Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
Strömmade medier
Disney har nu fler videoprenumeranter än Netflix och lanserar annonsabonnemang för Disney+
Mina damer och herrar: vi har en ny etta på videoströmningstoppen: Disney. I samband med kvartalsrapporten för Q2 så lämnade Disney nya prenumerationssiffror: 221 miljoner. Precis snäppet före Netflxs 220,7 miljoner. End of an era!
Ja, lite beroende på hur man räknar. De 221 miljonerna är alltså det totala antalet för Disneys alla strömningstjänster: Disney+, Disney+ Hotstar, Hulu och ESPN+. Om vi istället tittar på den största av dessa, Disney+, så är totalen 152,1 miljoner. Fortfarande en bra bit upp till Netflix sett till enskilda tjänster, alltså.
Dessutom passade Disney på att jacka upp priserna för de flesta av sina strömningstjänster (lite osäker om det bara gäller USA eller också kommer att drabba oss i Sverige) och presenterade sist men inte minst ett nytt annonsabonnemang för Disney+. Precis samma sak som Netflix planerar att göra hyfsat snart (även om det är rätt oklart när än så länge).
Men nu pratar vi inte om ett ”gratisabonnemang”, utan – som blir allt mer populärt bland strömningstjänsterna – ett lite billigare abonnemang som är delfinansierat av annonser. Så med andra ord betala OCH se annonser. A.k.a. gammal hederlig kabel-tv.
The Walt Disney Company reported on Wednesday that total Disney+ subscriptions rose to 152.1 million during the company’s third quarter, posting
Netflix väljer Microsoft som annonspartner för sitt kommande reklamabonnemang
And the winner is… Microsoft!
Ja, det är åtminstone det företag som Netflix till sist landade i som partner till sitt kommande reklamabonnemang. Microsoft kommer att bli Netflixs ”globala partner inom annonsteknik och annonsförsäljning”.
Det kändes nästan lika sannolikt som ett snöbollskrig i helvetet, men till sist tvingade det allt tuffare strömningskriget ned Netflix på annonsknä. Likt de flesta konkurrerande tjänster kommer även Netflix erbjuda ett reklamfinansierat abonnemang med förhoppning om att det draget ska sparka liv i användartillväxten igen.
Ungefär i samma stund som det blev officiellt började spekulationerna om hur det i praktiken skulle hanteras. Internt eller via samarbete? De flesta landade i att Netflix skulle ta hjälp av någon som kan det där med annonser istället för att försöka själva (åtminstone initialt).
Ett av de namn som direkt dök upp då var Google. Ett rätt givet namn. Nu vet vi inte om Google fick frågan, om Netflix och Google inte kunde komma överens om prislappen eller om Google helt enkelt inte var intresserade. Men jag tror inte att det ens gick så långt: Netflix insåg att det förmodligen inte skulle flyga helt väl med konkurrensmyndigheter om världens största videoströmningstjänst (beroende på hur man definierar det) skulle göra gemensam sak med världens största annonsplattform.
https://www.theverge.com/2022/7/13/23207410/netflix-streaming-ads-microsoft
Spotify börjar sälja konsertbiljetter själv
För bara några dagar sedan gick TikTok ut med ett nytt samarbete som innebär att det blir möjligt att köpa Ticketmaster-biljetter till konserter och andra evenemang direkt i TikTok. Nu tar Spotify saker och ting ett steg längre: de kapar Ticketmaster som mellanhand och börjar sälja biljetter själva.
Ja, nu betyder det här inte att Spotify helt säger upp bekantskapen med de biljettåterförsäljare som de samarbetar med. Tjänsten är dessutom inte ens officiellt presenterad utan har smugits ut lite försiktigt. Sist men inte minst så är det dessutom bara i USA vad det verkar.
Men oavsett, den nya sajten Live events som ska hantera det här innebär alltså att Spotify ser ut att vilja eliminera ett intäktsdelningssteg. Ungefär samma anledning som satsningen på poddar alltså – mindre krav på att dela med sig av pengar med rättighetsinnehavare.
Steget visar dessutom att Spotify är riktigt sugna på att göra konserter – live och digitala kan vi anta – till ett hyfsat stort intäktsben.
