Kategori: Ekonomi och finans

Kategorier
Allmänt digitalt Digitalisering Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 6 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Apple presenterar Tap to Pay som förvandlar en iPhone till en trådlös kassa

För någon vecka sedan kom ryktet att Apple arbetade på en konkurrent till iZettle. Eller rättare sagt: ett sätt att eliminera den typen av hårdvara för den som vill använda iPhonen som kassaapparat. Och nu har den landat: Tap to Pay.

Ja, eller Apple har åtminstone presenterat funktionen och släppt det API som krävs i senaste betaversionen av iOS. Funktionen borde med andra ord inte vara jättelångt borta (för alla som har en iPhone XS eller nyare, åtminstone). Ska funka för såväl ”kontaktlösa kredit- och betalkort och andra digitala plånböcker”. Misstänker att det också täcker Android-mobiler med NFC.

Så Apple kommer alltså göra det ännu enklare att småföretagare att få till säkra betalningar utan att behöva investera en massa pengar i hårdvara. Ja, eller det är förstås så Apple kommer att sälja in funktionen. Med väldigt mycket emfas på just ”småföretagare” (a.k.a. den målgrupp som techbolagen har kramat mest under pandemin).

Men även om det känns som ett givet drag så är det inte helt riskfritt för Apple. Genom att öppna upp ett helt nytt verksamhetsområde (typ) så finns det risk att de slår undan benen på dem som har erbjudit just sätt att använda iPhonen för att ta betalt av kunder. Och att Apple därmed skaffar sig ännu fler fiender som gladeligen ser att Apples dominans klipps ned.

Apple’s Tap to Pay feature lets newer iPhones accept contactless payments

Tap to Pay on iPhone will let businesses accept contactless payments using iPhone XS and later devices. Apple says the feature will roll out in the spring, starting with Stripe and its Shopify point of sale app.

 

Digitalisering

Dynamiska NFT:er – NFT:er som ökar i värde när inlägg i sociala medier blir virala

Ännu ett intressant koncept för NFT:er: en lösning som gör det möjligt att förvandla ett inlägg i sociala till en NFT – och sedan se hur värdet på NFT:n ökar i värde i takt med att inlägget blir viralt.

Vad pratar jag om här? NFT är det blockkedjebaserade format som gör det möjligt att säja digitala föremål i begränsad upplaga, precis som går med fysiska föremål. Ungefär vilket digitalt föremål som helst går att förvandla till en NFT som sedan säljs. Som ett inlägg i sociala medier. Mest kända exemplet här är när Twitter-medgrundaren Jack Dorsey sålde världens första tweet just som en NFT.

Nu har Peardrop tagit det här upplägget ett steg längre och tagit fram dynamiska NFT:er. En NFT som ökar i värde ju större spridning ursprungsföremålet får. Eller andra parametrar som antal likes gillanden och kommentarer. En dynamisk NFT via Peardrop börjar sitt liv på vinyl-nivån och kan sedan levla upp varefter det att ursprungsinlägget (som ett inlägg i Instagram) börjar ta fart.

Varje nivåökning kan vara kopplad till att ägaren ”låser” upp nya förmåner – som att bjudas in till en privat chattgrupp med den som har skapat inlägget (primärt är det riktat mot musikartister – just nu åtminstone).

Det är alltså en vidareutveckling av de smarta kontrakt som kan byggas in i NFT:er. Villkor som sätts när en NFT skapas – som att upphovsmakaren får procent på varje vidareförsäljning av ett föremål.

Det riktigt intressanta med Peardrops upplägg är två saker. Den ena är att ”värdeökningen” kopplas till ett förbestämt mått – som antal likes exempelvis. Att det alltså inte bara handlar om vad någon är beredd att betala när en NFT säljs, utan att det finns något objektiv värde som påverkar värdet.

Det andra är att det byggs in ett incitament för köparen av NFT:n att se till att ursprungsinlägget blir viralt. Ju mer viralt, desto högre värde. Det ligger alltså i NFT-köparens intresse att marknadsföra artistens inlägg – så köparen betalar i praktiken för att få marknadsföra inlägg.

Visst är NFT:er mycket vilda västern just nu, men så har det ju varit för all ny teknik. Det är det som gör det så spännande att följa just nu.

https://techcrunch.com/2022/02/10/pearpop-pearproof-nfts-crypto-social-media-creators/

Ny Alfa Romeo-modell får stöd för NFT:er

Ännu ett användningsområde för NFT:er, alltså den blockkedjebaserade teknik som gör det möjligt att sälja digitala föremål i begränsad upplaga precis som i den fysiska världen. Ja, eller inte bara digitala föremål – i det här fallet pratar vi om att en ny Alfa Romeo-modell får stöd för just NFT.

Så betyder det att man kommer att kunna skapa bilder när man sitter i bilen och sedan förvandla dem till NFT:er medan man sitter i bilkön. Nej, här handlar det snarare om lagring av bilens data inför vidareförsäljning.

Tanken är att kördata från bilen, som att den har fått service på det sätt som den ska, kopplas till en NFT. Den som sedan köper bilen begagnad kan se det här och därmed validera att bilen är i det skick som säljaren säger. Antar att även annan data kan lagras här, som om bilen har behövt service på grund av krock.

Så ja, vad vi pratar om är att bildatan lagras i samma slags register som bilregistreringar – fast då i en blockkedja istället för i en databas hos Transportstyrelsen. Så precis som många andra NFT:er kopplade till fysiska föremål så är det inte föremålet i sig du kan köpa som en NFT, utan ett certifikat kopplat till ett unikt fysiskt föremål, lagrad i ett format som inte ska gå att fippla med, ändra eller förfalska.

No Title

No Description

Internetutvecklingen i Afrika 2010-2020

Det här är en så intressant infografik: internetutvecklingen i Afrika 2010-2020.

Från att i princip inte ha funnits på hela kontinenten för något årtionde sedan till att nu bli allt mer en självklarhet. Men långtifrån samma självklarhet som hos oss och säkerligen med stora skillnader inom länder (som mellan storstad och landsbygd). Men bilden ger också en uppfattning om hur långt det är kvar, medan vi jagar 5G här hemma.

Trots att världen är mer uppkopplad och uppdaterad än någonsin förr (ja, potentiellt uppdaterad åtminstone – det går ju att välja att tro på tosseteorier alltjämt), så är den afrikanska kontinenten fortfarande rätt mycket en vit fläck i informationskartan. Det gäller inte minst i all rapportering om den digitala utvecklingen (och ja, även jag är skyldig till det).

Men i skuggan av Kina och numer även övriga delar av Sydostasien så börjar det hända massor i länderna där. Bra saker, dårå. Även inom det digitala.

Kommande tio år så kommer vi bli allt mer vana vid att slänga oss med indiska techbolag, precis som alla som bevakade den digitala utvecklingen under 2010-talet blev rätt väl bekanta med Kina. Det här årtiondet kommer vi säkerligen också kunna droppa allt fler afrikanska techbolag. Definitivt under 2030-talet.

Hemmakontorsutrustningen flyttar in i våra kläder

Varför lägga en massa extra pengar på utrustningen till hemmakontoret när man kan slå två flugor i en smäll och slå ihop kläder och kontorsmöbler?

https://www.fastcompany.com/90718553/work-from-home-fashion-gets-a-radical-makeover-with-inflatable-backrests-and-built-in-keyboards

 

Ekonomi och finans

Twitters kvartalsrapport Q4 2021: sämre än väntat, men bättre än väntat

Så var Twitter sist ut av de stora sociala annonsplattformarna att rapportera hur.det gick under sista kvartalet förra året. Och det gick… sämre än väntat över hela banan.

Omsättningen landade på 1,57 miljarder dollar (1,41 miljarder från annonser, resten från ”data licensing and other revenue”). 22 % bättre än för ett år sedan.

Trots att Twitter dunkade ut funktioner som skulle få Twitter att sluta vara Twitter (och leda till nya intäktsströmmar) under 2021 så ökar annonseringen i andel av den totala omsättningen. Visserligen extremt lite, men ändå. (Och väl medveten om att de flesta satsningar var väldigt små eller tester.)

Vinsten backade den också: från 222 miljoner till 182 miljoner. Det i sin tur gör att Twitters 2021 gick back med 221,4 miljoner, men å andra sidan rejält mycket bättre slutsiffra än de 1,1 miljarder som Twitter blödde 2020.

Tittar vi på användartillväxten så har Twitter numer 217 miljoner dagliga användare (eller mDAU, monetizable daily active users, som är Twitters eget hittepåvärde för att slippa jämföras med andra). 13 % bättre än för ett år sedan. Både bra och dåligt är att de amerikanska användarna står för en allt mindre andel av totalen (Twitters världsbild är: USA och Resten av världen…)

I USA ökade användarna med 1 miljon till 38 miljoner och övriga länders dagliga användare gick från 155 till 179 miljoner. Bra därför att Twitter bevisligen har svårt att växa i hemlandet och dåligt eftersom Twitter, precis som alla andra amerikanska techjättar, tjänar mest pengar per användare på amerikanerna. Med tanke på att användarna ökade med 13 % och omsättningen ökade med 22 % så blir Twitter alltså bättre på att tjäna pengar på sina befintliga användare.

Summa summarum är aktien just nu upp över 5 % inför börsens öppning. Inte de hysteriska nästan 60 % som Snap rusade eller en Pinterests nästan 20 %, men å andra sidan heller inte Metas expresshiss nedåt med över 25 %.

Hade Twitter varit först att rapportera efter Meta istället för Snap så tror jag att även Twitter-aktien hade rusat betydligt mer. Nu var det lite lättnad, lite inprisat. (Plus att Twitter lanserade ett aktieåterköpsprogram på 4 miljarder, a.k.a. ett bra sätt att hålla aktiekurser flytande.)

Så även Twitter känner alltså av Apples spårningsbegränsningar, men inte alls lika mycket. Även om det förstås svårt att säga hur det annars hade sett ut.

No Title

No Description

Softbank avbryter Nvidias köp av chiptillverkaren ARM

Det var ett av världens största techuppköp någonsin. Grafikkorts- och chiptillverkaren Nvidia köpte konkurrenten ARM. Men nu kastar ARM-ägaren Softbank in handduken. Köpet avbryts och Softbank siktar istället på att dumpa ut ARM på börsen senare i år eller i början av nästa.

Ända sedan affären blev offentliga har regleringssmyndigheter, framförallt i Storbritannien, uttryckt tveksamheter inför affären och det var det som till sist fick Softbank att ge upp. Affären blev dessutom global storpolitik i ljuset av den stora chipbristen i världen så det mesta talade för att uppköpet skulle få tummen ned. Softbank kände att det väl var bättre att förekomma än förekomas.

Det slutar alltså som det ofta gör när så här stora företagsaffärer ställs in: med lite halvpanik. Att Softbank istället nu hoppas få igen sina investeringar genom att kasta ut ARM på börsen är ju inte direkt en lysande recension av företagets framtid. Hela poängen med att låta Nvidia köpa ARM var ju att ARM ekonomi och framtidsutsikter var (och är) lite svajiga.

