Kategorier
AI - Artificiell intelligens IoT - internet of things Mobilt Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 27-32 2022 – del 4

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Strömmade medier

Disney har nu fler videoprenumeranter än Netflix och lanserar annonsabonnemang för Disney+

Mina damer och herrar: vi har en ny etta på videoströmningstoppen: Disney. I samband med kvartalsrapporten för Q2 så lämnade Disney nya prenumerationssiffror: 221 miljoner. Precis snäppet före Netflxs 220,7 miljoner. End of an era!

Ja, lite beroende på hur man räknar. De 221 miljonerna är alltså det totala antalet för Disneys alla strömningstjänster: Disney+, Disney+ Hotstar, Hulu och ESPN+. Om vi istället tittar på den största av dessa, Disney+, så är totalen 152,1 miljoner. Fortfarande en bra bit upp till Netflix sett till enskilda tjänster, alltså.

Dessutom passade Disney på att jacka upp priserna för de flesta av sina strömningstjänster (lite osäker om det bara gäller USA eller också kommer att drabba oss i Sverige) och presenterade sist men inte minst ett nytt annonsabonnemang för Disney+. Precis samma sak som Netflix planerar att göra hyfsat snart (även om det är rätt oklart när än så länge).

Men nu pratar vi inte om ett ”gratisabonnemang”, utan – som blir allt mer populärt bland strömningstjänsterna – ett lite billigare abonnemang som är delfinansierat av annonser. Så med andra ord betala OCH se annonser. A.k.a. gammal hederlig kabel-tv.

Disney+ soars to 152.1 million subscribers after adding 14.4 million in Q3 | TechCrunch

The Walt Disney Company reported on Wednesday that total Disney+ subscriptions rose to 152.1 million during the company’s third quarter, posting

Netflix väljer Microsoft som annonspartner för sitt kommande reklamabonnemang

And the winner is… Microsoft!

Ja, det är åtminstone det företag som Netflix till sist landade i som partner till sitt kommande reklamabonnemang. Microsoft kommer att bli Netflixs ”globala partner inom annonsteknik och annonsförsäljning”.

Det kändes nästan lika sannolikt som ett snöbollskrig i helvetet, men till sist tvingade det allt tuffare strömningskriget ned Netflix på annonsknä. Likt de flesta konkurrerande tjänster kommer även Netflix erbjuda ett reklamfinansierat abonnemang med förhoppning om att det draget ska sparka liv i användartillväxten igen.

Ungefär i samma stund som det blev officiellt började spekulationerna om hur det i praktiken skulle hanteras. Internt eller via samarbete? De flesta landade i att Netflix skulle ta hjälp av någon som kan det där med annonser istället för att försöka själva (åtminstone initialt).

Ett av de namn som direkt dök upp då var Google. Ett rätt givet namn. Nu vet vi inte om Google fick frågan, om Netflix och Google inte kunde komma överens om prislappen eller om Google helt enkelt inte var intresserade. Men jag tror inte att det ens gick så långt: Netflix insåg att det förmodligen inte skulle flyga helt väl med konkurrensmyndigheter om världens största videoströmningstjänst (beroende på hur man definierar det) skulle göra gemensam sak med världens största annonsplattform.

https://www.theverge.com/2022/7/13/23207410/netflix-streaming-ads-microsoft

Spotify börjar sälja konsertbiljetter själv

För bara några dagar sedan gick TikTok ut med ett nytt samarbete som innebär att det blir möjligt att köpa Ticketmaster-biljetter till konserter och andra evenemang direkt i TikTok. Nu tar Spotify saker och ting ett steg längre: de kapar Ticketmaster som mellanhand och börjar sälja biljetter själva.

Ja, nu betyder det här inte att Spotify helt säger upp bekantskapen med de biljettåterförsäljare som de samarbetar med. Tjänsten är dessutom inte ens officiellt presenterad utan har smugits ut lite försiktigt. Sist men inte minst så är det dessutom bara i USA vad det verkar.

Men oavsett, den nya sajten Live events som ska hantera det här innebär alltså att Spotify ser ut att vilja eliminera ett intäktsdelningssteg. Ungefär samma anledning som satsningen på poddar alltså – mindre krav på att dela med sig av pengar med rättighetsinnehavare.

Steget visar dessutom att Spotify är riktigt sugna på att göra konserter – live och digitala kan vi anta – till ett hyfsat stort intäktsben.

Spotify starts selling live music tickets to fans directly

Spotify’s website lists upcoming concerts and lets users purchase tickets to these shows through debit or credit card; users must have a Spotify account.

TikTok kan vara ännu närmare att lansera en Spotify-konkurrent

Jag har tidigare skrivit om att TikTok steppar upp sina musikambitioner allt mer på hemmamarknaden via nya tjänsten Soda Music. En ren musiklyssningstjänst som Spotify, alltså. I samband med det har jag konstaterat att det förmodligen mest är en tidsfråga innan TikTok lanserar en sådan även i vår del av världen. Nu kommer tecken på att det kan vara hyfsat nära förestående: ägarbolaget Bytedance har registrerat varumärket TikTok Music i ett antal länder.

Nu skulle en musiktjänst som vänder sig till andra länder än Kina inte vara det första steget på det här området från Bytedance. Faktum är att Bytedance lanserade en musiktjänst utanför Kina innan de gjorde samma sak i hemlandet. Då handlade det om appen Resso, som släpptes i Asien och främst var avsedd för Indien. Men sedan dess har Resso haft en förhållandevis undanskymd tillvaro, så det kan handla om att Resso nu kommer att bli TikTok Music i en större global push. Ja, eller att Resso blir varumärket för tillväxtländer medan TikTok Music väder sig framförallt till västländer.

Oavsett så är det ett rätt självklart steg för Bytedance. TikTok började ju sina dagar som en musikapp (när Bytedance köpte upp Musical.ly och slog ihop den med TikTok, vilket ledde till TikTok som vi känner appen idag). TikTok är numer dessutom en av de absolut viktigaste platserna för att marknadsföra artister. Det är dessutom mer och mer här som morgondagens artister upptäckts. Om man så vill: Youtubes roll något årtionde senare.

Nu måste förstås inte ett varumärkesskydd betyda att det automatiskt kommer att bli en tjänst, det kan lika gärna handla om att Bytedance bara vill säkra att inte någon annan börjar snylta. Men det känns onekligen väldigt nära till hands att TikTok skulle vara sugna på att ge sig in på det här området och leka.

Även om det ironiskt nog skulle krocka lite med den vanliga TikTok-upplevelsen eftersom den mycket bygger på… ljud. Men hej. TikTok äger säkert gärna resten av onlinetiden också. Även när vi inte skrollar TikTok-flödet.

After dominating the short-video market, TikTok may be considering a music service | TechCrunch

TikTok parent company ByteDance filed a trademark application with the U.S. Patent and Trademark Office in May for a service called ”TikTok Music.” First

Amazon gör show med klipp från Amazon-ägda Rings övervakningskameror

Vad gör man om man har köpt ett övervakningskameraföretag och ett filmbolag? Man gör en mashup mellan de båda verksamheterna förstås! Så nu ska film- och underhållningsbolaget MGM släppa en serie bestående av… klipp från folks Ring-kameror.

Nu pratar vi däremot inte om liveströmning från ovetande Ring-kunders hem utan om mer skojsiga klipp. Eller som MGM tydligen sammanfattar det ”grannar som räddar grannar, frierier, militära återföreningar och fåniga djur”. Put a ring on it får nu alltså definitivt en ny inneörd.

Så mostly harmless. Och säkerligen sånt som har godkänts av de aktuella kunderna fjorton gånger om. Men som Ring-ägare skulle jag ändå känna lite mmmmkay? Kan jag vara säker på att jag inte kommer att dyka upp i ett avsnitt om jag råkar ramla ned i poolen på ett skojsigt sätt?

Oavsett. America’s funniest surveillance home videos. Kan väl inte bli mer Black Mirror. Ser framför mig att Kanal 5 som bäst förhandlar med Verisure om rättigheter till en svensk motsvarighet.

Amazon-owned MGM makes show with footage from Amazon-owned Ring

Ring recently came under fire for leaking footage to law enforcement without device owners’ permission.

HBO drar i nödbromsen – stopp för nytt innehåll från de flesta europeiska länder

På videoströmningssidan har 2022 mycket handlat om Netflixs problem. Efter kvartalsrapporten för Q4 fylldes medier av stora rubriker om att Netflix tappat prenumeranter för första gången på ett årtionde. Visst, nu handlade det till största del om att Netflix stängde sina tjänster i Ryssland och Belarus – rensat för det ökade fortfarande antalet användare. Däremot har Netflix det allt tuffare på grund av strömningskriget, men de är tydligen inte ensamma. Nu drar hyfsat helt nya konkurrenten HBO Max i nödbromsen.

Ett sparkrav på 3 miljarder dollar gör att det är helt stopp för nytt originalmaterial i de flesta europeiska länder. Men inte bara det: tydligen kommer HBO också ta bort serier från redan finns på plattformen och försöka kränga produktioner som pågår till andra. Krasst talat skulle man kunna tolka detta som att HBO tror att de får in mer pengar på att sälja material än att sälja prenumerationer.

