Etikett: Google

Kategorier
Sociala medier Sök/SEO Spaningar

Digitala spaningar vecka 51 2025

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Sociala medier

Facebook, Instagram och WhatsApp

Meta stoppar inte bedrägeriannonser från Kina för att de tjänar för mycket pengar på dem

Kommer ni ihåg för några veckor sedan, när det kom information om att Meta inte stoppar majoriteten av alla bluffannonser eftersom de tjänar för mycket pengar på dem? Nu kommer mer av den varan.

Det är Reuters som har grävs fram ny, intern information från Kina.

Metas tjänster är förbjudna i Kina, men Kina har inga problem med att kinesiska företag köper annonser utomlands, för att marknadsföra sig mot andra marknader. Enligt Reuters uppgifter kom 18 miljarder dollar från kinesiska annonspengar.

3 miljarder av dessa, eller 19 %, var enligt Reuters uppgifter annonser som Meta själva identifierade som bluffannonser, olagligt spelande, porr eller ”annat förbjudet innehåll”. Det fick företaget att ta fram en avdelning som punktmarkerade Kina.

Resultatet blev att andelen ”högriskannonser” minskade från 19 till 9 % av Metas Kina-annonsintäkter. Men ungefär här klev tydligen Mark Zuckerberg in i bilden. I slutet av 2024 uppmanades den aktuella avdelningen att ”pausa” sitt arbete med att stoppa den här typen av annonser från kinesiska annonsköpare. Dessutom lyftes ett annonsförbud mot kinesiska byråer som blivit påkomna med denna sorts annonser.

Resultatet? Enligt Reuters så hade antalet spamannonser klättrat upp till 16 % av de kinesiska annonsintäkterna. Alltså i praktiken tillbaka där de var innan Metas – vad det verkar rätt framgångsrika – satsning att få bort dem tog sin början.

Som svar på kritiken hävdar Meta att ”insatsstyrkan” som punktmarkerade kinesiska annonser alltid var tänkt att vara tillfällig. Istället ska insatser mot den här sortens annonser skruvas upp överallt.

Men det verkar alltså ha gått sådär i Kina. Vi kan väl tänka att de insatserna inte har gjort underverk någon annanstans heller.

Meta tolerates rampant ad fraud from China to safeguard billions in revenue

A Reuters investigation reveals the owner of Facebook, Instagram and Whatsapp decided to accept high levels of fraudulent advertisements from China. Internal company documents show Meta wanted to minimize ”revenue impact” caused by cracking down on the scams.

Threads lägger till fler Communities

Dubbelt upp. Så kände Meta inför Communities-funktionen i Threads. Nu dubblas antalet från 100 till 200.

Communities är Threads motsvarighet till det som i princip alltid var en grundsten i Twitter: möjlighet att skapa inlägg inom ett visst område. Till skillnad från Twitter så bygger Threads-funktionen inte på att du kan skapa en hashtag för ett valfritt område, utan det finns istället alltså ett visst antal färdiga grupper.

Det blir också möjligt att lägga till en ”flair” i en sådan grupp. Som verkar vara ett sätt för dig att berätta mer om dig i en ”underrubrik”. Som att du kan lägga till vilket lag du håller på i en sportgrupp.

Sist men inte minst testar Threads en ”Champion”-dekal. En virtuell belöning som Threads delar ut till ”en begränsad mängd människor som har många följare i en community och som konverserar aktivt”. Kort sagt ett sätt att märka upp aktiva ”influencers” i en diskussionsgrupp.

Threads adds new communities, tests badges for highly engaged members | TechCrunch

Threads, which has more than 150 million daily active users, adds more communities to its platform.

Instagram begränsar antalet hashtags

Hashtaggen, ett av de mest ikoniska tecknen i de sociala medierna, kommer allt närmare pension. Här är ännu ett tecken: Instagram begränsar antalet hashtags.

Max fem per inlägg är det som nu gäller.

Med tanke på att Instagram-bossen Adam Mosseri sammanfattar läget med att det är bättre att använda ”ett fåtal specifika taggar” eftersom det ”faktiskt presterar bättre än en lång lista med generiska. Kvalitet över kvantitet är nyckeln” så kan vi nog anta att Instagram aktivt kommer att ranka ned inlägg som hashtagsöverdoserar.

Instagram now limits you to five hashtags per post

Instagram is cracking down on hashtag spamming, limiting posts to just five hashtags each.

Meta testar att ta betalt för att dela länkar i organiska inlägg

Ett… intressant test i Facebook. Meta tar betalt för att dela länkar i organiska inlägg.

Vad det handlar om är att Meta i testet har gjort länkdelning till en freemium-funktion. De som omfattas av testet kan bara dela en begränsad mängd länkar utan att betala. (I vissa fall tydligen så lågt som 2 länkar per månad.)

Vad ska man göra om man vill dela fler? Betala för Metas Verified-konto (typ blåbock-kontot). Det Meta vill testa är om ”möjligheten att publicera en ökad mängd inlägg med länkar höjer värdet på Meta Verified-prenumerationer”.

Nu verkar det handla om ett väldigt litet test. Och gäller bara för sidor och de som har sina konton i det så kallade Professional-läget. Det funkar fint att dela affiliate-länkar och länkar till Metas övriga tjänster. Men det säger ändå något om Metas tankar.

Och det får mig att fundera på: hur sannolikt skulle det vara att samma sak skulle bli en grej på LinkedIn?

Nu är ju länkar rätt mycket en icke-faktor för alla som har gått LinkedIn-kurs. Det är generellt det man mest ska undvika i inlägg. Men bortsett från att det radikalt hade minskat mitt publicerande på LinkedIn (sen måste vi inte gå in på om det är bra eller dåligt), skulle LinkedIn kunna få för sig att testa/göra samma sak?

Visst. Nu när LinkedIn har inspirerats av Meta så chansen att det skulle hända ha ökat rejält (LinkedIn ba….hmmm…). Men känns fortfarande rätt avlägset.

Eller? Ett sätt för LinkedIn att ännu mer styra in till användning bara av plattformens egna funktioner, med tydliga vallgravar mot resten av världen.

Men vem vet. Listiga LinkedIn-användare kanske skulle komma på smarta sätt att runda den begränsningen. Som att lägga länken i första kommentaren istället.

Eller… vänta….

Facebook is testing a link-posting limit for professional accounts and pages | TechCrunch

Meta said that the test impacts professional accounts and pages on Facebook.

TikTok

Kommer TikTok-förbudet förlängas igen? (</>retorisk fråga</>)

I morgon är inte vilken dag som helst. I morgon förbjuds TikTok i USA.

Så ja. Imorgon löper den senaste Trump-förlängningen på TikTok-förbudsfristen ut. Vilket gör det lämpligt med lite vadslagning. Vad kommer hända i morgon?

  1. TikTok förbjuds – Kansas goes bye-bye.
  2. TikTok får ny, amerikansk ägare – avtalet är ju nästan helt klart sedan sommaren. Och sedan i våras. Och sedan början av året.
  3. Trump förlänger förlängningen igen – noooo, han skulle väl inte?

What’s next for TikTok in the US as deal prospects remain uncertain?

A deal to sell TikTok has remained elusive, despite earlier claims that a deal was done.

Donald Trump förlänger TikTok-förbudsfristen igen

WHAAAAAAT? Donald Trump har förlängt TikToks förbudsfrist? Igen?

Det blev alltså inte en ny amerikanska ägare enligt avtalet som var nästan helt jätteklart i höstas? (Och efter sommaren. Och i våras. Och i början av året.) Och TikTok förbjöds inte heller? VEM hade kunnat ana det? Plot twist!

Så Donald Trump förlänger alltså den olagliga förlängningen på den olagliga förlängningen efter den olagliga förlängningen som följde på den olagliga förlängningen som Donald Trump olagligt gick ut med första dan på jobbet.

Ja, eller tydligen kom den olagliga förlängningen redan i slutet av september (som jag helt missade). Kort efter förlängningen som förlängde förlängningen till 16 december. Och septemberförlängningen förlängde förlängningen med 120 dagar. Så nu är förlängningen förlängd till 23 januari 2026.

Men DÅ kommer TikTok helt definitivt bombsäkert få en ny amerikansk ägare. Eller helt definitivt bombsäkert förbjudas om ett avtal med en ny ägare inte är underskrivet.

No, TikTok will not be banned on Dec. 16. Here’s what we know.

In September, President Donald Trump signed an executive order extending the TikTok ban through Jan. 23, 2026.

TikTok har fått nya ägare

Såååå this verkar vara happening. TikTok har nya ägare. På riktigt. Tydligen. Ett avtal ska nu vara underskrivet. Igår.

* infoga alla chockad-gifar i Giphys bibliotek *

Ja, eller ”amerikanska” TikTok åtminstone (återstår att se exakt vad det innebär – förra gången det begav sig med nästan-försäljning 2020 så innebar det även marknaderna Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland). Allt enligt intern information som har gått ut till TikToks anställda från VD:n Shou Chew.

22 januari 2026 kommer ett nytt företag att ta över driften: TikTok USDS Joint Venture.

I denna joinade venture hittar vi tre ”huvudinvesterare” som tillsammans kommer att äga 45 % av den nya företagskonstruktionen: Oracle samt investmentbolagen Silver Lake och MGX, Förenade Arabemiratens statliga investmentbolag. 30,1 % kommer att ”ägas av vissa existerande investerare i Bytedance” (TikToks ägarbolag), 19,9 % kommer att fortsätta ägas av Bytedance och 5 % kommer att kontrolleras av ”andra nya ägare”.

Fram till januari kommer TikToks rekommendationsalgoritm att ”tränas om” på amerikansk användardata och Oracle kommer att stå som garant för att ingen utomstående aktör ska kunna komma in och peta. Oracle ska även ”vara den slutgiltigt beslutande auktoriteten när det kommer till att granska och godkänna all innehållmoderering och relaterade policies inom USA”.

Det är alltså ganska mycket exakt det avtal som var uppe på bordet 2020. Och som det har pratats om större delen av året. Och…

..det är fortfarande ett avtal som inte på långa vägar lever upp kraven i den amerikanska lag som har drivit fram tvångsförsäljningen.

Det mest uppenbara är att Bytedance kommer att fortsätta äga en femtedel av bolaget. Lägg till ”vissa befintliga Bytedance-investerare” så kommer vi upp till att hälften av det nya bolaget även fortsättningsvis kommer att ägas av den gamla ägaren. Det kan knappast klassas som att bryta alla band med Kina.

Lägg till att USA-TikTok alltså kommer att fortsätta använda Kina-TikToks kinesiska algoritm. På licens. Vilket förstås bara det är.. tveksamt med tanke på det enorma hot mot USA:s nationella säkerhet som TikTok utgör. Och det innebär dessutom att pengar kommer att gå direkt till Kina. Både via TikToks intäkter och licensavgiften som amerikanska TikTok lär betala till kinesiska TikTok.

Och sen blir det förstås intressant att se hur SplinterTok kommer att hanteras. Att det alltså blir två olika TikTok som fortfarande på något sätt ska vara TikTok.

Så för att summera.

Amerikanska TikTok kommer alltså att ägas av ett kinesiskt företag, Kina-kopplade investerare, Förenade Arabemiraten, Trump-kompisen Larry Ellison (via Oracle) och sannolikt vad det verkar också  Fox-Murdoch-familjen (som del av de ”nya ägarna”). Och Trump-kompisen Larry Ellisons Oracle ska kontrollera TikToks innehållsmoderering och ”relaterade policies”. Vilket i praktiken kommer innebära det som numer gäller på FKA Twitter.

Vad skulle kunna gå fel?

Men. Som sagt. Avtalet – om det blir av (jag tror det inte fullt ut förrän ett helt nytt TikTok börjar köra) – bryter ju rätt uppenbart mot den förbudslag som amerikanska kongressens båda kammaren rätt övertygande rösta igenom. Så vi kan vara säkra på att alla som röstade för lagen – inte minst många republikaner – nu kommer att protestera högljutt.

Och sen är det slutgiltigt USA:s president som avgör om avtalet faktiskt lever upp till lagens krav. Vilket aldrig kommer att hända, eftersom avtalet som sagt var så uppenbart bryter mot lagen.

* infoga alla LOL-gifar i Giphys bibliotek *

TikTok U.S. Sale to Close Next Month: Oracle and Silver Lake Confirmed in Buyer Consortium

TikTok sale is done, Oracle and Silver Lake among buyers of video platform.

LinkedIn

LinkedIn släpper en egen Wrapped

Har LinkedIn en egen Wrapped? Klart LinkedIn har en egen Wrapped.

(Så nu vet vi vad alla inlägg som inte handlar om AI kommer att handla om fram till jul.)

Twitter/X

X stämmer startup som vill använda Twitter-namnet som X inte längre använder

Ha. Helt otippat.

I förra veckan dök Operation Bluebird upp i allmänhetens ljus. En startup som, som flera andra sedan Musk tog över, vill bygga en Twitter-klon. OB vill bygga en OG Twitter, typ.

Men skillnaden är att OB vill att deras Twitter-kopia ska heta… Twitter. (Eller Twitter.new om vi ska vara petiga.)

För att få till det har OB lämnat in en begäran till amerikanska Patent- och registreringsverket om att stryka varumärkesskyddet som X har för Twitter och tweet. Argumentet är att X har ”övergivit” varumärket och inte har någon intention att använda det igen.

Det tog inte lång stund innan X ändrade sina användarvillkor och petade in ordet ”Twitter” där igen. Och att ingen annan får använda det varumärket.

Och idag kom så det givna nästa steget: en stämning. Vi pratar ju om Elon Musk trots allt.

(Sidospår: under Trumps första mandatperiod dök det upp en skämtteckning med Trump sittande i Ovala rummet med två stora knappar på skrivbordet. ”Tweet” och ”Nuke”. Ett inte särskilt känt faktum är att Elon Musk köpte sitt skrivbord på samma ställe, fast valde istället knapparna ”X” och ”Sue”.)

Och i sin stämning erkänner X det resten av världen redan vet: att de flesta fortfarande tänker på FKA Twitter som Twitter.

Så nu ska inte-längre-Twitter-fast-typ-Twitter-ju-ge-oss-pengar möte wanna-be-Twitter-so-sue-me-bitch mötas i domstol. Och OB är ”säkra” på att vinna.

Fun, fun, fun all around.

X ’Bid Adieu’ to the Twitter Brand, but Now It’s Suing to Keep It

Elon Musk’s company is suing a startup that wants to resurrect Twitter, claiming it never gave up the brand.

 

Sök/SEO

Google testar funktion för att prompta Google Discover

Google Discover har blivit en allt viktigare trafikkälla, inte minst för tidningar. Nu testar Google en funktion som gör det möjligt att, tja, prompta fram det du vill se här.

Det handlar helt enkelt om att Google har tagit fram en funktion som gör att man kan beskriva vad man vill se i sitt Discover-flöde och sedan försöker Google att se till att du får det.

Det verkar som att man kan dels kan välja vad man vill se mer eller mindre av och dels att man kan skriva vad man vill börja se innehåll om.

Det återstår som vanligt att se hur bra funktionen är, men känns som ett intressant test. Och kan också bli något som kanske allt mer efterfrågas av användare om det börjar bli vanligt (och fungera bra): att användare vill kunna personalisera digitala tjänster genom att bara berätta vad man vill ha. Och sedan förvänta sig att sajten eller tjänsten löser det.

Google Discover Tailor Your Feed

Google Discover is testing and maybe rolling out an option to ”Tailor your feed.” This allows you to tailor the feed with ”Say in your own words what you want to see,” and Google will try to figure it out.

Google testar bostadsannonser i sökresultatet

Ännu en funktion eller tjänst som flyttar in direkt i Googles sökresultat. Ja, eller som Google placerar där – till förtret för sajter som har den funktionen eller tjänsten som verksamhet. Nu börjar Google testa bostadsannonser.

Den som söker kan nu få upp dessa annonser direkt i sökresultatet. Komplett med exempelvis kontaktinformation till mäklaren.

Det är som sagt var ett test, men med tanke på att Zillow – en av USA:s stora hemnetmotsvarigheter – fick se sin aktie rasa med 10 % när Google-testet blev känt så säger det en hel del om vad marknaden tror att det kan leda till.

Google Is Testing New Home Listing Features in Search. Why That Could Be Bad News for Zillow

Shares of Zillow and other home listing sites tumbled Monday after Google started testing new home ad features in search.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 50 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Apple förlorar ännu en Appstore-rättegång i USA

Det finns de där rättegångarna som känns som att de aldrig tar slut. Som den mellan Epic Games och Apple i USA. Den som började med att Epic Games medvetet bröt mot Appstore-reglerna och därmed gjorde att Fortnite kastades ut ur Appstore. 2020.

Rättegången som följde blev till största del en vinst för Apple. Men Epic finns ett par framgångar. Som större frihet när det kom till att använda externa betallösningar i iOS-appar.

Som vanligt när techjättarna ska följa domslut eller EU-beslut kring centrala frågor i affärsmodellen så försökte Apple krångla sig ut det som domstolen ville se genom meckigare lösningar. Som att Apple bara marginellt sänkte den avgift som de tar ut om en app inte går via Apples betallösning utan kör en egen, helt extern.

Domaren i målet, Yvonne Gonzalez Rogers, dängde därför till Apple med typ domstolstrots och rättegången överklagades vidare.

Nu har den högre instansen sagt sitt. Och Apple förlorar i princip på alla punkter.

Det finns dock en punkt där Apple åtminstone får ett tröstpris. I det ursprungliga domslutet fick Apple inte ta ut någon avgift alls för de appar som rundar Apples betaltjänst. I domslutet för överklagandet konstateras att Apple har rätt att ta ut en ”skälig avgift” som ska baseras ”de faktiska kostnaderna för att säkerställa användares säkerhet och integritet”.

Så med andra ord: Apple får ta ut en avgift för den granskning som företaget gör av appar som väljer att köra egen betallösning, men att de sedan inte har rätt att ta ut löpande avgift på försäljning via appen.

Epic Games utropade ganska omgående att ”Apple-skatten är död” i USA. Men jag misstänker att sista ordet ännu inte är sagt. Som att se vad en ”skälig avgift” kommer att innebära. Jag misstänker att Apple och utvecklare som Epic inte kommer att ha riktigt samma måttstock här. Så det kan nog harvas vidare i domstolssalar ett tag till.

Epic celebrates ”the end of the Apple Tax” after appeals court win in iOS payments case

But Sweeney warns iOS devs are still afraid of ”totally illegal” retaliation by Apple.

Apple och Google samarbetar för att göra det enklare att byta mellan Android och iOS

Kors. I. Taket. Google och Apple samarbetar. För att göra det enklare att byta mellan Android och iOS.

Det ser ut som att det är en funktion som kommer att dyka upp i respektive operativsystem. Lite oklart när det kan komma och hur det är tänkt att fungera.

Men till skillnad från de verktyg som idag finns för att föra över personlig data från ett operativ till ett annat så ser det ut som att det ska fungera ungefär som när man första gången startar en ny iPhone (jag antar att det är samma för Android).

Helt enkelt att det också går att välja en mobil med det konkurrerande operativet som källa för att föra över data och inställningar.

EU var förstås snabba att ta åt sig äran för att det här händer och det lär också vara den främsta anledning. Eller rättare sagt lagen Digital markets act, som bland annat anger att det ska vara enkelt att byta mellan de dominerande plattformarna och ta med sig den data man har där. Så att man alltså inte ska börja börja om helt från början utan, så långt som möjligt, kunna fortsätta där man slutade. Typ.

Apple and Google make it easier to swap between Android and iOS

You’ll soon have an easier time moving from Android to iOS, or vice versa, thanks to a future software update for both platforms.

 

Ekonomi och finans

Disney köper in sig i Open AI för 1 miljard dollar

Det känns som att det är minst en miljard-techaffär i veckan just nu. Inte sällan AI-kopplad. Den här veckan har vi sett två. Först att IBM köper Confluent för 11 miljarder dollar och nu att Disney köper in sig i Open AI för 1 miljard dollar.

Avtalet innebär att:

  • Open AI får rätt att använda Disneys olika figurer och varumärken i sina produkter (åtminstone med ett antal av dem). Som för att låta användare skapa bilder utifrån dem eller skapa Sora-videos med dem.
  • Disney blir en ”stor” kund till Open AI och kommer använda tekniken för att bygga tjänster och produkter, plus rulla ut ChatGPT till alla anställda
  • Disney kan visa ett ”urval” av Sora-videos på Disney+. Så typ, AI-skapade Disney-kortvideos fast skapade av användare.

Ja, plus då som sagt var att Open AI får 1 miljard dollar att fylla på kassan med. Avtalet som nu har skrivits under gäller under tre år.

Så vad är då det tänkte win-win-läget?

I Disneys fall så får de ägarandel i Open AI, ett av de just nu hetaste bolagen på planeten. Vi kan tänka oss att Disney också får gräddfil till nya Open AI-produkter och får överhuvudtaget en del att säga till om i utvecklingen. Och det kan vara Disneys främsta vinst.

Men Open AI får förstås ut en del. Men det känns mest som att det är framtvingat. Open AI slipper nu en massa tjafs från Disney kring upphovsrättsfrågor. Som av en händelse skickade Disney direkt efter det att affären blev offentlig ett brev till Google där de hotade med massiv stämning om Google inte direkt slutade klampa in på Disneys varumärkesskyddade produkter. (Något som omedelbart fick Youtube att börja plocka bort videos som var baserade på Disneys olika varumärken och figurer.)

