position där de blir too big to fail. Enligt The Information så ska Nvidia överväga att gå i borgen för delar av Open AI-lån.

Lånen ska användas för att bygga fler AI-center åt Open AI. Datacenter som ChatGPT-ägaren behöver för att kunna fortsätta skapa upp sin verksamhet.

Att banker kräver säkerhet för att ge lån är förstås inget nytt. Det är ju så det oftast fungerar (åtminstone hos seriösa banker). Men nu är det alltså ett företag som kan gå in och agera borgenär åt ett annat företag. Ett företag som dessutom är kund hos företaget som ställer upp med säkerheten.

Det ser med andra ord ut att vara ännu ett exempel på det vi har sett flera gången bara senaste månaden: leverantörer av infrastruktur inom AI (som chiptillverkaren Nvidia) ger mer eller mindre pengar till AI-bolag så att de ska kunna köpa komponenter för att fortsätta driva på utvecklingen så att infrastrukturbolagen kan sälja fler tjänster och produkter.

Det handlar alltså om att skapa efterfrågan. Och eftersom det kommit så många sådana här intiativ på kort tid så känns det som att AI-bolagen nu har nått en punkt där de behöver hållas under armarna för att kunna fortsätta motivera riskkapitalpengarna. För att om de faller – på grund av att efterfrågan från slutanvändare – inte växer så snabbt som de skulle behöva så kan även infrastrukturföretagen drabbas rätt hårt.

En strategi som har hyfsat stor bubbelrisk, om vi säger så.

Nvidia Considers Loan Guarantee for OpenAI: A Potential Billion-Dollar Gamble

TradingKey – The Wall Street Journal reports that Nvidia is currently in discussions to partially guarantee loans for OpenAI’s data center construction. This move could potentially expose Nvidia to significant debt risk. Ahead of Tuesday’s US stock market opening, Nvidia (NVDA) experienced slight fl

Elon Musk hotar att lämna Tesla om aktieägarna inte röstar för hans enbiljondollarersättning

I nästa vecka ska Teslas aktieägare rösta om huruvida de ska ge Elon Musk det av styrelsen föreslagna ersättningspaketet. Det som kan ge Elon Musk upp till 1 biljon dollar i ersättning under en tioårsperiod om han lyckas nå ett antal milstolpar.

Ni vet. Sisådär 10 biljoner kronor. Eller inte långt ifrån Sveriges samlade BNP förra året dubbelt upp.

En av milstolparna är att att Tesla ska nå ett samlat marknadsvärde på 9 biljoner dollar. Mer än dubbelt så mycket som världens just nu högst värderade bolag (Nvidia). Som just nu är det enda bolaget med en värdering över 4 biljoner dollar. Vilket i sig bara två bolag har lyckats med i börshistorien.

Nu har Elon Musk alltså i rätt öppet hotat med att lämna Tesla om han inte får igen ersättningspaketet. Ja, eller att han slutar som VD – men jag har svårt att se att han kommer ta något annat jobb på firman.

Det finns mycket att säga om ersättningspaketet. Som att risken/chansen att Elon får ut hela ersättning måste sägas vara… inte jättehög med tanke på hur han senaste året har skrämt bort väldigt många (potentiella) Tesla-ägare med sitt kaninhålsdykande och Trump-kramande.

Men artikeln lyfter saker kring ersättningspaketet som jag hade missat. Det finns nivåer som kickar in även om han levererar resultat under förväntan. Som trösklar som kan ge honom 20 respektive 40 miljarder dollar i ersättning trots att han underlevererar.

Som artikeln konstaterar: det hysteriskt höga maxersättningsbeloppet känns som att det nästan helt och hållet är satt så högt för att flytta fokus från de belopp som Elon har väldigt god chans att casha in. Att folk ska känna att man kan rösta för ersättningen, därför att risken att Elon får alla pengarna är nära nog noll. Och inte läsa noggrannare i villkoren för ersättningen.

