Kategorier
AI - Artificiell intelligens Spaningar

Digitala spaningar vecka 14 2026 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AI – artificiell intelligens

Claude Code får Computer use

Nu blir Claude Code ännu lite mer självgående. Anthropic lägger  till Computer use.

Det innebär bokstavligen talat vad det heter. Claude Code kan nu använda din dator på samma sätt som en människa. Okej, använda verktygen inuti datorn som en människa. Det går fortfarande inte att be Code ladda din dator eller göra ren skärmen.

Mer konkret innebär det här att man kan låta Claude Code öppna appar, klicka, skriva och se vad som visas på skärmen. (Än så länge bara för MacOS vad det verkar.)

Med andra ord kan man låta Claude Code klicka sig igenom en tjänst man har byggt som del av testprocessen.

Än så länge handlar det om en så kallad ”research preview”, vilket betyder en tidig förhandsversion. Används således på egen risk. Men för den som betalar för ett Pro- eller Max-abonnemang är det bara att testa på.

Let Claude use your computer from the CLI – Claude Code Docs

Enable computer use in the Claude Code CLI so Claude can open apps, click, type, and see your screen on macOS. Test native apps, debug visual issues, and automate GUI-only tools without leaving your terminal.

Claude sänker användningstaken

Det var inte bara jag alltså. Fler som har känt att Anthropic har sänkt användningstaken.

De senaste två veckorna kände sig Anthropic extremt bjussig. Alla Claude-användare fick dubbla ransoner. Go nuts!

Nu är vi tillbaka på de vanliga nivåerna igen. Ja, eller. Som det här inlägget spekulerar så kanske Anthropic passade på att krympflationera maxtaken för de olika abonnemangen.

Men eftersom Anthropic inte berättar exakt hur högt ribban ligger för de olika prenuemrationstyperna så är det enkelt att passa på att sänka till lägre nivåer än innan.Lycka till att bevisa att du får ut mindre än tidigare.

Ja, om det nu stämmer. Men det var precis så här jag också kände.

Och med tanke på att Anthropic – precis som de övriga AI-bolagen – lär gå back på ungefär varenda Claude-abonnemang (och förmodligen gå mer back ju dyrare abonnemang vi pratar om) så skulle det här kunna vara en väldigt frestande väg kan man tänka.

Anthropic's Claude Limits Reduced After Promotional Period | Alex Banks posted on the topic | LinkedIn

One Claude user consumed $27,000 of compute in 23 days. They paid $200. Now everyone’s limits are getting cut. Here’s why this is unsustainable: Anthropic just finished a two-week promotion doubling Claude’s usage limits during off-peak hours. That promo ended March 27th. The very next day, they reduced limits during peak hours.

Open AI släpper Codex-plugin för Claude Code

Hur man förlikar sig med verkligheten och köper läget: Open AI släpper en plugin för Codex (Open AI:s Claude Code-motsvarighet) som är avsedd att användas i… Claude Code.

Introducing Codex Plugin for Claude Code

If you already use Claude Code, this Codex plugin is a simple way to bring Codex into the same workflow. It is useful in three cases: a standard Codex review, a more skeptical adversarial review, and handing work off to Codex when you want a second pass from a different agent.

Apple kan ta fram en AI-Appstore

Det är alltid kul med obekräftade uppgifter. Så vi tar lite mer sånt: Apple kan arbeta på en ny Appstore. En AI-Appstore.

I förra veckan kom uppgifter (även de förstås obekräftade because kul med obekräftade som sagt) om att Apple i de iOS som släpps i höst kan släppa in tredjeparts-AI-botar i Siri. Eller åtminstone så att Siri kan interagera med dem och låta dem utföra uppgifter med Siri som mellanhand.

Vi pratar alltså om ungefär samma upplägg som finns kring exempelvis förvald sökmotor. Användare kan välja vilken AI-bot som Siri ska tagteama med.

Det återstår att se hur smidigt det här kommer att fungera – ja, och om uppgifterna stämmer – men dagens uppgifter bygger vidare på det här konceptet. Apple skulle alltså kunna starta en ny ”Appstore” där man kan hantera det här. Eller kanske rentav: så att man kan välja vilka ”pluginer” som en AI-tjänst ska ha.

Eller kanske rentav att det går att bygga upp sitt eget Apple-AI-ekosystem, där man kan detaljstyra vilka av Siris olika funktioner som ska hanteras av vilken AI-bot. Som att AI-bolagen själva – eller andra – kan ta fram ”Siri-pluginer” som kan delas, laddas ned och installeras via en Apple-butiklösning.

Och ja. Självklart skulle det i så fall gå att ta betalt för dessa pluginer. Och självklar lär Apple i så fall ta del av kakan. Även här.

Väldigt mycket antaganden och spekulationer. Men låter rent konceptuellt helt rimligt.

Och låter dessutom väldigt Apple-igt.

Apple might create an AI app store for Siri’s next avatar

Apple’s AI strategy might be taking a very familiar turn, one that made the iPhone what it is today. As per Bloomberg’s recent report, Apple is working on a new ”Extensions” system in iOS 27 that would allow third-party AI assistants to plug directly into Siri, including services like Google Gemini and Anthropic’s Claude.

Open AI ger ChatGPT en Carplay-app

Open AI släpper Carplay-app för ChatGPT

Ooooo… det här ser jag fram emot. Open AI har släppt en ChatGPT-app för Carplay. Apples infotainmentsystem för bilar.

Siri gör ett helt okej jobb med de få saker som jag har behov av att göra med rösten i bilen. Inklusive att kunna svara på frågor om väder eller trafikläget. Men försöker jag fråga om något annat så är det tvärstopp.

Det beror på att Apple inte tillåter det av säkerhetsskäl. Vilket är helt rimligt. Om det hade handlat om att Siri börjar visa en massa information på bilens skärm. Men jag är ute efter en tjänst som kan svara på frågor som jag kommer på när jag sitter i bilen.

Och av någon anledning kommer jag ofta på saker jag vill veta när jag kör.

Enter ChatGPT.

Förhoppningsvis kommer Open AI att kunna täppa till den här luckan med nya appen.

OpenAI Brings ChatGPT to CarPlay for Hands-Free Voice Conversations

OpenAI has updated ChatGPT with support for CarPlay, which means CarPlay users can now ask ChatGPT questions and make requests directly from their vehicle dashboard. Apple began allowing third-party voice-based conversational apps to interface with CarPlay in iOS 26.4, but apps need to implement the feature and get a special entitlement from Apple.

ChatGPT gör det möjligt att dela exakt position

Känner du att du delar för lite personlig information med ChatGPT? Grattis! Nu gör Open AI det möjligt att dela sin exakta position så att ChatGPT då kan ”ge mer relevant information som lokala rekommendationer”.

Och ja. Jag tänker förstås rätt omgående på företagets ambition att bli en produktupptäckarmotor. Men med det här också kunna driva till annat. Som lämpliga restauranger i närheten.

OpenAI ChatGPT Enables Location Sharing For More Localized Near Me Results

Last week, OpenAI announced a new feature for ChatGPT named location sharing. This allows you to share your precise location with ChatGPT, so ChatGPT can give you more localized and near me results.

ChatGPT på gång att få annonser som pratar med dig

ÄNTLIGEN!

OpenAI partners with Smartly to bring conversational ads to ChatGPT

OpenAI is working with Smartly to build interactive ad formats inside ChatGPT, six weeks after its ad pilot crossed $100 million in annualised revenue with fewer than 600 advertisers.

Google släpper ny Gemma-modell under Apache-licens

Dags för en ny version av Googles open source-modell (eller rättare sagt open weight-model) Gemma. Version 4 är den som gäller nu.

Den kommer som vanligt med förbättringar och erbjuds i ett antal olika stora och olika tunga varianter, tänkta för lite olika slags användarscenarion.

Men den största förändringen är att att Google tar bort asterisken efter ”öppen”.

Medan Gemini är Googles stängda, kommersiella AI-modell så är Gemma den som är tänkt att bidra till den mer öppna AI-utvecklingen. En modell som går att ladda ned och användas av utvecklare som vill bygga tjänster på den. Men till skillnad från andra open weight-modeller så har Google alltid haft sina egna villkor, som begränsat hur Gemma får användas.

Det ändras nu.

Gemma 4 lanseras nämligen under den vanliga Apache 2.0-licensen, vilket är samma som konkurrerande modeller som Mistral och Qwen använder. Det blir kort sagt nu enklare att använda Gemma även i kommersiell applikationer, utan att lusläsa Googles finstilta, egna användningsvillkor.

https://venturebeat.com/technology/google-releases-gemma-4-under-apache-2-0-and-that-license-change-may-matter

Gemma 4: Byte for byte, the most capable open models

Gemma 4: our most intelligent open models to date, purpose-built for advanced reasoning and agentic workflows.

Google låter alla skapa Veo 3.1-AI-videos med Vids

Nytt i Googles AI-videofunktion Vids. Där den största nyheten är att alla nu kan skapa videos. Ja, så länge som du har ett Google-konto. Men du måste inte betala för någon av Googles AI-prenumerationer. Då kan du nu skapa videos som är upp till åtta sekunder långa.

Däremot är det ett… rätt långt tak. Gratisanvändare kan skapa 10 videos i månaden. Så det gäller att välja sina tillfällen. (Betalar du för UI Ultra eller Workspace AI Ultra så kan du däremot skapa 1000 i månaden.)

Och när vi ändå pratar betalande användare så får den som prenumererar på AI pro eller AI Ultra också möjlighet att leka med ”AI-avatarer” i sina videos. Du kan med andra ord placera en AI-avatar i en miljö. Så att ”du” exempelvis kan knalla runt på månen.

Det blir nu också möjligt att exportera videos direkt till Youtube. Tänker att Google ser sin chans att skapa ett eget AI-video-TikTok nu när Open AI skrotar Sora.

Utöver det så lägger Google till en Chrome-plugin som gör att du kan spela in skärm eller video.

Google now lets you direct avatars through prompts in its Vids app | TechCrunch

Google is adding a way to customize and instruct avatars for video creation in the Vids app

Google lanserar mer resurssnål version av video-AI:n Veo

Veo 3.1 Lite. Så heter den senaste varianten av Google AI-videoskaparmodell Veo.

Som hörs på namnet är det en lättviktarmodell. Åtminstone vad gäller resursåtgång. Den ska fortfarande kunna skapa videos i 720p- och 1080p-upplösning och ska tuffa på i samma fart som Veo 3.1 Fast. Och även Lite hanterar videoskapande både från text och från stillbild.

Den främsta skillnaden ska vara att den ska vara hälften så dyr som just Fast-modellen.

3.1 Lite rullar ut i Gemini-API:et och i Google AI Studio från och med nu.

Google commits to video generation, announces Veo 3.1 Lite

Following OpenAI’s Sora exit last week, Google today said it’s committed to offering video generation while announcing Veo 3.1 Lite.

Wikipedia stoppar 2 miljarder botbesök om dagen – som dränerar sajtens ekonomi

Vad gör Wikipedia nuförtiden? Stoppar botar. 2 miljarder botbesök. Om dagen.

Och antalet botar rusar just nu. Säkerligen som följd av att allt och alla kan skapa AI-agenter i parti och minut och fylla valfri Mac Mini med ett eget AI-agent-Sims.

Det visar med andra ord ännu en gång hur viktig Wikipedia är just för AI – trots att de ironiskt nog numer ses som obsoleta eftersom folk använder AI istället.

Wikimedia, organisationen bakom Wikipedia, har konstaterat att trafiken till sajten har minskat som följd av just AI-tjänsterna. Det har gjort att även donationerna har sjunkit. Och i och med att trafiken sjunker så är det allt svårare att få till mänskliga frivilliga som kan moderera och redigera innehållet. Vilket leder till att AI-tjänsterna får allt sämre data att arbeta med.

En paradox som förmodligen är ett av de stora hoten mot AI-utvecklingen på längre sikt. Och då inte bara specifikt Wikipedia utan innehållstjänster överlag.

Wikipedia straffas dessutom dubbelt. Utöver att trafiken sjunker och villigheten att hjälpa till och att donera minskar så sliter den skenande bottrafiken på Wikipedias infrastruktur. Och leder till ökade kostnader.

En sak att fundera på för alla som tycker att det är okej att AI-bolag och AI-tjänster dammsuger internet på kunskap och innehåll utan ersättning.

At Wikipedia, we now block over 2 billion bot visits PER DAY. The infrastructure hosted by the Wikimedia Foundation is built to sustain sudden traffic spikes from humans during high-interest events…. | Maciej Artur Nadzikiewicz | 150 comments

At Wikipedia, we now block over 2 billion bot visits PER DAY. The infrastructure hosted by the Wikimedia Foundation is built to sustain sudden traffic spikes from humans during high-interest events. However, the amount of traffic generated by scraper bots is unprecedented and presents growing hosting costs and risks to Wikipedia and our model, including Wikipedia’s availability to our readers.

Microsoft Copilot börjar med reklam i Github

Perplexity har skrotat sitt försök, Open AI håller som bäst på att spinna upp sin satsning och Google kommer förstås ha det överallt. Men det verkar finnas en dark horse när det gäller AI-reklam: Copilot.

Det verkar nämligen som att att Microsoft (alternativt att Copilot själv redan nått självmedvetande och vill finansiera sitt övertagande av världen) har börjat skjuta in reklam i Github. Eller rättare sagt pull requests mot kodningshubben som genereras av Copilot.

Ja, det är åtminstone gissningen. Microsoft har inte själva gått ut och sagt något om det här, men med tanke på att Github- och Copilot-ägaren har försökt (och försöker) få in annonser lite mest överallt i Windows så känns det helt rimligt att de skulle åtminstone testköra även här.

Samtidigt är det här intressant på ett annat sätt: som diskussionunderlag kring vad AI-annonser är och ar de kan visas.

Idag handlar försöken med annonser i AI-tjänster mest om att kopiera i andra framgångsrika tjänster (läs: Googles sök). Att alltså exakt kopiera det som har fungerat där.

Det kommer bli intressant att följa vilka nya slags annonsformat som AI-lösningar kommer att föra med sig.

Microsoft Copilot is now injecting ads into pull requests on GitHub

It was inevitable. After three years in the ad-free ”honeymoon” phase, ads are slowly creeping into generative AI products, including Copilot.

Cursor blir med AI-agentpark

Dags för uppgradering av Cursor. Till version 3 den här gången.

Det stora förändringarna är att det blir möjligt att köra alla sina AI-agenter på ett ställe och dessutom parallellköra flera olika agenter.

Men uppdateringen innehåller förstås även en massa annat, men… eftersom jag har dålig koll på hardcore utveckling så är det bättre att du går in och själv läser Cursors beskrivning av nyheterna om du är intresserad.