Open AI får alltså också möjlighet att använda Disneys varumärken i Sora, så att användare kan skapa innehåll med dem. Något som kan behövas, med tanke på att Sora ser ut att ha svårt att lyfta som önskat. (Enligt Sensor Tower så snittar Sora-användarna exempelvis ”bara” på 13 minuters användning per dag, medan TikTok ligger på 90 minuter.)

Men Open Ai får framförallt alltså 1 miljard dollar. Nästan 10 miljarder kronor. Galet mycket pengar. Men inte för Open AI. Åtminstone inte utifrån vad de skulle behöva.

Mashable har räknat på hur investeringen står sig jämfört med Open AI:s löpande utgifter. Och landat i att 1 miljard täcker kostnaderna för 3-4 veckor. Och ställer vi det mot de åtaganden som Open AI långsiktigt har gått med på så skulle Open AI behöva 1001 Disney-affärer för att gå jämnt upp.

En matematik som känns… utmanande.

Och som fick The Atlantic att konstatera att Open AI kan vara AI-erans Netscape. De var först och tidigt störst. Men sen kom de stora jättarna ikapp och blåste förbi.

Vi får se hur väl den parallellen kommer att bli verklighet.

OpenAI’s billion-dollar Disney deal puts Mickey Mouse and Marvel in Sora

Disney and OpenAI’s three-year licensing deal brings over 200 characters from the MCU, Pixar, and Star Wars to ChatGPT Images and Sora.

IBM köper Confluent för 11 miljarder dollar

11 miljarder? Pffft säger världen efter Netflixs uppköp av Warner Bros. i slutet av förra veckan. Men vilken annan vecka som helst hade uppgiften om att IBM betalar så mycket för Confluent fått helt annan uppmärksamhet.

Oavsett, vad är det då som IBM får de 11 miljarder som de är beredda att lämna över till det senaste tillskottet i produktporföljen?

Confluent är en, tja, dataflödesplattform. Ett centralt sätt för företag att styra sina dataströmmar. Och det är inte svårt att se hur IBM tycker att det här känns som ett väldigt relevant tillskott till produktkatalogen just nu. Ja. Det handlar förstås om AI. Och ska man få ut bra saker av AI så krävs det data i olika former. Och de flesta företag har ännu inte riggat sin systemflora efter de möjligheter som idag finns att kasta AI på intern företagsdata.

IBM to acquire Confluent for $11B as it seeks to bolster its data offerings | TechCrunch

IBM is buying data infrastructure company Confluent for $11 billion in cash in a bid to bolster its data and automation products as ever more companies move their tech operations to the cloud and deploy AI technology.

Donald Trump säger att ”vi får se” om Netflix-affären blir av

Förra veckans största digitala händelse var förstås att Netflix köper Warner Bros studio- och strömningsverksamheter. Men det är långtifrån säkert att affären godkänns av myndigheter. Särskilt inte efter reaktionerna.

Netflix är störst på strömningsmarknaden – och det rätt rejält. När marknadsledaren köper en konkurrent blir det förstås alltid granskningar. Det insåg Netflix som skickade delegation till Vita huset för att prata om köpet inför budgivingen.

Men när Donald Trump uttalade sig officiellt om affären efter att den blev klar så sa han att Netflix ännu större marknadsandel ”kan vara ett problem”. Och att ”vi får se vad som händer”. Och att han ”personligen kommer att överse” granskningen.

Men i grund och botten ser det alltså ut som att Donald Trump – hör och häpna – kommer låta en ansvarig myndighet göra sitt jobb i lugn och ro utan att han kommer med ”förslag” via Truth Social (a.k.a. order från Den store ledaren).

Eller?

Jag tror att ekonomin har väldigt lite med saken att göra. Istället är det nog de initiala reaktionerna på affären. Men inte kritiken om just den potentiella monopolsitatuationen från såväl politiker som filmindustrin. Utan den från högerkanten. Där MAGA-opinionsbildare och sektkompis-republikaner ungefär konstaterade att det blir ”wokeapalypse now” om Netflix-köpet får grönt ljus. (Och nej, jag är inte heller helt säker på varför, men antar att det är because anledning.)

Med andra ord: hade det varit en av Donalds kompisar som hade stått bakom köpet så hade Trumps och Vita husets reaktion nog inte varit att ”vi får se” om affären kan bli godkänd.

Not a done deal? Donald Trump raises antitrust concerns over Netflix-Warner Bros tie-up, says he’ll step in | Company Business News

US President Donald Trump has raised concerns over antitrust ”problems” in Netflix’s acquisition of Warner Bros. Discovery, noting that the combined market share could exceed 30%. Here’s what he said.

Paramount Skydance lägger fientligt motbud på Warner Bros.

Ah. Klart att affären kring Warner Bros. ska ha oväntade twistar. Det handlar ju om köpet av företaget bakom Game of Thones, trots allt. Nu kommer ett fientligt motbud från Paramount Skydance.

Paramount, även de med Netflix-konkurrent under bältet, var bland företagen som budade på Warner Bros. Och tydligen är budet de nu har lagt samma som de la för någon vecka sedan. Och som då fick tummen ned.

Men hej! Skam den som ger sig. Klart man kan prova att lägga samma bud en gång till.

Sen finns det skillnader mellan buden. Paramounts bud består bara av pengar, snarare än blandning av pengar och aktier, och är dessutom högre än Netflixs bud. Och lägre. Det Paramount har lagt bud på är hela Warner Bros. Discovery medan Netflix bara har gått med på att köpa Warner Bros. studio- och strömningsverksamheter. Dvs. inte kanaler som CNN och Discovery. Paramount tycker att det är bättre att ”Warner Bros. hålls ihop”.

Men med tanke på att Paramount redan har fått tummen ned, varför samma bud igen? Sannolikt tre saker.

  1. MAGA-högerns upprörda känslor att wokeismen vinner om Netflix tillåts köpa Warner Bros-delarna. Vi pratar typ wokeapocalypse now.
  2. Donald Trumps första officiella uttalande om affären var typ ”vi får se” om den kan gå igenom, eftersom Netflix får så stor marknadsandel. (Egentligen: se punkt 1.)
  3. Paramount Skydance skapades tidigare i år genom ett samgående. Nya ägaren är David Ellison. Son till Donald Trumps kompis Larry Ellison. (Se punkt 2.)

Paramount goes hostile in bid for Warner Bros., challenging a $72 billion offer by Netflix

Paramount has launched a hostile takeover bid for Warner Bros. Discovery. The effort announced Monday initiates a potentially bruising battle with Netflix to buy the company behind HBO and CNN, along with the power to reshape much of the nation’s entertainment landscape.

Paramount-budet på Warner Bros. innebär att Donald Trump tar över CNN

Aaaand there it is. För några dagar sedan vann Netflix budgivningen av Warner Bros. Igår sjösatte förbigångna Paramount Skydance ett fientligt motbud. Och nu kommer uppgifter som pekar på att Netflixs köp kan gå i stöpet. Och det handlar som vanligt om Donald Trump.

Vi börjar från början. Både Netflix och Paramount var med och budade på Warner Bros. Paramounts bud var både högre och lägre än Netflixs. Högre, därför att Paramount erbjuder mer pengar. Lägre därför att det Paramount vill köpa är hela Warner Bros. Discovery, medan Netflix ”bara” ville ha Warner Bros. studio- och strömningsverksamheter. Kanaler som HBO Max och serier som Game of Thrones.

Frågan är då varför Paramount ännu en gång lägger samma bud som fick tummen ned? På grund av saker som hände runt omkring affären. Och i kulisserna.

När MAGA-högern hörde talas om köpet gick den i taket. Wokeagendan skulle äga strömingsbranschen. Ett wokeapocalypse now. När Trump officiellt kommenterade affären sa han att ”vi får se” om den kan bli godkänd. På grund av att Netflix skulle få så stor marknadsandel.

Precis det hävdar också Paramount Skydance när de nu lägger sitt bud igen. Netflix-affären sabbar konkurrensen. Precis det ska Oracle-medgrundaren Larry Ellison ha ringt och beklagat sig över till Trump, enligt uppgifter från Wall Street Journal.

Vam är då Larry Ellison? En av Trumps närmaste kompisar. Vad har han för koppling till Warner Bros? Ingen alls. Men däremot ägs Paramount Skydance, som skapades via ett samgående tidigare i år, av David Ellison. Larry Ellisons son.

Att Trump och hans sektkompisar inte gillar woke i alla former är inget nytt. Men det finns ytterligare en väldigt viktig detalj i Paramounts bud. Vad det är Paramount vill köpa. Och vad de vill göra med det.

Paramount vill alltså köpa hela Warner Bros. Discovery eftersom ”det är bättre att hålla ihop kanalen”. Så vad ingår då där som Netflix inte har gått med på att köpa? De vanliga TV-kanalerna. Som Discovery. Och CNN.

Lägg till att David Ellison, enligt Wall Street Journal, har lovat Trump ”svepande förändringar” av CNN. Med andra ord: om Paramount Skydance får köpa Warner Bros. istället för Netflix så kommer Donald Trump i praktiken att äga CNN. Och direkt kunna styra kanalens innehåll.

https://www.wsj.com/business/media/paramount-netflix-warner-bros-battle-ellisons-a86fe15c

Trump anser att Warner Bros-köpet ska inkludera CNN

Aaaaand there it is.

Netflix vann budstriden om Warner Bros. för någon vecka sedan. Fast inte hela Warner Bros. Netflix köper studio- och strömningsverksamheterna. Som HBO Max och serier som Game of Thrones.

När Donald Trump först uttalade sig om affären hette det att vi ”får se” om konkurrensmyndigheter kan godkänna den. Han konstaterade att Netflix får väldigt stor marknadsandel på strömningsmarknaden.

Parallellt med det så gick MAGA-tossehögern i taket över köpet. Because Netflix är jätte-wokea. Tydligen. Och kort efter det la En av förlorarna, Paramount Skydance, sitt förlorande bud en gång till. Ett bud som innebär att Paramount köper hela Warner Bros. Discovery. Inklusive TV-kanalerna. Som Discovery. Och CNN.

Och nu har Donald Trump vädrat åsikter igen. Han anser att CNN måste ingå i ett köp. Vilket inte alls kommer att påverka den oberoende myndighetsutredningen [sic!] av affären.

Det innebär i praktiken att Trump säger att det enda bud som just nu kan fungera är Paramounts. Och Paramount Skydance ägs av David Ellison. Son till Donalds kompis Larry Ellison, medgrundaren av Oracle. Och Ellison den yngre har lovat ”svepande förändringar” av CNN om Paramount får köpa Warner Bros.

Vilket i praktiken skulle innebära att Donald Trump äger CNN. Och kontrollerar innehållet där.

Donald Trump Says CNN Should Be Sold as Part of Any Warner Bros. Discovery Deal Because the ’People Running It’ Currently Are ’Either Corrupt or Incompetent’

Trump said it is ”imperative” that CNN be sold as part of any deal for Warner Bros. Discovery so it’s no longer under the current management team.

 

Övrigt

Danska PostNord delar ut sina sista brev någonsin

Här kan vi prata om en era som går i graven. PostNord i Danmark delar ut sina sista brev 30 december i år.

Precis som i Sverige har brevvolymerna kollapsat i takt med att såväl kommunikation som hantering av räkningar har flyttat online. Brevlådorna plockades tydligen bort redan i juni och vid årsskiftet har det sista brevet skickats.

Åtminstone via PostNord. Och därmed via staten. Istället är det ett privat företag som kommer att ta över den verksamheten.

Men även om det rent praktiskt förmodligen är en liten händelse för de flesta så är det en väldigt stor händelse principiellt. Och en 400-hundraårig tradition som går i graven.

Denmark posts its last letters as hallowed national mail ends

Denmark’s 400-year-old postal service stops delivering letters as digital communication takes over, leaving other European institutions watching nervously

USA:s utrikesdepartement byter ut typsnittet Calibri eftersom det är för woke

Har kulturkriget nått val av typsnitt? Klart kulturkriget har nått val av typsnitt.

Calibri is too woke for the State Department

The US State Department is turning back to Times New Roman in its latest quest to tear up anything related to diversity or accessibility.

Kategorier
AI - Artificiell intelligens IoT - internet of things Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 50 2025 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Strömmade medier

Spotify gör det möjligt att AI-prompta fram personaliserad spellista

Lägger Spotify till funktion som gör att man kan AI-prompta fram en personaliserad spellista? Klart Spotify lägger till funktion som gör det möjligt att AI-prompta fram en personaliserad spellista.

Fast än så länge bara om du betalar för Spotify. Och om du bor i Nya Zeeland.

Spotify tests more personalized, AI-powered ’Prompted Playlists’ | TechCrunch

The playlists can factor in world knowledge, go back to your listening history from day one, and be refreshed daily or weekly.

Youtube gör det möjligt att A/B-testa titlar

Efter att ha betatestats ett tag börjar Youtube nu rulla ut A/B-testar för titlar på videos. Alla med tillgång till ”avancerade funktioner” i Youtube Studio kan nu testköra titlar mot sina tittare.

Det går att ladda upp tre titlar eller ”en kombination av titlar och tumnaglar” för videos och sedan låta Youtube köra ut versionerna mot tittarna, jämnt fördelade. Och som alla A/B-testverktyg är tanken att du ska få en vinnare som du kan välja som den  titel som alla får se.

YouTube creators can now test multiple video titles

YouTube is giving more creators a way to test how different titles perform on their videos.

 

AI – artificiell intelligens

Google planerar annonser i Gemini under 2026

Oj det var oväntat säger verkligen absolut. Google har gått ut och meddelat annonsörer att det kommer annonser under 2026. AI-annonser. Ja, eller annonser i AI-tjänster.

Den som har hängt med senaste tiden lär känna att det här bokstavligen talat är gårdagens nyheter. Men det Google nu har bekräftat är att det (om inget oförutsett händer) blir annonser i Gemini. Alltså i den fristående tjänsten och inte i AI-mode i sökfunktionen som varit på tapeten senaste veckorna (även om det förstås kommer annonser även där).

Det kommer förmodligen – även denna gång – gå fortare att räkna upp alla Googles AI-ställen som INTE kommer att få annonser i någon form. Den stora frågan kanske blir om Google kommer att tänka in det i sina abonnemang. Om det alltså alltså kommer ett billigare Gemini-abonnemang som innehåller annonser (men kanske färre än för ”gratisanvändarna”) eller om Google gör som de flesta strömningstjänster inom video och musik har gjort – lägger till ett lite dyrare betalabonnemang för alla som vill slippa annonser.

EXCLUSIVE: Google Tells Advertisers It’ll Bring Ads to Gemini in 2026

The discussions mark the first time advertisers have heard directly from Google about monetizing its Gemini AI chatbot

Google säger att det ”i dagsläget inte finns planer” på annonser i Gemini

Annonser i Gemini? Som uppgifterna från Adweek gjorde gällande igår? Nu-uh. Säger Google. Fake news.

Så nu vet vi det. Här finns inget att se. Cirkulera.

Men vi håller oss kvar ett litet tag ändå. Och tittar på vad de två Google-representanter som officiellt har uttalat sig om ryktet säger. Båda konstaterade att det inte finns annonser i Gemini-appen (vilket ingen har påstått, men bra – då vet vi det vi redan visste) och att det ”i dagsläget inte finns några planer på att ändra på det”.

Med andra ord: ja, det kommer annonser i Gemini. Google har ännu inte bara luskat ut hur de ska göra det på ett bra sätt.

Och att Google har kontaktat några annonsörer (som Adweek påstår och som känns rimligt) beror sannolikt då på 1) att Google vill lugna annonsörer om att Google kommer att lösa det där med annonser i det därade AI på något sätt eller 2) att Google vill trycktesta tankar på hur annonser i Gemini skulle kunna fungera.

Google Pushes Back On Adweek Report About Gemini Ads In 2026

Google disputes a report claiming ads will arrive in the Gemini app in 2026, saying there are no current plans to add them.

Google lanserar AI-Disco

Nu blir det glitter för Google! Ny funktion för webbläsaren: Disco.

Vad är då Disco? Ett sätt att skapa GenTabs. Vad är då GenTabs? Ett sätt att förvandla flikar i webbläsaren till ”anpassade applikationer”. Och Disco kan komma med förslag på vad du skulle kunna bygga.

Exempel som ges är att om du läser på om ett visst ämne så kan du använda Disco för att visualisera informationen på sidan du är på. Eller skapa en ”måltidsplan” från en sida med recept. Eller hjälpa dig att planera en resa.

Så vad det handlar om är att Google placerar det som till stor del går att göra via olika AI-tjänster ännu närmare källan. Och gör det därmed enklare att använda dem. Det är åtminstone tanken.

På presentationen låter det väldigt mycket som Googles AI-anteckningsbokstjänst NotebookLM. Och det känns inte som en slump att tjänsten också ser väldigt mycket ut som den.

Däremot pratar vi inte om bred utrullning. Det är en experimentfunktion som kräver att man blir inbjuden (det går att anmäla sig till väntelista) Appen som krävs finns bara för MacOS.

Men det är oavsett förstås ett fantastiskt namn. Nu gäller det att funktionen kan leva upp till namnet.

Google debuts ’Disco,’ a Gemini-powered tool for making web apps from browser tabs | TechCrunch

Google Labs is testing a product that will work with your browser tabs to make web apps for you.

Gemini blir bättre på text-till-tal

Google uppdaterar sina modeller Gemini 2.5 Flash och 2.5 Pro. Mer specifikt förbättringar när det kommer till modellernas förmågor att förvandla text till tal.

Funktionen ska numer vara bättre på att hantera tonalitet, nyanser, och tempo och vara bättre på att förstå kontext. De ska också vara bättre på att hantera scenarion med flera ”talare”.

Improving Gemini Text-to-Speech models for better control and capabilities

New Gemini 2.5 Flash and Gemini 2.5 Pro Text-to-Speech (TTS) preview models bring enhanced style and tone versatility, pacing control, and multi-speaker capabilities.

Slutet för Open AI:s Code red är i sikte

För någon vecka sedan gick Open AI-VD:n Sam Altman ut med att Code red nu gäller på firman. Alle man ska samlas på däck med uppkavlade ärmar. Nu ser det ut som att det finns en slutpunkt för nödläget.

Nödläget infördes därför att Open AI blir allt mer stressade över att konkurrenterna – framförallt Google – inte bara nafsar i hasorna utan kanske också har rusat förbi när det kommer till produkter.

Några nya initiativ pausas – som att stoppa in annonser i ChatGPT. Istället ska alla jobba häcken av sig för att vässa nästa version av GPT, alltså tekniken som är bottenplattan i ChatGPT. Och ChatGPT:s grundfunktioner överlag.

Resultatet av den kraftsamlingen får vi se i januari, när en ny, vassare modell ska lanseras. En som ska vara snabbare, ska kunna skapa bättre bilder och ha ”bättre personlighet”. Efter det ska nödläget kunna blåsas av. Om Altman får som han vill.

Men vi pratar alltså om en månad. Oceaner av AI-tid. Och konkurrenterna lär ju inte lägga sig ned ta långjulledigt. Särskilt inte efter Altmans nödlägesutspel. Så det återstår fortfarande att se hur Open AI står sig i konkurrensen 2026.

The end of OpenAI’s ’code red’ response to Google.

CEO Sam Altman said the emergency designation will finish when the company releases a faster AI model with better images and personality in January, the Wall Street Journal reports. Its first response to Gemini 3, an updated model called GPT-5.2, is set to launch this week.

Open AI släpper GPT-5.2

Open AI är mitt i panikmode, utannonserat av VD Sam Altman för nån vecka sedan. Ett nödläge som inte kommer att avrundas förrän i januari. Men redan nu har vi fått en ny modell. GPT-5.2.

Vi pratar alltså inte om en jätteuppdatering siffermässigt, men det ska tydligen vara Open AI:s bästa modell för ”professionell användning i verkliga livet”.

Vad innebär det mer konkret? Enligt Open AI är modellen bättre på att ”skapa kalkylblad, bygga presentationer, skriva kod, förstå bilder, förstå lång kontext, använda verktyg och hantera komplexa multistegsprojekt”.

Så. Ni vet. Den är bättre på ungefär allt i hela världen.

Och hur den tas emot kommer nog avgöra om juiceblandarna kommer att snurra fortare eller långsammare på Open AI-kontoret.

OpenAI releases GPT-5.2 to take on Google and Anthropic

OpenAI’s ”code red” response to Google’s Gemini 3 Pro has arrived.

ChatGPT får porr under Q1 2026

Äntligen! Då vet vi det. ChatGPT får porr under Q1 2026.

Okej. Open AI kallar det inte det. Istället är det omskrivningen ”vuxenläge” som gäller. Och jag tänker att ”läge” känns relevant i sammanhanget.

Har vi tur får vi dessutom annonser i ChatGPT under första kvartalet.

Porr och annonser. Vad skulle kunna gå fel?

ChatGPT’s ’adult mode’ is expected to debut in Q1 2026

Sam Altman said earlier this year that the mode was on the way.

ChatGPT har nu 900 miljoner användare varje vecka

Nya AI-användarsiffror. För ChatGPT och Gemini.