Spotify’s website lists upcoming concerts and lets users purchase tickets to these shows through debit or credit card; users must have a Spotify account.
TikTok kan vara ännu närmare att lansera en Spotify-konkurrent
Jag har tidigare skrivit om att TikTok steppar upp sina musikambitioner allt mer på hemmamarknaden via nya tjänsten Soda Music. En ren musiklyssningstjänst som Spotify, alltså. I samband med det har jag konstaterat att det förmodligen mest är en tidsfråga innan TikTok lanserar en sådan även i vår del av världen. Nu kommer tecken på att det kan vara hyfsat nära förestående: ägarbolaget Bytedance har registrerat varumärket TikTok Music i ett antal länder.
Nu skulle en musiktjänst som vänder sig till andra länder än Kina inte vara det första steget på det här området från Bytedance. Faktum är att Bytedance lanserade en musiktjänst utanför Kina innan de gjorde samma sak i hemlandet. Då handlade det om appen Resso, som släpptes i Asien och främst var avsedd för Indien. Men sedan dess har Resso haft en förhållandevis undanskymd tillvaro, så det kan handla om att Resso nu kommer att bli TikTok Music i en större global push. Ja, eller att Resso blir varumärket för tillväxtländer medan TikTok Music väder sig framförallt till västländer.
Oavsett så är det ett rätt självklart steg för Bytedance. TikTok började ju sina dagar som en musikapp (när Bytedance köpte upp Musical.ly och slog ihop den med TikTok, vilket ledde till TikTok som vi känner appen idag). TikTok är numer dessutom en av de absolut viktigaste platserna för att marknadsföra artister. Det är dessutom mer och mer här som morgondagens artister upptäckts. Om man så vill: Youtubes roll något årtionde senare.
Nu måste förstås inte ett varumärkesskydd betyda att det automatiskt kommer att bli en tjänst, det kan lika gärna handla om att Bytedance bara vill säkra att inte någon annan börjar snylta. Men det känns onekligen väldigt nära till hands att TikTok skulle vara sugna på att ge sig in på det här området och leka.
Även om det ironiskt nog skulle krocka lite med den vanliga TikTok-upplevelsen eftersom den mycket bygger på… ljud. Men hej. TikTok äger säkert gärna resten av onlinetiden också. Även när vi inte skrollar TikTok-flödet.
TikTok parent company ByteDance filed a trademark application with the U.S. Patent and Trademark Office in May for a service called ”TikTok Music.” First
Amazon gör show med klipp från Amazon-ägda Rings övervakningskameror
Vad gör man om man har köpt ett övervakningskameraföretag och ett filmbolag? Man gör en mashup mellan de båda verksamheterna förstås! Så nu ska film- och underhållningsbolaget MGM släppa en serie bestående av… klipp från folks Ring-kameror.
Nu pratar vi däremot inte om liveströmning från ovetande Ring-kunders hem utan om mer skojsiga klipp. Eller som MGM tydligen sammanfattar det ”grannar som räddar grannar, frierier, militära återföreningar och fåniga djur”. Put a ring on it får nu alltså definitivt en ny inneörd.
Så mostly harmless. Och säkerligen sånt som har godkänts av de aktuella kunderna fjorton gånger om. Men som Ring-ägare skulle jag ändå känna lite mmmmkay? Kan jag vara säker på att jag inte kommer att dyka upp i ett avsnitt om jag råkar ramla ned i poolen på ett skojsigt sätt?
Oavsett. America’s funniest surveillance home videos. Kan väl inte bli mer Black Mirror. Ser framför mig att Kanal 5 som bäst förhandlar med Verisure om rättigheter till en svensk motsvarighet.
Ring recently came under fire for leaking footage to law enforcement without device owners’ permission.
HBO drar i nödbromsen – stopp för nytt innehåll från de flesta europeiska länder
På videoströmningssidan har 2022 mycket handlat om Netflixs problem. Efter kvartalsrapporten för Q4 fylldes medier av stora rubriker om att Netflix tappat prenumeranter för första gången på ett årtionde. Visst, nu handlade det till största del om att Netflix stängde sina tjänster i Ryssland och Belarus – rensat för det ökade fortfarande antalet användare. Däremot har Netflix det allt tuffare på grund av strömningskriget, men de är tydligen inte ensamma. Nu drar hyfsat helt nya konkurrenten HBO Max i nödbromsen.