Elon Musk threatens to leave Tesla (TSLA) if he doesn’t get his ridiculous pay

Elon Musk has openly threatened to leave Tesla, or at least his role as CEO, if he doesn’t get his…

Elon Musk vill ha sin enbiljondollarersättning så att han kan kontrollera Teslas robotarmé

Den helt verklighetsfrånvända ersättning på 1 biljon dollar som Teslas styrelse (läs: Elon Musk själv kan vi anta) har ”föreslagit” att Musk ska få är tänkt att mestadels vara i aktier och därmed röster (för världens rikaste man kan inte göra som andra VD:ar och helt enkelt köpa aktier i det egna bolaget).

Och vad vill Elon med den ökade kontroll över Tesla som fler röster innebär? Han vill säkerställa att han har ”stort inflytande” över ”den armé av robotar” som han ser i spåkorten. (Alltså den humanoida robot som Elon påstår är framtiden för Tesla nu när han har lyckats förstöra bilförsäljningsverksamheten med sitt kaninhålande, kulturkrigande och Trump-kramande.)

Vad är det värsta som skulle kunna hända?

Elon Musk wants $1 trillion to control Tesla’s ’robot army’

In Tesla’s Q3 earnings call, Elon Musk got creative in explaining why he needs that $1 trillion compensation package.

 

Övrigt

Driftstörningar i Amazon AWS slår ut stora delar av internet

13 timmar. Så länge varade driftstörningarna som drabbade Amazons molntjänst AWS. En driftstörning som drog med sig stora delar av internet.

Internet skapades från första början som ett decentraliserat nätverk för den amerikanska militären. Ett decentraliserat nätverk som inte skulle kunna gå att slå ut genom att attackera ett litet antal anläggningar. Om en nod gick ned så skulle kommunikation kunna fortsätta genom att nätverkstrafiken skulle kunna andra vägar för att nå fram till sin destination.

Så fungerar internet fortfarande. Men allt mer i teorin. I praktiken är internet beroende av ett litet antal gigantiska aktörer. Här i väst företag som Amazon, Microsoft och Google – som numer huserar väldigt mycket av internet och tjänsterna som vi använder här.

Det gjorde att Amazon-haveriet inte bara drabbade Amazons egna tjänster, utan också Snapchat, ChatGPT, Perplexity, Canva, Zapier, Fortnite och en hela massa mindre företag och tjänster som använder AWS som lagringsplats för sin data och som plattform för sina tjänster.

Och vad var det för massiv cyberattack som slog undan benen på AWS? ”Problem” med Amazons DNS-hantering. Alltså den teknik som översätter IP-adresser till text och vice versa. Det som alltså gör att vi kommer till en IP-adress när vi skriver www.namnet.se. En översättningssnurra för att göra internet lite mer lättanvänt för människor alltså.

Det är inte första gången vi ser den här typen av haveri på internet, där en central tjänst slås ut med följden att sajter och appar beroende av den inte kan fungera som den ska. Eller alls. Inte sällan kan det vara tjänster som vi inte ens vet om att vi använder, eftersom de tillhör internets infrastruktur. De utgör alltså rälsen som nätet rullar ovanpå.

Det lär heller inte vara sista gången. Vilket gör det relevant att fundera på hur man som företag kan minimera risken att verksamheten slås ut om (well, när) det händer igen.

(EDIT: Det verkar som att det var en “automatiseringsbugg” som orsakade haveriet enligt Amazon själva.)

Major AWS outage took down Fortnite, Alexa, Snapchat, and more

An Amazon Web Services (AWS) outage in the US-EAST-1 server region knocked out Amazon, Alexa, Ring cameras, Snapchat, Fortnite, and more.

Apple kan stänga ned ATT i EU

Det finns de där frågorna som jag trodde var överspelade, men så ploppar de upp igen och visar att så inte alls är fallet. Nu har Apple gått ut med att de kan tvingas stänga ned ATT i EU på grund av ”intensivt lobbyarbete”.

ATT läses ut App Tracking Transparency och är den teknik som Apple sjösatte 2021 för att ge användare bättre kontroll över hur de spåras mellan olika appar. Det innebar krasst talat att Apple började tvinga iOS-utvecklare att slänga upp en ruta där användare ska ge samtycke till den här sortens spårning. Det handlar alltså specifikt om spårningen mellan olika appar och inte spårningen i en enskild app. Appvärldens motsvarighet till tredjepartskakan om man så vill.