Visst, nu är världsläget som det är, vilket gör att ungefär alla och några till måste dra åt bältet för att försöka minska sina förluster. Men det visar också att strömningskriget redan börjar skörda offer. Och Netflix kanske inte är de som ligger sämst till då.

HBO Max halts original productions across large parts of Europe

HBO Max has confirmed that it will no longer produce originals in Denmark, Sweden, Norway, Finland, Central Europe, the Netherlands and Turkey.

 

IoT – internet of things

Hjärn-datorgränssnitt har opererats in i en människa för första gången

Det här är en nyhet som fått extremt lite uppmärksamhet. Kanske för att Elon Musk inte har twittrat om det. Men det är oavsett en milt sagt stor nyhet: ett hjärn-datorgränssnitt har opererats in i en människa för första gången.

Vad innebär det här? Det innebär möjlighet att styra digitala gränssnitt, som en digital skärm eller en mobil, bara med hjärnan. Trådlöst. Typ.

Med andra ord precis det som just Elon Musks Neuralink har sagt sig arbeta på. Men nu har det betydligt mindre kända bolaget Synchron hunnit före.

Visst, vi pratar förmodligen inte om något lika flashigt och kommersiellt gångbart som det Musk ser framför sig. Vi pratar dessutom inte om en produkt som vänder sig till den som vill slippa använda tummen för att skrolla TikTok-videos. Istället är det tänkt som hjälp för människor som inte kan använda sin tumme. Eller kanske någon annan rörlig del av kroppen för den delen. Ett medicinskt hjälpmedel.

Jag ska inte säga att jag har full koll på själva ingreppet, men Synchrons lösning ska inte kräva att man bänder upp skallen för att peta in något vilket ska göra det betydligt mindre farligt. Och göra att fler kan göra ingreppet.

Så visst pratar vi säkert om något som i stort säkert fortfarande är rätt rudimentärt. Men det är oavsett både coolt och historiskt.

Brain-computer interfaces have now been implanted in humans | Digital Trends

Neuralink might make headlines but Synchron is the first to do human testing of its brain-computer interface in the United States.

Fotbollslaget Manchester City har tagit fram en smart halsduk för att mäta fansens reaktioner under matcher

Har Manchester City tagit fram en smart halsduk som mäter fansens känslomässiga reaktioner under matcher? Det är klart att Manchester City har tagit fram en smart halsduk som mäter fansens känslomässiga reaktioner under matcher.

Manchester City is making a smart scarf

Manchester City is teaming up with Cisco to create a connected scarf that will be available next year. The scarf has a biometric sensor that can measure heart rate, body temperature, and emotional arousal during a game.

 

AI – artificiell intelligens

Meta opensourcar AI-verktyget Sphere, används först för att verifiera Wikipedia-hänvisningar

Listan över världens största AI-företag sammanfaller vid det här laget rätt väl med listan över världens största bolag överhuvudtaget. Åtminstone techbolagen. Meta är förstås ett av dem. Nu lanserar Meta ännu ett AI-baserat verktyg: Sphere. Och släpper det dessutom som open source.

Sphere är ett ”kunskapsverktyg för den öppna webben”, som ska vara särskilt bra på att bullshitta fejknyheter. Typ. En gren som man kan anta Meta har fått mycket träning i senaste åren.

Spheres första kund blir en av världens största sajter: Wikipedia. Sphere får där jobb som, tja, moderator. Konkret för att verifiera källhänvisningar, inklusive vad det verkar hur påståenden formuleras baserat på källhänvisningarna (som att någon som har skrivit ett påstående glider lite väl mycket på sanningen i sin formulering).

Visst lär det visa sig att Sphere dras med ungefär samma problem som de flesta massiva AI-verktyg (i Spheres fall ska kunskapen i den vara baserad på 134 miljoner sajter) – eller i alla fall dela rätt många tillkortakommanden med andra motsvarigheter. Det går förstås att ha en väldig massa åsikter om Meta i allmänhet och Metas användning av AI-verktyg och AI-algoritmer i synnerhet. Men det här är känns oavsett spontant som något väldigt bra.

Meta launches AI knowledge tool based on open web content

The Meta research team has open sourced Sphere — which is currently based on 134 million public web pages.

Metas nya AI-chattbot förvandlades till en rasistisk verklighetsförnekare på bara en helg

Nämen det var otippat. I fredags släppte Meta ut en ny AI-chattbot, BlenderBot 3, på nätet och uppmanade folk att interagera med den. En helg senare har BlenderBot redan förvandlats till en rasistisk verklighetsförnekare som hävdar att Donald Trump vann valet 2020 och att Facebook (ni vet, tjänsten som ägs av företaget som äger chattboten) sprider en massa fejknyheter.

Så. That’s that.

Och ungefär här är det förstås obligatoriskt att ta upp Tay igen. Microsofts motsvarighet som för några år sedan släpptes med förhoppningen att den skulle vara en peppig tonårsbot. Mindre än ett dygn senare spottade Tay ur sig rasistpropaganda som ett riktigt SD-proffs varpå Microsoft fick panikplocka ner den. Efter att ha fixat till den la Microsoft upp Tay igen. Resultatet den gången? Tay rökte på framför polisen. Efter det fick Tay permanent utegångsförbud.

Tanken med Metas BlenderBot var intressant på ett principiellt sätt: att fungera som en webbsökmotor. Att kunna användas för att söka på nätet istället för att googla – nu när det visat sig att allt fler unga väljer andra söktjänster än just Google när de vill söka på nätet. Som TikTok och Instagram. Meta vill förstås göra allt de kan för att haka på den här utvecklingen.

Men det gick bevisligen… lite sådär.

Metas chattbot blev ännu ett bevis på att AI-botar och AI-algoritmer i grund och botten styrs av vad som de matas med.

Så grundproblemet är alltså ännu en gång: because people.

It took just one weekend for Meta’s new AI Chatbot to become racist

Meta’s BlenderBot 3 AI chatbot is already courting controversy by spouting racism and championing Donald Trump.

 

Mobilt

Google låter Android-utvecklare i EU använda externa betallösningar

Senaste tiden har jag ett antal gånger skrivit om hur techgiganterna böjer sig allt längre bakåt i en förhoppning om att erbjuda tillräckligt mycket eftergifter för att slippa den riktigt stora regleringssläggan. Här är ännu ett tecken på det: Google låter nu Android-utvecklare i EU använda andra betallösningar än Googles i sina appar.

I det här fallet handlar det förmodligen mer om att Google vill skaffa sig proaktiva goodwillpoäng snarare än en ren eftergiftt. Visst, det är ju inte så att Google egentligen vill göra den här ändringen – men när EU:s kommande lagpaket Digital Markets Act kickar in nån gång nästa år (eller 2024 allra senast) så kommer sökjätten att tvingas till precis den här förändringen oavsett.

Men det finns ett inslag av det jag skrev inledningsvis: Google ”erbjuder sig” att sänka appavgiften för de utvecklare som kör med egen betalsnurra (ja, åtminstone icke-Google-snurra). Från 15 till 12 procent gör den första årsdollarmiljon som en app drar in och från 30 till 27 procent för alla intäkter under ett år som överstiger 1 miljon.

Det är alltså samma upplägg som Google har kört med i Sydkorea, som har en liknande lag på plats sedan början av 2022. Eller för den del ungefär det som Apple försöker få Nederländerna att acceptera. Och det är förstås det som kommer att bli den springande punkten här: kommer EU att acceptera att Google fortsätter plocka ut i praktiken samma avgifter som tidigare.

Och även om EU:s lagstiftare köper upplägget så lär konsumentgrupper inte hålla med. Vi kan nog anta att det blir EU-domstolen som till sist kommer att få avgöra frågan. Inte minst som Googles nya regeländring inte gäller spelappar.

Google will let European Play Store users pay with alternate billing systems

Google will start letting developers use their own payment systems on apps that serve users in the European Economic Area (EEA).

Intäkterna från icke-spelappar i amerikanska Appstore går om intäkterna från spelappar för första gången

Ett historiskt skifte i appvärlden: intäkterna från icke-spelappar i amerikanska Appstore under ett kvartal var för första gången någonsin större än intäkterna från spelappar. Skiftet skedde för första gången i maj och höll i sig även i juni, vilket gjorde att intäkterna från spelappar uppgick till 3,3 miljarder dollar, medan intäkterna från övriga appar summerades till 3,4 miljarder dollar.

Så det är alltså inte så att icke-spelapparna drar ifrån väldigt mycket så det återstår att se om det är en trend som kommer att hålla i sig (vi kan väl anta att julkvartalet om inte annat kommer sluta till spelapparnas fördel). Google Play visade inte heller upp samma utveckling – där drog spel in 2,3 miljarder medan resterande appar inte ens nådde upp till hälften (1 miljard). Som vanligt är iOS-användarna mer villiga att betala – och betydligt mer villiga att lägga pengar på icke-spelappar.

Det stora intäktshoppet kom inte oväntat under pandemin – när hemmajobbet fick oss att hitta nya sätt att samarbeta och vi la mer pengar på onlineunderhållning – men uppgången mellan Q2 2021 och Q2 2022 är nästan lika stor som ett år tidigare. Vi fortsätter alltså att lägga allt mer pengar även på appar som inte är spel.