Meet the new Cursor · Cursor

Cursor 3 is a unified workspace for building software with agents.

Cloudflare lanserar AI-tjänsten EmDash

Okej. Det här är det överlägset bästa namnet på en AI-tjänst så här långt.

Introducing EmDash – the spiritual successor to WordPress that solves plugin security

Today we are launching the beta of EmDash, a full-stack serverless JavaScript CMS built on Astro 6.0. It combines the features of a traditional CMS with modern security, running plugins in sandboxed Worker isolates.

Kategorier
AI - Artificiell intelligens Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 3 2026 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AI – artificiell intelligens

Anthropic släpper Claude Cowork

Dags för nästa steg för en av de just nu buzzigaste tjänsterna: Claude Code. Nu kompletterar Anthropic tjänsten med funktionen Cowork.

Vad är då Cowork? Ett tänkt sätt att göra Claude Code-tjänsten, som uppskattas av många om överhuvudtaget inte kan programmera, ännu enklare för dem som överhuvudtaget inte kan programmera. Eller rättare sagt: ett sätt att skapa sig en egen liten leksandlåda där man kan testa funktionalitet.

Via Cowork, som bor i datorappen för Claude Code, går det att sätta upp en lokal mapp på datorn och sedan ge Claude instruktioner på att ta sig an det som ligger där. Exempel som ges är att dra in en massa kvitton i en mapp och låta Claude skapa en utläggsrapport av dem.

Det ska också gå att låta Claude använda andra verktyg via Cowork, som så kallade connectors och skills. Överlag så handlar det om att ta bygga AI-agenter som ska kunna utföra uppgifter hyfsat självgående, utan detaljerade instruktioner för varje steg.

Det är om man så vill en funktion som ska göra det enklare att automatisera tråkiga vardagshandgrepp för att locka in fler att sedan ta steget att börja Claude-koda lite mer avancerade grejer.

Men det bästa med Anthropics presentation av den nya funktionen? Varningen att en lössläppt Claude kan ta till ”potentiellt destruktiva åtgärder”, som att börja radera filer. Så precis som vanligt är det bra att inte köra AI-agenter på allt för känslig information. Och att alltid, alltid ha säkerhetskopior av ungefär allt viktigt. Oavsett om AI är inblandat eller inte.

Är du sugen på att testa Cowwork får du däremot hålla dig till tåls ett tag. I dagsläget är funktionen bara tillgänglig för den som betalar för ett Claude Max-abonnemang. Och funktionen är i dagsläget klassad som en ”research preview”. Så en väldigt, väldigt tidig version.

Vi kan väl tänka oss att Claude är medveten om de jobbiga rubrikerna när tusentals människor råkar radera företagskritisk information utan att det var meningen. ”Forskningsdelen” lär nog mycket handla om att Anthropic vill lära sig mer om exakt hur puckade instruktioner användare kan ge.

(Det verkar dessutom som att Claude byggde Cowork på 1,5 vecka. Med Claude Code.)

Anthropic’s new Cowork tool offers Claude Code without the code | TechCrunch

Built into the Claude Desktop app, Cowork lets users designate a specific folder where Claude can read or modify files, with further instructions given through the standard chat interface.

Slack får en vassare AI-bot

Nu år även Slackbot en AI-uppgradering. VI pratar alltså om den bot som finns inbyggd i Slack och som genom åren har leget och rullat i bakgrunden, utan att göra jättemycket väsen av sig. Och kanske utan att hjälpa de flesta användare särkilt mycket.

Det sistnämnda hoppas Salesforce, numer ägare av Slack, att ändra på.

Nya Slackbot är förstås av den agentiska sorten. Det innebär att den ska kunna utföra arbetsuppgifter åt dig och som hjälp för det kunna använda allt som du har gjort i Slack. Det innebär enligt Salesforce saker som att den ska lära sig ditt sätt att skriva, hitta mötesluckor i din kalender och boka möte, skriva mötesanteckningar, projektdokument och mer.

Och ja, självklart går det också att koppla annan Salesforcedata för att få in ännu mer kontext.

Den nya slackboten börjar rulla ut nu för alla som betalar för Business+ eller Enterprise.

Your Slackbot just got a huge AI agent upgrade – what it can do now (starting today)

Slackbot can take action on your behalf. Here’s how.

Grok stryper Groks förmåga att klä av människor – fast inte helt

I förra veckan försökte xAI kväsa kritiken mot att Grok gladeligen klär av människor utan att de som blir avklädda vet om det. Även minderåriga människor. Företaget stängde av funktionen för gratisanvändare. Så med andra ord: fortfarande fritt fram att skapa ofrivilliga nakenbilder, men bara om du betalar Elon.

När jag skrev om den här nyheten förra veckan var jag rätt tveksam om det här skulle förändra särskilt mycket i kritikernas ögon. Och mycket riktigt. Fortfarande prat om utredningar för att se om Groks stripteasefunktion bryter mot lagar. Särskilt barnporrlagar.

Så nu kommer nästa steg: xAI stänger av Groks förmåga att klä av ”riktiga människor”. Fast som vanligt så finns det asterisker.

Den mest uppenbara är att funktionen stängs av ”där det är olagligt” att skapa nakenbilder på människor utan samtycke. Eller göra barnporr. Övriga ställen? Kör hårt. xAI kommer att straffa alla som ändå väljer att göra det hårt. Med kontoavstängningar och så. För just kraftfull moderering är ju verkligen en av X:s paradgrenar.

Den andra lilla fotnoten handlar just om ”riktigt människor”. Vilket är lite skön gråzon. Jag misstänker att om någon grokar fram en AI-bild på någon som typ ungefär exakt ser ut som Ebba Busch och sedan klär av den ned till bikinin så är det då inte en riktig människa? Eller?

Jag misstänker med andra ord att det fortfarande kommer att bli huvudvärk för Elon.

Grok-created images of real people in bikinis, underwear banned on X

Sexualized AI-generated images – including those of children – have become a huge problem for X and its AI tech Grok.

USA:s försvarsdepartement ger Grok tillgång till interna nätverk och databaser

Så har USA:s stora AI-expert, försvarsminister (förlåt, krigshetsarminister) Pete Hegseth, landat i hur USA ska nå ”AI-dominans”: genom att stoppa in Elon Musks AI-bot Grok i ”alla icke-hemligstämplade och alla hemligstämplade nätverk” i krigshetsardepartementet.

Det verkar inte som att departementet än har gått ut med den fullständiga och objektiva upphandlingen – givetvis med tillhörande säkerhetsklassning – som har legat som grund för att Grok nu släpps in. Men jag antar att det kommer. Helt orelaterat presenterade Hegseth den nya strategin under ett tal på Musks SpaceX-bas.

Oavsett vilket så är tanken att Grok ska köras igång i Pentagons system senare den här månaden. Då kommer ”all lämplig data” från militärens IT-system att öppnas för ”AI-utforskande”.

Så. Ni vet. Det lär handla om ungefär allt. Eftersom Hegseth som bekant inte tycker att det är så farligt att dela en och annan jättejättehemlighet till vem som helst lite då och då. Vad är det värsta som kan hända?

Vi kan tänka att Grok ska hjälpa till att ”omedelbart” utrusta amerikanska stridsfordon med ”överväldigande och dödlig teknik”. Vilket sannolikt kommer innebära missiler som klär av människor när de susar förbi.

Pentagon is embracing Musk’s Grok AI chatbot as it draws global outcry

Defense Secretary Pete Hegseth said Monday that Elon Musk’s artificial intelligence chatbot Grok will join Google’s generative AI engine in operating inside the Pentagon network, as part of a broader push to feed as much of the military’s data as possible into the developing technology.

 

Ekonomi och finans

Google fjärde börsbolaget någonsin att värderas över 4 biljoner dollar

Så var de fyra. I en milt sagt exklusiv skara. Så få är bolagen som har nått ett börsvärde över 4 biljoner dollar. Idag hämtade Google ut sitt medlemskort och gjorde därmed Nvidia, Apple och Microsoft sällskap.

Ja, eller det var ägarbolaget Alphabet som gjorde det om vi ska vara petiga. Men oavsett så är det företaget som vi mest förknippar med sök som nu har svischat förbi den helt knasiga milstolpen. Svårt idag att tänka sig att det bara var lite över 7 år sedan Apple blev första börsföretag att nå en värdering över 1 biljon. En ribba som då såg som smått omöjlig.

Anledningen är förstås att Google under hösten tog över ledartröjan som det hetaste AI-bolaget från Open AI. Värderingen göra att Google befäster sin bara några dagar gamla position som världens näst högst värderade börsbolag. För att klättra ytterligare ett pinnhål krävs ytterligare en halv biljon i värderingsökning.

Och en halv biljon är som av en händelse också avståndet ned till fjärdeplatsens Microsoft. Företaget som även det nådde sin fyrabiljonerdollarsvärdering tack vare AI-haussen.

Och på det temat så knuffade chiptillverkare Broadcom idag ned Meta ett pinnhål. Det gör att det nu finns tre hyfsat renodlade chipföretag bland planetens sju högst värderade börsbolag: Nvidia, TSMC och Broadcom. Även dessa har förstås invsterearviljan att kasta sjukt mycket pengar efter allt AInånting att tacka för mycket.

Alphabet hits $4 trillion valuation as AI refocus lifts sentiment

The Google parent’s sharpened artificial intelligence focus allayed ‌doubts about its strategy and thrust it back to the forefront of the high-stakes race.

Paramount Skydance stämmer Warner Bros. för att de förstnämnda inte får köpa de sistnämnda

Det blir bara bättre och bättre. Men hej. Det handlar om något Trump-relaterat. Klart att det kommer att bli både geggigt och maffialiknande. Nu stämmer Paramount Skydance Warner Bros.

Vi backar bandet. I slutet av förra året la Warner Bros. upp sig själva till försäljning. Paramount och Netflix var bland dem som budade. I slutändan vann Netflix.

Då skulle man kunna tro att historien var slut. Den med bästa budet vann. Men nejdå. Paramount blev sura och la samma bud en gång till, trots att de redan fått tummen ned för det.

För att göra en lång historia kort så handlar det i slutändan – som så mycket i USA – om kulturkrig. Netflix är tydligen ett rött wokeskynke för den amerikanska tossehögern. Lägg till att Warner Bros. äger CNN – som Netflix inte har gått med på att köpa. Men Paramount vill däremot köpa hela Warner Bros. Inklusive CNN. Och Paramount ägs av David Ellison, son till Trump-kompisen Larry Ellison. Och den yngre Ellisonen har i praktiken lovat Trump att han får bestämma över innehållet i CNN och Paramount tillåts köpa Warner Bros. istället för Netflix.

Spola fram till idag och det senaste, lite lätt desperata, draget från Paramount. Paramount stämmer alltså Warner Bros. och hävdar att bolaget inte har varit transparenta mot sina aktieägare kring Netflix-budet och hur styrelsen har hanterat värderingsfrågan. Paramount hotar dessutom att nominera en helt egen Warner Bros-styrelse vid nästa bolagsstämma. Tänkt att vara mer Paramount-vänlig förstås.

Paramount vill alltså Warner Bros. aktieägares bästa. [sic!]

Som av en händelse gick Trump i en intervju nyligen åter ut med att han är väldigt mycket emot att Netflix köper Warner Bros. Ni vet. Han som i praktiken kommer att bestämma vad USA:s från presidenten fristående [sic!) konkurrensmyndighet kommer att landa i för beslut när de ska utvärdera affären ur ett konkurrensperspektiv.

Paramount won’t quit, files suit against Warner Bros. Discovery over rejected bid

Paramount is now suing over its rejected bid for Warner Bros. Discovery.

 

Övrigt

Wikipedia fyller 25 år

Idag är tydligen tulpanens dag. Men det är också en betydligt viktigare dag. Idag fyller en av internets absolut viktigaste sajter 25 år: Wikipedia.

15 januari 2001 såg internets uppslagsverk första gången dagens ljus. Sedan dess har den alltså kommit att bli en av internets verkliga hörnstenar. Visst. Den är inte perfekt. Men tack vare engagemanget från de som lagt tid på att fylla tjänsten och uppdatera innehåll så har den till största del kunna ge en objektiv beskrivning av mycket i vår värld. Både nuvarande och historiska fenomen.

Och i alla år har det varit en tjänst finansierad av donationer.

Men det är inte bara som uppslagsverk som Wikipedia har varit en av internets viktigaste tjänster. Den har också varit basen i många andra tjänster, inte minst tack vare att Wikipedia inte har upphovsrättsskyddat innehållet. Inte minst Google har Wikipedia att tacka för väldigt mycket.

Däremot har de kommersiella tjänster som har använt Wikipedia inte ersatt den i nivå med användningen. Det är fortfarande till största del privatpersoners donationer som hållit Wikipedia flytande när vi pratar om ersättning från de som faktiskt nyttjar tjänsten.

Och idag, 25 år senare, är Wikipedia förmodligen en viktigare tjänst än någon gång tidigare. Som en oas klämd mellan kulturkrig, alternativa fakta, demokratinedmontering, internetstrypning och numer AI.

Just AI har gjort att Wikipedia inte längre har någon större relevans. AI kan ju svara direkt på frågor. Vi behöver inte masa oss till ett trött uppslagsverk och läsa där. Det är åtminstone lite så som det börjar låta nu.

Men inget kunde vara mera fel.

Även AI-tjänsterna som vi idag användare har Wikipedia att tacka för otroligt mycket: tydligt strukturerad information tillgänglig att träna AI-modeller på. Av de umpton baziljoner dollar som AI-bolagen har fått från investerare så borde åtminstone några ziljoner ha gått till Wikipedia (eller stiftelsen bakom, Wikimedia, om vi ska vara petiga). Så har som bekant inte skett.

Det har gjort att Wikipedia håller på att utarmas på två sätt. I och med att färre människor besöker sidan sedan dagens AI ”föddes” i och med ChatGPT, något som Wikimedia har medgett, så har donationerna också blivit färre. Men mindre trafik har också gjort att det är svårare att få frivilliga att ställa upp och redigera artiklarna.

Det sistnämnda gör i sin tur att kvaliteten på innehållet riskerar att försämras. Vilket ironiskt nog också gör att AI-modellerna som vi nu använder istället för Wikipedia också riskerar att bli sämre. Vilket bara det gör att AI-bolagen borde vilja kasta ziljoner dollar efter Wikimedia. Google har historiskt sett åtminstone backat Wikimedia med rätt mycket pengar (även om det är lite jämfört med vad det borde vara). Och Google ska applåderas därför att de har gått med på att betala för att träna på Wikipedias innehåll.