Föga oväntat så protesterade annonsvärlden högljutt mot ännu ett sätt för användare att slippa bli spårade. Det är ju trots allt ett hot mot möjligheten att rikta annonser mot samma människa på olika ställen på nätet.

Men jag trodde som sagt var att världen accepterat det nya läget, så här 4,5 år senare. Men icke. Tydligen.

Annonslobbygrupper, framförallt i Tyskland vad det verkar, driver fortfarande frågan mot EU. De anser att Apple verkar konkurrenshindrande. Det ser också ut som att Apple kan ha stött på preliminärt motstånd i frågan från regleringshåll i Tyskland och Frankrike.

Mer specifikt verkar det som att de slår ned på Apple dubbelstandard, där samma begränsning inte gäller för Apples egna produkter och tjänster.

Apple har dragit på sig offerkoftan under den vitskinande integritetsriddarrustningen och åter konstaterat att de står på användarnas och konsumenternas sida. Att de ”håller sig själva enligt en högre standard” än vad som krävs när de ger användare den här möjligheten.

Däremot verkar Apple alltså skjuta sig själva i foten när de själva inte kan hålla fingrarna ur syltburken. Att Apple själva vill kunna spåra användare för att merförsälja utan att ge andra samma möjlighet på en plattform som omfattas av Digital markets act är lite att be om att få EU-smisk.

Apple says it may have to turn off App Tracking Transparency in Europe – 9to5Mac

In a statement to the German Press Agency, Apple claimed that it may have to turn off App Tracking Transparency in Europe as a result of ”intense lobbying efforts”.

Internet Archive har nu arkiverat 1 biljon webbsidor

En i det stora hela liten händelse. Men oavsett en väl värd att applådera. The Internet Archive har nu arkiverat 1 biljon webbsidor.

The Internet Archive är förmodligen mest kända för sin tjänst Wayback Machine, som såg dagens ljus 2001. En tjänst som är vad den heter: ett sätt att gå tillbaka i tiden på internet. Tjänsten har sedan 2001 tagit ”snapshots” av sajter, som gör att det går att se hur en sajt såg ut för ett årtionde sedan. Eller två. Eller förra veckan.

Ja, eller det finns data även före 2001. The Internet Archive började ”spara” webbsidor redan 1995 (även om de blev sökbara för allmänheten först när Wayback Machine lanserades). Vi pratar alltså i praktiken mer eller mindre så länge som internet som vi känner det idag har funnits.

Wayback Machine är alltså mest känd för att man kan göra tidresor av nostalgiskäl, men är också relevant för forskare och journalister. Gällande det senare som sätt att kunna se när exempelvis en myndighet eller regeringssajt har plockat bort information i smyg (en funktion som använts… en del i USA under 2025 – kopplat till information om klimat, mänskliga rättigheter och LHBTQ-frågor. Överlag information som har någon slags objektiv forskarbasis).

The Internet Archive är om man så vill internets minne. För en kanal som i sin natur egentligen är rätt förgänglig och flyktig. Och nu har man alltså sparat totalt 1 000 000 000 000 webbsidor sedan starten.

En av internets viktigaste sajter. Precis som Wikipedia. Och en väl all stöttning den kan få. Så det här blev en bra påminnelse till mig att det var dags att donera igen.

The Web We’ve Built: Celebrating 1 Trillion Web Pages Archived

This October, the Internet Archive’s Wayback Machine is projected to hit a once-in-a-generation milestone: 1 trillion web pages archived. That’s one trillion memories, moments, and movements-preserved for the public and available to access via the Wayback Machine.

Google dödar sin tänkta ersättare till tredjepartskakan

Kommer ni ihåg när tredjepartskakan gick och dog för några år sedan? När Google motvilligt gick med på att stoppa tredjepartskakan per automatik i Chrome, efter att Apple och alla andra stora webbläsare hade tagit det steget. Nu odödar Google tredjepartskakan. Och dödar istället sin tänkta ersättare.

Googles plan var att istället sjösätta Privacy Sandbox, som istället för att spåra enskilda användare via tredjepartskakor skulle erbjuda sajter och annonsörer ett upplägg som krasst talat var något slags enorm lookalikeupplägg. Google konstaterade att vi människor är ganska enkla varelser. Om 999 människor gjort på ett visst sätt är det väldigt troligt att nummer 1000 och framåt också kommer att göra samma sak.