Samtidigt har jag också rapporter som tyder på att tillväxten för appintäkterna överlag börjar plana ut. Inte bara på grund av det nuvarande ekonomiska krisläget utan även mer långsiktigt. Det blir med andra ord intressant att se utvecklingen framåt.

US App Store revenue from non-game apps just topped games for the first time | TechCrunch

A major shift in the U.S. app economy has just taken place. In the second quarter of this year, U.S. consumer spending in non-game mobile apps surpassed

Apple presenterar Lockdown Mode för att skydda iPhones mot spywareattacker

Apple är som bekant väldigt måna om användarnas integritet. Och säkerhet. Nu kommer next level på det området: Lockdown Mode. Apple gör en Blackberry.

Ja, eller åtminstone som det var på den tiden när Blackberry marknadsförde sig som den säkra mobilen. Och Lockdown Mode riktar snudd på in sig på ungefär en lika stor del av marknaden som Blackberry hade i slutet: den lilla klick användare som behöver vara genuint oroliga över att få sina mobiler hackade.

Lockdown Mode är ungefär vad det låter som: ett läge som ska skydda mobilen (och även iPaden och Macen, eftersom funktionen kommer till samtliga tre operativ senare i höst) så långt det är möjligt utan att helt stänga av all funktionalitet. Det innebär saker som att alla former av bifogade filer blockas, att det inte går att koppla in mobilen med sladd till en dator, att inkommande inbjudningar till exempelvis Facetime-samtal stoppas om de inte är schemalagda och att viss slags kod inte längre går att köra i enheten. Det går heller inte att remotestyra en mobil, exempelvis som när IT-avdelningar hanterar programvara i organisationens mobiler.

Som Apple själva säger så finns det en rejält baksida. Lockdown Mode ”begränsar viss funktionalitet ordentligt”. Läs: väldigt mycket som du är van vid att kunna göra i din enhet kommer inte längre fungera. Åtminstone inte lika smidigt. Kort sagt handlar det om den vanliga balansgången mellan säkerhet och användarvänlighet – men i det här fallet så ligger fokus väldigt mycket på det tidigare.

Vi kan nog anta att det inte kommer dröja jättelänge innan även Android får något liknande. Även om målgruppen som sagt var är väldigt liten.

Apple Debuts ’Lockdown Mode’ to Protect iPhone Users From Spyware

After years of spyware attacks on high-profile iPhone users, Apple is rolling out a new feature designed to ”harden” the device and offer extreme protection.

Glance rullar ut annonser på Android-mobilers låsskärmar

Vad saknar du mest av allt i din Android-mobil. Precis! Annonser på låsskärmen! Nu kan du andas ut. Indiska Glance har hört bön och kommer nu börja rulla ut precis det här.

Ja. Enligt uppgifter åtminstone. Och i USA. Men det är uppgifter som trots allt låter rätt trovärdiga.

Glance har redan den här funktionen på plats på flera asiatiska marknader, men hoppas nu ta del av den mer penningstinna amerikanska publiken. Ett kliv in på den amerikanska marknaden innebär dessutom ett strategiskifte för Glance: i Asien har företaget direkta relationer med mobiltillverkarna, men i USA kommer det istället bli samarbeten med mobiloperatörerna eftersom, tja, antalet stora amerikanska mobiltillverkare inte är… jättemånga. Åtminstone inte på Android-sidan.

Så nyheten är i sig kanske sådär relevant för vår del av världen. Jag misstänker dessutom att Glance skulle få det betydligt svårare att få igenom samma upplägg i EU där GDPR säkerligen kan sätta käppar i hjulen.

Men om vi oavsett för en stund släpper Glances eventuella USA-premiär så kan vi diskutera utvecklingen rent principiellt när det handlar om annonsering och våra enheter. Vi ser kort ungefär samma mönster är som vi ser i många onlinetjänster: du betalar med pengar eller genom att konsumera annonser. Mobiler har i princip alltid varit någon form av ”prenumerationstjänst” där många har betalat av mobilen genom att binda upp sig på ett mobilabonnemang under en längre period. Nu börjar även mobilen i sig bli en prenumerationstjänst, där inte minst Apple har introducerat iPhone-leasing.

Men just låsskärmen har för det mesta varit rätt förskonad från reklam. Själva mobiloperativet också, trots förekomsten av bloatware. Men det kan nu vara på väg att förändras (som att den Samsung-tv jag har köpt och äger tvingar på mig reklam i appnavigeringen). De flesta lär inte jubla över att låsskärmsnotifieringarna kan skräpas ned med reklam.

Däremot känns det som att Apple kan jubla över det här, om de amerikanska mobiloperatörerna inte klarar av att hålla fingrarna borta från Android-användarnas låsskärmar. Inte minst eftersom Glance dessutom backas av… Google.

Google-backed Glance to launch in US within two months

Glance, a subsidiary of adtech giant InMobi Group, is planning to launch its lock screen platform on Android smartphones in the U.S. within two months.

Google blockar uppdateringar av KakaoTalk i Sydkorea över gräl kring extern betallänk

Det här är lite… intressant. Google blockar meddelandeappen KakaoTalk i Sydkorea. Anledningen? Appen har en länk till en extern betalfunktion som rundar Googles egen. Google stoppar åtminstone uppdateringar av appen – den ska vad jag förstår fortfarande gå att ladda ner.

Från och med 1 juli i år har Google bestämt sig för att göra en Apple. Nu kräver Google att alla appar i Google Play använder Googles egen betalfunktion för att ta betalt för köp i appar. Något som förstås också betyder att Google får del av intäkterna. Det här har egentligen alltid varit ett krav, men Google har aldrig riktigt var helt tydliga med ett måste-krav eller att slå ned på regelbrytare. Numer är det ändring på det och Google är snabba med att statuera ett exempel med Sydkoreas mest populära meddelandetjänst.

Google gör alltså inte bara en Apple i allmänhet, utan även i synnerhet. Det var precis det här förfarandet som fick Apple att kasta ut Fortnite från Appstore, när Epic Games la in en länk till Epics egen betallösning trots att det inte är tillåtet enligt Appstore-reglerna.

Men det intressanta här är att Googles nya Google Play-regel går stick i stäv med den lag som gäller i Sydkorea sedan årsskiftet. Den som förbjuder appbutiker från att tvinga utvecklare att bara använda appbutikens egen betalsnurra. Apple har helt nyligen till sist gått med på att följa lagen, men Google var däremot snabba att gilla läget. Och nu gör de alltså en helomvändning.

Nästan, åtminstone. Google lutar sig mot tolkningen att lagen innebär att Google måste tillåta andra betallösningar parallellt med Googles egen. Men att det däremot inte är okej att bara lägga en länk till en extern tjänst utan att ens visa upp Googles betalfunktion.

Återstår förstås att se om lagstiftarna i Sydkorea håller med Google i frågan.

Google halts KakaoTalk updates on Play Store in Korea

South Korean app developers and content providers have increased their paid subscription and service fees on Google’s Play due to the commissions now required.

Kategorier
Allmänt digitalt Digitalisering Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 7 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Indien förbjuder ytterligare 50 kinesiska appar

Trodde du att Indien hade taggat ned på appförbudsfronten? Glöm det. Nu förbjuder landet ytterligare 50 kinesiska appar. Utöver de runt 200 som har förbjudits sedan 2020.

Relationen mellan Indien och Kina kanske inte är riktigt lika risig som den mellan Ryssland och Ukraina, men det vore fel att de två länderna älskar varandra. Väldigt nära det motsatta känns det som. När Indien drog igång sin förbudscirkus sommaren 2020 så var det med ungefär samma argument som Trump-administrationen då körde mot TikTok i USA: för att skydda indiska medborgares data och för att kinesiska appar är potentiella hot mot den nationella säkerheten.

Och just TikTok var bland de första och den förmodligen största appen som förbjöds i Indien, men i listan hittar vi även Kinas största sociala plattform WeChat och onlinespelet PUBG Mobile. Den här gången är det inte lika kända appar (åtminstone inte här hos oss) som drabbas och det verkar mycket vara redan förbjudna appar som försöker runda förbudet med ett nytt namn. Men spelet Free Fire: Illuminate ska innan förbudet ha haft mer än 40 miljoner av sina totalt 75 miljoner globala användare i just Indien, så för utvecklaren Garena så lär det definitivt kännas.

Indien har med andra ord inga problem att förbjuda utländska appar (kinesiska åtminstone) som är ganska eller till och med väldigt populära i landet. Med tanke på hur protektionistiskt landet överlag är kring sina företag så ligger det förstås nära till hands att misstänka att det finns tankar på att hjälpa det egna landets techbolag i bakhuvudet när de här besluten fattas. Men det visar också hur det digitala allt mer bli slagfältet (bildligt och bokstavligt) när länder numer ska straffas.

Garena Free Fire, 53 other ’Chinese’ apps banned: Full list of banned apps

The Ministry of Home Affairs has recommended a ban on 54 Chinese mobile applications, including the popular game Garena Free Fire. Here are the details.