Vilket är en väldigt bra påminnelse om att donera igen. Vilket jag nu har gjort.

Och Wikipedia: Tack. Som. Fan.

Microsoft, Meta, Amazon, Perplexity och Mistral betalar Wikipedia för AI-träning

Bra där! Fler som gör rätt för sig. Närmare bestämt Microsoft, Meta, Amazon, Perplexity och franska Mistral.

Vad pratar jag om? Betala för AI-träning.

Idag fyller Wikipedia 25 år. 25 viktiga år i internets tjänst – och därmed vår. Under den tiden har många kommersiella tjänster och företag använt Wikipedias innehåll – utan att betala särdeles mycket för sig. I de flesta fall förmodligen inte alls.

2021 sjösatte Wikimedia, stiftelsen bakom Wikipedia, därför ett program som gör att intresserade kan betala för att få tillgång till Wikipedia-innehåll via API istället för att skrapa sajten. Vi pratar alltså redan före ChatGPT.

Men så kom som bekant ChatGPT och vände upp och ned på internet. Det fick trafiken till Wikipedia att skjuta i höjden. Fast inte den mänskliga, utan bottrafiken. Den som typ försökte hämta ned precis all data vid varje besök. Det fick Wikimedias kostnader att skjuta i taket, samtidigt som den mänskliga trafiken har börjat sjunka. Människor får svaret via AI-botar istället för via Wikipedia. Ja, eller svaren kommer ofta från Wikipedia fortfarande, men utan att ge tjänsten trafik eller ens erkännande.

Google var först ut att gå med i programmet, vilket inte var mer än rätt. De är förmodligen det företag som har använt Wikipedia överlägset mest genom åren. Google har i olika former stöttat Wikimedia med pengar, men förhållandevis små belopp jämfört med Googles användning.

När Wikimedia gick ut med att Google numer betalar för API-tillgång konstaterades också att stiftelsen var ”på gång” med fler avtal, utan att nämna namn. Nu har vi fått dem. Eller åtminstone några av dem.

Och det är som sagt var riktigt tunga spelare. Visst. De lär göra för att de måste snarare än att de vill. AI-bolagen är väldigt beroende av Wikipedia för att träna sina modeller (högvis med tydligt strukturerad data som dessutom hålls uppdaterad). En sämre Wikipedia innebär på sikt sannolikt också sämre AI-modeller.

Men oavsett anledning: väl värt en applåd.

Nu är det upp till övriga AI-bolag att göra samma sak.

Microsoft, Meta, and Amazon are paying up for ’enterprise’ access to Wikipedia

The Wikimedia Foundation has announced that Microsoft, Meta, and Perplexity are paying to gain access to the nonprofit’s projects, allowing them to use Wikipedia for AI training.

Amazon lanserar EU-moln separerat från det amerikanska

Ännu ett amerikanskt techbolag släpper ett separat moln för EU. Amazons AWS har nu fått ett ”European sovereign cloud”.

Vad innebär då det här? Att det ska vara en tjänst som är ”fysiskt och logistiskt separerat från andra AWS-regioner”. Amazon har dessutom skapat ett nytt ”parent company”, som ska ”lokalt kontrollerat i EU” och ”hanterat av EU-medborgare”.

Som vi alla vet har det länge varit diskussioner kring amerikanska molntjänster för oss européer (och för den delen, även på andra håll i världen). Oro att USA inte respekterar våra integritetslagstiftningar, eftersom USA:s eget legala ramverk ger amerikanska rättsmyndigheter rätt att få tillgång till data från andra länders medborgare utan någon större process för att få den tillgången.

Those were the days. När oron bara handlade om det. Nu har vi huvudvärk i hela andra delar av hjärnan (också). Och nu handlar oron krasst talat om att USA skulle kunna beordra sina bolag att stänga av sina EU-tjänster.

Det är med andra ord ingen slump att Amazon konstaterar att den nya tjänsten ”inte har några kritiska beroenden av icke-EU-infrastruktur”.

Det återstår att se om EU, som efter förra årets uppmärksammade massive molnhaverier har tillsatt utredningar just vad molnbolag har för ansvar, anser att det här är tillräckligt. Och – om vi ska vara ännu mer krassa – om Amazon kommer ha kvar sin ryggrad om (när?) det skulle komma en orange order att stänga av alla EU-kunder.

European Digital Sovereignty – Amazon Web Services

Benefit from the most advanced set of sovereignty controls, security features, and infrastructure options to meet your unique digital sovereignty needs

 

Över 100 klassiska Sesame Street-avsnitt strömmas på Youtube

Okej. Det här är väl kanske inte en nyhet med särskilt stor tyngd. Men oj vad jag blir nostalgiskt jätteglad av att läsa det.

More than 100 classic episodes of Sesame Street are now streaming on YouTube and YouTube Kids

Big Bird has a new home.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans IoT - internet of things Spaningar

Digitala spaningar vecka 49 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

IoT – internet of things

Waymos robottaxitjänst är helt självkörande i allt fler amerikanska städer

När Elon Musk för strax över ett år sedan presenterade Teslas robottaxiinitiativ (a.k.a. ”titta in på den störtdykande bilförsäljningen – Tesla är all about robotar och robottaxitjänster nu”) så sög det som vanligt upp allt uppmärksamhetssyre i rummet. Så blir det ofta när Elon gör utspel. Eller när stora spelare säger att de ska börja göra något helt nytt.

Det kom snabbt konstateranden om att det här skulle bli det stora genombrottet inte bara för självkörande bilar, utan självkörande taxitjänster (ja, här i väst, i alla fall). I början av sommaren rullade Tesla så ut (hoho) sin test på försöksbasis i Ausin.

Men då bara i en liten del av Austin. Och bara för inbjudna resenärer. Och sedan dess har inte… jättemycket hänt. Trots att Elon, som vanligt, mer eller mindre lovade att tjänsten skulle ha skalats upp mycket redan under 2025. I dagsläget finns tjänsten i Austin, Texas och i Bay Area i San Francisco. I båda fallen har bilarna säkerhetsförare i något av framsätena.

I skuggan av det finns Waymo, ett Google-företag (ja, okej, Alphabet-bolag) som dessutom hamnar i skuggan av övriga bolag och satsningar i familjen. Inte minst allt med AI because allt med AI.

Men Waymo är en av Googles mest intressanta satsningar som växer rätt ordentligt. Även här pratar vi om en självkörande taxitjänst, men till skillnad från Tesla har Waymo hållit på bra länge med det här. Och har kört helt självkörande bilar i fem år. Bilar som alltså inte har någon mänsklig säkerhetsförare i sig, utan bara övervakningspersonal som håller uppkopplad koll på avstånd.

Och tidigare i år gick Google ut med att Waymo vid det här laget levererar över 200 000 självkörande, kommersiella taxiresor varje vecka.

Men än mer intressant är att Waymo klev in Dallas och Houston ungefär samtidigt som Tesla började med sina tester i Austin. Och Waymo har nu tränat upp bilarna så att de kör helt obemannat något halvår senare i båda dessa jättestäder. 2026 öppnas tjänsten för allmänheten i dessa städer.

Waymo börjar alltså få upp farten ordentligt på uppskalningen av tjänsten. Och helt självkörande bilar blir ett allt mer normalt inslag i allt fler amerikanska städer (även om vi fortfarande bara pratar en handfull städer där tjänsten fullt ut är tillgänglig. Ser ut att bli åtminstone fördubbling nästa år. Och vi kan nog tänka oss att det kommer att bli en rätt snabb tillväxttakt kommande år.

Waymo shuts down ’can’t scale’ argument with quick test to fully autonomous in Texas

For years, the loudest and most persistent argument coming from the Tesla camp, including Elon Musk himself, against Waymo has…

 

Ekonomi och finans

Netflix köper Warner Bros. i världens förmodligen största techbolagsaffär någonsin

Under hösten har det florerarat allt fler rykten om att ett antal budgivare slåss om att få köpa Warner Bros. Nu har Netflix gått vinnande ur striden. Strömningsjätten köper det ikoniska filmbolaget. Åtminstone studio- och strömningsverksamheten.

Det är (förstås) inga små budgivare som Netflix ska ha tampats mot. Andra mediebolag som Comcast och Paramount, men också allt-i-allo-jättarna Amazon och Apple ska initialt ha uttryckt intresse.

Köpet innebär att Netflix lägger vantarna på tjänster och varumärken som HBO Max, innehållet baserat på serieförlaget DC och Game of Thones.

72 miljarder dollar får Netflix betala för nöjet. Eller 83 miljarder. Jag blir inte riktigt klok på vilket som gäller. Det gör oavsett sannolikt det här till det dyraste techuppköpet någonsin. Strax före Disneys köp av 21st Century Fox, runt 71 miljarder, och förmodligen även före Microsofts köp av Activision Blizzard. I det sistnämnda var prislappen 69 miljarder, men jag har sett uppgifter om att notan till sist blev närmare 75 miljarder.

Nu återstår att se vad konkurrensmyndigheter har att säga om affären. Det återstår även att se om HBO Max överlever som eget varumärke/egen tjänst eller om det blir en strömningstjänst mindre att betala för.

Eller kanske mest troligt: vi får fortsätta betala för HBO Max och Netflix var för sig men pengarna går bara till Netflix. Effektivisering!

Netflix is buying Warner Bros. for $83 billion

Netflix has struck a deal to purchase the studio side of Warner Bros. Discovery, including both HBO and HBO Max.

Meta köper Sam Altman-startupen Limitless

Ännu ett AI-bolag köps upp. Av ett wannabe-AI-bolag. Meta köper Limitless. En startup bland annat backad av… Open AI-VD:n Sam Altman.

Vad gör då Limitless? En sån där AI-pryl som vi ska använda istället för mobilen. Typ.

Limitless hette först Rewind – och det sammanfattar rätt väl produkten som de har erbjudit. En pryl som du kan bära som en brosch eller hänga runt halsen och som lyssnar på alla samtal den hör. Inspelningarna transkriberas och sparas ned och sedan är tanken att du helt enkelt kan AI-chatta med din dag. Därav ursprungsnamnet.

Jag inser nu att jag inte hört särskilt mycket om Rewind sedan jag först hörde talas om dem, när de släppte sin produkt. Men jag misstänker att de, precis som alla andra som försökt sälja den här typen av AI-prylar, inte vält internet eller har sålt busslaster.

Det gör att jag inte vet om de 33 miljoner som Meta har gått med på att betala är ett kap eller ett överpris. Men Limitless-prylen i sig kommer att skrotas i och med uppköpet, så det är bevisligen inte den som Meta är ute efter. Men jag misstänker att det nog ändå är ungefär det som Meta vill få till. I någon form.

Om inte annat för att försöka bygga in Limitless-tekniken i något annat Som i en framtida version av Metas smarta glasögon.

Meta acquires AI device startup Limitless | TechCrunch

Limitless said it shares Meta’s vision of bringing personal superintelligence to everyone.

Anthropic siktar på börsnotering 2026

Det var lite oväntat. Claude-ägaren Anthropic sägs ha börjat förbereda för en börsnotering. Och de kan sikta på börspremiär redan 2026.

Nu har vi sett mer än ett exempel på hur börsnoteringar har dragit ut på tiden – och ibland inte blivit av alls. Så tidsfönstret ska vi ta med lite nypa salt.

Men det är alltså oväntat. Samtidigt som det är lite väntat. Väntat eftersom, tja, det är vanligt att startups förr eller senare kliver in på börsen. Oväntat därför att det var tidigare än jag hade väntat.

Anthropic backas visserligen av såväl Amazon som Google, men blöder som alla rena AI-bolag, hysteriskt mycket pengar. I de lägena är det inte alltid jättebra att vara på börsen. Eller: det är sällan bra att vara på börsen då. Aktieägare har en tendens att vilja få avkastning på sina investeringar och tålamodet är ofta kort.

Men det kan också vara ett tecken på att Anthropic börjar känna att det har blivit lite trögare att få in kapital. Och att de måste titta sig omkring efter nya sätt att få in pengar innan riskkapitalisterna tröttnar.

Anthropic IPO coming? Claude AI maker may go public as early as 2026, says report | Company Business News

Anthropic, the OpenAI rival behind the Claude AI chatbot and backed by Alphabet’s Google and Amazon.com, is reportedly preparing for an IPO in 2026. The AI startup has hired Wilson Sonsini to prepare the IPO offering, which could value the company at over $300 billion, according to Financial Times.

SpaceX siktar på börsnotering 2026

Det verkar inte bara vara julsäsong – det verkar också vara börsnotering-2026-säsong. Häromdagen fick vi veta att Claude-ägaren Anthropic siktar på att kliva in på börsen nästan år och nu kommer information om att Elon Musks rymdbolag SpaceX har meddelat sina investerare att de siktar på börspremiär ”sent 2026”.

Och, ja, hur det går återstår att se. För båda bolagen. Särskilt SpaceX, med tanke på att Elon är lite världsbäst på att lova saker som han inte kan hålla. Definitivt inte i tid.

Men det är oavsett intressant att två heta techstartups nu pratar om notering under nästa år. Det kan vara ett välkommet tecken att ljusningarna i världsekonomin (åtminstone investerarklimatet) blir fler och mer uthålliga.

Sen kan börsnotering också vara ett sätt att få in pengar när riskkapitalisterna har tröttnat på att skjuta till pengar utan någon tydlig plan för att de ska få tillbaka sina pengar. I det här fallet känns det särskilt troligt för Anthropic. De vill förekomma istället för att förekommas. De vill alltså kliva in på börsen – med de nackdelar det innebär för förlusttyngda tillväxtbolag – innan AI-investeringsballongen börjar pysa.

SpaceX reportedly targets IPO and tests $800B valuation

Elon Musk’s space company is sketching out a late-2026 IPO – while also testing an $800 billion valuation, according to The Information

SpaceX kan vara på väg att nå ny monstervärdering

Inte långt efter uppgifterna om att Elon Musks rymdbolag SpaceX kan göra sig redo för börsnotering i slutet av förra året kommer andra SpaceX-uppgifter. Även de på det ekonomiska området. Företaget kan vara på väg mot en ny monstervärdering.

Enligt uppgifterna håller SpaceX på att ta in ny finansering till en värdering på 800 miljarder dollar. Det skulle i så fall innebära en dubblering av bolagets värdering. Och skulle göra SpaceX till världens högst värderade startup.

De skulle i så fall gå om nuvarande ettan: Open AI. Rätt rejält, med tanke på att Open AI:s nuvarande värdering är 500 miljarder. Och med tanke på att Elon Musks relation till Open AI i allmänhet och VD Sam Altman i synnerhet så kommer Musk förmodligen jubla extra mycket hela vägen till banken.

