Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
Mobilt
Apple lägger ned iPod
En Mini, en Nano och en Shuffle. Det hann det bli för mig. Nästan precis 20 år totalt. För Apple. Men nu går iPoden till sist en gång för alla i graven. Modellen från 2019 blev den sista.
För de flesta har bilden av Apple varit en av två. Dator-Apple eller iPhone-Apple. Det är också de två stora Applefaserna (Apple är nu på väg in i sin tredje). Men vid sidan av den färgglada, första iMacen så var iPoden den produkt som drog tillbaka Apple från avgrunden och gjorde det till världens största. Och iPoden mer än någon annan var bryggan mellan de två hårdvarufaserna i Apples karriär så här långt.
Det var iPoden som gjorde att Apple hamnade i våra fickor och det var också iPoden som var en stor del av iTunes, musikbutiken, blev så stor som den blev. Det var också iPoden som lärde Apple hur konsumenter använder hårdvara som kan hanteras med en hand, var och när som helst. Det var också iPoden som la grunden för iOS och Apples bemästrande av mobilgränssnitt. Och den snurrinteraktion som senare blev basen i Apple Watch.
Senaste åren har Apple positionerat iPoden som en mindre iPad. En underhållningspryl som framförallt var tänkt för barn. En mobilpryl för dem som är för små för att ha en mobil. Nu tycker Apple säkert att en av de billigaste iPhone-modellerna funkar lika bra för det.
Fun fact: det är min iPod Nano som syns i min profilbild.
Apple today announced that it is officially discontinuing the iPod touch, an out of date accessory that has been replaced by other devices like the…
iPhone kan få USB-C-kontakt istället för lightning redan nästa år
Obekräftade uppgifter som så ofta när det handlar om techrykten (om Apple inte minst), men samtidigt rätt trovärdiga. Apple sägs byta ut iPhonens laddkontakt till USB-C. Redan nästa år.
ATT Apple skulle ta det här steget var väldigt väntat, men jag trodde trots det inte att det skulle gå så snabbt. Ja, om det nu blir så snabbt. Och även om själva bytet skulle ske under 2023 så är det inte alls säkert att det innebär att 2023-modellerna får USB-C. Kan förstås komma ut till konsument senare.
Man skulle kunna hävda (vilket Apple garanterat lär göra) att det är för att de vill linjera iPhonen med resten av Apple-familjen som redan har USB-C. Men det krassa skälet är förstås att EU är nära att klubba den lagstiftning som skulle tvinga elektroniktillverkare att använda USB-C för de flesta uppkopplade prylar. Ännu ett exempel på hur EU senaste åren kanske mer än någon annan har påverkat den globala digitala utvecklingen. Både vad gäller hårdvara och mjukvara.
Sedan finns det några andra skäl som gör att Apple lär vara lite mindre motvilliga att göra som alla andra just nu. De två främsta skälen lär vara att iPhonen blir allt större – vilket gör att de extra millimeter som krävs för USB-C är lite shit the same – och dels att, tja, trådlöst y’all. Även för laddning.
Minst glada över förändringen? Ungefär alla andra som gör prylar som har USB-C-portar. Med tanke på att Apple – om och när de gör skiftet – kommer att dammsuga marknaden ren på USB-C-teknik. Komponentbrist? You ain’t seen nuttin yet.
Apple analyst Ming-Chi Kuo claims the company will drop its proprietary Lightning standard in the 2023 iPhone 15 for the universally-embraced USB-C. It’s a hard prediction to call, but not an unexpected one.
Match Group stämmer Google över betalmonopolet i Google Play
Apples appbutiksupplägg är under allt hårdare press från allt fler håll. På båda sidor av Atlanten, men även i andra delar av världen – som i Sydkorea och Japan. Men även om de flesta som kritiserat de två appmonopolen har sparkat mest på Apple, så kommer förstås inte heller Google undan. Nu kommer ännu en stämning – den här gången från Tinder-ägaren Match Group.
Som vanligt så handlar det om de avgifter som apputvecklare måste betala till appbutikerna, i det här fallet Google Play. Men till skillnad från Apple så har Google tidigare tillåtit externa betallösningar, men gick 2020 ut med att det nu skulle bli ändring på den saken. Matchs stämning handlar alltså om att Google rätt handgripligen gick in och begränsade den fria konkurrensen genom att kräva att alla apputvecklare nu måste använda Googles lösning för betalningar via appar.