Ett sparkrav på 3 miljarder dollar gör att det är helt stopp för nytt originalmaterial i de flesta europeiska länder. Men inte bara det: tydligen kommer HBO också ta bort serier från redan finns på plattformen och försöka kränga produktioner som pågår till andra. Krasst talat skulle man kunna tolka detta som att HBO tror att de får in mer pengar på att sälja material än att sälja prenumerationer.
Visst, nu är världsläget som det är, vilket gör att ungefär alla och några till måste dra åt bältet för att försöka minska sina förluster. Men det visar också att strömningskriget redan börjar skörda offer. Och Netflix kanske inte är de som ligger sämst till då.
HBO Max has confirmed that it will no longer produce originals in Denmark, Sweden, Norway, Finland, Central Europe, the Netherlands and Turkey.
IoT – internet of things
Hjärn-datorgränssnitt har opererats in i en människa för första gången
Det här är en nyhet som fått extremt lite uppmärksamhet. Kanske för att Elon Musk inte har twittrat om det. Men det är oavsett en milt sagt stor nyhet: ett hjärn-datorgränssnitt har opererats in i en människa för första gången.
Vad innebär det här? Det innebär möjlighet att styra digitala gränssnitt, som en digital skärm eller en mobil, bara med hjärnan. Trådlöst. Typ.
Med andra ord precis det som just Elon Musks Neuralink har sagt sig arbeta på. Men nu har det betydligt mindre kända bolaget Synchron hunnit före.
Visst, vi pratar förmodligen inte om något lika flashigt och kommersiellt gångbart som det Musk ser framför sig. Vi pratar dessutom inte om en produkt som vänder sig till den som vill slippa använda tummen för att skrolla TikTok-videos. Istället är det tänkt som hjälp för människor som inte kan använda sin tumme. Eller kanske någon annan rörlig del av kroppen för den delen. Ett medicinskt hjälpmedel.
Jag ska inte säga att jag har full koll på själva ingreppet, men Synchrons lösning ska inte kräva att man bänder upp skallen för att peta in något vilket ska göra det betydligt mindre farligt. Och göra att fler kan göra ingreppet.
Så visst pratar vi säkert om något som i stort säkert fortfarande är rätt rudimentärt. Men det är oavsett både coolt och historiskt.
Neuralink might make headlines but Synchron is the first to do human testing of its brain-computer interface in the United States.
Fotbollslaget Manchester City har tagit fram en smart halsduk för att mäta fansens reaktioner under matcher
Har Manchester City tagit fram en smart halsduk som mäter fansens känslomässiga reaktioner under matcher? Det är klart att Manchester City har tagit fram en smart halsduk som mäter fansens känslomässiga reaktioner under matcher.
Manchester City is teaming up with Cisco to create a connected scarf that will be available next year. The scarf has a biometric sensor that can measure heart rate, body temperature, and emotional arousal during a game.
AI – artificiell intelligens
Meta opensourcar AI-verktyget Sphere, används först för att verifiera Wikipedia-hänvisningar
Listan över världens största AI-företag sammanfaller vid det här laget rätt väl med listan över världens största bolag överhuvudtaget. Åtminstone techbolagen. Meta är förstås ett av dem. Nu lanserar Meta ännu ett AI-baserat verktyg: Sphere. Och släpper det dessutom som open source.
Sphere är ett ”kunskapsverktyg för den öppna webben”, som ska vara särskilt bra på att bullshitta fejknyheter. Typ. En gren som man kan anta Meta har fått mycket träning i senaste åren.
Spheres första kund blir en av världens största sajter: Wikipedia. Sphere får där jobb som, tja, moderator. Konkret för att verifiera källhänvisningar, inklusive vad det verkar hur påståenden formuleras baserat på källhänvisningarna (som att någon som har skrivit ett påstående glider lite väl mycket på sanningen i sin formulering).
