Etikett: Wikipedia

Kategorier
AI - Artificiell intelligens Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 3 2026 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AI – artificiell intelligens

Anthropic släpper Claude Cowork

Dags för nästa steg för en av de just nu buzzigaste tjänsterna: Claude Code. Nu kompletterar Anthropic tjänsten med funktionen Cowork.

Vad är då Cowork? Ett tänkt sätt att göra Claude Code-tjänsten, som uppskattas av många om överhuvudtaget inte kan programmera, ännu enklare för dem som överhuvudtaget inte kan programmera. Eller rättare sagt: ett sätt att skapa sig en egen liten leksandlåda där man kan testa funktionalitet.

Via Cowork, som bor i datorappen för Claude Code, går det att sätta upp en lokal mapp på datorn och sedan ge Claude instruktioner på att ta sig an det som ligger där. Exempel som ges är att dra in en massa kvitton i en mapp och låta Claude skapa en utläggsrapport av dem.

Det ska också gå att låta Claude använda andra verktyg via Cowork, som så kallade connectors och skills. Överlag så handlar det om att ta bygga AI-agenter som ska kunna utföra uppgifter hyfsat självgående, utan detaljerade instruktioner för varje steg.

Det är om man så vill en funktion som ska göra det enklare att automatisera tråkiga vardagshandgrepp för att locka in fler att sedan ta steget att börja Claude-koda lite mer avancerade grejer.

Men det bästa med Anthropics presentation av den nya funktionen? Varningen att en lössläppt Claude kan ta till ”potentiellt destruktiva åtgärder”, som att börja radera filer. Så precis som vanligt är det bra att inte köra AI-agenter på allt för känslig information. Och att alltid, alltid ha säkerhetskopior av ungefär allt viktigt. Oavsett om AI är inblandat eller inte.

Är du sugen på att testa Cowwork får du däremot hålla dig till tåls ett tag. I dagsläget är funktionen bara tillgänglig för den som betalar för ett Claude Max-abonnemang. Och funktionen är i dagsläget klassad som en ”research preview”. Så en väldigt, väldigt tidig version.

Vi kan väl tänka oss att Claude är medveten om de jobbiga rubrikerna när tusentals människor råkar radera företagskritisk information utan att det var meningen. ”Forskningsdelen” lär nog mycket handla om att Anthropic vill lära sig mer om exakt hur puckade instruktioner användare kan ge.

(Det verkar dessutom som att Claude byggde Cowork på 1,5 vecka. Med Claude Code.)

Anthropic’s new Cowork tool offers Claude Code without the code | TechCrunch

Built into the Claude Desktop app, Cowork lets users designate a specific folder where Claude can read or modify files, with further instructions given through the standard chat interface.

Slack får en vassare AI-bot

Nu år även Slackbot en AI-uppgradering. VI pratar alltså om den bot som finns inbyggd i Slack och som genom åren har leget och rullat i bakgrunden, utan att göra jättemycket väsen av sig. Och kanske utan att hjälpa de flesta användare särkilt mycket.

Det sistnämnda hoppas Salesforce, numer ägare av Slack, att ändra på.

Nya Slackbot är förstås av den agentiska sorten. Det innebär att den ska kunna utföra arbetsuppgifter åt dig och som hjälp för det kunna använda allt som du har gjort i Slack. Det innebär enligt Salesforce saker som att den ska lära sig ditt sätt att skriva, hitta mötesluckor i din kalender och boka möte, skriva mötesanteckningar, projektdokument och mer.

Och ja, självklart går det också att koppla annan Salesforcedata för att få in ännu mer kontext.

Den nya slackboten börjar rulla ut nu för alla som betalar för Business+ eller Enterprise.

Your Slackbot just got a huge AI agent upgrade – what it can do now (starting today)

Slackbot can take action on your behalf. Here’s how.

Grok stryper Groks förmåga att klä av människor – fast inte helt

I förra veckan försökte xAI kväsa kritiken mot att Grok gladeligen klär av människor utan att de som blir avklädda vet om det. Även minderåriga människor. Företaget stängde av funktionen för gratisanvändare. Så med andra ord: fortfarande fritt fram att skapa ofrivilliga nakenbilder, men bara om du betalar Elon.

När jag skrev om den här nyheten förra veckan var jag rätt tveksam om det här skulle förändra särskilt mycket i kritikernas ögon. Och mycket riktigt. Fortfarande prat om utredningar för att se om Groks stripteasefunktion bryter mot lagar. Särskilt barnporrlagar.

Så nu kommer nästa steg: xAI stänger av Groks förmåga att klä av ”riktiga människor”. Fast som vanligt så finns det asterisker.

Den mest uppenbara är att funktionen stängs av ”där det är olagligt” att skapa nakenbilder på människor utan samtycke. Eller göra barnporr. Övriga ställen? Kör hårt. xAI kommer att straffa alla som ändå väljer att göra det hårt. Med kontoavstängningar och så. För just kraftfull moderering är ju verkligen en av X:s paradgrenar.

Den andra lilla fotnoten handlar just om ”riktigt människor”. Vilket är lite skön gråzon. Jag misstänker att om någon grokar fram en AI-bild på någon som typ ungefär exakt ser ut som Ebba Busch och sedan klär av den ned till bikinin så är det då inte en riktig människa? Eller?

Jag misstänker med andra ord att det fortfarande kommer att bli huvudvärk för Elon.

Grok-created images of real people in bikinis, underwear banned on X

Sexualized AI-generated images – including those of children – have become a huge problem for X and its AI tech Grok.

USA:s försvarsdepartement ger Grok tillgång till interna nätverk och databaser

Så har USA:s stora AI-expert, försvarsminister (förlåt, krigshetsarminister) Pete Hegseth, landat i hur USA ska nå ”AI-dominans”: genom att stoppa in Elon Musks AI-bot Grok i ”alla icke-hemligstämplade och alla hemligstämplade nätverk” i krigshetsardepartementet.

Det verkar inte som att departementet än har gått ut med den fullständiga och objektiva upphandlingen – givetvis med tillhörande säkerhetsklassning – som har legat som grund för att Grok nu släpps in. Men jag antar att det kommer. Helt orelaterat presenterade Hegseth den nya strategin under ett tal på Musks SpaceX-bas.

Oavsett vilket så är tanken att Grok ska köras igång i Pentagons system senare den här månaden. Då kommer ”all lämplig data” från militärens IT-system att öppnas för ”AI-utforskande”.

Så. Ni vet. Det lär handla om ungefär allt. Eftersom Hegseth som bekant inte tycker att det är så farligt att dela en och annan jättejättehemlighet till vem som helst lite då och då. Vad är det värsta som kan hända?

Vi kan tänka att Grok ska hjälpa till att ”omedelbart” utrusta amerikanska stridsfordon med ”överväldigande och dödlig teknik”. Vilket sannolikt kommer innebära missiler som klär av människor när de susar förbi.

Pentagon is embracing Musk’s Grok AI chatbot as it draws global outcry

Defense Secretary Pete Hegseth said Monday that Elon Musk’s artificial intelligence chatbot Grok will join Google’s generative AI engine in operating inside the Pentagon network, as part of a broader push to feed as much of the military’s data as possible into the developing technology.

 

Ekonomi och finans

Google fjärde börsbolaget någonsin att värderas över 4 biljoner dollar

Så var de fyra. I en milt sagt exklusiv skara. Så få är bolagen som har nått ett börsvärde över 4 biljoner dollar. Idag hämtade Google ut sitt medlemskort och gjorde därmed Nvidia, Apple och Microsoft sällskap.

Ja, eller det var ägarbolaget Alphabet som gjorde det om vi ska vara petiga. Men oavsett så är det företaget som vi mest förknippar med sök som nu har svischat förbi den helt knasiga milstolpen. Svårt idag att tänka sig att det bara var lite över 7 år sedan Apple blev första börsföretag att nå en värdering över 1 biljon. En ribba som då såg som smått omöjlig.

Anledningen är förstås att Google under hösten tog över ledartröjan som det hetaste AI-bolaget från Open AI. Värderingen göra att Google befäster sin bara några dagar gamla position som världens näst högst värderade börsbolag. För att klättra ytterligare ett pinnhål krävs ytterligare en halv biljon i värderingsökning.

Och en halv biljon är som av en händelse också avståndet ned till fjärdeplatsens Microsoft. Företaget som även det nådde sin fyrabiljonerdollarsvärdering tack vare AI-haussen.

Och på det temat så knuffade chiptillverkare Broadcom idag ned Meta ett pinnhål. Det gör att det nu finns tre hyfsat renodlade chipföretag bland planetens sju högst värderade börsbolag: Nvidia, TSMC och Broadcom. Även dessa har förstås invsterearviljan att kasta sjukt mycket pengar efter allt AInånting att tacka för mycket.

Alphabet hits $4 trillion valuation as AI refocus lifts sentiment

The Google parent’s sharpened artificial intelligence focus allayed ‌doubts about its strategy and thrust it back to the forefront of the high-stakes race.

Paramount Skydance stämmer Warner Bros. för att de förstnämnda inte får köpa de sistnämnda

Det blir bara bättre och bättre. Men hej. Det handlar om något Trump-relaterat. Klart att det kommer att bli både geggigt och maffialiknande. Nu stämmer Paramount Skydance Warner Bros.

Vi backar bandet. I slutet av förra året la Warner Bros. upp sig själva till försäljning. Paramount och Netflix var bland dem som budade. I slutändan vann Netflix.

Då skulle man kunna tro att historien var slut. Den med bästa budet vann. Men nejdå. Paramount blev sura och la samma bud en gång till, trots att de redan fått tummen ned för det.

För att göra en lång historia kort så handlar det i slutändan – som så mycket i USA – om kulturkrig. Netflix är tydligen ett rött wokeskynke för den amerikanska tossehögern. Lägg till att Warner Bros. äger CNN – som Netflix inte har gått med på att köpa. Men Paramount vill däremot köpa hela Warner Bros. Inklusive CNN. Och Paramount ägs av David Ellison, son till Trump-kompisen Larry Ellison. Och den yngre Ellisonen har i praktiken lovat Trump att han får bestämma över innehållet i CNN och Paramount tillåts köpa Warner Bros. istället för Netflix.

Spola fram till idag och det senaste, lite lätt desperata, draget från Paramount. Paramount stämmer alltså Warner Bros. och hävdar att bolaget inte har varit transparenta mot sina aktieägare kring Netflix-budet och hur styrelsen har hanterat värderingsfrågan. Paramount hotar dessutom att nominera en helt egen Warner Bros-styrelse vid nästa bolagsstämma. Tänkt att vara mer Paramount-vänlig förstås.

Paramount vill alltså Warner Bros. aktieägares bästa. [sic!]

Som av en händelse gick Trump i en intervju nyligen åter ut med att han är väldigt mycket emot att Netflix köper Warner Bros. Ni vet. Han som i praktiken kommer att bestämma vad USA:s från presidenten fristående [sic!) konkurrensmyndighet kommer att landa i för beslut när de ska utvärdera affären ur ett konkurrensperspektiv.

Paramount won’t quit, files suit against Warner Bros. Discovery over rejected bid

Paramount is now suing over its rejected bid for Warner Bros. Discovery.

 

Övrigt

Wikipedia fyller 25 år

Idag är tydligen tulpanens dag. Men det är också en betydligt viktigare dag. Idag fyller en av internets absolut viktigaste sajter 25 år: Wikipedia.

15 januari 2001 såg internets uppslagsverk första gången dagens ljus. Sedan dess har den alltså kommit att bli en av internets verkliga hörnstenar. Visst. Den är inte perfekt. Men tack vare engagemanget från de som lagt tid på att fylla tjänsten och uppdatera innehåll så har den till största del kunna ge en objektiv beskrivning av mycket i vår värld. Både nuvarande och historiska fenomen.

Och i alla år har det varit en tjänst finansierad av donationer.

Men det är inte bara som uppslagsverk som Wikipedia har varit en av internets viktigaste tjänster. Den har också varit basen i många andra tjänster, inte minst tack vare att Wikipedia inte har upphovsrättsskyddat innehållet. Inte minst Google har Wikipedia att tacka för väldigt mycket.

Däremot har de kommersiella tjänster som har använt Wikipedia inte ersatt den i nivå med användningen. Det är fortfarande till största del privatpersoners donationer som hållit Wikipedia flytande när vi pratar om ersättning från de som faktiskt nyttjar tjänsten.

Och idag, 25 år senare, är Wikipedia förmodligen en viktigare tjänst än någon gång tidigare. Som en oas klämd mellan kulturkrig, alternativa fakta, demokratinedmontering, internetstrypning och numer AI.

Just AI har gjort att Wikipedia inte längre har någon större relevans. AI kan ju svara direkt på frågor. Vi behöver inte masa oss till ett trött uppslagsverk och läsa där. Det är åtminstone lite så som det börjar låta nu.

Men inget kunde vara mera fel.

Även AI-tjänsterna som vi idag användare har Wikipedia att tacka för otroligt mycket: tydligt strukturerad information tillgänglig att träna AI-modeller på. Av de umpton baziljoner dollar som AI-bolagen har fått från investerare så borde åtminstone några ziljoner ha gått till Wikipedia (eller stiftelsen bakom, Wikimedia, om vi ska vara petiga). Så har som bekant inte skett.

Det har gjort att Wikipedia håller på att utarmas på två sätt. I och med att färre människor besöker sidan sedan dagens AI ”föddes” i och med ChatGPT, något som Wikimedia har medgett, så har donationerna också blivit färre. Men mindre trafik har också gjort att det är svårare att få frivilliga att ställa upp och redigera artiklarna.

Det sistnämnda gör i sin tur att kvaliteten på innehållet riskerar att försämras. Vilket ironiskt nog också gör att AI-modellerna som vi nu använder istället för Wikipedia också riskerar att bli sämre. Vilket bara det gör att AI-bolagen borde vilja kasta ziljoner dollar efter Wikimedia. Google har historiskt sett åtminstone backat Wikimedia med rätt mycket pengar (även om det är lite jämfört med vad det borde vara). Och Google ska applåderas därför att de har gått med på att betala för att träna på Wikipedias innehåll.

Vilket är en väldigt bra påminnelse om att donera igen. Vilket jag nu har gjort.

Och Wikipedia: Tack. Som. Fan.

Microsoft, Meta, Amazon, Perplexity och Mistral betalar Wikipedia för AI-träning

Bra där! Fler som gör rätt för sig. Närmare bestämt Microsoft, Meta, Amazon, Perplexity och franska Mistral.

Vad pratar jag om? Betala för AI-träning.

Idag fyller Wikipedia 25 år. 25 viktiga år i internets tjänst – och därmed vår. Under den tiden har många kommersiella tjänster och företag använt Wikipedias innehåll – utan att betala särdeles mycket för sig. I de flesta fall förmodligen inte alls.

2021 sjösatte Wikimedia, stiftelsen bakom Wikipedia, därför ett program som gör att intresserade kan betala för att få tillgång till Wikipedia-innehåll via API istället för att skrapa sajten. Vi pratar alltså redan före ChatGPT.

Men så kom som bekant ChatGPT och vände upp och ned på internet. Det fick trafiken till Wikipedia att skjuta i höjden. Fast inte den mänskliga, utan bottrafiken. Den som typ försökte hämta ned precis all data vid varje besök. Det fick Wikimedias kostnader att skjuta i taket, samtidigt som den mänskliga trafiken har börjat sjunka. Människor får svaret via AI-botar istället för via Wikipedia. Ja, eller svaren kommer ofta från Wikipedia fortfarande, men utan att ge tjänsten trafik eller ens erkännande.

Google var först ut att gå med i programmet, vilket inte var mer än rätt. De är förmodligen det företag som har använt Wikipedia överlägset mest genom åren. Google har i olika former stöttat Wikimedia med pengar, men förhållandevis små belopp jämfört med Googles användning.

När Wikimedia gick ut med att Google numer betalar för API-tillgång konstaterades också att stiftelsen var ”på gång” med fler avtal, utan att nämna namn. Nu har vi fått dem. Eller åtminstone några av dem.

Och det är som sagt var riktigt tunga spelare. Visst. De lär göra för att de måste snarare än att de vill. AI-bolagen är väldigt beroende av Wikipedia för att träna sina modeller (högvis med tydligt strukturerad data som dessutom hålls uppdaterad). En sämre Wikipedia innebär på sikt sannolikt också sämre AI-modeller.

Men oavsett anledning: väl värt en applåd.

Nu är det upp till övriga AI-bolag att göra samma sak.

Microsoft, Meta, and Amazon are paying up for ’enterprise’ access to Wikipedia

The Wikimedia Foundation has announced that Microsoft, Meta, and Perplexity are paying to gain access to the nonprofit’s projects, allowing them to use Wikipedia for AI training.

Amazon lanserar EU-moln separerat från det amerikanska

Ännu ett amerikanskt techbolag släpper ett separat moln för EU. Amazons AWS har nu fått ett ”European sovereign cloud”.

Vad innebär då det här? Att det ska vara en tjänst som är ”fysiskt och logistiskt separerat från andra AWS-regioner”. Amazon har dessutom skapat ett nytt ”parent company”, som ska ”lokalt kontrollerat i EU” och ”hanterat av EU-medborgare”.

Som vi alla vet har det länge varit diskussioner kring amerikanska molntjänster för oss européer (och för den delen, även på andra håll i världen). Oro att USA inte respekterar våra integritetslagstiftningar, eftersom USA:s eget legala ramverk ger amerikanska rättsmyndigheter rätt att få tillgång till data från andra länders medborgare utan någon större process för att få den tillgången.

Those were the days. När oron bara handlade om det. Nu har vi huvudvärk i hela andra delar av hjärnan (också). Och nu handlar oron krasst talat om att USA skulle kunna beordra sina bolag att stänga av sina EU-tjänster.

Det är med andra ord ingen slump att Amazon konstaterar att den nya tjänsten ”inte har några kritiska beroenden av icke-EU-infrastruktur”.

Det återstår att se om EU, som efter förra årets uppmärksammade massive molnhaverier har tillsatt utredningar just vad molnbolag har för ansvar, anser att det här är tillräckligt. Och – om vi ska vara ännu mer krassa – om Amazon kommer ha kvar sin ryggrad om (när?) det skulle komma en orange order att stänga av alla EU-kunder.

European Digital Sovereignty – Amazon Web Services

Benefit from the most advanced set of sovereignty controls, security features, and infrastructure options to meet your unique digital sovereignty needs

 

Över 100 klassiska Sesame Street-avsnitt strömmas på Youtube

Okej. Det här är väl kanske inte en nyhet med särskilt stor tyngd. Men oj vad jag blir nostalgiskt jätteglad av att läsa det.

More than 100 classic episodes of Sesame Street are now streaming on YouTube and YouTube Kids

Big Bird has a new home.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans IoT - internet of things Spaningar

Digitala spaningar vecka 49 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

IoT – internet of things

Waymos robottaxitjänst är helt självkörande i allt fler amerikanska städer

När Elon Musk för strax över ett år sedan presenterade Teslas robottaxiinitiativ (a.k.a. ”titta in på den störtdykande bilförsäljningen – Tesla är all about robotar och robottaxitjänster nu”) så sög det som vanligt upp allt uppmärksamhetssyre i rummet. Så blir det ofta när Elon gör utspel. Eller när stora spelare säger att de ska börja göra något helt nytt.

Det kom snabbt konstateranden om att det här skulle bli det stora genombrottet inte bara för självkörande bilar, utan självkörande taxitjänster (ja, här i väst, i alla fall). I början av sommaren rullade Tesla så ut (hoho) sin test på försöksbasis i Ausin.

Men då bara i en liten del av Austin. Och bara för inbjudna resenärer. Och sedan dess har inte… jättemycket hänt. Trots att Elon, som vanligt, mer eller mindre lovade att tjänsten skulle ha skalats upp mycket redan under 2025. I dagsläget finns tjänsten i Austin, Texas och i Bay Area i San Francisco. I båda fallen har bilarna säkerhetsförare i något av framsätena.

I skuggan av det finns Waymo, ett Google-företag (ja, okej, Alphabet-bolag) som dessutom hamnar i skuggan av övriga bolag och satsningar i familjen. Inte minst allt med AI because allt med AI.

Men Waymo är en av Googles mest intressanta satsningar som växer rätt ordentligt. Även här pratar vi om en självkörande taxitjänst, men till skillnad från Tesla har Waymo hållit på bra länge med det här. Och har kört helt självkörande bilar i fem år. Bilar som alltså inte har någon mänsklig säkerhetsförare i sig, utan bara övervakningspersonal som håller uppkopplad koll på avstånd.