SpaceX reportedly in talks for secondary sale at $800B valuation, which would make it America’s most valuable private company | TechCrunch

The eye-popping figure reflects how routine mega-valuations have become in private markets.

 

Övrigt

Javascript fyller 30 år

Hand upp alla som har använt Netscape! (Och ja, räcker du upp din hand nu så är du gammal.) Du är definitivt äldre än Javascript. Som idag fyller 30 år.

För alla som inte har upplevt den eran så var Netscape den första riktigt kommersiellt gångbara och fungerande webbläsaren. Den som dominerande webbläsarmarknaden innan Microsoft fick farten och slog undan benen på Netscape med Internet Explorer (som i sin tur förpassades till kulisserna när Chrome tog över).

Men det här handlar alltså inte om Netscape, utan om Javascript. Så varför babblar jag om Netscape (eller Netscape Navigator som själva webbläsaren egentligen hette)?

Tydligen föddes Javascript ur Netscape. Närmare bestämt ur ett enmanshackathon, där Netscape-ingenjören Brendan Eich hackade ihop programmerinsspråket på 10 dagar i maj 1995. Syftet? Att ta fram ett språk för att skapa ”interaktiva webbapplikationer”. Själva tekniken såg dagens ljus i september 1995 och version 1.0 lanserades i mars 1996.

Och idag för 30 år sedan presenterades Javascript formellt via ett gemensamt pressmeddelande där Netscape och IT-företaget Sun Microsystems stod som avsändare.

Sedan dess har mycket hänt. Varken Netscape eller Sun finns kvar. Netscapes sista version släpptes 2007 och efter det meddelade AOL (som köpte Netscape 1998) att de inte längre skulle utveckla webbläsaren. Då var Netscapes marknadsandel nere på 0,6 % av alla webbläsare. Sun köptes upp av Oracle och upphörde därmed 2010.

Men Javascript står fortfarande upp. Kanske mer än någonsin. Tydligen använder 98,9 % av alla sajter Javascript. Vilket är… ganska mycket. Och ett rätt stort genomslag för en enmanshackathon på tio dagar.

Och passande nog fyller en av internets allra viktigaste tekniker 30 år när internet och våra digitala liv står på randen till ännu ett stort teknikskifte.

Så ett stort grattis till Javascript!

(Fun fact: Netscape grundades av James H. Clark och Marc Andreessen. Och den sistnämnde är numer ena namnhalvan av riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz, en av de stora techinvesterarspelarna i dagens internet. Och före Netscape var Andreessen dessutom med och tog fram Mosaic – den första webbläsaren som vi känner dem idag. Och ja, har du använt den är du RIKTIGT gammal. Jag har givetvis inte alls använt båda två.)

In 1995, a Netscape employee wrote a hack in 10 days that now runs the Internet

Thirty years later, JavaScript is the glue that holds the interactive web together, warts and all.

Wikipedia jagar avtal med techjättarna för att betala för AI-träning

Jag har tidigare skrivit att Wikipedia (eller rättare sagt Wikimedia, stiftelsen bakom tjänsten) knäar allt mer under kostnaderna när AI-bolag tränar på innehållet utan att betala för sig. Wikimedia ser nu ut att aktivt jaga avtal med techjättarna där de senare ska betala Wikimedia för träningen.

Wikipedia har länge – egentligen så länge dagens internet har funnits – varit en av nätets allra viktigaste tjänster. Och då inte bara som uppslagsverk för oss användare, utan också för de stora bolagen som byggt tjänsterna vi använder här. Inte minst Google, vars sökfunktion nära nog alltid har lutat sig mycket mot Wikipedia. Wikipedia är ju precis som Google vill ha det: tydligt strukturerat och uppmärkt innehåll.

När sedan de stora språkmodellerna började bli en grej så var Wikipedia även då en av de viktigaste tjänsterna. Och eftersom Wikipedia själva inte själva hävdar någon traditionell upphovsrätt – utan snarare vill att information ska vara tillgänglig och öppen – så har AI-bolagen inte gjort något formellt fel eller kanske/förmodligen brutit mot någon lag.

Men när AI-bolagen har skickat in sina botar för att träna på Wikipedia så har Wikimedias servrar börjat gå varma. Kostnaden för att drifta sajten har ökat rejält, utan att donationerna – som Wikimedia lever på – har hängt med i samma takt. Tvärtom har de snarast börjat minska, eftersom den mänskliga användningen har gått ned. Inte minst de senaste tre åren, när folk istället får svaren via AI-tjänsterna.

Lägre trafik och mindre donationer kan i förlängningen leda till att Wikimedia får färre frivilliga som kan arbeta med innehållet. Vilket gör att Wikipedia blir sämre. Och det innebär, ironiskt nog, att tjänsten blir sämre som träningsläger för AI-modellerna. AI-bolagens jakt på kortsiktiga vinster (eller: minskade förluster) biter dem själva i svansen långsiktigt.

Det har gått så långt att Wikimedia börjar titta på olika sätt att blocka AI-botar. Eftersom AI-bolag inte frivilligt väljer att betala för de API:er som finns för just detta ändamål.

Nu verkar det som att Wikimedia ”arbetar med” techjättarna för att försöka få avtal på plats. Precis det verkar finnas på plats med Google, som tydligen har betalat ersättning till Wikimedia sedan 2022. Värt hur många applåder som helst (utan att veta om Google betalar så mycket som de borde med tanke på deras användning – men mer än noll.)

Som Wikipedia-grundaren Jimmy Wales konstaterar: det kanske mest effektiva sättet att få AI-bolagen att börja betala är att shamea bolagen. Vilket i slutändan också kommer landa på oss användare: kommer vi (som du som läser det här) börja ställa krav på AI-bolagen att de ska ersätta innehållsskällorna de tränar på? Och rösta med fötterna och byta till en annan som gör det – även om den kanske är lite sämre?

(Mestadels retorisk fråga: jag vet vad de flesta kommer att göra om de ställs inför det valet. Oavsett påminner det här mig om att det är dags att donera till Wikimedia igen. Gör det du också.)

Wikipedia seeks more AI licensing deals similar to Google tie-up, co-founder Wales says

It’s a bid to help the firm monetize AI companies’ heavy reliance on its content.

Cloudflare går ned igen och drar med sig ett stort antal sajter

För några veckor sedan drabbades (väst)internet av sitt tredje stora haveri inom loppet av en månad. Efter att Amazons och Microsofts molntjänster låg nere i runt 10 timmar var så var det dags för Cloudflare att ligga nere en rätt lång tid. Idag gick Cloudflare ner igen.

Den här gången handlade det däremot om ett betydligt kortare avbrott och Cloudflare fick upp sina tjänster på banan igen rätt snabbt. Men precis som förra gången så var det ingen hackerattack som orsakade haveriet – det var på grund av ändringar som Cloudflare själva gjorde.

Sånt här kan förstås hända när man gör uppdateringar av system. Men det är skillnad om en liten lokal sajt råkar ut för problem efter en uppdatering eller när en tjänst som används av runt en femtedel av alla sajter på nätet gör det. (En av Cloudflares huvudtjänster är dessutom, ironiskt nog, att skydda sajter från att gå ned på grund av hackerattacker.)

Men att det har hänt Cloudflare två gånger på kort tid – plus att de drabbades av stora problem även i somras – naggar förtroendet för Cloudflare rejält i kanten.

Cloudflare down: Internal server error explained

Cloudflare is having another outage on Friday.

Amazon och Google börjar samarbeta för att minimera risken för stora molntjänsthaverier

Det här är ett oväntat men väldigt bra initiativ. Amazon och Google har börjat samarbeta kring sina molntjänster. Med syftet att förhindra risken att stora delar av internet går ned på grund av att en stor molntjänst får problem.

Under oktober hände det här som bekant två gånger. Både AWS och Azure drabbades av problem som varade bra många timmar – och som gjorde att massvis av sajter gick ned eller fick problem.

Jag ska inte säga att jag har full koll på hur det här fungerar rent tekniskt, men tanken är oavsett att det ska bli enklare att bygga lösningar med redundans hos flera leverantörer. Ja, som jag tolkar det. Om en leverantör går ned ska en annan kunna fungera som backup.

Det här lär företagen båda ha insett behövs, eftersom de stora haverierna som har förekommit har orsakats av molnföretagen själva. Uppdateringar och konfigurationsändringar som sänkt lösningarna.

Det återstår att se hur det här faktiskt kommer att fungera i praktiken, men är oavsett som sagt var ett väldigt bra initiativ.

Amazon, Google’s new ’interconnect’ might prevent major web outages – 9to5Mac

A new collaboration between Amazon and Google might just be the start of putting major web outages in the past.

Wikipedia släpper en egen Wrapped

Jag måste säga att jag inte riktigt hade väntat mig att det skulle vara lagstadgat 2025 att alla onlinetjänster måste ha en egen Wrapped, som sammanfattar användarnas år. Men så är det tydligen. Så då är det klart att även Wikipedia är nödgade att ha en.

Wikipedia is getting in on the yearly wrapped game

Wikipedia’s 2025 Year in Review is like Spotify Wrapped, but for tracking the rabbit holes you went down.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 46 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Apple sjösätter nytt intäktsdelningsprogram för miniappar – och får nya intäkter i Kina

Nytt partnerprogram från Apple. För miniappar.

Miniappar är appar (eller spel) som går att köpa inuti en vanlig app. Ett upplägg kan vara de ”spelbutiker” där en användare kan betala för att komma åt olika spel inuti en vanlig app.

Det nya partnerprogrammet innebär att utvecklare som hanterar denna typ av miniappar kan få sänkt Appstore-avgift. 15 % istället för vanliga 30 % (ja, eller nu finns det ju en herrans massa olika avgiftskombinationer, så jag vet in länge vad den ”vanliga” är om jag ska vara ärlig).

För att få ingå i programmet och därmed ta del av den lägre avgiften så krävs förstås att man lever upp till ett antal villkor som Apple ställer upp. Bland annat att den som äger själva ”behållarappen” inte är den som också tillhandahåller miniapparna. Marknadsplatsupplägg med tredjepartssäljare, alltså.

Och precis innan det nya programmet presenterades som kom nyheten att Apple och Tencent har enats i en långbänksförhandling kring just miniappar.

Tencent är hos oss förmodligen mest kända som de som äger Kinas allt-i-allo-sociala app WeChat. En app som alltid har byggt på att användarna har kunnat ”bygga ut” WeChat med ”pluginer” som kallades för miniprogram. Dessa miniprogram bor i WeChat och användarna lägger till dem som de vill ha. Det handlar ofta om olika nyttoprogram som gör att man kan hantera vardagliga sysslor, men kan också vara spel.

Problemet var bara att det hör upplägget, där en app är en ”appbutik” på egen hand, då (och egentligen fortfarande) inte var tillåten enligt Apples regler. Men WeChat fick det enda undantaget. WeChat var helt enkelt så viktig för kineser att Apple inte tordes kasta ut den. Då hade folk övergett iPhonen och gått över till Android i stora drivor.

Apple har förstås velat ha del även av intäkterna som Tencent får när någon köper miniprogram i WeChat, men det har Tencent – lika mycket förstås – inte alls varit lika sugna på. Men nu har de båda företagen alltså kommit överens. Enligt Bloomberg får Apple 15 % av intäkterna vid köp av miniprogram inuti WeChat. Alltså exakt samma summa och upplägg som det nya partnerprogrammet.

Apple breddar helt enkelt Tencent-avtalet till alla utvecklare och hela världen.

Men även om det kan trilla in pengar från andra länder och andra utvecklare så är det Tencent-avtalet som är det överlägset viktigaste. För det är inga små pengar vi pratar om. Bara under Q3 i år drog Tencent in runt 4,5 miljarder dollar på köp av program och spel i WeChat. Utslaget på helåret så skulle det innebära runt 3 miljarder dollar i nya intäkter för Apple bara från Tencent.

Apple will take a mini commission from mini app developers

Apple has announced a new program for mini app developers that slashes in-app commission from 30 percent to 15 percent.

 

Ekonomi och finans

Softbank säljer alla sina Nvidia-aktier

Japanska techinvesteringsgiganten Softbank har sålt aktier. Inget konstigt med det. Men det som är lite mer uppseendeväckande är vad de har sålt. Och hur mycket.

Det Softbank har krängt är Nvidia-aktier. 2025 års förmodligen hetaste börsbolag. Och de har sålt… alla sina aktier.

I sig är det här egentligen inte så konstigt beteende. Softbank har dumpat alla sina Nvidia-aktier för ett antal år sedan för att sedan köpa mer. Och det senaste köpet var inte långt innan Nvidia-aktien fullständigt exploderade på börsen och gjorde att företaget blev det första börsbolaget någonsin att ett marknadsvärde på såväl 4 som 5 biljoner dollar.

Softbank plockade kort sagt hem vinsten, som är hela poängen med att spara på börsen. Det gav nästan 6 friska biljoner ned i kassan. (Ja, okej. Skatt på det.)

Pengarna ska dessutom användas för att finansiera Softbanks ”AI-satsningar”. Så de sålde helt enkelt av för att kunna investera i nästa Nvidia.

Men att Softbank nu dumpar hela sitt innehav på ett bräde i en tid när aktiemarknaden blir allt mer nojig över att techbolagen investerar sjukt mycket pengar i AI-teknik samtidigt som de där enastående vinsterna som mer eller mindre utovades för ett par år sedan lyser med sin frånvaro. De enda som som tjänar riktigt stora pengar på Ai-vågen är de som säljer Ai-tekniken som behövs för att kunna köra alla AI-modeller och alla AI-tjänster.

I den kategorin hittar vi just Nvidia.

Men problemet är alltså att de stora kunderna är företagen som skapar AI-tjänsterna. Och många av dem har inga egna pengar utan lever i princip helt på andras. Och de som har pengar, som techgiganterna, har redan investerat i en herrans massa kapacitet som för tillfället mer och mer ser ut som att den är överflödig.

Här kan man hävda att bolagen riggar för framtiden. Så att man är redo för alla intäkter som kommer sen. Men här och nu betyder det att företag redan har köpt eller bokat upp det som de har eller ska köpa från Nvidia. Vilket gör att intäkterna ett par år fram i tiden är helt och hållet beroende av att AI-efterfrågan fortsätter att öka i samma takt som den har gjort så här långt.

Signalen som Softbank skickar nu lär inte göra aktiemarknaden gladare. Och det lär också skaka om investeringsleden.

