Etikett: AWS

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans IoT - internet of things Spaningar

Digitala spaningar vecka 49 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

IoT – internet of things

Waymos robottaxitjänst är helt självkörande i allt fler amerikanska städer

När Elon Musk för strax över ett år sedan presenterade Teslas robottaxiinitiativ (a.k.a. ”titta in på den störtdykande bilförsäljningen – Tesla är all about robotar och robottaxitjänster nu”) så sög det som vanligt upp allt uppmärksamhetssyre i rummet. Så blir det ofta när Elon gör utspel. Eller när stora spelare säger att de ska börja göra något helt nytt.

Det kom snabbt konstateranden om att det här skulle bli det stora genombrottet inte bara för självkörande bilar, utan självkörande taxitjänster (ja, här i väst, i alla fall). I början av sommaren rullade Tesla så ut (hoho) sin test på försöksbasis i Ausin.

Men då bara i en liten del av Austin. Och bara för inbjudna resenärer. Och sedan dess har inte… jättemycket hänt. Trots att Elon, som vanligt, mer eller mindre lovade att tjänsten skulle ha skalats upp mycket redan under 2025. I dagsläget finns tjänsten i Austin, Texas och i Bay Area i San Francisco. I båda fallen har bilarna säkerhetsförare i något av framsätena.

I skuggan av det finns Waymo, ett Google-företag (ja, okej, Alphabet-bolag) som dessutom hamnar i skuggan av övriga bolag och satsningar i familjen. Inte minst allt med AI because allt med AI.

Men Waymo är en av Googles mest intressanta satsningar som växer rätt ordentligt. Även här pratar vi om en självkörande taxitjänst, men till skillnad från Tesla har Waymo hållit på bra länge med det här. Och har kört helt självkörande bilar i fem år. Bilar som alltså inte har någon mänsklig säkerhetsförare i sig, utan bara övervakningspersonal som håller uppkopplad koll på avstånd.

Och tidigare i år gick Google ut med att Waymo vid det här laget levererar över 200 000 självkörande, kommersiella taxiresor varje vecka.

Men än mer intressant är att Waymo klev in Dallas och Houston ungefär samtidigt som Tesla började med sina tester i Austin. Och Waymo har nu tränat upp bilarna så att de kör helt obemannat något halvår senare i båda dessa jättestäder. 2026 öppnas tjänsten för allmänheten i dessa städer.

Waymo börjar alltså få upp farten ordentligt på uppskalningen av tjänsten. Och helt självkörande bilar blir ett allt mer normalt inslag i allt fler amerikanska städer (även om vi fortfarande bara pratar en handfull städer där tjänsten fullt ut är tillgänglig. Ser ut att bli åtminstone fördubbling nästa år. Och vi kan nog tänka oss att det kommer att bli en rätt snabb tillväxttakt kommande år.

Waymo shuts down ’can’t scale’ argument with quick test to fully autonomous in Texas

For years, the loudest and most persistent argument coming from the Tesla camp, including Elon Musk himself, against Waymo has…

 

Ekonomi och finans

Netflix köper Warner Bros. i världens förmodligen största techbolagsaffär någonsin

Under hösten har det florerarat allt fler rykten om att ett antal budgivare slåss om att få köpa Warner Bros. Nu har Netflix gått vinnande ur striden. Strömningsjätten köper det ikoniska filmbolaget. Åtminstone studio- och strömningsverksamheten.

Det är (förstås) inga små budgivare som Netflix ska ha tampats mot. Andra mediebolag som Comcast och Paramount, men också allt-i-allo-jättarna Amazon och Apple ska initialt ha uttryckt intresse.

Köpet innebär att Netflix lägger vantarna på tjänster och varumärken som HBO Max, innehållet baserat på serieförlaget DC och Game of Thones.

72 miljarder dollar får Netflix betala för nöjet. Eller 83 miljarder. Jag blir inte riktigt klok på vilket som gäller. Det gör oavsett sannolikt det här till det dyraste techuppköpet någonsin. Strax före Disneys köp av 21st Century Fox, runt 71 miljarder, och förmodligen även före Microsofts köp av Activision Blizzard. I det sistnämnda var prislappen 69 miljarder, men jag har sett uppgifter om att notan till sist blev närmare 75 miljarder.

Nu återstår att se vad konkurrensmyndigheter har att säga om affären. Det återstår även att se om HBO Max överlever som eget varumärke/egen tjänst eller om det blir en strömningstjänst mindre att betala för.

Eller kanske mest troligt: vi får fortsätta betala för HBO Max och Netflix var för sig men pengarna går bara till Netflix. Effektivisering!

Netflix is buying Warner Bros. for $83 billion

Netflix has struck a deal to purchase the studio side of Warner Bros. Discovery, including both HBO and HBO Max.

Meta köper Sam Altman-startupen Limitless

Ännu ett AI-bolag köps upp. Av ett wannabe-AI-bolag. Meta köper Limitless. En startup bland annat backad av… Open AI-VD:n Sam Altman.

Vad gör då Limitless? En sån där AI-pryl som vi ska använda istället för mobilen. Typ.

Limitless hette först Rewind – och det sammanfattar rätt väl produkten som de har erbjudit. En pryl som du kan bära som en brosch eller hänga runt halsen och som lyssnar på alla samtal den hör. Inspelningarna transkriberas och sparas ned och sedan är tanken att du helt enkelt kan AI-chatta med din dag. Därav ursprungsnamnet.

Jag inser nu att jag inte hört särskilt mycket om Rewind sedan jag först hörde talas om dem, när de släppte sin produkt. Men jag misstänker att de, precis som alla andra som försökt sälja den här typen av AI-prylar, inte vält internet eller har sålt busslaster.

Det gör att jag inte vet om de 33 miljoner som Meta har gått med på att betala är ett kap eller ett överpris. Men Limitless-prylen i sig kommer att skrotas i och med uppköpet, så det är bevisligen inte den som Meta är ute efter. Men jag misstänker att det nog ändå är ungefär det som Meta vill få till. I någon form.

Om inte annat för att försöka bygga in Limitless-tekniken i något annat Som i en framtida version av Metas smarta glasögon.

Meta acquires AI device startup Limitless | TechCrunch

Limitless said it shares Meta’s vision of bringing personal superintelligence to everyone.

Anthropic siktar på börsnotering 2026

Det var lite oväntat. Claude-ägaren Anthropic sägs ha börjat förbereda för en börsnotering. Och de kan sikta på börspremiär redan 2026.

Nu har vi sett mer än ett exempel på hur börsnoteringar har dragit ut på tiden – och ibland inte blivit av alls. Så tidsfönstret ska vi ta med lite nypa salt.

Men det är alltså oväntat. Samtidigt som det är lite väntat. Väntat eftersom, tja, det är vanligt att startups förr eller senare kliver in på börsen. Oväntat därför att det var tidigare än jag hade väntat.

Anthropic backas visserligen av såväl Amazon som Google, men blöder som alla rena AI-bolag, hysteriskt mycket pengar. I de lägena är det inte alltid jättebra att vara på börsen. Eller: det är sällan bra att vara på börsen då. Aktieägare har en tendens att vilja få avkastning på sina investeringar och tålamodet är ofta kort.

Men det kan också vara ett tecken på att Anthropic börjar känna att det har blivit lite trögare att få in kapital. Och att de måste titta sig omkring efter nya sätt att få in pengar innan riskkapitalisterna tröttnar.

Anthropic IPO coming? Claude AI maker may go public as early as 2026, says report | Company Business News

Anthropic, the OpenAI rival behind the Claude AI chatbot and backed by Alphabet’s Google and Amazon.com, is reportedly preparing for an IPO in 2026. The AI startup has hired Wilson Sonsini to prepare the IPO offering, which could value the company at over $300 billion, according to Financial Times.