Så egentligen inget särskilt nytt, men det finns en detalj som skiljer lite här. Eller rättare sagt: ännu ett exempel på en stämning som baseras på att man är sur därför att man inte har fått en lika bra deal som någon annan.
Efter kritiken mot Googles ändrade krav för Google Play så gick Google först med att sänka avgiften från 30 till 15 % för den första miljon dollar som en app omsätter under ett år – oavsett hur mycket pengar de drar in. Därefter så sänktes avgiften till 15 % för prenumerationsappar och (potentiellt) ytterligare till 10 % för e-böcker och musikströmningstjänster. Så krasst talat därför att typ Amazon och Spotify skrek högt.
Om ja ska vara elak så är Match sura därför att de inte har fått en lika bra deal som Spotify. Men frågar man Match så handlar det förstås om att de vill värna den fria konkurrensen och innovationen på nätet.
Oavsett så är det ännu ett exempel på hur Apple och Google sätter käppari sina egna hjul. I sina försök att undvika att hela det lukrativa appbutiksupplägget stängs ned lagvägen så gör bolagen allt fler eftergifter till de stora namnen som klagar. En inkonsekvens som ironiskt nog ännu mer öppnar för kritik mot och reglering av de regler som Apple och Google försöker skydda från förändring.
Match Group, the company behind Tinder, Match, and OkCupid, is suing Google over its policies that restrict developers from using third-party payment processors.
Google Play stoppar nedladdningar eller uppdateringar av betalappar i Ryssland
Google fortsätter att dra åt tumskruvarna på Ryssland. Ja, eller rättare sagt: Google fortsätter att följa de sanktioner som USA (och delvis EU) inför mot landet som just nu är på invasionsturné i Ukraina. Senaste draget: nedladdningar och uppdateringar av betalappar blockas i ryska Google Play.
Möjligheten att betala för och i appar via Google Play ströps redan för någon månad sedan, men nu går Google alltså steget längre och låter inte ens användare ladda ner appar som kostar pengar eller som har stöd för köp inuti appen. Det innebär alltså att även uppdateringar stoppas.
Däremot är Google hyggliga nog att bjuda på en hel drös kryphål i den senaste blocken: apputvecklare kan ”pausa” betalfunktioner och därmed göra sina appar till gratisappar. Eller förlänga gratistestperioder. Eller ”skjuta upp” alla betalningar i upp till ett år.
Så om man vill så går Google ut med sätt att runda tanken med blocken och sanktionerna. Vilket förstås är en potentiell risk på hemmaplan – och något som kan göra att ett totalt förbud mot Appstore och Google Play sanktionsvägen kommer allt närmare.
Samtidigt som ett totalförbud också är problematiskt (än mer än vad många sanktioner så här långt skulle kunna sägas vara): att stoppa ryssar från att i praktiken använda sina mobiler ses av påhejarna som det som verkligen skulle kunna få ryssarna att göra revolt mot Putin och hans kompisar. Definitivt på iOS-sidan, där det inte finns något alternativ för att installera appar. Men det gör också att ryssar skulle hamna än mer i händerna på Putins propagandamaskin – utan möjlighet att ta del av andra länders nyheter om kriget. Som att inte längre ha möjlighet att installera VPN-appar.
I Apples och Googles fall så handlar det nog krasst talat mest om att de inte helt vill tappa den ryska marknaden – även om den i det stora hela är rätt liten för bolagen. Men det finns alltså större utmaningar med det som nu håller på att hända på appsidan i Ryssland.
Google is now blocking Russian users and developers from downloading or updating paid applications from the Google Play Store due to sanctions, starting Thursday.
Ekonomi och finans
Instacart ansöker om börsnotering
Jämfört med förra året så har det varit rätt lugnt på börsnoteringsfronten så här långt i år. Definitivt bland de större techbolagen. Inte så konstigt. De flesta av fjolårets noteringar har gått lite sådär och som läget ser ut i världsekonomin just nu så är det kanske inte direkt ett optimalt tillfälle att ragga pengar med helt öppna kort. Om man inte är Instacart förstås, som tycker att det är ett jättebra tillfälle att lämna in sin börsansökan när techaktierna slaktas i parti och minut.