Och tidigare i år gick Google ut med att Waymo vid det här laget levererar över 200 000 självkörande, kommersiella taxiresor varje vecka.

Men än mer intressant är att Waymo klev in Dallas och Houston ungefär samtidigt som Tesla började med sina tester i Austin. Och Waymo har nu tränat upp bilarna så att de kör helt obemannat något halvår senare i båda dessa jättestäder. 2026 öppnas tjänsten för allmänheten i dessa städer.

Waymo börjar alltså få upp farten ordentligt på uppskalningen av tjänsten. Och helt självkörande bilar blir ett allt mer normalt inslag i allt fler amerikanska städer (även om vi fortfarande bara pratar en handfull städer där tjänsten fullt ut är tillgänglig. Ser ut att bli åtminstone fördubbling nästa år. Och vi kan nog tänka oss att det kommer att bli en rätt snabb tillväxttakt kommande år.

Waymo shuts down ’can’t scale’ argument with quick test to fully autonomous in Texas

For years, the loudest and most persistent argument coming from the Tesla camp, including Elon Musk himself, against Waymo has…

 

Ekonomi och finans

Netflix köper Warner Bros. i världens förmodligen största techbolagsaffär någonsin

Under hösten har det florerarat allt fler rykten om att ett antal budgivare slåss om att få köpa Warner Bros. Nu har Netflix gått vinnande ur striden. Strömningsjätten köper det ikoniska filmbolaget. Åtminstone studio- och strömningsverksamheten.

Det är (förstås) inga små budgivare som Netflix ska ha tampats mot. Andra mediebolag som Comcast och Paramount, men också allt-i-allo-jättarna Amazon och Apple ska initialt ha uttryckt intresse.

Köpet innebär att Netflix lägger vantarna på tjänster och varumärken som HBO Max, innehållet baserat på serieförlaget DC och Game of Thones.

72 miljarder dollar får Netflix betala för nöjet. Eller 83 miljarder. Jag blir inte riktigt klok på vilket som gäller. Det gör oavsett sannolikt det här till det dyraste techuppköpet någonsin. Strax före Disneys köp av 21st Century Fox, runt 71 miljarder, och förmodligen även före Microsofts köp av Activision Blizzard. I det sistnämnda var prislappen 69 miljarder, men jag har sett uppgifter om att notan till sist blev närmare 75 miljarder.

Nu återstår att se vad konkurrensmyndigheter har att säga om affären. Det återstår även att se om HBO Max överlever som eget varumärke/egen tjänst eller om det blir en strömningstjänst mindre att betala för.

Eller kanske mest troligt: vi får fortsätta betala för HBO Max och Netflix var för sig men pengarna går bara till Netflix. Effektivisering!

Netflix is buying Warner Bros. for $83 billion

Netflix has struck a deal to purchase the studio side of Warner Bros. Discovery, including both HBO and HBO Max.

Meta köper Sam Altman-startupen Limitless

Ännu ett AI-bolag köps upp. Av ett wannabe-AI-bolag. Meta köper Limitless. En startup bland annat backad av… Open AI-VD:n Sam Altman.

Vad gör då Limitless? En sån där AI-pryl som vi ska använda istället för mobilen. Typ.

Limitless hette först Rewind – och det sammanfattar rätt väl produkten som de har erbjudit. En pryl som du kan bära som en brosch eller hänga runt halsen och som lyssnar på alla samtal den hör. Inspelningarna transkriberas och sparas ned och sedan är tanken att du helt enkelt kan AI-chatta med din dag. Därav ursprungsnamnet.

Jag inser nu att jag inte hört särskilt mycket om Rewind sedan jag först hörde talas om dem, när de släppte sin produkt. Men jag misstänker att de, precis som alla andra som försökt sälja den här typen av AI-prylar, inte vält internet eller har sålt busslaster.

Det gör att jag inte vet om de 33 miljoner som Meta har gått med på att betala är ett kap eller ett överpris. Men Limitless-prylen i sig kommer att skrotas i och med uppköpet, så det är bevisligen inte den som Meta är ute efter. Men jag misstänker att det nog ändå är ungefär det som Meta vill få till. I någon form.

Om inte annat för att försöka bygga in Limitless-tekniken i något annat Som i en framtida version av Metas smarta glasögon.

Meta acquires AI device startup Limitless | TechCrunch

Limitless said it shares Meta’s vision of bringing personal superintelligence to everyone.

Anthropic siktar på börsnotering 2026

Det var lite oväntat. Claude-ägaren Anthropic sägs ha börjat förbereda för en börsnotering. Och de kan sikta på börspremiär redan 2026.

Nu har vi sett mer än ett exempel på hur börsnoteringar har dragit ut på tiden – och ibland inte blivit av alls. Så tidsfönstret ska vi ta med lite nypa salt.

Men det är alltså oväntat. Samtidigt som det är lite väntat. Väntat eftersom, tja, det är vanligt att startups förr eller senare kliver in på börsen. Oväntat därför att det var tidigare än jag hade väntat.

Anthropic backas visserligen av såväl Amazon som Google, men blöder som alla rena AI-bolag, hysteriskt mycket pengar. I de lägena är det inte alltid jättebra att vara på börsen. Eller: det är sällan bra att vara på börsen då. Aktieägare har en tendens att vilja få avkastning på sina investeringar och tålamodet är ofta kort.

Men det kan också vara ett tecken på att Anthropic börjar känna att det har blivit lite trögare att få in kapital. Och att de måste titta sig omkring efter nya sätt att få in pengar innan riskkapitalisterna tröttnar.

Anthropic IPO coming? Claude AI maker may go public as early as 2026, says report | Company Business News

Anthropic, the OpenAI rival behind the Claude AI chatbot and backed by Alphabet’s Google and Amazon.com, is reportedly preparing for an IPO in 2026. The AI startup has hired Wilson Sonsini to prepare the IPO offering, which could value the company at over $300 billion, according to Financial Times.

SpaceX siktar på börsnotering 2026

Det verkar inte bara vara julsäsong – det verkar också vara börsnotering-2026-säsong. Häromdagen fick vi veta att Claude-ägaren Anthropic siktar på att kliva in på börsen nästan år och nu kommer information om att Elon Musks rymdbolag SpaceX har meddelat sina investerare att de siktar på börspremiär ”sent 2026”.

Och, ja, hur det går återstår att se. För båda bolagen. Särskilt SpaceX, med tanke på att Elon är lite världsbäst på att lova saker som han inte kan hålla. Definitivt inte i tid.

Men det är oavsett intressant att två heta techstartups nu pratar om notering under nästa år. Det kan vara ett välkommet tecken att ljusningarna i världsekonomin (åtminstone investerarklimatet) blir fler och mer uthålliga.

Sen kan börsnotering också vara ett sätt att få in pengar när riskkapitalisterna har tröttnat på att skjuta till pengar utan någon tydlig plan för att de ska få tillbaka sina pengar. I det här fallet känns det särskilt troligt för Anthropic. De vill förekomma istället för att förekommas. De vill alltså kliva in på börsen – med de nackdelar det innebär för förlusttyngda tillväxtbolag – innan AI-investeringsballongen börjar pysa.

SpaceX reportedly targets IPO and tests $800B valuation

Elon Musk’s space company is sketching out a late-2026 IPO – while also testing an $800 billion valuation, according to The Information

SpaceX kan vara på väg att nå ny monstervärdering

Inte långt efter uppgifterna om att Elon Musks rymdbolag SpaceX kan göra sig redo för börsnotering i slutet av förra året kommer andra SpaceX-uppgifter. Även de på det ekonomiska området. Företaget kan vara på väg mot en ny monstervärdering.

Enligt uppgifterna håller SpaceX på att ta in ny finansering till en värdering på 800 miljarder dollar. Det skulle i så fall innebära en dubblering av bolagets värdering. Och skulle göra SpaceX till världens högst värderade startup.

De skulle i så fall gå om nuvarande ettan: Open AI. Rätt rejält, med tanke på att Open AI:s nuvarande värdering är 500 miljarder. Och med tanke på att Elon Musks relation till Open AI i allmänhet och VD Sam Altman i synnerhet så kommer Musk förmodligen jubla extra mycket hela vägen till banken.

SpaceX reportedly in talks for secondary sale at $800B valuation, which would make it America’s most valuable private company | TechCrunch

The eye-popping figure reflects how routine mega-valuations have become in private markets.

 

Övrigt

Javascript fyller 30 år

Hand upp alla som har använt Netscape! (Och ja, räcker du upp din hand nu så är du gammal.) Du är definitivt äldre än Javascript. Som idag fyller 30 år.

För alla som inte har upplevt den eran så var Netscape den första riktigt kommersiellt gångbara och fungerande webbläsaren. Den som dominerande webbläsarmarknaden innan Microsoft fick farten och slog undan benen på Netscape med Internet Explorer (som i sin tur förpassades till kulisserna när Chrome tog över).

Men det här handlar alltså inte om Netscape, utan om Javascript. Så varför babblar jag om Netscape (eller Netscape Navigator som själva webbläsaren egentligen hette)?

Tydligen föddes Javascript ur Netscape. Närmare bestämt ur ett enmanshackathon, där Netscape-ingenjören Brendan Eich hackade ihop programmerinsspråket på 10 dagar i maj 1995. Syftet? Att ta fram ett språk för att skapa ”interaktiva webbapplikationer”. Själva tekniken såg dagens ljus i september 1995 och version 1.0 lanserades i mars 1996.

Och idag för 30 år sedan presenterades Javascript formellt via ett gemensamt pressmeddelande där Netscape och IT-företaget Sun Microsystems stod som avsändare.

Sedan dess har mycket hänt. Varken Netscape eller Sun finns kvar. Netscapes sista version släpptes 2007 och efter det meddelade AOL (som köpte Netscape 1998) att de inte längre skulle utveckla webbläsaren. Då var Netscapes marknadsandel nere på 0,6 % av alla webbläsare. Sun köptes upp av Oracle och upphörde därmed 2010.

Men Javascript står fortfarande upp. Kanske mer än någonsin. Tydligen använder 98,9 % av alla sajter Javascript. Vilket är… ganska mycket. Och ett rätt stort genomslag för en enmanshackathon på tio dagar.

Och passande nog fyller en av internets allra viktigaste tekniker 30 år när internet och våra digitala liv står på randen till ännu ett stort teknikskifte.

Så ett stort grattis till Javascript!

(Fun fact: Netscape grundades av James H. Clark och Marc Andreessen. Och den sistnämnde är numer ena namnhalvan av riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz, en av de stora techinvesterarspelarna i dagens internet. Och före Netscape var Andreessen dessutom med och tog fram Mosaic – den första webbläsaren som vi känner dem idag. Och ja, har du använt den är du RIKTIGT gammal. Jag har givetvis inte alls använt båda två.)

In 1995, a Netscape employee wrote a hack in 10 days that now runs the Internet

Thirty years later, JavaScript is the glue that holds the interactive web together, warts and all.

Wikipedia jagar avtal med techjättarna för att betala för AI-träning

Jag har tidigare skrivit att Wikipedia (eller rättare sagt Wikimedia, stiftelsen bakom tjänsten) knäar allt mer under kostnaderna när AI-bolag tränar på innehållet utan att betala för sig. Wikimedia ser nu ut att aktivt jaga avtal med techjättarna där de senare ska betala Wikimedia för träningen.

Wikipedia har länge – egentligen så länge dagens internet har funnits – varit en av nätets allra viktigaste tjänster. Och då inte bara som uppslagsverk för oss användare, utan också för de stora bolagen som byggt tjänsterna vi använder här. Inte minst Google, vars sökfunktion nära nog alltid har lutat sig mycket mot Wikipedia. Wikipedia är ju precis som Google vill ha det: tydligt strukturerat och uppmärkt innehåll.

När sedan de stora språkmodellerna började bli en grej så var Wikipedia även då en av de viktigaste tjänsterna. Och eftersom Wikipedia själva inte själva hävdar någon traditionell upphovsrätt – utan snarare vill att information ska vara tillgänglig och öppen – så har AI-bolagen inte gjort något formellt fel eller kanske/förmodligen brutit mot någon lag.

Men när AI-bolagen har skickat in sina botar för att träna på Wikipedia så har Wikimedias servrar börjat gå varma. Kostnaden för att drifta sajten har ökat rejält, utan att donationerna – som Wikimedia lever på – har hängt med i samma takt. Tvärtom har de snarast börjat minska, eftersom den mänskliga användningen har gått ned. Inte minst de senaste tre åren, när folk istället får svaren via AI-tjänsterna.

Lägre trafik och mindre donationer kan i förlängningen leda till att Wikimedia får färre frivilliga som kan arbeta med innehållet. Vilket gör att Wikipedia blir sämre. Och det innebär, ironiskt nog, att tjänsten blir sämre som träningsläger för AI-modellerna. AI-bolagens jakt på kortsiktiga vinster (eller: minskade förluster) biter dem själva i svansen långsiktigt.

Det har gått så långt att Wikimedia börjar titta på olika sätt att blocka AI-botar. Eftersom AI-bolag inte frivilligt väljer att betala för de API:er som finns för just detta ändamål.

Nu verkar det som att Wikimedia ”arbetar med” techjättarna för att försöka få avtal på plats. Precis det verkar finnas på plats med Google, som tydligen har betalat ersättning till Wikimedia sedan 2022. Värt hur många applåder som helst (utan att veta om Google betalar så mycket som de borde med tanke på deras användning – men mer än noll.)

Som Wikipedia-grundaren Jimmy Wales konstaterar: det kanske mest effektiva sättet att få AI-bolagen att börja betala är att shamea bolagen. Vilket i slutändan också kommer landa på oss användare: kommer vi (som du som läser det här) börja ställa krav på AI-bolagen att de ska ersätta innehållsskällorna de tränar på? Och rösta med fötterna och byta till en annan som gör det – även om den kanske är lite sämre?

(Mestadels retorisk fråga: jag vet vad de flesta kommer att göra om de ställs inför det valet. Oavsett påminner det här mig om att det är dags att donera till Wikimedia igen. Gör det du också.)

Wikipedia seeks more AI licensing deals similar to Google tie-up, co-founder Wales says

It’s a bid to help the firm monetize AI companies’ heavy reliance on its content.

Cloudflare går ned igen och drar med sig ett stort antal sajter

För några veckor sedan drabbades (väst)internet av sitt tredje stora haveri inom loppet av en månad. Efter att Amazons och Microsofts molntjänster låg nere i runt 10 timmar var så var det dags för Cloudflare att ligga nere en rätt lång tid. Idag gick Cloudflare ner igen.

Den här gången handlade det däremot om ett betydligt kortare avbrott och Cloudflare fick upp sina tjänster på banan igen rätt snabbt. Men precis som förra gången så var det ingen hackerattack som orsakade haveriet – det var på grund av ändringar som Cloudflare själva gjorde.

Sånt här kan förstås hända när man gör uppdateringar av system. Men det är skillnad om en liten lokal sajt råkar ut för problem efter en uppdatering eller när en tjänst som används av runt en femtedel av alla sajter på nätet gör det. (En av Cloudflares huvudtjänster är dessutom, ironiskt nog, att skydda sajter från att gå ned på grund av hackerattacker.)

Men att det har hänt Cloudflare två gånger på kort tid – plus att de drabbades av stora problem även i somras – naggar förtroendet för Cloudflare rejält i kanten.

Cloudflare down: Internal server error explained

Cloudflare is having another outage on Friday.

Amazon och Google börjar samarbeta för att minimera risken för stora molntjänsthaverier

Det här är ett oväntat men väldigt bra initiativ. Amazon och Google har börjat samarbeta kring sina molntjänster. Med syftet att förhindra risken att stora delar av internet går ned på grund av att en stor molntjänst får problem.

Under oktober hände det här som bekant två gånger. Både AWS och Azure drabbades av problem som varade bra många timmar – och som gjorde att massvis av sajter gick ned eller fick problem.

Jag ska inte säga att jag har full koll på hur det här fungerar rent tekniskt, men tanken är oavsett att det ska bli enklare att bygga lösningar med redundans hos flera leverantörer. Ja, som jag tolkar det. Om en leverantör går ned ska en annan kunna fungera som backup.

Det här lär företagen båda ha insett behövs, eftersom de stora haverierna som har förekommit har orsakats av molnföretagen själva. Uppdateringar och konfigurationsändringar som sänkt lösningarna.

Det återstår att se hur det här faktiskt kommer att fungera i praktiken, men är oavsett som sagt var ett väldigt bra initiativ.

Amazon, Google’s new ’interconnect’ might prevent major web outages – 9to5Mac

A new collaboration between Amazon and Google might just be the start of putting major web outages in the past.

Wikipedia släpper en egen Wrapped

Jag måste säga att jag inte riktigt hade väntat mig att det skulle vara lagstadgat 2025 att alla onlinetjänster måste ha en egen Wrapped, som sammanfattar användarnas år. Men så är det tydligen. Så då är det klart att även Wikipedia är nödgade att ha en.

Wikipedia is getting in on the yearly wrapped game

Wikipedia’s 2025 Year in Review is like Spotify Wrapped, but for tracking the rabbit holes you went down.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 46 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Apple sjösätter nytt intäktsdelningsprogram för miniappar – och får nya intäkter i Kina

Nytt partnerprogram från Apple. För miniappar.

Miniappar är appar (eller spel) som går att köpa inuti en vanlig app. Ett upplägg kan vara de ”spelbutiker” där en användare kan betala för att komma åt olika spel inuti en vanlig app.

Det nya partnerprogrammet innebär att utvecklare som hanterar denna typ av miniappar kan få sänkt Appstore-avgift. 15 % istället för vanliga 30 % (ja, eller nu finns det ju en herrans massa olika avgiftskombinationer, så jag vet in länge vad den ”vanliga” är om jag ska vara ärlig).

För att få ingå i programmet och därmed ta del av den lägre avgiften så krävs förstås att man lever upp till ett antal villkor som Apple ställer upp. Bland annat att den som äger själva ”behållarappen” inte är den som också tillhandahåller miniapparna. Marknadsplatsupplägg med tredjepartssäljare, alltså.

Och precis innan det nya programmet presenterades som kom nyheten att Apple och Tencent har enats i en långbänksförhandling kring just miniappar.

Tencent är hos oss förmodligen mest kända som de som äger Kinas allt-i-allo-sociala app WeChat. En app som alltid har byggt på att användarna har kunnat ”bygga ut” WeChat med ”pluginer” som kallades för miniprogram. Dessa miniprogram bor i WeChat och användarna lägger till dem som de vill ha. Det handlar ofta om olika nyttoprogram som gör att man kan hantera vardagliga sysslor, men kan också vara spel.

Problemet var bara att det hör upplägget, där en app är en ”appbutik” på egen hand, då (och egentligen fortfarande) inte var tillåten enligt Apples regler. Men WeChat fick det enda undantaget. WeChat var helt enkelt så viktig för kineser att Apple inte tordes kasta ut den. Då hade folk övergett iPhonen och gått över till Android i stora drivor.

Apple har förstås velat ha del även av intäkterna som Tencent får när någon köper miniprogram i WeChat, men det har Tencent – lika mycket förstås – inte alls varit lika sugna på. Men nu har de båda företagen alltså kommit överens. Enligt Bloomberg får Apple 15 % av intäkterna vid köp av miniprogram inuti WeChat. Alltså exakt samma summa och upplägg som det nya partnerprogrammet.

Apple breddar helt enkelt Tencent-avtalet till alla utvecklare och hela världen.

Men även om det kan trilla in pengar från andra länder och andra utvecklare så är det Tencent-avtalet som är det överlägset viktigaste. För det är inga små pengar vi pratar om. Bara under Q3 i år drog Tencent in runt 4,5 miljarder dollar på köp av program och spel i WeChat. Utslaget på helåret så skulle det innebära runt 3 miljarder dollar i nya intäkter för Apple bara från Tencent.

Apple will take a mini commission from mini app developers

Apple has announced a new program for mini app developers that slashes in-app commission from 30 percent to 15 percent.

 

Ekonomi och finans

Softbank säljer alla sina Nvidia-aktier

Japanska techinvesteringsgiganten Softbank har sålt aktier. Inget konstigt med det. Men det som är lite mer uppseendeväckande är vad de har sålt. Och hur mycket.

Det Softbank har krängt är Nvidia-aktier. 2025 års förmodligen hetaste börsbolag. Och de har sålt… alla sina aktier.

I sig är det här egentligen inte så konstigt beteende. Softbank har dumpat alla sina Nvidia-aktier för ett antal år sedan för att sedan köpa mer. Och det senaste köpet var inte långt innan Nvidia-aktien fullständigt exploderade på börsen och gjorde att företaget blev det första börsbolaget någonsin att ett marknadsvärde på såväl 4 som 5 biljoner dollar.