Annonsörer gick däremot så där mycket igång på planen. Storbritanniens konkurrensmyndighet var inte heller jättepigg på planen, som de kände riskerade att koncentrera ännu mer annonsmakt till Google på mindre annonsörers bekostnad.

Fem år efter det att Google först presenterade upplägget som skulle bli Privacy Sandbox så gick Google förra året ut med att tredjepartskakan får leva vidare i Chrome. Däremot hette det då att hela Privacy Sandbox-initaitivet skulle leva vidare. Det var trots allt tänkt som någon slags öppen standard som andra kunde bygga på.

Vi kan väl gissa att intresset för det inte var jättestort. Särskilt som Google själva sagt att de inte kommer gå vidare med det. Så nu läggs Privacy Sandbox alltså definitivt ned. Såväl tekniken som själva konceptet.

Så för tillfället är tredjepartskakan fredad. Åtminstone i Chrome. Men vi kan nog anta att sista ordet i frågan ännu inte är sagt.

Som att Apple och övriga webbläsarutvecklare nu kommer att kunna peka på Google och säga: ”till skillnad från Google så värnar vi om din personliga integritet”.

Och då vet vi inte ens hur de ”AI-webbläsare” som börjar dyka upp kommer att hantera det här.

Google has killed Privacy Sandbox

Google Vice President Anthony Chavez has announced that the company was sunsetting the remaining technologies developed for Privacy Sandbox due to their ”low levels of adoption.”

Ikea ger mobilen en säng

Ha. Ny produkt från Ikea. En säng. För mobilen.

Det är med andra ord en miniatyrsäng där man kan bädda ned mobilen. Tanken är förstås en del i hela skärmtidsdiskussionen. Ett sätt att minska sitt doomscrollande när det är sovdags.

Och för att uppmuntra människor att faktiskt använda funktionen så kan man streaka sitt mobilsovande. För det så krävs att man laddar ner Ikea-appen och sedan aktiverar rörelsesensorn så att appen har koll på att mobilen faktiskt ligger still och ”sover”. Lyckas man ge mobilen sju timmars sömn sju dagar i rad så låser man upp en rabattcheck hos Ikea.

Älskar konceptet på flera sätt. Tyvärr är det inte en skarp produkt, utan ett marknadsföringsinitiativ. Dessutom bara i Förenade Arabemiraten. Men det vore kul om det här faktiskt skulle bli en produkt på riktigt.

IKEA Debuts Miniature NFC Phone Bed to Combat Nighttime Phone Scrolling

Earlier this month, IKEA debuted a tiny NFC-enabled bed that’s meant to help smartphone users cut down on nighttime usage. The small ”Phone…

Kategorier
Allmänt digitalt Digitalisering Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 43 2021 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Digitalisering

Worldcoin villl ge bort kryptovaluta till alla människor på Jorden

Hur ser man till att kryptovalutor blir en angelägenhet för alla människor på planeten, inte minst för människor i de fattigare delarna av världen? Man ger bort kryptovaluta. Till alla människor på Jorden.

Det är det milt sagt ambitiösa målet för Worldcoin. Tanken är att alla ska kunna få ett gratis ”mynt” i Worldcoins egen valuta. Valutan delas ut via ”orbs”, silverfärgade sci-fi-klot, där användarna kan skanna sina ögon för att få sina gratispengar. Ögonskannandet ska inte bli bilder som sparas någonstans, utan ska konverteras till numerisk kod för att validera att en användare inte redan har checkat ut sina gratis worldcoins (bilderna ska heller inte kunna kopplas till en enskild individ eller ett enskilt konto). Pengarna lagras sedan som vanligt i en digital plånbok där de kan användas och plånbok ligger i det här fallet på kryptovalutan Ethereums blockkedjeinfrastruktur.

Så var kommer pengarna från då? På sedvanligt startupmanér från investerare, som Andreesen Horowitz. För någonstans handlar det förstås om att Worldcoin vill kunna tjäna pengar på det här initiativet.