ChatGPT ska nu ha 900 miljoner användare varje vecka. Åtminstone enligt appanalysföretaget Sensor Tower. Vi pratar alltså inte officiella siffror, men med tanke på utvecklingen så känns det rimligt.

Sensor Tower bjuder dessutom på jämförelsesiffra. Mellan augusti och november växte ChatGPT till runt 810 miljoner användare i veckan, vilket var en ökningstakt på 5 %. Under samma period växte Googles konkurrent Gemini till 346 miljoner, vilket motsvarade en tillväxt på runt 30 %.

ChatGPT tuffar alltså på mot enmiljardstrecket och ser ut att vara över dubbelt så stor som Gemini. Men som synes så pekar Googles kurva desto brantare uppåt. Samtidigt som att det förstås är enklare att växa snabbare om du har längre kvar innan du får slut på människor.

Samtidigt ser det ut som att ChatGPT:s tillväxt har mattats av rätt ordentligt. Och det i sig kan vara ett tecken på var taken finns för fristående AI-tjänster. Åtminstone för de som inte finns i Kina.

Google Gemini gaining ground on ChatGPT in AI chatbot race

Investing.com — Google’s Gemini chatbot is making significant gains against market leader OpenAI’s ChatGPT, according to new data from research firm Sensor Tower, cited by The Information on Tuesday.

Photoshop flyttar in i ChatGPT

Nästa app att flytta in i ChatGPT: Photoshop. Nu blir det alltså möjligt att ChatGPT-redigera bilder direkt i AI-tjänsten. Istället för manuellt behöva växla till Photoshop.

Och… det känns… intressant.

Spontant skulle jag säga att de som kör ChatGPT eller något annat AI-verktyg gör det för att de inte har professionella krav på vad som behöver göra och/eller att AI-verktygets bildfixarfunktion redan gör ett tillräckligt bra jobb. Och att de som har råd att betala för Photoshop till väldigt stor del är proffsanvändare som vill kunna använda Photoshop för att pixelpusha. Bokstavligen.

Plus att även Adobe lägger till allt mer AI:ande i sina verktyg.

Okej. Stödet inkluderar även Photoshop Express. Men då känns det ännu mer som att målgruppen kan nöja sig med att köra rena AI-verktyg hela vägen.

Men hej. Nu går det att köra Photoshop via ChatGPT. Alltid glädjer det någon.

Adobe Photoshop launches in ChatGPT

Adobe launches apps for ChatGPT that let users photoshop, make PDFs, and customize other content with the help from OpenAI’s popular chatbot.

Anthropic donerar MCP-standarden till Linux Foundation

Snygg grej av Claude-ägaren Anthropic: de donerar sin MCP-standard – eller åtminstone wannabe-standard – till ideella organisationen Linux Foundation.

Anthropic sjösatte sitt Model Context Protocol som ett tänkt standardiserat sätt att koppla ihop en AI-modell och AI-tjänst med andra externa datakällor. Kort sagt ett sätt att ”berika” en AI-tjänst med data från exempelvis en onlinetjänst som erbjuder ett API.

Även om MCP kanske inte är en vedertagen standard än – eftersom tekniken som vi idag menar när vi säger ”AI” knappt ens är så gammal att standarder har hunnit utvecklas – så har den kommit på hyfsad god väg mot att bli det.

Och nu ”open sourcar” Anthropic MCP. Typ. De lämnar nu över ägarskapet och huvudansvaret för den fortsatta utvecklingen till Linux Foundation, som har varit den samlande punkten i Linux-utveckling. Eller Anthropic lämnar rättare sagt över MCP till en verksamhet under Linux Foundation: Agentic AI Foundation (because agentnånting).

AAIF är i sin tur något som skapades gemensamt av Anthropic, Open AI och Jack Dorseys betalföretag Block. Bland de som har varit med och backat AAIF hittar vi dessutom namn som Google, Microsoft, Amazons molnverksamhet AWS, finansmediebolaget Bloomberg och Cloudflare (numer mest kända för att sänka internet då och då).

I och med att Anthropic på sätt och vis nu tar ett kliv bort från MCP så vill de än mer signalera att det här är en teknik som tillhör ingen och alla.

Donating the Model Context Protocol and establishing the Agentic AI Foundation

Anthropic is an AI safety and research company that’s working to build reliable, interpretable, and steerable AI systems.

Time Magazine utser AI till årets person

Både rimligt och märkligt. Årets person enligt Time Magazine? AI.

Och. Ja. Här känns det som att vi tänjer ”person”-begreppet… väldig långt.

Det verkar Time också inse. Så den som får personifiera AI är… ett de. Nämligen ”Architects of AI”.

Så. Ja. Oavsett så tänjer vi på definitionen av ”person” här. Men hej.

Vad Time menar med det här är alltså personerna som leder företagen som bygger dagens AI-teknik. Eller förutsättningarna för den. Det innebär personer som Open AI:s Sam Altman, Nvidias Jensen Huang, Mark Zuckerberg och Elon Musk.

Och det är rimligt att det är den här samlingen människor. Därför att det är personerna – och företagen – som skickar pengar mellan sig. Och som tillsammans håller AI-hypen igång – och därmed håller sina egna AI-satsningar och börskurser uppe.

Som jag har skrivit om flera gånger under hösten så är det en handfull företag som på riktigt tjänar pengar på AI. Och de är de som säljer förutsättningarna för AI. De som sitter på datacenter, AI-chiptillverkning och molntjänster. Namn som Google, Nvidia och Microsoft.

Och de som använder dessa tjänster är – utöver ovanstående företag själva – de rena AI-bolagen. Namn som Open AI, Anthropic och xAI. Men de går hysteriskt mycket back utan att ha särskilt stora intäkter. Definitivt inte i sammanhanget.

Så AI-infrastrukturbolagen har allt mer börjat investera i eller ge pengar till AI-bolagen så att AI-bolagen kan köpa tjänster och produkter från AI-infrastrukturbolagen. Och båda dessa ”branscher” är dessutom beroende av att AI-haussen hålls vid liv så att aktiemarknaden håller aktiekurser uppe och så att riskkapitalister vill fortsätta hjälpa till att hålla AI-bolagen vid liv.

Det är en fascinerande och oroande – helt ny – slags cirkulär ekonomi vi ser.

’Architects of AI’ named Time magazine’s 2025 person of the year

”For delivering the age of thinking machines, for wowing and worrying humanity, for transforming the present and transcending the possible, the Architects of AI are TIME’s 2025 Person of the Year,” Time said in a social media post.

Kan AI-hotet bli en valfråga i USA 2026?

Ännu en intressant AI-vinkel. Eller kanske tanke. Att AI-kan bli en valfråga i de amerikanska valen nästa år. På ett lite oväntat sätt.

Artikeln spekulerar i att det skulle kunna bli så att ”AI” lyfts fram som anledning dels till den höga arbetslösheten och dels till de höga elpriserna. Ett bekvämt sätt att skylla ifrån sig på något väldigt konkret och samtidigt jätteluddigt. Eller bara ett sätt att koppla AI och följderna ovan till allmän big tech-ilska på båda sidor om gången i kongressen. Och det går säkert att koppla det till någon global-George Soros-konspiration också.

Ja, eller på sätt och vis är det inte alls oväntat. Det som AI-kritikerna och AI-evangelisterna har gemensamt är att grundar sin argumentation på doom och gloom. Antingen att AI kommer att förgöra mänskligheten eller att det är kört för alla länder, företag och människor som inte går all in på AI nununu.

Så det finns mycket färdigt att spinna vidare på för den som vill.

https://www.theinformation.com/articles/ai-backlash-shape-midterm-elections

 

IoT – internet of things

Waymos robottaxibilar rullar ut i London

Så har det blivit dags för Europapremiär för Google-ägda robottaxitjänsten Waymo. Bilarna har nu börjar rulla ut på Londons gator.

Än så länge går det dock inte att beställa en Waymo när man vill hem från krogen. Som i övriga städer där Waymo har introducerat sina självkörande bilar så handlar det först om några månader där bilarna – bokstavligen – ska lära känna London.

Men planen är kommersiella premiären ska ske under 2026. Och tittar vi på hur lång träningstid som Waymo har haft för de senaste städerna i USA där tjänsten har lanserats så handlar det förmodligen om första halvåret. Vid halvårsskiftet som senast.

Then again. Bilarna ska lära sig att köra på fel sida av vägen. Bara det borde lägga på lika mycket tid till.

Teslas Optimus-robot tokfejlar under demonstration

Ha! Underbart. Teslas kommande biljondollaraffär är humanoida AI-roboten Optimus. Det har Elon Musk sagt. Och då vet man att det är sant. Han har aldrig överdrivit något.

I veckan passade på att visa upp hur bra roboten har blivit. Och hur bra den har blivit att utföra uppgifter helt på egen hand. Som att servera vatten.

Fast… det slutade med att roboten istället slog omkull en massa glas. Och sedan ramlade baklänges. Ungefär lika framgångsrik demo som när Rysslands första motsvarighet bokstavligen talat stöp på näsan under sin första publika demo.

Och som många konstaterade: när roboten faller så ser det ut som att den för händerna till ”ansiktet”. Som att den tog av ett par VR-glasögon. Som den inte har på sig. Men som däremot en människa som distansstyr roboten skulle kunna ha på sig. Och som personen i fråga rykte av sig när roboten började falla.

Om Optimus följer samma utvecklingskurva som Teslas helt självkörande läge så lär den inte vara uppe på den utlovade banan det kommande årtiondet. Det är ungefär så länge som Elon har lovat att Tesla ”vilken dag som helst” kommer att bli helt självkörande, utan behov av säkerhetsförare eller distansoperatör.

Tesla Optimus robot takes a suspicious tumble in new demo

A new video surfacing from a Tesla demonstration in Miami this weekend shows the Optimus humanoid robot taking a nasty…

Elon Musk önskedrömmer om Tesla-konkurrenten Waymo

Omjagönskardettillräckligthårtblirdetsantomjagönskardettillräckligthårtblirdetsantomjagönskardettillräckligthårtblirdetsant.

Elon Musk delusionally claims Waymo ’never had a chance’ against Tesla

Tesla CEO Elon Musk took to X (formerly Twitter) this morning to dismiss Waymo’s progress in autonomous driving, claiming that the…

Kategorier
Detaljhandel/e-handel Sociala medier Sök/SEO Spaningar

Digitala spaningar vecka 50 2025

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Sociala medier

Facebook, Instagram och WhatsApp

Meta ändrar sitt betala-eller-annonser-upplägg i EU

Meta har ända sedan GDPR infördes beefat med EU kring samtycken gällande riktade annonser. Tidigare i år underkände EU Metas lösning betala-eller-annonser. Nu går Meta med på att ändra i det upplägget.

I ett uttalande från EU-kommissionen har Meta nu gått med på… ungefär det som EU har krävt ända sedan 2018. Och definitivt det som de slog ned på senast. Meta kommer nu att införa ett ”tredje” läge för oss i EU: en ”upplevelse med mindre personaliserade annonser”.

I dagsläget finns det två alternativ för den som vill använda Facebook och Instagram här hos oss: gå med på att låta Meta rikta annonser mot dig baserat på vad du gör i Metas tjänster eller betala en månadsavgift för att helt slippa annonser.

EU har inget problem med annonsfinansiering. Problemet har varit att EU kräver att det ska finnas ett sätt för användare att slippa personliserade annonser överhuvudtaget. Något som Meta förstås inte alls är sugna på.

Nu återstår det dock att se vad det är vi får i januari 2026, när det nya alternativet kommer att dyka upp. Därför att det som sägs är just ”mindre personaliserade annonser” och inte ”färre personaliserade annonser”. Eller inga personaliserade annonser alls. Kort sagt att det fortfarande kommer att finnas riktade annonser, men att de kommer att baseras på mindre personlig data.

Det låter med andra ord lite som Googles numer skrotade Privacy sandbox-initiativ, med stora lookalikemålgrupper istället för individriktade annonser. Men Meta kanske kommer att basera riktandet exempelvis på generella intresseområden snarare än att punktmarkera varenda liten interaktion med en specifik sida eller specifikt konto hos Meta.

EU-kommissionen är oavsett försiktigt positiva, men noga med att poängtera att de kommer att ”noggrant granska” det som Meta kommer att lansera. Deras inställning kring Metas nya upplägg är ”vi tror det när vi ser det”. Av någon anledning.

Meta commits to ’hybrid’ ad model to settle EU digital rules probe

Facebook and Instagram would introduce a ”hybrid approach” for users to opt for a free service driven by less personalized data.

Facebook designas om för att bli mer som Instagram

Dags för Facebook att få ett ansiktslyft. Nu har det blivit dags för Meta att skruva i gränssnittet igen. Ja, eller snart, när nästa version av Facebook-upplevelsen rullas ut.

Här är förändringarna:

  • Marketplace flyttar in i appmenyn i botten: Kidsen verkar gilla Facebook Marketplace och det vill Meta casha in på. Äntligen något som kommer få unga att flockas till Facebook igen! Ja, det är åtminstone vad Meta hoppas på. Återstår att se hur det går. Oavsett så kommer Marketplace-ingången nu samsas med Reels och vänner i huvudnavigeringen.
  • Omtag kring bildfunktioen i inlägg: Om man laddar upp flera bilder till ett inlägg så kommer det nu visas i ett miniatyr-Instagram-rutnät (ja, eller så som Instagram såg ut innan de bytte till nuvarande upplägget). Dessutom blir det nu möjligt att dubbedutta på en bild för att gilla den även i Facebook.
  • Sökfunktionen blir mer multimedial: Sökresultatet kommer att få ett mer ”uppslukande” utseende för alla innehållstyper. Facebook har börjat testat en ny helskärmvisare för bilder och videos i sökresultatet.
  • Ytterligare sätt att styra algoritmen: Facebook lägger till ännu en liten grej som gör att du kanske kan styra algoritmen lite. Det handlar om att man kan ange varför man inte är intresserad av ett visst inlägg som dyker upp.
  • Förenklat innehållsskapande: Facebook har gjort om hur funktionerna för att skapa Stories och vanliga inlägg ser ut och fungerar för att sänka tröskeln och få fler att lägga ut grejer.
  • Förenklad kommentarsfunktion: Nya inställningar och verktyg för att lägga ut, hantera och få överblick över kommentarer. Gäller vanliga inläggskommentarer, Reels-kommentarer och gruppkommentarer.
  • Enklare att hitta andra med samma intressen: Facebook hoppas att vi ska bli ännu mer sugna på att lägga in våra intressen genom att då visa upp precis de som gillar samma saker som du.

Facebook redesign focuses on friends, photos, Marketplace, and more | TechCrunch

Meta’s Facebook redesign elevates Marketplace, refreshes profiles, and aims to win back Gen Z users.

Instagrams direktmeddelanden är större än inlägg och Stories

Ny liten användartidbit om Instagram som jag inte alls hade koll på: Instagrams direktmeddelandefunktion är nu större än vanliga inlägg och Stories.

Informationen kommer direkt ur hästens egen mun. Ja, ur Instagram-bossen Adam Mosseris mun. Informationen ovan kom i en video där Mosseri gick ut och försvarade att Instagram för inte så länge sedan flyttade om bland alternativen i bottenmenyn. (Med tanke på att han var tvungen att göra den video så kan vi nog anta att omdesignen har landat sådär bra.)

Det vi fick veta var alltså att DM nu har gått om OG Insta-formatet och Stories. Åtminstone vad gäller hur mycket innehåll som delas. Instagram-användare delar nu varje dag fler bilder och videos via direktmeddelanden än via Stories eller vanliga inlägg.

Screenshot

Instagram Reels gör det möjligt att anpassa algoritmen

Nästan så att det börjar bli en trend. Flera tjänster har senaste tiden börjat ge utökade möjligheter att anpassa det innehåll som visas. Nu är det Instagrams tur.

Fast det gäller inte stora Insta-algoritmen. Istället är det specifikt Reels-funktionen som får det här stödet.

Det funkar ungefär som det brukar göra för den här typen av algoritmanpassningsfunktioner. Inställningen Your algorithm visar vad du är intresserad av baserat på ditt tittande. Här kan du nu justera vilken slags innehåll du vill se mer eller mindre av.

Instagram Is Finally Letting You Control the Reels You See

Instagram Reels algorithm has so far been a black box. But now, you can see what the app thinks you like to watch and customize it to your liking.

Instagrams Edits-app får ett antal nya funktioner

Instagram vill att fler ska skapa Reels, så nu lägger till funktioner i sin Edits-app som är tänkta att sänka tröskeln ytterligare för innehållsskapande här.

Instagram uppdaterar Edits med färdiga mallar, storyboards, mer avancerade textanpassningsmöjligheter och stöd för att ”dra in” publika Reels-klipp i appen. Dessutom får iOS-användare en ny widget för låsskärmen som gör att du kan komma åt Edits-kameran eller lägga till en bild i appen utan att låsa upp telefonen.

Instagram supercharges creation and feed control with new Edits app features and ”Your Algorithm”

Instagram is doubling down on user empowerment with two major fronts: creator-centric upgrades to its Edits video app and a new ”Your Algorithm” feature that lets users tune their Reels feed.

TikTok

TikTok presenterar två nya sociala funktioner

Fler sociala funktioner i den sociala plattform som visade världen att intresse trumfar vänner. Åtminstone om man vill att folk ska konsumera en massa innehåll i din plattform. Men nu lägg TikTok till en, tja, ”social classic”-funktion. Och hintar att en till väntar i kulissen.

Det som nu lanseras är Shared collections. Som är precis vad det låter som. Ett sätt att på bästa Pinterest-sätt samla TikTok-saker på en gemensam plats som kan delas med vänner eller familj. Släpps globalt nu.

Dessutom är TikTok på gång med funktionen Shared feed, som även den är precis vad den heter. Samma sak som samlingsfunktionen, fast ett flöde som flera kontakter kan lägereldssamlas kring. Fast här låter man TikTok kurerar det man ska samlas kring (så verkligen typ old school linjär-TV).

När någon har bjudit in till ett delat flöde så kommer TikTok sedan att välja ut 15 videos varje dags som flödesmedlemmarna ska diskutera. Så #booktok (ja, bokklubb) fast med random videos som ska vara baserade på intressen som de inbjudna delar.

TikTok adds a space for organizing content with others, teases ’Shared Feeds’ | TechCrunch

Shared Feeds will surface new content tailored to both users’ tastes, such as sports or winter activities, and their favorite creators.

Twitter/X

X stänger av EU-kommissionens annonskonto efter boten på 120 miljoner euro

Ha. Härligt. Elon Musk hade som väntat en sansad reaktion på de böter för brott mot Digital services act som EU delade ut. Nu har X stängt av EU-kommissionens annonskonto på plattformen.

Tydligen har kommissionen använt ett inläggsformat som bara får användas för annonser till ett organiskt inlägg och det är den formella anledningen till att kontot stängs av. Kommissionen har dessutom ”postat en länk som lurar användare att tro att det är en video för att på artificiellt sätt lura inläggets räckvidd”. (Det finns intressant nog en video i inlägget, så oklart vad som avses här.)

X säger själva att de har täppt till den lucka i funktionen som EU-kommissionen utnyttjade.

EU-kommissionens svar är att de borde vara plattformens ansvar att se till att en funktion kan användas som den är tänkt att användas. Och när det kommer till hur X motiverat stängningen av kontot så skriver de att kommissionen ”tror att reglerna inte gäller er”. Och att X väljer att använda ord som ”lura användarna” så är det förstås ett sätt att säga ”mennirå?”, eftersom det här beteende var precis vad EU slog ned på i sin bot (gällande den blå verifieringsbockens funktion på X).

Jag ska inte säga att jag har koll på X:s användarvillkor för annonsverktygen, men att X stänger ned kontot snarare än att bara ta bort inlägget (som ju numer är X:s inställning när det gäller innehåll som bryter mot användarvillkoren) visar att X förstås på det här sättet vill ge igen.

Nu verkar det oavsett inte som att det här kommer att drabba kommissionen särskilt mycket. De har inte använt sitt annonskonto sedan 2021 och bestämde 2023 att de inte skulle lägga mer pengar på att annonsera på X. Ja, även om de då inte lär kunna posta ”organiska” inlägg via sitt annonskonto fler gånger.

X cuts off the European Commission’s ad account after being fined €120 million

X cutting off the European Commission’s ad account is unlikely to change its mind about the €120 million fine.

Ny startup vill befria Twitter-fågeln

Ha. Fabulous. Ny startup satsar på att befria inlåsta djur. Ja, eller ett väldigt specifikt djur. De vill befria Twitter-fågeln.

Twitter finns, som vi vet, inte längre (även om till och med X kör med ”FKA Twitter”). Det betyder att vare sig namnet eller loggan har något hem. De används åtminstone inte av den som äger dem.

Och precis det har Operation Bluebird nu tagit fasta på. OB håller på att för fullt bygga ett nytt socialt nätverk: Twitter. new. Det ska redan finnas en ”fungerande” prototyp och det går att reservera användarnamn.

Men Twitter ägs ju som sagt var inte av Operation Bluebird. Varumärket tillhör världens rikaste människa, kaninträskhålsälskaren Elon Musk. Så därför har OB lämnat in begäran hos amerikanska patentverket att myndigheten ska dra tillbaka varumärkesskyddet för orden ”Twitter” och ”tweet”.