Instacart var ett av de många företag som gynnades av hemmasittandet, då deras verksamhet har handlat om ett lager mellan e-handel och kund. En leveranstjänst men också en plattform där kunder har kunnat handla från olika matbutiker varpå en ”shopper” från Instacart sedan fått i uppdrag att åka till den butik eller de butiker som kunderna har handlat från.
Så rimligtvis är även Instacart ett bolag som har drabbats hårt inte bara av det som just nu sänker världsekonomin utan också av att människor har börjat våga sig (eller tillåtits gå) ut igen. Den nygamla verkligheten när pandemin började släppa sitt hårdaste grepp och behovet av onlinetjänster för allt och alla inte längre var lika stort.
Nu får vi inga ledtrådar om hur Instacart har hanterat det här läget, trots börsansökan (även om det talas om att Instacart har tvingats kapa sin värdering med runt 40 % på grund av det allmänna techbörsläget) Det beror på att Instacart har lämnat in en så kallat konfidentiell ansökan, som inte blir publikt tillgänglig. Vi får alltså hålla oss ett tag till innan vi får se siffror.
Ja, om det blir någon börsintroduktion, förstås. Kan hända saker på vägen. Och vi vet heller inte när Instacart tänker sig börspremiären. Bolaget kan invänta bättre tider. Ja. Förhoppningsvis bättre tider.
Men timingen är oavsett intressant. Min spontana tanke? Instacart är i hyfsat stort behov av pengar.
No Description
Aramco går om Apple som världens högst värderade börsbolag
I veckan skedde ett skifte i toppen av börslistan: Apple är inte längre världens högst värderade börsbolag. Är det Microsoft som har gått förbi igen? Nej, det är nu saudiarabiska oljebolaget Aramco som sitter på tronen efter det att Apple under onsdagen backade fem procent.
Anledningen är förstås det allmänna kaoset i världen just nu. Apple har precis som resten av techsektorn backat rejält i år medan oljan tillhör vinnarna. Ingen slump att Aramcos kurs låg i princip helt stilla under 2022 – fram till 24 februari. Alltså när Ryssland invaderade Ukraina.
Apple var ett av få stora techbolag som överraskade positivt med sin senaste kvartalsrapport, men inte ens det har räckt för att hålla Apples börskurs under armarna. Marknaden flyr ungefär allt som bedöms ha någon slags risk just nu och Apple flaggade i sin rapport för samma sak som i princip alla bolag, oavsett bransch, just nu. Närmaste tiden bjuder på enorm osäkerhet där inflation, räntehöjningar och allmän komponentbrist är stora hot mot företagens vinster.
Återstår att se om det här, precis som det ekonomiska läget just nu, är ett hack i kurvan eller något som kommer att bita kvar ett längre tag.
No Description
Apple kan lansera en egen Klarna-konkurrent
Det är alltid kul med Apple-spekulationer. Som den här: Apple kan arbeta på en egen Klarna-konkurrent för Apple Pay. Möjlighet att använda Apple Pay för avbetalningsköp, alltså.
I sig ett rätt litet steg med tanke på att Apple redan erbjuder ungefär det här för sina egna produkter. Dessutom blir ryktena om en ren iPhone-prenumerationstjänst allt vanligare – att det alltså blir möjligt att leasa sin iPhone, komplett med löpande uppgraderingar.
Men de senaste uppgifterna gör gällande är att det här nu skulle kunna breddas till ungefär vilka köp som helst – så länge de går via Apples egen betaltjänst. Som Klarna, alltså. (Som ironiskt nog just nu jobbar som bara den för att tvätta bort sin avbetalningsstämpel och istället ses som en bredare fintech-spelare.)
Och det här… är helt rimligt med tanke på Apples ambitioner på finansområdet överlag. Det största hindret skulle förmodligen inte vara att få tjänsten i sig på plats – och få den att snurra – utan… om Apple ens skulle tillåtas göra det. Det skulle åtminstone öka risken ytterligare för hårdare reglering av och fler uppstyckningskrav mot Apple.
Sen får vi även ett iCar-liknande rykte. Ett betydligt vildare rykte, alltså. Att Apple skulle fundera på en Instacart-tjänst (där shoppare åker runt och plockar ihop din livsmedelsbeställning – även från olika butiker) – som dessutom skulle vara kopplad mot Apples hälsoapp. Så att du alltså automatiskt skulle få in näringsinfo i hälsoappen baserat på dina inköp.
Och det känns… däremot betydligt mindre sannolikt. Men hej. Konstigare saker har hänt.