Artikeln har en längre genomgång av upplägget och den tänkta tekniken och eftersom jag ska inte säga att jag helt förstår alla delar så kan det vara bra att gå in och läsa där. Och visst finns det förstås potentiell osäkerhet kring ögonskanning – som skulle kunna bli världens största databas över ögon och identiteter om det inte är lika vattentätt som Worldcoin beskriver det (och att de förstås säger sanningen). Och hela upplägget med människor som går runt med orbs och drar in kunder andas inte så lite potentiellt pyramidspel.

Men jag kan inte låta bli att älska hela initiativet trots allt. Ambitionen att demokratisera kryptovalutor, men framför allt också som ett sätt att faktiskt fördela välstånd rätt handgripligen. Finns förstås stor risk att det här inte kommer att ta vägen någonstans, trots att Worldcoin säger att de redan 100 000 användare och att artikeln därmed spekulerar i att den tillväxttakten skulle kunna göra att Worldcoin under sitt första år blir större än alla andra kryptovalutor sammantaget.

Hur det kommer att gå är det som vanligt framtiden som får utvisa.

https://venturebeat.com/2021/10/21/worldcoin-launches-a-global-cryptocurrency-that-will-be-given-to-every-person-on-earth/

 

Ekonomi och finans

Klarna och Stripe inleder samarbete

Ett milt sagt tungt nytt samarbete: svenska Klarna och amerikanska betalplattformen Stripe. Världens två största fintechstartups och dessutom världens tredje och fjärde högst värderade startupbolag överhuvudtaget slår alltså nu sina påsar ihop.

Vad det handlar om är att Stripe, som erbjuder betallösningar för handlare, nu gör det möjligt för sina kunder att lägga till Klarnas köp nu, betala senare-lösning. Få in kreditköp som betallösning utan att behöva skaffa separat avtal för det.

Som artikeln konstaterar så har Stripe-konkurrenter som Square och PayPal börjat steppa upp sina ambitioner rejält på kreditköpsområdet, men även jätten Amazon har börjat småtesta samma slags funktion. För Klarna är det förstås ett viktigt steg mot att skaffa sig en ännu större närvaro på den amerikanska marknaden.

Sen kan vi förstås här reflektera över vad den stora mängden ökade kreditköp kan leda till på sikt. Vi har ju haft stora ekonomiska kriser nära nog varje årtiondesskifte ett bra tag nu. Nästa kris (runt 2030?) kanske handlar om en smärtsam implosion av kreditköpsbubblan?

No Title

No Description

Tesla blir världens sjunde billjondollarföretag

Så har världen fått sitt sjunde biljondollarföretag någonsin: Tesla. Efter Apple, Microsoft, Aramco, Amazon, Google och Facebook.

Biljondollargränsen nåddes tack vare jätteorder från hyrbilsföretaget Hertz (100 000 fordon i en beställning som ska vara värd 4,2 miljarder dollar). Vilket i sin tur kom efter Teslas senaste kvartalsrapport, där de rapporterade ett resultat som var bättre än väntat (som visserligen fick aktien att dippa, men hej).

Det i sin tur gör att Tesla nu är världens sjätte högst värderade börsbolag. Det innebär att Tesla nu för första gången är värt mer än Facebook. I skrivande stund har Tesla trillat under biljongränsen igen, men Facebooks värde just nu ligger runt 915 biljoner.

Ett skifte som rätt väl sammanfattar läget: Tesla har precis haft sitt bästa kvartal någonsin samtidigt som Facebook just nu har sin värsta PR-kris sedan Cambridge Analytica.

Senare ikväll är det dessutom dags för Facebook att visa böckerna för sitt Q2. Med tanke på hur mycket tokspö Snap fick av marknaden efter sin rapport, som kom in under förväntan, på grund av Apples appspårningsbegränsningar så kommer de vara väldigt mycket fokus på Facebooks siffror. Med tanke på att de flesta sociala plattformar drogs med i Snaps ras så är förväntningarna inte längre lika höga, men det finns fortfarande rejäl fallhöjd. Jag misstänker dock att Facebook har klarat av parera utmaningen rätt bra även under det första hela kvartalet med sämre spårningsmöjligheter.

https://techcrunch.com/2021/10/25/tesla-1-trillion-market-cap/

Spotifys kvartalsrapport Q3 2021: över förväntan, nu 381 miljoner användare

Spotify fortsätter att växa – både vad gäller omsättning och användare. Förra kvartalet slutade med en omsättning som var bättre än väntat och den totala användarsiffran skrivs nu till 381 miljoner.