Och varför anser de att myndigheten borde göra det, you ask? Därför att ”Varumärkena Twitter och tweet har raderats från X:s produkter, tjänster och marknadsföring, vilket i praktiken betyder att företaget ha övergivit det kända varumärket, utan någon intention att fortsätta använda det”.

Det återstår att se hur det går med Operation Bluebirds ansökan. Och hur det, om de lyckas, går med att bygga ett nytt, officiellt Twitter. Det är ju inte direkt jättelätt att bygga en ny social plattform som ska konkurrera med befintliga tjänster.

Operation Bluebird wants to relaunch ”Twitter,” says Musk abandoned the name and logo

”Abandonment” offers rare chance to reclaim one of tech’s most recognized brands.

 

Sök/SEO

EU utreder Googles AI-sökfunktion

Jamen det var väl mest en tidsfråga. Nu har EU-kommissionen dragit igång en utredning mot Google. Det i sig är ju inte en nyhet, utan snarast typ valfri tisdag. Men den här gången är det AI-översikterna och AI-läget som EU har riktat in sig på.

AI-översikterna är det som är efterföljaren till Featured snippets-funktionen. När Google alltså svarar på sökfrågan redan i sökresultatet. Fast som bekant så har Google numer tagit saker och ting ett steg längre genom att låta Gemini AI-skriva ihop ett svar som visas först. Eller åtminstone väldigt högt upp.

Det EU nu vill titta på är passande nog också en efterföljare. Till det som var väldigt stort för säg fem-sex år sen: att få de stora plattformarna att ersätta publicister för nyhetsinnehåll som konsumerades hos plattformarna istället för att leda till trafik till mediebolagens sajter.

EU kommer helt enkelt ta sig en titt på om Google har brutit mot EU:s konkurrenslagstiftning genom att ta innehåll från sajter, packa om det, tjäna pengar på det och sedan inte ersätta sajtägarna. EU misstänker även att Google inte gör det möjligt för sajter att avstå från att AI-inkluderas utan att synlighetsstraffas i vanliga sökfunktionen.

Dessutom har EU åsikter om att Google inte tillåter andra AI-bolag att träna sina modeller på Youtube-innehåll.

Och, well, jag har väntat på det här. Därför att det Google har gjort det senaste året är att bryta ”kontraktet” med sajter. Det som alltid har varit basen i Googles framgångsrika sökaffär.

Google var inte den första digitala telefonkatalogen när de gjorde det möjligt att söka bland sajter på nätet. Men hos konkurrenterna var webbsökrutan undangömd i en ocean av bloat. Hos Google fanns det en sökruta och… inget mer. Jag kommer ihåg när jag första gången gick in på Google. Jag trodde att det var fel på sidan.

Vad Google alltid har byggt på är ett outtalat kontrakt. Google tar sajters innehåll och tjäna pengar på det hos sig själva. I gengäld erbjuder Google sajter potentiell trafik som de annars inte hade fått.

Så kom Facebook och lärde Google att de hade en skitkass affärsmodell. Eller åtminstone en suboptimal. Google skickade ju direkt iväg sina kunder till andra sajter. Facebook byggde på att hålla kvar dem.

Ända sedan den polletten trillade ned hos Google har de tagit små steg mot precis det. Allt fler frågor har fått sina svar direkt hos Google. Men Google har upprätthållit illusionen att de vill skicka trafik till sajter. Detta av två anledningar: för att inte stöta sig med sajtägare (a.k.a. Googles annonsörer) och för att inte stöta sig med tillsynsmyndigheter.

Men så kom ChatGPT och gav en massa svar utan att skicka någon trafik överhuvudtaget. Då slängde Google masken och gick all in på att sluta skicka trafik överhuvudtaget. En decennielång Google-dröm come true.

Men nu har verkligheten alltså kommit ikapp. 

Och den stora frågan är hur stora konsekvenser det kan få för AI-sökmotorer överlag.

EU launches antitrust probe into Google’s AI search tools | TechCrunch

The European Commission is investigating Google over its AI summaries.

Google Maps börjar autospara var du parkerade bilen

En sak som jag tycker är lite oproportionerligt bra: Google Maps börjar autospara var du parkerade bilen.

Ja, eller nu får vi iOS-användare den funktionen. Om du kopplar ihop din iPhone med bilen så kommer karttjänsten utgå från att du har parkerat bilen när du bryter kopplingen mellan mobilen och bilen.

En väldigt bra grej i all sin enkelhet.

Google Maps Will Now Automatically Save Your Parking Spot on iPhone

Google Maps can automatically save your parking location if you have an iPhone, but it doesn’t appear this new feature is all that fresh.

 

Detaljhandel/e-handel

Instacart gör det möjligt att shoppa mat via ChatGPT

Ännu en shoppingpartner för Open AI. Nu blir det möjligt att matshoppa direkt i ChatGPT via Instacart.

Instacart är inte jättevälkända här hos oss, men de är Foodora för dagligvaror i USA. Att du alltså kan plocka ihop en matkasse i en eller flera butiker och sedan låta ett Instacart-bud åka och plocka ihop maten åt dig.

Nu ska det gå att prompt-pingponga fram förslag på recept eller meny, göra en inköpslista och sedan klicka hem ingredienserna utan att lämna ChatGPT. Åtminstone i USA.

Som artikeln konstaterar är det här på sätt och vis det kanske mest givna samarbetet för Open AI när det kommer till just shopping. Därför att den som ansvarar för den här funktionen är CEO of applications Fidji Simo, som började i maj i år. Och dessförinnan var Simo VD för, you guessed it, Instacart.

You can buy your Instacart groceries without leaving ChatGPT | TechCrunch

Shoppers will be able to go from recipe planning to checkout within the ChatGPT window.

Googles virtuella provrumsfunktion behöver nu bara en selfie för att generera helfigurskopia

Ännu ett användningsområde för Googles AI-bildmodell Nano Banana. Nu blir det ännu enklare att skapa en digital tvilling för att prova kläder online.

Tanken med funktionen är att du ska kunna se hur ett plagg du är intresserad av ser ut på just dig, eller åtminstone din digitala kopia. Tidigare har man behövt ladda upp en helfigurbild för att det ska fungera, men nu behöver Google bara en selfie och lite grundläggande information om din standardstorlek.

Känns förstås smidigare, men frågan är om det egentligen blir bättre. Poängen med helfigurbilden var att visa upp just din kropp som den är. Men för den som vill fortsätta ladda upp helfigurbild på sig själv istället så fungerar det fortfarande.

Google’s AI try-on feature for clothes now works with just a selfie | TechCrunch

In the past, users had to upload a full-body picture of themselves to virtually try on a piece of clothing. Now they can use a selfie and Nano Banana will generate a full-body digital version of them.

Google tar ännu ett steg mot en dedikerad shoppingapp

Mer shopping för Google. Eller åtminstone ett försök att få fler att vilja shoppinghänga med Google.

Det handlar om Googles experimentapp Doppl. Poängen med den är att du ska kunna ladda upp bilder på dig själv och sedan se hur plagg du är intresserad av kommer att se ut på just din kropp. Eller åtminstone på din digitala kopia, som ska ha dina mått och din kroppstyp.

Nu lägger Google till ett shoppingflöde i appen. Eller i alla fall ett rekommendationsflöde på kläder du bore vilja prova.

Det är fortfarande en labbapp, som sagt, men visar att Google inte bara vill bygga upp en funktion för att få ler att vilja köpa kläder online – utan också skapa en plats där man ska hänga för att bli inspirerad att handla.

Google’s AI try-on app Doppl adds a shoppable discovery feed | TechCrunch

The tech giant says the idea behind the new feed is to display recommendations so users can discover and virtually try on items. Nearly everything in the feed is shoppable, with direct links to merchants.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans IoT - internet of things Spaningar

Digitala spaningar vecka 49 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

IoT – internet of things

Waymos robottaxitjänst är helt självkörande i allt fler amerikanska städer

När Elon Musk för strax över ett år sedan presenterade Teslas robottaxiinitiativ (a.k.a. ”titta in på den störtdykande bilförsäljningen – Tesla är all about robotar och robottaxitjänster nu”) så sög det som vanligt upp allt uppmärksamhetssyre i rummet. Så blir det ofta när Elon gör utspel. Eller när stora spelare säger att de ska börja göra något helt nytt.

Det kom snabbt konstateranden om att det här skulle bli det stora genombrottet inte bara för självkörande bilar, utan självkörande taxitjänster (ja, här i väst, i alla fall). I början av sommaren rullade Tesla så ut (hoho) sin test på försöksbasis i Ausin.

Men då bara i en liten del av Austin. Och bara för inbjudna resenärer. Och sedan dess har inte… jättemycket hänt. Trots att Elon, som vanligt, mer eller mindre lovade att tjänsten skulle ha skalats upp mycket redan under 2025. I dagsläget finns tjänsten i Austin, Texas och i Bay Area i San Francisco. I båda fallen har bilarna säkerhetsförare i något av framsätena.

I skuggan av det finns Waymo, ett Google-företag (ja, okej, Alphabet-bolag) som dessutom hamnar i skuggan av övriga bolag och satsningar i familjen. Inte minst allt med AI because allt med AI.

Men Waymo är en av Googles mest intressanta satsningar som växer rätt ordentligt. Även här pratar vi om en självkörande taxitjänst, men till skillnad från Tesla har Waymo hållit på bra länge med det här. Och har kört helt självkörande bilar i fem år. Bilar som alltså inte har någon mänsklig säkerhetsförare i sig, utan bara övervakningspersonal som håller uppkopplad koll på avstånd.

Och tidigare i år gick Google ut med att Waymo vid det här laget levererar över 200 000 självkörande, kommersiella taxiresor varje vecka.

Men än mer intressant är att Waymo klev in Dallas och Houston ungefär samtidigt som Tesla började med sina tester i Austin. Och Waymo har nu tränat upp bilarna så att de kör helt obemannat något halvår senare i båda dessa jättestäder. 2026 öppnas tjänsten för allmänheten i dessa städer.

Waymo börjar alltså få upp farten ordentligt på uppskalningen av tjänsten. Och helt självkörande bilar blir ett allt mer normalt inslag i allt fler amerikanska städer (även om vi fortfarande bara pratar en handfull städer där tjänsten fullt ut är tillgänglig. Ser ut att bli åtminstone fördubbling nästa år. Och vi kan nog tänka oss att det kommer att bli en rätt snabb tillväxttakt kommande år.

Waymo shuts down ’can’t scale’ argument with quick test to fully autonomous in Texas

For years, the loudest and most persistent argument coming from the Tesla camp, including Elon Musk himself, against Waymo has…

 

Ekonomi och finans

Netflix köper Warner Bros. i världens förmodligen största techbolagsaffär någonsin

Under hösten har det florerarat allt fler rykten om att ett antal budgivare slåss om att få köpa Warner Bros. Nu har Netflix gått vinnande ur striden. Strömningsjätten köper det ikoniska filmbolaget. Åtminstone studio- och strömningsverksamheten.

Det är (förstås) inga små budgivare som Netflix ska ha tampats mot. Andra mediebolag som Comcast och Paramount, men också allt-i-allo-jättarna Amazon och Apple ska initialt ha uttryckt intresse.

Köpet innebär att Netflix lägger vantarna på tjänster och varumärken som HBO Max, innehållet baserat på serieförlaget DC och Game of Thones.

72 miljarder dollar får Netflix betala för nöjet. Eller 83 miljarder. Jag blir inte riktigt klok på vilket som gäller. Det gör oavsett sannolikt det här till det dyraste techuppköpet någonsin. Strax före Disneys köp av 21st Century Fox, runt 71 miljarder, och förmodligen även före Microsofts köp av Activision Blizzard. I det sistnämnda var prislappen 69 miljarder, men jag har sett uppgifter om att notan till sist blev närmare 75 miljarder.

Nu återstår att se vad konkurrensmyndigheter har att säga om affären. Det återstår även att se om HBO Max överlever som eget varumärke/egen tjänst eller om det blir en strömningstjänst mindre att betala för.

Eller kanske mest troligt: vi får fortsätta betala för HBO Max och Netflix var för sig men pengarna går bara till Netflix. Effektivisering!

Netflix is buying Warner Bros. for $83 billion

Netflix has struck a deal to purchase the studio side of Warner Bros. Discovery, including both HBO and HBO Max.

Meta köper Sam Altman-startupen Limitless

Ännu ett AI-bolag köps upp. Av ett wannabe-AI-bolag. Meta köper Limitless. En startup bland annat backad av… Open AI-VD:n Sam Altman.

Vad gör då Limitless? En sån där AI-pryl som vi ska använda istället för mobilen. Typ.

Limitless hette först Rewind – och det sammanfattar rätt väl produkten som de har erbjudit. En pryl som du kan bära som en brosch eller hänga runt halsen och som lyssnar på alla samtal den hör. Inspelningarna transkriberas och sparas ned och sedan är tanken att du helt enkelt kan AI-chatta med din dag. Därav ursprungsnamnet.

Jag inser nu att jag inte hört särskilt mycket om Rewind sedan jag först hörde talas om dem, när de släppte sin produkt. Men jag misstänker att de, precis som alla andra som försökt sälja den här typen av AI-prylar, inte vält internet eller har sålt busslaster.

Det gör att jag inte vet om de 33 miljoner som Meta har gått med på att betala är ett kap eller ett överpris. Men Limitless-prylen i sig kommer att skrotas i och med uppköpet, så det är bevisligen inte den som Meta är ute efter. Men jag misstänker att det nog ändå är ungefär det som Meta vill få till. I någon form.

Om inte annat för att försöka bygga in Limitless-tekniken i något annat Som i en framtida version av Metas smarta glasögon.

Meta acquires AI device startup Limitless | TechCrunch

Limitless said it shares Meta’s vision of bringing personal superintelligence to everyone.

Anthropic siktar på börsnotering 2026

Det var lite oväntat. Claude-ägaren Anthropic sägs ha börjat förbereda för en börsnotering. Och de kan sikta på börspremiär redan 2026.

Nu har vi sett mer än ett exempel på hur börsnoteringar har dragit ut på tiden – och ibland inte blivit av alls. Så tidsfönstret ska vi ta med lite nypa salt.

Men det är alltså oväntat. Samtidigt som det är lite väntat. Väntat eftersom, tja, det är vanligt att startups förr eller senare kliver in på börsen. Oväntat därför att det var tidigare än jag hade väntat.

Anthropic backas visserligen av såväl Amazon som Google, men blöder som alla rena AI-bolag, hysteriskt mycket pengar. I de lägena är det inte alltid jättebra att vara på börsen. Eller: det är sällan bra att vara på börsen då. Aktieägare har en tendens att vilja få avkastning på sina investeringar och tålamodet är ofta kort.

Men det kan också vara ett tecken på att Anthropic börjar känna att det har blivit lite trögare att få in kapital. Och att de måste titta sig omkring efter nya sätt att få in pengar innan riskkapitalisterna tröttnar.

Anthropic IPO coming? Claude AI maker may go public as early as 2026, says report | Company Business News

Anthropic, the OpenAI rival behind the Claude AI chatbot and backed by Alphabet’s Google and Amazon.com, is reportedly preparing for an IPO in 2026. The AI startup has hired Wilson Sonsini to prepare the IPO offering, which could value the company at over $300 billion, according to Financial Times.

SpaceX siktar på börsnotering 2026

Det verkar inte bara vara julsäsong – det verkar också vara börsnotering-2026-säsong. Häromdagen fick vi veta att Claude-ägaren Anthropic siktar på att kliva in på börsen nästan år och nu kommer information om att Elon Musks rymdbolag SpaceX har meddelat sina investerare att de siktar på börspremiär ”sent 2026”.

Och, ja, hur det går återstår att se. För båda bolagen. Särskilt SpaceX, med tanke på att Elon är lite världsbäst på att lova saker som han inte kan hålla. Definitivt inte i tid.

Men det är oavsett intressant att två heta techstartups nu pratar om notering under nästa år. Det kan vara ett välkommet tecken att ljusningarna i världsekonomin (åtminstone investerarklimatet) blir fler och mer uthålliga.

Sen kan börsnotering också vara ett sätt att få in pengar när riskkapitalisterna har tröttnat på att skjuta till pengar utan någon tydlig plan för att de ska få tillbaka sina pengar. I det här fallet känns det särskilt troligt för Anthropic. De vill förekomma istället för att förekommas. De vill alltså kliva in på börsen – med de nackdelar det innebär för förlusttyngda tillväxtbolag – innan AI-investeringsballongen börjar pysa.

SpaceX reportedly targets IPO and tests $800B valuation

Elon Musk’s space company is sketching out a late-2026 IPO – while also testing an $800 billion valuation, according to The Information

SpaceX kan vara på väg att nå ny monstervärdering

Inte långt efter uppgifterna om att Elon Musks rymdbolag SpaceX kan göra sig redo för börsnotering i slutet av förra året kommer andra SpaceX-uppgifter. Även de på det ekonomiska området. Företaget kan vara på väg mot en ny monstervärdering.

Enligt uppgifterna håller SpaceX på att ta in ny finansering till en värdering på 800 miljarder dollar. Det skulle i så fall innebära en dubblering av bolagets värdering. Och skulle göra SpaceX till världens högst värderade startup.

De skulle i så fall gå om nuvarande ettan: Open AI. Rätt rejält, med tanke på att Open AI:s nuvarande värdering är 500 miljarder. Och med tanke på att Elon Musks relation till Open AI i allmänhet och VD Sam Altman i synnerhet så kommer Musk förmodligen jubla extra mycket hela vägen till banken.

SpaceX reportedly in talks for secondary sale at $800B valuation, which would make it America’s most valuable private company | TechCrunch

The eye-popping figure reflects how routine mega-valuations have become in private markets.

 

Övrigt

Javascript fyller 30 år

Hand upp alla som har använt Netscape! (Och ja, räcker du upp din hand nu så är du gammal.) Du är definitivt äldre än Javascript. Som idag fyller 30 år.

För alla som inte har upplevt den eran så var Netscape den första riktigt kommersiellt gångbara och fungerande webbläsaren. Den som dominerande webbläsarmarknaden innan Microsoft fick farten och slog undan benen på Netscape med Internet Explorer (som i sin tur förpassades till kulisserna när Chrome tog över).

Men det här handlar alltså inte om Netscape, utan om Javascript. Så varför babblar jag om Netscape (eller Netscape Navigator som själva webbläsaren egentligen hette)?

Tydligen föddes Javascript ur Netscape. Närmare bestämt ur ett enmanshackathon, där Netscape-ingenjören Brendan Eich hackade ihop programmerinsspråket på 10 dagar i maj 1995. Syftet? Att ta fram ett språk för att skapa ”interaktiva webbapplikationer”. Själva tekniken såg dagens ljus i september 1995 och version 1.0 lanserades i mars 1996.

Och idag för 30 år sedan presenterades Javascript formellt via ett gemensamt pressmeddelande där Netscape och IT-företaget Sun Microsystems stod som avsändare.

Sedan dess har mycket hänt. Varken Netscape eller Sun finns kvar. Netscapes sista version släpptes 2007 och efter det meddelade AOL (som köpte Netscape 1998) att de inte längre skulle utveckla webbläsaren. Då var Netscapes marknadsandel nere på 0,6 % av alla webbläsare. Sun köptes upp av Oracle och upphörde därmed 2010.

Men Javascript står fortfarande upp. Kanske mer än någonsin. Tydligen använder 98,9 % av alla sajter Javascript. Vilket är… ganska mycket. Och ett rätt stort genomslag för en enmanshackathon på tio dagar.

Och passande nog fyller en av internets allra viktigaste tekniker 30 år när internet och våra digitala liv står på randen till ännu ett stort teknikskifte.

Så ett stort grattis till Javascript!

(Fun fact: Netscape grundades av James H. Clark och Marc Andreessen. Och den sistnämnde är numer ena namnhalvan av riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz, en av de stora techinvesterarspelarna i dagens internet. Och före Netscape var Andreessen dessutom med och tog fram Mosaic – den första webbläsaren som vi känner dem idag. Och ja, har du använt den är du RIKTIGT gammal. Jag har givetvis inte alls använt båda två.)

In 1995, a Netscape employee wrote a hack in 10 days that now runs the Internet

Thirty years later, JavaScript is the glue that holds the interactive web together, warts and all.

Wikipedia jagar avtal med techjättarna för att betala för AI-träning

Jag har tidigare skrivit att Wikipedia (eller rättare sagt Wikimedia, stiftelsen bakom tjänsten) knäar allt mer under kostnaderna när AI-bolag tränar på innehållet utan att betala för sig. Wikimedia ser nu ut att aktivt jaga avtal med techjättarna där de senare ska betala Wikimedia för träningen.

Wikipedia har länge – egentligen så länge dagens internet har funnits – varit en av nätets allra viktigaste tjänster. Och då inte bara som uppslagsverk för oss användare, utan också för de stora bolagen som byggt tjänsterna vi använder här. Inte minst Google, vars sökfunktion nära nog alltid har lutat sig mycket mot Wikipedia. Wikipedia är ju precis som Google vill ha det: tydligt strukturerat och uppmärkt innehåll.