Softbank plockade kort sagt hem vinsten, som är hela poängen med att spara på börsen. Det gav nästan 6 friska biljoner ned i kassan. (Ja, okej. Skatt på det.)

Pengarna ska dessutom användas för att finansiera Softbanks ”AI-satsningar”. Så de sålde helt enkelt av för att kunna investera i nästa Nvidia.

Men att Softbank nu dumpar hela sitt innehav på ett bräde i en tid när aktiemarknaden blir allt mer nojig över att techbolagen investerar sjukt mycket pengar i AI-teknik samtidigt som de där enastående vinsterna som mer eller mindre utovades för ett par år sedan lyser med sin frånvaro. De enda som som tjänar riktigt stora pengar på Ai-vågen är de som säljer Ai-tekniken som behövs för att kunna köra alla AI-modeller och alla AI-tjänster.

I den kategorin hittar vi just Nvidia.

Men problemet är alltså att de stora kunderna är företagen som skapar AI-tjänsterna. Och många av dem har inga egna pengar utan lever i princip helt på andras. Och de som har pengar, som techgiganterna, har redan investerat i en herrans massa kapacitet som för tillfället mer och mer ser ut som att den är överflödig.

Här kan man hävda att bolagen riggar för framtiden. Så att man är redo för alla intäkter som kommer sen. Men här och nu betyder det att företag redan har köpt eller bokat upp det som de har eller ska köpa från Nvidia. Vilket gör att intäkterna ett par år fram i tiden är helt och hållet beroende av att AI-efterfrågan fortsätter att öka i samma takt som den har gjort så här långt.

Signalen som Softbank skickar nu lär inte göra aktiemarknaden gladare. Och det lär också skaka om investeringsleden.

SoftBank Sells Nvidia Stake for $5.8 Billion to Fund AI Bets

Founder Masayoshi Son has been unwinding positions to pay for a plethora of AI projects, from Stargate data centers with OpenAI and Oracle Corp. to robot manufacturing sites in the US. The Nvidia exit coincides with a growing debate about whether spending by big tech firms like Meta Platforms Inc.

Ny miljardinvestering i svenskgrundade Cursor

Ny jättefinansieringsrunda för svenskgrundade AI-kodningsappen Cursor. Företaget ska nu ha tagit in ytterligare 2,3 miljarder dollar till en värdering om 29,3 miljarder dollar. Det ska vara 12 gånger mer än vad bolaget värderades till i januari.

Det är på alla sätt och vis… rätt stora siffror för ett företag som grundades för tre år sedan.

Men inte bara det. Cursor får i och med nya kapitalet också nya tunga namn i ägarlistan: Google och Nvidia.

Coding assistant Cursor raises $2.3B 5 months after its previous round | TechCrunch

Cursor plans to use the capital to continue developing Composer, the AI model the vibe-coding startup released in October.

 

Övrigt

Wikipedia uppmanar AI-bolag att betala för Wikipedia-innehåll

Jag har ingen aning om hur många biljoner dollar som så här långt har plöjts ned i de stora AI-modellerna och de stora AI-bolagen. Men jag är tämligen säker på att… väldigt lite av de pengarna har gått till Wikipedia. Nu börjar även internets uppslagsverk lacka ur på AI-bolagens gratisätande.

Wikimedia, alltså stiftelsen bakom Wikipedia, gick igår ut med en uppmaning till alla AI-utvecklare att använda sajtens innehåll ”ansvarsfullt” genom att ”försäkra att bidragen är korrekt attribuerade”. Och att innehållet nås genom företagets betalprodukt ”Wikimedia Enterprise platform”.

Att bolagens alltså ska betala för att tanka in innehållet via API istället för att botskrapa ihop det utan att ge ersättning.

Och är det något som AI-bolagen med all önskvärd tydlighet har visat att betala för innehåll är något de verkligen inte vill göra. (De har däremot inget problem att ta in biljontals kronor i investeringskapital eller ta betalt av slutanvändarna för innehållet de har samlat ihop utan att betala.)

Wikipedia har länge varit en av internets viktigaste sajter. Den har inte minst varit en grundbult i Googles sökresultat. Är det något Google gillar så är det tydligt och enhetligt strukturerat innehåll. Precis det som hela Wikipedia består av. Bara för Google att tacka och ta emot.

För ett par veckor sedan skrev jag om hur Wikipedia har märkt en rätt rejäl nedgång i mänsklig trafik. Färre människor besöker sajten. Istället för de svaren via AI-tjänster som ChatGPT. Inte sällan med innehåll som med hög sannolikhet har hämtats från Wikipedia.

So what? säger då AI-evangelisterna. Information wants to be free so that we kan få en massa well and good AI-tjänster billigt. Wikipedia har ju dessutom avstått från traditionell upphovsrätt och upphovsrätt är by the way sååååå mycket före ChatGPT. Vem behöver förresten Wikipedia överhuvudtaget när man har AI-agenter som hittar allt man vill veta?

Enter: jag igen.

Om vi bortser från det moraliska att ge relevant ersättning för arbete som har lagts ned så är Wikipedia-synen ett av AI-utvecklingens största kissa-i-byxan-problem. För mindre mänsklig trafik till Wikipeida betyder sämre kännedom om sajten och svårare att få frivilliga att ställa upp och bidra till den. Det leder också till mindre pengar i form av donationer.

Och allt det gör att AI-modellerna förlorar en av sina viktigaste träningskällor. En som de snarast borde kasta en väldigt stor del av sina investeringspengar efter.

Med andra ord: det känns varmt och skönt nu, när det börjar bli kallt ute. Men en allt sämre Wikipedia gör att AI-utvecklingen – och därmed AI-bolagens egen verksamhet – får byxor som kommer börja kännas riktigt kalla när vintern kommer på riktigt. Och eftersom julrean vid det laget förmodligen är över så kommer ett par nya byxor bli väldigt dyra.

Wikipedia urges AI companies to use its paid API, and stop scraping | TechCrunch

Wikipedia, the online nonprofit encyclopedia, laid out a simple plan to ensure its website continues to be supported in the AI era, despite its declining traffic.

Google går med på att ändra i sina annonsverktyg för att göra EU glada

Tidigare i år åkte Google på EU-däng, när unionen landade i att Google utnyttjade sin dominerande ställning för att lyfta fram sina egna annonsprodukter och låsa in annonsörer i sina lösningar. I ett försök att slippa boten på nästan 3 miljarder euro  (och ännu mer undvika ett hot om uppstyckning) så erbjuder Google nu förändringar.

Det handlar om två saker som Google kan tänka sig att skruva om:

  1. Ge publicister möjlighet att sätta olika minimipriser för olika budgivare i Google Ads Manager.
  2. Öka interaoperabiliteten i sina verktyg för att ge publicister och annonsörer större flexibilitet

När domen föll i september så fick Google fram till november på sig att rätta till de saker som EU slog ned på och ovanstående är alltså Googles svar. Och på tal om svar: Google konstaterar att ”vårt förslag helt och fullt adresserar EU-kommissionens beslut utan behov av en uppstyckning som skulle störa verksamheten för och därmed skada europeiska publicister och annonsörer”.

När techjättar säger att deras förslag helt och fullt adresserar kritik som EU har haft så brukar det i praktiken betyda att förslaget inte alls helt och full adresserar kritiken. Snarare tvärtom: att åtgärderna inte på långa vägar är tillräckliga.

Det återstår med andra ord att se hur EU nu kommer att ställa sig till förslaget. Google kommer oavsett att överklaga beslutet, så det här kommer att valsa vidare ett tag tid.

Google Proposes Changes In EU Ad Tech Monopoly Case

Google proposed a number of changes in the €2.95B EU antitrust fine over its ad technology. The changes include changes to Google Ad Manager and increasing the interoperability between its tools. Google still plans to appeal the ruling.

EU utreder Googles anti-spamsajt-policy

Ingen vecka utan en utredning av en techjätte. Senast ut Google. Igen. Och ännu en gång är det Googles sätt att lyfta fram innehåll. Eller rättare sagt: inte lyfta fram det.

EU-kommissionen har satt sitt sikta på Googles så kallade Site reputation abuse policy. Mer specifikt hur det påverkar publicister.

Det EU argumenterar – baserat på klagomål från publicister kan vi nog lugnt ana – är att Google ”använder policyn för att ranka ned innehåll och sajter som tillhör publicister när de inkluderar innehåll från sina företagspartners”. Och att policyn ”direkt påverkar ett vanligt och legitimt sätt för publicister att tjäna pengar på sina sajter och sitt innehåll”.

Och det låter ju inte alls bra.

Men det är tillräckligt för att SEO-världen ska ha gått i taket. Därför att vad policyn förenklat innebär är att Google straffar sajter som lånar ut sina sajter – och därmed rankingpoäng de har hos Google som källor med hög auktoritet – till annonsörer. Men inte nödvändigtvis som en integrerad del av sajten i övrigt, utan ”begravt” på sidor som är frikopplad från resten av innehållet. Typ halvspammiga gästposter vars enda syfte är att få länkar till andra sajter, som därmed kan rida på att en sajt som Google litar på länkar till dem.

Google gillar inte det här sättet att försöka gejma systemet och straffar därför de sajter som väljer att göra det.

Så egentligen är det en sak som är bra för oss användare. Det ironiska i sammanhanget är förstås att publicister accepterar den här typen av intäkter – som de garanterat hade fnyst avfärdande åt för något tiotal år sedan – eftersom andra plattformar nu suger åt sig en massa annonspengar som tidigare hade gått till tidningar och andra traditionella medier. Och Google är förstås den största tjuven av de alla i det här sammanhanget.

Det blir intressant att se hur EU kommer att agera här. För även om ändamålet är gott ur ett EU-perspektiv – att hjälpa europeiska medier i en tid när starka och oberoende medier blir allt viktigare – så riskerar det att ge oss som söker sämre resultat.

Ja, om inte EU och/eller Google lyckas hitta på något slags smart lösning som inte leder till det.

EU launches antitrust probe into how Google’s anti-spam policy affects publishers’ search rankings | TechCrunch

The Commission said on Thursday that it had identified that Google is using its spam policy to push news media and other publishers’ websites and content lower in search rankings when they include content from third parties.

Google döms att betala skadestånd på hundratals miljoner euro till prisjämförelsesajter

Google har haft en tung EU-vecka. Och den avslutades med att företaget i Tyskland dömdes till missbruk av dominerande marknadsposition och tvingas betala skadestånd på hundratals miljoner euro till prisjämförelsesajterna Idealo och Producto.

I sin stämning argumenterade de båda tjänsterna (ja, eller företagen bakom) att Google under mellan åren 2008 till 2023 lyft fram sina egna tjänster i sökresultatet och därmed gjort att Idealo och Producto tappat trafik och därmed intäkter.

Den tyska domstolen gick på de båda företagens linje och utdömde skadestånd. Även om skadeståndet inte blev så högt som stämningen yrkade på (och absolut inte i nivåer som Google har dömts till av EU) så är det inte kaffepengar vi pratar om. Skadeståndet till Idealo uppgår till 465 miljoner euro och Producto kan se fram emot 107 miljoner.

Ja, om domen står sig. Google kommer att överklaga så det blir minst en domstolsvända till (om de inblandade inte för förlikningsfeeling först). Och om domen håller i sig så ökar det risken för att Google ska tvingas till långtgående förändringar kring hur Google bedriver sin annonsverksamhet.

Nu har EU centralt också varit på den här bollen, så Google är oavsett redan under press härifrån – vilket också har gjort att Google har gjort förändringar i hur prisjämförelseresultat lyts fram. Men det återstår att se om de förändringarna kommer vara tillräckligt för att EU ska ge Google tummen upp även framåt.

German court rules Google must pay €572M for violating antitrust rules in price comparison sector | TechCrunch

A German court has found that Google has abused its dominant market position in the price comparison sector, ruling that the company must pay a total of €572 million ($665.6 million) in damages to two German price comparison companies.

Tim Cook kan avgå som Apple-VD nästa år

När en grundare kliver bort från operativa roller i sitt företag (oftast VD-rollen) så brukar det leda till att det skakar ordentligt förtroendemässigt. Framförallt om företaget är noterat på börsen. Men även VD-byten överlag kan skaka om. Särskilt om det är någon som har suttit länge och varit väldigt tongivande.

I den senare kategorin hittar vi Apple-VD:n Tim Cook. Mannen som kanske mer än någon var den som orkestrerade Apples resa från datortillverkare med nischpublik till allomspännande techgigant och världens näst högst värderade börsbolag. Det var Cook som ansvarade för att bygga upp logistik- och tillverkningsnätverket som varit en väldigt viktig del i att göra Apple till ett väldigt lönsamt bolag.

Men mest känd är han förstås som den som tog sig an det smått omöjliga uppdraget att axla Apple-medgrundaren Steve Jobs mantel. Efter att Jobs gick bort har han fått en nära nog helt oantastlig stämpel som den som på helt egen hand inte bara grundade Apple utan också den som räddade bolaget från att gå i konkurs i skarven mellan åttio- och nittiotal. Där han – delvis lite oförtjänt – lyfts fram som den enda innovativa kraften hos Apple.

Och visst har Apple blivit ett tråkigare bolag sedan Cook tog över. Men det beror mest på att Apple blivit normen och inte den uppstickare som de startade som. Och under åren sedan Cook tog över har Apple gjort en nödvändig resa från hårdvarubolag till mjukvarubolag – en omställning som gjort att tjänsterna snart står för en fjärdedel av företagets omsättning och säkerligen mer sett till vinst.

Men ingen lever som bekant för evigt. Och nästa år fyller Tim Cook 65 år. Pensionsålder (även om jag kallt räknar med att pensionsåldern i Sverige är 70 när det blir dags för mig). Det har förnyat ryktena om att Cook kan sluta som VD för Apple redan nästa år.

Apple håller oavsett som bäst på att utse efterträdaren, något som de behöver göra oavsett om Cook avgår redan nästa år eller inte. Men frågan är förstås vem som följer  honom (just nu verkar John Ternus, VP för Hardware Engineering ligga bäst till). Och ännu mer hur det kommer att påverka Apples framtid.

Jag tror fortfarande att Tim Cook är VÄLDIGT sugen på att släppa ett par riktiga smarta glasögon innan han slutar. Så om inte förr så kan vi nog vara säkra på att Cook kommer att sluta som VD rätt snart den dag som Apple presenterar ett par sådana.

Tim Cook Could Be Replaced as Apple CEO By This Employee Next Year

Apple veteran Tim Cook will step down from his position as the Chief Executive Officer (CEO) of the company next year, according to a report

EU vill straffa ut Huawei och ZTE

Ända sedan USA placerade kinesiska telekombolaget Huawei på sin svarta lista, på grund av oro för att bolaget hade för tajta band med kinesiska regimen och därmed utgjorde ett hot mot den nationella säkerheten, så har Huawei haft det tufft utanför Kina. Och nu vill EU enligt uppgifter göra livet ännu tuffare för företaget.

Det ser ut som att EU har tröttnat på att medlemsländer inte gör mer för att bygga bort Huawei, och bransch- och landskollegan ZTE, ur nätverk. Ända sedan 202 har EU rekommenderat att ”högriskleverantörer” som dessa båda bolag inte ska få tillgång till kommunikationsinfrastruktur i EU. Att EU-länder alltså ska plocka bort komponenter och produkter från bolag med den klassningen och ersätta dem med nätverksutrustning från mindre hotfulla länder.

Efter fem år så verkar det alltså inte som att den här rekommendationen har hörsammats över hela medlemsbanan. Så enligt Bloomberg vill EU-kommissionen nu instifta en ny lag som förbjuder Huawei och ZTE från att ingå i 5G-nät och framtida nätverk.

EU considers law to phase out Huawei and ZTE equipment from bloc’s telecom networks | TechCrunch

The EC had in 2020 recommended that member nations stop using tech from ”high-risk” vendors like Huawei and ZTE, and now its vice president, Henna Virkkunen, is pushing to turn that recommendation into regulation, Bloomberg reported.

Patreon rullar ut Twitter-funktionalitet och fler nyheter

När hela världen satt hemma för några år sedan seglade Patreon upp som en räddning för många innehållsskapare som inte längre kunde få tag i uppdrag eller anställning. Sedan dess har plattformen tappat lite i intresselyster, men lever fortfarande och har hälsan. Nu får plattformen några nya funktioner:

  • Quips: Patreon blir med en egen Twitter-funktion, så att innehållskapare kan dela korta inlägg med text, bild eller video. Andra kan sedan kommentera det som läggs ut. Så Patreon lägger alltså till ännu en funktion med sociala förtecken, som dessutom är tänkt som ”trailerfunktion” för låst innehåll. Beroende på hur man vill använda den.
  • Samarbeta med andra: Patreon gör det också möjligt att samarbeta med andra kring inlägg. Precis som i andra sociala plattformar så betyder samarbetet att respektive innehållsskapare också får synlighet bland dem som följer den man samarbetar med.
  • Fler korsrekommendationer: Patreon kommer att rekommendera mer innehåll från innehållsskapare som har stora delar av sin följarbas gemensamt.

Funktionerna släpps dock inte brett än. För tillfället handlar det om ”tidig tillgång” som bygger på att man får ansöka först.

Patreon is adding tweet-like features and more recommended content

Patreon is adding tweet-like mini posts, collaborative content, and more recommendations to its platform.

Tesla börjar testa Carplay

Plötsligt händer det! Kanske.

Ett milt sagt oväntat rykte. Tesla kanske har börjat testa Carplay i sina bilar. Ironiskt nog när några biltillverkare har börjat vända Apple ryggen och ersätta Apples gränssnitt med Gemini, Googles AI-modell och AI-bot som eventuellt kommer att utgöra grunden i en AI-uppgraderad Siri.

Tesla is reportedly testing Apple CarPlay in its vehicles

Tesla is reportedly developing support for Apple CarPlay.

Apple börjar sälja iPhone-strumpa för 1500 spänn

ÄNTLIGEN! Nu kommer produkten jag har väntat på. En iPhone-strumpa. En iPhone-hållarväska tänkt att bäras som en axelremsväska. Som ser ut som en färglad variant av den stereotypa julklappsstrumpan. Förstås i samarbete med ett lyxvarumärke.

Pris? Runt 1500 spänn för kort rem och över 2000 för lång rem. Lägg på typ 25 % så har vi kanske svenska priserna. Vi vet inte exakt vad den går loss på i vår valuta, eftersom den inte verkar säljas här. Än, åtminstone.

Jag är däremot lite konfunderad av de många färgvalen. Som vi alla vet: collectors wear black clothes by Issey Miyake.

(Och när strumpan sedan väl började säljas lite senare i veckan så sålde den snabbt ut i åtminstone USA. Because mänskligheten.)

Apple Debuts iPhone Pocket, a Limited Edition iPod Sock-Style Accessory

Apple has teamed up with Japanese fashion house ISSEY MIYAKE to launch iPhone Pocket, a 3D-knitted limited edition accessory designed to carry an iPhone, AirPods, and other everyday items.

Kidsen börjar ringa med fasta telefoner igen

De därade knasiga kidsen.

(Nu älskar jag hela konceptet bara som det är – också helt utan kontext. Men anledning till att skapelsen finns handlar om ett försök att minska sin skärmtid. Även om det är i linje med mycket annan – för oss som var med när det begav sig – rätt obegriplig nostalgi.)

TikTok – Make Your Day

No Description

Kategorier
AI - Artificiell intelligens Detaljhandel/e-handel IoT - internet of things Spaningar

Digitala spaningar vecka 42 2025 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Detaljhandel/e-handel

Walmart börjar sälja via ChatGPT

Open AI lägger till en ny tung samarbetspartner i sin shoppingfunktion: Walmart. Företagets produkter kommer ”snart” gå att köpa direkt i ChatGPT.

Det har inte ens gått en månad sedan Open AI lanserade sin funktion. Då var det bara hantverksshoppingsajten Etsy som var del av den så kallade Instant Checkout-funktionen. Shopify-handlare stod näst i tur (och jag är lite osäker på om de har börjat dyka upp i funktionen än). Nu är det alltså dags för detaljhandelsgiganten att ansluta sig till Instant Checkout-skaran.

Poängen med Instant Checkout är vad det låter som. När någon har sökt på något i ChatGPT som resulterar i produktförslag så ska det sedan gå att att köpa produkten utan att lämna ChatGPT.