Visst lär det visa sig att Sphere dras med ungefär samma problem som de flesta massiva AI-verktyg (i Spheres fall ska kunskapen i den vara baserad på 134 miljoner sajter) – eller i alla fall dela rätt många tillkortakommanden med andra motsvarigheter. Det går förstås att ha en väldig massa åsikter om Meta i allmänhet och Metas användning av AI-verktyg och AI-algoritmer i synnerhet. Men det här är känns oavsett spontant som något väldigt bra.
The Meta research team has open sourced Sphere — which is currently based on 134 million public web pages.
Metas nya AI-chattbot förvandlades till en rasistisk verklighetsförnekare på bara en helg
Nämen det var otippat. I fredags släppte Meta ut en ny AI-chattbot, BlenderBot 3, på nätet och uppmanade folk att interagera med den. En helg senare har BlenderBot redan förvandlats till en rasistisk verklighetsförnekare som hävdar att Donald Trump vann valet 2020 och att Facebook (ni vet, tjänsten som ägs av företaget som äger chattboten) sprider en massa fejknyheter.
Så. That’s that.
Och ungefär här är det förstås obligatoriskt att ta upp Tay igen. Microsofts motsvarighet som för några år sedan släpptes med förhoppningen att den skulle vara en peppig tonårsbot. Mindre än ett dygn senare spottade Tay ur sig rasistpropaganda som ett riktigt SD-proffs varpå Microsoft fick panikplocka ner den. Efter att ha fixat till den la Microsoft upp Tay igen. Resultatet den gången? Tay rökte på framför polisen. Efter det fick Tay permanent utegångsförbud.
Tanken med Metas BlenderBot var intressant på ett principiellt sätt: att fungera som en webbsökmotor. Att kunna användas för att söka på nätet istället för att googla – nu när det visat sig att allt fler unga väljer andra söktjänster än just Google när de vill söka på nätet. Som TikTok och Instagram. Meta vill förstås göra allt de kan för att haka på den här utvecklingen.
Men det gick bevisligen… lite sådär.
Metas chattbot blev ännu ett bevis på att AI-botar och AI-algoritmer i grund och botten styrs av vad som de matas med.
Så grundproblemet är alltså ännu en gång: because people.
Meta’s BlenderBot 3 AI chatbot is already courting controversy by spouting racism and championing Donald Trump.
Mobilt
Google låter Android-utvecklare i EU använda externa betallösningar
Senaste tiden har jag ett antal gånger skrivit om hur techgiganterna böjer sig allt längre bakåt i en förhoppning om att erbjuda tillräckligt mycket eftergifter för att slippa den riktigt stora regleringssläggan. Här är ännu ett tecken på det: Google låter nu Android-utvecklare i EU använda andra betallösningar än Googles i sina appar.
I det här fallet handlar det förmodligen mer om att Google vill skaffa sig proaktiva goodwillpoäng snarare än en ren eftergiftt. Visst, det är ju inte så att Google egentligen vill göra den här ändringen – men när EU:s kommande lagpaket Digital Markets Act kickar in nån gång nästa år (eller 2024 allra senast) så kommer sökjätten att tvingas till precis den här förändringen oavsett.
Men det finns ett inslag av det jag skrev inledningsvis: Google ”erbjuder sig” att sänka appavgiften för de utvecklare som kör med egen betalsnurra (ja, åtminstone icke-Google-snurra). Från 15 till 12 procent gör den första årsdollarmiljon som en app drar in och från 30 till 27 procent för alla intäkter under ett år som överstiger 1 miljon.
Det är alltså samma upplägg som Google har kört med i Sydkorea, som har en liknande lag på plats sedan början av 2022. Eller för den del ungefär det som Apple försöker få Nederländerna att acceptera. Och det är förstås det som kommer att bli den springande punkten här: kommer EU att acceptera att Google fortsätter plocka ut i praktiken samma avgifter som tidigare.
Och även om EU:s lagstiftare köper upplägget så lär konsumentgrupper inte hålla med. Vi kan nog anta att det blir EU-domstolen som till sist kommer att få avgöra frågan. Inte minst som Googles nya regeländring inte gäller spelappar.