SpaceX siktar på börsnotering 2026

Det verkar inte bara vara julsäsong – det verkar också vara börsnotering-2026-säsong. Häromdagen fick vi veta att Claude-ägaren Anthropic siktar på att kliva in på börsen nästan år och nu kommer information om att Elon Musks rymdbolag SpaceX har meddelat sina investerare att de siktar på börspremiär ”sent 2026”.

Och, ja, hur det går återstår att se. För båda bolagen. Särskilt SpaceX, med tanke på att Elon är lite världsbäst på att lova saker som han inte kan hålla. Definitivt inte i tid.

Men det är oavsett intressant att två heta techstartups nu pratar om notering under nästa år. Det kan vara ett välkommet tecken att ljusningarna i världsekonomin (åtminstone investerarklimatet) blir fler och mer uthålliga.

Sen kan börsnotering också vara ett sätt att få in pengar när riskkapitalisterna har tröttnat på att skjuta till pengar utan någon tydlig plan för att de ska få tillbaka sina pengar. I det här fallet känns det särskilt troligt för Anthropic. De vill förekomma istället för att förekommas. De vill alltså kliva in på börsen – med de nackdelar det innebär för förlusttyngda tillväxtbolag – innan AI-investeringsballongen börjar pysa.

SpaceX reportedly targets IPO and tests $800B valuation

Elon Musk’s space company is sketching out a late-2026 IPO – while also testing an $800 billion valuation, according to The Information

SpaceX kan vara på väg att nå ny monstervärdering

Inte långt efter uppgifterna om att Elon Musks rymdbolag SpaceX kan göra sig redo för börsnotering i slutet av förra året kommer andra SpaceX-uppgifter. Även de på det ekonomiska området. Företaget kan vara på väg mot en ny monstervärdering.

Enligt uppgifterna håller SpaceX på att ta in ny finansering till en värdering på 800 miljarder dollar. Det skulle i så fall innebära en dubblering av bolagets värdering. Och skulle göra SpaceX till världens högst värderade startup.

De skulle i så fall gå om nuvarande ettan: Open AI. Rätt rejält, med tanke på att Open AI:s nuvarande värdering är 500 miljarder. Och med tanke på att Elon Musks relation till Open AI i allmänhet och VD Sam Altman i synnerhet så kommer Musk förmodligen jubla extra mycket hela vägen till banken.

SpaceX reportedly in talks for secondary sale at $800B valuation, which would make it America’s most valuable private company | TechCrunch

The eye-popping figure reflects how routine mega-valuations have become in private markets.

 

Övrigt

Javascript fyller 30 år

Hand upp alla som har använt Netscape! (Och ja, räcker du upp din hand nu så är du gammal.) Du är definitivt äldre än Javascript. Som idag fyller 30 år.

För alla som inte har upplevt den eran så var Netscape den första riktigt kommersiellt gångbara och fungerande webbläsaren. Den som dominerande webbläsarmarknaden innan Microsoft fick farten och slog undan benen på Netscape med Internet Explorer (som i sin tur förpassades till kulisserna när Chrome tog över).

Men det här handlar alltså inte om Netscape, utan om Javascript. Så varför babblar jag om Netscape (eller Netscape Navigator som själva webbläsaren egentligen hette)?

Tydligen föddes Javascript ur Netscape. Närmare bestämt ur ett enmanshackathon, där Netscape-ingenjören Brendan Eich hackade ihop programmerinsspråket på 10 dagar i maj 1995. Syftet? Att ta fram ett språk för att skapa ”interaktiva webbapplikationer”. Själva tekniken såg dagens ljus i september 1995 och version 1.0 lanserades i mars 1996.

Och idag för 30 år sedan presenterades Javascript formellt via ett gemensamt pressmeddelande där Netscape och IT-företaget Sun Microsystems stod som avsändare.

Sedan dess har mycket hänt. Varken Netscape eller Sun finns kvar. Netscapes sista version släpptes 2007 och efter det meddelade AOL (som köpte Netscape 1998) att de inte längre skulle utveckla webbläsaren. Då var Netscapes marknadsandel nere på 0,6 % av alla webbläsare. Sun köptes upp av Oracle och upphörde därmed 2010.

Men Javascript står fortfarande upp. Kanske mer än någonsin. Tydligen använder 98,9 % av alla sajter Javascript. Vilket är… ganska mycket. Och ett rätt stort genomslag för en enmanshackathon på tio dagar.

Och passande nog fyller en av internets allra viktigaste tekniker 30 år när internet och våra digitala liv står på randen till ännu ett stort teknikskifte.

Så ett stort grattis till Javascript!

(Fun fact: Netscape grundades av James H. Clark och Marc Andreessen. Och den sistnämnde är numer ena namnhalvan av riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz, en av de stora techinvesterarspelarna i dagens internet. Och före Netscape var Andreessen dessutom med och tog fram Mosaic – den första webbläsaren som vi känner dem idag. Och ja, har du använt den är du RIKTIGT gammal. Jag har givetvis inte alls använt båda två.)

In 1995, a Netscape employee wrote a hack in 10 days that now runs the Internet

Thirty years later, JavaScript is the glue that holds the interactive web together, warts and all.

Wikipedia jagar avtal med techjättarna för att betala för AI-träning

Jag har tidigare skrivit att Wikipedia (eller rättare sagt Wikimedia, stiftelsen bakom tjänsten) knäar allt mer under kostnaderna när AI-bolag tränar på innehållet utan att betala för sig. Wikimedia ser nu ut att aktivt jaga avtal med techjättarna där de senare ska betala Wikimedia för träningen.

Wikipedia har länge – egentligen så länge dagens internet har funnits – varit en av nätets allra viktigaste tjänster. Och då inte bara som uppslagsverk för oss användare, utan också för de stora bolagen som byggt tjänsterna vi använder här. Inte minst Google, vars sökfunktion nära nog alltid har lutat sig mycket mot Wikipedia. Wikipedia är ju precis som Google vill ha det: tydligt strukturerat och uppmärkt innehåll.

När sedan de stora språkmodellerna började bli en grej så var Wikipedia även då en av de viktigaste tjänsterna. Och eftersom Wikipedia själva inte själva hävdar någon traditionell upphovsrätt – utan snarare vill att information ska vara tillgänglig och öppen – så har AI-bolagen inte gjort något formellt fel eller kanske/förmodligen brutit mot någon lag.

Men när AI-bolagen har skickat in sina botar för att träna på Wikipedia så har Wikimedias servrar börjat gå varma. Kostnaden för att drifta sajten har ökat rejält, utan att donationerna – som Wikimedia lever på – har hängt med i samma takt. Tvärtom har de snarast börjat minska, eftersom den mänskliga användningen har gått ned. Inte minst de senaste tre åren, när folk istället får svaren via AI-tjänsterna.

Lägre trafik och mindre donationer kan i förlängningen leda till att Wikimedia får färre frivilliga som kan arbeta med innehållet. Vilket gör att Wikipedia blir sämre. Och det innebär, ironiskt nog, att tjänsten blir sämre som träningsläger för AI-modellerna. AI-bolagens jakt på kortsiktiga vinster (eller: minskade förluster) biter dem själva i svansen långsiktigt.

Det har gått så långt att Wikimedia börjar titta på olika sätt att blocka AI-botar. Eftersom AI-bolag inte frivilligt väljer att betala för de API:er som finns för just detta ändamål.

Nu verkar det som att Wikimedia ”arbetar med” techjättarna för att försöka få avtal på plats. Precis det verkar finnas på plats med Google, som tydligen har betalat ersättning till Wikimedia sedan 2022. Värt hur många applåder som helst (utan att veta om Google betalar så mycket som de borde med tanke på deras användning – men mer än noll.)

Som Wikipedia-grundaren Jimmy Wales konstaterar: det kanske mest effektiva sättet att få AI-bolagen att börja betala är att shamea bolagen. Vilket i slutändan också kommer landa på oss användare: kommer vi (som du som läser det här) börja ställa krav på AI-bolagen att de ska ersätta innehållsskällorna de tränar på? Och rösta med fötterna och byta till en annan som gör det – även om den kanske är lite sämre?

