Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
- Del 1: Sociala medier, Sök/SEO, Detaljhandel/e-handel
- Del 2: Strömmade medier, AI – artificiell intelligens
AI – artificiell intelligens
Genspark – ännu en vass AI-agent från Kina
Ännu en AI-agentlösning från Kina: Genspark. Ännu en lösning som fick de tidiga testarna att ooa och aaa. (Och vi kan vänta att vi snart kommer höra mer om baksidorna, men det lämnar vi därhän just nu.)
Det handlar alltså om en ny AI-lösning som ska kunna utföra fler uppgifter på egen hand för att lösa en övergripande uppgift som en användare ger.
Precis som Manus AI, som såg dagens ljus för några veckor sedan, så ser Genspark på demonstrationerna riktigt imponerandet ut. Saker som att den kan planera en femdagarsresa till San Diego, komplett med att räkna ut avstånd mellan olika attraktioner, ge förslag på kollektivtrafikresor och boka bord på restaurang genom att ringa med en röst-AI.
Eller att den kan skapa en steg-för-steg-matlagningsvideo eller att kunna skapa en ”South Park”-video som förklarar hela Signal-fiaskot för den amerikanska regeringen.
Det intressanta är att Genspark verkar samla ihop 9 olika språkmodeller i sin lösning, som heter Super Agent, och har kopplat på 80 verktyg för att utföra uppgifterna. Så en allt-i-allo-lösning för AI-agentande.
Och det känns som ett rätt troligt scenario för många AI-tjänster – och AI-bolag – framöver: tjänster som byggs ovanpå befintliga tjänster och kopplar ihop dem så att användaren kan dra nytta av de verktyg som är bäst lämpade för olika handgrepp, utan att behöva hoppa mellan olika verktyg.
Genspark’s Super Agent ups the ante in the general AI agent race
This week, Palo Alto-based startup Genspark released what it calls Super Agent, a fast-moving autonomous system designed to handle real-world tasks across a wide range of domains – including some that raise eyebrows, like making phone calls to restaurants using a realistic synthetic voice.
Wikipedia hotas att knäckas av rusande kostnader på grund av AI-botar som tränar på tjänstens innehåll
Att AI-bolagens framgångar bygger på att de dammsuger upp innehåll – för det mesta upphovsrättsskyddat – för att träna sina modeller, utan samtycke eller att ersätta sajterna som står för innehållet, är inget nytt. Men inte bara det: tränandet kostar dessutom pengar för sajterna som används.
Wikipedia har sett sina bandbreddskostnader dra iväg med 50 % sedan början av förra året. En rusning som inte beror på att den mänskliga användningen har exploderat, utan just därför att AI-botar tankar ut innehåll. Mer specifikt är det bandbredden för multimediainnehållet som har ökat så mycket. Alltså det innehåll som till att börja med tar mest plats när data skyfflas runt.
Lägg till att AI-bolagen också har blivit påkomna med att strunta i en av internets verkliga grundstensgentlemansöverenskommelser: robots.txt. Den där sajtägare kan ange hur indexeringsbotar får eller inte få använda en sajt.
Det finns redan företag som håller på att försöka ta fram lösningar som ska kunna stoppa det här, som Cloudflare. Men det i sig kräver att man använder deras tjänster och därmed betalar för dem. Så även om kostnaden (på flera sätt) sannolikt blir lägre för stora sajter än om man inte hade dem så är det fortfarande ytterligare en kostnad.
Vilket blir extra kännbart om man som Wikipedia är en sajt som bygger på donationer.
Följden kan bli att ännu fler sajter måste kasta upp skyddsväggar, som AI-bolagen sedan letar fram luckor i. Det leder till ännu högre skyddsväggar följt av nytt lucköppnande. Internetmotsvarigheten till ett trumpianskt handelskrig.
Allt det här kan i förlängningen, som så ofta förr, tvinga fram regleringar. Vilket kommer leda till ramaskrin i den drabbade branschen – trots att det var branschens oförmåga att hålla fingrarna ur syltburken som ledde fram till regleringarna till att börja med.
The Wikimedia Foundation, which owns Wikipedia, says its bandwidth costs… | Cam Wilson | 22 comments
The Wikimedia Foundation, which owns Wikipedia, says its bandwidth costs have gone up 50% since Jan 2024 – a rise they attribute to AI crawlers. I've been covering this a bit at the The Sizzle: AI companies are killing the open web by stealing visitors from the sources of information and making them pay for the privilege.