SoftBank Sells Nvidia Stake for $5.8 Billion to Fund AI Bets

Founder Masayoshi Son has been unwinding positions to pay for a plethora of AI projects, from Stargate data centers with OpenAI and Oracle Corp. to robot manufacturing sites in the US. The Nvidia exit coincides with a growing debate about whether spending by big tech firms like Meta Platforms Inc.

Ny miljardinvestering i svenskgrundade Cursor

Ny jättefinansieringsrunda för svenskgrundade AI-kodningsappen Cursor. Företaget ska nu ha tagit in ytterligare 2,3 miljarder dollar till en värdering om 29,3 miljarder dollar. Det ska vara 12 gånger mer än vad bolaget värderades till i januari.

Det är på alla sätt och vis… rätt stora siffror för ett företag som grundades för tre år sedan.

Men inte bara det. Cursor får i och med nya kapitalet också nya tunga namn i ägarlistan: Google och Nvidia.

Coding assistant Cursor raises $2.3B 5 months after its previous round | TechCrunch

Cursor plans to use the capital to continue developing Composer, the AI model the vibe-coding startup released in October.

 

Övrigt

Wikipedia uppmanar AI-bolag att betala för Wikipedia-innehåll

Jag har ingen aning om hur många biljoner dollar som så här långt har plöjts ned i de stora AI-modellerna och de stora AI-bolagen. Men jag är tämligen säker på att… väldigt lite av de pengarna har gått till Wikipedia. Nu börjar även internets uppslagsverk lacka ur på AI-bolagens gratisätande.

Wikimedia, alltså stiftelsen bakom Wikipedia, gick igår ut med en uppmaning till alla AI-utvecklare att använda sajtens innehåll ”ansvarsfullt” genom att ”försäkra att bidragen är korrekt attribuerade”. Och att innehållet nås genom företagets betalprodukt ”Wikimedia Enterprise platform”.

Att bolagens alltså ska betala för att tanka in innehållet via API istället för att botskrapa ihop det utan att ge ersättning.

Och är det något som AI-bolagen med all önskvärd tydlighet har visat att betala för innehåll är något de verkligen inte vill göra. (De har däremot inget problem att ta in biljontals kronor i investeringskapital eller ta betalt av slutanvändarna för innehållet de har samlat ihop utan att betala.)

Wikipedia har länge varit en av internets viktigaste sajter. Den har inte minst varit en grundbult i Googles sökresultat. Är det något Google gillar så är det tydligt och enhetligt strukturerat innehåll. Precis det som hela Wikipedia består av. Bara för Google att tacka och ta emot.

För ett par veckor sedan skrev jag om hur Wikipedia har märkt en rätt rejäl nedgång i mänsklig trafik. Färre människor besöker sajten. Istället för de svaren via AI-tjänster som ChatGPT. Inte sällan med innehåll som med hög sannolikhet har hämtats från Wikipedia.

So what? säger då AI-evangelisterna. Information wants to be free so that we kan få en massa well and good AI-tjänster billigt. Wikipedia har ju dessutom avstått från traditionell upphovsrätt och upphovsrätt är by the way sååååå mycket före ChatGPT. Vem behöver förresten Wikipedia överhuvudtaget när man har AI-agenter som hittar allt man vill veta?

Enter: jag igen.

Om vi bortser från det moraliska att ge relevant ersättning för arbete som har lagts ned så är Wikipedia-synen ett av AI-utvecklingens största kissa-i-byxan-problem. För mindre mänsklig trafik till Wikipeida betyder sämre kännedom om sajten och svårare att få frivilliga att ställa upp och bidra till den. Det leder också till mindre pengar i form av donationer.

Och allt det gör att AI-modellerna förlorar en av sina viktigaste träningskällor. En som de snarast borde kasta en väldigt stor del av sina investeringspengar efter.

Med andra ord: det känns varmt och skönt nu, när det börjar bli kallt ute. Men en allt sämre Wikipedia gör att AI-utvecklingen – och därmed AI-bolagens egen verksamhet – får byxor som kommer börja kännas riktigt kalla när vintern kommer på riktigt. Och eftersom julrean vid det laget förmodligen är över så kommer ett par nya byxor bli väldigt dyra.

Wikipedia urges AI companies to use its paid API, and stop scraping | TechCrunch

Wikipedia, the online nonprofit encyclopedia, laid out a simple plan to ensure its website continues to be supported in the AI era, despite its declining traffic.

Google går med på att ändra i sina annonsverktyg för att göra EU glada

Tidigare i år åkte Google på EU-däng, när unionen landade i att Google utnyttjade sin dominerande ställning för att lyfta fram sina egna annonsprodukter och låsa in annonsörer i sina lösningar. I ett försök att slippa boten på nästan 3 miljarder euro  (och ännu mer undvika ett hot om uppstyckning) så erbjuder Google nu förändringar.

Det handlar om två saker som Google kan tänka sig att skruva om:

  1. Ge publicister möjlighet att sätta olika minimipriser för olika budgivare i Google Ads Manager.
  2. Öka interaoperabiliteten i sina verktyg för att ge publicister och annonsörer större flexibilitet

När domen föll i september så fick Google fram till november på sig att rätta till de saker som EU slog ned på och ovanstående är alltså Googles svar. Och på tal om svar: Google konstaterar att ”vårt förslag helt och fullt adresserar EU-kommissionens beslut utan behov av en uppstyckning som skulle störa verksamheten för och därmed skada europeiska publicister och annonsörer”.

När techjättar säger att deras förslag helt och fullt adresserar kritik som EU har haft så brukar det i praktiken betyda att förslaget inte alls helt och full adresserar kritiken. Snarare tvärtom: att åtgärderna inte på långa vägar är tillräckliga.

Det återstår med andra ord att se hur EU nu kommer att ställa sig till förslaget. Google kommer oavsett att överklaga beslutet, så det här kommer att valsa vidare ett tag tid.

Google Proposes Changes In EU Ad Tech Monopoly Case

Google proposed a number of changes in the €2.95B EU antitrust fine over its ad technology. The changes include changes to Google Ad Manager and increasing the interoperability between its tools. Google still plans to appeal the ruling.

EU utreder Googles anti-spamsajt-policy

Ingen vecka utan en utredning av en techjätte. Senast ut Google. Igen. Och ännu en gång är det Googles sätt att lyfta fram innehåll. Eller rättare sagt: inte lyfta fram det.

EU-kommissionen har satt sitt sikta på Googles så kallade Site reputation abuse policy. Mer specifikt hur det påverkar publicister.

Det EU argumenterar – baserat på klagomål från publicister kan vi nog lugnt ana – är att Google ”använder policyn för att ranka ned innehåll och sajter som tillhör publicister när de inkluderar innehåll från sina företagspartners”. Och att policyn ”direkt påverkar ett vanligt och legitimt sätt för publicister att tjäna pengar på sina sajter och sitt innehåll”.

Och det låter ju inte alls bra.

Men det är tillräckligt för att SEO-världen ska ha gått i taket. Därför att vad policyn förenklat innebär är att Google straffar sajter som lånar ut sina sajter – och därmed rankingpoäng de har hos Google som källor med hög auktoritet – till annonsörer. Men inte nödvändigtvis som en integrerad del av sajten i övrigt, utan ”begravt” på sidor som är frikopplad från resten av innehållet. Typ halvspammiga gästposter vars enda syfte är att få länkar till andra sajter, som därmed kan rida på att en sajt som Google litar på länkar till dem.

Google gillar inte det här sättet att försöka gejma systemet och straffar därför de sajter som väljer att göra det.

Så egentligen är det en sak som är bra för oss användare. Det ironiska i sammanhanget är förstås att publicister accepterar den här typen av intäkter – som de garanterat hade fnyst avfärdande åt för något tiotal år sedan – eftersom andra plattformar nu suger åt sig en massa annonspengar som tidigare hade gått till tidningar och andra traditionella medier. Och Google är förstås den största tjuven av de alla i det här sammanhanget.

Det blir intressant att se hur EU kommer att agera här. För även om ändamålet är gott ur ett EU-perspektiv – att hjälpa europeiska medier i en tid när starka och oberoende medier blir allt viktigare – så riskerar det att ge oss som söker sämre resultat.

Ja, om inte EU och/eller Google lyckas hitta på något slags smart lösning som inte leder till det.

EU launches antitrust probe into how Google’s anti-spam policy affects publishers’ search rankings | TechCrunch

The Commission said on Thursday that it had identified that Google is using its spam policy to push news media and other publishers’ websites and content lower in search rankings when they include content from third parties.

Google döms att betala skadestånd på hundratals miljoner euro till prisjämförelsesajter

Google har haft en tung EU-vecka. Och den avslutades med att företaget i Tyskland dömdes till missbruk av dominerande marknadsposition och tvingas betala skadestånd på hundratals miljoner euro till prisjämförelsesajterna Idealo och Producto.

I sin stämning argumenterade de båda tjänsterna (ja, eller företagen bakom) att Google under mellan åren 2008 till 2023 lyft fram sina egna tjänster i sökresultatet och därmed gjort att Idealo och Producto tappat trafik och därmed intäkter.

Den tyska domstolen gick på de båda företagens linje och utdömde skadestånd. Även om skadeståndet inte blev så högt som stämningen yrkade på (och absolut inte i nivåer som Google har dömts till av EU) så är det inte kaffepengar vi pratar om. Skadeståndet till Idealo uppgår till 465 miljoner euro och Producto kan se fram emot 107 miljoner.

Ja, om domen står sig. Google kommer att överklaga så det blir minst en domstolsvända till (om de inblandade inte för förlikningsfeeling först). Och om domen håller i sig så ökar det risken för att Google ska tvingas till långtgående förändringar kring hur Google bedriver sin annonsverksamhet.

Nu har EU centralt också varit på den här bollen, så Google är oavsett redan under press härifrån – vilket också har gjort att Google har gjort förändringar i hur prisjämförelseresultat lyts fram. Men det återstår att se om de förändringarna kommer vara tillräckligt för att EU ska ge Google tummen upp även framåt.

German court rules Google must pay €572M for violating antitrust rules in price comparison sector | TechCrunch

A German court has found that Google has abused its dominant market position in the price comparison sector, ruling that the company must pay a total of €572 million ($665.6 million) in damages to two German price comparison companies.

Tim Cook kan avgå som Apple-VD nästa år

När en grundare kliver bort från operativa roller i sitt företag (oftast VD-rollen) så brukar det leda till att det skakar ordentligt förtroendemässigt. Framförallt om företaget är noterat på börsen. Men även VD-byten överlag kan skaka om. Särskilt om det är någon som har suttit länge och varit väldigt tongivande.

I den senare kategorin hittar vi Apple-VD:n Tim Cook. Mannen som kanske mer än någon var den som orkestrerade Apples resa från datortillverkare med nischpublik till allomspännande techgigant och världens näst högst värderade börsbolag. Det var Cook som ansvarade för att bygga upp logistik- och tillverkningsnätverket som varit en väldigt viktig del i att göra Apple till ett väldigt lönsamt bolag.

Men mest känd är han förstås som den som tog sig an det smått omöjliga uppdraget att axla Apple-medgrundaren Steve Jobs mantel. Efter att Jobs gick bort har han fått en nära nog helt oantastlig stämpel som den som på helt egen hand inte bara grundade Apple utan också den som räddade bolaget från att gå i konkurs i skarven mellan åttio- och nittiotal. Där han – delvis lite oförtjänt – lyfts fram som den enda innovativa kraften hos Apple.

Och visst har Apple blivit ett tråkigare bolag sedan Cook tog över. Men det beror mest på att Apple blivit normen och inte den uppstickare som de startade som. Och under åren sedan Cook tog över har Apple gjort en nödvändig resa från hårdvarubolag till mjukvarubolag – en omställning som gjort att tjänsterna snart står för en fjärdedel av företagets omsättning och säkerligen mer sett till vinst.

Men ingen lever som bekant för evigt. Och nästa år fyller Tim Cook 65 år. Pensionsålder (även om jag kallt räknar med att pensionsåldern i Sverige är 70 när det blir dags för mig). Det har förnyat ryktena om att Cook kan sluta som VD för Apple redan nästa år.

Apple håller oavsett som bäst på att utse efterträdaren, något som de behöver göra oavsett om Cook avgår redan nästa år eller inte. Men frågan är förstås vem som följer  honom (just nu verkar John Ternus, VP för Hardware Engineering ligga bäst till). Och ännu mer hur det kommer att påverka Apples framtid.

Jag tror fortfarande att Tim Cook är VÄLDIGT sugen på att släppa ett par riktiga smarta glasögon innan han slutar. Så om inte förr så kan vi nog vara säkra på att Cook kommer att sluta som VD rätt snart den dag som Apple presenterar ett par sådana.

Tim Cook Could Be Replaced as Apple CEO By This Employee Next Year

Apple veteran Tim Cook will step down from his position as the Chief Executive Officer (CEO) of the company next year, according to a report

EU vill straffa ut Huawei och ZTE

Ända sedan USA placerade kinesiska telekombolaget Huawei på sin svarta lista, på grund av oro för att bolaget hade för tajta band med kinesiska regimen och därmed utgjorde ett hot mot den nationella säkerheten, så har Huawei haft det tufft utanför Kina. Och nu vill EU enligt uppgifter göra livet ännu tuffare för företaget.

Det ser ut som att EU har tröttnat på att medlemsländer inte gör mer för att bygga bort Huawei, och bransch- och landskollegan ZTE, ur nätverk. Ända sedan 202 har EU rekommenderat att ”högriskleverantörer” som dessa båda bolag inte ska få tillgång till kommunikationsinfrastruktur i EU. Att EU-länder alltså ska plocka bort komponenter och produkter från bolag med den klassningen och ersätta dem med nätverksutrustning från mindre hotfulla länder.

Efter fem år så verkar det alltså inte som att den här rekommendationen har hörsammats över hela medlemsbanan. Så enligt Bloomberg vill EU-kommissionen nu instifta en ny lag som förbjuder Huawei och ZTE från att ingå i 5G-nät och framtida nätverk.

EU considers law to phase out Huawei and ZTE equipment from bloc’s telecom networks | TechCrunch

The EC had in 2020 recommended that member nations stop using tech from ”high-risk” vendors like Huawei and ZTE, and now its vice president, Henna Virkkunen, is pushing to turn that recommendation into regulation, Bloomberg reported.