När sedan de stora språkmodellerna började bli en grej så var Wikipedia även då en av de viktigaste tjänsterna. Och eftersom Wikipedia själva inte själva hävdar någon traditionell upphovsrätt – utan snarare vill att information ska vara tillgänglig och öppen – så har AI-bolagen inte gjort något formellt fel eller kanske/förmodligen brutit mot någon lag.

Men när AI-bolagen har skickat in sina botar för att träna på Wikipedia så har Wikimedias servrar börjat gå varma. Kostnaden för att drifta sajten har ökat rejält, utan att donationerna – som Wikimedia lever på – har hängt med i samma takt. Tvärtom har de snarast börjat minska, eftersom den mänskliga användningen har gått ned. Inte minst de senaste tre åren, när folk istället får svaren via AI-tjänsterna.

Lägre trafik och mindre donationer kan i förlängningen leda till att Wikimedia får färre frivilliga som kan arbeta med innehållet. Vilket gör att Wikipedia blir sämre. Och det innebär, ironiskt nog, att tjänsten blir sämre som träningsläger för AI-modellerna. AI-bolagens jakt på kortsiktiga vinster (eller: minskade förluster) biter dem själva i svansen långsiktigt.

Det har gått så långt att Wikimedia börjar titta på olika sätt att blocka AI-botar. Eftersom AI-bolag inte frivilligt väljer att betala för de API:er som finns för just detta ändamål.

Nu verkar det som att Wikimedia ”arbetar med” techjättarna för att försöka få avtal på plats. Precis det verkar finnas på plats med Google, som tydligen har betalat ersättning till Wikimedia sedan 2022. Värt hur många applåder som helst (utan att veta om Google betalar så mycket som de borde med tanke på deras användning – men mer än noll.)

Som Wikipedia-grundaren Jimmy Wales konstaterar: det kanske mest effektiva sättet att få AI-bolagen att börja betala är att shamea bolagen. Vilket i slutändan också kommer landa på oss användare: kommer vi (som du som läser det här) börja ställa krav på AI-bolagen att de ska ersätta innehållsskällorna de tränar på? Och rösta med fötterna och byta till en annan som gör det – även om den kanske är lite sämre?

(Mestadels retorisk fråga: jag vet vad de flesta kommer att göra om de ställs inför det valet. Oavsett påminner det här mig om att det är dags att donera till Wikimedia igen. Gör det du också.)

Wikipedia seeks more AI licensing deals similar to Google tie-up, co-founder Wales says

It’s a bid to help the firm monetize AI companies’ heavy reliance on its content.

Cloudflare går ned igen och drar med sig ett stort antal sajter

För några veckor sedan drabbades (väst)internet av sitt tredje stora haveri inom loppet av en månad. Efter att Amazons och Microsofts molntjänster låg nere i runt 10 timmar var så var det dags för Cloudflare att ligga nere en rätt lång tid. Idag gick Cloudflare ner igen.

Den här gången handlade det däremot om ett betydligt kortare avbrott och Cloudflare fick upp sina tjänster på banan igen rätt snabbt. Men precis som förra gången så var det ingen hackerattack som orsakade haveriet – det var på grund av ändringar som Cloudflare själva gjorde.

Sånt här kan förstås hända när man gör uppdateringar av system. Men det är skillnad om en liten lokal sajt råkar ut för problem efter en uppdatering eller när en tjänst som används av runt en femtedel av alla sajter på nätet gör det. (En av Cloudflares huvudtjänster är dessutom, ironiskt nog, att skydda sajter från att gå ned på grund av hackerattacker.)

Men att det har hänt Cloudflare två gånger på kort tid – plus att de drabbades av stora problem även i somras – naggar förtroendet för Cloudflare rejält i kanten.

Cloudflare down: Internal server error explained

Cloudflare is having another outage on Friday.

Amazon och Google börjar samarbeta för att minimera risken för stora molntjänsthaverier

Det här är ett oväntat men väldigt bra initiativ. Amazon och Google har börjat samarbeta kring sina molntjänster. Med syftet att förhindra risken att stora delar av internet går ned på grund av att en stor molntjänst får problem.

Under oktober hände det här som bekant två gånger. Både AWS och Azure drabbades av problem som varade bra många timmar – och som gjorde att massvis av sajter gick ned eller fick problem.

Jag ska inte säga att jag har full koll på hur det här fungerar rent tekniskt, men tanken är oavsett att det ska bli enklare att bygga lösningar med redundans hos flera leverantörer. Ja, som jag tolkar det. Om en leverantör går ned ska en annan kunna fungera som backup.

Det här lär företagen båda ha insett behövs, eftersom de stora haverierna som har förekommit har orsakats av molnföretagen själva. Uppdateringar och konfigurationsändringar som sänkt lösningarna.

Det återstår att se hur det här faktiskt kommer att fungera i praktiken, men är oavsett som sagt var ett väldigt bra initiativ.

Amazon, Google’s new ’interconnect’ might prevent major web outages – 9to5Mac

A new collaboration between Amazon and Google might just be the start of putting major web outages in the past.

Wikipedia släpper en egen Wrapped

Jag måste säga att jag inte riktigt hade väntat mig att det skulle vara lagstadgat 2025 att alla onlinetjänster måste ha en egen Wrapped, som sammanfattar användarnas år. Men så är det tydligen. Så då är det klart att även Wikipedia är nödgade att ha en.

Wikipedia is getting in on the yearly wrapped game

Wikipedia’s 2025 Year in Review is like Spotify Wrapped, but for tracking the rabbit holes you went down.

Kategorier
AI - Artificiell intelligens IoT - internet of things Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 49 2025 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Strömmade medier

Youtube får sin egen Wrapped

Jamen det är väl klart. Och egentligen väldigt märkligt att det inte har kommit tidigare. Nu får Youtube en egen Wrapped. Alltså en sammanfattning av ditt Youtube-år på Spotify-manér.

Mest anmärkningsvärt i sammanhanget? Att Apple Music hann före.

YouTube releases its first-ever recap of videos you’ve watched | TechCrunch

YouTube Recap features a set of up to 12 different cards that highlight a user’s top channels, interests, the evolution of their viewing habits, and which personality type they fall into based on the videos they loved to watch.

Spotify Wrapped blir mer social

’Tis the season. För Spotify Wrapped. Spotifys årssammanfattning där du kan dyka ned i ditt lyssnande under året, ifall du har glömt det.

Förra året la Spotify till en ”podcast” snodd från NotebookLM, där två virtuella poddvärdar diskuterade statistiken och ditt lyssnande. I år har såväl Apple Music som Youtube lagt till sina egna kopior – så då gör Spotify årets Wrapped mer social.

I år bjuder Spotify på ännu mer statistik, nörddata och nya funktioner (som en ”Top song quiz”). Och de gör funktionen mer social med Wrapped Party. Förutom att de alltså har gamifierat din lyssningsstatistik så gör Spotify det möjligt att bjuda in upp till nio vänner för att jämföra musikåren mellan varandra.

Spotify Wrapped 2025 adds its first multiplayer feature with ’Wrapped Party’ | TechCrunch

Spotify Wrapped returns to its data-driven roots with new interactive features, deeper insights, and social experiences designed to revive its fan-favorite feel.

Netflix dödar funktionen att spegla innehåll från mobil till TV

Tycker du att Netflix är betydligt enklare att använda i mobilen och har gillat funktionen för att kasta upp innehåll till TV:n den vägen? Trist för dig, i så fall.

Det verkar nämligen som att Netflix har skrotat den här funktionen för ”de flesta TV-apparater och strömningskapabla enheter”.

Varför? Ingen förklaring ges, men som artikeln konstaterar så fimpade Netflix Airplay-stöd med den svepande motiveringen att de ville ”säkra att tittarkvaliteten är tillräckligt bra” för att Netflix ska känna sig nöjda. Vilket inte alls är en smömosförklaring.

På ytan känns det här som en rätt märklig försämring. Man måste ju oavsett ha ett Netflix-konto, så konstigt att Netflix tar bort funktionen.

Mest troligt är att det snarast handlar om kontroll överupplevelsen. Fast om jag ska ta steget ett steg längre så tror jag att det handlar om något helt annat: annonsfunktioner. Mer specifikt annonser som är optimerade för att visas på stora skärmar. Eller som åtminstone säljs in för att konsumeras via den stora skärmen.

Frågan är om annonser kan komma även till de dyrare, i dagsläget annonsfria, abonnemangen. Eller om Netflix kommer att satsa på att göra TV-tittande (a.k.a. storskärmstittande) ännu mer till något du måste betala för. Med andra ord att du kanske får en annonsfri upplevelse i mobilen om du betalar för annonsfritt, men vill du slippa även ”TV-reklam” så får du betala extra.

Netflix kills casting from phones

Netflix says it will continue to support Google Cast, however many users report the feature has stopped working.

 

AI – artificiell intelligens

ChatGPT kan vara nära att få annonser

Det verkar som att ChatGPT är nära dagen A. A som i annonser.

Åtminstone enligt kodgrävande i Android-appen. Där har det dykt upp referenser till en ”annonsfunktion”. Den verkar i sin tur komma i tre smaker: ”bazaar content”, ”search ad” och ”search ads carousel”.

Och nej, jag är inte säker på vad basaralternativet är. Spontant känns det som att det har med shopping att göra, men det kan ju lika gärna bara vara ett skojsigt namn på något helt annat.

Oavsett. Att annonser kommer att dyka upp i ChatGPT känns vid det här laget som ett ”när” och inte ”om”. Men vi vet i dagsläget inte mer än så här. Jo, en sak till: när det börjar dyka upp referenser till saker i kod i betaversioner så brukar det betyda att de snart rullas ut.

Och med tanke på hur hysteriskt mycket pengar Open AI blöder varje månad så behövs varje dollar de kan få in.

Det som återstår att se är hur annonserna konkret kommer att fungera. Inklusive hur de kommer att påverka svaren som tjänsten ger. Känns inte spontant som att företag som betalar för sig kommer att hamna allt för långt ned i kön.

Vi får också se vilka som kommer att stöta på annonser. Bara ”gratisanvändarna” eller även de som betalar för sig. Jag skulle spontant gissa båda två. Att det alltså inte kommer att finnas ett annonsfritt abonnemang. Det kommer nog rätt garanterat bli annonser vid webbsökningar.

I vilket fall så kommer nog ChatGPT snart få precis det som många lyfter fram som en av de största fördelarna jämfört med Google. Och när en tjänst väl har börjat med annonser så brukar mängden annonser inte minska över tid.

ChatGPT might be serving you ads soon, leak suggests

Leaked code from the ChatGPT Android app suggests OpenAI may soon introduce ads to the free version of ChatGPT.

Open AI utfärdar code red till personalen

Hur vet man att konkurrenterna börjar komma ikapp marknadsledaren? När en code red utfärdas till personalen. Det har Open AI nu gjort.

Enligt intern kommunikation som The Information och Wall Street Journal har kommit över så har VD Sam Altman gått ut med precis det här. Alla till pumpen, full bemanning vid årorna, ärmarna uppkavlade till öronen och alla andra mer eller mindre realistiska metaforer.

Det hela handen pekar på är GPT-5.1. Det är den som alla nu ska förbättra på alla sätt som bara går. Det innebär saker som att snabba upp tjänsten, bättre personalisering och ”förmågan att svara på fler frågor”.

Vi kan väl dock utgå från att det sistnämnda inte innebär att de olika kontonivåerna kommer få högre maxtak när det kommer till användning. Vi kan nog snarare se fram mot ännu mer av det motsatta.

Den nya prioriteringsordningen innebär att några andra funktioner hamnar längre ned i backloggen. Saker som den personliga assistenten Pulse, shoppingfunktioner och tänkta AI-hälsoagenter. Och även satsningen på annonser skjuts mer på framtiden.

Dang. Det som vi väntat så på.

OpenAI declares ’code red’ as Google catches up in AI race

Google’s own ’code red’ response to ChatGPT has started paying off.

Open AI satsar på vitlök till sin nästa modell

Nu blir det lök för Open AI. Åtminstone enligt uppgifter. Tydligen arbetar ChatGPT-ägaren på en ny språkmodell, som fått det inte helt självklara namnet Garlic. Men hej. Det finns ju två vokaler i namnet. Bara det ett framsteg.

Oavsett så ska Garlic, enligt interna Open AI-dokument, vara i nivå med Anthropics värstingmodell Opus 4.5 och Googles Gemini 3 när det kommer till resonerande och kodande.

Men vitlöken kanske inte alls blir en vitlök när den väl är klar. Enligt uppgifterna så kan det vara så att vad det handlar om är GPT-5.2. Eller GPT-5.5. Alltså samma modell som i dagsläget är bottenplattan i ChatGPT. Eller modellen kanske åtminstone följer samma namngivningsstandard.

Uppgifterna om den nya modellen kommer bara en dag efter andra interna meddelanden från Open AI-VD:n Sam Altman informerade personalen om att ”code red” gäller. Att Open AI känner stressen av att konkurrenterna nu är ikapp och om och att de anställda därför ska lägga allt sitt fokus på att förbättra den nuvarande modellen GPT-5.1. Eller överlag bara göra själva kärntjänsten vassare och snabbare och därmed pausa nya initiativ. Som annonser i ChatGPT.

OpenAI is secretly fast-tracking ’Garlic’ to fix ChatGPT’s biggest flaws: What we know

The company’s next model could be around the corner. Here’s what’s driving it.

Open AI kan släppa GPT-5.2 nästa vecka

Tidigare i veckan gick Open AI:s VD Sam Altman ut med information till personalen om att ett ”code red” nu gällde. Anledningen? Stress över att konkurrenterna blir allt vassare. Särskilt Google, som numer måste betraktas vara Open AI:s värsta utmanare.

Nödläget innebär att de anställda skulle släppa allt de hade i sina händer i form av nya initiativ (som annonser i ChatGPT) och istället lägga allt sitt krut på att förbättra ChatGPT:s kärntjänst. Alltså modellen som ligger och snurrar under ChatGPT.

Det ser ut som att vi redan nästa vecka kan få ett första smakprov av vad vi kan vänta oss som följd av Altmans pekande med båda hela händerna. Då kan det bli dags för GPT-5.2.

Vi pratar alltså om en punktuppdatering, så sannolikt inget enormt hopp. Men kanske småförbättringar över hela banan. Sen kan vi anta att 5.2 inte föddes den här veckan. Altmans direktiv lär inte få något effekt på just den här versionen, annat än på marginalen. Men det kommer oavsett att bli ett bevis på hur Open AI står sig i den allt hårdare konkurrensen.

OpenAI’s GPT-5.2 ’code red’ response to Google is coming next week

OpenAI is getting ready to release its response to Google’s Gemini 3 AI model. GPT-5.2 could arrive as early as next week.

Open AI vill slå sig in i redovisningsbranschen

Ny affär för Open AI. AI-bolaget köper in sig i Thrive Holdings, ägt av riskkapitalbolaget Thrive Capital. Och tanken är att Open AI:s produkter därmed ska arbetas in i redovisningsbranschen och liknande branscher. Arbeta in AI i ”traditionella” branscher, där AI-tekniken kanske inte är lika utbredd i verktygen.

Tanken är att Open AI:s ingenjörer ska samarbeta med Thrives personal för att bygga in AI-teknik i affärsprocesser.

Så ja. Det är alltså ännu ett exempel på hur Open AI ingår samarbete med ett företag för att driva på AI-utvecklingen för att därmed säkra att fler använder Open AI:s produkter så att Open AI kan tjäna mer pengar. Och framförallt fortsätta motivera riskkapitalister att investera i snabbväxande Open AI.

OpenAI’s investment into Thrive Holdings is its latest circular deal | TechCrunch

Analysts will be watching to see if Thrive-owned firms actually succeed in building long-term profitable businesses using OpenAI’s tech, or if the result is really just pumped up valuations based on speculative market potential.

Är Open AI AI-erans Yahoo?

Intressanta tankar och paralleller. Som den lätt provokativa frågan: Är Open AI AI-erans Yahoo?

Säger vi ”AI” idag så lär de flesta tänka ”ChatGPT”. Tjänsten som startade den senaste AI-vågen. Den just nu överlägset största tjänsten sett till användare. Dessutom en som, tack vare att de var snabba ur startblocken, har haft konkurrenterna i backspegeln när det kommit till tekniken i sina tjänster.

Det finns som vanligt stora fördelar att vara först ut med något. Åtminstone när det handlar om en produkt som folk faktiskt visar sig vilja ha.

Samma sak under internets första dagar. Massiva drakar som var snabba med att lägga beslag på marknaden både när det kom till tjänster (som mejl) och intäkter (pengar från internetabonnemang och annonsering). Eller bara användning. Namn som AOL, Altavista och Netscape. Och just Yahoo.

Gemensamt var att de var tjänster som till stor del överlevde dotcom-kraschen. De tjänade riktiga pengar och tillhandahöll bastjänster för internet. Det var framförallt de nya spelarna – de som levde på lånade pengar – som föll.

Men några år in på 00-talet började nya namn växa fram. Som Google (inklusive Chrome) och Amazon. Nu, två och ett halvt årtionde senare, finns tjänsterna som var helt dominerande vid millennieskiftet inte längre kvar. (Ironiskt nog undantaget Yahoo, som är fascinerade motståndskraftiga i USA – även om de numer är rätt marginaliserade i det stora hela.)

Tjänsterna som föll hade också fått in pengar tack vare löften om framtida stora intäkter. Och de kom. Men betydligt senare än utlovat, vilket gjorde att det blev för sent för de som krattade manegen för dagens tjänster (Boo. com någon?)

I inlägget nedan finns en relaterad intressant jämförelse: WeWorks 15-åriga hyreskontrakt med den massiva datacenterkapacitet som Open AI shoppar upp. I båda fallen baserade på en rak uppåtgående kurva i efterfrågan. Som inte tar hänsyn till stora oväntade brott i kurvan. Som att hyra ut kontorsplatser när hela världen tvingas sitta hemma.

Vilka är med andra ord de stora spelarna inom AI om vi vrider fram klockan ytterligare två årtionden? Kommer Open AI bli Google eller Yahoo? Och kommer 2040-talets giganter vara de företag som har sett dagens ljus nu – kanske namn som vi ännu inte ens har hört talas om?

I've said it before: OpenAI is the Yahoo of AI. But if you're SoftBank, OpenAI is something far more familiar. It's WeWork 2.0. And Sam Altman is Adam Neumann. Even the names rhyme. 2… | Laurent P. | 224 comments

I’ve said it before: OpenAI is the Yahoo of AI. But if you’re SoftBank, OpenAI is something far more familiar. It’s WeWork 2.0. And Sam Altman is Adam Neumann. Even the names rhyme. 2 charismatic founders who’ve never met a conference stage they didn’t love. 2 visionaries that require everyone else’s money to fund.

Google rullar ut AI-plattformen Workspace Studio

Sugen på att bygga fler AI-agenter? Nu ger Google dig en hel studio bara för det ändamålet: Workspace Studio.

Tanken är att att det ska bli enkelt för ungefär vem som helst (okej, du måste inte vara utvecklare eller superspecialist) för att kunna börja bygga agenter som kan utföra uppgifter åt dig. Och som liknande lösningar från andra ser det ut att fungera på ungefär samma sätt. Och ungefär som tjänster som Zapier länge har fungerat.

Det som är hårt inbackade i Googles Office-paket har förstås mest att vinna och lägst tröskel att knyta ihop olika datakällor. Och du måste betala för Workspace för att komma åt nya Studio-tjänsten.

Rullas ut till företagskunder ”de närmaste veckorna”.

Introducing Google Workspace Studio to automate everyday work with AI agents | Google Workspace Blog

Design, manage, and share AI agents in Google Workspace Studio to automate tasks and complex workflows using Gemini 3.

NotebookLM låter även gratisanvändare skapa presentationer och infografik

För någon vecka sedan fick Googles AI-anteckningsbokstjänst NotebookLM två nya funktioner: presentationer och infografik. Nu har även gratisanvändare fått tillgång till dem.

När funktionerna först lanserades så var funktionerna endast tillgängliga för betalande användare, men nu får även vi som kör NotebookLM kostnadsfritt möjlighet att förvandla material till sammanfattningar i dessa två format.

Det återstår att se hur högt (okej, hur lågt) taket är. Dvs. hur få presentationer och infografikbilder som vi gratisanvändare kan skapa varje dag. I förra veckan sänkte Google taket även för betalande användare och grundanledningen verkar vara att senaste versionen av Googles AI-bildskaparmodell Nano Banana har blivit för populär.

Vi kan anta att Nano Banana var den trånga sektorn som gjorde att Google inte ville släppa på presentationer och infografikskapande till alla NotebookLM-användare till att börja med.

Resultatet? De enkla, snabba tester jag gjort gav riktigt vassa resultat.

Gemini på gång att få projektfunktion

Kodgrävande är alltid kul. Ja, eller eftersom jag har noll koll på hur man gör det så vet jag inte hur kul själva grävandet är, men det är kul att få ta del av det som de som faktiskt gräver har hittat. Som att Gemini är nära att få en projektfunktion.

Det verkar vara en funktion som motsvarar (och heter samma sak) som det som har funnits ett tag i ChatGPT. Möjlighet att skapa ”mappar” där man kan samla chattar inom ett projekt eller ett område. Hos ChatGPT kan man numer även bjuda in andra att samarbeta i ett projekt och det går att begränsa minnet till att omfatta bara ett specifikt projekt.