SoftBank dumps sale of Arm over regulatory hurdles, to IPO instead

SoftBank Group Corp has shelved its blockbuster sale of Arm Ltd to U.S. chipmaker Nvidia Corp valued at up to $80 billion citing regulatory hurdles and will instead seek to list the company.

Swish tar ett stort steg ut i Europa (och världen)

Nytt, stort samarbete för Swish: ett avtal med nederländska betalföretaget Adyen. Det första icke-nordiska samarbetet på banksidan. Det betyder att Adyen-kunder kommer att kunna erbjuda Swish som betalalternativ. Alltså även Adyens icke-nordiska kunder.

Ett rejält steg vad gäller global expansion för Swish.

Nederländsk betaljätte i historiskt avtal med Swish

Den nederländska börsjätten Adyen ansluter sig till Swish, som första icke-nordiska bank. Samarbetet innebär att Adyen kan hjälpa internationella nätbutiker erbjuda Swish som alternativ till sina svenska kunder.

 

Övrigt

Franska dataskyddsmyndigheten förbjuder användning av Google Analytics

Och där förbjuder även den franska daataskyddsmyndigheten CNIL användning av Google Analytics. Bara någon vecka efter att en österrikisk motsvarighet har kommit fram till samma sak.

Argumentet är samma här som i det österrikiska fallet: Google tillhandahåller inte tillräckligt skydd mot att amerikanska underrättelsemyndigheter lite hur som helst kan begära tillgång till EU-medborgares data. I det österrikiska fallet så hade GA:s IP-anonymiseringsfunktionalitet inte implementerats, men det verkar inte som att det hade spelat någon roll. Den franska myndigheten går nu alltså på samma spår.

Okej, nu förbjuder inte CNIL användningen i sig. Webbplatsen som var i fokus måste ”se till att datahanteringen sköts i enlighet med GDRP” och ”om nödvändigt” sluta använda GA och istället välja ett EU-baserat verktyg. Och med tanke på att Google lyder under den lagstiftning där USA ger sig själva rätt att ta del av EU-medborgares data så… är det inte jättemycket som vare sig Google eller den stackars webbplatsansvariga kan göra för att få GA att lira med EU:s integritetslagstiftning. Så i praktiken ett förbud.

Webbplatsen i fråga får dessutom bara en månad på sig att komma till rätta med problemet. Så typ… nu.

Jag misstänker att Google börjar tycka att det här på riktigt börjar bli riktigt jobbigt. Inte GA-problemet i sig utan att det kan bli starten på en hel massa fallande dominobrickor. Med tanke på hur tajt Googles tjänster sitter ihop så kan det bli fråga om att allt fler företag dumpar Googles tjänster överlag. Frågan är förstås vad det här närmast innebär för Google-tjänter som Search Console.

Transferts de données vers les États-Unis : la Commission européenne adopte une nouvelle décision d’adéquation

Le 10 juillet 2023, la Commission européenne a adopté une nouvelle décision d’adéquation concernant les États-Unis.

Nike stämmer en NFT-marknadsplats som har lanserat NFT:er baserade på Nike-sneakers

Vad är egentligen upphovsrätt? Ja, det är både en enkel och svår fråga att svara på. Enkel därför att upphovsrätten är sjukt minutiöst reglerad och definierad i lagstiftning. Men svår därför att det i verkligheten är både svårt att hålla efter lagen och därför att det, som vanligt när teorier och principer möter verkligheten, finns väldigt stora gråzoner. Nu vill Nike testa det här: de stämmer en marknadsplats som har lanserat NFT:er baserade på Nike-sneakers.

NFT är det blockkedjebaserade format som är tänkt att göra det möjligt att sälja digitala föremål i begränsad upplaga, precis som går att göra med fysiska föremål. Men formatet används också mer och mer för att skapa digitala blockkedjecertifikat för just fysiska saker. Som sneakers.

När marknadsplatsen StockX, en andrahandsplattform som även verifierar det som säljs, skapade egna NFT:er som länkades till fysiska Nike-sneakers så gick Nike i taket. I stämningen pekar klädföretaget på StockX:s tilltag är ett varumärkesintrång, ger sken av falskt ursprung och att alltihop urvattnar Nikes varumärke. Överlag stör sig Nike på att StockX har gjort så att NFT-kollektionerna känns som officiella Nike-NFT:er.

Blockkedjetekniken och NFT:er ska alltså göra så att det går att skapa unika föremål som sedan går att följa när de byter ägare. Men en stor del av NFT:erna så här långt, som så ofta med ny teknik, har varit kopior eller rena upphovsrättsbrott. (Som att skapa en NFT med ett verk man inte har upphovsrättigheterna till och sedan sälja denna – en piratkopia som vi sa förr i tiden.)

Nike är ett av de företag som har drabbats rätt hårt av just piratkopiering, så man kan förstå att Nike vill vara snabba på bollen här och skärpa/förtydliga/skapa lagstiftningen som ska förhindra det här. Det kommer att bli väldigt intressant att följa vart det här tar vägen – inklusive vilket ansvar som blockkedjebaserade marknadsplatser har för ansvar för sina användare och det som säljs via plattformen.

Nike is testing NFT trademark law by suing a sneaker reseller

Nike is suing online reseller StockX for launching ”Vault NFTs” based on Nike sneakers, following Nike’s acquisition of NFT studio RTFKT.

Lagförslag i USA vill lagstifta in friktion i sociala mediers algoritmer

Det här är ett… intressant lagförslag från USA. The Social Media NUDGE Act. En lag som är tänkt att lagstifta in statligt beslutad friktion i algoritmer hos sociala plattformar.

Så egentligen en… unnudge act?

Lagförslaget skulle ålägga The National Science Foundation och The National Academy of Sciences, Engineering and Medicine att studera ”innehållsneutrala” sätt att bygga in friktion i hur innehåll sprids online. Läs: så att knasiga saker inte får tokspridning. Som exempel på vad ett sånt här innehållsneutralt sätt skulle kunna vara så lyfts Twitters initiativ att uppmuntra folk att faktiskt läsa en artikeln innan de delar den fram.

De innehållsneutrala lösningar och tekniker som ovanstående organisationer rekommenderar ska sedan ”kodifieras” och bli obligatoriska delar i algoritmernas kod och hur de sociala medierna överlag bygger sina tjänster och plattformar.

Igen: det är alltså bara ett lagförslag och det kan dö sotdöden. Men det säger en del om tankebanorna hos människorna bakom lagförslaget (republikanen Cynthia Lummis och demokraten Amy Klobuchar – det är dessutom inte det första techlagförslaget från den sistnämnda). Och överlag kan jag sympatisera väldigt mycket med initiativet. Internet skulle må väldigt bra av mer friktion – oavsett om det gäller sociala medier eller shopping (och mycket annat).

Men… det känns som ännu ett förslag som… inte riktigt kommer att lösa problemet. Det heller.

Inte minst som att det absolut största problemet är… because people.

New algorithm bill could force Facebook to change how the news feed works

A new bipartisan bill could mark Congress’ first step toward addressing algorithmic amplification of harmful content by rolling out ”content neutral” ways to add friction to content-sharing online.

Varför det är bättre för alla att tänka in tillgänglighet redan från början i ett digitalprojekt

Det här är förmodligen den allra bästa liknelsen från den fysiska världen till varför tillgänglighet borde – eller: ska – vara en integrerad del i alla digitala utvecklingsprojekt.

Vad menar jag med det här? Genom att tänka in och ha med tillgänglighet redan från början så kan man skapa bättre lösningar och upplevelser för dem som behöver extra hjälp i exempelvis en app eller på en sajt. Men det blir inte bara en bättre lösning: det blir också ett snyggare slutresultat utan att vare sig funktionalitet eller upplevelse för de som INTE har behov av tillgänglighetsfunktionerna.

Om det här hade varit ett genomsnittligt webbprojekt så hade samma sak lösts genom att haka på en långsam lift vid ena sidan av trappan, som alltid tar upp plats vare sig den används eller inte. Och som förmodligen krävt att man tar sig upp för ett par kanter och några trappsteg innan man når själva liftfunktionen.

[Video] Cory Warfield on LinkedIn: #captioned #diversityequityinclusion #accessibility #diversity #equity… | 529 comments

Accessibility is part of inclusion! This innovation & engineering feat is remarkable. Check it out! What are some other ways we can foster inclusion, equity… | 529 comments on LinkedIn

Tesla-bil slår nytt avståndsrekord: har färdats 3 miljarder kilometer på fyra år

Nytt, hyfsat imponerande avståndsrekord för en bil. En Tesla har numer färdats totalt över 3 miljarder kilometer. Eller 75 000 varv runt Jorden. På bara fyra år.

Rätt bra jobbat.

Elon Musk launched his own Tesla roadster to space four years ago. Where is it now? | CNN Business

No Description

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 5 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Ekonomi och finans

Metas kryptovaluta Diem läggs ned

Då har förra veckans uppgifter bekräftats: Facebooks kryptovaluta Diem läggs ned. Två år efter det att Facebook lanserade sitt ambitiösa kryptoprojekt under mycket pompa och ståt så såldes de kvarvarande tillgångarna, inklusive immateriella rättigheter, igår till banken Silverlake.

Försäljningen gjordes, kan man tänka, för att rädda lite av de investeringar som Facebook och de övriga organisationerna som var inblandade har plöjt ned. Runt 200 miljoner dollar ska försäljningen ha dragit in.

Libra, som valutan hette när den introducerades, utlovade en revolution av det finansiella systemet (ja, typ), men massivt motstånd från politiker och centralbanker gjorde att ambitionerna sänkes steg för steg. Även om det formellt är organisationen Diem Association som står som ägare till valutan och dess tillgångar så har det alltid mest varit ett Facebook-projekt.

Men Diem är alltså inte längre ett Meta-projekt. Och var det nog aldrig. Mark Zuckerberg fokuserar som bekant numer på helt andra saker med sitt företag.

Allt som allt Facebooks så här långt absolut största misslyckande.

Facebook-backed Diem Association confirms it’s ’winding down’

The Diem Association confirmed that it’s selling its assets to Silvergate, and that it would ”begin the process of winding down.”

Wordle köps upp av New York Times 

Hejhopp det gick fort. Ni vet Wordle, 2022 års mesta spel? Det har nu… blivit uppköpt. Apple? Google? Meta? Valfritt spelbolag? Nix, av… New York Times. Tidningen alltså. För ett belopp ”i den lägre delen av det sjusiffriga dollarspektrat”. 

New York Times kände väl att de behövde en sudoku-ersättare. 

Så vad kommer hända nu med gratisspelet Wordle? Det kommer att flytta över till New York Times sajt och där bli del av tidningens övriga pysselavdelning. Och kommer ”initialt fortsätta vara gratis för nya och befintliga spelare”. Läs: kommer snart börja kosta pengar. 