Google will start letting developers use their own payment systems on apps that serve users in the European Economic Area (EEA).
Intäkterna från icke-spelappar i amerikanska Appstore går om intäkterna från spelappar för första gången
Ett historiskt skifte i appvärlden: intäkterna från icke-spelappar i amerikanska Appstore under ett kvartal var för första gången någonsin större än intäkterna från spelappar. Skiftet skedde för första gången i maj och höll i sig även i juni, vilket gjorde att intäkterna från spelappar uppgick till 3,3 miljarder dollar, medan intäkterna från övriga appar summerades till 3,4 miljarder dollar.
Så det är alltså inte så att icke-spelapparna drar ifrån väldigt mycket så det återstår att se om det är en trend som kommer att hålla i sig (vi kan väl anta att julkvartalet om inte annat kommer sluta till spelapparnas fördel). Google Play visade inte heller upp samma utveckling – där drog spel in 2,3 miljarder medan resterande appar inte ens nådde upp till hälften (1 miljard). Som vanligt är iOS-användarna mer villiga att betala – och betydligt mer villiga att lägga pengar på icke-spelappar.
Det stora intäktshoppet kom inte oväntat under pandemin – när hemmajobbet fick oss att hitta nya sätt att samarbeta och vi la mer pengar på onlineunderhållning – men uppgången mellan Q2 2021 och Q2 2022 är nästan lika stor som ett år tidigare. Vi fortsätter alltså att lägga allt mer pengar även på appar som inte är spel.
Samtidigt har jag också rapporter som tyder på att tillväxten för appintäkterna överlag börjar plana ut. Inte bara på grund av det nuvarande ekonomiska krisläget utan även mer långsiktigt. Det blir med andra ord intressant att se utvecklingen framåt.
A major shift in the U.S. app economy has just taken place. In the second quarter of this year, U.S. consumer spending in non-game mobile apps surpassed
Apple presenterar Lockdown Mode för att skydda iPhones mot spywareattacker
Apple är som bekant väldigt måna om användarnas integritet. Och säkerhet. Nu kommer next level på det området: Lockdown Mode. Apple gör en Blackberry.
Ja, eller åtminstone som det var på den tiden när Blackberry marknadsförde sig som den säkra mobilen. Och Lockdown Mode riktar snudd på in sig på ungefär en lika stor del av marknaden som Blackberry hade i slutet: den lilla klick användare som behöver vara genuint oroliga över att få sina mobiler hackade.
Lockdown Mode är ungefär vad det låter som: ett läge som ska skydda mobilen (och även iPaden och Macen, eftersom funktionen kommer till samtliga tre operativ senare i höst) så långt det är möjligt utan att helt stänga av all funktionalitet. Det innebär saker som att alla former av bifogade filer blockas, att det inte går att koppla in mobilen med sladd till en dator, att inkommande inbjudningar till exempelvis Facetime-samtal stoppas om de inte är schemalagda och att viss slags kod inte längre går att köra i enheten. Det går heller inte att remotestyra en mobil, exempelvis som när IT-avdelningar hanterar programvara i organisationens mobiler.
Som Apple själva säger så finns det en rejält baksida. Lockdown Mode ”begränsar viss funktionalitet ordentligt”. Läs: väldigt mycket som du är van vid att kunna göra i din enhet kommer inte längre fungera. Åtminstone inte lika smidigt. Kort sagt handlar det om den vanliga balansgången mellan säkerhet och användarvänlighet – men i det här fallet så ligger fokus väldigt mycket på det tidigare.
Vi kan nog anta att det inte kommer dröja jättelänge innan även Android får något liknande. Även om målgruppen som sagt var är väldigt liten.
After years of spyware attacks on high-profile iPhone users, Apple is rolling out a new feature designed to ”harden” the device and offer extreme protection.
Glance rullar ut annonser på Android-mobilers låsskärmar
Vad saknar du mest av allt i din Android-mobil. Precis! Annonser på låsskärmen! Nu kan du andas ut. Indiska Glance har hört bön och kommer nu börja rulla ut precis det här.
Ja. Enligt uppgifter åtminstone. Och i USA. Men det är uppgifter som trots allt låter rätt trovärdiga.