(Mestadels retorisk fråga: jag vet vad de flesta kommer att göra om de ställs inför det valet. Oavsett påminner det här mig om att det är dags att donera till Wikimedia igen. Gör det du också.)

Wikipedia seeks more AI licensing deals similar to Google tie-up, co-founder Wales says

It’s a bid to help the firm monetize AI companies’ heavy reliance on its content.

Cloudflare går ned igen och drar med sig ett stort antal sajter

För några veckor sedan drabbades (väst)internet av sitt tredje stora haveri inom loppet av en månad. Efter att Amazons och Microsofts molntjänster låg nere i runt 10 timmar var så var det dags för Cloudflare att ligga nere en rätt lång tid. Idag gick Cloudflare ner igen.

Den här gången handlade det däremot om ett betydligt kortare avbrott och Cloudflare fick upp sina tjänster på banan igen rätt snabbt. Men precis som förra gången så var det ingen hackerattack som orsakade haveriet – det var på grund av ändringar som Cloudflare själva gjorde.

Sånt här kan förstås hända när man gör uppdateringar av system. Men det är skillnad om en liten lokal sajt råkar ut för problem efter en uppdatering eller när en tjänst som används av runt en femtedel av alla sajter på nätet gör det. (En av Cloudflares huvudtjänster är dessutom, ironiskt nog, att skydda sajter från att gå ned på grund av hackerattacker.)

Men att det har hänt Cloudflare två gånger på kort tid – plus att de drabbades av stora problem även i somras – naggar förtroendet för Cloudflare rejält i kanten.

Cloudflare down: Internal server error explained

Cloudflare is having another outage on Friday.

Amazon och Google börjar samarbeta för att minimera risken för stora molntjänsthaverier

Det här är ett oväntat men väldigt bra initiativ. Amazon och Google har börjat samarbeta kring sina molntjänster. Med syftet att förhindra risken att stora delar av internet går ned på grund av att en stor molntjänst får problem.

Under oktober hände det här som bekant två gånger. Både AWS och Azure drabbades av problem som varade bra många timmar – och som gjorde att massvis av sajter gick ned eller fick problem.

Jag ska inte säga att jag har full koll på hur det här fungerar rent tekniskt, men tanken är oavsett att det ska bli enklare att bygga lösningar med redundans hos flera leverantörer. Ja, som jag tolkar det. Om en leverantör går ned ska en annan kunna fungera som backup.

Det här lär företagen båda ha insett behövs, eftersom de stora haverierna som har förekommit har orsakats av molnföretagen själva. Uppdateringar och konfigurationsändringar som sänkt lösningarna.

Det återstår att se hur det här faktiskt kommer att fungera i praktiken, men är oavsett som sagt var ett väldigt bra initiativ.

Amazon, Google’s new ’interconnect’ might prevent major web outages – 9to5Mac

A new collaboration between Amazon and Google might just be the start of putting major web outages in the past.

Wikipedia släpper en egen Wrapped

Jag måste säga att jag inte riktigt hade väntat mig att det skulle vara lagstadgat 2025 att alla onlinetjänster måste ha en egen Wrapped, som sammanfattar användarnas år. Men så är det tydligen. Så då är det klart att även Wikipedia är nödgade att ha en.

Wikipedia is getting in on the yearly wrapped game

Wikipedia’s 2025 Year in Review is like Spotify Wrapped, but for tracking the rabbit holes you went down.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans IoT - internet of things Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 45 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

IoT – internet of things

Ny smart ring låter dig bokstavligen talat prata med dig själv

När det kommer till mobiltelefonsersättare så är det smarta glasögon som får mest uppmärksamhet just nu. Men det händer även mer och mer på ringområdet. Smarta ringar, alltså.

Nu kommer ännu en sådan produkt i det segmentet: Sandbars Stream Ring. Vad är då Stream Ring? En AI-bestyckad (förstås) ring som har en enda funktion: diktafon.

Tanken är helt enkelt att du trycker på en knapp på ringen och sedan pratar in den blixt av inspiration som du har drabbats av. Ett inte alls dumt användningsområde, även om jag inte vet exakt hur bra sammanställningen av de random tankarna man spelar in fungerar.

Men Sandbar nöjer sig inte med det. Företaget kände också för att ge oss en annan funktion som vi alla verkligen har saknat. När man börjar prata med ringen så försöker den härma din röst. Så att du bokstavligen talat pratar med dig själv.

This AI Recorder Ring Deepfakes Your Voice to Let You ’Interface With Your Thoughts’

It’s like if Plaud were just a bit more creepy.

 

Mobilt

Google och Epic Games förlikas i rättegången kring Google Play i USA

Både oväntat och väntat besked från rättegången mellan Google och Fortnite-utvecklaren Epic Games kring Google Play. De båda företagen inväntade besked om USA:s högsta domstol ska ta upp fallet, men har nu enats om en förlikning istället.

Det som nuvarande domstolsutslaget har landat i är att Google måste rätt mycket följa EU:s Digital markets act. Ja, eller nästan. Det handlar alltså om att domaren i målet har beordrat Google att göra ungefär samma sak som den lagen kräver här i EU. Och det handlar om att öppna Google Play fullt ut för tredjepartsappbutiker. Att dessa alltså ska ha rätt att distribuera alla appar i Google Play.

Google måste också släppa in de alternativa appbutikerna i själva Google Play (utan att jag har full koll på hur det är tänkt att lösas). Dessutom får Google inte längre kräva att appar använder Googles egen betallösning.

Men nu har Google och Epic alltså kommit överens om lite mildare åtgärder. Och går på två punkter oväntat nog längre än domen.

Google föreslår nu att alternativa Android-appbutiker kan ”registrera” sig hos Google och därmed få typ ”Google-kvalitetsstämpel”. Eller nåt. Krasst talat att Google vill styra vilka appbutiker det ska handla om. Och de får inte fullständig tillgång till Google Play, även om tanken är att de ska behandlas likvärdigt (även det lite oklart vad det innebär i praktiken).

Men de två punkterna som är mest intressanta är alltså där förlikningen går längre än domen.

Google erbjuder sig dels att sänka sina appavgifter från 20 % till 9 %, lite beroende på typ av transaktion. Och de erbjuder sig även att göra det globalt, inte bara i USA. (Vi kan tänka oss att Google hoppas lösa EU-utmaningar när de ändå är igång.) Dessutom gäller förändringarna i förlikningen i 6,5 år istället för bara de 3 år som domen anger (till juni 2032).

Så Google och Epic vill alltså avbryta rättegången innan högsta domstolen har haft chans att komma med besked. Men för att förlikningen ska bli verklighet krävs att domaren som utdelade nuvarande dom godkänner villkoren i den. Så än är inte sista ordet skrivet.

Epic and Google agree to settle their lawsuit and change Android’s fate globally

Google is agreeing to reduce its standard fee to 20 percent or 9 percent and change Android globally in an Epic settlement.

 

Ekonomi och finans

AI-frossa gör att AI-bolag tappar 1 biljon dollar i värde på en vecka

Den här veckan bjöd på väldigt mycket säljsäljsälj på den amerikanska börsen. Och där det tryckte mest på säljknappen var AI-bolag.

Techfokuserade Nasdaq-börsen backade 3 % den här veckan, vilket gör det till den sämsta börsveckan sedan Trumps ”liberation day”-utspel i våras. Och även om det var likartade bolag som föll så var anledningen den här gången en annan.

Om det var tullfrossa som skakade om börsen i våras så var det AI-frossa som låg bakom raset den här gången. Oro hos investerare att värderingarna börjar tappa för mycket markkontakt och oro att de utlovade guld och gröna skogar-vinsterna som har utlovats inte alls kommer att infrias.

Det gjorde att veckan totalt sett bjöd på ett rätt spektakulärt ras, värderingsmässigt. Enligt Financial Times tappade AI-tungviktarna över 800 miljarder dollar i börsvärde under fem dagar. Företag som Microsoft, Oracle, Meta, Palantir och Nvidia. Räknar vi in mindre aktörer så rusade tappet under veckan till 1 biljon dollar.