Apple is planning to introduce several improvements for Apple Fitness+ and Apple Pay this year, and has explored offering an all-new groceries…
Bytedance byter namn, kan vara nära börsnotering
Är det något som kommer som ett brev på posten för en techstartup, åtminstone när man har växt sig till enhörningsstorlek och bortom det, är spekulationer om börsnotering. Vissa bolag kastar sig in på börsen så fort de bara kan (ofta alldeles för tidigt) medan det för andra går år efter år utan att något händer. I den senare kategorin hittar vi TikTok-ägaren Bytedance. Nu kommer förnyade rykten om att det (igen) nog är nära notering.
Den här gången handlar det om att Bytedance allt mer går i graven. Namnet, alltså.
Efter att för något år sedan stökat om hyfsat mycket i sin organisatoriska karta och formellt tydliggjort indelningar som i praktiken redan var på plats så fortsätter Bytedance nu att Douyinifieras. Ännu fler underverksamheter och dotterbolag får ”Douyin” i namnet – alltså namnet på TikToks kinesiska systerapp. Senast är att Bytedance Hong Kong-bolag byter namn från Bytedance till Douyin Group.
Men likt Facebooks namnbyte och organisatoriska omstökning i slutet av förra året så finns det också andra saker att notera här, bortom att man håller på att ta namnet från sin populäraste tjänst och applicera den på andra bolagsdelar. Det är också ett riggande av en börsnotering för TikTok.
En av delarna i den omorganisering som gjordes internt på Bytedance förra året var att tydliggöra att Douyin och TikTok inte bara är två olika appar utan också två separata verksamheter. Precis det som Bytedance argumenterade över när USA ville förbjuda TikTok under Trumps presidentskap 2020. Ett av kraven från USA då var att TikTok helt skulle befrias från all kinesisk kontroll och alla kinesiska kopplingar. Även ägandemässigt.
Nu gick det initiativet i graven när USA bytte president i slutet av det året (mest på grund av att domstolar ansåg att USA inte hade torrt på fötterna i sina krav). Men även under Biden så kvarstår misstänksamheten mot kinesiska bolag. Vi ser samma sak i EU.
Så med andra ord: genom att rätt mycket fullt ut skapa ett företag som helt har Douyin som central hubb och ett annat som lever på TikTok så skulle Bytedance rigga för ett TikTok som (om och när det skulle godkännas av Kina) kan sjösättas som ett (nästan) helt icke-kinesiskt bolag. Åtminstone formellt.
Återstår förstås att se hur namnbytet passar in i Bytedance eventuellt kommande börsplaner. Och om en av-Kinafiering av TikTok skulle vara tillräckligt för att minska tryckte från USA och EU.
Once ByteDance established Douyin Group (HK) Limited as a separate entity, rumors began to swirl about a potential public listing on the Hong Kong Stock Exchange.
Övrigt
Nytt EU-lagförslag kan tvinga chattappar att skanna meddelanden efter övergrepp mot barn
I skuggan av EU:s stora techregleringspaket Digital services act och Digital markets act så dyker det även upp mindre lagförslag. Ja, mindre om man tittar på den totala omfattningen i själva lagen, men som ändå kan få potentiellt väldigt stora konsekvenser. Som det senaste förslaget från EU-kommissionen: en lag som ska tvinga chattappar att skanna meddelanden efter tecken på övergrepp mot barn och så kallad grooming.
Så ett lagförslag som alltså har väldigt goda intentioner: skydda barn mot övergrepp eller att samhället kan gripa in i lägen där någon form av övergrepp redan pågår. Men precis som Apple märkte när de försökte lägga till en funktion som är tänkt att skanna såväl meddelanden som iCloud-bilder efter samma sak så lät kritiken inte vänta på sig.
Den främsta kritiken handlar om att det här skulle innebära att krypterad – och därmed säker – kommunikation inte alls kan vara krypterad längre. Om ägarna av chattplattformarna måste kunna identifiera barnövergreppsinnehåll – i bild, video eller text – så innebär det också att de måste ge sig själva ”bakdörrar” in i krypteringen. Nycklar som gör att de kan låsa upp användarnas kommunikation.
Det här har fått det att talas om ”massövervakning” från EU:s håll, men öppningar i krypteringen innebär också att andra länder (och EU för den delen) skulle kunna kräva motsvarande öppningar för att stoppa olagligt innehåll. Olagligt innehåll som att kritisera regimer, förespråka demokratisering eller säga att Ryssland har invaderat Ukraina.