Tjänsten är som sagt var helt ny, så det är för tidigt än att säga något om hur bra den fungerar. Men klart är att de stora chattbotarna sannolikt kommer att satsa rätt mycket på ”AI-shopping” den kommande tiden. Inte minst som Googles AI-läge nu börjar rullas ut i allt fler länder. Funktionen som lägger till en AI-chattbot – och därmed ”AI-sökfunktion” – direkt i Googles vanliga sök.

Walmart, OpenAI partner for purchases in ChatGPT

As part of a larger partnership, the mass retailer will be available through the AI chatbot’s new Instant Checkout feature.

 

AI – artificiell intelligens

Google NotebookLM blir bättre på video och får ny funktion

Google fortsätter att trycka in den senaste versionen av sin bildskapar-AI i alla sina tjänster. Nano Banana (eller Gemini 2.5 Flash Image som det mindre roliga namnet är) kommer nu till NotebookLM. Dessutom får Googles AI-anteckningsbokstjänst en ny funktion.

Den nya bildskaparmotorn innebär att NotebookLM nu – kanske inte helt självklart – blir bättre på att skapa video.

Videoöversikter, videomotsvarigheten till podcastfunktionen som gör en förklaringsvideo av källorna man länkar till, får i och med Nano Banana sex nya stilar för de videos som skapas: water color, papercraft, anime, whiteboard, retro print och heritage.

Dessutom får Notebooks videodel en ny funktion: brief.

Det betyder att det nu går att välja mellan två slags format för den video som skapas: explainer (en ordentlig genomgång av källmaterialet) eller brief (en kortare video som ”hjälper dig att snabbt förstå huvudidéerna”).

Så. Ni vet. En TikTok-funktion.

Video Overviews on NotebookLM get a major upgrade with Nano Banana

NotebookLM’s Video Overviews get an upgrade with visuals powered by Nano Banana and a new ”Brief” format for quick summaries.

Googles videomodell Veo får nya funktioner och längre videos

Google uppdaterar sin AI-videoskaparmodell Veo. En formellt väldigt modest uppdatering – från 3.0 till 3.1 – men rätt stora funktionslyft trots det.

  • Ingredients to video: Veo får stöd för att skicka in flera referensbilder. Man kan alltså exempelvis ladda upp bilder på olika rum eller miljöer som Veo ska använda som bakgrund i de videos som skapas.
  • Frames to video: Möjlighet att välja en startbild och en slutbild. Veo ska helt enkelt börja och sluta i de referensbilderna.
  • Extend: Ladda upp ett befintligt klipp och låt Veo bygga vidare på den videon. Den här funktionen gör att man kan skapa videos som är längre än en minut. Den nya videon som Veo skapar ”baseras på den sista sekunden i det uppladdade klippet”. Så den kan exempelvis användas för att bara göra en längre Veo-video, med ihoptråcklade Veo-skapade videos, eller genom att förlänga en video man redan har från annat ställe.

Det verkar däremot inte som att Veo 3.1 än så länge finns på alla ställen där Veo i dagsläget kan användas, men den nya versionen lär trilla in på alla Veo-ställen vad det lider.

Google’s Veo 3.1 Will Now Give Users More Creative Control Over AI Videos

Google released the first major update to its artificial intelligence (AI) video generation model Veo 3 on Wednesday.

Google bjuder alla svenska högskolestudenter på betalversion av Gemini

Google gör en Sana (det svenska AI-bolaget som nyligen köptes upp av Workday): de erbjuder svenskar gratis AI. Ja, eller åtminstone kostnadsfri.

Till skillnad från det Sana gick ut med för några månader sedan så gäller erbjudandet dock inte alla svenskar. Det är nämligen svenska högskolestudenter som nu får tillgång till betalversion av Googles AI-tjänster. Mer specifikt handlar det om tillgång till abonnemanget AI Pro.

Det innebär tillgång till saker som den vassaste Gemini-modellen 2.5 Pro, utökad tillgång till deep research och videoskaparfunktionen Veo 3 samt betalversion av Googles AI-anteckningsbokstjänst NotebookLM.

Google vill med andra ord verkligen, verkligen, verkligen att alla ska använda Gemini istället för ChatGPT. Kort sagt en marknadsföringskampanj från Googles sida. Plus att de får träning av sina AI-modeller. (Och initiativet lär leda till sedvanliga diskussioner om användning av amerikanska molntjänster.)

Open AI: your move.

(EDIT: Det gäller inte bara i Sverige, utan i hela Europa, Mellanöstern och Afrika. Open AI: your move gäller alltså i ännu högre utsträckning.)

Googles drag: Bjuder svenska studenter på gratis AI

Nu får alla universitetsstudenter tillgång till techjättens mest avancerade AI-verktyg kostnadsfritt under ett år.

Sora kan skapa längre videos

”Längre” verkar vara AI-videotemat den här veckan. Igår uppdaterade Google Veo 3, så att det nu går att skapa längre videos än tidigare genom att ”sy ihop” flera videoklipp, och nu meddelar Open AI att även Sora kan skapa längre videos.

Nu pratar vi inte om ett jättehopp, men gränsen på 10 sekunder höjs nu till 15 sekunder. Däremot verkar man då inte få tillgång till ”storyboard creation”. Har lite dålig koll på vad det innebär.

Sora 2 just unlocked longer clips, but there’s a catch

Sora 2 just raised its limits. Everyone now gets 15-second clips on app and web, while Pro in the browser stretches to 25 seconds.

ChatGPT öppnar för porr

Hur vet vi att Open AI verkligen, verkligen, verkligen vill tjäna mer pengar på ChatGPT? De kommer nu börja tillåta porrinnehåll. Från och med december.

Ja, eller så säger de förstås inte. Istället konstaterar VD:n Sam Altman att det är i linje med deras princip ”behandla vuxna som vuxna” (en princip som jag och förmodligen väldigt många andra har missat att Open AI har). Och den principen innebär nu att ChatGPT kommer att tillåta ”erotik för verifierade vuxna”.

Och det jag, och förmodligen väldigt många andra, tänker när vi ser orden ”erotik” och ”vuxna” i samma meningar är, ja…

(För att inte tala om när jag hör orden ”erotik”, ”vuxen” och ”bot” i samma mening…)

OpenAI will let adults use ChatGPT for erotica starting in December

OpenAI plans to allow adult users to have NSFW conversations with ChatGPT in December.

Nedladdningar och användning av ChatGPT-appen minskar

För några veckor sedan fick vi den nya officiella ChatGPT-siffran 800 miljoner. Så många använder numer ChatGPT minst en gång i veckan. Det är en siffra som fortsatt att rätt stadigt stiga.

Men nu kommer uppgifter från appanalysföretaget Apptopia som visar att tillväxten och användningen på sina håll har slagit i taket. Och kanske till och med börjat minska.

Enligt Apptopia så har tillväxttakten i ChatGPT-nedladdningar sjunkit sedan april och ligger nu hyfsat stadigt på en lite lägre nivå. Det var ett avbrott i den fram till dess uppåtgående kurvan.

Att nedladdningarna förr eller senare börjar sjunka, eller åtminstone inte ökar lika snabbt, är oundvikligt. Ju fler som har en app, desto färre finns det som kan installera appen för första gången. Men enligt Apptopia minskar också användningen av ChatGPT-appen.

Jämfört med juli har tiden som varje amerikansk ChatGPT-användare lägger i appen minskat med 22,5 % sedan i juli. Snittiden per användning sjönk under samma period 20,7 %. Lite positivt är dock att avhoppsfrekevensen har stabiliserats. Så appen har nu hittat sin kärnpublik – men de lägger mindre tid i appen och de använder appen mer sällan.

Nu är det en undersökning och inte den totala sanningen. ChatGPT finns ju även på webben, medan det Apptopia nu har tittat på alltså är appen. Men det kan vara ett tecken på att ChatGPT börjar känna av hårdare konkurrens.

Ja, eller att användningen av AI-tjänster har börjat sjunka överlag. Åtminstone ett första tecken på det.

Det återstår att se vad som händer längre fram. Men ska vi även denna gång tro att Gartners hypekurva kommer att stämma så ska ”AI” som vi definierar den idag glida ned i ett rätt djupt besvikelsehål innan tekniken kan landa på en långsiktigt hållbar nivå. När den inte alls är lika trendig och omskriven, men ger desto mer nytta och desto fler riktiga intäkter.

ChatGPT’s mobile app is seeing slowing download growth and daily use, analysis shows | TechCrunch

ChatGPT’s mobile app may have reached its growth peak, according to new data from app intelligence firm Apptopia.

Claude får Skills

Ny funktion i ChatGPT-konkurrenten Claude: Skills.

Skills är ännu ett sätt att bygga upp ett bibliotek med AI-hjälpredor. Eller rättare sagt: ett sätt att ge Claude fler verktyg för att lösa uppgifter.

Skills är, enligt Anthropic som äger Claude, ”mappar som innehåller instruktioner, script och resurser som Claude kan ladda vid behov för att göra den bättre på att utföra vissa arbetsuppgifter”.

Det är med andra ord, lite förenklat, ”miniappar” för Claude som kan lägga till mer funktionalitet. Ungefär som appar i en mobil.

Och jämförelsen med just appar är relevant även på ett annat sätt: det går nämligen att bygga egna skills. Alltså egna tilläggsfunktioner som Claude kan använda när den arbetar med exempelvis intern data på ett företag.

Anthropic turns to ’skills’ to make Claude more useful at work

Anthropic has announced a new feature for its Claude AI chatbot called Skills, which should make AI agents more useful.

Claude kopplas ihop med Microsoft 365

Ännu en integration för den som kör ChatGPT-konkurrenten Claude: en ny MCP-koppling till Microsofts Office-paket 365.

Det innebär att Claude kan använda Anthropics egenframtagna försök att skapa en standard för hur AI-tjänster kopplas ihop med lokal data för att låta Claude arbeta mot tjänster som Sharepoint, Outlook och Teams.

Förutom att integrationen betyder att det går att arbeta med dokument och annan data lagrad i dessa tjänster utan att först ladda upp något till Claude så ska det också gå att använda de olika Microsoft-tjänsterna tillsammans när man ber Claude att utföra något som kräver tillgång till de olika verktygen.

Claude just got a Microsoft-sized brain boost for workplaces

Claude now integrates with Microsoft 365, accessing documents, emails, chats, and calendars to deliver contextual answers and enterprise-wide search, transforming scattered organizational data into actionable insights for teams and businesses.

Wikipedia ser minskad mänsklig trafik på grund av AI

Ännu ett exempel på hur AI-tekniken förändrar hur vi konsumerar information. Och hur det paradoxalt är en risk för utveckligen av just den tekniken. Wikipedia ser minskad mänsklig trafik.

Med andra ord: färre människor besöker internets centrala uppslagsverk. Istället hittar man informationen i svar från en AI-tjänst som ChatGPT.

Det snabba logiska steget man kan ta här är att Wikipedia inte längre behövs i samma utsträckning. Och kanske inte alls på sikt. AI svarar istället. Men Wikipedia är en av de absolut viktigaste kunskapskällorna för de stora AI-modellerna och botarna som jobbar mot dem. Precis som Wikipedia länge har varit en av de viktigaste grundplåtarna i Googles verksamhet.

Wikipedia ägs av stiftelsen Wikimedia, som i sin tur är beroende av donationer och frivilligarbete. Inte minst det senare, med människor som frivilligt har arbetat med att lägga till och uppdatera informationen som visas i Wikipedia. Visst, ofta i någon slags egenintresse, men som oavsett har arbetat med att fylla på med information.

Minskad trafik dit kan innebära minskat intresse. Att folk inte längre tänker på Wikipedia på samma sätt (eller ens känner till den). Som de generationer som nu föds in i ChatGPT. Det gör att färre människor donerar till Wikimedia. Eller vill arbeta med att uppdatera tjänsten.

Det i sin tur gör att AI-sökmotorerna (och för den delen de traditionella sökmotorerna) kommer att få svårare att enkelt hitta svar på sökfrågor. Och det kommer bli svårare att träna AI-modeller på ett strukturerat sätt. Det kan alltså försvåra AI-utvecklingen framåt (åtminstone om vi fortsätter att exempelvis träna AI-modeller på samma sätt som vi har gjort fram till nu).

Det som nu håller på att hända Wikipedia är samma sak som innehållsföretag kämpar med. Där AI-bolagen har tränat sina modeller utan lov från upphovsrättsinnehavare och utan ersättning till dem. AI-bolagen vill förstås helst inte betala för det här (men har inget problem att sedan ta betalt av andra för sina egna produkter baserat på träningsdatan).

Det i sin tur kan också göra det svårare att hitta människor som vill skapa innehåll. Innehåll som behövs för att träna AI-modellerna. Därför att om de bara tränas på AI-skapat innehåll utan att, bokstavligen, få nytt blod så blir de ganska snabbt sämre. Och mindre relevant, om aktuell data inte flödas in tillsammans med den historiska.

Om man ska dra det till sin spets så har AI-bolagen och vi som använder deras tjänster precis kissat på oss. Det är varmt och skönt. Men nu börjar det bli kallt ute. Då blir det snabbt betydligt mindre trevligt än om vi hade betalat 10 kronor för att gå in på en allmän toalett. (Det blir heller inte så trevligt om alla ställer eller sätter sig och olovligen kissar lite varsom helst i en stad.)

Visst. Wikimedia talar i egen sak här. Men det gör det inte mindre relevant.

Nu vet vi inte hur AI-utvecklingen kommer att se ut framöver. Den kommer säkerligen skilja sig jämfört med hur den så här långt har sett ut. Men för att AI ska kunna utvecklas så kommer vi också – med största sannolikhet – behöva ta fram en ny slags ekonomi kopplad till den.

(Ja, sen skulle det ekonomiska systemet – oavsett AI – överlag behöva disruptas. Men det är en helt annan historia.)

Wikipedia Says AI Is Causing a Dangerous Decline in Human Visitors

”With fewer visits to Wikipedia, fewer volunteers may grow and enrich the content, and fewer individual donors may support this work.”

Logitech kan bjuda in en AI-agent till styrelsen

En av sakerna som Amazon-grundaren Jeff Bezos blev känd för var hans mötestanke att lämna en tom stol under mötet – för kunden. Dvs. att man aldrig ska glömma bort kunden i alla beslut. Nu verkar det som att Logitech, som tillverkar datortillbehör som möss och tangentbord, är på gång med en variant av det. De är öppna för att låta en AI-agent ingå i styrelsen.

Nu pratar vi kanske inte formellt om en styrelsemedlemsplats. Det handlar istället om att Logitech har tagit fram AI-agenter som är med under möten för att hjälpa till att tänka, anteckna och vara bollplank kopplat till t ex frågor om data. Det som många numer använder AI-lösningar till.

Visst: i de flesta fall handlar det inte om en ren ”AI-agent”, utan snarare just någon form av mötesanteckningsassistent. Dvs. inte ens AI-funktion som mer självgående kan komma med inspel eller på eget initiativ göra saker. Men grundprincipen är den samma.

Men om vi zoomar ut lite så är det en intressant fråga. I dagsläget kan en maskin inte ingå i en styrelse, eftersom det finns en hel massa juridik kring vad en styrelsemedlem har för ansvar. Det är fortfarande de övriga styrelsemedlemmarna som får ta smällen om de litar på något tossigt som en AI-funktion har tagit fram.

Men det är idag det. Vad skulle en mer formell AI-styrelsemedlem kunna vara framåt? Skulle det kunna gå att formellt och rent bolagsmässigt ha en eller flera AI-agenter som ren styrelsemedlem? Och hur skulle det i så fall fungera ansvarsmässigt?

Känns inte som att det här ligger… jättenära i tid. Om de ens någonsin kommer att bli aktuellt. Men det är ändå lite kul att leka med tanken.

CEO says she’d welcome an AI-bot board member: ’If you don’t have an AI agent in every meeting, you’re missing out’ | Fortune

Hanneke Faber speaks about the value of AI in decision-making at the Fortune Most Powerful Women Summit.

 

IoT – internet of things

Waymo börjar testa förarlösa taxiresor i Europa

Nästa steg för Google-ägda Waymo. Företagets självkörande taxibilar rullar snart (bokstavligen) ut i Europa.

Från och med 2026 kommer Waymo att börja testa sin tjänst i London. Precis som när tjänsten först lanserades i UsA så kommer det initialt handla om resor med en säkerhetsförare bakom ratten. En säkerhetsförare som, om allt går som det ska, inte ska behöva göra något alls.

När vi pratar självkörande taxibilar så har väldigt mycket strålkastarljus hamnat på Tesla, som började testa sin egen motsvarande tjänst för ett par månader sen. Men Waymo är den västerländska jätten här.

Trots att företagets taxitjänst bara finns i en handfull amerikanska städer så ska den enligt Waymo själva hantera 200 000 resor i veckan (dessutom siffror från början av året, lär vara fler nu). Och då pratar vi om resor utan en mänsklig förare ens som säkerhetsfunktion (men däremot finns det mänskliga ”handläggare” som övervakar resorna på distans och kan gripa in vid behov).

Waymo’s robotaxis are coming to London

Waymo is launching a driverless robotaxi service in London in 2026. The news comes as the UK prepares for fully driverless vehicles.

​​Redan dags för wifi 8

Jag har precis köpt en wifi 7-router för att ersätta min – fortfarande fungerande men numer… lite långsamma – Airport Extreme. Knappt har jag hunnit göra det innan det nu är dags för wifi 8.

Ja, okej, det kanske dröjer lite till innan vi ska wifi 8-uppgradera våra hem. Men routertillverkaren TP-Link har nu oavsett enligt utsago framgångsrikt testat en tidig prototyp av wifi 8-hårdvara.

Det återstår att se när wifi 8 blir hyfsat mainstream, men med tanke på att jag hade min förra router i 12 år så gissar jag att jag inte kommer ha jättebråttom att byta igen.

Wi-Fi 8 demonstrated with first prototype connection

TP-Link has successfully tested an early prototype of Wi-Fi 8 hardware, marking a ”critical milestone” in its development.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 40 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Strömmade medier

Daniel Ek slutar som VD för Spotify

It was 20 years ago today. Ja, eller nästan. Nu kliver Daniel Ek oavsett av som VD för Spotify.

Han kommer däremot inte lämna företaget han var med och grundade. Istället gör han den sedvanliga grundarresan – byter VD-stolen till styrelseordförandehatt.

Det verkar som att det inte räcker med en person för att fylla Daniels skor. Spotifys nya VD blir två: de båda vice-VD:arna Gustav Söderström och Alex Norström tippexar nu bort ”vice” från sina respektive visitkort.

Däremot är det inte VD-slut riktigt än. Daniel Ek sitter kvar till årsskiftet. Men från 2026 är det alltså nya kaptener vid rodret på Spotify.

Daniel Ek slutar som Spotify-vd

Daniel Ek har varit vd på Spotify sedan starten för nästan tjugo år sedan.Nu lämnar han dock rollen i början av 2026 och övergår till att endast bli styrelseordförande i musikjätten.

Youtube betalar 24,5 miljoner dollar i förlikning med Donald Trump

Så blev det i veckan dags för Youtube, som sista stora sociala plattform, att betala sig fria från en Donald Trump-stämning. Något som kostar Google 24,5 miljoner dollar.

Stämningen kom efter att Youtube, samt Meta och X, sparkade ut Trump från sina tjänster efter upploppet vid amerikanska kongressen 2021.

Sedan dess har Trumps avstängning lyfts hos samtliga tjänster, men stämningarna mot dem kvarstod. Och i år, som av en händelse efter det att Trump blev president igen, så har de tre företagen alltså köpt sig fria från potentiellt ännu högre straff om stämningarna hade gått till domstol.

Och om vi ska vara krassa: det finns numer också andra straff som amerikanska företag kan utsättas för. Det har Trump och hans maffiakompisar med all önskvärd tydlighet visat under året. Och det lär främst ha varit hotet från ännu värre påföljder från Trump och Vita huset som fick Google att vika sig.

(Elon Musk är ju till största del all in Trump och Mark Zuckerberg har positionerat sig som en av Trumps största fanboys sedan presidentskiftet i januari, så att deras bolag var snabba att köpa sig fria var ingen överraskning.)

24,5 miljoner är precis snäppet under de 25 miljoner som Meta betalade i sin förlikning. Och tydligen så är det ingen slump. Google ska ha varit ”angelägna” om att få till en lägre förlikningssumma än Meta.

Vilket människoförbättrande ändamål ska då Youtube-pengarna gå till? Den Mar-a-Lago-inspirerade balsal som Trump ska bygga i Vita huset. Förmodligen ett väldigt smakfullt bygge.

YouTube caves to Trump with $24.5 million settlement

Donald Trump has reached a $24.5 million settlement with YouTube to resolve the lawsuit he filed in 2021.