Som av en händelse exakt den ersättning som Teslas aktieägare röstade igenom att Elon Musk ska få.

Som jämförelse tappade internetaktier totalt nästan 1,8 biljoner dollar när dotcombubblan briserade. Men det skedde under en period på ett halvår.

Det är dessutom den andra gången det här sker på rätt kort tid. När västvärlden skakades av kinesiska Deepseek, som enligt egen utsago gjort en jättevass AI-modell till en bråkdel av kostnaden för de amerikanska konkurrenternas, så gick även då runt 1 biljon dollar i techbörsvärde upp i rök. Nvidia stod för mer än en halv biljon av dem.

Nu är det förstås svårt att jämföra dotcom-eran och vår nuvarande AI-era rent börsmässigt. Indexuppräknat var de värdena som gick upp i röd för 25 år sedan högre än de hade varit idag. Och börserna är överlag betydligt mer värda än de då var, oavsett den uppräkningen.

Men faktum kvartstår. Olika slags AI-frossa, kopplade till tvivel om AI-bolagens investeringar verkligen är värda pengarna, har fått AI-aktier att rasa med runt 1 biljon dollar vid två tillfällen under 2025.

Det är inte direkt tecken på ett helt igenom sunt och stabilt ekonomiskt läge.

$1 Trillion in Tech Stocks Sold Off as Market Grows Skeptical of AI

What do bubbles do?

Open AI och AWS skriver avtal om molntjänster värt 38 miljarder dollar

Ännu ett exempel på den kanske enskilt starkaste makrotrenden inom AI den senaste månaden eller så: AI-bolag och AI-infrastrukturbolag som investerar i varandra på olika sätt. Eller åtminstone surrar sig hårt vid varandras master.

Senast ut: avtal mellan Open AI och Amazon-tjänsten AWS, som går ut på att Open AI ska köpa molntjänster för 38 miljarder dollar under en sjuårsperiod. 38 miljarder som… Open AI inte har. Men som hoppas få. Sannolikt mest via nya finansieringsrundor.

Det vi får är alltså ännu ett exempel på hur AI-bolag köper kapacitet från AI-infrastrukturbolag för att driva på den fortsatta AI-utveckling som AI-bolagen behöver för att kunna motivera fortsatta investeringar och för att AI-infrastrukturbolagen för att driva på försäljningen av de egna AI-tjänsterna och AI-produkterna i väntan på att de faktiska slutkunderna ska komma fram till hur även de ska tjäna stora pengar på AI.

Om man så vill: pengar som skickas fram och tillbaka mellan ett fåtal aktörer utan att pengarna som kommer in i den här snurren är tillnärmelsevis lika stora. Ungefär som när en AI-språkmodell bara tränas på AI-skapat innehåll, utan att rätt bokstavligen talat få nytt blod i form av nyskapat mänskligt innehåll. Och vi vet ju hur det påverkar språkmodellerna.

Vi får dessutom ännu ett exempel på det just nu bombsäkraste sättet att sätta fart på aktien: gå ut med att du har inlett samarbete med Open AI i någon form. Amazon-aktien sticker 5 % i förhandeln som reaktion på nyheten.

OpenAI signs $38bn cloud computing deal with Amazon

Agreement to use AWS datacentres, and Nvidia chips inside them, part of $1.4tn spending spree on AI infrastructure

Teslas aktieägare röstar ja till att ge Elon Musk 1 biljon dollar i ersättningspaket

​​Hur belönar man en VD som har lyckats dränera ett varumärke på nolltid och fått företagets försäljning att rasa med uppemot 90 % på sina håll? Man ger honom 10 biljoner kronor förstås!

Ja, förutsatt att han lyckas leverera på tuffa milstolpar som titta vilken fin fågel!

Tesla (TSLA) shareholders shoot selves in foot, approve Musk $1T payday (upd.)

Tesla shareholders voted to dilute their share value and voting rights by giving a massive stock award to the company’s part-time, bad CEO.

 

Övrigt

Är Apple på gång att börja använda sin gamla logga igen?

Apple verkar ha fått rebranding-feeling. Häromdagen presenterades den nya loggan för Apple TV+. Och nu har Apple One fått en ny logga. Som kanske pekar mot något större.

I kvartalsrapporten förra veckan fick vi veta att Services, alltså Apples tjänster, slog nytt kvartalsrekord. Igen. Det verkar som att Apple gör sig redo för ytterligare en push på det här området. Just förändringen för Apple TV+ var hyfsat marginell. Pluset försvann eftersom Apples strömningstjänst nu heter samma sak som Apples TV-app och Apples TV-enhet – för att göra det mindre förvirrande att veta vilken av dem man pratar om när man säger ”Apple TV”.

Nu har även Apple One fått sig ett ansiktslyft. Ett något större sådant.

Apple One är Apples komboprenumeration, där man får rabatt på de olika Apple-tjänsterna om man samlar dem på samma faktura. One består av totalt sex olika tjänster och det nya äpplet är uppskivat i de sex delarna, med olika färger.

Och den nya loggan ser… väldigt bekant ut.

Isolerat till bara One eller kan Apple vara på gång att step back in time och låta loggan bli mer färgglad igen? Vore i så fall otroligt roligt bara med tanke på det politiska klimatet just nu.

Donald Trump vill att bara amerikanska företag ska få Nvidias mest avancerade chip

Donald Trump förklarar värld mot resten av världen på ett nytt område. (Ja, eller breddar sin ”Amerika först”-linje till ännu ett område, beroende på hur man väljer att se på saken.) Nu är senaste utspelet att bara amerikanska företag ska få tillgång till Nvidias mest avancerade chip, de så kallade Blackwell-chipen.

Under ett samtal med journalister konstaterade Trump enligt Reuters att ”the most advanced, we will not let anybody have them other than the United States /…/ We don’t give (the Blackwell) chip to other people,”

Som vanligt vet vi inte vad Trump egentligen menar. Ja, eller han lär mena precis det. Men jag antar att hans sektkompisar snart kommer gå ut och förklara vad Trump egentligen menade. Jag antar att de i detta nu sitter och funderar på en alternativ förklaring som inte är riktigt lika hård.

Donald Trump says Nvidia’s most powerful AI chips to stay in the US

Nvidia’s most powerful semiconductors will be reserved for American AI companies, says US President Donald Trump.

Meta, Microsoft och Google slutar dela mångdfaldsrapporter

Ännu ett fint bevis på det vackra året 2025. Meta, Microsoft och – vad det verkar – Google kommer inte lämna några mångfaldsrapporter i år. De kommer med andra ord inte dela data om hur det exempelvis ser ut fördelningsmässigt bland de anställda.

Förstås drivet av Trump och hans sektkompisars (inklusive Elon Musks) kamp mot allt som kommer i närheten av otäcka ord som mångfald, jämlikhet och inkludering. Plus förstås ungefär allt som handlar om människor som inte är 134,46 % vita, heterosexuella och konservativa.

Google, Microsoft, and Meta Have Stopped Publishing Workforce Diversity Data

Other big tech companies including Amazon, Apple, and Nvidia have continued their annual disclosures this year even as the Trump administration cracks down on DEI.

Mark Zuckerberg påkommen med att driva en olaglig skola i flera år

Lagstiftning. Bara for the rest of us.

Zuckerberg’s Illegal School Shuts Down After Neighbor Revolt

Meta CEO forced to close unlicensed ’Bicken Ben School’ after years of complaints

Elon Musk vill förhindra klimatförändringarna genom att blockera solen

I fredags dök det upp en artikel med titeln ”Can “The Simpsons” really predict the future?”. Och, well…

Elon Musk Wants to Block Out the Sun

The CEO of the largest satellite company in the world just proposed a bold-and totally misguided-solution to the climate crisis.