Manus AI släpper betalversion
Ännu en AI-tjänst blir med betalversion. Ännu en kinesisk AI-tjänst, dessutom: Manus AI.
Manus dök upp (eller introducerades åtminstone publikt) för någon månad sedan. En tjänst som hoppar på det nu så buzziga agent-tåget. AI-tjänster som kan utföra uppgifter hyfsat mycket på egen hand utifrån en övergripande instruktion – till och med i andra verktyg än själva chattplattformen. Som att surfa på nätet och boka resor eller utföra handgrepp i datorn.
Nu är det förstås en bit kvar till det är riktigt så smidigt att du kan skicka ut din personliga bot på nätet och låta den hitta bästa hotellet, flygresan och destinationen för en solsemester – och sedan boka alltihop åt dig. Men ambitionen är att detta på sikt ska bli möjligt. Manus AI:s lösning såg på pappret (det vill säga i demonstrationsvideon) riktigt vass ut, även om det jag har läst från dem som har testat konstaterade att även Manus dras med en hel del barnsjukdomar.
Oavsett: går du igång på Manus kan du nu få mer funktionalitet och högre användningstak genom att betala. Det finns två abonnemang att välja på: Manus Starter för 39 dollar i månaden (3900 krediter per månad) och Manus Pro för 199 dollar i månaden (19 900 krediter). Så lite dyrare än ChatGPT:s basprenumeration för det enklaste abonnemanget och en dollar billigare än ChatGPT:s Pro-abonnemang.
Manus kommer behålla ett gratisabonnemang för den som inte använder tjänsten särskilt regelbundet eller bara vill testa. Då är kreditpotten 1000 per månad.
Sist men inte minst blir Manus dessutom med iOS-app.
Manus launches paid subscription plans and a mobile app | TechCrunch
Manus, the viral AI agent platform out of China, has launched paid subscription plans, a mobile app, and other upgrades.
Trump ägnade sig åt vibematematik för att räkna ut tullnivåerna
En av sakerna som fått ekonomer världen över att klia sig i huvudet är hur Trump-administrationen kom fram till tullnivåerna för olika länder. Eftersom siffrorna inte baserades på något som kan sägas ha markkontakt i den verkliga världen. Nu har vi fått svaret.
Trump körde med vibematematik.
Trump’s new tariff math looks a lot like ChatGPT’s
ChatGPT, Gemini, Grok, and Claude all recommend the same, simple tariff calculation that the White House appears to have used.
ChatGPT byter namn
Well…
Mobilt
EU bötfäller Apple för annonsspårningsfunktionen i iOS-appar
Det här är ett… skönt förvirrande domslut från EU. Apple har åkt på däng av franska konkurrensverket (ADLC) på grund av annonsspårningsfunktionen i iOS-appar, den så kallade ATT-lösningen. Eller rättare sagt: funktionen som gör det enkelt för användare att INTE bli spårade kors och tvärs mellan appar.
Myndigheten har nu landat i att Apple måste betala 150 miljoner euro i böter (vilket är långt under de 10 % av den globala årsomsättningen som skulle kunna bli aktuell som max under Digital markets act). Och avser Apples användning av den här lösningen mellan 2021 och 2023.
De klagomål som kommit in mot funktionen handlade dels om att funktionen överlag begränsar för mindre spelare som är beroende av annonsintäkter och dels att ATT inte omfattar Apples egna appar – ”bara” alla andras.
Så vad är det då jag tycker är lite förvirrande? Att myndigheten säger att ATT är konkurrenshämmande och därmed olaglig. Men… myndigheten kräver inga förändringar. Det blir alltså upp till Apple att försöka tolka vad ADLC anser måste ändras.
Men hej. Inget som Professor X inte kan lösa.
I ett uttalande konstaterar ADLC att ”medan målet som ATT strävar efter inte kritiseras i sig” så är ”sättet det är implementerat vare sig nödvändigt eller proportionerligt jämfört med Apples uttalade mål att skydda personlig data”.
Så Apple kan alltså fortsätta med ATT precis som innan, därför att syftet är finemang. Men däremot måste ATT vara lite mindre ATT, så att annonsörer blir på bättre humör. Eller något åt det hållet.
France fines Apple over App Tracking Transparency, but doesn’t order changes
Apple can continue to use its iOS App Tracking Transparency privacy tool in France, but must still pay a fine for having used it before.