App Annie byter namn till Data.ai – ett tecken på att peak mobile är här

Om du har följt mina spaningar ett tag så har du stött på mobilanalysföretaget App Annie, vars apprapporter jag rätt regelbundet har lyft fram. Saker som de mest nedladdade apparna. Nu går App Annie i graven. Ja, eller rättare sagt: går i graven och återuppstår med nytt namn och delvis ny inriktning. Säg hejdå till App Annie, säg hej till Data.ai.

Det är fortfarande analys som gäller, men nu tänker App Annie, alltså Data.ai, satsa ännu mer på stordata och riktigt stora företagskunder. En breddning som egentligen inte är så konstig.

Så visst, det här är egentligen ett rätt ointressant namnbyte och ändrad inriktning för de flesta. Men det finns en sak här som gör att jag trots allt lyfter nyheten. Att App Annie nu går från mobilanalys till ett bredare dataparaply är ännu ett tecken på en allt tydligare utveckling: peak mobile är här. Eller kanske redan bakom oss.

Med andra ord: vi kommer nog aldrig använda mobilen lika mycket som vi gör just nu. Det mobila beteendet kommer att leva vidare, med alla sina datapunkter, men den mobila prylen kommer allt mer ersättas av andra sätt att koppla upp oss mot internet.

https://venturebeat.com/2022/02/16/app-annie-becomes-data-ai-to-be-the-unified-data-standard/

 

Digitalisering

EU vill bygga ett eget rymdinternetnätverk

SpaceX har just nu fler internetsatelliter runt Jorden än något annat företag, men det betyder förstås inte att ingen annan är sugen på att pröva lyckan. Som EU. EU-kommissionen klubbade i veckan en satsning på ett eget rymdinternetnätverk. Prislapp? 63 miljarder kronor.

Nu ska det här godkännas av parlamentet och medlemsländerna innan det överhuvudtaget går att trycka på startknappen för själva initiativet, men det känns som något som nog har stor chans att gå igenom.

Vad betyder då det här? Att EU vill ta fram en egen motsvarighet till Starlink, SpaceX:s rymdinternetabonnemang. Istället för att få internetuppkopplingen via de vanliga mobilmasterna och fiberkablarna så skickas den ned från rymden. Och målgruppen är ungefär det som SpaceX främst ser som användare: de som bor på ställen där det är dålig eller obefintlig täckning (även om de flesta som hoppar på Starlink så här i början förmodligen bor där det redan finns rätt bra 5G-stöd).

Men det finns två andra saker här som är värda att ta upp. Den ena är att det här är ännu ett steg från EU för att säkra den egna digitala infrastrukturen. Att kort sagt göra det svårare att slå ut internet och därmed väldigt många samhällsfunktioner genom att öppna ännu ett sätt att distribuera internet.

Den andra intressanta saken är av mer principiell karaktär: frågan om vem som faktiskt ska sitta på förutsättningarna för internet. Så här långt har i princip allt vad gäller internet, inte minst abonnemangen, legat i händerna på privata företag som har kunnat sätta sina egna prislappar på tillgången. Men ju närmare vi kommer att se internet som en mänsklig rättighet, desto mer relevant blir det att fråga sig om det faktiskt längre är hållbart. Vad ska det egentligen kosta att ta del av en mänsklig rättighet och vem bestämmer vem som får tillgång?

EU utmanar Spacex – ska bygga eget satellitinternet

EU vill trygga internetuppkopplingen på avlägsna platser. Budgeten för projektet ligger på 63 miljarder kronor.

 

Ekonomi och finans

EU siktar på att presentera lagförslag för en digital euro i början av 2023

I Kina rullar utrullningen (döh…) av den digitala yuanen på allt snabbare. Alltså den digitala versionen av landets traditionella valuta. I början av året rapporterades att digiyuanen redan ska användas av 250 miljoner människor (även om det lär vara i lite olika omfattning till vardags). Snart sagt de flesta länder verkar vara på gång att sjösätta eller testa egna varianter – då vill EU förstås inte vara sämre.

I början av 2023 hoppas EU-kommissionen kunna presentera ett lagförslag som ska kunna bana väg för en digieuro. Ett unionsövergripande ramverk, alltså.

Okej, nu lär det inte påverka just oss jättemycket (även vi garanterat vill vara med och tycka till – om inte annat för att försöka se till att EU ser till att följa de standarder som Sverige har kommit fram till, typ). Och vi pratar alltså inte om att en digieuro ska lanseras eller ens börja testas tidigt nästa år, utan att ett lagförslag ska landa då. Sen ska ett antal kvarnar mala.

Men oavsett. Ett principiellt stort steg.

Digital euro bill due early 2023

The legislative process is timed in lockstep with the European Central Bank’s in-house experiments on virtual currency.

Ryssland börjar testa en digital rubel

Ryssland gör en Kina. Dubbelt upp. Dels har landet börjat testa sin egen digitala valuta, sin egen digitala rubel, och dels siktar landet på att reglera kryptovalutor hårdare. Ja, landets centralbank uppmanar dessutom de lagstiftande instanserna att helt förbjuda kryptovalutor i Ryssland, inklusive att bryta ny.

Överlag gillar inte centralbanker just kryptovalutor, eftersom de i stort är en skuggekonomi som har en milt sagt oklar regleringsstatus. Men även om de flesta länder vid det här laget har olika långt gångna planer på att ta fram egna digitala valutor (utgivna och kontrollerade av centralbanker) och vill skärpa regleringen av just kryptovalutor (valutor som inte ges ut och kontrolleras av någon central instans) så är rena förbud än så länge inte på bordet. För det mesta.

Här hittar vi förstås ännu en gemensam nämnare mellan Ryssland och Kina. De är båda anti-demokratiska diktaturer som ogillar allt som de inte kan kontrollera. Läs: sånt som kan underminera ledarnas möjligheter att göra som de vill med sina länder och sina medborgare.

Bank of Russia Proceeds With Digital Ruble, Renews Push for Crypto Ban

Three Russian banks are piloting the CBDC, while the Bank of Russia is suggesting a new, harsher bill to ban cryptocurrencies in Russia.

Dropbox går med vinst för första gången

Kors i taket! Dropbox går med vinst för första gången! 335,8 miljoner dollar på en omsättning om 2,16 miljarder (vilket också innebär att 2021 var första gången som Dropbox omsatte över 2 miljarder dollar).

2020 (och stora delar av 2021) var mumma för en hel massa företag som såg sin verksamhet dra iväg rejält. De företag som gynnades av att vi helt plötsligt tvingades sitta hemma större delen av vår tid. De företagen som nu i många fall har rasat brutalt på börsen i takt med att världen har öppnat upp.

Här hittar vi inte Dropbox. Eller rättare sagt: Dropbox har mest tuffat på ungefär som vanligt. Tjänsten  användes redan före pandemin, såg ingen Zoom-rusning när världen stängde ned och har nu inte drabbats av en postpandemikäftsmäll.

Men att 2021 blev det första året som Dropbox kunde visa upp en vinst är ändå lite av ett styrketecken att företagets delvisa ompositionering från bara en molnlagringstjänst till en bredare samarbetsplattform verkar gå rätt bra.

Med tanke på att hybridarbete verkar vara här för att stanna så lär Dropbox ligga bra till även framöver. Men med det sagt så känns de fortfarande väldigt mycket som ett uppköpsobjekt. Jag är faktiskt förvånad att ingen har lagt vantarna på dem redan. Har nog snarast handlat om att Dropbox velat ha för mycket betalt än att det inte har funnits intressenter. Tittar vi på vad som har betalats för techbolag bara så här långt i år så är ju de 9 miljarder som Dropbox just nu är värt inte alls särskilt mycket pengar.

Dropbox delivers strong earnings and first full year of profitability – SiliconANGLE

Dropbox delivers strong earnings and first full year of profitability – SiliconANGLE

Volkswagen uppges förhandla om att köpa Huaweis verksamhet för självkörande fordon

Ända sedan USA svartlistade företaget så har det gått lite… sådär för Huawei. Den kinesiska mobiltillverkaren ni vet. Ja, och förstås även tillverkare av mycket annan teknik. Som lösningar för självkörande fordon. Lösningar som nu kan vara på väg att köpas upp – av Volkswagen.

Det är uppgifter som pekar på att Huawei, som ännu ett försök att försöka få ordning på ekonomin som fått sig en rejäl törn efter USA:s svarlistning kan vi tänka, förhandlar om att sälja just den delen av företaget till det tyska bilmärket. Ett köp åt det andra hållet jämfört med vad vi är vana vid, alltså.

ATT Huawei går och dumpar den här delen som än så länge mest handlar om framtidsförhoppningar är inte jättekonstigt. Mer oväntat är att köparen alltså kan bli icke-kinesisk.

Som sagt. Obekräftade uppgifter. Men om de stämmer att de båda företagen förhandlar om en försäljning så blir det intressant att se vad som faktiskt kan komma att ingå i köpet med Kinas kommunistpartis goda minne.

Pratar vi självkörande teknik så pratar vi också väldigt mycket AI. Och just AI-teknik är något som Kina varit milt sagt ovilliga att släppa ifrån sig. När TikTok var på gång att tvångsförsäljas så började Kina vifta med en vetoflagga just gällande appens AI- och algoritmdelar.