Wordle has been bought by The New York Times, will ’initially’ remain free for everyone to play

Josh Wardle is selling his smash hit online game Wordle to the New York Times for a price ”in the low seven figures.” The word guessing game will remain free when it moves over to the NYT’s Games suite of word games.

Citrix köps upp för 16,5 miljarder dollar

Uppköpen står som spön i backen just nu. Vi har så här långt i år sett två jätteuppköp på spelområdet (Microsofts köp av Activision Blizzard och Take-Twos av Zynga) och idag kom tre uppköp – på samma dag. Först kom Sonys köp spelbolaget Bungie, sedan meddelade New York Times att de köper ordspelet Wordle och nu kommer nyheten att Citrix köps upp av investmentbolagen Vista Equity Partners och Evergreen Coast Capital. Och det är dessutom dagens överläget största affär: 16,5 miljarder dollar.

Men även om det sistnämnda köpet alltså var dagens största (och ett jätteköp alla kategorier) så är det förmodligen det som involverar de minst kända företagen för gemene man. Citrixs verksamhet handlar om virtualisering och molntjänster, så väldigt mycket hardcore-IT, alltså.

Efter uppköpet så kommer Citrix att slås samman med Vista-ägda Tibco för att skapa en ny storspelare inom just molntjänster, virtuella arbetsmiljöer och analys. Kort sagt en konstellation väldigt mycket som gjord för ett värld med hybridarbetsarbetsliv.

Men det här visar också att även molntjänstbranschen så sakteliga börjar närma sig tillväxttaket. Vi lär kort sagt se fler liknande affärer de närmaste åren i takt med att konsolideringen tar fart på allvar.

Citrix to be acquired by Vista and Evergreen/Elliott in a $16.5B all-cash deal, will be merged with Tibco to create SaaS powerhouse | TechCrunch

More consolidation is afoot in the world of IT to meet a new demand from enterprises for ”one-stop shops” covering a wide range of needs in our hybrid

Spotifys kvartalsrapport Q4 2021: första helåret med vinst, men svag prognos för 2022

Igår kom Spotifys kvartalsrapport som i stort var trevlig läsning för Spotifys aktieägare. Spotify slog marknadens förväntningar både vad gällde omsättning och vinst och företaget passerade dessutom en historisk milstolpar. Spotify har för första gången totalt över 400 miljoner användare (406 miljoner för att vara exakt).

Trots det rasade Spotify-aktien med 13 % i efterhandeln. Nästan lika illa som Metas ras samtidigt. Anledningen? Sämre framtidsutsikter än väntat.

Spotifys användare fördelas numer på 236 miljoner annonsabonnemang och 180 miljoner betalabonnemang. Jämfört med för ett år sedan så betyder det ökningar med 16 % respektive 19 %. På gott och ont så ökar antalet annonslyssnare snabbare än de betalande användarna. Bra för att Spotify får in fler lyssnare som kan konverteras till betallyssnare när de väl är inne, men dåligt därför att det är betalanvändarna som drar in mest pengar. Spotify tjänar helt enkelt mindre pengar per användare ju fler annonslyssnare de har.

Med det sagt så fanns det ljusglimtar även för intäkterna från annonser. Totalt så landade omsättningen för kvartalet på 2,7 miljarder dollar fördelat på 2,3 miljarder från betalabonnemang och 394 miljoner från annonser. Däremot så ökade annonsintäkterna nästan dubbelt så snabbt som betalinkomsterna (40 % vs. 22 %).

Poddlyssnandet fortsätter att vara allt viktigare för Spotify (bara att se senaste veckans Rogan-kontrovers för att få en känsla för det). Det fortsätter också upp, även om Spotify inte redovisar poddlyssnandet separat så fick vi veta att antalet månadslyssnare ökade ”dubbelsiffrigt” till ny all-time high. 10 % eller 99 %? Bra fråga. Men att inte minst annonsintäkterna ökar lär bero på poddarna – alltså att Spotify inte behöver dela lika mycket intäkter med de som skapar innehållet jämfört med musiken.

No Title

No Description

Apple blir tredje bolag någonsin att nå årlig vinst över 100 miljarder dollar

I förra veckan kom Apple med ännu en hysteriskt bra kvartalsrapport. Q4 2021 blev dessutom Apples omsättningsbästa kvartal någonsin. Men inte bara det: tydligen är det dessutom första gången som Apple nådde en årsvinst över 100 miljarder dollar. 

Men inte bara det: Apple ska dessutom vara det tredje företaget som når den här milstolpen. Det ena är Vodafone som nådde hit 2014, men då tack vare en engångsinkomst från försäljningen av Verizon Wireless. Det andra är det statliga saudiarabiska oljebolaget Aramco som nådde 111 miljarder i årsvinst 2018. (Okej, eftersom Apples bokföringsår inte är samma sak som kalenderåret så pratar vi i Apples fall om rullande tolv, men hej.)

100 miljarder dollar i vinst you say? Någon jämförelse? Ja, som att det var Apples totala börsvärde 2007. Och nästan en femtedel av Sveriges BNP 2020.

Rätt bra jobbat av ett företag som stod på ruinens brant mer eller mindre hela nittiotalet.

Metas börsvärde minskade med 220 miljarder dollar efter kvartalsrapporten, största endagsraset någonsin på USA-börsen

Det blev som väntat tokaktieras efter den kalldusch som Meta bjöd på med gårdagens kvartalsrapport, som bjöd på såväl sjunkande kvartalsvinst som att Facebooks dagliga användare minskade för första gången någonsin.

Det ledde till att Meta idag slog ett rätt dystert rekord: Meta är nu det företag som har stått för det största endagsraset för något bolag på den amerikanska börsen någonsin. Över 24 % av företagets börsvärde raderades i samma stund som Nasdaq-börsen öppnade. En fjärdedel alltså. Som i pengar innebar runt 220 miljarder dollar. Nära hälften av Sveriges totala BNP 2020.

Nu har Meta-aktien visserligen repat sig en aning, men vi kan nog tro att rekordet kommer att stå sig till dagens stängning. Särskilt som det numer näst största endagsraset från 2018 var runt 120 miljarder dollar. Och företaget som den gången stod för ett historiskt rekordras var… Facebook.

Meta just suffered the largest one-day wipeout in US corporate history. Its valuation slumped by nearly $240 billion.

In its fourth-quarter earnings Wednesday, Meta said Facebook user numbers were down for the first time, as its metaverse business lost $10 billion.

Amazons börsvärde rusar med 190 miljarder dollar – nytt endagsrekord för ett amerikanskt bolag

När Meta presenterade siffrorna för sista kvartalet 2021 så öppnade sig falluckan under aktien. Nästan i samma stund som USA-börserna öppnade dagen efter så tappade Meta runt en fjärdedel av sitt börsvärde – över 230 miljarder dollar. Det var dessutom det största endagsraset för något företag någonsin i USA. För Amazon gick det desto bättre.

Dagen efter sin Q4-rapport så rusade Amazon-aktien över 13 %. Det i sin tur gjorde att Amazons börsvärde ökade med 190 miljarder dollar under en enda dag. Precis som Meta ett rekord – fast ett inverterat sådant. Amazons rusning innebär den största endagsökningen för något företag på USA-börsen någonsin (i båda fallen pratar vi reda pengar och inte procentuella förändringar).

I och med att de två techgiganternas börsförändringar nära nog tog ut varandra, betyder det att de största techbolagen har blivit så stora att de har… blivit en universell konstant?

https://www.wsj.com/articles/amazon-share-price-surges-premarket-following-bumper-earnings-11643975567

Canva köper datavisualiseringsföretaget Flourish

Gillar du att använda Canva till ungefär allt ditt bildfixande (ja, och mer och mer videofixande)? Nu kommer tjänsten lära sig ännu fler skills: Canva köper Flourish.

Vad gör då Flourish? Visualiserar data. Det ska alltså bli ännu enklare att omvandla data till storytelling. Ja, eller åtminstone infografik. Och det ser inte ut som att alla Canva-fan behöver vänta särskilt länge på Flourish-funktionalitet: planen är att Flourish ska integreras i Canva redan kommande månad.

Så… en sexigare Excel?

Canva acquires Flourish in mission to tell better stories with data | TechCrunch

The acquisition comes as the visual communications company reached over 75 million monthly active users, up over 30 million in the past 12 months.

Indien föreslår 30 % skatt på inkomster från kryptovalutor och NFT:er

Kinas rätt brutala expressreglering av landets techbolag förra året har fått mycket uppmärksamhet i medier som bevakar den digitala utvecklingen, men även Indien dunkar ut rätt… intressanta lagar på det här området. Här kommer ännu en: en Appstore-avgift på krypto.

Kort sagt är det ett nytt lagförslag som vill beskatta inkomster från kryptovalutor och NFT:er (alltså de digitala blockkedjebaserade föremål som man kan köpa med kryptovaluta). Skattesatsen föreslås till 30 % (okej, den faktiska avgiften som de flesta iOS- och Android-appar numer betalar är 15 %, men ni fattar). Dessutom ska gåvor av virtuella tillgångar beskattas på samma sätt.

Sist men inte minst så kommer det inte, till skillnad hur det är med värdepapper här hemma hos oss, möjligt att kvitta förluster vid försäljningar mot andra vinster.

Egentligen är förslaget i sig inte särskilt nytt i sig. Det handlar om beskattning av värdepapper, om man så vill. Skillnaden är förstås att det handlar om kryptovalutor och digitala tillgångar som i dagsläget inte faller under någon slags nationell reglering (ja, eller väldigt liten sådan). Men det är samtidigt också om man så vill en uppgradering och bekräftelse av de här tillgångstyperna: att mer eller mindre säga att kryptovalutor och digitala föremål är jämställda med mer traditionella motsvarigheter.

India proposes 30% tax on crypto and NFTs income

India announced plans to launch a digital currency and tax cryptocurrencies and NFTs as it moves closer to recognizing virtual digital assets as legal tender.

Indien planerar att lansera digital rupie under 2023

En riktig kryptovecka för Indien: dels lagförslaget som ska beskatta inkomster från kryptovalutor och andra virtuella tillgångar och dels beskedet att landet siktar på att börja rulla ut en digital rupie under 2023. En digital version av landets valuta, alltså.

Så ja, det handlar just om en digital valuta och definitionsmässigt egentligen inte en kryptovaluta. Det är alltså en valuta utgiven av Indiens centralbank precis som den fysiska rupien och inte en valuta där användarna själva sitter på sedelpressen. Vi pratar alltså om en CBDC (central bank digital currency). Men det är oavsett ett rätt stort steg.

Landet har sedan ett par år tillbaka skapat en inhemsk, central plattform för alla former av mobila betalningar: UPI (Unified payment interface). Om man så vill en tänkt standardiserad hubb för att integrera mobila betalningstjänster med varandra och andra. Nu siktar man alltså på att under nästa år börja rulla ut en helt virtuell valuta som inte minst ska kunna användas med UPI-kopplade betallösningar.

https://bit.ly/3GuU6z5

 

Övrigt

EU konstaterar att annonsbranschen i EU har brutit mot GDPR

EU slår inte bara ned på amerikanska techjättars förehavanden här hos oss när det handlar om datainsamling och spårning. Nu har även branschorganisationen IAB Europe fått smäll på fingrarna.