Omsättningen landade på 2,5 miljarder euro, vilket är 27 % bättre än för ett år sedan. Som vanligt är det de betalande användarna som drar in flest kulor, 2,2 miljarder eller 22 % mer än Q3 2020, men den stora överraskningen var ett rejält hopp upp för annonsintäkterna: 323 miljoner euro innebär en omsättning som var hela 75 % bättre än för ett år sedan. Här ska satsningen på poddar vara den enskilt största framgångsfaktorn.

Nu var 2020 förstås inte ett normalt år – inte heller för annonsmarknaden – så vi ska vara lite försiktiga med att dra allt för stora växlar på det. Men det visar att Spotifys annonsbusiness är ordentligt uppe på banan igen. Så pass att Spotify själva säger att de planerar att anställa ”hundratals” för att ”fortsätta driva annonsförsäljningen”. Skulle förstås kunna tolkas som att det går sådär och att Spotify behöver fler som kan få upp krisande försäljning, men här handlar det om att rida på en våg som går åt rätt håll.

Tittar vi sedan på användarna så innebär 381 miljoner 19 % fler än för ett år sedan. 172 miljoner betalande och 220 miljoner annonslyssnare. Jämfört med Q2 så är det 4 % fler betalande och 5 % fler annonsabonnemang. Som vanligt, alltså. Annonslyssnarna växer snabbast, men de betalande användarna står för största högen pengar. Men intressant nog så är ökningen 19 % både för betalkonton och annonskonton. Lika stora alltså. Återigen: 2020 etc. Men kan vara en viktig trend för Spotify. Betalavhoppen är visserligen upp jämfört med för ett år sedan, när avhoppsgraden låg på ”historiskt låga nivåer”, men ned jämfört med Q2. Spotify blir alltså bättre på att hålla kvar betalande användare.

De betalande användarna finns som vanligt mest i Europa (40 %) och i USA (29 %), men största tillväxten fortsätter komma från nya marknader. Framförallt börjar det rulla på allt bättre i Asien för Spotify.

I morgon är det dags för Apple att visa upp sina siffror och det hade förstås varit väldigt intressant att få lite uppdaterade Apple Music-siffror. Men, well, det kan vi nog glömma.

Spotify adds more subscribers, podcasts fuel ad rebound

Spotify Technology SA beat Wall Street estimates for third-quarter revenue as more paid subscribers signed up for its premium service and advertisers lined up to air ads in between music and podcasts.

Microsoft går om Apple som världens högst värderade börsbolag

I veckan var det dags för kvartalsrapporter från nästan alla de stora techbolagen. Som Apple och Microsoft. Men medan Microsofts rapport möttes av gillande och aktieuppgång så var det det omvända för Apple. Apple underlevererade. Inte jämfört med för ett år sedan – det var Apples bästa Q3 någonsin – men Apple nådde för första gången på länge inte upp till marknadens högst ställda förväntningar. Apple beräknade att den globala bristen på komponenter som chip och halvledare gjorde att företaget tappade 6 miljarder dollar i försäljning under kvartalet. Och att det kommer bli ännu värre Q4.

Det i sin tur gjorde att Microsoft ännu en gång kunde segla om Apple som världens högst värderade börsbolag. Inte första gången, men det var sisådär 1,5 år sedan senast.

Microsoft Overtakes Apple as World’s Most Valuable Company

Microsoft has overtaken Apple as the world’s most valuable company, making the Cupertino tech giant the second most valuable in the world,…

PayPal säger att de inte försöker köpa Pinterest – just nu

Ett av förra veckans absolut största rykten inom den digitala världen, efter uppgifterna om att Facebook kan byta namn, var att PayPlay sades vilja köpa Pinterest. Det var kanske rentav så att PayPal hade lagt ett bud som skulle värdera Pinterest till runt 45 miljarder dollar. Nu går PayPal och och sätter punkt för spekulationerna: i vad som kan vara ett av världshistoriens kortaste pressmeddelanden, en mening långt, så skriver PayPal: nu-uh, det gör vi inte alls det så det så.