Det som kanske talar lite för att den här affären skulle kunna gå igenom är väl att det varken handlar om ett japanskt eller amerikanskt märke (mest eftersom de sistnämnda inte får göra affärer med Huawei). Återstår att se hur mycket sanning det ligger i uppgifterna – och om förhandlingarna i så fall slutar med ett köp.

https://pandaily.com/volkswagen-seeking-to-acquire-huaweis-autonomous-driving-unit/

 

Övrigt

EU kan vara nära att avgöra om Googles och Metas dataöverföringar från EU till USA är lagliga

Popcorn time much? Nu kan EU vara nära att avgöra om Googles och Metas överföringar av användardata till USA är lagliga eller inte.

Det handlar förstås om det juridiska gråzonskaoset som uppstod efter Schrems II-domen, när EU-domstolen underkände det dataöverföringsavtal som fanns mellan EU och USA (eller egentligen med alla länder och aktörer utanför EU). I väntan på att de båda sidorna ska enas om ett nytt avtal så har techbolagen (jGoogle och Meta, men förstås även andra) lutat sig mot SCC:er – standard contractual clauses. Nu kan EU alltså vara på gång att landa i om det är en acceptabel, tillfällig ersättare till en ny överenskommelse mellan EU och USA.

Okej, det är Irlands dataskyddsinstans som ska komma med ett avgörande i frågan, men eftersom det är Irland som sköter tillsynen av de stora techjättarna (i och med att de europeiska huvudkontoren ligger där) så är det i praktiken mer eller mindre ett EU-beslut vi pratar om.

Den stora frågan är förstås vad som händer om myndigheten på Irland kommer fram till att SCC:er inte är kompatibla med EU:s integritetslagstiftning och därmed är olagliga. När alltså den sista livlinan för de amerikanska bolag som hanterar EU-medborgares data och vill kunna skeppa den fram och tillbaka över Atlanten klipps av.

Kommer EU i så fall att gå all in på att följa vad de egna översynsmyndigheterna och domstolarna har kommit fram till och tvinga de amerikanska bolagen att ta fram lösningar som är helt fredade från insyn från amerikanska underrättelsemyndigheter eller… säga åt dem att packa ihop och dra?

Facebook-owner Meta, Google, and others face key Irish data privacy ruling

Data watchdog has cast doubt on the legality of so-called standard contractual clauses to transfer swathes of user data to the US for processing

Jio Platforms investerar 200 miljoner dollar i Google-backade Glance

Ännu en stor investering i Indien. Jio Reliance investerar 200 miljoner i Glance. En affär som på flera sätt kanske känns, bokstavligen talat, väldigt avlägsen för oss här.

Men det finns intressanta saker. Den mest uppenbara är att det handlar om att Indiens största privata företag plöjer ned 200 millar i en lokal startup som redan backas av Google. Det är dessutom inte första samarbetet mellan Google och Jio – en av Googles största företagsinvesteringar var i just Reliance Jio, när de stoppade in 4,5 miljarder dollar 2020.

Det är med andra ord ännu ett bevis på hur viktig den indiska marknaden är för de (främst) västerländska techjättarnas tillväxt det här årtiondet. Och hur viktigt det är att gå via de lokala företagen för att lyckas i Indien.

Men det finns också en annan intressant sak: Glance erbjuder låsskärmsinnehåll (på Android-mobiler dårå). Kort sagt möjlighet att visa saker på låsskärmen. Inte nytt i sig, men Glances ambitioner är att bredda sitt erbjudande med saker som liveströmmat innehåll och e-handel. Direkt på låsskärmen.

Reliance Jio invests $200 million in Google-backed Glance

Jio Platforms is investing $200 million in Glance, which serves media content, news and casual games on Android handsets’ lockscreen.

Google gör det möjligt att installera Chrome OS på Mac- och PC-datorer

Oj vad jag gillar det här initiativet på ren princip. Google har presenterat en första tidig version av Chrome OS Flex. En version av Chrome OS tänkt för… Mac- och PC-datorer.

Varför gillar jag det här? Ja, det är inte något som är tänkt för en sprojlans nya M2-Mac, utan för datorer som har några år på nacken. Förmodligen så många år att de inte längre stöds av Microsoft eller Apple och därmed inte kan uppdateras längre. Det kan innebära att användare inte längre kan täppa till säkerhetshål och kanske rentav inte längre kan använda delar av internet längre.

Här är tanken att Chrome OS Flex ska kliva in och därmed förlänga livslängden på gamla datorer.

Utan att jag har en aning om hur bra det här kommer att fungera i praktiken så är det alltså ett riktigt härligt hållbarhetsinitiativ. Visst vill Google på så sätt locka in fler användare till sitt eget ekosystem, men hej. Nu fokuserar jag på miljöaspekten.

https://techcrunch.com/2022/02/15/google-wants-to-bring-chrome-os-to-your-pc-or-mac/

Vad händer med inopererad teknik i våra kroppar när ingen längre kan supporta den?

Här är en sak som jag inte har tänkt på, men som lär bli allt viktigare framöver. Vad händer med teknik som har opererats in i våra kroppar när supporten upphör?

Det börjar komma allt fler fantastiska lösningar som gör att vi på tekniskt sätt kan ersätta kroppsdelar och kroppsfunktioner som har slutat fungera – eller som aldrig har fungerat. Ja, okej, det här har vi ju kunnat länge via exempelvis kroppsproteser som ersätter saknade ben och armar. Hörselapparater. Glasögon och linser. Men det som blir allt vanligare nu är när inopererad teknik kan återställda kroppsfunktioner på sätt som tidigare inte har gått. Som att låta blinda människor ”se” igen, eller låta paralyserade människor gå.

Men vad händer med dem här när supporten upphör?

Visst kan det finnas utmaningar med batterier som kan ta slut vid väldigt olämpliga punkter, men här pratar vi om när det inte längre går att uppdatera operativsystemet i en mobil eller dator därför att den är för gammal. Eller att ingen längre kan reparera eller byta ut delar längre eftersom företag som sitter på patentet har slutat supporta lösningen eller kanske rentav har gått i konkurs.

Vad gäller egentligen för right to repair för teknik inopererade i våra hjärnor? För teknik som inte bara kommer att användas 6-7 år utan 60-70 år?

Det här lär bli ett område som lagstiftare kommer att behöva lägga mycket tid på kommande årtionden. Och är det något område där öppna lösningar och standarder inte bara är önskvärda utan borde vara snudd på ett krav redan nu så är det just bioteknik.

Their Bionic Eyes Are Now Obsolete and Unsupported

These early adopters found out what happened when a cutting-edge marvel became an obsolete gadget… inside their bodies.

Coinbases Superbowl-reklam kraschade Coinbases sajt

Hur sänker man sin egen sajt? Om man är Coinbase så kör man en Superbowl-reklam. En reklam som dessutom bara består av en… studsande QR-kod. Plus ett erbjudande om att alla som registrerar ett Coinbase-konto får bitcoin till ett värde av 15 dollar.

Men framförallt berodde nog kraschen på att folk inte hade en aning om vem som stod bakom reklam och blev nyfikna.

Coinbase’s bouncing QR code Super Bowl ad was so popular it crashed the app

Coinbase’s clever, DVD-inspired QR code Super Bowl commercial promoted the service with a free sign up and $3 million giveaway, but was also so popular that it crashed the company’s app.

Version 100 av Chrome och Firefox kan bli Y2K-buggen all over again

Jaaaaa! Retro! Minns ni Y2K-buggen? Den som byggde på att datorsystem framtagna under 70- och 80-talen inte hade tagit höjd för att årtusendet skulle ta slut och att årtal skulle börja med 20 istället för 19?

Som i sin tur skulle slå ut alla datorsystem och därmed bli slutet på civilisationen som vi känner den? Visst var det ett antiklimax när det inte alls blev Mad Max den där natten när 1999 blev 2000 – men nu får vi en ny chans!

Det handlar om att såväl Firefox som Chrome börjar närma sig version 100. Något som kan få sajter att haverera. Eftersom 100 består av…. tre siffror. Istället för… två.

Det är så fint att vi aldrig lär oss.

Så…. W1H? V1H? B1H?

Firefox and Chrome versions ’100’ may break some websites

As both the Chrome and Firefox browsers approach their 100th versions, what should be a reason for the developers to celebrate could turn into a bit of a mess.

Bitcoin allt vanligare grälorsak under skilsmässor

Barnen? Hunden? Skivsamlingen? Sommarstugan? Nejdå! Vad grälar vi om under skilsmässor 2022? Vem som får alla Bitcoin förstås!

Divorcing Couples Fight Over the Kids, the House and Now the Crypto (Published 2022)

Dividing the family’s Bitcoin stash has become a major source of contention in divorce cases.

IBM vill bli av med alla dinobabies i sin personal

Boomer? Sååå förra veckan. 2022 är det ”dinobabies” som gäller.

IBM executives called older workers ’dinobabies’ who should be ’extinct’ in internal emails released in age-discrimination lawsuit

Internal emails released in a discrimination lawsuit on Friday show IBM’s plans ”to oust older employees from its workforce,” the plaintiff said.

Kategorier
Sociala medier Spaningar

Digitala spaningar vecka 7 2021

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Artikel: TikTok-försäljningen i USA pausas – vad händer nu?