Elon Musk drar igång antiwoke-kampanj mot Netflix

Hur vet man att Netflix börjar bli för dyrt? Världens rikaste man – och även i veckan den första människan att bli halvdollarbiljonär – säger upp sitt abonnemang.

Ouch. Men tuffa tider kräver tuffa prioriteringar.

Det beror absolut inte på att Elon såg en transkaraktär i en Netflixserie med några år på nacken som vänder sig till barn och nu har siccat alla sina sektfanboys på företaget.

Elon Musk is leading a pressure campaign to make Netflix un-woke

Elon Musk is stoking a right-wing firestorm and is going after Netflix for shows featuring transgender characters that aired years ago.

 

Ekonomi och finans

Electronic Arts köps upp Donald Trumps svärson och en diktatur

Uppgifterna som började cirkulera för några dagar sedan visade sig stämma. Spelbolaget Electronic Arts köps ut från börsen för 55 miljarder dollar.

EA är kända för ett antal stora sportspel, men även titlar som The Sims. Och äger bland annat den svenskgrundade spelstudion Dice, bakom spelserien Battlefield. Allt som allt innebar det att EA förra årets tydligen stod för fyra av de tio mest sålda spelen.

Men det verkar inte räcka. Och EA har som många stora spelstudios haft det tuffare efter pandemiglädjeyran. Ja, åtminstone glädjeyra för bolagen som byggde tjänster och produkter för hemmasittande.

55 miljarder dollar är en inte alls helt snurrig prislapp. Och den sätter i sig rekord. Det är det dyraste börsutköpet någonsin.

Och vilka är det då som plockar bort EA från börsen? Ett antal riskkapitalbolag. Bland annat Silver Lake, som förutom rätt många techinvesteringar också återfinns i listan över potentiella TikTok-medköpare. Ett annat namn är Affinity Partners, grundat av Donald Trumps svärson Jared Kushner.

Och det blir bättre: bland köparna hittar vi också de som tidigare i år köpte Pokemon Go-utvecklaren Niantics spelverksamhet: Saudiarabiens utvecklingsfond PIF.

Donald Trumps svärson och en diktaturs investeringsfond? Ett dream team värdigt 2025.

Electronic Arts Is Going Private in a $55 Billion Jared Kushner-Saudi Takeover

Kushner’s group of investors is ready to remake the gaming giant in their own image.

Open AI nu världens högst värderade startup

Elon Musk var en gång i tiden med och startade Open AI, som organisationens första stora investerare. Sedan dess har Open AI blivit ett av Elons rödaste skynken. I nivå med wokeande, transdöttrar och allmänt sunt och vettigt förnuft. I veckan blev de båda värda lika mycket.

Elon Musk blev världens första halvdollarbiljonär, vilket innebär att hans tillgångar nu är värderade till 500 miljarder dollar. Ganska prick exakt samma siffra som nu är Open AI:s nya värdering.

Anställda på Open AI fick möjlighet att sälja av aktier i bolaget och i samband med det värderades bolaget till just 500 miljarder dollar. Det gör att Open AI tar ett kliv upp i listan över världens högst värderades startups. Upp till förstaplatsen.

Det gör att de med andra ord knuffar ned den förra guldmedaljören till silverplats. Och bolaget som nu får finna sig i att nu bara vara världens näst högst värderade startup är SpaceX. Ni vet. Elons rymdbolag.

OpenAI Is World’s Top Startup With $500B Valuation After Employee Share Sale

OpenAI has reportedly finalized a secondary share sale that values the artificial intelligence company at $500 billion, making the ChatGPT owner the world’s most valuable startup.

Open AI köper AI-privatekonomiapp

Veckan började med att Open AI gjorde det möjligt att handla direkt i ChatGPT och slutade med nyheten att Open AI köper appen Roi.

Vad är då Roi? En ”AI-baserad app för privatekonomi”. Och ja, det känns ju i allra högsta grad som att de två händelserna har många beröringspunkter.

Det återstår att se vad Open AI tänker göra med Roi och hur tjänsten eller tekniken kommer att integreras. Roi kommer dock att stängas ned som fristående tjänst 15 oktober, när VD:n hoppar över till den nya ägaren. VD:n är tydligen den enda av den handfull anställda som tar det steget, så som artikeln konstaterar är det kanske inte i första hand Roi-appen som Open AI var mest intresserade av, utan just VD:n och grundaren Sujith Vishwajith.

Oavsett så är det i linje med att Open AI försöker bygga upp sitt eget ekosystem av tjänster för att på så sätt göra det svårare för användare att byta till en konkurrerande tjänst. Med tanke på hur fort Google flyttar fram positionerna – med sitt stora nät av användare och tjänster – och med tanke på hur hysteriskt mycket pengar Open AI fortfarande går med förlust varje månad så är det nog rätt mycket en kamp mot klockan.

Inte så att investerare kommer springa skrikande från Open AI i morgon, men enligt uppgifter så kan Open AI vara lönsamma först framåt 2029 – om de inte gör saker som kostar dem ännu mer än nuvarande kostnadskurvan. Det är en ocean av tid i AI-världen.

With its latest acqui-hire, OpenAI is doubling down on personalized consumer AI | TechCrunch

OpenAI is acquiring the CEO of Roi, an AI financial companion. Roi will sunset its service as its talent heads to OpenAI, ostensibly to help boost revenue in consumer apps.

Elon Musk världens första halvdollarbiljonär

Så har världen fått sin första halvdollarbiljonär. Alltså en person vars samlade tillgångar värderas över en halv biljon dollar. Vem är den lycklige vinnaren? Elon Musk, förstås.

Mannen som rätt stadigt har prenumererat på platsen som världens rikaste har nu blivit ännu rikare och i rena farten svischat förbi en historisk milstolpe.

Så hur mycket är då 4,7 biljoner kronor undrar du? Nästan 8 gånger Sveriges BNP förra året. Eller världens 20:e största börsbolag sett till värde, strax efter Netflix. Eller världens 30:e största land sett till BNP förra året, precis före Norge. Ironiskt, ett av de sista Tesla-kramande länderna.

Eller – även det väldigt ironiskt – ganska prick Open AI:s nya värdering, när de i veckan rusade upp i topp över listan över världens högst värderade startup. Och knuffade därmed ned… Elon Musks SpaceX från förstaplatsen.

Kunde inte hända en trevligare kille.

Elon Musk Just Became The First Person Ever Worth $500 Billion

Musk is now half-way to becoming the first ever trillionaire.

 

Övrigt

Internetstiftelsen släpper Svenskarna och internet 2025

Veckan inleddes med att Internetstiftelsen traditionsenligt släppte sin rapport Svenskarna och internet. En rapport som som vanligt var rejält matig och som presenterades på ett proffsigt och enkelt sätt.

En regelbunden högtidsstund på hösten. Så jag satt bänkad framför webbsändningen. Och…

…kom på mig själv med att följa med lite halvhjärtat.

De senaste åren har det känts som att rapporten har känts mindre och mindre intressant. Mest därför att det inte händer jättemycket. Numer använder nära nog varenda svensk såväl internet som sociala medier. Det finns mindre förflyttningar, men är mer inkrementella förflyttningar.

Även dessa är relevanta för dem som jobbar med inte minst digital marknadsföring. Men jag känner som sagt var inte att jag kastar mig över rapporten och detaljdyker ned.

Som vanligt kommer ungefär vilket företag eller vilken egenföretagare som helst som jobbar med tjänster inom de områden som lyfts kunna hitta argument för sin sak. Som vanligt kommer det gå att förfasas över något, även det oftast för att man säljer lösningen på det hemska man förfasas över.

Som att ”bara” 4 av 10 svenskar över åtta år använder AI-tjänster. Ja, av dem som har svarat på undersökningen. Här kommer det rapporter i parti och minut som säger lite olika saker, så det känns som att det är svårt att förhålla sig till. (Sen tror jag att svenskar är som andra länder överlag och att vin inte alls ligger katastrofalt efter som alla som säljer något kring AI-utbildningar eller AI-verktyg vill få det till.)

Men säg att det nu skulle stämma. 40 % av svenska folket i ”internetålder” använder alltså en teknik som bara är tre år gammal? Snart hälften, trots att det fortfarande är oklart hur man faktiskt bäst ska få in dem i mångas arbetsliv? Det är ju en historiskt galet hög siffra.

Vad vill jag säga med det här? Kanske att Svenskarna och internet på riktigt börjar spela ut sin roll. Och inte för att undersökningen är dålig eller irrelevant, utan därför att vi nu har kommit dit som Internetstiftelsen lite ville driva på för när de först lanserade undersökningen.

Så förmodligen är det nog så att: det är inte Internetstiftelsen, det är jag.

Svenskarna och internet 2025 | Svenskarna och internet

I årets rapport tittar vi bland annat på AI-verktyg, sociala medier, falska annonser – och hur internet påverkar våra kärleksliv.

USA hotar att sluta skydda Taiwan mot Kina om landet inte flyttar sin chipproduktion till USA

Det är åtminstone tur att Trump och hans sektkompisar inte leker mafiosos eller nåt sånt.

Taiwan pressured to move 50% of chip production to US or lose protection

Trump official plots ”impossible” deal moving Taiwan’s chip supply chain into US.

Elon Musk bygger Wikipedia-utmanare

Som vi alla vet är Wikipedia alldeles för woke [sic!]. Det har Elon Musk länge klagat på. Nu gör han något åt det. Han, ja eller hans AI-bolag xAI vad det verkar, bygger nu en Wikipedia-utmanare.

Så nu kan vi snart (ja, 2030 om vi ska tro på hur Elon Musk generellt brukar förhålla sig till lanseringar) kunna använda Grokipedia istället. När vi vill ha alternativa fakta. Eller bara ta del av Elon Musks världsbild.

Kommer bli hur bra som helst.

Elon Musk’s Wikipedia Competitor Is Going to Be a Disaster

Remember when Grok praised Adolf Hitler?

AOL stänger ned sin tjänst för uppringningsinternet

En historisk institution går i graven. AOL lägger ned sin tjänst för uppringningsinternet. Ni som vet vet (och är gamla). Och jag måste säg att jag är chockad.

Ja, inte för att tjänsten läggs ned. Utan för att… den fanns kvar.

AOL’s dial up internet takes its last bow, marking the end of an era

It’s official: AOL’s dial-up internet has taken its last bow. The company confirmed it would discontinue the service on Tuesday, September 30th, citing routine evaluations of its offerings.

Kategorier
Allmänt digitalt AR/VR Ekonomi och finans IoT - internet of things Spaningar

Digitala spaningar vecka 37 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AR/VR

Meta siktar på att göra VR-glasögon för amerikanska armén

Kors. I. Taket. Arbetar Meta på något som har med… kärnverksamheten att göra?

Kommer ni ihåg när de stora techbolagen inte ville ha med någon form av militära kontrakt att göra? När de till och med förbjöd sina tjänster från att användas för militära ändamål. Good times. På flera sätt.

Nu ansluter sig Meta till samlingen techbolag som dels har upptäckt att nya vindar blåser och dels att det finns jättejättejättemycket pengar i försvarsindustrin. Så enligt Bloomberg tänker nu Meta, i samarbete med Anduril Industries göra hårdvara för amerikanska armén.

Hårdvaran det handlar om är en prototyp för VR-glasögon (eller någon form av blandad verklighet) för militärt ändamål, vilket inte är så konstigt med tanke på att Anduril är Palmer Luckeys företag. Mannen som skapade och sedan sålde Oculus-enheterna till Meta.

Så Meta ska alltså ägna sig åt det som vi vet är Metas huvudverksamhet. Så pass att Mark Zuckerberg döpte om hela bolaget efter den all in-satsningen. 

Dynamic Duo Zuckerberg and Palmer Luckey Reunite for Army Combat Goggles Contract

Just two pals looking to do war crimes together.

Amazon kan satsa på AR-glasögon för konsumenter

Tidigare i år kom uppgifter på att Amazon arbetar på nya AR-glasögon för sina egna bud. Kort sagt att bud ska kunna få information i sina glasögon som exempelvis ska göra det snabbare att hitta rätt paket i bilen under en hemleveransrunda.

Det här är inte särskilt förvånande med tanke på att Amazon har visat upp den här typen av initiativ tidigare. Men lite mer oväntat är att Amazon nu också uppges arbeta på bågar för konsumenter.

Amazon är alltså senaste techjätte att surfa upp på den AR-glasögonvåg som växer sig allt större. Det som just nu techbolag verkar satsa på som den framtida ersättaren till mobilen. Eller åtminstone ett komplement.

Och det är en möjlighet för alla techbolag som inte är Apple eller Google att få tillgång till en pryl med ett operativsystem som inte kontrolleras av något av dessa båda bolag. Med andra ord en chans att kapa ett mellanlager mellan sig och slutkunden.

Enligt uppgifterna är planen att Amazons konsumentglasögon ska landa i skarven 2026/2027. Vi får kort sagt förmodligen hålla oss till tåls något år till innan vi vet om det blir några Amazon-bågar som vänder sig till privatpersoner.

Amazon is reportedly making AR smart glasses for drivers and customers

The world’s biggest ecommerce platform is hopping aboard the AR glasses train.

 

Ekonomi och finans

ASML blir största ägare i Mistral

I förra veckan kom uppgifter om att franska AI-bolaget Mistral är på gång att ta in en hög nya miljarder. Nu kommer fler detaljer om affären. Enligt Reuters puttar den nederländska chiptillverkaren ASML in 1,7 miljarder euro och blir i och med det största ägare. Och kommer få en styrelseplats.

Det återstår att se om uppgifterna stämmer, men det känns som trovärdiga uppgifter. Och det innebär att ett europeiskt bolag blir får största investerarrollen i bolaget. Som artikeln konstaterar en del i hela diskussionen om att EU och Europa måste bygga upp mer egen kapacitet inom, tja, en väldig massa områden. Även AI.

Exclusive: ASML becomes Mistral AI’s top shareholder after leading latest funding round, sources say

NEW YORK -ASML, a crucial supplier of advanced chipmaking equipment, is set to become the top shareholder of French artificial intelligence startup Mistral AI in a move to strengthen European tech sovereignty, people familiar with the matter told Reuters.

Bending Spoons köper Vimeo

Ännu ett digitalbolagsuppköp. Den här gången är det videotjänsten Vimeo som sväljs. Av italienska Bending Spoons.

Är man som jag så tänker man alltid mest på The Matrix när man hör ”bending spoon”, men företaget har sedan starten 2013 samlat på sig allt fler och allt mer namnkunniga bolag. Senaste stora köpet var anteckningsappen Evernote.

Nu tänker sig Bending Spoons alltså att en videotjänst funkar fint i portföljen. Så pass fint att de betalar 1,38 miljarder dollar för nöjet.

Vimeo to be acquired by Bending Spoons for $1.38 billion

The European software company Bending Spoons is acquiring the video hosting platform Vimeo for $1.38 billion. The deal is expected to close later this year.

Elon Musk tappar för en stund platsen som världens rikaste människa

Världens rikaste man? Elon Musk. Nuh-uh. Inte längre. Åtminstone inte i skrivande stund.

Nu är det nämligen en annan person som sitter på tronen. Oracles Larry Ellison.

Efter Oracles kvartalsrapport, där företaget såg enorma framgångar i sin framtidsspåkula tack vare sug efter företagets AI-infrastrukturtjänster, så rusade Oracle-aktien med 40 %. Den största engångsuppgången sedan dotcom-eran för över 20 år sedan.

(Vi kan tänka att uppgifterna att Open AI har skrivit kontrakt att köpa serverkapacitet för 300 miljarder dollar är sånt som Oracle ser mer av framför sig.)

Sitter man, som Larry Ellison, med 1,16 miljarder Oracle-aktier så hade man kort sagt en bra dag. Så pass att Ellisons förmögenhet drog förbi Musks med några miljarder.

Tur att Teslas styrelse har lagt förslag på att Elon ska kunna få en ersättning på upp till 1 biljon under en tioårsperiod om han lyckas uppnå ett antal milstolpar som ser ut att sakna väldigt mycket i form av markkontakt.

(Och vid den här uppdateringen är ordningen återställd. Elon är åter nummer ett. Misstänker att han nog kommer lyckas hålla Ellison bakom sig även framöver.)

Oracle’s Larry Ellison Might Surpass Elon Musk As The Richest Person on Earth

Larry Ellison has surpassed Musk as the world’s richest person after Oracle stock is up more than 40% on AI-driven growth.

 

Övrigt

Microsoft slipper EU-böter efter att ha knoppat av Teams

Något så oväntat som att en techjätte SLIPPER böter i EU. Efter att de – även det nästan lite ovanligt – fått tumme upp av EU för sina åtgärder som syftade just till att undvika böter.

Företaget det den här gången handlar om är Microsoft, som anklagades för konkurrensbrott efter en anmälan från Slack 2020. Och eftersom Slack var den som anmälde gissar du helt rätt om du tror att det är Teams som var i fokus.

Microsofts Slack-kopia har numer seglat långt förbi just Slack i användning. En stor anledning är förstås att det fortfarande är en Microsoft-värld på många stora företag. Det inbyggda kommunikationsverktyget blev det förvalda dels på grund av kostnader och dels på grund av att IT-avdelningar gillar Microsoft (och att ha plåtkoll på säkerhet).

För att slippa böter så erbjöd sig Microsoft att gå med på fyra saker:

  • Erbjuda en billigare version av sina Office-paket (okej, 365-paket) utan Teams
  • Tillåta kunder med ”långa licenser” att byta till paket utan Teams
  • Erbjuda interoperabilitet för nyckelfunktioner hos Teams-konkurrenter
  • Tillåta kunder att flytta ut sin data från Teams i syfte att flytta till en annan tjänst

Och nu har EU-kommissionen alltså gett de här punkterna grönt ljus. Det är dessutom kopplat till en tidsbegränsning. EU kommer att följa upp att Microsoft håller sig till överenskommelsen i sju år. Specifikt för interoperatibliteten (att det alltså blir enklare att använda och flytta till andra tjänster) så gäller dessutom 10 år.

Sedan återstår att se vad som händer. Om Microsoft vågar lägga tillbaka Teams i alla sina paket eller om de kommer att fortsätta erbjuda Teams som en tilläggsprodukt/separat produkt.

Microsoft avoids EU fine after Slack complained about Teams bundling

Microsoft has narrowly avoided an EU antitrust fine. The software maker has committed to making Teams bundling changes after a Slack anti-competitive complaint.

Google säger att den öppna webben är ”i snabbt förfall”

Den öppna webben är hotad. Ja, inte bara hotad. Den är dessutom i ”snabbt förfall”. Allt enligt Google. I domstolsdokument kopplade till rättegången i USA som ska ge svar på om Google har ett olagligt annonsmonopol.

”Den öppna webben” har varit ett begrepp sedan det kommersiella internets födelse för över 30 år sedan. Men sedan dess har just den öppna webben varit hotad. Allt mer innehåll har låsts in i tjänster, som sociala medier, snarare än att finnas tillgänglig via publika sajter.

I och med den senaste AI-vågen har den öppna webben dödförklarats. Igen. För det har som sagt var hänt ett par gånger redan.

En av de som kanske mest lyft fram hur viktig det öppna internt är är Google. När det har passar dem. Som när de var sura på Apples framgångar med appar. Googles hela affärsidé bygger ju trots allt på att det finns sajter att indexera så att de kan sälja annonser i sökresultatet.

Nu varnar alltså Google åter för att den öppna webben är hotad. Och till och med i snabbt förfall.

Här skulle vän av ordning kunna invända att Google själva bidrar till förfallet, genom att ha dammsugit upp allt mer innehåll från sajter och lägga det i sökresultatet istället. Eller tvinga företag att bli allt mer beroende av Googles tjänster – som Google Shopping och Merchant center. Och nu senast genom att släppa AI Overviews och AI Mode som en gång för alla är tänkta att bespara användare från att besöka sajter. Ja, andra sajter än Googles, alltså.

Men nu visar det sig att vi har missförstått vad Google menade. Vi borde ha förstått, tack vare kontexten, att det som avsågs var ”open-web display advertising”. Den öppna annonseringswebben.

Döh. Förstås. Det välkända begreppet och konceptet.

Google admits the open web is in ’rapid decline’

Google has admitted that the ”open web is already in rapid decline,” despite maintaining that the online ecosystem is ”thriving.”

iPhone 17 Air är en av de mest Steve Jobsiga Apple-prylarna på länge

Jag tänkte inte på det här under Apples iPhone-event igår, men artikeln sätter fingret på en väldigt relevant sak. Om jag ska sammanfatta ungefär det artikeln är inne på med egna ord så blir det: iPhone 17 Air är en av de mest Steve Jobsiga Apple-prylar Apple har släppt på länge.