Och, tja, det var väl det. Eller?

Att betalplattformen PayPal skulle köpa Pinterest känns kanske spontant märkligt, men det är egentligen helt i tiden. Betalföretag arbetar sig allt längre framåt i köpresan och vill inte längre bara vara det sista tråkiga steget. De vill bli både startpunkten och slutpunkten för att på så sätt driva trafik till sina tjänster och för att få närmare relation med sina kunder. Klarna är ett annat exempel som väldigt mycket är på bollen här.

Pinterest har sedan några år tillbaka mer eller mindre helt ställt om till att bli en shoppinginspirationsplattform, precis det som PayPal har börjat nosa på i samband med uppköpet av rabatthittaren Honey. En Pinterest-affär skulle vara ett naturligt nästa steg.

Och så har vi framförallt det PayPal skriver i sin pressrelease: att PayPal inte försöker köpa Pinterest ”at this time”. Just nu.

Det kan förstås vara så att det inte fanns någon substans alls i ryktet. Det kan också vara ett standardpåhak för att inte stänga framtida dörrar, men här känns det trots allt lite mer signifikativt. Det skulle kunna betyda PayPal redan har hunnit få kalla handen på sitt bud (som jag skrev i förra veckan så kändes budet som det spekulerades om som ett lite lågt bud) eller att de två bolagen enats om att timingen inte är rätt just nu.

Tiden får som vanligt utvisa. Men ATT Pinterest är en rätt het uppköpskandidat – trots den utmanade prislappen – tror jag helt och fullt på.

PayPal Denies Reports It’s Pursuing Pinterest Acquisition Deal

PayPal said it was not seeking a deal with Pinterest, reportedly worth $45 billion, ”at this time.”

Walmart börjar sälja Bitcoin

Hur vet man att något VERKLIGEN har blivit mainstream? När det börjar säljas på Walmart, USA:s största detaljhandlare. Som nu börjar sälja… Bitcoin.

Okej, nu är det inte Walmart själva som står som avsändare. Istället handlar det om att Walmart har slutit ett avtal med Coinstar som gör att de senare får placera ut Bitcoin-automater i 200 Walmart-butiker runt om i USA. En bankomat för kryptovaluta. På Ica. Typ.

Nu känns kanske det rätt avlägset att vi skulle se en massa Bitcoin-uttagsautomater runt om i Sverige – mest på grund av att, tja, det knappt längre finns uttagsautomater i det här landet – men i USA blir de en allt vanligare syn. Det ska i dagsläget finnas runt 25 000 Bitcoin-automater utströsslade där.

I Walmarts fall handlar det dock än så länge om en pilot som lär utvärderas på automaternas förmåga att dra trafik till de butiker som ingår i testet och hur mycket den trafiken omvandlas till köp hos Walmart. Men det är ännu ett exempel på hur kryptovalutor kommer allt närmare att verkligen bli vardagsmat. Bokstavligen talat.

You Can Now Buy Bitcoin at Some Walmart Stores Across the U.S.

To be clear, Walmart itself is not offering customers a way to buy bitcoin-its partner Coinstar is. Coinstar is most known for offering kiosks that allow people to trade in their spare change for bills or gift cards.

Nigeria börjar testa sin egen digitala valuta

Kina är det land i världen som har kommit längst med att rulla ut en egen nationell digitalvaluta. Men många andra länder, som Sverige, är i full gång med att undersöka möjligheterna om att göra något motsvarande. Nu är det dags för det första afrikanska landet att dra igång ett eget test: Nigeria.

I Nigerias fall heter valutan eNaira och fungerar som den gör i de länder som tittar på och testar samma sak: valutan ”trycks upp” och backas av landets centralbank, precis som nationella valutor nära nog alltid har gjorts. Det är alltså till skillnad från kryptovalutor som Bitcoin en digital valuta som har en central utgivare.