Nu har koden i en betaversion av Android-appen visat spår av en sån här funktion. Och… det är ungefär så mycket som vi vet. Men när det väl dyker upp spår i betaversioner så brukar funktioner vara nära lansering.

Here’s What Gemini’s Version of ChatGPT’s Projects Feature Might Look Like

Google’s take on the Projects feature for Gemini will reportedly be functionally similar to OpenAI’s ChatGPT.

Google tar ännu ett AI-steg för att motverka bluffmejl

Ny funktion i Google-appen (och överlag i Android för de som kör det): möjlighet att fråga Gemini om ett meddelande är ett bluffmeddelande eller inte.

Google bygger ut sin Circle to search-funktion och lägger till den här förmågan. Som funktionen överlag fungerar så kan man bara ringa in det man undrar över på sin Android-mobilskärm och sedan låta Gemini avgöra om ett meddelande är legit eller inte.

Funktionen finns även tillgänglig för oss som inte tycker illa om oss själva. Alltså vi som kör iOS. Då via Google-appen. Och då genom att man tar en bild av meddelandet man undrar över och sedan laddar upp det till appens smarta kamerafunktion Lens.

Visst. Helst vill man ju inte ens att de här meddelandena kommer fram. Och AI:n kommer ju göra sitt bästa för att avgöra om ett meddelande är bluffigt eller inte genom att se om det finns vanliga blufformuleringar – så det är inte helt vattentätt med tanke på att bedragare varje dag blir bättre och mer uppfinningsrika.

Men det är oavsett ett bra initiativ, precis som alla liknande ambitioner.

Use Circle to Search and Google Lens to spot scam messages.

You can now use Circle to Search and Google Lens to detect scammy messages you receive on your phone.

Runway släpper ny modell för att skapa AI-videos

AI-veteranen Runway släpper en ny modell: Gen 4.5. Ännu en AI-videomodell, som enligt jämförelser enligt de vanliga rankingverktygen ska vara vassare än såväl Googles Veo 3 som Open AI:s Sora 2 Pro.

Det återstår som vanligt att se hur bra modellen är i verkligheten.

Oavsett så ska 4.5 göra det möjligt att skapa högkvalitetsvideo genom att som vanligt bara beskriva med text vad man vill ha. Modellen ska vara bra på att ”förstå fysik, mänskliga rörelser, kamerarörelser samt orsak och verkan”.

Runway Research | Introducing Runway Gen-4.5

A new frontier for video generation. State-of-the-art motion quality, prompt adherence and visual fidelity.

AI-modell tränad på fängelsetelefonsamtal ska avslöja brott

Ett nytt område (well, för mig) kring hur språkmodells-AI kan användas. Som ger upphov till nya frågor kring det etiska i AI-träning.

Det handlar om att företaget Securus Technologies har tränat en modell på sju års telefonsamtal från amerikanska fängelser. Modellen ska på så sätt ha lärt sig känna igen brottsförberedelser och ska kunna flagga och varna för detta.

Med andra ord ett väldigt bra användningsområde. Stoppa brott, bra grejer. Men samtidigt har också träningen gjorts utan att vare sig fängelsekunderna eller de anhöriga eller andra på utsidan som de har pratat med varit medvetna om det. Och det är alltså ett kommersiellt bolag som har tränat på samtalen.

Nu pratar vi USA 2025, så i dagsläget lär det inte skrivas några lagar som kommer att försöka sätta stopp för denna slags hantering. Men det är som sagt var ännu ett område som AI kan användas och som ett demokratiskt samhälle därför måste ta sig en funderare kring vad som ska gälla.

(Så ja, eftersom det är en fråga för demokratiska samhällen så är inte heller det något som USA just nu behöver bry sig om.)

An AI model trained on prison phone calls now looks for planned crimes in those calls

The model is built to detect when crimes are being ”thought about or contemplated.”

Apples AI-chef slutar

Apples storslagna AI-visioner, som presenterades våren 2024, har så här långt gått… sådär. Rätt skitkass till och med. Och nu kommer nästa tecken på att Apple för fullt håller på att försöka få till en omstart: AI-chefen John Giannandrea slutar.

Officiellt handlar det om att han kommer att gå i pension våren 2026, och fram till dess fortsätta arbeta som ”rådgivare” (vilket lite känns som att hamna på regeringskansliets elefantkyrkogård). Men vi kan nog anta att det som sagt var finns affärsmässiga beslut bakom det här. Och att det kanske inte helt och fullt är Giannandreas beslut.

Han ersätts av Amar Subramanya, som innan jobbade som Corporate vice president för AI på Microsoft och före det 16 år på Google. Nu återstår det att se hur Subramanya ska få fart på Apples AI:ande.

Det verkar just nu mest handla om att köpa in andra företags teknik som bottenplatta. Som Googles Gemini. Men vi får som sagt var se vad Apples ambitioner på AI-området kommer vara framöver. Hur mycket chefsbytet kommer att märkas.

Apple AI Chief John Giannandrea Retiring After Siri Delays

Apple AI chief John Giannandrea is stepping down from his position and retiring in spring 2026, Apple announced today. Giannandrea will serve as an advisor between now and 2026, with former Microsoft AI researcher Amar Subramanya set to take over as vice president of AI.

Anthropics VD tycker att AI-bolag YOLO:ar för mycket

You only live once? Så resonerar AI-bolag för mycket. Enligt VD:n för ett av dessa: Anthropic.

Det var under en intervju som företagets VD Dario Amodei konstaterade att hans branschkollegor YOLO:ar för mycket. Mer specifikt att AI-bolagen köper på sig miljardtals dollar datacenterkapacitet för framtiden, samtidigt som de fortfarande blöder hysteriskt mycket pengar.

Och det följer på något jag skrev om förra veckan: en parallell med kraschade kontorsuthyrningsföretaget WeWork. De skrev under hyresavtal så långa som 15 år när det boomade som mest för att säkra yta, men sen satt de med en massa höga utgifter de inte kunde bli av med när pandemin tvingade alla att sitta hemma.

Det finns alltså en risk – och den är nog inte jätteliten – att pendeln också denna gång kommer krascha tillbaka och rejält minska riskkapitalisternas vilja att pumpa in pengar i bolag som inte ser ut att gå med vinst på lång tid.

Och det kan slå mot företagen som hyr ut molntjänstlösningar till AI-bolagen. Något som i sin tur även kan drabba företagen som nu bygger datacenter i ett rasande tempo. För om efterfrågan minskar så sitter också den här kategorin bolag (som dessutom ofta är AI-bolag själva) med en massa outhyrd kapacitet.

Med tanke på hur galet mycket pengar som nu är satsade (och låsta) i att AI-utvecklingen fortsätter i samma tempo så börjar det milt sagt börja kännas lite oroande. För hela världsekonomin.

Anthropic CEO weighs in on AI bubble talk and risk-taking among competitors | TechCrunch

Anthropic’s CEO shared his thoughts on the economics of AI and the risk-taking of competitors, saying some were ”YOLO-ing” with regard to spending.

Kategorier
Sociala medier Sök/SEO Spaningar

Digitala spaningar vecka 49 2025

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Sociala medier

Facebook, Instagram och WhatsApp

Meta sluter AI-avtal med mediebolag som CNN, Fox News och Le Monde

AI skakar om mest allt nuförtiden. Och får företag att tvärvända om beslut. Som Meta. Nu har företaget slutit AI-avtal med ett antal mediebolag, som CNN, Fox News och Le Monde. De planerar för fler liknande avtal ”i framtiden”. Meta kommer att börja betala för nyheter.

Det är intressant av flera anledningar.

Vi kan börja med att Meta i något årtionde hårdnackat har velat ersätta publicister för nyheter som förekommer visas och delas på Facebook. Det har gått så långt att Meta helt enkelt har blockat länders lokala mediebolag i länder som lagvägen har försökt tvinga Meta att ersätta publicister.

Sen har även Meta varit… sådär sugna på att betala för träningsmaterial för sina AI-modeller. Precis som övriga AI-bolag.

Sist men inte minst har Meta nära nog helt backat från nyheter i sina tjänster i takt med lagförsöken att få Meta att betala för nyheter. Och lagarna som ökar modereringskraven på Meta. När Meta lanserade Threads så hette det uttalat att det inte var en tjänst för ”hårda” nyheter.

Men nu betalar Meta för nyheter. I sin AI-bot Meta AI. Och vi pratar inte träning. Eller, det gör vi nog också, men primärt handlar det om att Meta vill kunna visa upp aktuella nyhetshändelser i sin AI-tjänst. Och det är förstås ett försök att få upp användningen av Meta AI genom att göra tjänsten mer heltäckande.

Meta signs commercial AI data agreements with publishers to offer real-time news on Meta AI | TechCrunch

Meta is partnering with CNN, Fox News, Fox Sports, Le Monde Group, the People Inc. portfolio of media brands, The Daily Caller, The Washington Examiner, and USA Today.

Valmyndigheten får inte annonsera hos Meta

Google och Meta har båda sagt nej till politiska annonser, som en följd av EU:s ändrade, hårdare regler kring detta. De avstår hellre från de intäkterna än att hålla på med allt meck som de anser att de nya reglerna innebär.

Och nu visar det sig att Valmyndigheten inte får annonsera hos Meta. Vi pratar alltså om att de inte får annonsera valinformation. Hur det går till att rösta. Och att folk överhuvudtaget ska ha koll på att det är val och att de borde gå och rösta.

Google och Tiktok ser ut att fortsätta tillåta detta, eftersom den här typen av ”samhällsinformation” inte omfattas av de nya annonsreglerna. Men Meta beklagar sig över att reglerna går för långt och är otydliga. Därför tar de i lite extra.

Men det handlar förstås till del om att ”straffa” EU. Om EU vill detaljstyra hur Meta ska redovisa pengarna och aktörerna bakom politiska annonser så tänker Meta inte låta EU:s valmyndigheter dela information via Metas plattformar.

Men det är nog tyvärr också en följd av att val i sig har blivit en partipolitiska fråga. Framförallt i USA, där republikanerna gynnas ju färre som går och röstar. Därför att de som oftast inte går och röstar är de som röstar till vänster. Eller åtminstone inte till höger.

Det är därför som republikanerna försöker strypa möjligheterna att rösta i USA, med argument om att det är för att ”minska risken för fusk”. Ni vet. Det som gjorde att Trump förlorade valet 2020 [sic!]

Nya regler på Instagram gynnar Kristersson i valet

Valmyndigheten får inte att annonsera på Facebook och Instagram. Plattformarnas ägare Meta säger nej, rapporterar DN.

Meta lanserar supporthubb som ska göra det enklare att hantera låsta konton

Är det något Meta inte är kända för så är det support i världsklass. Särskilt om du har fått riktigt jobbiga problem, som att ditt konto har blivit kapat eller stängt av Meta själva av någon anledning. Så nu släpper Meta en ny supporthubb som är tänkt att ändra på den saken.

Den nya hubben är gemensam för Facebook och Instagram och rullas nu ut för appen. Och den bygger – helt otippat – på AI. Kundtjänsten utgörs med andra ord primärt av en AI-bot som är tänkt att lösa de problem man har.

En av sakerna är att de, enligt Meta själva, ska bli enklare att återfå förlorade konton. Dessutom ska Meta också ha tagit fram andra förbättringar, som bättre notifieringar om misstänkt skumt kontobeteende. Sist men inte minst ska Meta också ha lagt till ett nytt selfiesätt att återfå tillgången sitt konto.

Meta centralizes Facebook and Instagram support, tests AI support assistant | TechCrunch

The new support hub will connect users to security tools, account recovery options, and an AI assistant.

Instagram kan begränsa antalet hashtaggar

Three is the magic number. Åtminstone för Instagram. Åtminstone verkar det så. Nu kommer uppgifter om att Instagram testar en begränsning som gör att man man kan lägga till tre hashtaggar per inlägg.

Det finns dock inget officiellt besked från Instagram. Inte ens att de genomför ett test med sedvanlig svepande anledning. Däremot har användare som försökt lägga till fler än tre hashtaggar stött på patrull.

Det kan med andra ord också vara någon slags tillfällig bugg som har drabbat vissa användare. Men vi har ju sett hur exempelvis LinkedIn har infört ”mjuka hashtaggvöggar” genom att ranka ned inlägg med den Wikipedia av hashtaggar som LinkedIn under en period drogs med i vart och vartannat inlägg. Så det är med andra ord en utveckling i samma riktning.

Om man så vill: Instagram och LinkedIn vill hellre att de själva ska styra vilka inlägg som rekommenderas av användare baserat på innehållet.

Instagram Could Soon Limit the Number of Hashtags Used in a Post

Instagram users are reportedly seeing a notification while adding a hashtag, stating that only three hashtags are allowed.

Snart möjligt att prompta Threads-algoritmen

Ha. Förstås. Med tanke på att vi vant oss att göra mer och mer genom att i text beskriva vad vi vill ha så känns det här som ett självklart nästa steg: Threads kommer snart börja testa funktion som gör det möjligt att prompta algoritmen.

Tydligen så har det blivit en grej att skriva ”dear algo” i inlägg och sedan berätta vad man vill ha i ett Threads-inlägg. En skämtgrej som handlar om att man (gissar jag) kan uttrycka sin frustration över hur algoritmen fungerar (eller… inte fungerar). Ungefär som att man kan skriva #livetpåenpinnenärdetregnarisidled utan att mena att det ska vara en hashtag som folk ska kunna söka på.

Men Meta har plockat upp det här fenomenet och kommer enligt Mark Zuckerberg snart dra igång ett test där ”dear algo” blir en funktion på riktigt. Skriv den frasen och sedan vad du vill ha så ska det kunna påverka just din personliga algoritm.

Det återstår som vanligt att se om det här blir en funktion som sedan faktiskt lanseras och i så fall hur bra den blir. Men det är ju en funktion som som sagt är helt i tiden med hur vi allt mer kommunicerar med digital gränssnitt och tjänster.

Vi kan väl dock som vanligt anta att möjligheterna att justera Threads-algoritmen blir som alla möjligheter att påverka algoritmer via inställningar: på marginalen. Så det är själva sättet att hantera ”inställningarna” för algoritmen som är det intressanta, inte resultatet i sig.

Your ’dear algo’ Threads posts might actually do something soon

According to a post from Mark Zuckerberg, Threads will try a feature that reacts to ”dear algo” posts.

Meta planerar att sparka upp till 30 % av personalen i kärnverksamheten

Oj, oj, oj. Nu ser det illa ut för Meta. Ännu fler nedskärningar. Uppgifter pekar på att det kan handla om upp till 30 % av personalen i företagets verkliga kärnverksamhet.

Meta reportedly plans to slash Metaverse budget by up to 30% | TechCrunch

The proposal reflects the overall lack of interest in products like Meta’s social virtual reality platform, Horizon Worlds.

RFSL rundar Metas stopp för politiska annonser med osynligt typsnitt

Å vad jag älskar det här. RFSL rundar Metas förbud mot politiska annonser. Med ett osynligt typsnitt.

Som en följd av EU:s hårdare regler kring politisk annonsering så har företag som Google och Meta stoppat politiska annonser på sina plattformar. Men de har valt en bredare definition av ”politiska annonser” än vad lagen anger.

Meta har gått längst genom att bland annat stoppa Valmyndigheten från att annonsera. Kort sagt stopp för information om att människor ska gå och rösta och hur de gör för att utnyttja sin demokratiska rättighet.

Men Metas förbud omfattar även annan slags information och annat opinionsbildande material. Som ungefär allt som skulle kunna förknippas med en regnbåge. Vilket gör att RFSL inte längre tillåts köpa annonser hos Meta.

Men skam den som ger sig. Nu har RFSL tagit fram ett typsnitt som tydligen går fint att läsa för oss människor men som ska vara osynligt för algoritmer. RFSL erbjuder även andra att få använda typsnittet av samma anledning.

Jag måste säga att jag har dålig koll på hur det fungerar rent tekniskt. Och hur länge det kan flyga innan Meta (förmodligen) stoppar även detta. Men det är oavsett värt väldigt många applåder.

Meta stoppar politiska annonser – RFSL vägrar bli censurerade

Meta har stoppat all politisk annonsering i EU. RFSL vägrar bli censurerade. Vi försvarar mänskliga rättigheter med ett typsnitt som lurar algoritmer.

TikTok

TikTok rullar ut nytt ”nära”-flöde

Nytt flöde i TikTok: nearby. Ett nära-flöde, alltså.

Och det är precis vad du förmodligen tror: att flöde som fokuserar på vad som händer nära din position. Lokalt innehåll, som kan handla om resor, evenemang, mat samt ”andra tjänster” baserade på användares intresse och vad de har interagerat med.

Kravet för att komma åt funktionen är att du är minst 18 år gammal och har aktiverat din position i TikTok-appen.

Det nya flödet finns dock inte i Sverige än. Eller särskilt många länder alls. I första steget är det bara Tyskland, Frankrike, Italien och Storbritannien. För ovanlighets skulle väldigt mycket EU-fokus från start.

TikTok rolls out a ’Nearby Feed’ to display local content in select countries | TechCrunch

While TikTok is already known for its recommendation algorithm, which is able to target users with highly personalized content, the addition of a Nearby Feed gives it the ability to display even more relevant content to its users.

Twitter/X

X först ut att dömas till böter för brott mot Digital services act

Arbetsveckan avslutades med att EU kände att de ville döma ut lite böter innan de tog helg. Och de valde att utfärda en historisk bot: den första under Digital services act. Och första boten gick passande nog till FKA Twitter.

Digital services act är den techlag som lite förenklat reglerar det vi ser på de stora plattformarna. Saker som annonser och olagligt innehåll. Och som också har regelverk kring så kallade dark patterns. Alltså när sajter och andra digitala tjänster kan få användare att göra saker som de egentligen inte hade tänkt göra (som att bli stressade att göra ett köp) eller som gör det svårt för användare att göra det som de faktiskt vill (som att avsluta en tjänst).

X har enligt EU misslyckats i samtliga dessa tre discipliner. Så en passande Digital services act-bötespremiär bara av den anledningen. Men det passar också därför att det som sagt var är X som har drabbats. Tjänsten som mer än någon annan stor social plattformar har träskifierats sedan Elon Musk tog över och en gång för alla körde Twitter i backen.

Men ironiskt nog så är det INTE spridning av desinformation och hatpropaganda som X straffas för. Inte den här gången i alla fall. Istället är det tre andra saker:

  • X:s lurar användare med sina ”bedrägliga” blå bockar, eftersom de inte alls betyder att ett konto har verifierats på något sätt, utan bara att någon har betalat
  • Bristande transparens i annonsbiblioteket, inklusive vem som betalar för en annons
  • Stänga ut forskare att studera vad som händer på plattformen

120 miljoner euro kostar snedstegen X. Vilket är förvånansvärt lite, med tanke på beloppen som har dömts ut till exempelvis Meta under året. Det är nästan så att man kan tro att EU har behandlat X med silkesböteshandskar på grund av bromancen mellan Elon Musk och Donald Trump.

Men självklart gick USA i taket ändå. Man muckar inte med Donalds kompisar på det sättet. Som att Donalds wannabe-BFF Marco Rubio rasade över att det är ”en attack på det amerikanska folket”. Vilket förmodligen kommer som en överraskning för det amerikanska folket.

EU fines X $140 million over ’deceptive’ blue checkmarks

Today’s announcement follows the EU launching a multifaceted investigation into X in December 2023 regarding compliance with the Digital Services Act (DSA).

Donald Trumps sektkompisar går i taket över EU:s X-bot

Meta döms till mångmiljardböter vid flera tillfällen av EU? Lite lagom engagerade protester från amerikanska högerpolitiker. X döms till en bråkdel så mycket? Alla Trumps sektkompisar reser sig unisont och vill se sanktioner mot EU.

Som. Av. En. Händelse.

Det var tidigare i veckan som FKA Twitter blev första plattformen att dömas till böter för brott mot Digital services act. Och det är det som fått många tunga republikaner att börja skrika om hot mot alla amerikaner, alla amerikanska företag och just till och med att USA borde införa sanktioner mot oss för att vi vill censurera yttrandefriheten.

Så långt förstås inget nytt. Republikanerna håller yttrandefriheten för helig. Ja, deras yttrandefrihet, alltså. Och deras åsikter. Att censurera och straffa människor som har andra åsikter är absolut inget problem. Det är ju för att skydda amerikanska värderingar.

Att just X åker på DSA-böter känns som en självklarhet. Sedan Elon Musk tog över har den blivit själva sinnebilden av träsk. Hot, hat, porrbotar och bedrägerier. Fina grejer.

Men det ironiska i sammanhanget är att det som X bötfälls för INTE handlar om just censur (a.k.a. följa lagar kring vad som är tillåtet att säga och sprida i EU). Istället handlar det om tre saker: att X:s blå bockar lyfts fram som någon slags verifieringsmärke fast det egentligen handlar om att man betalar för X, att X inte har transparens i sitt annonsbibliotek och att X slutat släppa in forskare för att studera vad som skrivs och vad som händer på X.