TikTok-försäljningen i USA pausas – vad händer nu?

 

Sociala medier

Facebook, Instagram och WhatsApp

Facebook blockar nyheter och nyhetslänkar i Australien

Minns ni debatten kring EU:s upphovsrättsdirektiv för ett par år sedan? Ett direktiv som till stora delar var snudd på skräddarsytt för att komma åt Google och Facebook. Minns ni hur de två techjättarna hanterade läget? Google lobbade mot direktivet både i och utanför sina egna kanaler och hotade med att helt ta död på nyhetslänkar i sökresultatet som följd. Facebook? De höll en betydligt lägre profil. En förvånansvärt låg profil. Visst, det var en tid när Facebook hade en hel del andra problem och därför inte ville sätta för mycket strålkastarljus på sig själv, men ändå.

Nu när samma slags lag är på gång i Australien är rollerna ombytta. Båda har förstås protesterat som bara den mot det lagförslag som är tänkt att tvinga (uttalat) Google och Facebook att ersätta publicister för nyheter i sina respektive plattformar. Google har visserligen hotat att lämna landet med sin sök, men mer pragmatiskt har de också börjat förhandla med några publicister om att betala för nyheter (liksom de också har gjort i Frankrike). Facebook? Ett Google-hissyfit.

Facebook har gått ut med att de kommer att begränsa nyheter i Australien. Rejält. Och precis som det Google gjorde i EU så införs den här regeln nu, innan lagen ens har klubbats. Som ett hot och för att sätta press på landets tidningar. ”Så här går det när vi slutar skicka trafik till er! How you like me now, bitch?”.

Vad Facebooks nya Australien-policy innebär för nyheter är:

🇦🇺 Australiska publicister: Kan inte dela eller publicera något innehåll på sina sidor (alltså ett straff långt bortom själva nyhetsinnehållet).

🌍 Internationella publicister: Kan publicera på som vanligt, förstås, men länkar och inlägg kommer inte visas för och därmed inte heller kunna delas av användare i Australien.

🇦🇺 Australiska användare: Kan inte se eller dela nyheter från australiska eller internationella publikationer och kan varken se eller dela nyheter från australiska eller internationella publikationer (a.k.a. storsläggan).

🌍 Internationella användare: Kan inte se eller dela nyheter från australiska publikationer eller se och dela innehåll på australiska publikationers sidor.

(Med tanke på att australiska nyhetspublikationer inte kommer att kunna lägga ut något på sina sidor så känns det lite överdöd att räkna upp att det inte kommer att gå att se något innehåll som postas där…)

Facebook själva säger att bara 4 % av innehållet är nyheter och att lagen alltså bara kommer att drabba publicisterna. Men om Australien ändå väljer att sätta hårt mot hårt så tror jag att det här i slutändan kommer att drabba Facebook hårdare än Google. Facebook känns mest sura över att Google har kommit längre i sina förhandlingar om att betala för nyheter och jag är rätt övertygad om att Facebooks nyhetsblockad inte är ett drag som är särskilt långsiktigt tänkt.

Facebook will block Australian users and publishers from sharing news links in response to new bill

Facebook has decided to block Australian users of its main social network from sharing links to news articles and related content, following the country's proposed landmark regulatory measure that forces tech giants to pay Australian media organizations for using their content.

Känns som att nyhetsblockeringen var en rätt hastigt påkommen panikåtgärd som Facebook inte riktigt testade igenom ordentligt. Långt mer än bara nyhetssidor och nyhetsinnehåll blockerades - som myndighetssidor. (Om man känner för att ta på sig foliehatten skulle man förstås här kunna spekulera i att det kanske var medvetet…)

Facebook's botched Australia news ban hits health departments, charities and its own pages

Social media company's ban on sharing news has also affected dozens of government, not-for-profit and community pages

Facebooks nyhetsblockad i Australien fick en lokal nyhetsapp att nedladdningsrusa

Ha. Facebook är som bekant just nu inte helt kompis med Australien. Mer specifikt kring den lagstiftning som Australien vill införa, där Facebook och Google uttalat ska tvingas att betala australiska publicister för nyheter på respektive techjättes plattform. Google försöker lösa det genom att erbjuda publicister ett annat sätt att få betalt, tänkt att bli rejält mycket billigare för Google, medan Facebook valde att helt blocka nyhetslänkar från att läggas upp och delas. En följd av det? En lokal nyhetsapp rusade upp i toppen nedladdningslistan i Appstore.

Att Facebook införde sin nyhetsblockad innan lagen trätt i kraft var förstås ett preventivt hot för att försöka sätta press på Australiens politiker: så här kommer det bli om lagen blir verklighet. Men också utöva press mot publicisterna genom att visa (som det är tänkt) vilket slag mot trafiken till publicisternas sajter det blir med lagen på plats.

Australiensarnas svar: hello ABC-appen, alltså.

Nu är nedladdningar förstås inte samma sak som användning. Framförallt på sikt. Men Facebooks drag skulle alltså kunna driva mer mot direkt användning av mediernas egna tjänster.

Australian news app beats Facebook in App Store

It's an encouraging sign that Australians might be willing to ditch the social giant as a news curator.

Instagram lägger till stöd för grupplivechattar

Instagram gör en Clubhouse! Det gick fort! Grupplivechattar med upp till 4 personer! Så precis som Clubhouse! Fast med video! Och bara med människor man känner!

Så… okej. Inte alls som Clubhouse. Men nu ska vi inte sabba min koppling till Clubhouse bara för att lura dig att läsa.

Instagram Plans to Launch Multi-Participant Live-Streams Later This Month

Instagram will soon enable users to go live with up to three people at a time on a single stream.

TikTok

TikToks annonsverksamhet ökade kraftigt i USA under 2020

Hörni, hur går det för TikTok i USA? Det har ju jag knappat alls delat en massa länkar och skrivit en artikel om senaste veckan. Men här en nyhet som inte bara handlar om förbudsfrågan. En rapport om hur det går för TikToks annonsverksamhet i landet. Jotack bara bra. Upp 500 % under 2020.

Det är åtminstone så många fler annonsörer som kör annonser i TikTok jämfört med för ett år sedan. Efter att ökenbuskarna började rulla runt inne på TikToks annonsavdelning efter Trumps TikTok-förbud i juli så verkar intresset ha exploderat efter det blev klart att Biden vann presidentvalet (så med andra ord: tidsmässigt i början av november för de flesta).

500 % ska vara ökningen av antalet annonsörer jämfört med för ett år sedan. Och det är ju… en del. Vi vet inget om vad det betyder i faktiska antalssiffror, men vi kan väl utgå från att tillväxten sker från i sammanhanget låga nivåer. Oavsett: rejält styrkebesked för plattformen.

Till det ska väl sägas att förbudsfaran inte är helt överspelad. Biden har sagt att han kommer fortsätta ha en tuff hållning mot Kina, plus att det generella politiska klimatet i USA inte direkt är pro Kina. TikTok kommer ha utmaningar som Bytedance kommer behöva lösa hyfsat snabbt för att inte hamna i en ny förbudscirkus.

Focus: TikTok's U.S. ad business roars back as Trump's threats recede

Accused by the Trump administration of being a front for the Chinese government, TikTok's ad business looked bleak last July.

Bytedance kan ha avbrutit TikTok-uppköpssamtalen med Oracle

I förra veckan hette det att USA skjutit upp förbuden mot TikTok och WeChat ”permanent” (åtminstone finns inget nytt datum). Gällande TikTok så gäller det då alltså även tvångsförsäljningen av TikTok till ett amerikanskt företag. Med tanke på att Bytedance har vunnit i varenda domstolsförhandling om förbudet så här långt så har jag flera gånger skrivit att jag inte alls skulle ha särskilt bråttom att slutföra affären om jag var Bytedance. Och det verkar som Bytedance tänkt samma sak - och nu helt avbrutit samtalen när Biden flaggat för nya tider. Åtminstone enligt de vanliga ”insatta källorna”.

Det stora frågetecknet är förstås vilka samtal Bytedance nu kan ha lämnat. Baklängeshistorien började med att Walmart, Oracle och Bytedance var överens om ett avtal och slutade med att ingen var överens om någonting. Walmart, Oracle och Bytedance var inte överens om vad de hade kommit överens om och USA och Kina tyckte båda att det var ett dåligt avtal. Så pass att Kina snabbklubbade en ny AI-exportlag bara för att stoppa försäljningen.

Och nu kan alltså alltihop ha kört i diket på riktigt. Inte särskilt oväntat, som sagt. Bytedance har ju hela tiden förhandlat med en pistol mot tinningen. Utan den så har de tappat en väldigt stor anledning att sälja sig själva.

Exclusive | ByteDance walks away from TikTok deal with Oracle after Trump exit

The app's Chinese owner had been in talks to sell its US operations, but Trump's departure has destroyed its 'raison d'être'.

Bytedance kan förhandla om att sälja sin indiska verksamhet

Mer TikTok-rykten och den här gången några som känns väldigt, väldigt sannolika. Bytedance kan förhandla om att sälja sin indiska verksamhet till indiska mobilinnehållsföretaget Glance.