Faktum är att Steve Jobs presentation av den först iPhonen hade fungerat igår:

Third thing I want to talk about a little is design. We’ve designed something wonderful for your hand, just wonderful. This is what it looks like. It’s got a three-and-a-half-inch screen on it. It’s really big. And, it’s the highest-resolution screen we’ve ever shipped. It’s 160 pixels per inch. Highest we’ve ever shipped. It’s gorgeous. And on the front, there’s only one button down there. We call it the Home button. Takes you Home from wherever you are. And that’s it.

Let’s take a look at the side. It’s really thin. It’s thinner than any smartphone out there, at 11.6 millimeters. Thinner than the Q, thinner than the BlackJack, thinner than all of them. It’s really nice.

Med den stora skillnaden att Steve Jobs förstås hade dragit upp mobilen ur ett tunt kuvert.

iPhone Air Hands-On: It’s So Hard to Resist the Reality Distortion Field

Steve Jobs would have been overjoyed if he were alive to announce the iPhone Air.

iPhone 17 Pro är den minst Jony Iveiga iPhone Apple har släppt

Tidigare idag skrev jag om att iPhone 17 Air är den mest Steve Jobsiga Apple-pryl Apple har släppt på länge. Här är en annan jämförelse på liknande tema: iPhone 17 Pro är den minst Jony Iveiga iPhone Apple någonsin har släppt.

Som konstateras var iPhone 17 Pro en mobil som ser ut att gå rätt all in på Pro. Funktionalitet över form. För whoa boy vad jag har problem med designen.

I synnerhet den orangea modellen.

Den ser ut som en Rabbit R1 byggd av virtuella Legoklossar i ett Byggare Bob-spel i Minecraft. Not in a good way.

Nu kommer folk säga att de älskar färgen. Men ni har objektivt fel.

Visst. Den knallorangea färgen är ju perfekt för den som vill visa upp hur mycket man faktiskt har lagt på sin mobil. Men i övrigt?

Men det spelar mindre roll för vad iPhone 17 Pro är. Och är tänkt att vara. Det är iPhonen du kan backa över med ångvälten på bygget.

(Ironiskt nog känns iPhone 17 Air som den MEST Jony Iveiga iPhone Apple har släppt. Till och med med potential för ett nytt bendgate. Ja, det är åtminstone vad VÄLDIGT många Youtubare kommer att försöka få till.)

iPhone 17 Pro Hands-On: The Most Un-Jony Ive iPhones Apple Has Ever Made

I also played with the regular iPhone 17, but it’s a far less exciting refresh.

Hur Wikipedia överlever medan internet rasar i bitar

Wikipedia är en av de där sajterna som nära nog alla använder, men få förmodligen tänker på på daglig basis. Eller ens månadsbasis. Den bara finns – och har funnits lika länge som internet som vi känner det. Ja, det är åtminstone så det känns.

Numer kanske det känns som att Wikipedia inte alls fyller något stort behov på samma sätt som när tjänsten föddes. Då fanns det inte den störtvåg av informationssajter på nätet som finns idag. Och när AI finns, hur relevant är det då med en tjänst där människor frivilligt och i mån av tid uppdaterar?

Mer än vad du förmodligen tror.

Wikipedia används av många stora tjänster som del av sökfunktioner. Inte minst Google, som bygger mycket av sina färdiga svar (och har gjort länge) på det som finns i Wikipedia. Och alla stora AI-tjänster lär ha tränats på tjänsten. Och fortsätter förmodligen att träna på den.

Visst. Wikipedia är inte perfekt. Den kan manipuleras av den som vill. Och den styrs till syvende och sist av vilka människor det är som uppdaterar information. Även av saker som vilken politisk åsikt de har. Men spretigheten hos dem som uppdaterar gör att det för det mesta slutar med den minsta gemensamma nämnare som alla sidor kan komma överens om. Eller som man sa förr i tiden: fakta.

Men Wikipedia har ända sedan starten varit utsatt för kritik. Och nedstängningsförsök. Och nedstängningar. För något årtionde sedan av länder som öppet skiter i demokrati. Men senaste åren även i länder som håller demokraticharaden uppe. Mer än kanske någonstans i USA. Ja, framförallt från högersidan i USA.

Veckans långläsning står The Verge för. En djupdykning ned i Wikipedia och dess roll. Och hoten som växer sig allt starkare utanför murarna.

Väl värd att läsa. Och om du har läst ända hit: kom ihåg att donera till Wikipedia. En väldigt bra motståndshandling och en liten, men viktig, ficklampa i det globala mörkret.

Wikipedia is under attack – and how it can survive

How the world’s largest encyclopedia became the factual foundation of the web, but now it’s under attack from the right wing, tech billionaires, and AI.

Gmail lägger till ny flik för att spåra e-handelsköp

Google lägger till ännu mer e-handelsfunktionalitet i Gmail. Eller åtminstone något e-handelsrelaterat. Det blir lättare att spåra onlineköp.

Mer specifikt lägger Google till en ny Purchases-flik, som är tänkt att automatiskt samla mejl som har med just köp att göra. Saker som bekräftelser på köp och leverans.

Dessutom lägger Google till en ny filtreringsmöjlighet i Kampanjer-fliken. Det blir möjligt att välja om man vill se mejlen här kronologiskt, med det senaste först, eller om man hellre vill att Google ska lägga de ”mest relevanta” erbjudandena överst.

Nu verkar det som att relevansen baseras på… rätt grunda kriterier. Här hamnar mejl från de varumärken som du ”interagerar mest med”.

Det borde kunna bli lite smartare än så och det kanske det också blir när funktionen rullas ut ”de närmaste veckorna”. Som att Google kan bli ännu mer träffsäker i vilka mejl som lyfts fram baserat på dina mejl, dina sökningar, ditt Youtube-tittande och annat som du har gjort hos Google.

Det skulle i så fall kunna bli ännu ett sätt för Google att försöka få oss att ge fullständig tillgång till allt vi göra i deras tjänster.

Gmail is launching a tab for all your Amazon purchases

Google is rolling out a new Purchases tab in Gmail that will let you browse through order confirmations and shipping estimates.

Nytt kassettband har plats för varenda låt som någonsin har spelats in

Alla som inte minns nittiotalet vet inte vilken planering det krävdes när man skulle på semester. Eller bara åka bort lite längre tid. Då gällde det att verkligen tänka igenom vilka kassettband man skulle ta med sig. För det var den enda musik man kunde lyssna på, utöver det som spelades på radio. Nu blir det avsevärt enklare att åka på semester.

Ett nytt kassettband har nämligen plats för varenda låt som någonsin har spelats in.

När jag var liten kunde man välja mellan C60, C90 eller C120 för sitt musiklyssnande. C60 – alltså ett kassettband som rymde 60 minuter musik – var lite för kort för mig. C120 var kostnadsmässigt smart, men större risk för bandsallad (att själva bandet som musiken spelades in på kunde trassla sig och därmed i värsta fall göra att det inte alls gick att lyssna). C90 var den perfekta längden för mig.

Men nu har kinesiska forskare tagit fram ett kassettband som kan rymma 36 petabyte data. Och hur mycket är då 36 petabyte undrar du? 36 000 000 gigabyte. Eller runt 140 000 iPhones med den nya standardlagringen 256 GB.

Och det ska tydligen räcka för att lagra alla låtar som någonsin har spelats in. (Räknat på typ mp3:or, där varje låt är 10 MB stor.) Jag tänker inte försöka faktachecka det påståendet.

Det handlar däremot inte längre om en magnetremsa. Förstås. Istället lagras informationen med… DNA.

Det är inte första gången det testas med att lagra digital data med just DNA, som ett analogt lagringsmedium med lång lagringstid. Men de kinesiska forskarna har sett till att den nya produkten rätt mycket ser ut som ett klassiskt kassettband.

Vilket jag bara älskar så oerhört mycket.

DNA cassette tape can store every song ever recorded

By combining the information storage capabilities of DNA with a design inspired by a cassette tape, researchers have created a storage medium that can hold 36 petabytes of data

Pornhub-trafiken minskade för Apple-användare under iPhone-presentationen, men ökade för Android-användare

Det finns en persona här.

Pornhub traffic dropped during Apple event – but not for Android users

The Apple event led to lower traffic from the world’s most well-known tube site, Pornhub.

Kategorier
AI - Artificiell intelligens Allmänt digitalt Spaningar

Digitala spaningar vecka 16 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AI – artificiell intelligens

Claude kan nu prata med Google Workspace

Ny integration hos ChatGPT-utmanaren Claude: tjänsten kan nu prata med Googles Office-paket Workspace.

Det innebär att Claude nu kan söka i och läsa din Gmail, se händelser i Google Calendar och komma åt Google Docs. Rullar ut som beta till de som betalar för Claude via Max, Team, Enterprise eller Pro.

Claude kan däremot ännu inte på egen hand boka möten eller skicka mejl.

Det är med andra ord en rätt djup integration i Googles tjänster. Det är kort sagt ingen slump att det är Anthropic som lyckas med det här – med tanke på att de bland annat backas av just Google.

Som artikeln konstaterar så finns det en hel del säkerhetsmässiga frågetecken kring hur långtgående Claudes integration sträcker sig. Om det exempelvis går att undanta exempelvis känsliga dokument.

Men för den som vill låta AI ta över fler delar av ditt liv – eller åtminstone bara låta en AI lära sig mer om dig – är det bara att testköra.

Anthropic’s Claude can now read your Gmail | TechCrunch

Anthropic’s AI chatbot now integrates with Google Workspace, and can generate detailed research reports based on multiple web searches.

Grok får egen canvasfunktion och Google Drive-integration

Elon Musks AI-bot Grok får nu samma slags funktionalitet som finns hos de flesta stora konkurrenter på AI-området: en canvasfunktion.

Det innebär att man kan kan få upp det man håller på att skapa eller arbeta med i ett separat fönster intill själva chatten, så att man enklare kan se de förändringar man vill göra. Grok Studio, som funktionen heter, kan också skapa kod och enklare spel. Även dessa visas i ytan intill chatten, så att man kan se förändringar man ber om på ett enkelt sätt.

Grok Studio blir tillgänglig både för gratisanvändare och betalande Grok-prenumeranter.

Dessutom verkar det vara stora Google-integrationsveckan för AI-bolag. Igår fick Google-backade AI-boten Claude stöd för att komma åt dokument Google Workspace (Googles Office-paket) och senare samma dag fick Grok Google Drive-koppling.

Det senare betyder att man nu kan arbeta med dokument som finns lagrade i en Google Drive via Grok (så länge som det är dokument, kalkylblad eller presentioner), utan att behöva ladda up dokumenten till AI-tjänsten manuellt.

Grok gains a canvas-like tool for creating docs and apps | TechCrunch

Grok, the chatbot from Elon Musk’s AI company, xAI, has gained a canvas-like feature for editing and creating documents and basic apps, Grok Studio.

Grok får minne

Nästa AI-bot att få minne: Elon Musks Grok. Nu får den samma förmåga som många av konkurrenterna.

Det innebär att Grok kan komma ihåg saker från tidigare konversationer och kan slå på och stängas av. Dock inte för oss i EU (eller Storbritannien). Precis som i fallet med ChatGPT:s motsvarande funktion som släpptes för några dagar sedan så får vi vänta ett tag till. Hur länge? Det återstår att se.

xAI adds a ’memory’ feature to Grok | TechCrunch

Elon Musk’s AI company, xAI, has added a ’memory’ feature to its Grok chatbot, bringing it closer to party with ChatGPT and Google’s Gemini.

Meta blockar Apple Intelligence

Stämningen mellan Meta och Apple fortsätter att vara på topp. Nu har Meta blockerat Apples AI-lösning Apple Intelligence i samtliga sina tjänster för iOS.

Det handlar mer konkret om att en av de få AI-funktioner som Apple faktiskt har släppt kopplat till företagets stora AI-push förra året, Writing tools, inte finns tillgänglig i Facebook, Instagram och övriga appar i Meta-portföljen.

Helt orelaterat: Apple ska tydligen förra sommaren ha fört diskussioner med Meta om att integrera Metas AI i iOS 18. Men de förhandlingarna strandade på grund av Apples integritetsoro med tanke på Metas historik på området.

Så det blir med andra ord snäppet svårare att trycka ut AI-genererade inlägg hos Meta för Apple-användare. Oh no. Hur ska vi överleva det.

Apple Intelligence Feature Not Available in Meta Apps Like Facebook, Instagram

Apple has seemingly had one of its most useful AI tools blocked from Meta’s apps. Writing Tools, which is an Apple Intelligence feature, is not…

Deepseek är nu ett officiellt hot mot den nationella säkerheten i USA

Ett nytt, officiellt hot mot den nationella säkerheten i USA. Efter Trump, Musk, tossehögern och nedmonteringen av den amerikanska demokratin så är det senaste hotet AI-tjänsten Deepseek.

Det beskedet har representanthusutskottet House Select Committee on China landat i. Mer specifikt en ”open-source intelligence asset” som ”skickar data om amerikanska användare till Kina”. (Ni vet, ungefär som USA:s försvarsminister och nationella rådgivare.) Utskottet rekommenderar därför ännu fler begränsningar när det kommer till export av AI-modeller till Kina.

Och så kommer vi till det som verkar vara det största övertrampet: Deepseek har tränat sin modell på data som de har fått tillgång till ”på olagligt sätt” från amerikanska AI-bolag. Utskottet baserar det här påståendet på utspel från Open AI och Microsoft, som har anklagat Deepseek från att ha rundat ”begränsningar” i företagens modeller för att på så sätt snabba på träningen av det kinesiska bolagets lösningar.

Kinesiska bolaget samlade alltså in sin data utan tillåtelse. Till skillnad från hur Open AI dammsög hela internet på träningsdata utan att be om lov.

China’s DeepSeek labeled national security threat in bipartisan House committee report – SiliconANGLE

China’s DeepSeek labeled national security threat in bipartisan House committee report – SiliconANGLE

Regeringen AI-satsar på verkstäder och sandlådor

AI-verkstad och Regulatorisk sandlåda. Där är de två initiativ som regeringen presenterar på AI-området i årets vårbudget. Två förslag som lyftes i AI-kommissionens rapport för några månader sedan. Vad innebär då dessa?

AI-verkstad: Skatteverket och Försäkringskassan får 30 millar var för att ”skapa förutsättningar för en AI-verkstad inom offentlig sektor”. Att uppdraget och pengarna hamnar på dessa motiveras av att det är ”myndigheter som har tillgång till stora mängder data”. Spontant hade man kunna tänka sig att det här uppdraget mest lämpligt hade hamnat på exempelvis DIGG (ja, eller snart PTS) som sammanhållande. Men hej.

Regulatorisk sandlåda: Integritetsskyddsmyndigheten ska ta fram en egen liten lekplats och testyta för AI. Här ska såväl privata aktörer som offentlig verksamhet kunna testa lösningar på ett, antar jag, säkert sätt och även få vägledning om lagstiftningen. Kort sagt sänka tröskeln för att våga testa och rulla ut grejer. Något som skulle behövas även inom andra områden. Att man alltså kan få hands on rådgivning och vägledning från ansvariga myndigheter när man ska sjösätta lösningar och man är lite osäker på det juridiska läget.

Kring det sistnämnda så är tillskottet ”extra medel”. Vilket jag lite elakt tolkar som ”inte jättemycket”.

Nya AI-satsningar I Vårändringsbudgeten kommer nya AI-satsningar. Det… | Erik Slottner | 25 comments

Nya AI-satsningar I Vårändringsbudgeten kommer nya AI-satsningar. Det gäller bland annat en AI-verkstad och en utvecklad regulatorisk sandlåda. 📍AI-verkstad: Skatteverket och Försäkringskassan får 60 miljoner kronor (30 milj vardera) för att skapa förutsättningar för en AI-verkstad inom offentlig sektor. Två myndigheter som har tillgång till stora mängder data.

Wikipedia släpper ett dataset för AI-träning för att slippa dräneras av AI-botar

För ett par veckor sedan skrev jag om hur Wikipedias kostnader har skjutit i höjden. Anledningen? Därför att AI-botar dammsugar Wikipedia för träningsmaterial och får sajtens bandbreddsutnyttjande att dra iväg.

Wikipedia hoppas att de nu har hittat en lösning på det här problemet: de har släppt ett dataset avsett för AI-träning som de hoppas att AI-bolagen istället ska välja att använda. Till att börja med är datan tillgänglig på engelska och franska.

Det återstår däremot att se hur AI-bolag kommer att respektera det här. De har så här långt inte visat att de har jättemycket respekt för sajters önskemål, som vad som anges i exempelvis robots.txt-filen.

Jag hoppas oavsett att AI-bolagen slutar gynna sig själva på bekostnad av donationsfinansierade Wikipedia. En av nätets viktigaste sajter och tjänster.

Wikipedia Is Making a Dataset for Training AI Because It’s Overwhelmed by Bots

The company wants developers to stop straining its website, so it created a cache of Wikipedia pages formatted specifically for developers.

Det kostar pengar att vara artig på ChatGPT

Ha. Skön vinkel på AI-tillvaron. Hur mycket pengar har alla som är artiga egentligen kostat AI-bolagen (och, well, klimatet).

 

Övrigt

Google bedriver ett olagligt annonsmonopol enligt domslut

Glad påsk Google! Från en federal domaren i USA. Men oklart om Google blir särskilt glada över hälsningen. Domaren i frågan har nämligen landat i att Google bedriver ett olagligt annonsmonopol.

Den rättegång som har pågått ett tag, med Google på ena sidan och USA:s justitiedepartement på den andra (tillsammans med justitieministrar från åtta delstater), har kort sagt gått i mål. Och alltså med ett utfall som inte är särskilt bra för Google – även om jag hade väntat mig det.

Särskilt som Google förlorade en liknande rättegång förra året, där frågan var huruvida Google har ett olagligt sökmonopol. Och nu har en domaren landat i att Google har ett olagligt monopol till. I sin andra huvudverksamhet.

Google förlorade dock inte över hela banan. Domaren ansåg inte att Googles uppköp av exempelvis DoubleClick var konkurrenshämmande. Inte heller Googles generella annonslösningar, som för displayannonsering.

Däremot fick Google smäll på fingrarna när det kom till annonslösningarna för publicister. Företagets Ad Manager. Mer specifikt slog domaren ned på hur Google knöt ihop sin Publisher ad server (DFP) med sin Ad exchange. Och att Google i praktiken tvingade publicister som ville använda realtidsbudgivning med Adwords-annonsörer att också använda Ad exchange. Och att Google därmed slog undan benen på andra annonsplattformar.

Vad kommer det här innebära? Ja, det återstår att se.

Det vi vet är påföljd kommer att utdömas. Och att Google förstås kommer att överklaga.

Men draget till sin spets skulle Google kunna tvingas sälja av sin Ad Manager, som i sig inte är en jättestor del av verksamheten. Men vi vet ännu inte vad Google kommer att få för straff för sitt olagliga sökmonopol. Så sammantaget kan de olika rättegångarna leda till riktig huvudvärk för Google. Ja, om domarna står sig högre upp.

Judge rules Google illegally monopolized adtech, opening door to potential breakup | TechCrunch

A federal judge has found that Google violated antitrust laws by ”willfully acquiring and maintaining monopoly power” in the advertising technology

Playstation 5 blir dyrare i Europa – men inte i USA

Trumps handelskrig mot hela världen börjar synas på tillgänglighet och pris mot konsument. Som att Sony nu höjer priset på PS5:an i Europa, Australien, Storbritannien, Nya Zeeland och några marknader till. Men inte i USA.

I runda slängar 15 % dyrare blir det att köpa Sonys spelkonsoll. Men det finns några frågetecken kopplat till höjningen.

Det är bara vanliga digital-PS5:an som får höjt pris. Modellen med blu-ray-spelare och Pro-modellen har oförändrad prislapp. Och höjningen gäller som sagt var inte för den amerikanska marknaden. Ni vet. Landet som har dängt till ungefär alla länder med tullar. Och det är här det blir lite konstigt.

Sony är ett japanskt företag, vilket gör att de just nu drabbas av den bastull på 10 % som Trump gått ut med. Majoriteten av all PS5-tillverkning ser ut att ske i Kina – landet som bekant just nu har drabbats av en tull på 145 % vid import till USA. Däremot har det vad jag vet inte hänt något med tullarna mellan Europa (eller de övriga länderna som drabbas av PS-prishöjningen) och Japan. Eller Kina för den delen.

Tullkriget borde alltså inte direkt drabba det som européer får betala för japanska produkter tillverkade i Kina.

