Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
- Del 1: Sociala medier, Sök/SEO
- Del 2: Detaljhandel/e-handel, Strömmade medier, AI – artificiell intelligens, AR/VR, Bekvämlighetsekonomin
Mobilt
Indien förbjuder ytterligare 50 kinesiska appar
Trodde du att Indien hade taggat ned på appförbudsfronten? Glöm det. Nu förbjuder landet ytterligare 50 kinesiska appar. Utöver de runt 200 som har förbjudits sedan 2020.
Relationen mellan Indien och Kina kanske inte är riktigt lika risig som den mellan Ryssland och Ukraina, men det vore fel att de två länderna älskar varandra. Väldigt nära det motsatta känns det som. När Indien drog igång sin förbudscirkus sommaren 2020 så var det med ungefär samma argument som Trump-administrationen då körde mot TikTok i USA: för att skydda indiska medborgares data och för att kinesiska appar är potentiella hot mot den nationella säkerheten.
Och just TikTok var bland de första och den förmodligen största appen som förbjöds i Indien, men i listan hittar vi även Kinas största sociala plattform WeChat och onlinespelet PUBG Mobile. Den här gången är det inte lika kända appar (åtminstone inte här hos oss) som drabbas och det verkar mycket vara redan förbjudna appar som försöker runda förbudet med ett nytt namn. Men spelet Free Fire: Illuminate ska innan förbudet ha haft mer än 40 miljoner av sina totalt 75 miljoner globala användare i just Indien, så för utvecklaren Garena så lär det definitivt kännas.
Indien har med andra ord inga problem att förbjuda utländska appar (kinesiska åtminstone) som är ganska eller till och med väldigt populära i landet. Med tanke på hur protektionistiskt landet överlag är kring sina företag så ligger det förstås nära till hands att misstänka att det finns tankar på att hjälpa det egna landets techbolag i bakhuvudet när de här besluten fattas. Men det visar också hur det digitala allt mer bli slagfältet (bildligt och bokstavligt) när länder numer ska straffas.
Garena Free Fire, 53 other ’Chinese’ apps banned: Full list of banned apps
The Ministry of Home Affairs has recommended a ban on 54 Chinese mobile applications, including the popular game Garena Free Fire. Here are the details.
App Annie byter namn till Data.ai – ett tecken på att peak mobile är här
Om du har följt mina spaningar ett tag så har du stött på mobilanalysföretaget App Annie, vars apprapporter jag rätt regelbundet har lyft fram. Saker som de mest nedladdade apparna. Nu går App Annie i graven. Ja, eller rättare sagt: går i graven och återuppstår med nytt namn och delvis ny inriktning. Säg hejdå till App Annie, säg hej till Data.ai.
Det är fortfarande analys som gäller, men nu tänker App Annie, alltså Data.ai, satsa ännu mer på stordata och riktigt stora företagskunder. En breddning som egentligen inte är så konstig.
Så visst, det här är egentligen ett rätt ointressant namnbyte och ändrad inriktning för de flesta. Men det finns en sak här som gör att jag trots allt lyfter nyheten. Att App Annie nu går från mobilanalys till ett bredare dataparaply är ännu ett tecken på en allt tydligare utveckling: peak mobile är här. Eller kanske redan bakom oss.
Med andra ord: vi kommer nog aldrig använda mobilen lika mycket som vi gör just nu. Det mobila beteendet kommer att leva vidare, med alla sina datapunkter, men den mobila prylen kommer allt mer ersättas av andra sätt att koppla upp oss mot internet.
https://venturebeat.com/2022/02/16/app-annie-becomes-data-ai-to-be-the-unified-data-standard/
Digitalisering
EU vill bygga ett eget rymdinternetnätverk
SpaceX har just nu fler internetsatelliter runt Jorden än något annat företag, men det betyder förstås inte att ingen annan är sugen på att pröva lyckan. Som EU. EU-kommissionen klubbade i veckan en satsning på ett eget rymdinternetnätverk. Prislapp? 63 miljarder kronor.
Nu ska det här godkännas av parlamentet och medlemsländerna innan det överhuvudtaget går att trycka på startknappen för själva initiativet, men det känns som något som nog har stor chans att gå igenom.