Som all censur och godintentionsövervakning milt sagt ett tveeggat svärd.
Vi kan kort sagt vänta oss att det här lagförslaget kommer att debatteras intensivt. Och kommer omgärdas av drösvis med frågetecken på hur det här faktiskt ska kunna genomföras i praktiken. Som hur det ska bli möjligt att korrekt identifiera det innehåll som EU kräver ska stoppas utan att kasta ut ett alldeles för stort blocknät.
The EU has proposed new legislation that would require chat apps like WhatsApp and Facebook Messenger to selectively scan the private conversations of users for child sexual abuse material and ”grooming” behavior. The proposal has been strongly criticized by privacy experts.
USA subventionerar höghastighetsinternet för låginkomsttagare
Ett väldigt bra initiativ från Biden-administrationen: Affordable connectivity program. En satsning som ska subventionera höghastighetsinternet till låginkomsttagare.
Beroende på inkomst så innebär ACP abonnemangsprissänkningar på upp till 30 dollar, eller 75 dollar på ”tribal lands”, vilket jag antar är ursprungsbefolkningens områden.
Så om man vill är det internetabonnemangsmotsvarigheten till Hem-PC. Ett försök att demokratisera tillgången till internet, om man så vill.
Och frågan är om det inte är dags för samma sak här hos oss. Hem-PC 2.0.
Det pratas allt mer om att tillgång till internet borde klassas som en mänsklig rättighet. Det är numer en så pass central del av våra liv och våra samhällen. Så pass att det i praktiken är ett krav för att kunna delta i samhällslivet. Frågan så blir förstås: vem sätter priset på en mänsklig rättighet? Och vem ska tillhandahålla den typen av tjänst?
Idag är det nära nog helt och hållet kommersiella bolag som sitter på kontrollen för att överhuvudtaget komma ut på internet. Och de som sätter priset. Men som vi såg inte minst under pandemin så finns det en reell digital spricka även hos oss. Och då menar jag inte bara skillnaden i vilka slags jobb som går att sköta på distans och vilka som kräver fysisk närvaro även under en pandemi, utan också förutsättningar för att hantera sin utbildning. Där hemmaförutsättningar kan ge stora ännu större skillnader i möjligheten att tillgodogöra sig och genomföra utbildning.
Det pratas mycket om vilka spelregler som ska gälla på nätet. Inte minst via de omfattande techregleringar som EU är i färd med att rulla ut. Men frågan är om vi inte borde prata mycket mer om förutsättningarna och villkoren för att överhuvudtaget komma ut på nätet.
Internet access is more necessary than ever, and the U.S. government just made good service more affordable for huge swaths of the country.
Texas får lag som gör det möjligt att stämma sociala plattformar för ”censur”
Ny lag i Texas. Ja, eller åtminstone en nygammal lag. En som gör det möjligt för privatpersoner att stämma onlineplattformar för censur.
Lagen, HB 20, klubbades för ett rätt bra tag sedan vid det här laget, men stoppades sedan i domstol via en så kallad inhibition. Att lagen alltså inte kan börja gälla så länge som en överklagandeprocess är på gång. Men nu har en överklagandeinstans gett gröns ljus för att lagen kan gälla i väntan på den formella överklaganderättegången.
Och vad gör då HB 20? Gör som har blivit populärt på abortområdet i USA senaste året: låter privatpersoner agera medborgargarde och ta lagen i egna händer. Åtminstone genom att anmäla lagbrytare och därmed få ut ersättning för sitt övervakande. I HB 20-fallet innebär det att Texas-bor har rätt att stämma ”techplattformar” för censur.
Mer specifikt förbjuder lagen aktuella tjänster att ta bort eller begränsa innehåll baserat på ”åsikten hos användaren eller en annan person” eller ”åsikten som uttrycks”. Så ja. Krasst talat handlar det här om att republikaner – läs framförallt Trump-tossehögern – vill ha rätt att säga tossehögersaker utan att innehåll plockas bort. Något som, med tanke på de breda och luddiga formuleringarna, kan gälla allt från desinformation om vaccin till saker som är mer eller mindre öppet borderline brottsliga (som rasism och hatpropaganda).