Pornhub goes TikTok

Där har vi det. Nu har det vertikala formatet slutligen tagit över som standard. Pornhub lägger till ett eget vertikalt TikTok-flöde.

Pornhub Shorties, a scrollable vertical video feed, officially launches

Pornhub launches its Shorties vertical video feed after a time in beta.

Lösenordet till Louvrens kameraövervakningssystem var… louvre

Alltså. Jag är fortfarande övertygad om att det här är ett skämt. Men i svallvågorna efter det uppmärksammande i Louvren så visar det sig att lösenordet för kameraövervakningsservern tydligen var…. louvre.

Louvre video security password was ’louvre,’ report reveals

Louvre video security password was ’louvre,’ report reveals

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 43 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

 

Ekonomi och finans

Google och Anthropic inleder nytt samarbete värt tiotals miljarder dollar

Google fördjupar sitt engagemang i Claude-ägaren Anthropic. Nu har de två företagen enats om ett nytt molnsamarbete. Ett rejält stort sådant.

Det nya samarbetet innebär att Anthropic får tillgång till upp til 1 miljon av Googles tensor-processorer. Processorer som förestås är tänkta att användas för Anthropics AI-verksamhet.

Och avtalet är värt ”tiotals miljarder dollar”. Så… en del.

Ännu ett exempel på hur de som sitter på själva infrastrukturen för AI-utvecklingen inleder samarbeten med AI-bolag för att få dem att driva på användningen av AI för att det på så sätt ska öka infrastrukturbehoven.

I det här fallet: att Claude ska få förutsättningar att få ännu fler att använda Anthropics AI-tjänster – och få privatpersoner och företag att dessutom använda tjänsterna mer – så att Anthropic på så sätt behöver mer molnkapacitet från Google.

Anthropic to use Google’s AI chips worth tens of billions to train Claude chatbot

Anthropic is expanding its deal with Google to use as many as one million of the tech giant’s artificial intelligence chips, worth tens of billions of dollars, as the startup races to advance its AI systems in the competitive market.

Nvidia kan gå i borgen för Open AI-lån

Ännu ett exempel på hur Open AI håller på att bygga en position där de blir too big to fail. Enligt The Information så ska Nvidia överväga att gå i borgen för delar av Open AI-lån.

Lånen ska användas för att bygga fler AI-center åt Open AI. Datacenter som ChatGPT-ägaren behöver för att kunna fortsätta skapa upp sin verksamhet.

Att banker kräver säkerhet för att ge lån är förstås inget nytt. Det är ju så det oftast fungerar (åtminstone hos seriösa banker). Men nu är det alltså ett företag som kan gå in och agera borgenär åt ett annat företag. Ett företag som dessutom är kund hos företaget som ställer upp med säkerheten.

Det ser med andra ord ut att vara ännu ett exempel på det vi har sett flera gången bara senaste månaden: leverantörer av infrastruktur inom AI (som chiptillverkaren Nvidia) ger mer eller mindre pengar till AI-bolag så att de ska kunna köpa komponenter för att fortsätta driva på utvecklingen så att infrastrukturbolagen kan sälja fler tjänster och produkter.

Det handlar alltså om att skapa efterfrågan. Och eftersom det kommit så många sådana här intiativ på kort tid så känns det som att AI-bolagen nu har nått en punkt där de behöver hållas under armarna för att kunna fortsätta motivera riskkapitalpengarna. För att om de faller – på grund av att efterfrågan från slutanvändare – inte växer så snabbt som de skulle behöva så kan även infrastrukturföretagen drabbas rätt hårt.

En strategi som har hyfsat stor bubbelrisk, om vi säger så.

Nvidia Considers Loan Guarantee for OpenAI: A Potential Billion-Dollar Gamble

TradingKey – The Wall Street Journal reports that Nvidia is currently in discussions to partially guarantee loans for OpenAI’s data center construction. This move could potentially expose Nvidia to significant debt risk. Ahead of Tuesday’s US stock market opening, Nvidia (NVDA) experienced slight fl

Elon Musk hotar att lämna Tesla om aktieägarna inte röstar för hans enbiljondollarersättning

I nästa vecka ska Teslas aktieägare rösta om huruvida de ska ge Elon Musk det av styrelsen föreslagna ersättningspaketet. Det som kan ge Elon Musk upp till 1 biljon dollar i ersättning under en tioårsperiod om han lyckas nå ett antal milstolpar.

Ni vet. Sisådär 10 biljoner kronor. Eller inte långt ifrån Sveriges samlade BNP förra året dubbelt upp.

En av milstolparna är att att Tesla ska nå ett samlat marknadsvärde på 9 biljoner dollar. Mer än dubbelt så mycket som världens just nu högst värderade bolag (Nvidia). Som just nu är det enda bolaget med en värdering över 4 biljoner dollar. Vilket i sig bara två bolag har lyckats med i börshistorien.

Nu har Elon Musk alltså i rätt öppet hotat med att lämna Tesla om han inte får igen ersättningspaketet. Ja, eller att han slutar som VD – men jag har svårt att se att han kommer ta något annat jobb på firman.

Det finns mycket att säga om ersättningspaketet. Som att risken/chansen att Elon får ut hela ersättning måste sägas vara… inte jättehög med tanke på hur han senaste året har skrämt bort väldigt många (potentiella) Tesla-ägare med sitt kaninhålsdykande och Trump-kramande.

Men artikeln lyfter saker kring ersättningspaketet som jag hade missat. Det finns nivåer som kickar in även om han levererar resultat under förväntan. Som trösklar som kan ge honom 20 respektive 40 miljarder dollar i ersättning trots att han underlevererar.

Som artikeln konstaterar: det hysteriskt höga maxersättningsbeloppet känns som att det nästan helt och hållet är satt så högt för att flytta fokus från de belopp som Elon har väldigt god chans att casha in. Att folk ska känna att man kan rösta för ersättningen, därför att risken att Elon får alla pengarna är nära nog noll. Och inte läsa noggrannare i villkoren för ersättningen.

Elon Musk threatens to leave Tesla (TSLA) if he doesn’t get his ridiculous pay

Elon Musk has openly threatened to leave Tesla, or at least his role as CEO, if he doesn’t get his…

Elon Musk vill ha sin enbiljondollarersättning så att han kan kontrollera Teslas robotarmé

Den helt verklighetsfrånvända ersättning på 1 biljon dollar som Teslas styrelse (läs: Elon Musk själv kan vi anta) har ”föreslagit” att Musk ska få är tänkt att mestadels vara i aktier och därmed röster (för världens rikaste man kan inte göra som andra VD:ar och helt enkelt köpa aktier i det egna bolaget).

Och vad vill Elon med den ökade kontroll över Tesla som fler röster innebär? Han vill säkerställa att han har ”stort inflytande” över ”den armé av robotar” som han ser i spåkorten. (Alltså den humanoida robot som Elon påstår är framtiden för Tesla nu när han har lyckats förstöra bilförsäljningsverksamheten med sitt kaninhålande, kulturkrigande och Trump-kramande.)

Vad är det värsta som skulle kunna hända?

Elon Musk wants $1 trillion to control Tesla’s ’robot army’

In Tesla’s Q3 earnings call, Elon Musk got creative in explaining why he needs that $1 trillion compensation package.

 

Övrigt

Driftstörningar i Amazon AWS slår ut stora delar av internet

13 timmar. Så länge varade driftstörningarna som drabbade Amazons molntjänst AWS. En driftstörning som drog med sig stora delar av internet.

Internet skapades från första början som ett decentraliserat nätverk för den amerikanska militären. Ett decentraliserat nätverk som inte skulle kunna gå att slå ut genom att attackera ett litet antal anläggningar. Om en nod gick ned så skulle kommunikation kunna fortsätta genom att nätverkstrafiken skulle kunna andra vägar för att nå fram till sin destination.

Så fungerar internet fortfarande. Men allt mer i teorin. I praktiken är internet beroende av ett litet antal gigantiska aktörer. Här i väst företag som Amazon, Microsoft och Google – som numer huserar väldigt mycket av internet och tjänsterna som vi använder här.