Vad betyder då det här? Att EU vill ta fram en egen motsvarighet till Starlink, SpaceX:s rymdinternetabonnemang. Istället för att få internetuppkopplingen via de vanliga mobilmasterna och fiberkablarna så skickas den ned från rymden. Och målgruppen är ungefär det som SpaceX främst ser som användare: de som bor på ställen där det är dålig eller obefintlig täckning (även om de flesta som hoppar på Starlink så här i början förmodligen bor där det redan finns rätt bra 5G-stöd).
Men det finns två andra saker här som är värda att ta upp. Den ena är att det här är ännu ett steg från EU för att säkra den egna digitala infrastrukturen. Att kort sagt göra det svårare att slå ut internet och därmed väldigt många samhällsfunktioner genom att öppna ännu ett sätt att distribuera internet.
Den andra intressanta saken är av mer principiell karaktär: frågan om vem som faktiskt ska sitta på förutsättningarna för internet. Så här långt har i princip allt vad gäller internet, inte minst abonnemangen, legat i händerna på privata företag som har kunnat sätta sina egna prislappar på tillgången. Men ju närmare vi kommer att se internet som en mänsklig rättighet, desto mer relevant blir det att fråga sig om det faktiskt längre är hållbart. Vad ska det egentligen kosta att ta del av en mänsklig rättighet och vem bestämmer vem som får tillgång?
EU utmanar Spacex – ska bygga eget satellitinternet
EU vill trygga internetuppkopplingen på avlägsna platser. Budgeten för projektet ligger på 63 miljarder kronor.
Ekonomi och finans
EU siktar på att presentera lagförslag för en digital euro i början av 2023
I Kina rullar utrullningen (döh…) av den digitala yuanen på allt snabbare. Alltså den digitala versionen av landets traditionella valuta. I början av året rapporterades att digiyuanen redan ska användas av 250 miljoner människor (även om det lär vara i lite olika omfattning till vardags). Snart sagt de flesta länder verkar vara på gång att sjösätta eller testa egna varianter – då vill EU förstås inte vara sämre.
I början av 2023 hoppas EU-kommissionen kunna presentera ett lagförslag som ska kunna bana väg för en digieuro. Ett unionsövergripande ramverk, alltså.
Okej, nu lär det inte påverka just oss jättemycket (även vi garanterat vill vara med och tycka till – om inte annat för att försöka se till att EU ser till att följa de standarder som Sverige har kommit fram till, typ). Och vi pratar alltså inte om att en digieuro ska lanseras eller ens börja testas tidigt nästa år, utan att ett lagförslag ska landa då. Sen ska ett antal kvarnar mala.
Men oavsett. Ett principiellt stort steg.
Digital euro bill due early 2023
The legislative process is timed in lockstep with the European Central Bank’s in-house experiments on virtual currency.
Ryssland börjar testa en digital rubel
Ryssland gör en Kina. Dubbelt upp. Dels har landet börjat testa sin egen digitala valuta, sin egen digitala rubel, och dels siktar landet på att reglera kryptovalutor hårdare. Ja, landets centralbank uppmanar dessutom de lagstiftande instanserna att helt förbjuda kryptovalutor i Ryssland, inklusive att bryta ny.
Överlag gillar inte centralbanker just kryptovalutor, eftersom de i stort är en skuggekonomi som har en milt sagt oklar regleringsstatus. Men även om de flesta länder vid det här laget har olika långt gångna planer på att ta fram egna digitala valutor (utgivna och kontrollerade av centralbanker) och vill skärpa regleringen av just kryptovalutor (valutor som inte ges ut och kontrolleras av någon central instans) så är rena förbud än så länge inte på bordet. För det mesta.
Här hittar vi förstås ännu en gemensam nämnare mellan Ryssland och Kina. De är båda anti-demokratiska diktaturer som ogillar allt som de inte kan kontrollera. Läs: sånt som kan underminera ledarnas möjligheter att göra som de vill med sina länder och sina medborgare.
Bank of Russia Proceeds With Digital Ruble, Renews Push for Crypto Ban
Three Russian banks are piloting the CBDC, while the Bank of Russia is suggesting a new, harsher bill to ban cryptocurrencies in Russia.