Artikeln har en mer detaljerad genomgång av vad det är som EU har invändningar mot, men i stort handlar det såväl om hur samtycken har samlats in och hur dessa samtycken sedan har använts för att rikta annonser. Så in och läs artikeln för en bättre genomgång. Konsekvensen är oavsett en bot på 250 000 euro och krav på att organisationen måste bygga om sitt adtech-ramverk. Dessutom måste all data som har samlats in på, enligt EU, felaktigt sätt nu måste raderas.

Nu betyder det här förstås inte att det här inte kommer att ge följdverkningar även för de stora amerikanska annonsplattformarna och det är också oklart exakt vad det kommer att innebära i praktiken (IAB kommer dessutom överklaga beslutet, så sista ordet är inte sagt).

Men det mest intressanta med beslutet är det som artikeln är inne på: betyder det här att EU måste förlika sig med insikten att myriaden av samtyckesrutor på sajter i EU inte längre fungerar som det var tänkt? (Ja, om de någonsin gav önskad effekt.)

Det kan alltså vara ännu ett område där förutsättningarna för annonsering som vi känner dem idag kan skakas om rejält.

Regulators find Europe’s ad-tech industry acted unlawfully

Europe’s data protection regulators have found that the ad-tech industry on the continent has been acting unlawfully.

Huawei stämmer Sverige för 5G-förbudet

Trodde ni att grälet mellan Huawei och Sverige var över? Tok heller. Nu stämmer Huawei Sverige i internationell domstol.

Anledningen är förstås att Sverige portade Huawei och ZTE från att delta i auktionen av 5G-licenser för något år sedan. Efter att ha försökt och misslyckats med att få svenska domstolssystemet att upphäva förbudet så har det kinesiska företaget nu alltså vänt sig utomlands.

Vad vill då Huawei ha som plåster på såren? 5,2 miljarder dollar, som ska täcka förlorade intäkter 2021-2025. Minst. Kanske 30-40 miljarder. Vilket totalt sett är ett… rätt stort spann.

Visst, med tanke på att Huawei drabbas allt hårdare av USA:s svartlistning så är säkerligen alla intäkter välkomna. Och med tanke på hur nära Huawei är kommunistpartiet och statsapparaten i Kina så vill de säkerligen ge Sverige en näsbränna. Men jag tror att det också är ett utslag för att Huawei är oroliga för att det här kan få ännu fler dominorbrickor att falla. Att fler länder i EU kan göra USA och Sverige sällskap i förbudsligan.

https://www.di.se/nyheter/huawei-stammer-svenska-staten/

USA kan överväga hårdare reglering av kinesiska appar som TikTok

Minns ni hela cirkusen kring TikTok i USA 2020? När Trump hotade att förbjuda appen om ägarbolaget Bytedance inte gick med på att sälja TikTok till amerikanska företag? När Biden tog makten så var en av de första sakerna som han gjorde att dra tillbaka den presidentorder som förbjöd TikTok (och även Kinas största sociala plattform WeChat). Däremot tillsatte Biden en utredning som skulle ta sig en titt på kinesiska – eller rättare sagt utlandsägda – appar ur ett säkerhetsperspektiv. Nu ser det ut som att det kan leda till hårdare regleringar.

Det handlar om en ny regel som utfärdades av USA:s handelsdepartement redan i november förra året och departementet går just nu igenom kommentarerna som kom in under remissrundan. Regeln, med det snärtiga namnet Securing the information and communications technology and services supply chain; connected software applications (SICTSSCCSA?), siktar på att bredda definitionen av ”information and communications technology and services” så att även just ”connected software applications” ingår.

Vad betyder det här på ren svenska? Att appar som just TikTok faller under regelverket och att amerikanska myndigheter därmed har rätt att begära ut information om och granska den här typen av tjänster. Mer specifikt granska och säkerställa att tjänsternas datainsamling följer amerikansk lagstiftning.

Vad innebär det här i praktiken? Ja, det vet vi inte just nu. Inte heller när regeln kommer börja gälla. Men vad vi vet är alltså att det INTE handlar om ett automatiskt förbud utan utökade tillsynsbefogenheter för amerikanska myndigheter när det handlar om utländska appars datahantering.

Så egentligen inte särskilt kontroversiellt kan tyckas – men nu handlar det alltså främst om Kina. Relationen mellan USA och Kina är som bekant lite lätt… ansträngd och Kina har visat sig vara synnerligen kinkigt när det handlar om att ge USA i kinesiska företagets verksamhet. Vi kan med andra ord anta att det här inte kommer att förbättra relationen mellan de båda länderna.

Biden Considering New Regulations on Foreign-Owned Apps Like TikTok

Department of Commerce is currently reviewing public comments about the proposed rule

Hackare slår ut Nordkoreas och Andorras internet

Senaste åren har vi sett flera högprofilerade hackerattacker som inte bara har slagit ut företag utan också mer eller mindre samhällskritiska funktioner. Saker som kollektivtrafik och sjukhus. Anledningen att det här blir allt vanligare och får allt större konsekvenser, trots att insikten om hackerhot blir allt större, är att snart sagt allt sitter ihop via internet. Men lite mindre uppmärksamhet är att det här senaste veckorna också har lett till att internet överhuvudtaget har slagits ut i två länder: Nordkorea och Andorra.

I Andorras fall handlade det, vad det verkar, lite ironiskt om en överbelastningsattack som kom från några som ville vinna en Minecraft-turnering. Nordkorea-attacken ser ut att ha kommit från en oberoende hackare som utsattes för ett intrångsförsök från hackare från just Nordkorea och ville ge igen.

Det båda länderna har gemensamt är att de har rätt få ingångar till internet. Hackerattacken mot Andorra skedde mot landets enda internetoperatör, vilket gjorde att internet i hela landet slogs ut. Nordkorea har som bekant ett rätt hårt kontrollerat internet med ett fåtal webbplatser, men det innebär också att det finns färre ställen där en attack behöver få effekt.

Vi ser hur inte minst diktaturer håller på att följa i Kinas fotspår och skapa rejäla väggar online för att kunna styra flödet av information online inom landet. Framförallt för att stoppa alla former av kritik mot regimen och demokratiska initiativ. Men även här kan det omvänt också göra det enklare att slå ut kontakten med övriga internet, när det finns ett mindre antal kontrollhubbar in och ut ur landets internettrafik.

Det här kommer bli intressant (ja, eller oroande) att följa i takt med att det byggs allt fler murar både i den fysiska och i den digitala världen.

North Korea Hacked Him. So He Took Down Its Internet

Disappointed with the lack of US response to the Hermit Kingdom’s attacks against US security researchers, one hacker took matters into his own hands.

Meta skrotar sitt wi-fi-program i tillväxtländer

Det verkar var en nedläggningsvecka för företaget som en gång i tiden hette Facebook. Först bekräftade Diem Association (i praktiken Facebook och numer Meta) att de säljer av alla tillgångar kopplade till kryptovalutaprojektet Diem och dagen efter får vi veta att Meta skrotar sin internetuppkopplingssatsning Express Wi-Fi.

Nu lär den sistnämnda vara betydligt mindre välkänd. Det handlar om ungefär vad det låter som: Facebooks produkt för att erbjuda internetuppkoppling till överkomligt pris. Så ja, det handlade framförallt om en tjänst för tillväxtmarknader som Indien. Samarbeten med lokala internetoperatörer som del i Facebooks mångåriga ambition att lägga beslag på nästa miljard internetanvändare.

Ingen anledning ges, men som artikeln konstaterar så kommer det kort efter rapporter om att Express-kunder har drabbats av avgifter för sånt som ska ha varit gratis. Kanske var enklare att lägga ner än att försöka lösa det.

Men det är oavsett ett lite oväntat drag. Facebooks olika initiativ att erbjuda billig eller gratis internetuppkoppling har visserligen mött kritik, bland annat på grund av att Facebook har undantagit datatrafik till sina egna tjänster i de totala datatrafikspottarna, men ändå. Facebook – och numer Meta – har de senaste åren klivit fram som ett av de företag som satsar mest på den riktigt grundläggande internetstrukturen (som undervattenskablar). Att de nu kastar in handduken mot slutkund kan förstås var därför att de hellre just vill vara en aktör längre bak i kedjan, men ändå lite förvånande som sagt.

Meta to Shut Down Affordable Internet Service ’Express Wi-Fi’ After Six Years

Meta has announced the shutdown of its affordable Internet access program Express Wi-Fi, which was introduced back in 2016. The service partnered with local Internet service providers and mobile operators to provide cheaper Internet to underserved regions. Meta has not provided a reason for winding down the service in over 30 countries.

Coachella säljer livstidsbiljetter som NFT:er

Sugen på att lägga beslag på en livstidsbiljett till Coachella-festivalen? Nu släpper Coachella precis det för första gången. Ett antal NFT:er som ger dig tillträde till Coachella så länge du lever (ja, eller så länge som festivalen finns kvar).

Haken? Du måste köpa biljetterna som en NFT. Ett blockkedjeköp med kryptovaluta, alltså. Men hej, förutom årliga biljetter så får du även andra perks, som ”plats längst fram och middag med stjärnkock”.

Inte så att det är första gången som det säljs biljetter till fysiska evenemang via det här formatet, så om man vill så rider Coachella bara på NFT-uppmärksamhetsvågen. Det är ju inte så att det inte går att sälja guldbiljetter utanför blockkedjan. Men här är faktiskt ett läge när just en NFT har en poäng.

Nu vet vi visserligen inte hur länge Coachella kommer att finnas, men om vi utgår från att det inte kommer fler pandemier närmaste åren så hänger den kanske med ett bra tag. Ett säkert ställe att förvara sitt ägarbevis under flera år kan vara en bra poäng då. Och att biljetterna ligger lagrade i en blockkedja gör dessutom att det går enkelt att validera äktheten – även om de sedan säljs vidare.

Coachella will sell lifetime festival passes as NFTs

Owners of the 10 lifetime NFTs will get tickets every year, plus exclusives like front row access during the 2022 festival.

Teslas karaokemickar säljer slut på några timmar

Senaste försäljningssuccén för Tesla? Model Z? Cybertruck? Nix. Den karaokemick som företaget började sälja förra veckan – specialframtagen för Teslas inbyggda karaokefunktion i underhållningssystemet (funktionen heter förstås Caraoke). Mickarna sålde slut på bara några timmar efter att de började säljas.

För runt 1800 spänn fick man två mickar och det var kineserna alltså väldigt sugna på. Ja, för det var bara kineserna som hade möjlighet att köpa.

Ifall någon undrade om karaoke fortfarande var stort i Kina.

Tesla’s $188 in-car karaoke microphones sold out within an hour of launch in China, report says

TeslaMic is an optional extra to coincide with a karaoke update released to Tesla vehicles in China on Friday, which added popular songs and videos.