Nu är som sagt var sista ordet långtifrån sagt. De stora techbolagen har redan protesterat och överklaganden är som sagt var redan inlämnade. Framförallt så handlar det om synen på yttrandefrihet och det första tillägget i USA:s konstitution.
Det sistnämnda älskar inte minst tossehögern i USA att svänga sig med som argument varför techbolag borde regleras hårdare, men det som bekvämt nog glöms bort är att tillägget skyddar mot åsiktscensur från stat och offentliga organ. Inte vad privata företag har rätt att göra (ja, förstås så länge som det inte bryter mot annan lagstiftning).
Det här är alltså ännu en upplägg som säkerligen andra republikanska stater lär följa efter – och som även den kommer att testa styrkan i USA:s demokrati.
A controversial Texas law that would open social media companies up to lawsuits from aggrieved users just notched a surprise win. A trio of federal
Amerikansk högskola stänger permanent efter ransomwareattack
Senaste decenniet har vi sett hur hackarattacker – i synnerhet ransomwareattacker som låser hela system i utpressningssyfte – allt oftare slår ut inte bara rena onlinetjänster utan även infrastruktur och system i den fysiska världen. Här är den kanske mest långtgående konsekvensen av en ransomwareattack så här långt: Lincoln College stänger ned permanent efter en attack som skedde i december förra året.
Nu var det inte bara attacken i sig som fick Lincoln att bli den första högskolan eller det första universitet i USA någonsin att stänga ned. Som så många andra var läget redan ansträngt på grund av pandemin, som inte minst drabbade insamlingsverksamheten och därmed ekonomin. Men det som ser ut att ha blivit droppen som fick bägaren att rinna över efter 157 år var det som krävdes för att återställa verksamheten efter attacken. Ja, eller försöken att återställa.
Med tanke på att det verkar som att Sverige inom kort kommer att göra något som gör Ryssland riktigt skitsura så lär den här typen av hot knappast minska. Frågan är förstås när något liknande händer här.
Som att vi drabbas av onaturligt stora störningar i centrala betalsystem.
Lincoln College was unable to access recruitment and fundraising systems for months.
Kinesiska företag avslutar affärer med Ryssland i det tysta
Kina är som bekant, tillsammans med Indien, det tyngsta land som inte har velat fördöma Rysslands invasion av Ukraina. Något som också har inneburit att de båda länderna inte heller har gått med på att följa västs sanktioner eller införa några egna. Men det betyder inte att allt är frid och fröjd i relationerna för det. Nu kommer uppgifter från Wall Street Journal om att flera stora kinesiska techbolag, som Lenovo och Xiaomi, har dragit ned på sin verksamhet i och mot Ryssland. I det tysta.
Anledningen ska vara att de har känt pressen från sanktionerna trots allt – och från andra leverantörer och samarbetspartners. Kina är en enormt viktig handelspartner för Ryssland, men omvänt gäller inte samma sak. Med andra ord: resten av världen är viktigare för Kina än Ryssland. Oron för att själva drabbas av sanktioner – direkt eller indirekt – väger tyngre än möjligheten att göra affärer med Ryssland.
Och vi kan lugnt anta att de här besluten inte har fattats utan kommunistpartiets goda minne. Att bolagen alltså har fått välsignelse att göra det – men utan att säga något officiellt. Det enda undantaget så här långt är drönartillverkaren DJI, som för inte så länge sedan gick ut med att de slutar sälja till Ryssland. Varför? Lär knappast vara en slump att DJI nyligen själva hamnade USA:s svarta lista över företag som amerikaner eller amerikanska företag inte får göra affärer med. Ett sätt att försöka skrapa ihop några goodwillpoäng mot USA (och minska risken att råka ut för samma sak från EU).
Rätt tidigt efter det att kriget hade inletts skrev jag om tecken på att Kina försöker backa ur sitt stöd för Ryssland utan att backa ur sitt stöd för Ryssland. Utan att behöva göra det offentligt och därmed tappa ansiktet i den globala gemenskapen. Techbolagens nedstängning av verksamheter i Ryssland är ännu ett tecken på det här.
Vi kan också anta att de redan hyfsat intensiva västpåtryckningarna mot Indien att sluta stödja Ryssland inte direkt kommer att lätta efter de senaste Kina-uppgifterna.
https://www.wsj.com/articles/chinese-tech-giants-quietly-stop-doing-business-with-russia-11651845795