Dropbox går med vinst för första gången
Kors i taket! Dropbox går med vinst för första gången! 335,8 miljoner dollar på en omsättning om 2,16 miljarder (vilket också innebär att 2021 var första gången som Dropbox omsatte över 2 miljarder dollar).
2020 (och stora delar av 2021) var mumma för en hel massa företag som såg sin verksamhet dra iväg rejält. De företag som gynnades av att vi helt plötsligt tvingades sitta hemma större delen av vår tid. De företagen som nu i många fall har rasat brutalt på börsen i takt med att världen har öppnat upp.
Här hittar vi inte Dropbox. Eller rättare sagt: Dropbox har mest tuffat på ungefär som vanligt. Tjänsten användes redan före pandemin, såg ingen Zoom-rusning när världen stängde ned och har nu inte drabbats av en postpandemikäftsmäll.
Men att 2021 blev det första året som Dropbox kunde visa upp en vinst är ändå lite av ett styrketecken att företagets delvisa ompositionering från bara en molnlagringstjänst till en bredare samarbetsplattform verkar gå rätt bra.
Med tanke på att hybridarbete verkar vara här för att stanna så lär Dropbox ligga bra till även framöver. Men med det sagt så känns de fortfarande väldigt mycket som ett uppköpsobjekt. Jag är faktiskt förvånad att ingen har lagt vantarna på dem redan. Har nog snarast handlat om att Dropbox velat ha för mycket betalt än att det inte har funnits intressenter. Tittar vi på vad som har betalats för techbolag bara så här långt i år så är ju de 9 miljarder som Dropbox just nu är värt inte alls särskilt mycket pengar.
Dropbox delivers strong earnings and first full year of profitability – SiliconANGLE
Dropbox delivers strong earnings and first full year of profitability – SiliconANGLE
Volkswagen uppges förhandla om att köpa Huaweis verksamhet för självkörande fordon
Ända sedan USA svartlistade företaget så har det gått lite… sådär för Huawei. Den kinesiska mobiltillverkaren ni vet. Ja, och förstås även tillverkare av mycket annan teknik. Som lösningar för självkörande fordon. Lösningar som nu kan vara på väg att köpas upp – av Volkswagen.
Det är uppgifter som pekar på att Huawei, som ännu ett försök att försöka få ordning på ekonomin som fått sig en rejäl törn efter USA:s svarlistning kan vi tänka, förhandlar om att sälja just den delen av företaget till det tyska bilmärket. Ett köp åt det andra hållet jämfört med vad vi är vana vid, alltså.
ATT Huawei går och dumpar den här delen som än så länge mest handlar om framtidsförhoppningar är inte jättekonstigt. Mer oväntat är att köparen alltså kan bli icke-kinesisk.
Som sagt. Obekräftade uppgifter. Men om de stämmer att de båda företagen förhandlar om en försäljning så blir det intressant att se vad som faktiskt kan komma att ingå i köpet med Kinas kommunistpartis goda minne.
Pratar vi självkörande teknik så pratar vi också väldigt mycket AI. Och just AI-teknik är något som Kina varit milt sagt ovilliga att släppa ifrån sig. När TikTok var på gång att tvångsförsäljas så började Kina vifta med en vetoflagga just gällande appens AI- och algoritmdelar.
Det som kanske talar lite för att den här affären skulle kunna gå igenom är väl att det varken handlar om ett japanskt eller amerikanskt märke (mest eftersom de sistnämnda inte får göra affärer med Huawei). Återstår att se hur mycket sanning det ligger i uppgifterna – och om förhandlingarna i så fall slutar med ett köp.
https://pandaily.com/volkswagen-seeking-to-acquire-huaweis-autonomous-driving-unit/
Övrigt
EU kan vara nära att avgöra om Googles och Metas dataöverföringar från EU till USA är lagliga
Popcorn time much? Nu kan EU vara nära att avgöra om Googles och Metas överföringar av användardata till USA är lagliga eller inte.