Ekonomi och finans
Open AI stänger tidernas största riskkapitalrunda
Förra veckans uppgifter stämde. Open AI tar in 40 miljarder nya dollar, till en värdering på 300 miljarder dollar.
Det innebär att Open AI seglar upp från en tredjeplats till en andraplats i listan över världens högst värderade startups. Delad andraplats, åtminstone. 300 miljarder gör att Open AI hamnar på samma värdering som TikTok-ägaren Bytedance. Den värderingen är dock några år gammal vid det här laget, så oklart hur den står sig i dag. Inte minst med tanke på kaoset kring just TikTok.
Det är nu bara Elon Musks rymdbolag SpaceX som har en högre startupvärdering, med 350 miljarder dollar.
Men Open AI fullständigt mosar dessutom ett rekord. En påfyllning med 40 miljarder är den största riskkapitalrundan som något bolag någonsin har tagit in. Open AI kliver därmed förbi det tidigare rekordet på 6,6 miljarder dollar. Ett rekord som innehades av… Open AI. Förra tvåan, Elon Musks AI-bolag xAI, halkar också de ned ett pinnhål.
Men det finns en halvrejäl brasklapp. Den största delen av kapitalet kommer från japanska techinvesteringsgiganten Softbank. Men deras pengar är uppdelade i omgångar och villkorade till att Open AI lyckas med sin föresats att ställa om till helt vinstdrivande företag, till skillnad från idag när den vinstdrivande delen ligger under ett icke-vinstdrivande paraply.
Och just den omställningen försöker såväl Elon Musk som Mark Zuckerberg stoppa.
OpenAI nets $40b in funding, hits $300b valuation
This marks the largest AI funding round to date, nearly doubling OpenAI’s US$157 billion valuation from October 2024.
Övrigt
Polismyndigheten får i uppdrag att ta fram en statlig e-legitimation
Väldigt välkommet besked: Regeringen har gett Polismyndigheten i uppdrag att ta fram en statlig e-legitimation. Senast 2 november ska den finnas tillgänglig.
Som vanligt så verkar det vara ett EU-direktiv som ligger bakom, snarare än ett initiativ från regeringen, men det spelar mindre roll. Välkommet, som sagt. Och viktigt.
I förra veckan skrev jag om hur EU gav tummen upp för digitala körkort, med ambitionen att digitalt ska bli normalformatet (men med möjlighet att få ut ett fysiskt kort för de som behöver det av någon anledning). Då fick jag ännu en gång anledning att beklaga mig över en av mina stora käpphästar: att det i praktiken bara är kommersiella företag som kontrollerar våra digitala ID-handlingar.
Det innebär med andra ord att man som svensk medborgare måste ingå avtal med ett bolag kommersiellt bolag för att kunna sköta delar av medborgarsidan av samhällskontraktet. Särskilt som det offentliga allt mer pushar mot digitala lösningar för att man ska kunna hantera detta. Och då måste man kunna identifiera sig.
Det är alltså extremt välkommet med en statligt utfärdad e-legitimation.
Det återstår att se hur det kommer att funka i praktiken, men ett väldigt bra steg.
(Sen finns det förstås fortfarande saker som är kvar att lösa. Som att själva förutsättningen för att överhuvudtaget kunna koppla upp oss på internet i praktiken helt kontrolleras och prissätts av kommersiella krafter. Eller att man måste köpa en digital pryl för ett antal tusenlappar för att kunna använda en e-legitimation och därmed nå offentliga tjänster den digitala vägen.)
Regeringen ger Polismyndigheten i uppdrag att utfärda statlig e-legitimation
Microsoft fyller femtio
Ett rätt respektabelt jubileum. Idag fyller Microsoft 50 år som företag.
Ett halvt sekel med Office-paket, alltså. Okej. Kanske inte bara Office-paketet. Men förutom att det är imponerande i sig att Microsoft har hängt med så länge, med tanke på hur snabbt det har svängt inom teknikområdet under den tiden, så är de nu kanske hippare än någonsin. De är åtminstone spot on en jättetrend på ett sätt som de förmodligen aldrig har varit tidigare.
Visst, det kanske inte helt och hållet är företagets egen förtjänst. En stor del av det handlar om Microsofts (än så länge) tajta band med Open AI. Men Microsoft har också kunnat hänga med överlag kring alla delar som behövs för den AI-teknik som idag rusar fram över världen. Vilket också har skjutit upp Microsofts totala börsvärde till rekordnivåer.