Ikea vill locka techkompetens med 3D-printade veganska köttbullar

Ikeas senaste drag för att locka techkompetens? Recruitment by 3D-printade veganska köttbullar.

Ikea to hire 150 data and tech roles with 3D-printed meatball interview tactic

Ikea will hire more than 150 data and tech roles across Europe this year to help it become more affordable, accessible and sustainable.

Kategorier
Analys Ekonomi och finans Sociala medier

Analys: Pinterests kvartalsrapport Q4 2021

To view this content, you must be a member of Ola Andersson's Patreon
Unlock with Patreon
Already a qualifying Patreon member? Refresh to access this content.
Kategorier
Analys Ekonomi och finans Sociala medier

Metas kvartalsrapport Q4 2021

To view this content, you must be a member of Ola Andersson's Patreon
Unlock with Patreon
Already a qualifying Patreon member? Refresh to access this content.
Kategorier
Analys Ekonomi och finans Sök/SEO Strömmade medier

Googles kvartalsrapport Q4 2021

To view this content, you must be a member of Ola Andersson's Patreon
Unlock with Patreon
Already a qualifying Patreon member? Refresh to access this content.
Kategorier
Allmänt digitalt Digitalisering Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 4 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Nederländska myndigheter säger nej till Apples lösning för att tillåta externa betallösningar

Häromveckan gick Apple med på att följa myndighetsbeslutet i Nederländerna som tvingar Apple att tillåta externa betallösningar i iOS-appar (ja, i dejtingappar, åtminstone – som var det enda som beslutet gällde). Nu har samma myndighet tagit sig en titt på det som Apple föreslog och konstaterat att… nu-uh, no dice.

De delar som myndigheten inte tyckte levererade var… allihopa. Myndigheten sågade Apples krav på att dejtingappar som vill utnyttja möjligheten måste ansöka om specialgodkännande från Apple, att utvecklare tvingas välja mellan inbyggd betalsnurra eller extern utlänkning och att Apple fortfarande kommer att fortsätta ta ut någon form av avgift även för betalningar som går via betalplattformar som inte är Apples. Ja, det sistnämnda underkänns förmodligen när Apple väl talar om hur och vad de tänker ta ut.

Överlag så underkänner myndigheten saker utan att riktigt veta vad de talar om – helt enkelt därför att Apple än så länge inte avslöjat alla detaljer. Som i sin tur lär bero på att… Apple inte har hunnit tänka klart än.

Men det spelar mindre roll. Apple bedöms ha försökt göra det så krångligt det bara går för utvecklare som vill använda externa betalmotorer och kommer därför att åka på konkurrensbrottsböter om 5 miljoner euro. Till att börja med. Sedan trillar boten över ett vite om 5 miljoner i veckan till dess att Apple rättar sig. Ett vite som maxar vid 50 miljoner euro.

Och om Apple sedan fortfarande inte har fått ordning på betalbenföringen enligt Nederländerna så… händer… nåt.

500+ miljoner kronor är… en del. Men för Apple? Not so much. Bokstavligen talat. Vilket gör att det här beslutet leder till ännu fler frågetecken. Vad händer om Apple svänger förbi expeditionen med en check på 50 miljoner euro bara för att slippa öppna för externa betaltjänster?

Dutch Regulator Says Apple’s Plan for Third-Party In-App Payments is Insufficient, Fines Apple 5 Million Euros

The Dutch Authority for Consumers and Markets (ACM) has ruled that Apple’s plan to allow App Store dating apps to use third-party payment methods…

Microsoft och 35 amerikanska delstater backar Epic Games i rättegången mot Apple

Alla klassiska rättegångar ska ha minst en scen när någon oväntat kliver in i rättegångssalen och säger något som vänder upp och ned på hela rättegången. Rättegången mellan Fortnite-utvecklaren Epic Games och Apple är inget undantag. Nu får Epic Games en  hel massa nya backare: 35 amerikanska delstater lämnade in handlingar till domstolen som hanterar rättegången som säger att de håller med Epic Games. Men inte bara det: även Microsoft har gjort det.

Det som delstaterna och Microsoft dessutom säger är det som kanske var Epic Games största nederlag i den första domstolsinstansen: Apple är inte en monopolist. Jo, de är de visst, säger alltså nu den församling som har ställt sig på Apples sida. Apple har med sitt Appstore-upplägg ”skadat mobilappsutvecklare och miljoner medborgare”.

Även USA:s justitiedepartement ska ha haft samma invändning. Att domaren i målet helt enkelt har tolkat den konkurrenslag som användes som underlag till domslutet felaktigt.

Ifall det nu var någon som fortfarande inte trodde att den här rättegången kommer att valsa hela vägen upp till USA:s högsta domstol vad det lider.

Epic vs. Apple Takes a Twist As 35 US States and Department of Justice Weigh in to Back ’Fortnite’ Maker

Apple is stifling competition with its monopoly on app distribution through the App Store, attorneys general for 35 states told a California appeals…

Apple når sin högsta marknadsandel på mobilmarknaden i Kina någonsin

I veckan är det så dags för Apple att redovisa hur Q4 förra året gick (det som är Apple bokföringsmässiga Q1, eftersom Apple har ett brutet räkenskapsår). Bedömare lite här och där verkar eniga i att Apple kommer att bjuda på sitt bästa kvartal någonsin.

Förstås inte alls omöjligt, kanske till och med sannolikt, eftersom Apples intäkter stadigt har ökat och eftersom julkvartalet förstås alltid är Apples bästa. Hur det går vet vi när Apple presenterar sina siffror, men här en rapport från Counterpoint som kan tala för att det gick riktigt, riktigt bra för Apple Q4: Apple når sin högsta marknadsandel inom smartmobiler i Kina någonsin.

Enligt Counterpoints bedömningar toppade Apple försäljningslistan i landet förra kvartalet, något som inte har hänt sedan 2015. Men den här gången lyckades Apple alltså kapa åt sig en större mobilkaka än någon gång tidigare: 23 %. Inte bara det: tillväxten är 32 % på årsbasis (och 79 % på kvartalsbasis, men det är lite mindre relevant eftersom Apple är så säsongssvängiga). Väldigt viktigt för Apple, som för bara några år sedan hade stora problem med försäljningen i just Kina.

Men det finns mer intressanta saker i Counterpoints rapport. Huawei fortsätter rasa som följd av USA:s svartlistning vilket gör det svårt för Huawei att överhuvudtaget tillverka mobiler, men även Vivo och Oppo backar. Omvänt rusar Realme och Honor – Huaweis budgetvarumärke som knoppades loss från Huawei för något år sedan i ett försök att försöka rädda den delen av företagets värde.

Om man ska förenkla: budgetmärkena rusar medan premiumkunderna valde Apple. Senaste iPhone-generationen verkar alltså ha landat väldigt väl i Kina.

https://www.counterpointresearch.com/apple-reaches-highest-ever-market-share-china/

iOS 15.4 gör det möjligt att spara sitt vaccinationspass i Apples plånboksapp

Nästa uppdatering av iPhonens iOS-operativ, med nummer 15.4, ser ut att bli en riktig jätteuppdatering. Bland annat kommer till sist Universal control, som gör det möjligt att styra flera Apple-enheter med samma tangentbord och mus, men också stöd för att låsa upp Face ID-låsa upp iPhonen när du har ansiktsmask, nya emojis, utbyggt SharePlay-stöd, utbyggt stöd för anpassade mejldomäner i iCloud+ och en intressant ny ”Cosmetic scan”-funktion som är tänkt att kunna skanna av skicket på en iPhone för att få en mer träffsäker prisuppskattning om man vill sälja eller byta in telefonen.

Dessutom så får Apples plånboksapp nu också stöd för att lagra vaccinationspass. Det kommer alltså gå att lägga sitt vaccinationspass där på samma sätt som redan nu går i Kivra och på samma sätt som man lägger till exempelvis biljetter.

Ett rätt litet tillägg, kan tyckas. Visst, det är en funktion till som byggs in i mobilen och därmed inte kräver tredjepartsapp, men inte en kioskvältare.

Men i ett lite större perspektiv så är det en desto större nyhet. Det är ännu ett steg för Apple mot att göra iPhonen till vår egen, personliga patientjournal. Enheten som vi alltså vänder oss till för alla slags hälsorelaterad information (ja, typ). Även i kontakten med vården.

Everything New in iOS 15.4 and iPadOS 15.4: Face ID With a Mask, Emojis, Apple Card Widget, Universal Control and More

Apple is working on new iOS 15.4 and iPadOS 15.4 updates for the iPhone and the iPad, adding a slew of new features to the latest iOS operating…

 

Digitalisering

Care to translate vill lösa språkbarriärerna inom vården

Det här gillar jag så mycket. Care to translate: en app som vill lösa problemet med språkbarriärer inom vården.

Den svenska vården har som bekant utmaningar med att hitta personal, något som inte blir bättre av att vi blir allt äldre. Det gör att invandrare som har dåliga eller kanske inga svenska språkkunskaper får jobb. Det i sig är förstås bra, men också en utmaning. Allt från att inte kunna föra samtal med ensamsittande äldre människor som kanske har vårdpersonal som nästan enda regelbundna kontakt till mer livshotande problem när kommunikationsmissar uppstår. Omvänt kan det handla om svensktalande vårdpersonal och äldre invandrare som inte kan svenska. Här kommer Care to translate in.

Care to digital är egentligen precis det som exempelvis Googles tjänster gör nu: realtidsöversättning av det som sägs mellan olika språk. Skillnaden här är att översättningsfunktionen är optimerad för vårdsituationer. Jag har absolut ingen aning om hur vass Care to digitals tjänst är jämfört med just Googles, men för ett litet språk som svenska kan det nog finnas en fördel med en nischad tjänst. Ja, plus att det inte är en amerikansk tjänst, vilket just nu i sig är en fördel i dessa Schrems II-tider.

Nu är det här förstås inte en lösning på alla problem gällande just språk. Det lär fortfarande kännas mindre konstruerat att slippa prata via en digital enhet och på ett individplan så finns det förstås stora fördelar med att behärska majoritetsspråket där man bor – men Care to translate kastar tekniska lösningar på ett problem som inte måste invänta språkutbildningar utan kan lösa ett aktuellt och hyfsat stort problem här och nu.

Kan vi bara se till att vården överlag får de resurser och den tid som behövs för att sedan faktiskt kunna ta hand om landets äldre och andra patienter – med eller utan översättningsbehov – så är det förstås ännu bättre.

Översättningsappen vill riva språkbarriärer i vården

Care to Translate vill råda bot på tolkbristen inom vården med sin digitala översättningstjänst. Nu tar bolaget in 25 miljoner kronor från namnkunniga investerare för att utvecklas på fler marknader.