Blir mina bristande kunskaper i global handel pinsamt tydliga här eller passar Sony på att höja priserna på PS5:an för icke-amerikanska marknader och skyller det bekvämt nog på Trump? Det är så det känns. Ja, eller att Sony tar ut försäljningstappet i USA på andra marknader. En höjning på 15 % känns ju som USA-bastullen med ytterligare lite marginalpåslag när man ändå är igång. Och startar Sony här en trend?

What say alla ni som har betydligt bättre koll?

Sony PlayStation 5 price goes up in Europe and Australia. The U.S. might be next.

Sony has increased the price of its PlayStation 5 console in Europe and Australia.

Svenska forskare tar fram batteri med samma konsistens som tandkräm

Jag fattar absolut ingenting. Men det behöver jag inte för att hålla tummarna för att det här kommer att flyga. Och inte bara för att det är svenska forskare.

Researchers Develop a Soft Battery That Has the Consistency of Toothpaste

Devices are often limited by the bulkiness of their batteries-but what if we could shape the batteries into whatever form we want?

Tim Cook är besatt av att släppa riktiga AR-glasögon innan Meta gör det

Det är åtminstone tur att Tim inte tar saker och ting personligt i relationen med Meta.

Apple CEO ’Hell Bent’ on Launching True AR Glasses Before Meta

Apple CEO Tim Cook is ”hell bent” on bringing true augmented reality glasses to market before Meta can achieve the same feat, according to…

Donald Trump förvandlar statlig covid-informationssajt till desinformationshubb

Nu blir vi så där förvånade igen.

Trump Turns Covid.gov Into a Lab Leak Theory Fan Page

The president will never take responsibility for his failures in 2020.

Kategorier
AI - Artificiell intelligens Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 14 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AI – artificiell intelligens

Genspark – ännu en vass AI-agent från Kina

Ännu en AI-agentlösning från Kina: Genspark. Ännu en lösning som fick de tidiga testarna att ooa och aaa. (Och vi kan vänta att vi snart kommer höra mer om baksidorna, men det lämnar vi därhän just nu.)

Det handlar alltså om en ny AI-lösning som ska kunna utföra fler uppgifter på egen hand för att lösa en övergripande uppgift som en användare ger.

Precis som Manus AI, som såg dagens ljus för några veckor sedan, så ser Genspark på demonstrationerna riktigt imponerandet ut. Saker som att den kan planera en femdagarsresa till San Diego, komplett med att räkna ut avstånd mellan olika attraktioner, ge förslag på kollektivtrafikresor och boka bord på restaurang genom att ringa med en röst-AI.

Eller att den kan skapa en steg-för-steg-matlagningsvideo eller att kunna skapa en ”South Park”-video som förklarar hela Signal-fiaskot för den amerikanska regeringen.

Det intressanta är att Genspark verkar samla ihop 9 olika språkmodeller i sin lösning, som heter Super Agent, och har kopplat på 80 verktyg för att utföra uppgifterna. Så en allt-i-allo-lösning för AI-agentande.

Och det känns som ett rätt troligt scenario för många AI-tjänster – och AI-bolag – framöver: tjänster som byggs ovanpå befintliga tjänster och kopplar ihop dem så att användaren kan dra nytta av de verktyg som är bäst lämpade för olika handgrepp, utan att behöva hoppa mellan olika verktyg.

Genspark’s Super Agent ups the ante in the general AI agent race

This week, Palo Alto-based startup Genspark released what it calls Super Agent, a fast-moving autonomous system designed to handle real-world tasks across a wide range of domains – including some that raise eyebrows, like making phone calls to restaurants using a realistic synthetic voice.

Wikipedia hotas att knäckas av rusande kostnader på grund av AI-botar som tränar på tjänstens innehåll

Att AI-bolagens framgångar bygger på att de dammsuger upp innehåll – för det mesta upphovsrättsskyddat – för att träna sina modeller, utan samtycke eller att ersätta sajterna som står för innehållet, är inget nytt. Men inte bara det: tränandet kostar dessutom pengar för sajterna som används.

Wikipedia har sett sina bandbreddskostnader dra iväg med 50 % sedan början av förra året. En rusning som inte beror på att den mänskliga användningen har exploderat, utan just därför att AI-botar tankar ut innehåll. Mer specifikt är det bandbredden för multimediainnehållet som har ökat så mycket. Alltså det innehåll som till att börja med tar mest plats när data skyfflas runt.

Lägg till att AI-bolagen också har blivit påkomna med att strunta i en av internets verkliga grundstensgentlemansöverenskommelser: robots.txt. Den där sajtägare kan ange hur indexeringsbotar får eller inte få använda en sajt.

Det finns redan företag som håller på att försöka ta fram lösningar som ska kunna stoppa det här, som Cloudflare. Men det i sig kräver att man använder deras tjänster och därmed betalar för dem. Så även om kostnaden (på flera sätt) sannolikt blir lägre för stora sajter än om man inte hade dem så är det fortfarande ytterligare en kostnad.

Vilket blir extra kännbart om man som Wikipedia är en sajt som bygger på donationer.

Följden kan bli att ännu fler sajter måste kasta upp skyddsväggar, som AI-bolagen sedan letar fram luckor i. Det leder till ännu högre skyddsväggar följt av nytt lucköppnande. Internetmotsvarigheten till ett trumpianskt handelskrig.

Allt det här kan i förlängningen, som så ofta förr, tvinga fram regleringar. Vilket kommer leda till ramaskrin i den drabbade branschen – trots att det var branschens oförmåga att hålla fingrarna ur syltburken som ledde fram till regleringarna till att börja med.

The Wikimedia Foundation, which owns Wikipedia, says its bandwidth costs… | Cam Wilson | 22 comments

The Wikimedia Foundation, which owns Wikipedia, says its bandwidth costs have gone up 50% since Jan 2024 – a rise they attribute to AI crawlers. I've been covering this a bit at the The Sizzle: AI companies are killing the open web by stealing visitors from the sources of information and making them pay for the privilege.

Manus AI släpper betalversion

Ännu en AI-tjänst blir med betalversion. Ännu en kinesisk AI-tjänst, dessutom: Manus AI.

Manus dök upp (eller introducerades åtminstone publikt) för någon månad sedan. En tjänst som hoppar på det nu så buzziga agent-tåget. AI-tjänster som kan utföra uppgifter hyfsat mycket på egen hand utifrån en övergripande instruktion – till och med i andra verktyg än själva chattplattformen. Som att surfa på nätet och boka resor eller utföra handgrepp i datorn.

Nu är det förstås en bit kvar till det är riktigt så smidigt att du kan skicka ut din personliga bot på nätet och låta den hitta bästa hotellet, flygresan och destinationen för en solsemester – och sedan boka alltihop åt dig. Men ambitionen är att detta på sikt ska bli möjligt. Manus AI:s lösning såg på pappret (det vill säga i demonstrationsvideon) riktigt vass ut, även om det jag har läst från dem som har testat konstaterade att även Manus dras med en hel del barnsjukdomar.

Oavsett: går du igång på Manus kan du nu få mer funktionalitet och högre användningstak genom att betala. Det finns två abonnemang att välja på: Manus Starter för 39 dollar i månaden (3900 krediter per månad) och Manus Pro för 199 dollar i månaden (19 900 krediter). Så lite dyrare än ChatGPT:s basprenumeration för det enklaste abonnemanget och en dollar billigare än ChatGPT:s Pro-abonnemang.

Manus kommer behålla ett gratisabonnemang för den som inte använder tjänsten särskilt regelbundet eller bara vill testa. Då är kreditpotten 1000 per månad.

Sist men inte minst blir Manus dessutom med iOS-app.

Manus launches paid subscription plans and a mobile app | TechCrunch

Manus, the viral AI agent platform out of China, has launched paid subscription plans, a mobile app, and other upgrades.

Trump ägnade sig åt vibematematik för att räkna ut tullnivåerna

En av sakerna som fått ekonomer världen över att klia sig i huvudet är hur Trump-administrationen kom fram till tullnivåerna för olika länder. Eftersom siffrorna inte baserades på något som kan sägas ha markkontakt i den verkliga världen. Nu har vi fått svaret.

Trump körde med vibematematik.

Trump’s new tariff math looks a lot like ChatGPT’s

ChatGPT, Gemini, Grok, and Claude all recommend the same, simple tariff calculation that the White House appears to have used.

ChatGPT byter namn

Well…

 

Mobilt

EU bötfäller Apple för annonsspårningsfunktionen i iOS-appar

Det här är ett… skönt förvirrande domslut från EU. Apple har åkt på däng av franska konkurrensverket (ADLC)  på grund av annonsspårningsfunktionen i iOS-appar, den så kallade ATT-lösningen. Eller rättare sagt: funktionen som gör det enkelt för användare att INTE bli spårade kors och tvärs mellan appar.

Myndigheten har nu landat i att Apple måste betala 150 miljoner euro i böter (vilket är långt under de 10 % av den globala årsomsättningen som skulle kunna bli aktuell som max under Digital markets act). Och avser Apples användning av den här lösningen mellan 2021 och 2023.

De klagomål som kommit in mot funktionen handlade dels om att funktionen överlag begränsar för mindre spelare som är beroende av annonsintäkter och dels att ATT inte omfattar Apples egna appar – ”bara” alla andras.

Så vad är det då jag tycker är lite förvirrande? Att myndigheten säger att ATT är konkurrenshämmande och därmed olaglig. Men… myndigheten kräver inga förändringar. Det blir alltså upp till Apple att försöka tolka vad ADLC anser måste ändras.

Men hej. Inget som Professor X inte kan lösa.

I ett uttalande konstaterar ADLC att ”medan målet som ATT strävar efter inte kritiseras i sig” så är ”sättet det är implementerat vare sig nödvändigt eller proportionerligt jämfört med Apples uttalade mål att skydda personlig data”.

Så Apple kan alltså fortsätta med ATT precis som innan, därför att syftet är finemang. Men däremot måste ATT vara lite mindre ATT, så att annonsörer blir på bättre humör. Eller något åt det hållet.

France fines Apple over App Tracking Transparency, but doesn’t order changes

Apple can continue to use its iOS App Tracking Transparency privacy tool in France, but must still pay a fine for having used it before.

 

Ekonomi och finans

Open AI stänger tidernas största riskkapitalrunda

Förra veckans uppgifter stämde. Open AI tar in 40 miljarder nya dollar, till en värdering på 300 miljarder dollar.

Det innebär att Open AI seglar upp från en tredjeplats till en andraplats i listan över världens högst värderade startups. Delad andraplats, åtminstone. 300 miljarder gör att Open AI hamnar på samma värdering som TikTok-ägaren Bytedance. Den värderingen är dock några år gammal vid det här laget, så oklart hur den står sig i dag. Inte minst med tanke på kaoset kring just TikTok.

Det är nu bara Elon Musks rymdbolag SpaceX som har en högre startupvärdering, med 350 miljarder dollar.

Men Open AI fullständigt mosar dessutom ett rekord. En påfyllning med 40 miljarder är den största riskkapitalrundan som något bolag någonsin har tagit in. Open AI kliver därmed förbi det tidigare rekordet på 6,6 miljarder dollar. Ett rekord som innehades av… Open AI. Förra tvåan, Elon Musks AI-bolag xAI, halkar också de ned ett pinnhål.

Men det finns en halvrejäl brasklapp. Den största delen av kapitalet kommer från japanska techinvesteringsgiganten Softbank. Men deras pengar är uppdelade i omgångar och villkorade till att Open AI lyckas med sin föresats att ställa om till helt vinstdrivande företag, till skillnad från idag när den vinstdrivande delen ligger under ett icke-vinstdrivande paraply.

Och just den omställningen försöker såväl Elon Musk som Mark Zuckerberg stoppa.

OpenAI nets $40b in funding, hits $300b valuation

This marks the largest AI funding round to date, nearly doubling OpenAI’s US$157 billion valuation from October 2024.

 

Övrigt

Polismyndigheten får i uppdrag att ta fram en statlig e-legitimation

Väldigt välkommet besked: Regeringen har gett Polismyndigheten i uppdrag att ta fram en statlig e-legitimation. Senast 2 november ska den finnas tillgänglig.

Som vanligt så verkar det vara ett EU-direktiv som ligger bakom, snarare än ett initiativ från regeringen, men det spelar mindre roll. Välkommet, som sagt. Och viktigt.

I förra veckan skrev jag om hur EU gav tummen upp för digitala körkort, med ambitionen att digitalt ska bli normalformatet (men med möjlighet att få ut ett fysiskt kort för de som behöver det av någon anledning). Då fick jag ännu en gång anledning att beklaga mig över en av mina stora käpphästar: att det i praktiken bara är kommersiella företag som kontrollerar våra digitala ID-handlingar.

Det innebär med andra ord att man som svensk medborgare måste ingå avtal med ett bolag kommersiellt bolag för att kunna sköta delar av medborgarsidan av samhällskontraktet. Särskilt som det offentliga allt mer pushar mot digitala lösningar för att man ska kunna hantera detta. Och då måste man kunna identifiera sig.

Det är alltså extremt välkommet med en statligt utfärdad e-legitimation.

Det återstår att se hur det kommer att funka i praktiken, men ett väldigt bra steg.

(Sen finns det förstås fortfarande saker som är kvar att lösa. Som att själva förutsättningen för att överhuvudtaget kunna koppla upp oss på internet i praktiken helt kontrolleras och prissätts av kommersiella krafter. Eller att man måste köpa en digital pryl för ett antal tusenlappar för att kunna använda en e-legitimation och därmed nå offentliga tjänster den digitala vägen.)

Regeringen ger Polismyndigheten i uppdrag att utfärda statlig e-legitimation

Microsoft fyller femtio

Ett rätt respektabelt jubileum. Idag fyller Microsoft 50 år som företag.

Ett halvt sekel med Office-paket, alltså. Okej. Kanske inte bara Office-paketet. Men förutom att det är imponerande i sig att Microsoft har hängt med så länge, med tanke på hur snabbt det har svängt inom teknikområdet under den tiden, så är de nu kanske hippare än någonsin. De är åtminstone spot on en jättetrend på ett sätt som de förmodligen aldrig har varit tidigare.

Visst, det kanske inte helt och hållet är företagets egen förtjänst. En stor del av det handlar om Microsofts (än så länge) tajta band med Open AI. Men Microsoft har också kunnat hänga med överlag kring alla delar som behövs för den AI-teknik som idag rusar fram över världen. Vilket också har skjutit upp Microsofts totala börsvärde till rekordnivåer.

(Ja, fast kanske inte just nu. Because… anledning.)

Men artikeln ställer också en intressant fråga: kan företaget överleva ytterligare femtio år? Och i så fall hålla sig lika relevanta? Microsoft har ju också några rejäla dikeskörningar under bältet. Min favorit är bloatfunktionen att bygga en sajt i Word. Jag vill veta hur många som någonsin gjorde det.

(Det är givetvis också värt att notera att Clippy hade fyllt 29 år i år.)

Microsoft just turned 50, can its dominance last another half a century?

Microsoft is now 50 years old and after 50 years it’s seen some major changes. Here are some of its biggest milestones and where it might be going in the future.

Substack lägger till TikTok-flöde

Ännu en app lägger till ett TikTok-flöde: Substack. Ett vertikalt videoflöde att scrolla sig igenom på klassiskt TikTok-manér, alltså.

Och som artikeln konstaterar är det ingen slump att det här kommer nu: på lördag förbjuds TikTok i USA om inte en affär att sälja tjänsten till en ny amerikansk ägare är i mål.

Kommer ni ihåg när Substack handlade om nyhetsbrev? Good times.

Substack updated its app to make it even more like TikTok

The Substack app now features a feed of vertical videos that the company hopes could draw in users from TikTok and help current subscribers discover new creators, too.

Amerikanska luftfartsmyndigheten tillåter privatflyg att dölja vem som äger dem

And there it is. De senaste åren har flitiga privatflygskändisar spårats av olika tjänster – inte minst av den kanske mest kända lösningen framtagen av Jack Sweeney. En spårare som bland annat bodde på Twitter och där man kunde följa hur ett antal kändisar (eller åtminstone kändisarnas flyg) rörde sig. Allt baserat på data från offentliga register i USA.

Det ledde till att Sweeney fick ett stämningshot från Taylor Swifts advokater och drog på sig Elon Musks ilska. Det sistnämnda ledde till att Sweeney som av en händelse blev avstängd från Twitter efter att Musk tog över tjänsten.

Men nu är det alltså slut med det. Hur, you ask? Har kändisarna tagit åt sig av kritiken och privatflyger mindre när de är sugna på privatfoodoraflyga hem ett snack på småtimmarna? Nej, nej, nej. Genom att den amerikanska luftfartsmyndigheten FAA nu tar tagit fram ett system som gör det möjligt för privatpersoner som äger ett eget flygplan att dölja ”vissa uppgifter”.

Vi pratar om en opt out-lösning som gör det möjligt för den som äger ett flygplan (eller ”operates” ett flygplan åt den här kundgruppen) kan välja att ”alla personuppgifter som kan identifiera en individ” ska döljas (GDPR, y’all!!). Men inte bara det, FAA ”utvärderar” om de ska ta ytterligare ett steg och helt enkelt göra den här informationen privat för alla som omfatta.

Nu skulle det förstås vara lätt att skylla på Musk även i det här fallet, men FAA agerar bara på en lag som klubbades för snart ett år sedan. Men en lag som förstås har drivits på mycket av den väldigt lilla, väldigt rika klicken människor som bor i USA.

Strunt samma i att flygplan krockar i USA på grund av brist på flygledare och gamla system. Nu slipper åtminstone de allra rikaste få kritik för sitt flitiga flygande.

Elon Musk and Taylor Swift can now hide details of their private jets

Private aircraft owners can now ask the FAA to keep their registration information private, which may disrupt efforts to track celebrity jet use.

USA:s nationelle säkerhetsrådgivare använder privat Gmail-konto för att skicka känslig information

Men? Otur! Igen! Igen! Igen!

Trump adviser reportedly used personal Gmail for ’sensitive’ military discussions

White House National Security Adviser Michael Waltz and other National Security officials reportedly conducted government business with personal Gmail accounts.

”Spöknärvaro” – nytt fenomen som följd av kraven att folk fysiskt ska vara på kontoret

Spöknärvaro. Till nyordlistan 2025.

”Spöknärvaro” – senaste kontorstrenden: ”tecken på klyfta”

Ett fortsatt uppror mot arbetsgivarna från Generation Z och en av Trumps presidentordrar har gett upphov till ännu en namngiven trend på den amerikanska arbetsmarknaden.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 6 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Ekonomi och finans

Amazon, Google, Microsoft och Meta tänker satsa över 3,3 biljoner kronor på AI 2025

Hur mycket tänker techjättarna satsa på AI 2025? Över 300 miljarder dollar. Eller runt 3,3 biljoner kronor.

Eller runt halva Sverige totala BNP.

  • Amazon: 100 miljarder dollar
  • Microsoft: 80 miljarder
  • Google: 75 miljarder
  • Meta: 60 miljarder

Så ja. De 300 miljarderna är bara vad de fyra bolagen tänker satsa på. Här saknas exempelvis Apple och de stora kinesiska jättarna. Plus ett pärlband av betydligt mindre, men fortfarande jättestora, bolag.

Så… en del.

Däremot verkar aktiemarknaden inte längre imponeras lika mycket av den här sortens stora investeringar i AI. Än så länge har AI-investeringarna varit enorma förlustprojekt. Visst, aktiemarknaden bygger ju nära nog helt och hållet på vinster som man hoppas ska komma längre fram – men det verkar som att marknaden tycker att de eventuella vinsterna börjar kännas jobbigt avlägsna.

Tech giants are lining up over $300 billion in AI spend. Their CEOs are betting cheaper models will drive up AI demand.

Meta, Google, Amazon, and Microsoft are ramping up their AI capex spend, despite investor concerns that it’s undermined by more efficient models.

Tesla-aktieägargrupp på Reddit vill sparka Elon Musk som VD för Tesla

Det verkar som att det börjar bubbla bland Teslas aktieägare till sist. En av de mest populära trådarna i Reddit-gruppen Tesla Investor Club just nu handlar om att sparka Musk som VD för Tesla.

Som artikeln konstaterar: det senaste året har Musk styrt Tesla allt längre från sin ursprungliga mission om att förändra världens transporter så att de blir mer hållbara, han har hotat aktieägare som inte röstade för hans jätteersättningspaket, han sparkade Teslas hela Supercharger-avdelning när han hade en dålig dag, har dragit en massa negativ publicitet till företaget på grund av sitt allt djupare kaninhålstwittrande – och han har aktivt stöttat politiker vars värderingar och politik går stick i stäv med Teslas och som aktivt vill försämra Teslas möjligheter att göra business.