Det handlar förstås om det juridiska gråzonskaoset som uppstod efter Schrems II-domen, när EU-domstolen underkände det dataöverföringsavtal som fanns mellan EU och USA (eller egentligen med alla länder och aktörer utanför EU). I väntan på att de båda sidorna ska enas om ett nytt avtal så har techbolagen (jGoogle och Meta, men förstås även andra) lutat sig mot SCC:er – standard contractual clauses. Nu kan EU alltså vara på gång att landa i om det är en acceptabel, tillfällig ersättare till en ny överenskommelse mellan EU och USA.
Okej, det är Irlands dataskyddsinstans som ska komma med ett avgörande i frågan, men eftersom det är Irland som sköter tillsynen av de stora techjättarna (i och med att de europeiska huvudkontoren ligger där) så är det i praktiken mer eller mindre ett EU-beslut vi pratar om.
Den stora frågan är förstås vad som händer om myndigheten på Irland kommer fram till att SCC:er inte är kompatibla med EU:s integritetslagstiftning och därmed är olagliga. När alltså den sista livlinan för de amerikanska bolag som hanterar EU-medborgares data och vill kunna skeppa den fram och tillbaka över Atlanten klipps av.
Kommer EU i så fall att gå all in på att följa vad de egna översynsmyndigheterna och domstolarna har kommit fram till och tvinga de amerikanska bolagen att ta fram lösningar som är helt fredade från insyn från amerikanska underrättelsemyndigheter eller… säga åt dem att packa ihop och dra?
Facebook-owner Meta, Google, and others face key Irish data privacy ruling
Data watchdog has cast doubt on the legality of so-called standard contractual clauses to transfer swathes of user data to the US for processing
Jio Platforms investerar 200 miljoner dollar i Google-backade Glance
Ännu en stor investering i Indien. Jio Reliance investerar 200 miljoner i Glance. En affär som på flera sätt kanske känns, bokstavligen talat, väldigt avlägsen för oss här.
Men det finns intressanta saker. Den mest uppenbara är att det handlar om att Indiens största privata företag plöjer ned 200 millar i en lokal startup som redan backas av Google. Det är dessutom inte första samarbetet mellan Google och Jio – en av Googles största företagsinvesteringar var i just Reliance Jio, när de stoppade in 4,5 miljarder dollar 2020.
Det är med andra ord ännu ett bevis på hur viktig den indiska marknaden är för de (främst) västerländska techjättarnas tillväxt det här årtiondet. Och hur viktigt det är att gå via de lokala företagen för att lyckas i Indien.
Men det finns också en annan intressant sak: Glance erbjuder låsskärmsinnehåll (på Android-mobiler dårå). Kort sagt möjlighet att visa saker på låsskärmen. Inte nytt i sig, men Glances ambitioner är att bredda sitt erbjudande med saker som liveströmmat innehåll och e-handel. Direkt på låsskärmen.
Reliance Jio invests $200 million in Google-backed Glance
Jio Platforms is investing $200 million in Glance, which serves media content, news and casual games on Android handsets’ lockscreen.
Google gör det möjligt att installera Chrome OS på Mac- och PC-datorer
Oj vad jag gillar det här initiativet på ren princip. Google har presenterat en första tidig version av Chrome OS Flex. En version av Chrome OS tänkt för… Mac- och PC-datorer.
Varför gillar jag det här? Ja, det är inte något som är tänkt för en sprojlans nya M2-Mac, utan för datorer som har några år på nacken. Förmodligen så många år att de inte längre stöds av Microsoft eller Apple och därmed inte kan uppdateras längre. Det kan innebära att användare inte längre kan täppa till säkerhetshål och kanske rentav inte längre kan använda delar av internet längre.
Här är tanken att Chrome OS Flex ska kliva in och därmed förlänga livslängden på gamla datorer.
Utan att jag har en aning om hur bra det här kommer att fungera i praktiken så är det alltså ett riktigt härligt hållbarhetsinitiativ. Visst vill Google på så sätt locka in fler användare till sitt eget ekosystem, men hej. Nu fokuserar jag på miljöaspekten.
https://techcrunch.com/2022/02/15/google-wants-to-bring-chrome-os-to-your-pc-or-mac/
Vad händer med inopererad teknik i våra kroppar när ingen längre kan supporta den?
Här är en sak som jag inte har tänkt på, men som lär bli allt viktigare framöver. Vad händer med teknik som har opererats in i våra kroppar när supporten upphör?