Det kan förstås tyckas lite oväntat att ett land Nigeria är så förhållandevis tidiga att hoppa på det här. När vi pratar om digital utveckling runt om i världen så får Afrika sällan särskilt mycket strålkastarljus här hos oss. Men när det har handlat om digitala pengar, och rena mobilpengar, så har afrikanska länder i mångt och mycket legat långt för de flesta andra. Helt enkelt eftersom de har varit tvungna.

Stora avstånd och begränsad (eller kanske icke-existerande) infrastruktur utanför de stora städerna har gjort att man helt enkelt har varit tvungen att ta fram andra lösningar än kontanter som kan tas ut i en bankomat – som finns långt bort. Istället har det räckt med en gammal knappmobil för att kunna skicka pengar.

När smartmobilerna, internetutrullningen och digitaliseringen av Afrikas till stora delar rätt unge befolkning nu börjar dra igång på allvar så ligger de alltså rätt bra till för att göra helt digitala pengar till ett självklart koncept.

https://techcrunch.com/2021/10/25/nigeria-follows-chinas-footsteps-in-piloting-digital-currency/

 

Övrigt

E-posten fyller 50 år

29 oktober 2071 så skickade ingenjören Ray Tomlinson ett meddelande till sig själv över Arpanet – föregångaren till internet. Han hade med andra ord inte särskilt många att skicka sitt meddelande till. Men det Tomlinson skickade var ett skicka det första @-meddelandet. Det första mejlet. E-posten fyller alltså 50 år den här veckan.

Om Tomlinson hade skickat sitt mejl idag så hade han förstås haft betydligt fler att väja på som mottagare. Trots uppkomsten av alla nya kommunikationsformer sedan dess så är mejlen fortfarande den kanske enskilt största och viktigaste kanalen. Det som fick mejlen att få sitt riktigt stora genomslag, möjligheten att enkelt hålla kontakt med släkt och vänner, har till största del visserligen ersatts av andra tjänster men som redskap i arbetslivet som som kanal till och från företag och organisationer är mejlen fortfarande kungen på högen.

Och som av en händelse så har just mejlen fått sig en renässans just i år, när e-postnyhetsbrevet helt plötsligt har seglat upp som en av de hetaste kommunikationskanalerna. Mycket tack vare, eller på grund av beroende på vem du frågar, att det blir allt svårare att spåra användare kors och tvärs över nätet. Det blir alltså allt viktigare att skaffa sig förstahandsdata. Och en mer direkt relation till sina användare och kunder.

Jag har svårt att tro att @-mejlen kommer ha samma massiva roll om ytterligare 50 år, men hej. Vem vet?

Email is 50 years old, and still where it’s @

Weu0027re celebrating 50 years of email with a few tips and tricks from our Gmail team.

The Internet Archive fyller 25 år

I veckan var det dags för en viktig, men ofta förbisedd del av internet att fylla 25 år. 24 oktober var det ett kvarts sekel sedan The Wayback Machine såg dagens ljus.

The Internet Archive lanserades för att vara precis vad det heter: en backupfunktion för internet. 1990-talets nya skapelse internet (åtminstone i sin kommersiella form) gav en rejäl utmaning jämfört med tidigare mediaformat: hur sparar man informationen till eftervärlden när sajter kan ändra såväl innehåll som utseende från en dag till en annan?

Det hade funnits ambitiösa projekt från de instanser som var satta att spara kopior av medier för eftervärlden, men internet visade på en rätt stor svaghet i hur insamlandet tidigare hade fungerat: vem som helst kunde nära nog göra en sajt. Det fanns inte längre någon som hade koll på allt som kom ut. Vilket också gällde material från stora företag och organisationer.

Och likt Wikipedia så har The Internet Archive sedan dess envist och tålmodigt fortsatt fylla en viktig funktion, lite (eller mycket) utanför det stora strålkastarljuset. The Wayback Machine har dammsugit nätet och sparat ögonblicksbilder av vad som händer där. Visst. Långtifrån en komplett bild, men den överlägset bästa – och egentligen enda – som sitter på den här datan.

Så hatten av för en av internets verkligt viktiga tjänster och funktioner.

In case you missed it: The Internet Archive turns 25

The Internet Archive launched in October 1996. In the 25 years since, it’s become a key research tool of more than 662 billion webpages.