För ett par veckor sedan kom uppgifter om att Bytedance var på gång att säga upp nästan all sin personal i landet. Uppgifter som kom kort efter det att Indien meddelat att TikTok-förbudet som kickade in i somras (och även förbudet mot några av Bytedance andra appar) numer är permanent. TikTok Bytedance hade hoppats att det fanns chans att övertyga Indien, men nu har alltså persiennen dragits ned. Då gäller det att försöka tjäna pengar på det som går.

Glance jobbar med spel och annat innehåll för mobiltelefoner och är dessutom del av annonsjätten InMobi. Precis som i USA så verkar det vara Bytedance-delägaren Softbank som initierat och drivit på affären. En annan USA-koppling hittar vi dessutom i Google.

Google var ett av namnen som nämndes som ett företag som var intresserade av att köpa TikTok i USA. Nu kanske det på sätt och vis blir av i Indien. I slutet av förra året investerade Google nämligen i just Glance. Det i sin tur gör förstås att man inte kan låta bli att undra över vad Google visste - eller om samtalen redan var på gång i december.

https://www.livemint.com/companies/news/tiktok-bytedance-may-sell-indian-operations-to-inmobi-s-glance-says-report-11613210992478.html

TikTok på gång med affiliateprogram för företag och influencers

Ett rätt väntat drag från TikTok. Uppgifter om att kortvideoplattformen kan arbeta på en Tinder-funktion för företag och influencers. Ja, ett affiliateprogram åtminstone för att göra det enklare för företag och influencers att hitta varandra. Dessutom väldigt starkt kopplat till shopping, vilket också är ett område som TikTok uppges ta stora kliv på kommande år. Möjlighet att direkt handla i och via TikTok.

App News and Data

Have you got a press release or announcement? Get in front of 10,000 app industry professionals with an announcement on Business of Apps.

Bytedance kan börsnotera Douyin i USA

Det här är milt sagt oväntat. Och ett tecken på att det dels blåser nya vindar i USA och dels att TikTok-ägaren Bytedance numer har avsevärt bättre självförtroende. Uppgifter om att Bytedance kan börsnotera Douyin i USA.

Börsryktet om Douyin kom redan i slutet av förra året, så i sig är det inte nytt. Då som nu är det intressant att Bytedance alltså kan överväga att börsnotera en av sina tjänster Douyin, TikToks kinesiska systerapp, före eller istället för en börsnotering av moderbolaget. Men uppgifterna om en USA-notering är nya - och det är det som är det oväntade i sammanhanget. När det tidigare pratades om en notering av Bytedance så var det bara Hong Kong som nämndes. Med tanke på relationen mellan USA och Kina, inte minst kring kinesiska börsbolag noterade i USA, så har jag utgått från att det bara skulle vara Hong Kong och Shanghai som skulle vara på tal för Bytedance.

Det är också intressant att det är just Douyin som det pratas om. Frågan är förstås om det då handlar om just bara Douyin eller även TikTok. TikTok är ju mer eller mindre hela Bytedances verksamhet utanför Kina, så om något skulle noteras i väst så skulle det väl vara TikTok (enligt källan i artikeln verkar det vara just bara Douyin som är aktuellt).

Visst, det lär fortfarande vara enklare att ragga upp kapital i USA än i Kina, men som sagt. Relationerna är ju inte det bästa. Att Kinas näst största kortvideoapp Kuaishou för ett par veckor sedan klev in på börsen i Kina var lite mer i linje med vad jag hade väntat mig.

Och visst kan det vara så att det är en taktisk notering av Bytedance. Den stora framtidstillväxten kommer inte ske i Kina även om det är där som pengarna rullar in. Just nu. Det kan alltså handla om en delvis utflyttning av de centrala delarna av verksamheten. Åtminstone börja kratta manegen för en framtid utan lika starka kinesiska kopplingar, vilket lär vara en förutsättning framöver.

Att se vad som händer.

Exclusive | ByteDance in early talks to list Douyin in New York, source says

Douyin would be the first initial public offering by a Chinese social-media network in the US, giving American investors a piece of one of the most successful apps in the world's largest internet market.

StockTok - TikToks eget WallStreetBets

Ni vet WallStreetBets, Reddit-forumet som var i centrum i hela Gamestop-cirkusen, där Gamestops aktie drevs upp till stratosfären? Klart att TikTok har sin egen version: StockTok. Tiktokare som ger sina följare aktie- och investeringstips.

Som artikeln konstaterar så är de tipsen inte alltid något man bör följa. Men det är ju vare sig något som Reddit eller TikTok var först med. Att försöka driva upp aktiepriser på olika sätt har ju funnits lika länge som det funnits aktier. Skillnaden är i TikTok-fallet precis som hos Reddit är samma sak som nästan alltid gäller för saker som sociala medier kritiseras för: det är inte fenomenet som är nytt utan storleken på den potentiella spridningen.

Så, tja, nästa memeaktie som drar iväg kanske börjar som en stocktok.

Personal Finance TikTokers Are Misleading Users, And the Problem Is Worse Than You Think | Entrepreneur

"StockTok" is inspiring young people to learn about investing... but what happens when the content is rotten?

Clubhouse

Clubhouse har laddats ned över 8 miljoner gånger

Aaaaaand on to 8 miljoner nedladdningar. Eller mer. Av Clubhouse. Enligt App Annie.

Så. Jävla. Mainstream.

Report: Social audio app Clubhouse has topped 8 million global downloads | TechCrunch

Social audio app Clubhouse has now topped 8 million global downloads, despite still being in a prelaunch, invite-only mode, according to new data released

Twitter

Twitter rullar ut ljudmeddelanden i Indien, Brasilien och Japan

Twitter fortsätter satsa på ljud, fast den här gången i meddelandeformat. Möjligheten att skicka röst-DM breddas nu till att även dyka upp i Indien, Brasilien och Japan (Brasilien och Indien fortsätter alltså vara de västerländska techbolagens stora favorittestmarknader känns det det som).

Twitter är ju inte direkt… först på bollen här. Men det är ännu ett tecken på att Twitter satsar mycket på ljud och överlag röstbaserad kommunikation - två saker som inte varit Twitters kärnkompetenser så här långt. (Och det här påbörjades före Clubhouse!) Överlag har ju direktkommunikation vid sidan om tweet aldrig varit något som Twitter lagt jättemycket energi på. Men det ser alltså ut att ändras.

Och längden? Precis som ljudtweets så kan ett ljud-DM vara max 140 sekunder långt. Förstås.

Twitter Starts Testing Voice Messages for Users in India, Brazil, Japan

Twitter has launched voice DMs for users in India, Brazil, and Japan. The new feature will let Android and iOS users send voice notes as direct messages or DMs.

Twitter-aktien når ny all-time high - för första gången på över 7 år

Snaps aktie har inte direkt varit en klang- och jubelfest för ägarna sedan noteringen. Men i höstas hoppade aktiekursen upp rätt rejält och har sedan dess fortsatt uppåt. Det innebar att det tog tre och ett halvt år för aktien att nå nivån den låg på vid noteringen. Men det är inget mot den ökenvandring som Twitter bjudit sina aktieägare på. Men plötsligt händer det! Igår nådde Twitter-aktien ny all-time high kurs. Som mest nästan 75 dollar. Det förra rekordet sattes i praktiken under Twitters första börsdagar - för över sju år sedan.

Både Snap och Twitter har mått bra av 2020 i synnerhet, men de har sakta men säkert visat upp allt bättre siffror och allt mer flitig användning i ett par år nu. Uppgången senaste veckorna var en följd av positiva kvartalsrapporter från bolagen, men var också delvis ett lättnadsrally eftersom det finns tydliga tecken på att annonsmarknaden börjar studsa tillbaka.

Men för Twitter är uppgången ännu viktigare av en annan anledning: Donald Trump.

Trump har själv medgett att han förmodligen inte hade blivit vald utan sociala medier och Twitter har förstås alltid varit den föredragna plattformen. Det har lett till en lite ökande oro bland investerare hur det skulle gå för Twitter den dag Trump inte längre är president - efter fyra eller åtta år. Twitter förekom som bekant det genom att dra ur pluggen för Trump innan han ens hade hunnit lämna kontoret.

I senaste kvartalsrapporten, som sträckte sig fram till sista december, valde Twitter att göra något så ovanligt som att prata om hur det gått med användartillväxten det här kvartalet. Som de själva sa: på grund av de ”extraordinära händelser” som kom att känneteckna januari. Och användartillströmningen fortsatte - även efter det att Trumps stängts av.

Nu är det förstås alldeles för tidigt att säga vad det här kommer att innebära för Twitter på sikt. Även Twitter har utmaningen med utplanande tillväxt framför sig. Då gäller det att börja växa mer i nya länder - och tjäna mer pengar på sina befintliga användare.

Men Twitter är dessutom oavsett vid ännu ett vägskäl. En identitetskris, om man så vill. Ingen slump att Twitter bara senaste månaderna dels har börjat testa sin Clubhouse-klon Audio Spaces och dels att de har köpt nyhetsbrevstjänsten Revue. Det kommande decenniet kommer vi nog få se ett delvis helt nytt Twitter ta form.