Det gjorde att Amazon-haveriet inte bara drabbade Amazons egna tjänster, utan också Snapchat, ChatGPT, Perplexity, Canva, Zapier, Fortnite och en hela massa mindre företag och tjänster som använder AWS som lagringsplats för sin data och som plattform för sina tjänster.

Och vad var det för massiv cyberattack som slog undan benen på AWS? ”Problem” med Amazons DNS-hantering. Alltså den teknik som översätter IP-adresser till text och vice versa. Det som alltså gör att vi kommer till en IP-adress när vi skriver www.namnet.se. En översättningssnurra för att göra internet lite mer lättanvänt för människor alltså.

Det är inte första gången vi ser den här typen av haveri på internet, där en central tjänst slås ut med följden att sajter och appar beroende av den inte kan fungera som den ska. Eller alls. Inte sällan kan det vara tjänster som vi inte ens vet om att vi använder, eftersom de tillhör internets infrastruktur. De utgör alltså rälsen som nätet rullar ovanpå.

Det lär heller inte vara sista gången. Vilket gör det relevant att fundera på hur man som företag kan minimera risken att verksamheten slås ut om (well, när) det händer igen.

(EDIT: Det verkar som att det var en “automatiseringsbugg” som orsakade haveriet enligt Amazon själva.)

Major AWS outage took down Fortnite, Alexa, Snapchat, and more

An Amazon Web Services (AWS) outage in the US-EAST-1 server region knocked out Amazon, Alexa, Ring cameras, Snapchat, Fortnite, and more.

Apple kan stänga ned ATT i EU

Det finns de där frågorna som jag trodde var överspelade, men så ploppar de upp igen och visar att så inte alls är fallet. Nu har Apple gått ut med att de kan tvingas stänga ned ATT i EU på grund av ”intensivt lobbyarbete”.

ATT läses ut App Tracking Transparency och är den teknik som Apple sjösatte 2021 för att ge användare bättre kontroll över hur de spåras mellan olika appar. Det innebar krasst talat att Apple började tvinga iOS-utvecklare att slänga upp en ruta där användare ska ge samtycke till den här sortens spårning. Det handlar alltså specifikt om spårningen mellan olika appar och inte spårningen i en enskild app. Appvärldens motsvarighet till tredjepartskakan om man så vill.

Föga oväntat så protesterade annonsvärlden högljutt mot ännu ett sätt för användare att slippa bli spårade. Det är ju trots allt ett hot mot möjligheten att rikta annonser mot samma människa på olika ställen på nätet.

Men jag trodde som sagt var att världen accepterat det nya läget, så här 4,5 år senare. Men icke. Tydligen.

Annonslobbygrupper, framförallt i Tyskland vad det verkar, driver fortfarande frågan mot EU. De anser att Apple verkar konkurrenshindrande. Det ser också ut som att Apple kan ha stött på preliminärt motstånd i frågan från regleringshåll i Tyskland och Frankrike.

Mer specifikt verkar det som att de slår ned på Apple dubbelstandard, där samma begränsning inte gäller för Apples egna produkter och tjänster.

Apple har dragit på sig offerkoftan under den vitskinande integritetsriddarrustningen och åter konstaterat att de står på användarnas och konsumenternas sida. Att de ”håller sig själva enligt en högre standard” än vad som krävs när de ger användare den här möjligheten.

Däremot verkar Apple alltså skjuta sig själva i foten när de själva inte kan hålla fingrarna ur syltburken. Att Apple själva vill kunna spåra användare för att merförsälja utan att ge andra samma möjlighet på en plattform som omfattas av Digital markets act är lite att be om att få EU-smisk.

Apple says it may have to turn off App Tracking Transparency in Europe – 9to5Mac

In a statement to the German Press Agency, Apple claimed that it may have to turn off App Tracking Transparency in Europe as a result of ”intense lobbying efforts”.

Internet Archive har nu arkiverat 1 biljon webbsidor

En i det stora hela liten händelse. Men oavsett en väl värd att applådera. The Internet Archive har nu arkiverat 1 biljon webbsidor.

The Internet Archive är förmodligen mest kända för sin tjänst Wayback Machine, som såg dagens ljus 2001. En tjänst som är vad den heter: ett sätt att gå tillbaka i tiden på internet. Tjänsten har sedan 2001 tagit ”snapshots” av sajter, som gör att det går att se hur en sajt såg ut för ett årtionde sedan. Eller två. Eller förra veckan.

Ja, eller det finns data även före 2001. The Internet Archive började ”spara” webbsidor redan 1995 (även om de blev sökbara för allmänheten först när Wayback Machine lanserades). Vi pratar alltså i praktiken mer eller mindre så länge som internet som vi känner det idag har funnits.

Wayback Machine är alltså mest känd för att man kan göra tidresor av nostalgiskäl, men är också relevant för forskare och journalister. Gällande det senare som sätt att kunna se när exempelvis en myndighet eller regeringssajt har plockat bort information i smyg (en funktion som använts… en del i USA under 2025 – kopplat till information om klimat, mänskliga rättigheter och LHBTQ-frågor. Överlag information som har någon slags objektiv forskarbasis).

The Internet Archive är om man så vill internets minne. För en kanal som i sin natur egentligen är rätt förgänglig och flyktig. Och nu har man alltså sparat totalt 1 000 000 000 000 webbsidor sedan starten.

En av internets viktigaste sajter. Precis som Wikipedia. Och en väl all stöttning den kan få. Så det här blev en bra påminnelse till mig att det var dags att donera igen.

The Web We’ve Built: Celebrating 1 Trillion Web Pages Archived

This October, the Internet Archive’s Wayback Machine is projected to hit a once-in-a-generation milestone: 1 trillion web pages archived. That’s one trillion memories, moments, and movements-preserved for the public and available to access via the Wayback Machine.

Google dödar sin tänkta ersättare till tredjepartskakan

Kommer ni ihåg när tredjepartskakan gick och dog för några år sedan? När Google motvilligt gick med på att stoppa tredjepartskakan per automatik i Chrome, efter att Apple och alla andra stora webbläsare hade tagit det steget. Nu odödar Google tredjepartskakan. Och dödar istället sin tänkta ersättare.

Googles plan var att istället sjösätta Privacy Sandbox, som istället för att spåra enskilda användare via tredjepartskakor skulle erbjuda sajter och annonsörer ett upplägg som krasst talat var något slags enorm lookalikeupplägg. Google konstaterade att vi människor är ganska enkla varelser. Om 999 människor gjort på ett visst sätt är det väldigt troligt att nummer 1000 och framåt också kommer att göra samma sak.

Annonsörer gick däremot så där mycket igång på planen. Storbritanniens konkurrensmyndighet var inte heller jättepigg på planen, som de kände riskerade att koncentrera ännu mer annonsmakt till Google på mindre annonsörers bekostnad.

Fem år efter det att Google först presenterade upplägget som skulle bli Privacy Sandbox så gick Google förra året ut med att tredjepartskakan får leva vidare i Chrome. Däremot hette det då att hela Privacy Sandbox-initaitivet skulle leva vidare. Det var trots allt tänkt som någon slags öppen standard som andra kunde bygga på.

Vi kan väl gissa att intresset för det inte var jättestort. Särskilt som Google själva sagt att de inte kommer gå vidare med det. Så nu läggs Privacy Sandbox alltså definitivt ned. Såväl tekniken som själva konceptet.

Så för tillfället är tredjepartskakan fredad. Åtminstone i Chrome. Men vi kan nog anta att sista ordet i frågan ännu inte är sagt.

Som att Apple och övriga webbläsarutvecklare nu kommer att kunna peka på Google och säga: ”till skillnad från Google så värnar vi om din personliga integritet”.

Och då vet vi inte ens hur de ”AI-webbläsare” som börjar dyka upp kommer att hantera det här.