Patreon rullar ut Twitter-funktionalitet och fler nyheter

När hela världen satt hemma för några år sedan seglade Patreon upp som en räddning för många innehållsskapare som inte längre kunde få tag i uppdrag eller anställning. Sedan dess har plattformen tappat lite i intresselyster, men lever fortfarande och har hälsan. Nu får plattformen några nya funktioner:

  • Quips: Patreon blir med en egen Twitter-funktion, så att innehållskapare kan dela korta inlägg med text, bild eller video. Andra kan sedan kommentera det som läggs ut. Så Patreon lägger alltså till ännu en funktion med sociala förtecken, som dessutom är tänkt som ”trailerfunktion” för låst innehåll. Beroende på hur man vill använda den.
  • Samarbeta med andra: Patreon gör det också möjligt att samarbeta med andra kring inlägg. Precis som i andra sociala plattformar så betyder samarbetet att respektive innehållsskapare också får synlighet bland dem som följer den man samarbetar med.
  • Fler korsrekommendationer: Patreon kommer att rekommendera mer innehåll från innehållsskapare som har stora delar av sin följarbas gemensamt.

Funktionerna släpps dock inte brett än. För tillfället handlar det om ”tidig tillgång” som bygger på att man får ansöka först.

Patreon is adding tweet-like features and more recommended content

Patreon is adding tweet-like mini posts, collaborative content, and more recommendations to its platform.

Tesla börjar testa Carplay

Plötsligt händer det! Kanske.

Ett milt sagt oväntat rykte. Tesla kanske har börjat testa Carplay i sina bilar. Ironiskt nog när några biltillverkare har börjat vända Apple ryggen och ersätta Apples gränssnitt med Gemini, Googles AI-modell och AI-bot som eventuellt kommer att utgöra grunden i en AI-uppgraderad Siri.

Tesla is reportedly testing Apple CarPlay in its vehicles

Tesla is reportedly developing support for Apple CarPlay.

Apple börjar sälja iPhone-strumpa för 1500 spänn

ÄNTLIGEN! Nu kommer produkten jag har väntat på. En iPhone-strumpa. En iPhone-hållarväska tänkt att bäras som en axelremsväska. Som ser ut som en färglad variant av den stereotypa julklappsstrumpan. Förstås i samarbete med ett lyxvarumärke.

Pris? Runt 1500 spänn för kort rem och över 2000 för lång rem. Lägg på typ 25 % så har vi kanske svenska priserna. Vi vet inte exakt vad den går loss på i vår valuta, eftersom den inte verkar säljas här. Än, åtminstone.

Jag är däremot lite konfunderad av de många färgvalen. Som vi alla vet: collectors wear black clothes by Issey Miyake.

(Och när strumpan sedan väl började säljas lite senare i veckan så sålde den snabbt ut i åtminstone USA. Because mänskligheten.)

Apple Debuts iPhone Pocket, a Limited Edition iPod Sock-Style Accessory

Apple has teamed up with Japanese fashion house ISSEY MIYAKE to launch iPhone Pocket, a 3D-knitted limited edition accessory designed to carry an iPhone, AirPods, and other everyday items.

Kidsen börjar ringa med fasta telefoner igen

De därade knasiga kidsen.

(Nu älskar jag hela konceptet bara som det är – också helt utan kontext. Men anledning till att skapelsen finns handlar om ett försök att minska sin skärmtid. Även om det är i linje med mycket annan – för oss som var med när det begav sig – rätt obegriplig nostalgi.)

TikTok – Make Your Day

No Description

Kategorier
AI - Artificiell intelligens Detaljhandel/e-handel IoT - internet of things Spaningar

Digitala spaningar vecka 42 2025 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Detaljhandel/e-handel

Walmart börjar sälja via ChatGPT

Open AI lägger till en ny tung samarbetspartner i sin shoppingfunktion: Walmart. Företagets produkter kommer ”snart” gå att köpa direkt i ChatGPT.

Det har inte ens gått en månad sedan Open AI lanserade sin funktion. Då var det bara hantverksshoppingsajten Etsy som var del av den så kallade Instant Checkout-funktionen. Shopify-handlare stod näst i tur (och jag är lite osäker på om de har börjat dyka upp i funktionen än). Nu är det alltså dags för detaljhandelsgiganten att ansluta sig till Instant Checkout-skaran.

Poängen med Instant Checkout är vad det låter som. När någon har sökt på något i ChatGPT som resulterar i produktförslag så ska det sedan gå att att köpa produkten utan att lämna ChatGPT.

Tjänsten är som sagt var helt ny, så det är för tidigt än att säga något om hur bra den fungerar. Men klart är att de stora chattbotarna sannolikt kommer att satsa rätt mycket på ”AI-shopping” den kommande tiden. Inte minst som Googles AI-läge nu börjar rullas ut i allt fler länder. Funktionen som lägger till en AI-chattbot – och därmed ”AI-sökfunktion” – direkt i Googles vanliga sök.

Walmart, OpenAI partner for purchases in ChatGPT

As part of a larger partnership, the mass retailer will be available through the AI chatbot’s new Instant Checkout feature.

 

AI – artificiell intelligens

Google NotebookLM blir bättre på video och får ny funktion

Google fortsätter att trycka in den senaste versionen av sin bildskapar-AI i alla sina tjänster. Nano Banana (eller Gemini 2.5 Flash Image som det mindre roliga namnet är) kommer nu till NotebookLM. Dessutom får Googles AI-anteckningsbokstjänst en ny funktion.

Den nya bildskaparmotorn innebär att NotebookLM nu – kanske inte helt självklart – blir bättre på att skapa video.

Videoöversikter, videomotsvarigheten till podcastfunktionen som gör en förklaringsvideo av källorna man länkar till, får i och med Nano Banana sex nya stilar för de videos som skapas: water color, papercraft, anime, whiteboard, retro print och heritage.

Dessutom får Notebooks videodel en ny funktion: brief.

Det betyder att det nu går att välja mellan två slags format för den video som skapas: explainer (en ordentlig genomgång av källmaterialet) eller brief (en kortare video som ”hjälper dig att snabbt förstå huvudidéerna”).

Så. Ni vet. En TikTok-funktion.

Video Overviews on NotebookLM get a major upgrade with Nano Banana

NotebookLM’s Video Overviews get an upgrade with visuals powered by Nano Banana and a new ”Brief” format for quick summaries.

Googles videomodell Veo får nya funktioner och längre videos

Google uppdaterar sin AI-videoskaparmodell Veo. En formellt väldigt modest uppdatering – från 3.0 till 3.1 – men rätt stora funktionslyft trots det.

  • Ingredients to video: Veo får stöd för att skicka in flera referensbilder. Man kan alltså exempelvis ladda upp bilder på olika rum eller miljöer som Veo ska använda som bakgrund i de videos som skapas.
  • Frames to video: Möjlighet att välja en startbild och en slutbild. Veo ska helt enkelt börja och sluta i de referensbilderna.
  • Extend: Ladda upp ett befintligt klipp och låt Veo bygga vidare på den videon. Den här funktionen gör att man kan skapa videos som är längre än en minut. Den nya videon som Veo skapar ”baseras på den sista sekunden i det uppladdade klippet”. Så den kan exempelvis användas för att bara göra en längre Veo-video, med ihoptråcklade Veo-skapade videos, eller genom att förlänga en video man redan har från annat ställe.

Det verkar däremot inte som att Veo 3.1 än så länge finns på alla ställen där Veo i dagsläget kan användas, men den nya versionen lär trilla in på alla Veo-ställen vad det lider.

Google’s Veo 3.1 Will Now Give Users More Creative Control Over AI Videos

Google released the first major update to its artificial intelligence (AI) video generation model Veo 3 on Wednesday.

Google bjuder alla svenska högskolestudenter på betalversion av Gemini

Google gör en Sana (det svenska AI-bolaget som nyligen köptes upp av Workday): de erbjuder svenskar gratis AI. Ja, eller åtminstone kostnadsfri.

Till skillnad från det Sana gick ut med för några månader sedan så gäller erbjudandet dock inte alla svenskar. Det är nämligen svenska högskolestudenter som nu får tillgång till betalversion av Googles AI-tjänster. Mer specifikt handlar det om tillgång till abonnemanget AI Pro.

Det innebär tillgång till saker som den vassaste Gemini-modellen 2.5 Pro, utökad tillgång till deep research och videoskaparfunktionen Veo 3 samt betalversion av Googles AI-anteckningsbokstjänst NotebookLM.

Google vill med andra ord verkligen, verkligen, verkligen att alla ska använda Gemini istället för ChatGPT. Kort sagt en marknadsföringskampanj från Googles sida. Plus att de får träning av sina AI-modeller. (Och initiativet lär leda till sedvanliga diskussioner om användning av amerikanska molntjänster.)

Open AI: your move.

(EDIT: Det gäller inte bara i Sverige, utan i hela Europa, Mellanöstern och Afrika. Open AI: your move gäller alltså i ännu högre utsträckning.)

Googles drag: Bjuder svenska studenter på gratis AI

Nu får alla universitetsstudenter tillgång till techjättens mest avancerade AI-verktyg kostnadsfritt under ett år.

Sora kan skapa längre videos

”Längre” verkar vara AI-videotemat den här veckan. Igår uppdaterade Google Veo 3, så att det nu går att skapa längre videos än tidigare genom att ”sy ihop” flera videoklipp, och nu meddelar Open AI att även Sora kan skapa längre videos.

Nu pratar vi inte om ett jättehopp, men gränsen på 10 sekunder höjs nu till 15 sekunder. Däremot verkar man då inte få tillgång till ”storyboard creation”. Har lite dålig koll på vad det innebär.

Sora 2 just unlocked longer clips, but there’s a catch

Sora 2 just raised its limits. Everyone now gets 15-second clips on app and web, while Pro in the browser stretches to 25 seconds.

ChatGPT öppnar för porr

Hur vet vi att Open AI verkligen, verkligen, verkligen vill tjäna mer pengar på ChatGPT? De kommer nu börja tillåta porrinnehåll. Från och med december.

Ja, eller så säger de förstås inte. Istället konstaterar VD:n Sam Altman att det är i linje med deras princip ”behandla vuxna som vuxna” (en princip som jag och förmodligen väldigt många andra har missat att Open AI har). Och den principen innebär nu att ChatGPT kommer att tillåta ”erotik för verifierade vuxna”.

Och det jag, och förmodligen väldigt många andra, tänker när vi ser orden ”erotik” och ”vuxna” i samma meningar är, ja…

(För att inte tala om när jag hör orden ”erotik”, ”vuxen” och ”bot” i samma mening…)

OpenAI will let adults use ChatGPT for erotica starting in December

OpenAI plans to allow adult users to have NSFW conversations with ChatGPT in December.

Nedladdningar och användning av ChatGPT-appen minskar

För några veckor sedan fick vi den nya officiella ChatGPT-siffran 800 miljoner. Så många använder numer ChatGPT minst en gång i veckan. Det är en siffra som fortsatt att rätt stadigt stiga.

Men nu kommer uppgifter från appanalysföretaget Apptopia som visar att tillväxten och användningen på sina håll har slagit i taket. Och kanske till och med börjat minska.

Enligt Apptopia så har tillväxttakten i ChatGPT-nedladdningar sjunkit sedan april och ligger nu hyfsat stadigt på en lite lägre nivå. Det var ett avbrott i den fram till dess uppåtgående kurvan.

Att nedladdningarna förr eller senare börjar sjunka, eller åtminstone inte ökar lika snabbt, är oundvikligt. Ju fler som har en app, desto färre finns det som kan installera appen för första gången. Men enligt Apptopia minskar också användningen av ChatGPT-appen.

Jämfört med juli har tiden som varje amerikansk ChatGPT-användare lägger i appen minskat med 22,5 % sedan i juli. Snittiden per användning sjönk under samma period 20,7 %. Lite positivt är dock att avhoppsfrekevensen har stabiliserats. Så appen har nu hittat sin kärnpublik – men de lägger mindre tid i appen och de använder appen mer sällan.

Nu är det en undersökning och inte den totala sanningen. ChatGPT finns ju även på webben, medan det Apptopia nu har tittat på alltså är appen. Men det kan vara ett tecken på att ChatGPT börjar känna av hårdare konkurrens.

Ja, eller att användningen av AI-tjänster har börjat sjunka överlag. Åtminstone ett första tecken på det.

Det återstår att se vad som händer längre fram. Men ska vi även denna gång tro att Gartners hypekurva kommer att stämma så ska ”AI” som vi definierar den idag glida ned i ett rätt djupt besvikelsehål innan tekniken kan landa på en långsiktigt hållbar nivå. När den inte alls är lika trendig och omskriven, men ger desto mer nytta och desto fler riktiga intäkter.

ChatGPT’s mobile app is seeing slowing download growth and daily use, analysis shows | TechCrunch

ChatGPT’s mobile app may have reached its growth peak, according to new data from app intelligence firm Apptopia.

Claude får Skills

Ny funktion i ChatGPT-konkurrenten Claude: Skills.

Skills är ännu ett sätt att bygga upp ett bibliotek med AI-hjälpredor. Eller rättare sagt: ett sätt att ge Claude fler verktyg för att lösa uppgifter.

Skills är, enligt Anthropic som äger Claude, ”mappar som innehåller instruktioner, script och resurser som Claude kan ladda vid behov för att göra den bättre på att utföra vissa arbetsuppgifter”.

Det är med andra ord, lite förenklat, ”miniappar” för Claude som kan lägga till mer funktionalitet. Ungefär som appar i en mobil.

Och jämförelsen med just appar är relevant även på ett annat sätt: det går nämligen att bygga egna skills. Alltså egna tilläggsfunktioner som Claude kan använda när den arbetar med exempelvis intern data på ett företag.

Anthropic turns to ’skills’ to make Claude more useful at work

Anthropic has announced a new feature for its Claude AI chatbot called Skills, which should make AI agents more useful.

Claude kopplas ihop med Microsoft 365

Ännu en integration för den som kör ChatGPT-konkurrenten Claude: en ny MCP-koppling till Microsofts Office-paket 365.

Det innebär att Claude kan använda Anthropics egenframtagna försök att skapa en standard för hur AI-tjänster kopplas ihop med lokal data för att låta Claude arbeta mot tjänster som Sharepoint, Outlook och Teams.

Förutom att integrationen betyder att det går att arbeta med dokument och annan data lagrad i dessa tjänster utan att först ladda upp något till Claude så ska det också gå att använda de olika Microsoft-tjänsterna tillsammans när man ber Claude att utföra något som kräver tillgång till de olika verktygen.

Claude just got a Microsoft-sized brain boost for workplaces

Claude now integrates with Microsoft 365, accessing documents, emails, chats, and calendars to deliver contextual answers and enterprise-wide search, transforming scattered organizational data into actionable insights for teams and businesses.

Wikipedia ser minskad mänsklig trafik på grund av AI

Ännu ett exempel på hur AI-tekniken förändrar hur vi konsumerar information. Och hur det paradoxalt är en risk för utveckligen av just den tekniken. Wikipedia ser minskad mänsklig trafik.