Men det kanske allra skönaste: det främsta argumentet till att sparka Musk är att han bryter mo en egen regel: han är inte på kontoret.

Musk är som bekant motståndare även mot distansarbete och kräver att personalen på hans företag är på kontoret när de jobbar. Med tanke på att han inte bara är VD för ett bolag så har det oavsett inte funkat (eftersom han inte är heltid på kontoret i alla sina företag samtidigt).

Men nu har Musk som vi vet ännu ett sidoknäck: som Trumps effektiiseringsgeneral.

Visst, man skulle kunna hävda att det faktum att Musk ser ut att roffa åt sig kontrollen över stora, centrala delar av USA:s hela statsapparat är för Teslas bästa. Men med tanke på att även det för med sig mycket negativ publicitet – och med tanke på att det också verkar som att han har gjort åtminstone några saker som sannolikt bryter mot USA:s grundlag – så är det nog tveksamt om det kan sägas vara i Teslas bästa långsiktigt.

There’s finally some Tesla (TSLA) shareholder momentum to fire Elon Musk

There finally appears to be some Tesla shareholder momentum to fire Elon Musk from the company after years of concerns…

 

Övrigt

Elon Musk ger sig på Wikipedia

Måste erkänna att jag missat de senaste utvecklingarna här. Nu har Elon Musk gett sig på Wikipedia.

Jag känner dock att jag är lite ursäktad att jag missade det här utspelet. Tydligen FKA tweetade Elon 200 gånger under 24 timmar tisdag/onsdag den här veckan. Det är helt enkelt inte helt lätt att hänga med. Eller hålla koll på den ämneshagelbössa som hans X:ande bjuder på. Som att det är dags att ”defund Wikipedia”.

Det utspelet gjorde Musk – helt orelaterat – precis när hans egen Wiki-sida hade uppdaterats med en punkt om att han fick heil-feeling. Men inte så att texten faktiskt anklagade honom för att ha heilat (vilket i allra högsta grad hade varit faktamässigt korrekt i min bok), utan att han gjorde en rörelse som många såg som ett heilande. (Ja, eller två – Elon upprepade ju sitt heilande ifall någon missade budskapet första gången.)

Wikipedia har många gånger under sin existens varit i större och mindre blåsväder, eftersom hela poängen med tjänsten att nära nog vem som helst kan uppdatera innehållet. Men studier som har genomförts på korrektheten i Wikipedia har i stort landat i att den är i nivå med professionella uppslagsverk när det kommer till korrekthet. Och att det i stort är en rätt mittenbalanserad viktning på innehållet sett till politiska vinklar i hur saker beskrivs.

Men högersidan har trots det länge haft stora problem med Wikipedia. Eftersom det som står där är, tja, till största del en faktabaserad återspegling av verkligheten. Wikipedia är däremot inte en faktabaserad återspegling av högerns verklighetsuppfattning.

Att Musk i sitt inlägg uppmanade till att Wikipedias finansiering ska dras tillbaka visar på vad som är det egentliga problemet. Vilket är precis samma anledning som republikaner i USA på sina håll aktivt försöker hålla folk borta från valurnorna. Ja, visst folk, åtminstone.

Wikipedia är oregerligt. Innehållet styrs av användarna. Finansieringen kommer till stor del från gräsrötter. De är helt enkelt betydligt svårare att styra. Och mobba till lydnad (som vi har sett är Musks favoritangreppssätt såväl mot annonsörer och X-användare som delar av USA:s statsapparat som han inte gillar).

Visst. Wikipedia är inte perfekt. Men det är en tjänst vi ska vara väldigt glada över att den finns. Särskilt i dessa tider.

Allt det här påminde mig om att det var dags att donera till Wikipedia igen. Väl värda pengar. Och inte bara för att det irriterar Elon.

Elon Musk Wants What He Can’t Have: Wikipedia

Musk and other right-wing tech figures have been on a campaign to delegitimize the digital encyclopedia. What happens if they succeed?

TED är till salu

Sugen på hålla ett eget TED Talk, men har aldrig fått chansen? Nu kan du köpa hela klabbet!

Efter 25 år så tycker Chris Anderson att det är dags att kliva av. Han letar därför nu efter någon som kan köpa upp och ta över. Men det räcker inte med att hosta upp mest pengar: köparen blir den som kan komma med den bästa idén för framtiden för konceptet.

Köparen måste med andra ord ”demonstrera vision och finansiell kapacitet”. Så bara att börja pitcha!

Chris Anderson Is Giving TED Away to Whoever Has the Best Idea for Its Future

In an exclusive interview with WIRED, the British entrepreneur shares why it’s time to move on from TED.

Internet Web Archive håller koll på data som Trump-administrationen raderar

Ännu ett exempel på hur viktig några få, ideella tjänster på nätet faktiskt är. Inte minst när Trump-adminstrationen gör sitt bästa att rensa data från myndigheters sajter.

Som hos Centers for Disease Control and Prevention (CDC). Där tusentals sidor med folkhälsoinformation har försvunnit.

Raderandet beror förstås inte på att det är information som har passerat bäst före-datum när forskningen har kommit till nya insikter eller gjort nya framsteg. Nej, det beror förstås på att det är saker som inte stämmer med den världsbild som Trump och hans sektkompisar har.

Ni vet. Där det är bättre att dricka klorin än att vaccinera sig.

(Helt orelaterat så har ett av de områden i USA med lägst vaccineringsgrad – helt orelaterat i djupröda Texas – drabbats av ett stort mässlingsutbrott.)

Så den här veckan fick jag påminnelser om att det var dags att åter donera till Wikipedia och Internet Web Archive.

En investering väl värd pengarna.

Internet Archive played crucial role in tracking shady CDC data removals

Internet Archive makes it easier to track changes in CDC data online.

Google dumpar sina mångfaldsmål

Så är det dags för Google att göra som flera andra amerikanska företag har gjort senaste månaderna: dumpar sina mångfaldsinitiativ och mångfaldsmål.

Mer specifikt innebär det att Google skrotar sitt mål att anställa fler människor från underrepresenterade grupper och de ”utvärderar” dessutom några av sina andra mångfaldsmål.

Det innebär med andra ord att Google nu har strukit skrivningen att de förbinder sig att göra ”mångfald, jämlikhet och inkludering till en integrerad del i allt vi gör och bygga en arbetsstyrka som representerar användarna som vi tjänar”.

Ännu en techjätte vrider tillbaka klockan ett par årtionden, alltså.

Google scraps diversity hiring goals and cites Trump’s DEI orders

Firm rolls back plan to hire more from underrepresented groups and said it was reviewing some of its DEI initiatives

Elon Musk är allt närmare ett maffiaövertagande av USA:s statsapparat

Maffiametoderna genomförs nu i fullt dagsljus.

This latest revelation adds to the growing concerns surrounding Musk’s so-called ”budget cuts,” which increasingly look more like a power grab. The X and Tesla CEO has recently made moves to take control of the U.S. Agency for International Development (USAID), which oversees billions in foreign aid. Even more alarming, the unelected billionaire has now secured influence over the U.S. Treasury’s payment systems — the infrastructure responsible for managing the disbursement of the federal government’s massive $6 trillion budget.

While Musk and his allies insist they only have ”read-only” access to the Treasury’s payment systems, the reality is unprecedented: an unelected group of unvetted tech operatives now wields direct influence over the U.S. government’s financial arteries.

https://mashable.com/article/elon-musk-doge-college-student-takeover

Turmoil inside USAID as Musk calls the agency ’criminal’ and says it ’has to die’

Amid ongoing turmoil inside the U.S. Agency for International Development, sources say that Department of Government Efficiency staffers have moved to take over offices.

Elon Musk klassas nu som special government employee

Så har Trump-administrationen – efter ett par veckor (ja, eller månader – om vi räknar från när beslutet fattades) till sist landat i Elon Musks formella roll i den amerikanska statsapparaten i samband med hans arbete med låtsasmyndigheten DOGE.

Han är en special government employee.

Vilket bland annat innebär att ”Musk is covered by a federal conflicts-of-interest statute that prohibits government employees from participating in matters that would affect their financial interests”.

* infoga ROFL-emoji-gif  *

Elon Musk is serving as a ’special government employee,’ White House says | CNN Politics

Elon Musk is officially serving under President Donald Trump as a special government employee, according to a White House official.

Elon Musk plockar bort inlägg från X och bryter därmed mot USA:s grundlag

Dagens exempel på på absolut yttrandefrihet:

  1. Elon Musk låter sina icke-säkerhetsklassade DOGE-anställda klampa runt i system och få tillgång till känslig information i USA:s statsapparat.
  2. Någon lägger på X ut en lista med namngiven personal som har hjälpt Musk få tillgång till utbetalningssystemet för USA:s finansdepartement, som varje år hanterar biljontals dollar i transaktioner.
  3. Elon Musk svarar ovanstående inlägg med ”du har begått ett brott” (enligt USA:s lagstiftning är det inte ett brott att lista namn på statligt anställda – vi kan åtminstone hoppas att de utförde jobbet i den egenskapen)
  4. X-inlägget med namnen plockas bort.

Och det sistnämnda är ett brott mot första tillägget i USA:s författning. Som anger att staten inte får begränsa individers yttrandefrihet. Och Musk är numer formellt en special government employee. En statlig tjänsteman.

Men hej! Elon menade att det bryter mot X:s regler om att man inte får doxxa människor (även om inte heller det är ett “brott”). Typ han menar eventuellt kanske biten att ”sharing someone’s private information online without their permission” inte är tillåtet. Men namnet är ju inte särskilt privat när man är statligt anställd – men det är ju inte särskilt privat när man är statligt anställd).

Och det skulle oavsett i så fall vara… exakt vad Musk själv gjorde flera gånger precis i samband med valet när han FKA tweetade ut vilka statliga tjänstemän han skulle sparka som DOGE:are.

Med andra ord: Musk har alltså uppgraderat sig själv. Från att han plockar bort inlägg och användare som han inte tycker om från plattformen som han äger till att som statligt anställd nära presidenten plocka bort inlägg och användare som han inte tycker om från plattformen som han äger – och därmed bryter USA:s grundlag.

En helt vanlig dag i världens friaste demokrati.

Musk Shows Us What Actual Government Censorship On Social Media Looks Like

For years, we’ve watched self-proclaimed ”free speech warriors” hyperventilate about imaginary government control of social media content moderation. Mysteriously, as I pointed out last fall, these warriors developed sudden laryngitis when social media platform owners Elon Musk and Donald Trump actually took over the US government.

Trump-administrationen planerar att stänga ned USA:s finansiella konsumentskyddsmyndighet

Nämen oj det var jätteförvånande säger absolut ingen. Trump-administrationen har riggat för att stänga ned den konsumentskyddsmyndighet som specifikt reglerar finansiella tjänster som vänder sig till konsumenter.

Inklusive ett omedelbart stopp för alla pågående utredningar, som en mot fem banker som anklagas för att ha brustit i sitt ansvar när det kommer till att skydda kunder mot bedrägerier.

Och Elon Musk hejar på från X-läktaren.

Bessent Freezes Most CFPB Work Upon Taking Control of Agency (1)

Treasury Secretary Scott Bessent has shut down a wide variety of operations inside the Consumer Financial Protection Bureau in his new role as acting director.

USA:s jordbruksverk raderar alla hänvisningar till klimatförändringar

Bara fyra år kvar.

Agriculture Department staff told to ’unpublish’ pages focused on climate change

Public affairs personnel at the Agriculture Department were told to ”unpublish” pages focused on climate change, according to guidelines obtained by The Hill. The Hill obtained an email sent to the…

Amerikanska myndigheter beordras att radera könspronomen ur mejlsignaturer

Man kan åtminstone inte beskylla Trump-administrationen för att inte vara noggrann. De går direkt på djupet med de verkligt stora utmaningarna som USA står inför!

US federal workers ordered to remove pronouns from email signatures

Internal email says agency is ’reviewing’ programs and contracts that ’promote or incubate gender ideology’

Elon Musk vill avskaffa alla statliga regleringar i USA

Där har vi det. Den största anledningen till USA:s problem  just nu? Regleringar. Så alla statliga regleringar bör avskaffas.

Om jag inte visst bättre så skulle jag nästan kunna tro att här var ännu ett försök från Elon att använda sin nyfunna politiska makt för att till 964,86 % gynna sig själv och de egna bolagen.

Elon Musk Says It’s Time to Get Rid of All Regulations

Just a few weeks into Donald Trump’s presidency, unelected official Elon Musk has already been wildly successful in his deregulation quest.

Elon Musks DOGE gör det svårare för journalister att granska dem

Vi fortsätter att förvånas [sic!] över Trumps framfart i allmänhet och Musks framfart i synnerhet. Senast ut: Musks låtsasdepartement säkerställer att det ska bli svårare för media att granska deras verksamhet.

För att göra en komplex juridisk myndighetshistoria kort så håller DOGE på att brytas loss från den budgetmyndighet den nu tillhör till att organisatoriskt direktrapportera till Trumps stabchef.

Det innebär att Musks gäng tillhör verksamheten direkt underställd presidenten. Som i sin tur gör att DOGE inte längre omfattas av Freedom of Information Act. Den lag som gör att allmänheten – inklusive media – kan begära ut handlingar från federala myndigheter i USA. Typ USA:s offentlighetsprincip.

Helt orelaterat: igår gick Vita huset ut med att Elon Musk är den som har fått i uppdrag att säkerställa att Elon Musk inte är jävig i sina beslut.

DOGE Employees Ordered to Stop Using Slack While Agency Transitions to Records System That Is Not Subject to FOIA

Employees at Elon Musk’s agency have been told: ”OMB is asking us to stop generating new slack messages starting now.”

Trump och Musk säger upp alla kontor som statsanställda har tvingats tillbaka till

Donald Trump och Elon Musk: Alla statsanställda ska vara på kontoret hela tiden!

Också Donald Trump och Elon Musk: Vi säger upp alla kontor som hyrs av staten!

Trump and Musk demand termination of federal office leases through General Services Administration

One of the next moves in President Donald Trump and Elon Musk’s effort to fire government employees and curtail operations is using the agency that manages federal employee worksites around the country to cut down on office space.

Elon Musk ska avgöra om Elon Musk är jävig i sina DOGE-beslut

Vem har enligt Vita huset det ojäviga ansvaret att avgöra om Elon Musk är jävig i sina DOGE-beslut, där han sitter på (minst) två stolar med uppenbara risker för intressekonflikter?

Elon Musk.

Förstås.

The person ruling on Elon Musk’s DOGE conflicts of interest is…Elon Musk

An ”ELON MUSK” bill is being penned by Congressman Mark Pocan calling for contracts with special government employees, like Musk, to be terminated.

DOGE-medarbetare fick sparken från tidigare jobb på grund av industrispionage

Sååå… en av dem som Elon Musk har plockat in till sin låtsasmyndighet DOGE – och som nu sannolikt hanterar extremt känslig data om USA och dess medborgare – fick sparken från sitt tidigare jobb på grund av industrispionage. Mer specifikt att han läckte uppgifter till en konkurrent.

Vad är det värsta som skulle kunna hända?

DOGE Staffer Previously Fired From Cybersecurity Company for Leaking Secrets

The teen went by Big Balls online.

Elon Musk återanställer DOGE-medarbetare som slutade på grund av rasistiska inlägg

Nämen?

Det verkar som att det började rycka i Elons högerarm igen.

Musk to rehire Doge aide who resigned over racist posts

Vice-President JD Vance had said the young employee should be given a second chance.

Blivande FBI-chefen får 25 000 aktier i Truth Social

Alltså. Jag förstår verkligen inte problemet.

Kash Patel, Trumps valda kandidat till FBI-chefsjobbet, sitter i styrelsen för Trump Media & Technology Group. Företaget som äger Trumps sociala desinformationsmegafon Truth Social.

Och förra veckan fick Patel över 25 000 aktier i TMTG. Värda över 8 miljoner kronor.

Plus att han dessutom fått aktier för uppemot 5 miljoner dollar i kinesiska-inte-kinesiska Shein.

Känns absolut inte som en grej att göra en grej av.

Trump’s media company gave a roughly $800,000 stock award to his pick for FBI director

Kash Patel did not disclose the stock award in his financial disclosure report, which all federal appointees are required to file.

Donald Trump vill att Elon Musk ska DOGEfiera Pentagon

Elon: Titta! Titta! Jag har kört massa massa massa känslig data från USA:s utbildningsdepartement genom Microsofts Azure-AI-moln! Komplett med en massa personuppgifter! Är jag inte duktig? Är jag inte duktig?

Donald: Ja! Ja! Ta Pentagon nu! Ta Pentagon nu!

Elon Musk’s next DOGE targets? Pentagon and Education Department, Trump says

Elon Musk ”will be looking at education pretty quickly and he will be looking at military too,” Trump said at a news conference Friday.

Amerikansk myndighet förbjuder sked-emojin

När det handlar om att montera ned den amerikanska demokratin så är inget ingrepp för litet. Som… att förbjuda personal på myndigheter att använda sked-emojin!

Precis det har nu General Services Administration gjort.

Anledningen hittar vi om vi vrider tillbaka klockan några år. Och även då var Elon Musk i centrum.

När Musk tog över Twitter så var en av de första händelserna ett mejl med titeln ”Fork in the road”. När Twitter-anställda fick välja mellan att stanna kvar och jobba skiten ur sig eller sluta och få avgångsvederlag (som det sedan blev lite sådär med).

Nu har Trump-administrationen (läs: mycket Elon) gått ut med ”erbjudande” till statligt anställda, med ungefär samma innebörd. Även om det förstås mer handlar om att de anställda som väljer att vara kvar ska gå all in på Trumps och republikanernas kulturkrig.

Det fick anställda på GSA att börja dela sked-emojin i interna chattar – som var på gaffelerbjudandet.

Men nu är det slut med det. Den reaktionen har nu försvunnit. Åtminstone som möjlig reaktion i myndighetens interna videokonferensverktyg. Men det jobbas säkerligen på att stoppa eller blocka den emojin överlag, även i andra kanaler.

Government agency removes spoon emoji from work platform amid protests | TechCrunch

According to a New York Times report, on Thursday, the U.S. government’s General Services Administration (GSA) removed the spoon emoji as an option that

Domare blockar DOGE från tillgång till känsliga uppgifter hos USA:s finansdepartement

Det verkar som att åtminstone delar av USA:s statsapparat håller emot Trumps och Musks framrusningar i centrala delar och system. Nu har en domare blockat Elons låtsasdepartement DOGE från att få tillgång till känsliga uppgifter hos USA:s finansdepartement. Saker som social security-nummer och bankkontonummer för miljontals amerikaner.

Nu handlar det visserligen inte om ett permanent förbud, utan ett panikstopp till dess att en formell rättegång kan hållas. Något som nu ska ske 14 februari. Fram till dess får DOGE alltså inte tillgång till uppgifterna och måste också radera eventuella uppgifter som de redan har tillskansat sig.

Det återstår att se vad det här landar i. Och de liknande åtgärder som lär följa kring andra system och datapunkter som DOGE vill ha tillgång till. Inte minst med tanke på att mycket av det DOGE nu gör inte lirar med USA:s konstitution. Vilket för den delen sannolikt också gäller för flera av Trumps presidentordrar. Och det faktum att Musk är uppenbart jävig i mycket av det han är satt att ansvara för.

Har vi tur så kanske USA konstitutionella infrastruktur nu börjar knuffa tillbaka, efter Trumps chockstart. Förhoppningsvis pallar den för trycket. Och förhoppningsvis finns det tillräckligt många republikaner som trots allt i slutet av dagen respekterar såväl konstitutionen som de regler och lagar som trots allt finns. Inklusive de demokratiska processerna.

19 states sue to stop DOGE from accessing Americans’ personal data

The case, filed in federal court in New York City, alleges the Trump administration allowed Musk’s team access to the Treasury Department’s central payment system in violation of federal law.

Kina monopolutreder Google

Det blev anstånd för tullarna mot Kanada och Mexico, men när det kom till Kina så har USA åter infört tullar på några produkter från landet. Och gjort något… inte helt givet.

Det i sin tur fick Kina att svara med tullar gentemot USA, som väntat.

Men lite mer oväntat var att Kina också har initierat en monopolutredning. Av Google. Som… till största del är förbjudet i Kina.

China launches antitrust probe into Google after Trump tariffs

The State Administration for Market Regulation initiated the investigation into the internet search giant after the US imposed 10 per cent tariffs.