Fast det är förstås detaljer i sammanhanget. Vad det egentligen handlar om är att man inte ostraffat muckar med Donalds kompisar. Och att Donalds sektkompisar vill visa vilka duktiga sektkompisar de är genom att påminna om att man inte ostraffat muckar med Donalds kompisar.

https://www.politico.com/news/2025/12/05/an-attack-on-all-american-tech-platforms-trump-admin-decries-eus-fine-on-musks-x-00678891

Snapchat

Ryssland förbjuder Snapchat, Roblox och Facetime

Så har Ryssland åter satt stopp för subversiva element som hotar det ryska samhället, dess nationella säkerhet, dess värderingar och den allmänna hälsan hos landets barn. Nu har Ryssland förbjudit Snapchat, Roblox och Facetime.

Ja. det är förstås mest snömos i hela föregående stycket. Men det är ungefär det som är argumenten till att tjänsterna inte längre går att nå i Ryssland.

Förbudet mot Snapchat beror på att tjänsten har använts till att ”organisera och utföra terrorhandlingar i landet och rekrytera utöver” medan Facetime-motiveringen är den mer svepande ”används för kriminella aktiviteter”.

När det sedan kommer till Roblox är det desto mer konkret vad det handlar om. Ryssland gillar inte bögar, flator och transor. (Vilket, well, inte direkt är en  nyhet.) Roblox kan nämligen ”negativt påverka den spirituella och moraliska utvecklingen hos barn”. Och ännu mer konkret: att appen uppmuntrar ”extremism” och ”LGBT-progaganda”.

Vi kan nog anta att ”extremism” och ”omoralisk” sexuell läggning är lite same-same i Rysslands ögon.

Russia bans Roblox over ’LGBT propaganda’ and ’extremist’ content

Russia is banning Roblox over claims the platform promotes extremist content and ”LGBT propaganda,” according to a report from Reuters.

 

Sök/SEO

Google lägger till Gemini 3 i AI-läget i 120 nya länder

Googles sökfunktion får ännu en AI-uppdatering. Den här gången är det mer AI i… AI-läget. Nu får Googles AI-chattbot i sökfunktionen Gemini 3.

Eller rättare sagt: nu får 120 nya länder tillgång till Gemini 3 i AI-läget efter att tidigare bara ha funnits tillgängligt i USA. Den som betalar för någon av Googles Pro-prenumerationer ska också kunna välja den vassare Gemini 3 Pro.

Google rullar dessutom ut senaste versionen av bildmodellen Nano Banana i AI-läget i fler länder. Men då bara för betalande användare. (Inte så oväntat, då Google förra veckan började strypa tillgången till modellen på grund av att den har blivit för populär.)

I samtliga fall ovan är det dessutom bara engelska som gäller. Som vanligt när Google pratar om utrullningar så är det inte helt lätt att veta vilka länder som omfattas. Dvs. vilka länder som ingår i de 120. Har ni som betalar för Gemini märkt någon skillnad här hos oss?

Gemini 3 and Nano Banana Pro in Search are coming to more countries around the world.

We’re bringing our most intelligent model yet, Gemini 3 Pro, to Google Search in more countries around the world.

Google styr ännu fler länkar till AI-läget

Jag säger det igen: Google vill verkligen, verkligen, verkligen, verkligen, verkligen att vi ska använda AI-läget i den vanliga sökfunktionen.

Google Discover Testing Top Searches Widget Which Leads To AI Mode

Google is testing a new widget at the top of the Google Discover feed. It is called ”Top Searches,” and it will randomly show some of the top searches across Google Search. And guess what, when you click on them, it takes you into AI Mode, not Google Search.

Google testar att slå ihop AI-läget och AI-översikten

Om någon mot förmodan har missat det: Google vill verkligen, verkligen, verkligen, verkligen, verkligen att att vi ska använda AI-läget. Nu blir det ännu mer av den varan.

Google testar att slå ihop AI-översikten och AI-läget.

I dagsläget ligger AI-översikten tillsammans med det vanliga sökresultatet hos Google (AI-svaret som visas först för många sökningar) medan man har fått gå till en annan flik för att aktivera AI-läget.

(Okej, sökresultatet börjar alltmer bli Googles svar på MS Röj – allt fler länkar och knappar man trycker på leder till AI-läget, vare sig man vill dit eller inte. Men som generell princip är de två funktionerna särskilda.)

Nu testar Google alltså att helt enkelt slå ihop funktionerna. Om du gör en sökning så funkar det i stort som vanligt, men däremot så ska det nu gå att trigga AI-läget utan att gå till ett separat ställe.

Och det är är förstås en logisk utveckling. Google vill att sökfunktionen åter ska bli en one shop stop för allt vi undrar över. Men det sätter också fingret på något som jag allt mer känner: Google håller på att kasta ut det som är och alltid har varit bra med Google och andra vanliga sökmotorer.

Problemet med AI-översikten är att den triggas allt för ofta. Och precis som AI-sökmotorer överlag är den för babblig. Ja, sen dras den ironiskt nog med problemet att den har svårt att förstå en sökning på vanliga nyckelord – alltså så som jag alltid har googlat, snarare än att skriva hela meningar. Den hittar på en koppling mellan nyckelord jag har skrivit och konstaterar sedan att det inte finns något som kopplar ihop de två nyckelorden. Den övertänker helt enkelt istället för att bara lista artiklar och sajter som rankar högt på de två nyckelorden.

Det mesta av det jag googlar på är fortfarande enkla frågor. Jag behöver inget AI-svar. När jag känner att jag vill ha ett utförligt AI-svar kan jag gå till ett annat ställe.

Det känns kort sagt som att det redan börjar bli dags för en retrorevival av den traditionella sökmotorn. Eller att AI-sökfunktionerna blir bättre på att bara ge mig ett kort svar på det jag vill ha svar på eller söker. Vilket ofta är en länk till en sajt, utan någon kontext till varför länken har valts ut.

Google tests merging AI Overviews with AI Mode | TechCrunch

Google is testing how to make it easier to move from search to an AI chat in a new global test.

Google gör det möjligt att ladda upp filer och bilder till AI-läget från vanliga sökfunktionen 

Snart kommer det gå fortare att räkna upp alla funktioner som INTE leder till det rätt sprillans nya AI-läget (alltså AI-chattboten som bor i Googles vanliga sökfunktion). Nu kommer ännu en nyhet.

Google har nu gjort det möjligt att ladda upp filer och bilder via sökrutan. Det är ungefär som det länge har gått att göra med bilder via Lens-funktionen eller genom att ladda upp en bild, men nu är det stöd för fler format än bilder och det går att chatta vidare om den uppladdade filen i AI-läget.

Det är sannolikt snarast en tidsfråga innan Google börjar testa att AI-läget blir det förvalda läget när man går till Google. Åtminstone fram till dess att pendeln svänger tillbaka.

Och… det är i mina ögon inte bara bra.

De flesta sökningar jag gör är enkla, där det räcker gott med vanliga Google. Jag behöver inte en AI-bot som söker åt mig – och som dessutom är babbligare än vanliga Google-söken. Jag vill ha den vanliga träfflistan med länkar. Eller bilder. Eller bara få ett snabbt svar på en kort fråga – som adress till eller öppettider för en butik.

I dagsläget kan jag välja. Vanliga Google när det är en enklare sökning och en AI-chattbot när jag vill ha fördjupat svar. Som Google håller på att ställa om sin sök så styrs snart allt till just AI-sökfunktionen. Många gånger i onödan.

Google Search Bar Adds Upload Image/File To AI Mode

Google is pushing even more ways directly into AI Mode from the main Google home page’s search bar. Now when you select to upload an image or file, it will take you into AI Mode by default.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 48 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Apple nära bli världens största mobiltillverkare för första gången sedan 2011

IPhone 17 har visat sig vara en rejäl framgång för Apple. Visst. Den tänkta nya flaggskeppsmodellen, iPhone Air, verkar inte ha fallit konsumenterna i smaken så mycket om Apple hade hoppats. Men däremot sålde övriga modeller vad det verkar riktigt bra.

Så pass, verkar det, att Apple snart är världens största mobiltillverkare igen.

Det är analysfirman Counterpoint som i sina regelbundna sammanställningar över läget i mobiltelefonsvärlden har landat i att Apple sannolikt kommer att ha gått om Samsung när vi stänger 2025. iPhone-försäljningen bedöms växa med 10 % för helåret, att jämföra med Samsungs 4,6 %. Och det leder till att Apple i så fall landar på en marknadsandel på 19,4 %.

Det i sin tur betyder alltså att Apple kliver upp på modelltillverkartronen. Och det är första gången som Apple i så fall hamnar före Samsung sedan 2011. Med andra ord i praktiken så länge som dagens smartphones har funnits.

Men det är inte bara iPhone 17 och bra siffror som har drivit på det här. Apple gynnas av att Samsung utsätts för allt hårdare konkurrens från kinesiska mobiltillverkare på Android-sidan.

Återstår att se hur läget faktiskt är när vi skriver 2026.

iPhone 17 Helps Apple Reclaim Top Spot From Samsung After 14 Years

Apple is set to reclaim the title of world’s largest smartphone maker for the first time since 2011, driven by the success of the iPhone 17 lineup, according to Counterpoint Research data (via Bloomberg). Based on the firm’s data, iPhone shipments are projected to grow 10% in 2025, easily outpacing Samsung’s 4.6% growth.

 

Ekonomi och finans

Lovable gör sitt första förvärv

Svenska AI-raketen Lovable växer så det knakar. Nu dessutom genom sitt första första förvärv. Man lägger vantarna på molntjänsten Molnett. Vad kostade det? Det får vi inte veta.

Det känns som ett rimligt uppköp för Lovable, med tanke på verksamheten hos de båda företagen. Ska säga att jag inte hört talas om Molnett tidigare, men de verkar ha varit en tjänst för att förenkla utrullningen av tjänster. Som de AI-lösningar som Lovables kunder tar fram.

Svenska AI-raketen gör sitt första förvärv

Svenska AI-bolaget Lovable gör sitt första kommunicerade förvärv genom att ta över molnbolaget Molnett, som grundades 2023 i Vallentuna.”Molnett tar in några…

 

Övrigt

EU gör techplattformar ersättningsskyldiga för annonsbedrägerier

Ny EU-lagstiftning. Eller rättare sagt en utökning av Digital services act. De stora techplattformarna blir nu ersättningsansvariga för annonsbedrägerier..

De regeländringar som EU-parlamentet och EU-kommissionen igår kom överens om slår dels mot banker (ja, eller ”betalförmedlare”) och dels mot de stora plattformarna.

Gällande den förstnämnda kategorin så ställer EU nu krav på att banker ska bli ersättningsskyldiga om ”en person låtsas vara en bankanställd och lurar kunden att godkänna en betalning” – så länge som kunden anmäler bedrägeriet till polisen och ”informerar sin bank”.

Och, ja, det kan ju bli… intressant. EU adresserar det som i mångt och mycket är ett grundproblem, alltså när någon blir uppringd eller kopplad till någon som utger sig för att vara banken och sedan lurar personen att logga in med BankID eller liknande. Men… det ligger ju däremot lite utanför bankernas kontroll. Har inte satt mig in i vad (om något) som EU föreslår att bankerna ska göra för att förhindra detta.

Men EU vill förekomma det här problemet genom att minska risken för att människor kommer i kontakt med någon slags bedrägerier överhuvudtaget. Detta genom att ställa två nya huvudkrav på de stora techplattformarna..

Det ena är att ”annonsörer som erbjuder finansielle tjänster måste visa Väldigt stora online-plattformar och -sökmotorer att de har legal rätt att erbjuda de tjänsterna i ett land eller att de annonserar åt någon som har den rätten”. ”Väldigt stora onlineplattformar” är EU:iska för plattformar som Facebook, Instagram och TikTok.

Det andra sättet som EU nu gör plattformarna ansvariga för sin annonsering är att banker slipper bli ersättningsskyldiga enligt det tidigare nämnda kravet på dem om plattformarna ”informeras om att bedrägligt innehåll finns på deras plattformar och de misslyckas med att ta bort det”.

Med andra ord: om en kund bli blåst av en kryptobluff på Facebook (oftast med en ovetande kändis i annonsen) så är det Metas ansvar att ersätta den drabbade konsumenten. Med tanke på hur mycket som snurrar runt här så kan det bli… en del pengar.

Reaktionerna från plattformshåll blev som väntat… inte odelat positiv. Och det kanske hade kanske kunnat ses lite mer blida ögon om det inte bara för någon vecka sedan kom ett avslöjande som visade att Meta tjänar hysteriskt mycket pengar just på bluffannonser (eller ”högriskannonser”) trots att deras egna system flaggar många av annonserna. Men eftersom de tjänar så mycket pengar – enligt avslöjandet runt 10 % av Metas annonsintäkter förra året – så verkar de av någon outgrundlig anledning ha förtvivlat svårt att få stopp på just den här sortens bluffannonser.

Det återstår att se vad det här kommer att innebära i praktiken. Men känns som ett väldigt bra initiativ från EU. Och som så ofta när det kommer till EU-reglering en följd av att en bransch inte klarar av att hålla efter sig själv när snabba cash hägrar.

(Dagen efter det att EU kom överens om ovanstående så polisanmälde svenska utgivare Mark Zuckerberg för den skada som bluffannonser orsakar såväl dem som konsumenter.)

https://www.di.se/digital/svenska-medieutgivare-polisanmaler-zuckerberg/

Social media giants liable for financial scams under new EU law

The new rules set a dangerous precedent, big tech companies say.

EU:s Chat control är ett steg närmare att bli verklighet

Det omstridda EU-förslaget som är tänkt att skydda barn online är nu ett steg närmare att bli verklighet. EU:s medlemsländer har nu röstat igenom det kompromissförslag som ordförandelandet Danmark tog fram för någon månad sedan.

Den största förändringen handlar om det som kritikerna har slagit ned på hårdast: kravet att företag som tillhandahåller chattjänster ska scanna igenom meddelanden efter barnporr och annat material som innehåller övergrepp på barn.

Eftersom de stora chattjänsterna har krypterat kommunikationen så innebär det att företagen bakom inte kan se vad användarna skickar. För att kunna scanna innehållet så innebär det i praktiken att man bygger in en ”bakdörr” i krypteringen, så att man kan låsa upp tillgången till någons kommunikation. Oron från kritikerna är hur det här kan missbrukas, exempelvis av länder som inte är särskilt intresserade av demokrati (och här säger vi hej till Ungern).

I kompromissförslaget har kravet slopats och ersatts av frivillighet. Chattjänster får alltså skanna sina användares kommunikation i jakten på barnporr. Precis det som Apple försökte rulla ut i Storbritannien för ett par år sedan. Men som företaget tvingades backa från eftersom kritiken blev för hård. Vi kan med andra ord anta att chattföretagen inte kommer vara jättesugna på att låsa upp sin kryptering.

Baksidan för dem är ju att om de ger EU det lillfingret så kan det leda till ännu högre krav på att plattformarna ska ta ansvar för det som användarna gör. Om kommunikationen är krypterad slipper de det.

(Sen får de oavsett kritik, som varför de inte gör mer för att stoppa gängkriminella och knarkförsäljning i sina tjänster. Men det är det som alltid är utmaningen i ett demokratiskt samhälle.)

EU-länder överens om ”chat control”

Efter flera år av infekterad debatt har EU-länderna enats om sin syn på bekämpandet av övergrepp mot barn på nätet – det som motståndarna kallar ”chat control”. Men striden är långt ifrån över.

EU-parlamentet röstar för förslag om åldersbegränsning för sociala medier

Dagens omröstning om sociala medier slutade med ett rungande ”ja” i EU-parlamentet. Det innebär att parlamentet vill se en åldersgräns på 16 år för att få använda sociala medier. En gräns som kan sänkas till 13 år med målsmans medgivande.

Omröstningen betyder i dagsläget inget mer än en signal om att parlamentet är för det. Det var alltså inte en bindande omröstning. Men den är ett tydligt ställningstagande i den utredning som EU-kommissionen just nu gör i frågan.

Sen kan man fråga sig om det inte är större behov av en övre åldersgräns för sociala medier. Just nu känns det som något som behövs…

EU-parlamentet vill se 16-årsgräns för sociala medier – Ekot

För att skydda unga online vill Europaparlamentet se en åldersgräns på 16 år på sociala medier. Med möjlighet att sänka den till 13 år med föräldrars medgivande.Det …

Apples kartor och annonsplattform kan drabbas av Digital markets act

Det verkar som att Apple kan drabbas ytterligare av Digital markets act, den techlag som reglerar de största av de största. Nu har Apple meddelat EU att två tjänster till har nått upp till villkoren som gäller för att klassas som en ”gatekeeper” och därmed falla under den lagen.

Tjänsterna i fråga är Apples karttjänst och Apple ads (alltså Apples egen annonsplattform som framförallt verkar i Appstore). Dessa båda ska nu användas av 45 miljoner EU-människor varje månad. Ja, eller jag antar att Ads avser antalet annonsörer. Eller? Jag är lite osäker på hur EU ser på denna sorts tjänst klassas. Antalet avsändare eller antalet mottagare?

Anyho.

Trots det så argumenterar Apple förstås att de inte alls borde omfattas av den aktuella lagen.

Och det är inte alls säkert att Apple kommer att åka på mer DMA-smisk. Det finns fler kriterier för att nå upp till gränsen och alla är heller inte lika objektiva. iMessage, alltså Apple meddelandetjänst, slapp lite förvånande undan att klassas som en gatekeeper trots att den bockade av de flesta kriterier som borde garantera den stämpeln.

Anledningen? Den är inte tillräckligt stor och dominerande bland företagsanvändare. Och det verkar vara lite samma argument Apple tänker försöka sig på även denna gång. Whataboutism som ”men kolla på Google Maps och Meta dårå!”

Oavsett så vet vi nu att både karttjänsten och annonsplattformen har över 45 miljoner EU-användare varje månad.

The EU says Apple Maps may be big enough to be considered a DMA gatekeeper

Two more Apple products, specifically Maps and Ads, could be big enough to be designated as gatekeepers under the European Union’s Digital Markets Act (DMA).

Google Assistant får sin dödsdag

Då vet vi när Google Assistant går i graven. För gott. Mars 2026.

Det är åtminstone vad Googles supportforum för Android Auto säger. Och vi kan väl tro att Google vet vad de pratar om.

Att Assistants dagar är räknade har vi vetat rätt länge. Ända sedan Google gick ut med att shiny new Gemini istället kommer att ersätta den. En smartare assistent.

Som Gemini har utvecklats kan vi nog anta att det är få som kommer att sörja Assistant särskilt mycket. Eller länge. Precis som Siri så har Assistant haft sina… problem. Och precis som Siri så verkar Assistant ha blivit allt sämre de senaste åren. Om man vore lite konspiratoriskt lagd skulle man kunna tro att det är för att efterträdaren ska hamna i bättre dagar.

Oavsett det så är det en era som går i graven.

Siri var den första breda röstassistenten, men den blev rätt snart omsprungen av såväl Assistant som Amazons Alexa. Mest för att Apple fastnade i rävsaxen mellan sina integritetsambitioner och tillkortakommandena när Siri inte fick koppla upp sig för att hitta mer information eller få mer prestanda. Allt skulle ske lokalt i enheten.

Det är alltså precis det som Apple försöker med igen, med sitt Apple Intelligence. Det är åtminstone det som de vill. Men än så länge så har ambitionerna och visionerna fortfarande ett rätt rejält försprång på verkligheten.

Men nu ryktas det om att Apple, likt Meta, har landat i att det kanske är enklare att köpa från hyllan istället för att AI-bygga själv. Och hyllan i det här fallet kan vara Googles. Och det som finns där kan vara Gemini – som kanske är det som Apple kommer att använda som bottenplatta i nästa generation Siri.

Google Assistant gets its death date

RIP to Google Assistant, which now has its official death date.

Elon Musks låtsasdepartement Doge har lagts ned

Nämen DET var väl oväntat. Elon Musks låtsasdepartement Doge (som han var chef för/inte var chef för) har lagts ned. Åtta månader i förtid. Där kan vi snacka effektivisering! Så Doge… dog.

Det betyder med andra ord att:

  1. Elon Musk har fått all data om alla amerikaner han behöver för att träna Grok
  2. Elon Musk har lyckats få alla myndigheter och alla ansvariga myndighetsanställda som utredde eller utövade tillsyn över något av Elons företag nedlagda eller sparkade
  3. Elon Musks företag har fått alla statliga kontrakt de kan få
  4. Elon Musk har sett till att det finns en baziljard vidöppna säkerhetshål och bakdörrar i den amerikanska statsapparaten som han kan casha in på länge
  5. Elon Musk har sålt av alla sina motorsågsaktier

Fun fact: det här kommer bara någon dag efter det att ordföranden för Doges tillsynsutskott, Marjorie Taylor Greene, meddelade att hon inte kommer att ställa upp för omval till kongressen 2026.

Exclusive-DOGE ’doesn’t exist’ with eight months left on its charter

By Courtney Rozen WASHINGTON (Reuters) -U.S.

USA:s statsapparat återanställde 26 000 personer som Doge sparkade

I veckan fick vi veta att Elon Musks låtsasdepartement Doge har lagts ned. Åtta månader för tidigt. Det var väl oväntat.

Men hej. De lyckades åtminstone spara in väldigt mycket mindre pengar än Elon lovade. Och deras motorsågande sparkade en herrans massa statligt anställda.

Nu visar det sig att USA:s statsapparat tvingades återanställa 26 000 av dem. Hälften på grund av att domstolar konstaterade att uppsägningarna gått olagligt till. Och hälften därför att… Doge hade sparkat människor som var viktiga för att statsapparaten skulle kunna fungera.