Med andra ord: färre människor besöker internets centrala uppslagsverk. Istället hittar man informationen i svar från en AI-tjänst som ChatGPT.

Det snabba logiska steget man kan ta här är att Wikipedia inte längre behövs i samma utsträckning. Och kanske inte alls på sikt. AI svarar istället. Men Wikipedia är en av de absolut viktigaste kunskapskällorna för de stora AI-modellerna och botarna som jobbar mot dem. Precis som Wikipedia länge har varit en av de viktigaste grundplåtarna i Googles verksamhet.

Wikipedia ägs av stiftelsen Wikimedia, som i sin tur är beroende av donationer och frivilligarbete. Inte minst det senare, med människor som frivilligt har arbetat med att lägga till och uppdatera informationen som visas i Wikipedia. Visst, ofta i någon slags egenintresse, men som oavsett har arbetat med att fylla på med information.

Minskad trafik dit kan innebära minskat intresse. Att folk inte längre tänker på Wikipedia på samma sätt (eller ens känner till den). Som de generationer som nu föds in i ChatGPT. Det gör att färre människor donerar till Wikimedia. Eller vill arbeta med att uppdatera tjänsten.

Det i sin tur gör att AI-sökmotorerna (och för den delen de traditionella sökmotorerna) kommer att få svårare att enkelt hitta svar på sökfrågor. Och det kommer bli svårare att träna AI-modeller på ett strukturerat sätt. Det kan alltså försvåra AI-utvecklingen framåt (åtminstone om vi fortsätter att exempelvis träna AI-modeller på samma sätt som vi har gjort fram till nu).

Det som nu håller på att hända Wikipedia är samma sak som innehållsföretag kämpar med. Där AI-bolagen har tränat sina modeller utan lov från upphovsrättsinnehavare och utan ersättning till dem. AI-bolagen vill förstås helst inte betala för det här (men har inget problem att sedan ta betalt av andra för sina egna produkter baserat på träningsdatan).

Det i sin tur kan också göra det svårare att hitta människor som vill skapa innehåll. Innehåll som behövs för att träna AI-modellerna. Därför att om de bara tränas på AI-skapat innehåll utan att, bokstavligen, få nytt blod så blir de ganska snabbt sämre. Och mindre relevant, om aktuell data inte flödas in tillsammans med den historiska.

Om man ska dra det till sin spets så har AI-bolagen och vi som använder deras tjänster precis kissat på oss. Det är varmt och skönt. Men nu börjar det bli kallt ute. Då blir det snabbt betydligt mindre trevligt än om vi hade betalat 10 kronor för att gå in på en allmän toalett. (Det blir heller inte så trevligt om alla ställer eller sätter sig och olovligen kissar lite varsom helst i en stad.)

Visst. Wikimedia talar i egen sak här. Men det gör det inte mindre relevant.

Nu vet vi inte hur AI-utvecklingen kommer att se ut framöver. Den kommer säkerligen skilja sig jämfört med hur den så här långt har sett ut. Men för att AI ska kunna utvecklas så kommer vi också – med största sannolikhet – behöva ta fram en ny slags ekonomi kopplad till den.

(Ja, sen skulle det ekonomiska systemet – oavsett AI – överlag behöva disruptas. Men det är en helt annan historia.)

Wikipedia Says AI Is Causing a Dangerous Decline in Human Visitors

”With fewer visits to Wikipedia, fewer volunteers may grow and enrich the content, and fewer individual donors may support this work.”

Logitech kan bjuda in en AI-agent till styrelsen

En av sakerna som Amazon-grundaren Jeff Bezos blev känd för var hans mötestanke att lämna en tom stol under mötet – för kunden. Dvs. att man aldrig ska glömma bort kunden i alla beslut. Nu verkar det som att Logitech, som tillverkar datortillbehör som möss och tangentbord, är på gång med en variant av det. De är öppna för att låta en AI-agent ingå i styrelsen.

Nu pratar vi kanske inte formellt om en styrelsemedlemsplats. Det handlar istället om att Logitech har tagit fram AI-agenter som är med under möten för att hjälpa till att tänka, anteckna och vara bollplank kopplat till t ex frågor om data. Det som många numer använder AI-lösningar till.

Visst: i de flesta fall handlar det inte om en ren ”AI-agent”, utan snarare just någon form av mötesanteckningsassistent. Dvs. inte ens AI-funktion som mer självgående kan komma med inspel eller på eget initiativ göra saker. Men grundprincipen är den samma.

Men om vi zoomar ut lite så är det en intressant fråga. I dagsläget kan en maskin inte ingå i en styrelse, eftersom det finns en hel massa juridik kring vad en styrelsemedlem har för ansvar. Det är fortfarande de övriga styrelsemedlemmarna som får ta smällen om de litar på något tossigt som en AI-funktion har tagit fram.

Men det är idag det. Vad skulle en mer formell AI-styrelsemedlem kunna vara framåt? Skulle det kunna gå att formellt och rent bolagsmässigt ha en eller flera AI-agenter som ren styrelsemedlem? Och hur skulle det i så fall fungera ansvarsmässigt?

Känns inte som att det här ligger… jättenära i tid. Om de ens någonsin kommer att bli aktuellt. Men det är ändå lite kul att leka med tanken.

CEO says she’d welcome an AI-bot board member: ’If you don’t have an AI agent in every meeting, you’re missing out’ | Fortune

Hanneke Faber speaks about the value of AI in decision-making at the Fortune Most Powerful Women Summit.

 

IoT – internet of things

Waymo börjar testa förarlösa taxiresor i Europa

Nästa steg för Google-ägda Waymo. Företagets självkörande taxibilar rullar snart (bokstavligen) ut i Europa.

Från och med 2026 kommer Waymo att börja testa sin tjänst i London. Precis som när tjänsten först lanserades i UsA så kommer det initialt handla om resor med en säkerhetsförare bakom ratten. En säkerhetsförare som, om allt går som det ska, inte ska behöva göra något alls.

När vi pratar självkörande taxibilar så har väldigt mycket strålkastarljus hamnat på Tesla, som började testa sin egen motsvarande tjänst för ett par månader sen. Men Waymo är den västerländska jätten här.

Trots att företagets taxitjänst bara finns i en handfull amerikanska städer så ska den enligt Waymo själva hantera 200 000 resor i veckan (dessutom siffror från början av året, lär vara fler nu). Och då pratar vi om resor utan en mänsklig förare ens som säkerhetsfunktion (men däremot finns det mänskliga ”handläggare” som övervakar resorna på distans och kan gripa in vid behov).

Waymo’s robotaxis are coming to London

Waymo is launching a driverless robotaxi service in London in 2026. The news comes as the UK prepares for fully driverless vehicles.

​​Redan dags för wifi 8

Jag har precis köpt en wifi 7-router för att ersätta min – fortfarande fungerande men numer… lite långsamma – Airport Extreme. Knappt har jag hunnit göra det innan det nu är dags för wifi 8.

Ja, okej, det kanske dröjer lite till innan vi ska wifi 8-uppgradera våra hem. Men routertillverkaren TP-Link har nu oavsett enligt utsago framgångsrikt testat en tidig prototyp av wifi 8-hårdvara.

Det återstår att se när wifi 8 blir hyfsat mainstream, men med tanke på att jag hade min förra router i 12 år så gissar jag att jag inte kommer ha jättebråttom att byta igen.

Wi-Fi 8 demonstrated with first prototype connection

TP-Link has successfully tested an early prototype of Wi-Fi 8 hardware, marking a ”critical milestone” in its development.

Kategorier
Allmänt digitalt Digitalisering Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 11 2021 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Google sänker Google Play-avgiften till 15 % för de flesta apputvecklare

På en hel massa områden (som sök, kartor, digitala assistenter) så leker Apple Följa John med Google. På andra områden är det tvärtom.. De kan enklast sammanfattas med: integritet. Saker som att blocka tredjepartskakor i webbläsare. Här kommer en sak till: Google gör nu som Apple och halverar avgiften i sin appbutik.

15 % istället för 30 % är det nu alltså som gäller. Och likt i Appstore kommer de flesta apputvecklare därmed att gynnas och likt Apples initiativ går gränsen vid årliga intäkter upp till 1 miljon dollar. Men det finns en rätt stor skillnad i hur de båda företagen hanterar vilka som kvalar in i avgiftssänkningsprogrammet.

För Appstore gäller numer att alla utvecklare som har årliga Appstore-intäkter under 1 miljon dollar betalar 15 % i avgift. Över 1 miljon dollar är det 30 % som gäller. Google har istället valt att det är årsintäkter upp till 1 miljon som får avgiftssänkningen, oavsett utvecklare. Alla intäkter över 1 miljon dollar under samma år får 30 %-avgiften.

I båda fallen kommer de flesta apputvecklare aldrig behöva betala 30 % i avgfit. Och i båda fallen är det förstås de utredningar och stämningar mot Apples och Googles dominans som just nu pågår både här och i USA som är anlednigen.

Google will reduce Play Store cut to 15 percent for a developer’s first $1M in annual revenue

Google is changing its Play Store policies: starting on July 1st, developers will only pay a 15 percent fee on their first $1 million in Play Store sales each year, instead of the previous 30 percent.

Appstore har skapat 1,7 miljoner miljoner jobb i EU – enligt Apple

Kors i taket. Apple har släppt något så ovanligt som detaljerade siffror kring Appstore. Som att Appstore har skapat 330 000 jobb i Storbritannien och 1,7 miljoner i EU. Ja, eller Appstore ”supports” åtminstone så många jobb. Plus att vi får veta att Appstore så här långt har genererat 3,6 miljarder pund, 22 %  mer än för ett år sedan.

Apple släppte något liknande för första gången under förra året, där de berättade hur bra de var för EU:s arbetsmarknad. Facebook och Google gjorde detsamma. Framförallt lyfter de tre bolagen fram den företagskategori som kärleksbombades sönder under 2020: småföretagen. I Apples fall vilken succé den nya intäktsfördelningsmodellen för Appstore är, den där Apple kapar avgiften de tar ut för alla transaktioner från 30 % till 15 % för alla företag med en årlig omsättning under 1 miljon dollar.

Det är givetvis ingen slump att Apple går ut med det här medan de grälar med EU om vilken skatt företaget ska betala i EU. Eller att EU har börjat konkurrensgranska Apple på riktigt. Eller att Apple bråkar med inte minst Spotify och Epic Games på båda sidor om Atlanten. På samma sätt som att det var en slump att Facebok och Google gick ut med sina sifferkavalkader i samband med liknande EU-genomlysningar av techjättarnas dominans.

UK iOS app economy has a breakthrough year, grows to support 330,000 jobs

UK developers are flourishing on the App Store, which is up more than 10 percent in jobs supported over the past year.

Kina har tagit fram ett verktyg för att runda Apples stopp mot spårning av appar

Ibland känns det som att hela annonsvärlden just nu springer runt i panikcirklar eftersom Apple, enligt annonsföretag, är på väg att döda annonsverksamheten som vi känner den. Anledningen är förstås den kommande iOS-uppdateringen som kräver att appar ber sina användare om lov innan de börjar spåra dem. Det gäller iOS överallt. Även i Kina. Men Kina har gjort mer än bara gnällt: de har hittat på ett sätt att runda Apples stopp mot appspårning.

Istället för att förlita sig på iPhonens IDFA, den unika enhetsidentifieraren, så har Kinas annonseringsbranschförening CAA tagit fram verktyget CAID. Om en användare säger nej på appfrågan om de går med på att bli appspårade så kan kinesiska appar istället ha CAID som backuplösning.

Så Apple kan alltså sparka ut alla CAID-appar eftersom de bryter mot Appstore-regeln? Nja, tydligen lutar sig CAID mot något kryphål i och med att den inte ”unikt” ska identifiera användaren. Vilket… på sätt och vis väl stämmer eftersom IFDA spårar en enhet och inte en individ. Men, well…

Och vi kan nog anta att Apple nog inte kommer slå ner på det här eftersom det verkar som att de stora techbolagen i Kina är med på CAID-tåget. Att Apple alltså även i det här fallet gör undantag för Kina, i och med att det är en så viktig marknad.

Vi kan dessutom gissa att den främsta anledningen till att Apple kommer att se mellan fingrarna är att CAA är ”statligt backad”. Läs: är kinesiska staten. Att bråka med CAA är alltså att bråka med det mäktiga kommunistpartiet.

Och det i sin tur leder mig osökt in på tankespåret att det nog kanske inte riktigt är möjligheten att annonsspåra som är det absolut viktigaste med CAID. Något som Apple säkert också ser mellan fingrarna om.

TikTok wants to keep tracking iPhone users with state-backed workaround

They want to keep tracking iPhone users with solution created by state-backed group.

Huawei börjar kräva in royalties från Apple och Samsung för 5G-patent

För ett par år sedan hette det på sina håll att Samsung tjänade mer pengar per såld iPhone än per såld Samsung-mobil. Anledningen? Att vinstmarginalen för de komponenter, främst skärmar, som Samsung sålde till Apple var större än den för Samsungs egna mobiler. Nu känns det som att Huawei kan vara på väg att göra lite samma sak.

USA:s svartlistning gör att Huawei börjar få rejäla problem med sin mobilverksamhet, bland annat för att de börjar få svårt att få tag i de komponenter som behövs. Men Huawei sitter tydligen på världens största samling 5G-patent. Och nu tänker Huawei att de patenten ska börja intäktsjobba. Mer specifikt så vill Huawei få in löpande licensavgifter per såld 5G-mobil som innehåller Huawei-patent.

Och det i sig leder till en rätt intressant frågeställning: hur ställer sig USA till det här?

Inte nog med att USA har förbjudit amerikanska företag från att göra affärer med Huawei, precis som här hemma i Sverige så är det numer olagligt att använda Huawei-teknik i amerikanska nätverk. Vilket också innebär befintliga komponenter, som nu måste bytas ut.

Men teknik som baseras på patent från Huawei? Och att Apple, och andra amerikanska företag som använder 5G-teknik med Huawei-patent, betalar pengar till Huawei? Hade Trump fortfarande varit president så hade det räckt för en mindre meltdown. Kanske inte riktigt lika illa nu, men relationen till och synen på Kina är fortfarande… rätt skakig.

No Title

No Description

Domstol ger Xiaomi tillfällig respit mot USA-förbudet

Det verkar gå lite sådär för USA:s försök att stoppa kinesiska företag med olika argument som har den nationella säkerheten som gemensam nämnare. USA har förlorat i varenda domstolsförhandling som handlat om förbud mot TikTok och WeChat och nu kommer ännu ett nederlag: en domare har gett kinesiska mobiltillverkaren Xiaomi tillfällig respit.