Hur rekrytering fungerar 2022

 

Ekonomi och finans

Meta kan överväga att sälja av alla tillgångar i sin kryptovaluta Diem och skrota hela projektet

Där ser man. För snart tre år sedan presenterade företaget som då hette Facebook sin stora kryptovalutavision: Libra. En valuta, en digital plånbok och ett transaktionsnätverk som skulle revolutionera det finansiella systemet. En stablecoin, alltså en kryptovaluta vars värde är kopplad till värdet på någon ”riktig” valuta eller tillgång, som skulle styras över och regleras av en samling kommersiella och icke-kommersiella organisationer med Facebook som initialt paraply. Nu kan Meta vara på gång att till sist helt skrota projektet.

Ända sedan Facebook presenterade hela satsningen så har de mötts av rätt hård motvind från de flesta håll. Från centralbanker, från politiker och från kryptovärlden (eftersom Libra inte skulle vara en decentraliserad valuta utan kontrollerad av en samling organisationer). Kritiken ledde att några tunga partners som PayPal, Mastercard, Visa, Stripe och eBay snabbt hoppade av. Facebook skalade löpande ned ambitionsnivån, något som ledde till att Libra dessutom bytte namn till Diem när själva plånboksdelen av projektet till sist började testas.

Och nu kan alltså sagan vara på väg mot ett inte så lyckligt slut.

Uppgifter säger nu att Diem Association, som formellt är satsningens styrorganisation, kan överväga att sälja alla kvarvarande tillgångar för att rädda lite av de investeringar som organisationerna i projektet har plöjt ned. Det inkluderar även alla immateriella rättigheter. Plus att försöka hitta nya jobb för de ingenjörer som fortfarande jobbar med Diem.

När projektets initiativtagare David Marcus lite oväntade slutade på Meta förra året så kändes det som ett tecken på att företaget helt gett upp sina kryptoambitioner. Åtminstone i Diems form. Nu ser det alltså ut som att Meta formellt kommer att stänga böckerna.

Mark Zuckerberg har som bekant hittat något roligare att fokusera all sin, och Metas, tid på.

Mark Zuckerberg’s stablecoin ambitions unravel with Diem sale talks

A cryptocurrency initiative once known as Libra backed by Meta Platforms, is weighing a sale of its assets as a way to return capital to its investor members.

Meta uppges förhandla om att sälja Diems tillgångar till Silvergate för 200 miljoner dollar

Mer spekulationer kring veckans uppgifter om att företaget som en gång i tiden hette Facebook är på väg att helt kasta in handduken för den kryptovaluta som en gång i tiden hette Libra. Enligt Wall Street Journal så förhandlar Meta, eller mer formellt den styrande organisationen Diem Association om att sälja kvarvarande tillgångar i det havererade kryptoprojektet.

När Facebook drog igång Libra-proojektet tillsammans med 27 andra organisationer som Paypal, Mastercard, Visa, eBay och Stripe så var det med milt sagt högtflygande ambitioner,. Libra och dess digitala plånbok Calibra skulle revolutionera världens transaktionssystem (och snudd på vända upp och ner på världens hela ekonomiska system). Hette det.

Inte oväntat så mötte Libra på massivt motstånd från politiker och centralbanker men också från krytovärlden. Flera grundarorganisationer hoppade av, ambitionerna sänktes steg för steg och Libra blev Diem. Nu verkar det väldigt troligt att Facebooks kryptosaga har nått sitt slut.

Det intressanta i de nya uppgifterna är en namngiven potentiell köpare och framförallt en prislapp. SIlverbank fokuserar mycket på just krypto, så det känns inte så förvånande. Tittar vi på prislappen så fick varje organisation (utom några ideella) putta in 10 miljoner dollar var i projektet, vilket skulle kunna innebära, säg, 240 miljoner dollar. Med tanke på att det heter att Meta nu kontrollerar en tredjedel av de återstående pengarna så innebär det sisådär 70 miljoner från dem.

Men så lär Facebook förstås också ha plöjt ner mer pengar på själva utvecklingen av Libra. Och allt runtomkring. Skulle inte bli förvånad om vi pratar upp till en halv miljard allt som allt – utöver pengarna som Facebook investerade i själva ”värdekorgen” som skulle säkra Libra-valutans värde.

Allt det här, inklusive immateriella rättigheter, kan nu alltså gå för 200 millar. Kanske mer. Men också kanske mindre.

Summa summarum så lär inte Libra vara något som Meta kommer att lägga särskilt högt upp listan över saker de har åstadkommit. Med tanke på investeringen och hur hög profil projektet hade så är Libra förmodligen Facebook så här långt enskilt största misslyckande.

Facebook-led Crypto Project Diem to Be Sold Off for $200M: Report

Silvergate will reportedly pick up the tab for the Facebook-led Diem association’s off loading of its crypto tech

Google investerar 1 miljard dollar i indiska teleoperatören Airtel

Ännu en stor investering från Google – i Indien. Företaget kommer att plöja ned totalt 1 miljard dollar i indiska teleoperatören Airtel. 300 miljoner går via ett flerårigt samarbetsavtal och med resterande 700 miljoner så köper Google in sig i Airtel till en ägarandel om 1,28 %.

Airtel är Indiens näst största teleoperatör, efter Reliance Jio, och har 300 miljoner kunder. Att Google inte bara inleder samarbete med Airtel utan också går in som delägare säger en hel del om Googles ambitionsnivå. Varken den första eller största investeringen i ett indiskt företag för Google, men fortfarande en rätt talande investering.

Indien är just nu landet som alla techgiganter (ja, och förstås även hur många andra företag som helst) vill in i. Landet som inte bara lär bli den överlägset viktigaste tillväxtmarknaden det här årtiondet, utan också bli för 2020-talet det Kina var för 2010-talet: ett land och en marknad som blir allt viktigare även som innovativ förebild.

Att Google investerar i en teleoperatör är också talande – och i linje med vad bolaget allt mer har satsat på ett tag nu: att komma in så tidigt i kundresan som det bara går. Och även här: att bli avgörande delar av internets infrastruktur – att alltså kunna tjäna pengar på internetanvändare, oavsett om de väljer att använda Android eller Googles onlinetjänster eller inte.

Google to invest up to $1 billion in Indian telecom operator Airtel | TechCrunch

Google will invest as much as $1 billion in the Indian telecom operator Airtel, the latest in a series of bets the search giant has made in the world’s

Kan Apple köpa krisande Peloton?

De företag som gynnades mest av pandemikrisen 2020 (ja, och framåt) är de som har straffats extra hårt i senaste veckornas börsras. Ja, eller det blev väl egentligen då det blev extra uppenbart. Däremot så har flera av de här bolagen haft det allt tuffare senaste månaderna – dels på grund av att världen åtminstone delvis börjar släppa ut människor från sina hem och dels på grund av att det börjar finnas lite för många företag och lite för få konsumenter. Ett företag som ser ut att ha drabbats extra hårt är träningsföretaget Peloton.

Om vi bortser från pseudokriser som hjärtattacker i nya Sex and the City så har Pelotons försäljning och därmed börsvärde rasat rejält ett bra tag nu. Så pass att aktien har tappat 85 procent av värdet jämfört med för ett år sedan. Ouch.

Det betyder i sin tur att Peoloton nu har ett börsvärde under 10 miljarder dollar. Galet mycket pengar, men hej. Microsoft slantade upp nästan sju gånger så mycket för Activision Blizzard förra veckan. Vi pratar alltså om ett väldigt troligt uppköpsobjekt.

Och vem kommer köpa? Apple förstås. Åtminstone ser Apple ut att vara den mest troliga köparen. Och då inte tack vare Apples djupa fickor, utan tack vare Apples stora träningssatsning med sin senaste prenumerationstjänst Fitness+ (because plus).

Och ja, jag tror absolut att någon kan köpa Peloton. Men inte Apple.

Ett Peloton-köp skulle vara sisådär (minst) tre gånger större än Apples största uppköp så här långt: 3 miljarder dollar för hörlursföretaget Beats. Det var i sin tur tre gånger större än trean i listan: Intels chipverksamhet.

Det är helt enkelt för dyrt för Apple. Inte för att de inte har råd, utan för att de inte lägger så mycket på att köpa enskilda företag.

Apple Floated as Potential Buyer of Peloton

Following months of bleak news about Peloton’s ”precarious state,” including the revelation that it has halted production of its bikes…

Shein kan börsnoteras i USA nästa år

Intressant. Kinesiska moderaketen Shein uppges ”troligen” börsnoteras nästa år. I sig inte så konstigt: techbolag (och bolag överlag) börsnoteras ju mest hela tiden. Men det sticker ändå ut lite: ett kinesiskt bolag som siktar på börsnotering i USA 2022.

Antalet kinesiska bolag som har noterats i USA är vid det här laget en rätt lista – trots att det inte har varit tillåtet. Formellt. Men via lite kreativ bokföring så går det att hitta kryphål i lagen, vilket är precis vad bolagen har gjort (den korta versionen är att man skapar ett skalbolag som mellanhand). Men trots att en hel massa bolag har brutit mot lagen så har kinesiska staten sett mellan fingrarna. Upplägget har trots allt gett kinesiska bolag finansiering och det gillar Kina.

Men senaste året har Kina slagit ned hårt på kinesiska techbolag på olika sätt. En sådan sak är att de funderar på att ordentligt sätta stopp för utlandsnoteringar. När Uber-konkurrrenten Didi Chuxing i somras börsnoterades så gjorde de det trots att Kina rätt uttryckligen sa nej. Följden? Didi Chuxings appar förbjöds i hemlandet och ser för nu ut att komma tillbaka. Motprestationen? Avnotera aktien i USA och lista den istället i Hong Kong eller Shanghai.

Nu ser det ut som att Shein-grundaren Chris Xu kan ha kommit på ett nytt kryphål. Typ. Ansöka om medborgarskap i Singapore. Kanske.

Oklart om det skulle bli av och om det skulle ändra något. Blir intressant att följa hur Kina tänker hantera sina bolag på det här området.

Men när det gäller Shein så är det nog mest en fråga om när och var de kommer att börsnoteras. Inte om.

Report: Shein Likely to Go Public in US Later This Year

Shein is exploring a public listing in the U.S., while Founder Chris Xu considers becoming a citizen of Singapore to help him get around restrictions in China.

 

Övrigt

Digital 2022 har landat – 300 sidor med massa data om det digitala läget i världen

Har du alldeles för mycket tid över och vet inte vad du ska lägga den på? Grattis! Senaste rapporten över det digitala läget i världen från We Are Social och Hootsuit landade precis. 300 glada presentationssidor. Och nej, jag har inte hunnit gå igenom  rapporten än…

Men det behöver du förstås inte vänta på! Bara att gå in och kolla här:

Digital trends 2022: Every stat digital marketers need to know about the internet

An extensive trend report for digital marketers who want to know all about global internet users in 2022.

Googles tredjepartscookies-ersättare anmäls av hundratals tyska publicister och annonsörer

Googles storslagna ambitioner att ersätta tredjepartskakan med sin FLoC – en massiv lookalike-lösning ungefär – har haft motvind i princip sedan den presenterades. I veckan var det dags igen: ”hundratals” tyska publicister och annonsföretag har anmält Googles föreslagna lösning till EU:s konkurrensöversynsboss Margrethe Vestager.