(Ja, fast kanske inte just nu. Because… anledning.)
Men artikeln ställer också en intressant fråga: kan företaget överleva ytterligare femtio år? Och i så fall hålla sig lika relevanta? Microsoft har ju också några rejäla dikeskörningar under bältet. Min favorit är bloatfunktionen att bygga en sajt i Word. Jag vill veta hur många som någonsin gjorde det.
(Det är givetvis också värt att notera att Clippy hade fyllt 29 år i år.)
Microsoft just turned 50, can its dominance last another half a century?
Microsoft is now 50 years old and after 50 years it’s seen some major changes. Here are some of its biggest milestones and where it might be going in the future.
Substack lägger till TikTok-flöde
Ännu en app lägger till ett TikTok-flöde: Substack. Ett vertikalt videoflöde att scrolla sig igenom på klassiskt TikTok-manér, alltså.
Och som artikeln konstaterar är det ingen slump att det här kommer nu: på lördag förbjuds TikTok i USA om inte en affär att sälja tjänsten till en ny amerikansk ägare är i mål.
Kommer ni ihåg när Substack handlade om nyhetsbrev? Good times.
Substack updated its app to make it even more like TikTok
The Substack app now features a feed of vertical videos that the company hopes could draw in users from TikTok and help current subscribers discover new creators, too.
Amerikanska luftfartsmyndigheten tillåter privatflyg att dölja vem som äger dem
And there it is. De senaste åren har flitiga privatflygskändisar spårats av olika tjänster – inte minst av den kanske mest kända lösningen framtagen av Jack Sweeney. En spårare som bland annat bodde på Twitter och där man kunde följa hur ett antal kändisar (eller åtminstone kändisarnas flyg) rörde sig. Allt baserat på data från offentliga register i USA.
Det ledde till att Sweeney fick ett stämningshot från Taylor Swifts advokater och drog på sig Elon Musks ilska. Det sistnämnda ledde till att Sweeney som av en händelse blev avstängd från Twitter efter att Musk tog över tjänsten.
Men nu är det alltså slut med det. Hur, you ask? Har kändisarna tagit åt sig av kritiken och privatflyger mindre när de är sugna på privatfoodoraflyga hem ett snack på småtimmarna? Nej, nej, nej. Genom att den amerikanska luftfartsmyndigheten FAA nu tar tagit fram ett system som gör det möjligt för privatpersoner som äger ett eget flygplan att dölja ”vissa uppgifter”.
Vi pratar om en opt out-lösning som gör det möjligt för den som äger ett flygplan (eller ”operates” ett flygplan åt den här kundgruppen) kan välja att ”alla personuppgifter som kan identifiera en individ” ska döljas (GDPR, y’all!!). Men inte bara det, FAA ”utvärderar” om de ska ta ytterligare ett steg och helt enkelt göra den här informationen privat för alla som omfatta.
Nu skulle det förstås vara lätt att skylla på Musk även i det här fallet, men FAA agerar bara på en lag som klubbades för snart ett år sedan. Men en lag som förstås har drivits på mycket av den väldigt lilla, väldigt rika klicken människor som bor i USA.
Strunt samma i att flygplan krockar i USA på grund av brist på flygledare och gamla system. Nu slipper åtminstone de allra rikaste få kritik för sitt flitiga flygande.
Elon Musk and Taylor Swift can now hide details of their private jets
Private aircraft owners can now ask the FAA to keep their registration information private, which may disrupt efforts to track celebrity jet use.
USA:s nationelle säkerhetsrådgivare använder privat Gmail-konto för att skicka känslig information
Men? Otur! Igen! Igen! Igen!
Trump adviser reportedly used personal Gmail for ’sensitive’ military discussions
White House National Security Adviser Michael Waltz and other National Security officials reportedly conducted government business with personal Gmail accounts.
”Spöknärvaro” – nytt fenomen som följd av kraven att folk fysiskt ska vara på kontoret
Spöknärvaro. Till nyordlistan 2025.
”Spöknärvaro” – senaste kontorstrenden: ”tecken på klyfta”
Ett fortsatt uppror mot arbetsgivarna från Generation Z och en av Trumps presidentordrar har gett upphov till ännu en namngiven trend på den amerikanska arbetsmarknaden.