Google has killed Privacy Sandbox

Google Vice President Anthony Chavez has announced that the company was sunsetting the remaining technologies developed for Privacy Sandbox due to their ”low levels of adoption.”

Ikea ger mobilen en säng

Ha. Ny produkt från Ikea. En säng. För mobilen.

Det är med andra ord en miniatyrsäng där man kan bädda ned mobilen. Tanken är förstås en del i hela skärmtidsdiskussionen. Ett sätt att minska sitt doomscrollande när det är sovdags.

Och för att uppmuntra människor att faktiskt använda funktionen så kan man streaka sitt mobilsovande. För det så krävs att man laddar ner Ikea-appen och sedan aktiverar rörelsesensorn så att appen har koll på att mobilen faktiskt ligger still och ”sover”. Lyckas man ge mobilen sju timmars sömn sju dagar i rad så låser man upp en rabattcheck hos Ikea.

Älskar konceptet på flera sätt. Tyvärr är det inte en skarp produkt, utan ett marknadsföringsinitiativ. Dessutom bara i Förenade Arabemiraten. Men det vore kul om det här faktiskt skulle bli en produkt på riktigt.

IKEA Debuts Miniature NFC Phone Bed to Combat Nighttime Phone Scrolling

Earlier this month, IKEA debuted a tiny NFC-enabled bed that’s meant to help smartphone users cut down on nighttime usage. The small ”Phone…

Kategorier
AI - Artificiell intelligens Ekonomi och finans IoT - internet of things Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 43 2025 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Strömmade medier

Youtube rullar ut nytt deepfakeskydd

Nytt försök från Google att försöka stoppa eller åtminstone minska kändisbedrägerier. Youtube rullar ut en ny ”likhetsdetektorteknik”.

Det innebär att en person som har utsatts för utseendestöld kan begära att AI-skapat innehåll som liknar personen i fråga ska plockas bort. Tekniken ska även kunna fånga röster.

I det första skedet av utrullning är det dock bara ett antal youtubeare som ingår i plattformens partnerprogram som får tillgång till den nya funktionen. Men vi kan anta att det kommer att breddas vad det lider.

YouTube’s likeness-detection technology has officially launched | TechCrunch

YouTube’s detection technology identifies and manages AI-generated content featuring the likeness of creators, such as their face and voice.

Spotify gör det möjligt att följa konsertlokaler

Hand upp alla som alltid har saknat möjligheten att kunna följa konsertlokaler i Spotify? Grattis till alla er två som har gjort det! Nu lanserar Spotify precis en sån funktion.

Tanken är helt enkelt att man ska följa konsertlokaler för att på så sätt kunna hålla koll på vilka artister som ska spela det. Och, tja, det är nog få som arrangerar sitt konsertplanerande på det sättet. Framförallt inte i Spotify.

Men det känns lite i linje med Spotify överlag nuförtiden. En funktion som inte har direkt koppling till den faktiska anledningen till att man använder appen.

Spotify now lets you follow venues to get details on upcoming concerts | TechCrunch

Venues you follow are saved in your library, and you can browse them to see event calendars, information on scheduled concerts, and announcements. Users can also filter upcoming shows at venues by genre.

 

AI – artificiell intelligens

Open AI lanserar en egen webbläsare

Hur får man Google-aktien (ja, eller Alphabet-aktien om vi ska vara petiga) att rasa sisådär 5 %? Man säger ”AI” och ”webbläsare” i samma mening. Precis det gjorde Open AI ikväll.

Det var när ryktena började florera om att Open AI skulle presentera just en egen webbläsare under ett event nu ikväll som marknaden tryckte på säljknappen för Google. Och nu har vi sett vad det blev: ChatGPT Atlas. Open AI:s motsvarighet till The Browser Companys Dia eller Perplexitys Comet. En ”AI-webbläsare”.

Det AI:iga i AI-webbläsare är att man mer eller mindre lyfter ut webbsökfunktionen och förpackar den i en app som är gjord för att läsa in webbsidor. Om man så vill så ger Open AI ChatGPT en ny kostym. Du kan surfa som vanligt, men du har också en AI-chattbot nära till hands på samma sätt som du vanligtvis använder vanliga ChatGPT eller någon av konkurrenterna.

Skillnaden mellan en vanlig webbläsare och en AI-webbläsare är att de traditionella webbläsarna har börjat lägga till AI-botar som del av själva webbläsargränssnittet medan AI-bolagen nu lägger till ren webbläsarfunktionalitet som en behållare för sina chattbotar. (Och ja, självklart får Atlas “agentegenskaper”.)

Atlas rullas först ut för MacOS och kommer ”snart” för Windows, iOS och Android. (Intressant sidkommentar: det blir allt vanligare att AI-bolagen tar fram Mac-appar innan de släpper motsvarande lösning för betydligt större Windows. Ett rätt stort skifte jämfört med hur det i stort har sett ut de senaste 40 åren när det kommer till programvara för datorer.)

Och till skillnad från många nya funktioner i ChatGPT så blir den tillgänglig även för gratisanvändare redan från start.

Vilket… inte är så konstigt. Därför att även Atlas har webbläsarhistorik. Den håller alltså koll på vilka webbsidor du har besökt och även vad du har gjort på dem. Den informationen kan sedan användas för att göra ”svar mer personliga”.

Den kanske främst anledningen att Open AI alltså släpper Atlas är inte för att de hoppas att slå ut Chrome i morgon (även om LinkedIn förstås kommer att explodera med inlägg om hur kört det nu är för Google. Igen). Atlas är till stor del ett sätt för Open AI att få oss att träna deras modeller genom att besöka sajter som människor och inte som botar. Och på så sätt runda försök att stoppa botar.

(När uppgifterna om en Open AI-webbläsare först dök upp rasade Google-aktien sisådär 5 % direkt. En… något överdriven marknadsreaktion. Det verkar marknaden själv ha insett, när aktien nu – efter presentationen av webbläsaren – har klättrat upp till minus 1,6 % och fortsätter uppåt.)

OpenAI launches an AI-powered browser: ChatGPT Atlas | TechCrunch

OpenAI is launching an AI-powered browser, its latest challenge to Google as the main way people find information online.

Webbsökningen i ChatGPT:s webbläsare går… via Google

Igår kväll släppte Open AI sin egen webbläsare. En som kommer att revolutionera internet som vi känner det och som en gång för alla kommer att döda Google. Och som verkar söka… via Google.

Open AI rullar ut möjligheten att dela projekt i ChatGPT till alla användare

Breddning av funktion i ChatGT: möjligheten att dela projekt. Från att från början bara ha varit tillgänglig för dem som betalar för något av abonnemangen Business, Enterprise eller Edu så öppnas nu funktionen för alla användare. Även de som kör gratisvarianten.

Projekt är ChatGPT:s ”samlingsmappar” där man kan samla chattar och dokument inom ett ämne eller område för att få lite bättre översyn på sina chattar. Men också för att kunna använda projektspecifika funktioner, som att ChatGPT:s minnesfunktion kan isoleras till att bara komma ihåg chattar inom ett enskilt projekt snarare än alla chattar man har haft i plattformen.

Delningsfunktionen är vad det låter som: stöd för att bjuda in andra till ett projekt så att de kan få åtkomst till det som finns där och även så att man kan samarbeta med varandra där.

Nu får alltså alla ChatGPT-användare funktionen, men det är som så ofta olika användningstak för olika abonnemang. Den som kör gratis kan samarbeta på upp till 5 filer med 5 personer, för abonnemangen Plus och Go är gränserna 25 respektive 10 medan Pro-konton kan sträcka sig ända till 40 respektive 100.

OpenAI Releases Shared Project Feature To All Users

OpenAI has expanded ChatGPT’s collaboration features to all users across every plan.

ChatGPT får ”företagskunskap”

Ny uppdatering i ChatGPT. Kopplat till sök: företagskunskap.

Som det hörs på namnet så är funktionen inte en ny webbsökfunktion, utan det omvända. ”Company knowledge”-uppdateringen gör att ChatGPT blir bättre på att söka i en organisations interna kunskapskällor.