Motiveringen är samma som den har varit ända sedan Google gick ut med FLoC: lösningen som är tänkt att öka integritetsskyddet för EU-medborgare ger Google ännu mer makt och ännu mer kontroll. Det blir med andra ord ännu svårare att försöka klara sig utan Google.

Så långt inte så konstigt. Apple har råkat ut för ungefär samma sak. Organisationerna som klagar gör det förstås i grund och botten därför att deras affärsmodeller sabbas. Google säger att FLoC ska vara ”i princip” lika träffsäker som tredjepartskakor, men det är lite sisådär med förtroendet hos annonsörerna på att det kommer att stämma.

Det som är lite mer intressant i sammanhanget är hur EU kommer att ställa sig. Å enda sidan så vill EU göra precis samma sak som de tyska organisationerna hävdar – minska de amerikanska techjättarnas dominans – men å andra sidan så är det som Google gör i linje med EU:s ambition att öka integritetsskyddet för medborgarna i unionen.

Vi kan väl tänka oss att precis det här scenariot är tänkt att hanteras av kommande lagen Digital Markets Act, som är tänkt att tvinga ”gatekeepers” som Apple och Google att öka avståndet mellan plattformsrollen och rollen som konkurrent med andra på samma plattformar. Men som sagt, frågan kvarstår hur EU kommer att se på FLoC. Och för den delen Apples appspårningsbegränsningar.

Google’s Privacy Sandbox hit by fresh EU antitrust complaint

German publishers are the latest to band together to try to derail or at least delay Google’s ”Privacy Sandbox” plan to end support for tracking cookies

Tesla har nu den mest produktiva bilfabriken i USA

Tesla har senaste åren haft en hyfsat spikrak raketresa uppåt aktiemässigt. Visst har det svajat på vägen – med några rätt brutala ras – men överlag har kurvorna pekat uppåt. Det i sin tur har gjort att Tesla har gått om biltillverkare efter biltillverkare i börsvärde. 2020 gick Tesla så om Toyota och blev världens högst värderade bilföretag.

Men… börsvärde måste ju som bekant inte betyda samma sak som mest försäljning – det handlar om förväntningar på framtida framgångar. Teslas värdering har inte minst ifrågasatts utifrån att de tillverkat så försvinnande få bilar jämfört med ungefär alla andra märken. Men nu börjar Tesla få upp farten även här.

Enligt en rapport från Bloomberg så är Teslas fabrik i Fremont i Kalifornien numer den bilfabrik i USA som spottar ur sig flest bilar. 8500 i veckan, snäppet före Toyotas och BMW:s fabriker.

Visst handlar det delvis om att andra märkens tillverkning har gått ned på grund av den stora bristen på avancerade tekniska komponenter i världen, men det är är oavsett en rätt imponerande milstolpe av Tesla. Kanske inte minst just att de har lyckats med det mitt i en komponentbristsperiod.

Tesla now operates the most productive car factory in the US

Tesla is now operating the most productive car factory in the US, according to a new report tracking all US…

Tesla släpper en karaoke-mick

Har Tesla släppt en egen karaoke-mick? Klart Tesla har släppt en egen karaoke-mick.

Tesla launches ’TeslaMic,’ a microphone for in-car karaoke

Tesla has launched a new product: a microphone called ’TeslaMic’ designed for its in-car karaoke system. It’s only available in…

iOS 15.4 bjuder på 37 nya emojis!

Veckans VIKTIGASTE nyhet! 🤩 Kommande 15.4-uppdateringen av iOS kommer att innehålla 37 NYA EMOJIS!

* sing hallelujah-gif *

Viktigast av allt i veckans viktigaste nyhet? VI FÅR ÄNTLIGEN EN DISCOKULA!

😍😍😍😍😍

Kategorier
Analys Ekonomi och finans Mobilt Strömmade medier

Analys: Apples kvartalsrapport Q4 2021

To view this content, you must be a member of Ola Andersson's Patreon
Unlock with Patreon
Already a qualifying Patreon member? Refresh to access this content.
Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 3 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Ekonomi och finans

Netflixs kvartalsrapport Q4 2021: fortsatt avtagande användartillväxt och kursslakt

Så var det ikväll dags för Netflix att som första stora techbolag ut redovisa siffrorna för förra kvartalet. Omsättningen landade prick på förväntningarna med 7,71 miljarder, 16,3 % bättre än motsvarande period för ett år sedan. Vinsten å sin sida krossade förväntningarna: 607 miljoner, +12 %. Så med andra ord ökade omsättningen mer än vinsten.

Så vad blev då marknadens reaktion på en vinst långt över förväntan? Tokkollaps för aktien. Minus nästan 18 % i efterhandeln just nu. Lär vara ett av Netflix värsta endagsras någonsin (återstår att se hur det kommer gå när marknaden väl öppnar i morgon, men med tanke på att Nasdaq är rätt jättegrinigt överlag just nu så lär det… inte bli så kul). Frågan är om Netflix inte får sin enskilt värsta börsdag någonsin i morgon. Typ extremt mycket ouch.

Så vad berodde det här då på? Sämre användartillväxt än väntat. Ja, eller egentligen precis den användartillväxt som analytiker hade väntat sig: totalt 8,28 miljoner nya prenumeranter under kvartalet. Inte jättemycket över förväntningarna, men fortfarande över. Numer räcker det visserligen inte att slå förväntningar för att göra marknaden på gott humör, man måste slå dem rejält.

8,28 miljoner nya användare var snäppet sämre än Q4 2020 och innebär att Netflix nu totalt har 224,3 miljoner prenumeranter, eller 8 % fler. Nu är det lite vanskligt att jämföra med siffror från 2020 på grund av att 2020 var… 2020, men i stort så fortsätter Netflixs användartillväxt att plana ut. De nya marknaderna har inte steppat upp och tagit sitt tillväxtansvar så som Netflix och investerare hoppats.

Med det sagt så stod Nordamerika för ett rätt stort lyft jämfört med för ett år sedan, även om det var lite sämre takt än Q3. Latinamerika rusade dessutom jämfört med Q4 2020 och gick från -13 % till 14 % i användartillväxt. Europa och Mellanösterna stod numerärt för största andelen nya användare medan Asien backade 1 %.

Så visst. Inte den klang- och jubelfest som aktiemarknaden hade väntat sig. Och Netflix erkände att konkurrensen från de andra strömningstjänsterna känns. Men… i stort en habil rapport. Minus 18 %? Herresatanjävlar vilken hysterisk överreaktion. Vad är det jag missar?

Om marknaden är så här nojig inför de siffror som kommer in så finns det rätt stor chans/risk att de kommande kvartalsrapportveckorna kommer att leda till techslakt. Not gonna be pretty i så fall…

No Title

No Description

Kinas digitala valuta har nu 260 miljoner användare

Kina fortsätter att skala upp sin egen digitala valuta, sin digitala yuan. Så pass att den app som krävs för att kunna använda valutan är en av de snabbast växande apparna i landet. Det i sin tur gör att den digitala yuanen nu har 260 miljoner användare. Ja, 260 miljoner människor – exklusive företag, alltså.

Det här kommer ironiskt nog ungefär samtidigt som det att Kina har förbjudit kryptovalutor i landet. Riktiga kryptovalutor, alltså. Decentraliserade, blockkedjebaserade valutor som Bitcoin.

Och det är just det sistnämnda som har fått landet att drämma till kryptovalutorna: de är hot mot den finansiella stabiliteten i landet på grund av att de inte är kontrollerade av kinesiska staten. Ja, delen om ”kontroll” stämmer åtminstone. Visst lär landets finansmyndigheter vara oroliga för hur oreglerade pengar kan påverka Kinas finansiella institutioner och system. Men det handlar förstås främst om en helt annan kontroll: kinesiska statens och kommunistpartiets kontroll över sin befolkning.

China’s digital yuan wallet now has 260 million individual users | TechCrunch

One of the fastest-growing apps in China right now, by installs, is the central bank’s digital yuan wallet: 261 million individual users (as opposed to

Ryssland kan vara på gång att förbjuda kryptovalutor

Från statligt håll så är det två motsatta utvecklingar som gäller när vi pratar om kryptovalutor nuförtiden: dels springer ungefär alla länder på kryptobollen (eller åtminstone att ta fram något ungefär motsvarande för den egna valutan) och dels så börjar krypto förbjudas på allt fler håll. Nu kan ännu ett land vara på gång med ett förbud: Ryssland.

Det är åtminstone vad landets centralbank nu har föreslagit. Ett förbud som gäller förbud mot användning och framtagande av krypto på rysk mark. Anledningen? Hot mot landets finansiella stabilitet, kontrollen över penningpolitiken och, intressant nog, medborgarnas välmående. Den sista känns… intressant. Och inte så lite som ett argument som banken hoppas ska kunna användas som argument mot befolkningen.

Men precis som i exempelvis Kina (och varför många andra länder inte heller tycker om kryptovalutor) så handlar det om kontroll. Och då inte bara kontroll över landets ekonomi utan över medborgarna. Det handlar om att hänga kvar vid makten.

Precis som olika länders försök att kontrollera internettrafiken, för att få stopp på saker som kan få folk att kräva ny ledning i landet, så är försöken att begränsa krypto ett försök att stoppa något som i sin grund är gränslöst. Som inte hör hemma i något enskilt land.

Frågan är hur det här kommer att utvecklas när allt mer av internets framtid ser ut att byggas runt blockkedjeteknik, som i sin kärna, även här precis som internet, är decentraliserat.

https://www.reuters.com/business/finance/russian-cbank-proposes-banning-cryptocurrencies-crypto-mining-2022-01-20/

 

Övrigt

Europaparlamentet ger Digital Services Act grönt ljus

Så blev det dags för Europaparlamentet att säga sitt om Digital Services Act (DSA), ett av de två kommande stora lagpaket som öka regleringen av (de amerikanska) techjättarna. Och som väntat så fick lagförslaget grönt ljus. Det innebär att DSA nu kan slussas vidare genom EU:s lagstiftarmaskineri via förhandlingar med ministerrådet. Men oavsett så kan vi nu i princip helt säkert säga att DSA (och förmodligen också systerlagpaketet Digital Markets Act) kommer att bli lag i unionen.

Vad kommer det innebära i praktiken? Ja, det vet vi inte riktigt än förstås. Vi vet heller inte exakt vad som kommer att ingå i de slutgiltiga versionerna av lagförslagen. Det vi däremot är vad som ingår i dem för tillfället.

DSA, den lag som nu alltså gick igenom i EU-parlamentet, är formellt i princip en uppdatering av EU:s e-handelsdirektiv. Men det slår betydligt bredare än bara e-handel. Direktivet är tänkt att reglera och ställa hårdare krav på hantering av illegalt innehåll på onlineplattformar, större transparens kring annonsering och desinformation på nätet.

DMA å sin sida handlar primärt om att ändra spelreglerna för internets ”gatekeepers”, alltså de verkliga dominanterna som Google och Apple. Handlar bland annat om att skärpa regleringen kring hur dessa plattformar får agera när de både tillhandahåller plattformen och konkurrerar med egna tjänster på den.