Det börjar komma allt fler fantastiska lösningar som gör att vi på tekniskt sätt kan ersätta kroppsdelar och kroppsfunktioner som har slutat fungera – eller som aldrig har fungerat. Ja, okej, det här har vi ju kunnat länge via exempelvis kroppsproteser som ersätter saknade ben och armar. Hörselapparater. Glasögon och linser. Men det som blir allt vanligare nu är när inopererad teknik kan återställda kroppsfunktioner på sätt som tidigare inte har gått. Som att låta blinda människor ”se” igen, eller låta paralyserade människor gå.
Men vad händer med dem här när supporten upphör?
Visst kan det finnas utmaningar med batterier som kan ta slut vid väldigt olämpliga punkter, men här pratar vi om när det inte längre går att uppdatera operativsystemet i en mobil eller dator därför att den är för gammal. Eller att ingen längre kan reparera eller byta ut delar längre eftersom företag som sitter på patentet har slutat supporta lösningen eller kanske rentav har gått i konkurs.
Vad gäller egentligen för right to repair för teknik inopererade i våra hjärnor? För teknik som inte bara kommer att användas 6-7 år utan 60-70 år?
Det här lär bli ett område som lagstiftare kommer att behöva lägga mycket tid på kommande årtionden. Och är det något område där öppna lösningar och standarder inte bara är önskvärda utan borde vara snudd på ett krav redan nu så är det just bioteknik.
Their Bionic Eyes Are Now Obsolete and Unsupported
These early adopters found out what happened when a cutting-edge marvel became an obsolete gadget… inside their bodies.
Coinbases Superbowl-reklam kraschade Coinbases sajt
Hur sänker man sin egen sajt? Om man är Coinbase så kör man en Superbowl-reklam. En reklam som dessutom bara består av en… studsande QR-kod. Plus ett erbjudande om att alla som registrerar ett Coinbase-konto får bitcoin till ett värde av 15 dollar.
Men framförallt berodde nog kraschen på att folk inte hade en aning om vem som stod bakom reklam och blev nyfikna.
Coinbase’s bouncing QR code Super Bowl ad was so popular it crashed the app
Coinbase’s clever, DVD-inspired QR code Super Bowl commercial promoted the service with a free sign up and $3 million giveaway, but was also so popular that it crashed the company’s app.
Version 100 av Chrome och Firefox kan bli Y2K-buggen all over again
Jaaaaa! Retro! Minns ni Y2K-buggen? Den som byggde på att datorsystem framtagna under 70- och 80-talen inte hade tagit höjd för att årtusendet skulle ta slut och att årtal skulle börja med 20 istället för 19?
Som i sin tur skulle slå ut alla datorsystem och därmed bli slutet på civilisationen som vi känner den? Visst var det ett antiklimax när det inte alls blev Mad Max den där natten när 1999 blev 2000 – men nu får vi en ny chans!
Det handlar om att såväl Firefox som Chrome börjar närma sig version 100. Något som kan få sajter att haverera. Eftersom 100 består av…. tre siffror. Istället för… två.
Det är så fint att vi aldrig lär oss.
Så…. W1H? V1H? B1H?
Firefox and Chrome versions ’100’ may break some websites
As both the Chrome and Firefox browsers approach their 100th versions, what should be a reason for the developers to celebrate could turn into a bit of a mess.
Bitcoin allt vanligare grälorsak under skilsmässor
Barnen? Hunden? Skivsamlingen? Sommarstugan? Nejdå! Vad grälar vi om under skilsmässor 2022? Vem som får alla Bitcoin förstås!
Divorcing Couples Fight Over the Kids, the House and Now the Crypto (Published 2022)
Dividing the family’s Bitcoin stash has become a major source of contention in divorce cases.
IBM vill bli av med alla dinobabies i sin personal
Boomer? Sååå förra veckan. 2022 är det ”dinobabies” som gäller.
IBM executives called older workers ’dinobabies’ who should be ’extinct’ in internal emails released in age-discrimination lawsuit
Internal emails released in a discrimination lawsuit on Friday show IBM’s plans ”to oust older employees from its workforce,” the plaintiff said.