Det handlar i grund och botten i nästa steg i det som Open AI har lagt till i omgångar det senaste året: olika slags integrationer mellan ChatGPT och tjänster som företag använder för sin interna verksamhet. Saker som Slack, Sharepoint, Google Drive och Github.

Om man har kopplat dessa till ChatGPT så kan AI-tjänsten nu bli en sökfunktion för alla dessa. ChatGPT ska alltså kunna titta igenom de olika verktygen och hitta den information som en användare frågar efter eller som behövs för att kunna utföra en uppgift.

Funktionen släpps för abonnemangen Business, Enterprise och Education.

OpenAI made ChatGPT better at sifting through your work or school information

OpenAI has launched a new ChatGPT feature that makes it easier to search for workspace information without switching between apps.

Open AI vill bli too big to fail

Intressant vinkel på Open AI:s jakt på avtal med ungefär allt och alla som har med AI, AI infrastruktur och AI-chip att göra. Och en som dessutom inte känns helt orimlig. Open AI tänker som de stora bankerna.

De senaste två-tre veckorna har Open AI presenterat avtal i ett rasande tempo, med AI-chipbolag som Nvidia, Broadcom och ARM. Dessutom har företaget sedan tidigare avtal med namn som Apple och Google, utöver förstås det strategiska samarbetet med Microsoft (som visserligen knakar allt mer i fogarna vad det verkar).

Avtalen med chipbolagen verkar mycket handla om att chipbolagen vill säkra sin egen affärsverksamhet i och med att det mer eller mindre handlar om att chipbolagen ger Open AI pengar för att köpa AI-chip från chipbolagen så att Open AI kan driva på utvecklingen så att fler ska köpa AI-chip från chipbolagen.

Även för Open AI finns det förstås en tänkt win, eftersom bolaget också vill driva på AI-utvecklingen så att riskkapitalister även fortsättningsvis ska vilja plöja ned pengar för att täcka upp Open AI:s hysteriskt stora förluster.

Men så kommer vi till artikeln. Open AI kan ha en annan tanke med sitt spindelnät av samarbeten. Att bolagen som investerar ska knyta så tajta band att det är dåligt för dem om det går dåligt för Open AI. Att de alltså ska bli som storbankerna under finanskrisen för snart 20 år sen: too big to fail. Att de som har investerat är beredda att gå väldigt långt för att rädda ett eventuellt krisande Open AI.

Eller åtminstone too important to fail.

https://www.wsj.com/tech/ai/sam-altman-open-ai-nvidia-deals-d10a6525

https://www.wsj.com/tech/ai/sam-altman-open-ai-nvidia-deals-d10a6525

How Sam Altman Tied Tech’s Biggest Players to OpenAI

Læs mere her.

Sora får husdjurscameos och nya funktioner

Dags för Open AI:s TikTok-videoapp (och tillhörande videomodell) att få nya funktioner.

Husdjurscameos: Cameo-funktionen innebär att man kan ladda upp referensmaterial på sig själv och sedan skapa AI-videos med sig själv i alla möjliga situationer (eller låta andra göra det). Nu breddas funktionen till att även omfatta husdjur. Ja, eller ”mer eller mindre vad som helst” som förlaga – som ens uppstoppade nallebjörn eller gräsklipparen.

Koppla ihop flera klipp: Möjlighet att göra en video genom att länka ihop flera klipp. Alltså det som även Google la till i sin motsvarighet Veo 3 för inte så länge sedan.

Dessutom kommer Android-versionen av appen ”snart”. Däremot inget besked om när den kan komma att lanseras utanför USA och Kanada.

Sora update to bring AI videos of your pets, new social features, and soon, an Android version | TechCrunch

OpenAI’s hit AI video app, Sora, is getting a wave of new features, including video editing tools, pet and object ”cameos,” and enhanced social options. The Android app is also ”coming soon.”

Claude rullar ut minne till alla betalabonnemang och får nytt uppdelat minne

Efter att först har lanserats för abonnemangen Team och Enterprise så rullas nu Claudes minnesfunktion ut till alla betalande användare. Det betyder alltså att Claude får stöd för att komma ihåg vad som har har sagts i andra chattar än den man för tillfället är i.

Dessutom får Claude en ny minnesfunktion: uppdelade minnen. Ungefär på samma sätt som i ChatGPT så kan man isolera minnen per projekt, så att det som händer i jobbprojekt stays in jobbprojekt och inte spiller över in i Claude-privatlivet.

För den som vill går det även att flytta över minnet från en annan AI-tjänst, som just ChatGPT, så att man inte måste bygga upp minnet från scratch.

Och just det sistnämnda är det kanske mest intressanta och nyskapande bland Claude-nyheterna. Frågan är hur länge det dröjer innan det kommer tjänster där man kan lagra sina AI-minnen centralt så att man enkelt kan hoppa mellan AI-tjänster som kommer ihåg samma saker om den själv.

Lär ju mycket hänga på om AI-bolagen är sugna på sån funktionalitet. Sannolikt inte alls – men det kan ju finnas uppsida även för dem. Som att användare på ett nytt sätt kan hjälpa till att träna modeller, även på det som sker hos konkurrenter.

Claude can now compartmentalize as part of a major memory upgrade

Claude’s new memory suite, rolling out to Max users today, allows the chatbot to build on past chats and compartmentalize information among different projects.

 

IoT – internet of things

AWS-haveriet gjorde att Alexa-alarm inte gick att stänga av

Ha. Veckan inleddes med ett stort AWS-haveri som drog med sig stora delar av internet. Inte oväntat så drabbades Amazons egna tjänser… en del av problemen. Som att det inte gick att ställa in Alexa-alarm för den som kör med Amazons assistent som väckarklocka.

Men bäst av allt? En hel del användare som hade alarm inställda drabbades av det omvända: alarmen gick inte att stänga av. Annat än att dra ur sladden.

Också ett sätt att säkerställa att folk kommer upp på morgonen. Bra för BNP.

Alexa users have had a hell of a morning with their alarms

A major Amazon Web Services (AWS) internet outage may have affected people using Alexa’s alarm routine.

 

Ekonomi och finans

Open AI köper automatiseringsappen Sky

Open AI köper ännu ett företag: Software Applications Incorporated. Och därmed automatiseringsappen Sky.

Det blir andra köpet av en techjätte för SAI. Fram till 2017 hade de en iOS-app vid namn Workflows, som Apple köpte upp och förvandlade till dagens Shortcuts. Efter det släppte SAI en ny automatiseringsapp: Sky. Och den, plus hela företaget, får nu nytt hem hos Open AI.

En skillnad är att Sky inte finns för iOS, utan för Mac. Alltså det än så länge enda operativ som har fått den webbläsare som Open AI släppte tidigare i veckan. Det känns med andra ord som att steget till integration i Open AI:s webbläsare är rätt kort.

Det blir ännu mer naturligt eftersom Open AI (förstås) har lyft fram agentfunktionalitet som en viktig del i webbläsaren. Att webbläsaren alltså ska kunna göra saker på webben å dina vägnar. Som att be ChatGPT söka upp lämpliga hotell eller plocka ihop en inköpslista hos en e-handlare och sedan skicka allt till utcheckningen så att användaren kan göra de sista inloggnings- och betalstegen. Ja, om man inte lämnat över även de nycklarna till ChatGPT.

Det är också ännu ett tecken på hur Open AI försöker bygga upp ett ekosystem, och förmodligen gärna ett operativsystem om man frågar Open AI. Att Open AI alltså ska bli betydligt svårare att byta ut mot en konkurrent än idag. Och fler potentiella intäktsvägar.

För det sistnämnda behövs verkligen, med tanke på hysteriskt mycket pengar Open AI blöder varje månad. Men det hindrar dem bevisligen inte från att lägga pengar på uppköp.

OpenAI buys the maker of Mac automation app Sky

Software Applications Incorporated also created the app that became Apple Shortcuts.