Vem hade kunnat tro att Elons ”effektivisering” skulle leda till att för många och fel människor fick sparken. Igen?

DOGE ”cut muscle, not fat”; 26K experts rehired after brutal cuts

Government brain drain will haunt US after DOGE abruptly terminated.

Apples iPhone-strumpa har sålt slut i alla länder

Då vet vi vad årets julklapp egentligen är.

Apple’s iPhone Pocket sock is fully sold out

The people, they yearn for the sock!

Om LinkedIn-influencers hade döpt populära TV-serier

Hehe.

If LinkedIn Influencers renamed TV Shows. | Dave Officer | 23 comments

If LinkedIn Influencers renamed TV Shows. | 23 comments on LinkedIn

Veckans spel: Black Week-simulator

Ha! Briljant. Black Week Command 2.0. Spela en stressig Black Week.

Screenshot
Kategorier
AI - Artificiell intelligens IoT - internet of things Spaningar

Digitala spaningar vecka 48 2025 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AI – artificiell intelligen

NotebookLM kan skapa presentationer och infografik

Ännu fler nyheter i Googles AI-anteckningsbok NotebookLM. Två, närmare bestämt.

Dels får Notebook stöd för att skapa presentationer och dels för den stöd för att skapa infografik. Och Google har även lagt till den sprojlans nya bildmodellen Nano Banana Pro i båda dessa. Och det finns verkligen skäl att lägga till den här.

Den nya bananen är nämligen inte bara bra på att göra realistiska bilder, den ska även ha fått en ”hjärna” i bildskapandet. Den kan med andra tänka inte bara på hur en bild visualiseras utifrån en textinstitution, utan också fundera över hur något faktiskt överlag ska visualiseras. En förmåga som är särskilt bra när man ska skapa infografik.

(Jag läste om en på LinkedIn som hällde ner fyra av sina doktorsavhandlingar i modellen och bad den skapa en visualisering av forskningen och forskaren i fråga blev rejält imponerad. Utan att jag har koll på att det blev en korrekt visualisering…)

Men det ska alltid finnas lite smolk i bägaren. De nya funktionerna släpps inte för mig än. Eller för de flesta i EU. Eller bara: för de flesta. I dagsläget krävs det nämligen att man har en betalversion av NotebookLM. Vi gratisätare ska förhoppningsvis dock bara behöva vänta ”några veckor” innan den släpps också för oss.

NotebookLM’s killer new feature just made PowerPoint obsolete (and Canva too)

Never touching PowerPoint again.

NotebookLM begränsar funktioner för betalande användare

För några dagar sedan la Google AI-anteckningsbokstjänst NotebookLM till två nya funktioner: möjlighet att skapa presentationer och infografik. Fast inte för oss gratisanvändare. Vi får hålla oss till tåls några veckor till.

Hette det då. Men nu har Google tydligen sänkt gränsen även för Pro-användare.

Anledningen? De två funktionerna har blivit för populära. På grund av ”hög belastning” så sänks gränserna för hur många presentationer och infografikbilder som kan skapas. Och det verkar i grund och botten vara hög användning av senaste Nano Banana-modellen som är skurken i dramat, eftersom Google sänker gränser för den funktionen på andra håll.

Så hur mycket sänks gränsen? Bra fråga. Det verkar inte finnas information om gränser för dessa två funktioner överhuvudtaget, så svaret är att… taket bara är lägre.

Så inte ens Google, som till skillnad från de renodlade AI-bolagen har riktiga egna pengar att subventionera AI-satsningarna med, kände att det gick ihop sig. Frågan är vad det kan innebära framåt. Återstår att se hur länge begränsningen håller i sig. Och när vi som inte betalar för NotebookLM via prenumeration får tillgång till funktionerna. Eller kanske ens om.

En inte alltför kvalificerad gissning är det inte direkt kommer att bli lägre priser på AI-abonnemang framöver. Och ännu mindre givmilda kostnadsfria konton.

Google rolls back NotebookLM’s new features, sort of

Uh-oh.

Google jobbar på att integrera Gemini bättre med NotebookLM

En av de AI-tjänster som jag gillar mest, även om jag fortfarande använder den mindre än jag borde, är Googles AI-anteckningsbokstjänst NotebookLM. Den som i grund och botten är en tjänst som vänder sig till studenter, eller bara människor som vill lära sig något, men är numer förstås lika mycket ett verktyg för arbetslivet överlag.

Google har nu så sakteliga börjat åtgärda några av de märkligare tillkortakommandena som tjänsten har haft (som att den inte hade stöd för bilder, Word-dokument eller kalkylblad – även om Excel-stöd fortfarande saknas). Men det har fortfarande varit rätt vattentäta skott mellan NotebookLM och Gemini. Alltså Googles egen AI-modell och AI-chattbot. Nu ser det ut som att Google gör sig redo att sänka tröskeln lite.

Uppgifter pekar på att Google arbetar på en ”knapp” som gör att man ska kunna importera en NotebookLM-anteckningsbok till Gemini och där kunna arbeta vidare med innehållet i anteckningsboken.

Visst. Gemini finns förstås som del i Notebook, men det känns i flera lägen fortfarande som att det är en enklare version som inte har lika mycket stöd. Ovanstående lösning känns fortfarande rätt yxig, men är ett steg i rätt riktning.

Sen återstår förstås att se om den här funktionen blir verklighet. Men det känns väldigt troligt.

You Might Soon Be Able to Import NotebookLM Notebooks to Gemini

Google is reportedly improving the interoperability between its artificial intelligence (AI) chatbot app, Gemini, and its AI-powered learning platform, NotebookLM.

Google säger att de inte alls tränar på Gmail-mejl

I förra veckan började det cirkulera upprörda inlägg om att Google har ändrat sina användarvillkor och numer gett sig själva rätt att träna på användares Gmail. På mejlen som finns där, alltså.

Det blev så mycket rabalder att Google verkar ha känt sig tvingade att gå ut och dementera.

Så enligt Google betyder det inte att man ger Google carte blanche att mejlträna bara för att man har de så kallade Smart features påslagna. När man alltså ger Googles AI-bot Gemini rätt att läsa mejl som del av hela Workplace-sviten. När man alltså ger Gemini den här möjligheten för att på så sätt kunna hitta information och svar på frågor även bland mejl man har skickat eller tagit emot. Och den funktionen har funnits ett tag vid det här laget.

Det återstår alltså att se om Google talar sanning. Och om varningarna om att stänga av Smart features i så fall är den senaste varianten av när Facebook-användare lägger ut en text som sägs stoppa Facebook från att [infoga valfritt ändamål som handlar om vad man gör på Facebook, inklusive att använda ens bilder eller videos på ett otillåtet sätt].

Google says it isn’t using your Gmail to train AI

The company is denying viral claims that it’s accessing users’ emails to train AI models.

Stora amerikanska försäkringsbolag vill slippa försäkra ”AI-relaterade skador”

Också en intressant utveckling som följd av AI-vågen som just nu sveper fram. Å enda sidan bolag som vill specialisera sig på att försäkra ”AI-skador” medan andra vill slippa försäkra denna typ av potentiella skador helt och hållet.

Det är Financial Times som har kommit över dokument som visar hur stora amerikanska försäkringsbolag, som AIG, Great American och WR Berkley, har skickat in begäran till tillsynsmyndigheter om att de ska få undanta ”AI-relaterade skador” från företags försäkringar.

Anledningen är helt enkelt att de anser att tekniken är ”för mycket svart låda”. Inte minst när vi tassar in på agentområdet, där AI-botar ännu mer på eget bevåg gör saker. Men det räcker förmodligen gott med AI-kundtjänstbotar som hittar på saker som orsakar skada hos exempelvis konsumenter. Eller bara potentiell skada. Tillräckligt mycket för att det ska lämnas in stämningar. Kanske till och med väldigt många stämningar.

Å andra sidan börjar det också dyka upp företag som ser en chans att slå sig in på ett potentiellt lukrativt område: erbjuda just AI-oopsie-försäkringar. Med förhoppningen om att företag ska känna tillräckligt mycket potentiell skadeståndsrisk för att de ska vilja slanta upp för premier. Särskilt när företagens vanliga försäkringsbolag inte ta risken.

Det är, om man så vill, de där finansbolagen som gladeligen lånar ut pengar till människor som fått nej av vanliga banksystemet (med en matchande ränta). Alltså människor som verkligen inte borde låna pengar.

De båda trenderna har gemensamt är alltså osäkerhet kring tekniken i kombination med det juridiska landskapet. Om man så vill: saker som har tillkommit på grund av avsaknad av tydlig spelplan. Som statlig reglering av AI-tekniken.

För några månader sedan – det kan ha varit före sommaren – läste jag en artikel som konstaterade att USA:s vilda västern-inställning när det kommer till AI-tekniken riskerar att bli mer hämmande för innovation än EU:s försök att få till det redan innan tekniken har tagit fart. Helt enkelt eftersom det osäkra läget kan göra att stämningarna kan börja hagla in – och de kan bli extremt kostsamma. Något som i sin tur kan orsaka ovilja att satsa på tekniken förrän det har blivit helt säkert utrett vad som faktiskt gäller.

Försäkringstendenserna kan vara tidiga tecken på att precis det skulle kunna hända. Samtidigt som EU vill luckra upp sin egen reglering.

(Räddningen just nu är sannolikt att USA:s regering i princip vill klassa alla försök att reglera AI-teknik som nära nog någon slags landsförräderi. Ni vet. Bolagen som leds av Donalds kompisar.)

AI is too risky to insure, say people whose job is insuring risk | TechCrunch

Major insurers including AIG, Great American, and WR Berkley are asking U.S. regulators for permission to exclude AI-related liabilities from corporate policies. One underwriter describes the AI models’ outputs to the FT as ”too much of a black box.”

Adobe lägger till Nano Banana Pro i Photoshop och Firefly

Mer Nano Banana. Googles egen bildskaparmodell, alltså. Nu lägger Adobe till den sprillans nya versionen Nano Banana Pro i Photoshop och Firefly.

Betalande användare ska dessutom kunna skapa ”obegränsat” med bilder fram till 1 december.

Nano Banana Pro AI Model Integrated Into Adobe Photoshop and Firefly

Adobe offers unlimited image generations with Firefly image models and third-party models in the Firefly app till December 1.

Anthropic släpper Opus 4.5 och lägger till stöd för Chrome och Excel

Ny dag, ny AI-modell. Eller åtminstone ny version av AI-modell. Den här gången från Claude-ägaren Anthropic. Nu släpps Opus 4.5.

Det innebär att flaggskeppsversionen av Anthropics modellfamilj nu får sig ett lyft. Som vanligt innebär det att den ska ha blivit bättre på det den gör och som så ofta nuförtiden så verkar särskilt kodandet ha vässats.

Men för de flesta vanliga användare så är det nog mer relevant att veta att Anthropic rullar ut integrationerna med Chrome och Excel bredare. Från att ha varit piloter så blir Chrome-pluginen nu tillgänglig för alla som betalar för ett Max-abonnemang medan den Excel-anpassade varianten öppnas för de som betalar för Max, Team eller Enterprise.

Anthropic releases Opus 4.5 with new Chrome and Excel integrations | TechCrunch

Anthropic has launched Opus 4.5, the latest version of its flagship model, with new integrations into Chrome and Excel.

Lovable försvarar Europa som plats att bygga techstartups

För några dagar sedan upptäckte Jens Nylander, numer aktuell med sin tjänst The Intelligence Company att svenska Ai-bolaget Lovable inte har betalat moms.

Det ledde förstås till de sedvanliga polariserade kommentarerna som å enda sidan handlade om techstartups som försöker smita från skatten och å andra sidan om att det här var ännu ett exempel på hur EU:s regleringar dödar innovation och varför EU ligger efter USA när det kommer till techutveckling.

I samband med det var det uppfriskande att läsa det här LinkedIn-inlägget från Lovable-medgrundaren Anton Osika, där han konstaterar att det absolut går att bygga framgångsrika techbolag i EU. Och att han vill bevisa det.

Ännu en anledning att gilla Lovable, alltså.

Screenshot

Grok lär sig skapa AI-videos

Mer video. Den här gången från Elon Musks AI-bot Grok. Nu den lärt sig skapa videos baserat på textinstruktioner.

Grok har nu alltså fått samma stöd som Open AI:s Sora och Googles Veo (plus förstås andra tjänster). Det går att skapa korta videos som även har ljud.

Precis vad FKA Twitter behöver mer av. AI-skapade videos.

You can now create fun AI videos from text with Grok

With Grok Imagine’s new update, users can generate short videos directly from text. The feature adds motion, sound, and visuals in one step, turning everyday ideas, memes, and concepts into shareable clips on X in seconds.

Problemet med den bubbliga AI-cirkulära ekonomin i en bild

En rätt talande bild av vad som just nu driver såväl ”AI-ekonomin” som den amerikanska ekonomin i stort (inte minst börsen): 7 företag som skickar 1 biljon dollar mellan sig, som rubriken på bilden är.

Den här infografiken har dessutom någon månad på nacken, så vi kan även lägga till exempelvis Claude-ägaren Anthropic (som bara häromdagen fick investeringar på 5 respektive 10 miljarder dollar från Microsoft och Nvidia – och har i gengäld åtagit sig att köpa Azure-kapacitet för 30 miljarder).

Symbiosen mellan AI-bolag (som Anthropic och Open AI) och AI-infrastrukturbolag (som Microsoft och Nvidia) driver just nu väldigt framgångsrikt ”AI-ekonomin” genom en loop av att driva på användningen av AI för att på så sätt göra det möjligt för bolagen att sälja sina produkter och tjänster.

Men den stora utmaningen är att det alltså mycket handlar om samma pengar som skickas mellan samma bolag. Samtidigt som det kommer undersökningar som visar att ”vanliga” bolag ännu inte har sett några större värden av sina AI-investeringar. Det är om man så vill lite som att en AI-språkmodell bara tränar på AI-skapat innehåll, utan påfyllning av nytt, människoskapat innehåll. Och vi vet ju vad det gör med kvaliteten i AI-modellen.

Det är här vi hittar risk för AI-bubbla just nu. Inte tekniken i sig, utan att vi ännu en gång haussar upp en ny teknik med orimliga förväntningar på kort sikt. Vilket ökar risken för ett rejält bakslag när det visar sig att haussandet även denna gång inte hade full markkontakt.

Om man så vill: vi ser en ny definition av ”cirkulär ekonomi” här. Och inte på det bra sättet.

Nytt AI-verktyg kan guida blinda rätt

När vi pratar om AI idag så handlar det till största del om det vi kan göra med ChatGPT och de andra stora AI-tjänsterna. Saker som kan göra oss lite (eller mycket, beroende på vem du frågar) mer effektiva kring saker som handlar om informationssökande, kodande och att skapa innehåll.

Men så har vi förstås det som ”AI” (nu använder jag begreppet brett här) länge har varit relevant för. Saker som ligger och rullar under huven i teknik som vi använder i vår vardag och gör dem bättre utan att vi tänker på det. Och för vissa människor kan det handla om en ännu större förbättring.

Som Navisense, som forskare vid Penn State University har tagit fram. Ett AI-verktyg för blinda och gravt synskadade. Det är en app som håller koll på omgivningen via en kamera och som sedan kan hjälpa sina användare baserat på det som appen ”ser”.

Exempel är att användaren kan fråga efter något, på klassiskt ChatGPT-manér, och sedan guidas rätt med ljudinstruktioner. Det är alltså ungefär Apples Hitta-funktion, fast för vad som helst. Så man kan i princip säga: ”var är nycklarna” och sedan med röstinstruktioner ledas rätt.

Nu är det här än så länge inte en skarp produkt, utan fortfarande bara på forskningstestsnivån, och det är heller inte det första exemplet på något liknande. Vi har ju sett hur ungefär det här ha byggts in i övervakningskameror, så att man kan ställa frågor om hemmet genom att ställa vanliga frågor (som ”var är hunden” eller ”vem var hemma senast”). 

Men det är oavsett en väldigt bra utveckling.

This AI app is helping visually impaired people find and navigate objects around them

NaviSense is a new AI-powered smartphone app built to help visually impaired people find and navigate objects in real time. Using camera input, spatial audio, and vibrations, it guides users toward what they’re searching for, without needing pre-mapped environments.

Regeringen vill att polisen ska använda AI-ansiktsigenkänning trots att det bryter mot AI Act

Nästa steg mot en polisstat: regeringen vill att polisen ska få använda kameraövervakning med AI-ansiktsigenkänning. Men hej, det ska bara användas om det är ”absolut nödvändigt”. Och det ska krävas förhandstillstånd från åklagare. Ja, om det inte är ett brådskande läge. Då krävs enligt förslaget inget tillstånd. Finns noll risk att det nästan alltid skulle kunna klassas som ”brådskande läge”.

Bäst av allt? Förslaget bryter mot AI Act. Men eftersom regeringen som bekant allt mer har en Trump-inställning när det kommer till att följa befintliga lagrum så kan vi väl anta att det mest ses som en bagatell.

Största frågetecknet? Varför regeringen skickar förslaget på remiss till Lagrådet. Är det någon som på fullaste allvar tror att regeringen kommer att lyssna på Lagrådets expertutlåtande? Förlåt: åsikt.

Regeringen vill runda EU – vill ge polisen rätt att använda AI-kameror

Regeringen vill att polisen ska få använda övervakningskameror med AI-driven ansiktsigenkänning för att bekämpa brott. Nu skickas förslaget vidare till Lagrådet, rapporterar TT.

Kan vi börja se dynamisk prissättning på AI-tjänster?

Tidigare i veckan skrev jag om hur Google har infört begränsningar även för betalande användare av de nya funktionerna för att skapa presentationer och infografik i NotebookLM. Dessutom har bildmodellen Nano Banana begränsats. De som inte betalar kan exempelvis bara skapa två bilder om dagen med senaste Nano-versionen.

Men det ser ut som att gränsen till och med i det sistnämnda fallet kan sänkas ytterligare om belastningen är hög. Så kanske bara en om dagen. Eller ingen.

Och det leder till en intressant fråga som artikeln här nedan närmar sig: kan det bli så att AI-bolagen kommer att börja med dynamisk prissättning? Surge pricing, för att prata Uber-svenska.

Kort sagt att man får olika mycket kapacitet beroende på om det är många andra som vill åt tjänsterna samtidigt. Eller att man kanske får betala mer om det är hög belastning.

Tänk: elpriser.

Det känns inte orimligt. Just nu på grund av att det inte ser ut att finnas tillräckligt mycket kapacitet så att det räcker. Åtminstone inte till det pris som AI-bolagen tar, men kanske inte oavsett. Och på lång sikt så kanske de ändå väljer att göra det, bara för att de kan.

Känns som att en helt ny marknad kan växa fram: tjänster som visar när när det är eller sannolikt kommer att vara billigast att använda AI.

Google Gemini 3 Pro users, your free days might be ending soon

Google has tightened usage limits for free Gemini 3 Pro users and temporarily restricted Nano Banana Pro features and NotebookLM visuals due to overwhelming demand and capacity constraints.

 

IoT – internet of things

Amazon börjar testa sin rymdinternettjänst

Jag måste säga att jag nästan hade glömt att Amazons konkurrent till SpaceX:s Starlink faktiskt fortfarande lever. Men nu ser det ut som att Project Kuiper till sist börjar testas.

Vad det handlar om är alltså rymdinternet. Att beama ned internetuppkoppling från satelliter snarare än att skicka signaler via mobilmaster. Här har Starlink i praktiken varit det enda alternativet, men nu ser Amazon alltså ut att kliva in i ringen.

Tjänsten, som numer har bytt namn till Leo, kommer nu börja testas genom att några ”utvalda” företag kommer att få den nödvändiga hårdvaran för att kunna köra den. Det ser dessutom ut att kunna bli snabbare uppkopplingar än vad Starlink erbjuder.

Flaggskeppsabonnemanget Leo Ultra ska kunna nå hastigheter på 1 GB per sekund upp och 400 MB per sekund ned. Även om det säkerligen kommer bli lägre i praktiken.

Amazon ligger som sagt var bra långt efter Starlink, inte minst i antal satelliter (tydligen 153 jämfört med SpaceX:s över 9000). Men den höga hastigheten skulle kunna tyda på att Amazon, åtminstone till en början, kanske kommer att sikta in sig på företagsmarknaden snarare än att konkurrera om konsumenter. Då kan priserna vara rejält mycket högre.

Det återstår att se hur Amazon nu tänker skala upp Leo. Ja, och hur testerna går.

You could soon get 1 Gbps internet from space thanks to Amazon Leo

Amazon Leo begins shipping hardware and previews 1 Gbps satellite internet service to select customers ahead of wider commercial rollout in 2026.

Vi kommer vilja slicka på och bita i Sam Altmans och Jony Ives hårdvarupryl

När legendariska Apple-designern skissade fram G3-Macen – den som fick upp Apple på banan igen i början av 2000-talet – var ambitionen att ta fram en dator som folk skulle vilja ta på.

Nu verkar han ta saker och ting steget längre.

Och ja. Det gör att jag… föreställer mig intressanta saker.

Sam Altman and Jony Ive Say You’ll Want to ’Lick’ and ’Bite’ Their New Hardware Prototype

Just what everyone is looking for.