Graf som visar utvecklingen för Twitter-aktien mellan 2013 och 2021

LinkedIn

LinkedIn kan vara på gång att ta fram frilansbokningstjänst

Ny tjänst på gång från LinkedIn, åtminstone enligt The Information. Marketplaces. Ungefär vad det låter som - en köp och sälj-plattform för… frilansare. En som dessutom kan lanseras så tidigt som i september i år (ja, fast det lär väl kanske inte vara här i Sverige initialt, i så fall).

Det här är både rätt givet och väldigt oväntat. Givet eftersom, tja, det handlar om jobb. LinkedIn gets with the gigekonomi-times. Men LinkedIn har, trots sina rekryteringsfunktioner i stort tillhandahållit en plattform för jobbsökande och rekryterare och hållit sig vid sidlinjerna. En frilanstinderfunktion kan förstås vara ungefär detsamma. En liten vidareutveckling av de statusar man kan lägga på sin profilbild om man söker jobb eller söker folk. Men det känns spontant som lite mer än så.

Lägg till att LinkedIn är i full gång med att anställa sin första community manager som ska ha i uppdrag att ”stötta innehållskapare”. Vad som skulle kunna vara ett första steg mot ett program för innehållsskapare ungefär som alla andra stora sociala tjänster har.

LinkedIn gör ju trots allt nästan alltid som alla andra sociala plattformar. Fast några år senare.

https://www.theinformation.com/articles/microsofts-new-gig-a-linkedin-freelancer-market-rivaling-upwork-fiverr

Triller

TikTok-konkurrenten Triller storsatsar på eget innehåll

Kortvideoappen Triller gör som så många andra för att sticka ut: storsatsar på eget innehåll. Dessutom kändistungt innehåll. Dessutom innehåll som matchar det Triller framförallt har nischat in sig på: musik. Bakom kulisserna-grejerna som ännu en marknadsföringskanal för artister. Totalt 40 halvtimmesprogram kommer att rullas ut som dela av Trillers ”tv-kanal”.

Även Triller går i börstankar och vill förstås boosta sig själva så mycket det bara går inför det. Det som kommer bli mest intressant med det är att få lite bättre inblick i hur det faktiskt går för just den här TikTok-konkurrenten. Det har förekommit anklagelser, även från insidan, om att Triller ända sedan starten har blåst upp sina användarsiffror. Visst, det går förstås att fortsätta fuppla med siffrorna även som börsbolag, men det blir åtminstone lite svårare.

Triller Makes Linear Programming Bid With Shows Starring Jennifer Lopez, The D'Amelios, Hype House - Tubefilter

Ahead of its planned public offering, TikTok competitor Triller is launching a linear programming bid featuring 40 half-hour shows fronted by a bevy of

Trillers användarsiffror ifrågasätts ännu en gång

Jag har några gånger skrivit om frågetecken kring TikTok-konkurrenten Trillers användarsiffror. Nu är det dags igen. En rapport från Billboard som säger att Triller har rapporterat högre användarsiffror offentligt än vad de har delat med upphovsrättshavare. Trillers svar? Oj, vad är det för konstig fågel därborta?

Svaret på frågor från Billboard om användarmyglandet blev: ”det finns ingen legal definition på MAU/DAU”, alltså de hyfsat vedertagna användarmått som brukar användas i de här sammanhanget (Monthly respektive Daily active users. Alltså hur många som använder en tjänst minst en gång i månaden eller om dagen.) Sen droppar Triller i sitt uttalande också något om fiskar och cyklar because relevans.

Och visst, det finns inte någon formellt bindande definition nedskriven, så det har ju VD:n Mike Lu rätt i. I ett senare uttalande konstaterar Lu (som han sagt tidigare) att Triller aldrig har överdrivit några användarsiffror och att inga rättighetsinnehavare tydligen får den här typen av data.

Med andra ord vet vi (jag) inte hur landet objektivt ligger. Men det börjar bli så mycket användarfuffelrök att det mer och mer känns som att det finns en soptippseld någonstans hos Triller.

Triller faces new questions about how many users it has

Triller is again facing questions about how many users it actually has after its CEO said "there is no legal definition of MAU/DAU."

Parler

Parler är tillbaka online

Aaaaaaand they’re back! (Tossehöger)alternativ-plattformen Parler är uppe igen efter en månads frånvaro. Sing hallelujah etc.

Den här gången är det leverantören SkySilk som erbjuder en ”hållbar, oberoende teknik” och gör att Parler inte längre är beroende av ”big tech” för att dra runt sin verksamhet. Men med de storslagna orden så lär väl Parler fortfarande leva med risken att bli utsparkade igen om medlemmarna lyckas samordna nån ny attack nånstans. Ny VD har de också, efter det att styrelsen sparkade grundaren John Matze från den positionen för ett par veckor sedan. En Tea Party-anhängare. Förstås.

Det verkar däremot som att inget av innehållet har följt med, bara själva kontona och inloggningen. Oklart om det är ett omedvetet eller medvetet beslut. Det är väl också lite osäkert hur det kommer att gå för Parlers försök att komma tillbaka till sin gamla form. De får ju fortfarande inte ha sin app i Appstore eller Google Play. Visst, Parler säger nu att de kommer att steppa upp sitt modererande och Apple öppnade trots allt för att Parler skulle kunna komma tillbaka om de hanterar modereringsfrågan bättre. Känns ändå rätt osannolikt.

Ökat modererande kan ju snarare göra att de som tidigare drogs till Parler inte längre tycker att det är lika kul.

Parler crawls back online empty and with a Tea Party CEO | TechCrunch

Parler, a social network adopted by the far right and recently kicked off AWS for its userbase's habit of advocating violence, is back online. The

Övrigt sociala medier

SpaceHey - MySpace i… 00-kostym

Vad kan vi inte få nog av? Precis! Nya sociala medier. Som shiny and new SpaceHey!

Okej. Den är väl inte särskilt shiny, men åtminstone rätt ny. Och vad är då SpaceHey? MySpace. I... 00-kostym. Den ser ganska mycket exakt ut som MySpace. VÄLDIGT mycket retrovibbar åtminstone.

Och vem är då supernostalgikern som vill återuppleva sin MySpace-tid? 18-åriga An från Tyskland. Ännu en uttalad anti-Facebook gjord för tonåringar. An själv har i en intervju sagt att hen ”hatar Facebook” och vill minimera sitt behov av att använda tjänsten så mycket som möjligt. En anledning så god som någon att starta ett nytt socialt medium, antar jag.

Och förutom att satsa på integritet och minimal datainsamling (som ligger i tiden) så står personalisering också högt upp. På MySpace-manér. Kort sagt möjligt att anpassa sin profil med html och css. Because retro.

Facebookdödare!

Dispo - shake it like a polaroid picture!

Ha. Ännu en Clubhouse! Och Instagram-dödare! På samma gång! Dispo!

Ja, nu handlar Clubhouse-parallellen inte om ljud eller gruppchattar, utan att det är en app som funnits ett tag utan att särskilt mycket hände men så senaste veckan har den tydligen tagit fart. Och Instagram? Ja, det är ännu en i raden av fotoappar. Men med en nödvändig twist. Dispo är, tja, slow Insta.

Dispo är helt enkelt en fotoapp där du måste vänta på att dina bilder… framkallas. Det tar alltså ett tag innan du får se dem. (För alla nytillkomna tittare: förr i tiden kunde det gå en vecka eller mer efter det att man kom hem från semestern innan man fick se bilderna man tog.)

Men vad är det då som gjorde att Dispo fick fart precis nu? Nya funktionen Shared Rolls. Ett socialt element, alltså. Bilderna i ett gemensamt album framkallas varje dag kl 9 på morgonen. Fram till dess kan inte ens den som tog en bild se resultatet. Det sociala är alltså att man får… vänta på framkallningen ihop.

En Clubhouse-parallell till? Finns bara för iOS.

Alla på en gång nu: Shake it, shake it, shake it, suga! Shake it like a Polaroid picture!

Can Dispo Really Be The Next Instagram?

Dispo is a new photo-sharing app that elicits the feelings associated with using a disposable camera. Can it be the new Instagram?

Andreessen Horowitz och Sequoia sugna på att investera i fotoappen Dispo

Häromdagen skrev jag om appen Dispo, en fotoapp som bygger på att du måste vänta på att dina mobilbilder ska framkallas. En… poldaroid-app för 2020-talet, alltså. Efter årsskiftet har appen gjort en hockeystick efter att den släppte en ny, social funktion. Delade album som framkallas kl 9 varje morgon. Med andra ord måste alla snällt vänta till dess innan man får se bilderna.

Och redan nu verkar Dispo attraherat tunga investerare. Som Sequoia Capital, en investeringsfirma som sedan starten 1972 investerat i bolag som Apple, Google, PayPal, Stripe, Youtube, Instagram, Klarna och WhatsApp. Och Andreessen Horowitz som bland alla sina techinvesteringar kan räkna de 12 miljoner dollar som plöjdes ned i… Clubhouse. En månad efter appens lansering.

Såååå…. nu vet ni var ni kommer att hänga någonstans framåt sommaren. Lite förvarning, sådär.

https://www.theinformation.com/articles/camera-app-dispo-gets-investment-interest-from-sequoia-andreessen-horowitz-benchmark