Som det ser ut just nu så går arbetet med dessa båda lagar i ett rasande tempo och det kan hända att åtminstone DSA slutgiltigt klubbas redan till våren. Ja, lite beroende på hur framgångsrikt techbolagens lobbyarbeten blir.

European parliament backs big limits on tracking ads | TechCrunch

The European Parliament has definitively backed major limits on behavioral advertising during a plenary vote on amendments to the pan-EU Digital Services

EU vill ta fram en egen DNS-tjänst

Pandemin har lärt världen en hel del. Som att globalisering är finemang – men att det inte skadar att ha lokala resurser ifall världen, eller till och med enskilda länder, stänger gränserna. Det här har satt spår på såväl överstatlig och statlig som stad- och individnivå. Allt ifrån krav på att EU måste kunna vara självförsörjande när det gäller halvledare och chip för uppkopplade prylar till ökat intresse för lokala handlare och producenter. Här kommer ännu ett område: EU kan vara intresserade av att ta fram sin egen DNS-tjänst.

DNS-tjänster är de som vi använder dagligen, men få har koll på eller bryr sig om. De som gör att vi kommer till den sajt som vi skriver in i webbläsarens adressfält. Precis som domäner så hanteras DNS-tilldelning överlag av en förhållandevis liten grupp organisationer och som så mycket när det handlar om internet så är det framförallt amerikanska organisationer. EU känner att man nu vill säkra upp sin egen internettrafik bland annat genom att göra sig mindre beroende av aktörer utanför unionen med en tjänst som ska ”erbjudas kostnadsfritt till EU-institutioner och allmänheten”. Tanken är att dessutom att det ska öka såväl EU:s IT-säkerhet som integritetsskydd.

Initiativet, med det snärtiga namnet DNS4EU, ska dessutom få inbyggda filtreringsfunktioner som ska kunna blocka sajter och tjänster som inte har de bästa intentioner, som de som ”innehåller malware, phising-sajter och andra cybersäkerhetshot”.

Och vi kan nog vara rätt säkra på att det sistnämnda är det som kommer att få mest uppmärksamhet. Definitivt bland kritikerna. För filtrering är som bekant ett tveeggat svärd. Och frågan är hur EU ska reglera användningen av det.

Vem som alltså, även här, ska vakta väktarna.

EU wants to build its own DNS infrastructure with built-in filtering capabilities

The European Union is interested in building its own recursive DNS service that will be made available to EU institutions and the general public for free.

Google börjar bli riktigt oroligt över att EU ska förbjuda Google Analytics

Amerikanska molntjänster lever just nu rätt mycket i limbo efter Schrems II-domen, som fick dataöverföringsavtalet mellan EU och USA att implodera. Rent krasst så innebär domen att det inte är tillåtet att använda amerikanska molntjänster oavsett var datan lagras – på grund av USA ger sig själv ensidig rätt att begära ut information om EU-medborgares data hos amerikanska företag. Ja, förmodligen. Kanske.

Ett företag som har tröttnat på att EU och USA inte kan komma överens om ett nytt avtal är ett av dem som berörs mest: Google. Förutom att Google har varvat upp sin stora lobbyapparat för att stoppa eller åtminstone begränsa EU:s techregleringslagförslag Digital Markets Act och Digital Services Act så har de nu också lobbytagit sig an just dataöverföringsfrågan. Mer specifikt handlar det om Google Analytics.

Att det här bara kommer bara dagar efter det att en österrikisk GDPR-översynsinstans slagit ned på att en nätläkarsajt i landet använde just Google Analytics är förstås en ren slump.

Men oavsett kan vi nog konstatera att Google på allvar börjar oroa sig för att deras molntjänster inte längre ska tillåtas i EU. Ja, eller förmodligen mer att allt fler myndigheter, organisationer och företag ska välja EU-baserade alternativ för att vara på säkra sidan. Och ju längre ett nytt avtal dröjer, desto större blir den risken.

Google lobbies for quickie fix to EU-US data transfers

As the legal uncertainty in Europe clouding use of US cloud services cranks up, Google has responded by firing up its lobbying engines to call for US and

Amerikanska senatorer presenterar lagförslag som ska förbjuda ”övervakningsmarknadsföring”

Nytt lagförslag i amerikanska senasten: The banning surveillance advertising act. Ett lagförslag som är ganska precis vad det låter som: det förbjuder digitala annonsörer från att rikta annonser mot sina användare. Överhuvudtaget.

Visst, det finns undantag. Som ”bred” platsbaserade annonser och ”kontextuell annonsering, som annonser som är specifikt matchade till innehåll online”. Och nej, jag vet inte exakt vad det sistnämnda betyder exakt. Men i stort så betyder det här att möjligheten att rikta annonser på det finkorniga sätt som marknadsförare har blivit vana (läs: bortskämda) med är no-no.

Nu är det inte reklam för läsk och resor som dock är i fokus, utan det är en inlaga i den amerikanska internpolitiken. Ett försök att stoppa desinformation, diskriminering och initiativ att försöka få folk att inte gå och rösta. Men oavsett så lår det slå betydligt bredare än så.

Nu är det som sagt var ett lagförslag och även om techreglering är den kanske enda fråga som förenar republikaner och demokrater numer så är det fortfarande lång väg till klubbad lag. Men det visar oavsett att EU, Kina och USA är hyfsat eniga i den framtida behandlingen av techbolag. Och någonstans finns kärnan till problemet i namnet: övervakningsmarknadsföring.

Precis det har – direkt eller indirekt – varit själva grunden i digital marknadsföring sedan internet föddes. Och det är det som marknadsförare måste vänja sig av med.

Democrats unveil bill to ban online ’surveillance advertising’

Democrats introduced a new bill, The Banning Surveillance Advertising Act, that would ban nearly all use of digital advertising targeting on ad markets hosted by platforms like Facebook and Google.

Google och Apple lobbar amerikanska politiker för att stoppa reglering av appbutiker och sök

Här i EU så kämpar de amerikanska techjättarna med näbbar och klor för att stoppa EU:s kommande techregleringspaket Digital Markets Act och Digital Services Act, men även om det inte fått lika mycket uppmärksamhet så är läget inte särskilt mycket bättre på hemmafronten. Då pratar jag inte om de rättegångar och myndighetsutredningar som techbolagen just nu är indragna i, utan lagförslag som liknar dem som EU som bäst håller på att färdigställa.

Den ena, Open App Markets Act, syftar till att göra det möjligt för användare att installera programvara i sina mobiler från mer än ett enda ställe medan den andra, American Innovation and Choice Act, förbjuder plattformar från att lyfta fram sina egna tjänster och produkter före konkurrenternas.

Så ja. De två företag som är mest sura på lagförslagen är Apple och Google. Apple mest på den första (även om Google inte heller är jätteförtjusta i att göra det enklare att installera appar från andra ställen än Google Play) och Google mest på den andra (även om Apple förstås gärna vill fortsätta använda iOS för att locka in folk till Apple Music istället för Spotify).

Och i veckan så gick 40 mindre techbolag, som DuckDuckGo och Quora, ut med ett öppet brev till politiker där de backar Choice-lagförslaget.

Oavsett vilket så handlar det om lagförslag, precis som DMA och DSA i EU, slår rätt direkt mot centrala delar av de två mest drabbade företagens affärsmodeller. Och det är problem som Apple och Google egentligen försatt sig själva i – det var först när de två företagen fullt ut började konkurrera med de andra företagen och tjänsterna på sina egna plattformar som bägarna verkligen rann över. När Google och Apple alltså inte nöjde sig med att bara vara distributörer utan ville ha hela kakan genom att också erbjuda egna tjänster på distributionsplattformarna.

Det handlar fortfarande om lagförslag som, precis som i EU, ska harvas genom den politiska apparaten i USA. Men även om det förstås är långt ifrån säkert att lagarna blir verklighet så är techreglering det kanske enda område där republikaner och demokrater numer är överens. Okej, inte HUR, men väl ATT.

Med tanke på det som nu händer i Kina, EU och USA så kan vi oavsett vara rätt säkra på att techbolagens manövreringsutrymme och affärsmodeller kommer att förändras rätt rejält det här årtiondet. Vilket också kommer påverka dem som verkar på plattformarna. Och det är inte alls säkert att det bara kommer att bli bättre.

Apple and Google are pleading with US lawmakers not to pass antitrust regulation challenging app stores and search

More than 40 tech companies – including DuckDuckGo, Quora, and Silicon Valley juggernaut Y Combinator – signed an open letter backing the proposals.

Google skrotar gratisversionen av G Suite

Gillar du att använda Googles kontorspaket G Suite utan att betala? Sucks to be you, i så fall. Google skrotar nu gratisversionen av G Suite. Användarna kommer att slussas över till betalabonnemang från och med 1 maj.

Och, ja, det var kanske inte helt oväntat. G Suite finns inte längre och det vi nu pratar om lades formellt ned redan 2012. Det är alltså användarna som har hängt kvar på övertid som nu berörs. Dessutom kommer det något halvår efter att Google gjorde efterföljaren Google Workplace gratis för alla användare. Åtminstone i sin enklaste version.

Nu har jag lite dålig koll på exakt vad som ingick i den Legacy-version som nu läggs ned, men vi kan nog konstatera att det är lite mer än det som finns i gratisversionen av Workplace. Så Google vill alltså få fler att betala för den funktionaliteten. Och, tja, sluta behöva mecka med obsoleta tjänster.

Google requiring all ’G Suite legacy free edition’ users to start paying for Workspace this year

In 2020, G Suite became Google Workspace as part of a reorganization of the company’s work apps. G Suite legacy free edition is now set to…

Weaveit vill vara Shazam för dina tankar

Ooooo vad jag inte visste att Weaveit var appen jag har väntat på hela mitt liv. En app som vill vara Shazam… för dina tankar.

Ja, eller åtminstone en smartare anteckningsapp. En app som kastar AI-smartness på de anteckningar du lägger in. Tanken är Weaveit kollar igenom det du har lagt till och automatiskt försöker koppla ihop det med andra saker. Kontakter, aktuella möten, ämnen och annat. Weaveit gör helt enkelt taggandet automagiskt åt dig.

Egentligen inget jättenytt, det är sånt som bland annat finns i kalenderappar och mejlprogram – åtminstone delvis. Och jag har heller ingen aning om hur bra den är (okej, vi kan väl anta att den inte är jättevass på svenska, men hej). Men slänga in tankebubblor i mobilen och få dem automatiskt sorterade och taggade?

Loving it already.

https://techcrunch.com/2022/01/20/weavits-new-app-wants-to-be-a-shazam-for-your-thoughts/

Kategorier
AR/VR Artikel Ekonomi och finans Mobilt Sociala medier Strömmade medier

Vad Microsofts köp av Activision Blizzard egentligen handlar om (spoiler: väldigt lite metaverse)

To view this content, you must be a member of Ola Andersson's Patreon
Unlock with Patreon
Already a qualifying Patreon member? Refresh to access this content.