Glance har redan den här funktionen på plats på flera asiatiska marknader, men hoppas nu ta del av den mer penningstinna amerikanska publiken. Ett kliv in på den amerikanska marknaden innebär dessutom ett strategiskifte för Glance: i Asien har företaget direkta relationer med mobiltillverkarna, men i USA kommer det istället bli samarbeten med mobiloperatörerna eftersom, tja, antalet stora amerikanska mobiltillverkare inte är… jättemånga. Åtminstone inte på Android-sidan.
Så nyheten är i sig kanske sådär relevant för vår del av världen. Jag misstänker dessutom att Glance skulle få det betydligt svårare att få igenom samma upplägg i EU där GDPR säkerligen kan sätta käppar i hjulen.
Men om vi oavsett för en stund släpper Glances eventuella USA-premiär så kan vi diskutera utvecklingen rent principiellt när det handlar om annonsering och våra enheter. Vi ser kort ungefär samma mönster är som vi ser i många onlinetjänster: du betalar med pengar eller genom att konsumera annonser. Mobiler har i princip alltid varit någon form av ”prenumerationstjänst” där många har betalat av mobilen genom att binda upp sig på ett mobilabonnemang under en längre period. Nu börjar även mobilen i sig bli en prenumerationstjänst, där inte minst Apple har introducerat iPhone-leasing.
Men just låsskärmen har för det mesta varit rätt förskonad från reklam. Själva mobiloperativet också, trots förekomsten av bloatware. Men det kan nu vara på väg att förändras (som att den Samsung-tv jag har köpt och äger tvingar på mig reklam i appnavigeringen). De flesta lär inte jubla över att låsskärmsnotifieringarna kan skräpas ned med reklam.
Däremot känns det som att Apple kan jubla över det här, om de amerikanska mobiloperatörerna inte klarar av att hålla fingrarna borta från Android-användarnas låsskärmar. Inte minst eftersom Glance dessutom backas av… Google.
Glance, a subsidiary of adtech giant InMobi Group, is planning to launch its lock screen platform on Android smartphones in the U.S. within two months.
Google blockar uppdateringar av KakaoTalk i Sydkorea över gräl kring extern betallänk
Det här är lite… intressant. Google blockar meddelandeappen KakaoTalk i Sydkorea. Anledningen? Appen har en länk till en extern betalfunktion som rundar Googles egen. Google stoppar åtminstone uppdateringar av appen – den ska vad jag förstår fortfarande gå att ladda ner.
Från och med 1 juli i år har Google bestämt sig för att göra en Apple. Nu kräver Google att alla appar i Google Play använder Googles egen betalfunktion för att ta betalt för köp i appar. Något som förstås också betyder att Google får del av intäkterna. Det här har egentligen alltid varit ett krav, men Google har aldrig riktigt var helt tydliga med ett måste-krav eller att slå ned på regelbrytare. Numer är det ändring på det och Google är snabba med att statuera ett exempel med Sydkoreas mest populära meddelandetjänst.
Google gör alltså inte bara en Apple i allmänhet, utan även i synnerhet. Det var precis det här förfarandet som fick Apple att kasta ut Fortnite från Appstore, när Epic Games la in en länk till Epics egen betallösning trots att det inte är tillåtet enligt Appstore-reglerna.
Men det intressanta här är att Googles nya Google Play-regel går stick i stäv med den lag som gäller i Sydkorea sedan årsskiftet. Den som förbjuder appbutiker från att tvinga utvecklare att bara använda appbutikens egen betalsnurra. Apple har helt nyligen till sist gått med på att följa lagen, men Google var däremot snabba att gilla läget. Och nu gör de alltså en helomvändning.
Nästan, åtminstone. Google lutar sig mot tolkningen att lagen innebär att Google måste tillåta andra betallösningar parallellt med Googles egen. Men att det däremot inte är okej att bara lägga en länk till en extern tjänst utan att ens visa upp Googles betalfunktion.
Återstår förstås att se om lagstiftarna i Sydkorea håller med Google i frågan.
South Korean app developers and content providers have increased their paid subscription and service fees on Google’s Play due to the commissions now required.