I Xiaomi-fallet handlade det inte om ett förbud mot försäljning av produkter utan ett försök att göra det olagligt för amerikaner att ”investera i företaget”, med motiveringen att Xiaomi har nära kopplingar till den kinesiska militären. Dessutom skulle de amerikanska individer eller företag som redan har investerat i Xiaomi tvingas sälja sina andelar.

Men nu har en domare, likt i TikTok- och WeChat-fallen, alltså tillfälligt skjutit upp förbudet som var tänkt att kicka in den här veckan. En storseger för Xiaomi, trots den tillfälliga karaktären, eftersom domarens motivering till utslaget var att Xiaomi sannolikt skulle vinna en fullständig rättegång i frågan. Att det USA försöker göra alltså inte är förenligt med gällande lagstiftning.

Och det är milt sagt viktigt för Xiaomi. Förbudet mot Huawei börjar kännas på riktigt för Huawei. Att inte kunna erbjuda Googles appar eller få använda Google-Android gör deras mobiler… rätt svårsålda utanför Kina. Men problemen har nu också spridit sig till komponentsidan – att Huawei helt enkelt har svårt att hitta leverantörer som vill sälja till dem. Även företag som Samsung – som inte är amerikanskt. Anledningen är helt enkelt att USA-förbudet tvingar icke-amerikanska företag och andra länder att välja sida: Kina eller USA.

Kina är en ekonomisk supermakt, men i valet mellan dem och USA så lär Kina fortsätta dra det kortaste strået. Att se hur det här kommer att utveckla sig för Xiaomi.

Inte minst som att världens stora mobiltillverkare just nu kommer från tre länder: USA, Kina och Sydkorea. USA har alltså slagit undan benen på en kinesisk konkurrent och försöker nu med samma sak på en annan. Är det dags för Vivo och Oppo att börja oroa sig?

Xiaomi Shares Surge After US Court Suspends Investment Ban

Chinese technology giant Xiaomi saw its shares climb by 7% on Monday after a US court granted a preliminary injunction against a pending government ban.

Australiens konkurrensmyndighet har börjat titta på de förvalda tjänsterna i mobiler

Google har varit rätt mycket i fokus för Australien senaste månaderna i och med den helt nyklubbade lag som är tänkt att tvinga (i princip bara) Facebook och Google att betala australiska publicister för nyheter som aggregeras, delas eller läggs ut i deras plattformar. Nu har Australiens konkurrensmyndighet dragit igång något liknande det som USA är mitt uppe i: att titta på Googles dominans.

Ja, eller det är åtminstone det som den amerikanska stämningen mot Google handlar om: Googles dominerande ställning inom sök och att de skadar konkurrensen. Ett lite märkligt argument delargument från USA i frågan är att Google är förvald sökmotor i iOS. Något som kanske inte riktigt Google kan lastas för, kan man tycka. Visst, de betalar mer än någon annan för att få den platsen, men det är ju trots allt Apple som erbjuder möjligheten. Och tar betalt för nöjet att bli förvald sökmotor i våra iPhones.

Precis det har nu Australien börjat titta på. Ja, vilka tjänster som är de förinställda våra mobiler. Vilket alltså i praktiken främst drabbar Apple och Google. Det är liksom ingen slump att Apple allt mer öppnar för att byta de förvalda apparna (utom, intressant nog, förvald musiktjänst. Vilket inte minst Spotify har åsikter om).

Frågan känns inte längre som OM USA, EU och flera andra närmaste decennium kommer att tvinga fram förändringar i hur mobiloperativens verksamheter fungerar, utan HUR. Och hur omfattande.

Australia Eyes Consumer Impact of Google’s Default Search Engine Deal With Apple

The Australian Competition and Consumer Commission watchdog is eyeing a potential probe into pre-installed software and pre-defined ”default”…

 

Digitalisering

Atari startar eget kryptocasino

Videospelpionjären Atari fortsätter ta kliv på kryptospelområdet. Senast ut: ett kryptocasino. Förstås lokaliserat i Vegas. Ja, i Vegas City, alltså. Ett nytt speldistrikt i metaversat Decentraland. Ett virtuellt distrikt i en virtuell spelvärld baserad på kryptovalutan Ethereums blockkedja. Atari skriver dessutom ett virtuellt, tvåårigt hyreskontrakt.

Ataris senaste försök att tjäna nostalgipengar på sitt spelvarumärke sker i samarbete med ett annat spelföretag: Decentral Games. Och självklart spelar man för och kan vinna kryptopengar, närmare bestämt DAI, Decentralands lokala valuta MANA och Ataris egna.

Virtuella spelvärldar som är mycket mer än bara spel och kryptoteknik som används till mer än bara betalmedel. Två väldigt aktuella trender just nu.

Atari Says It’s Launching a Crypto Casino Based on Its Old Games

In a move that’s not at all desperate, Atari claims it will be launching an online casino in May. More specifically, an Ethereum blockchain casino built around ”Atari-themed games.”

Taco Bell släpper digital Taco-konst som NFT

Har Taco Bell släppt en egen NFT? Klart Taco Bell har släppt en egen NFT. En digital taco-NFT. NFTaco  Bell.

Vad är det Taco Bell alltså har gjort? Släppt unika digitala föremål i begränsad upplaga via samma slags blockkedjeteknik som kryptovalutor som BItcoin använder. 25 stycken, närmare bestämt. Som sålde slut på en halvtimme.

Mycket funkar lika bra digitalt som i verkligheten, men mat är (än så länge) inte en sån sak. Det handlar istället om, tja, Taco-konst som nu alltså hittat 25 lyckliga ägare. Blev inte några 69 miljoner, som konstnären Beeple fick under sin auktion förra veckan, men intäkterna kommer oavsett gå till Taco Bells samhällsförbättrande fond. Välgörande ändamål, alltså.

Så visst handlar det om en PR-grej som del av marknadsföringen. Mer kul än någon riktig nytta. Men, tja, folk betalar ju big bucks för hamburgerkedjerelaterade samlarobjekt, så varför inte några med Taco-tema? VI kan nog anta att digitala auktioner med bara digitala objekt kommer bli väldigt vanliga om ett par år.

Taco Bell Issued NFTs for Digital Taco Art

Taco Bell jumped aboard the NFT bandwagon this week, releasing five pieces of ”limited” digital art on the blockchain. A quick primer for those unfamiliar with the latest fad sweeping t…

 

Ekonomi och finans

Stripe värderas till 95 miljarder efter ny finansieringsrunda

Som det spekulerades om för några veckor sedan har nu betalplattformen Stripe stängt en ny finansieringsrunda som ger företaget en värdering på 95 miljarder dollar. Lite lägre än de 115 miljarder det talades om, men fortfarande 2,5 gånger mer än vad Stripe var värderade till för ett år sedan. Som jämförelse är börsnoterade konkurrenten Square (ännu ett företag startat av Twitter-grundaren Jack Dorsey) just nu värt runt 110 miljarder.

Som artikeln konstaterar innebär det att Stripe kör om såväl leveranstjänsten Instacart som Elon Musks rymdföretag SpaceX enligt respektive bolags senaste värdering och blir därmed Silicon Valleys högst värderade startup.

Dessutom kliver Stripe förbi kinesiska Uber-konkurrenten Didi Chuxing, världsstörst på bildelningstjänster. Och frågan är om det stannar där.

Om vi inte bara tittar på startups utan onoterade techbolag överlag så innebär Stripes senaste värdering att de från och med nu är världens tredje största bolag i den listan. På topplatserna hittar vi kinesiskt: Alipay-ägaren Ant Group och TikTok-ägaren Bytedance, i den ordningen. Enligt de senaste värderingarna.

Men Ant Groups värdering lär ha kollapsat rätt ordentligt efter den inställda börsnoteringen och det smisk bolaget fick av kinesiska regleringsmyndigheter i slutet av förra året. Och även om Bytedance går som tåget på hemmaplan och även om TikTok flyger fram globalt – än mer nu när förbudshotet i USA åtminstone tillfälligt verkar vara pausat – så har också de sina problem. Som att TikTok och ett par av Bytedances övriga tjänster sedan i somras är förbjudna i Indien – landet som fram till förbudet var TikToks överlägset största marknad utanför Kina.

Jag tror att Bytedance värderingsmässigt har hämtat sig sedan USA-kaoset i höstas och lär ligga före. Men frågan är om Stripe inte också har gått om Ant. Det lär oavsett inte skilja mycket dem emellan.

Stripe hits $95B valuation, is now Silicon Valley’s most precious private company

Online payment platform Stripe became Silicon Valley’s most valuable private company with its latest funding round. The company announced on Sunday that it has raised $600 million from Allianz X, Axa, Baillie Gifford, Fidelity Management &a

 

Övrigt

Wikipedia börjar ta betalt av techjättarna för sin information

Det här har jag väntat på rätt länge. Ja, eller att techbolagen skulle börja betala. Men nu blir det istället tvärtom: Wikipedia, eller rättare sagt Wikimedia, kommer att börja ta betalt.

Fast inte av dig och mig som privatanvändare. Däremot kommer de senare i år släppa en betalversion av sitt API. Ett betal-API tänkt att ge Wikimedia betalt för den information som techjättar som Facebook, Apple och Google använder sig av i sina tjänster.

Nu handlar det inte om att Wikimedia kommer att dra ur pluggen om företag som idag använder informationen inte börjar betala. Det är helt okej att fortsätta köra gratisversionen. De som väljer betal-API:et kan få tillgång till snabbare uppdateringar, mer anpassade formateringar av dataflödet eller nya alternativ för att sortera och publicera innehållet.

Oavsett de behöver de nya betalfunktionerna eller inte så utgår jag  från att ungefär precis alla kommersiella företag och tjänster som använder sig av Wikipedia väljer att betala. Även om de redan stöttar Wikimedia ekonomiskt på andra sätt.

Wikimedia will launch a paid service for big tech companies

The Wikimedia Foundation has announced Wikimedia Enterprise, a paid upgrade to Wikipedia’s existing API, which is used in products like Google search, Amazon’s Alexa, and Apple’s Siri.

Lagförslag i USA kan låta publicister gå samman i förhandlingar med techplattformar

Stora delar av världens regeringar – åtminstone de i västvärlden – verkar vara rörande överens om att techjättarnas dominans och inflytande måste begränsas. Ett delområde där samsynen är stor är att de traditionella publicisternas roll ska stärkas. Åtminstone vad gäller deras annonsintäkter. Att techplattformarna alltså ska dela med sig av annonsintäkterna (i andra sammanhang, som mediers oberoende och skyddet för yttrandefriheten, så verkar samsynen vara lite mer… spretig). Det handlar inte så mycket OM techplattformarna ska betala publicister utan om HUR. Här är ännu ett lagförslag på området, den här gången från USA.

Det aktuella förslaget ska ge publicister rätt att gå samman för att skapa en starkare, gemensam front mot techjättarna vid förhandlingar. Under fyra år ska konkurrenslagstiftningen pausas så att publicister inte ska riskera att drabbas av kartellutredningar.

Det i sig känns som en… väldigt intressant lösning (vad händer när avtal ska omförhandlas om fem år?) Men det kanske mest intressanta är att ett avtal som en (stor) publicist lyckas förhandla sig till också ska gälla för alla andra. Vilket… känns än mer intressant.

Till skillnad mot den liknande lag som precis klubbades i Australien så verkar det inte heller finnas något tvingande incitament. Om inga avtal nås inom de fyra åren så händer ungefär ingenting.

Men det sista handlar nog om att USA:s grundlag annars hade fått kortslutning. Att USA alltså inte kan tvinga företag att komma överens om ett avtal (däremot en helt annan historia om det handlar om ett kinesiskt företag…). Och logiken lutar sig förmodigen mot att alla de stora innehållsplattformarna håller på att sluta ett antal separata nyhetsavtal med publicister för att fylla sina egna tjänster med mer innehåll. Tanken skulle alltså kunna vara att ett sådant avtal också skulle gälla andra, mindre publicister.

Tror jag. Lite… oklart. Som all lagstiftning på området. Och för den delen techjättarnas egna iniativ.

Att se hur långt den här lagen går. Det som talar lite till lagförslagets fördel att det, hör och häpna, backas av både demokrater och republikaner.

Google May Have to Negotiate Payment for US News Publishers

A bipartisan bill may open the door for negotiations between US news publishers and big tech companies like Google and Facebook.

Substack Pro ger nyhetsbrevsskribenter ett års förskottsbetalning

Vi vet ju alla att nyhetsbrev är väldigt svarta just nu (både Twitter och Hubspot har köpt nyhetsbrevstjänster senaste året och det spekuleras i att Facebook håller på att bygga en egen). Det verkar vara ett lämpligt tillfälle att levla upp sitt game tycker en av de stora nyhetsbrevsplattformarna: Substack (som Twitter först ville köpa). Nu gör Substack som så många av de stora innehållsplattformarna: de börjar betala nyhetsbrevsskapare. I förväg. (Ja, eller de har gjort det ”ett tag”, men det är först nu de går ut med att programmet faktiskt finns.)

Det nya initaitivet, Substack Pro, bygger på att Substack ger en ny skribent ett belopp tänkt att täcka det första året så att de ska kunna jobba heltid med att etablera sitt nyhetsbrev. I gengäld så går skribenten med på att Substack får ta 85 % av alla intäkter under uppstartsåret. Från år två och framåt snurrar bordet runt: ingen garanterad summa, men däremot så får skribenten behålla 90 % av prenumerationspengarna.

Och ja, man måste förstås kvala in för att få vara med i Substack Pro. Som Substack konstaterar: de baserar urvalet på affärsmässiga kriterier. Vilka skribenter har bra track record och vilka ser ut som att de har tillväxtpotential? Men även vad de skriver om och hur täckt det området redan är.

Det känns som att nyhetsbrev just nu håller på att genomgå samma transformation som podden och olika former av liveinnehåll redan har gjort senaste åren: nytänkt kring produktifieringen av formatet i sig. Nya sätt att utveckla nyhetsbrevet som koncept och sätten man kan tjäna pengar på skrivande. Lär bli än mer av den varan i takt med att de stora techplattformarna dunkar ut sina egna (ja, eller gör vad de nu har tänkt göra med tjänsterna de har köpt).

Why we pay writers

The thinking behind Substack Pro

Amazons annonsverksamhet kan dra in mer pengar än AWS

En intressant tankevända kring Amazons-intäkter. Mer specifikt intäkterna från Amazons annonsverksamhet. Som kan vara betydligt större än vad Amazon har gett ledtrådar om.

Nu handlar det om hyfsat vilda spekulationer i artikeln. Åtminstone spekulationer baserade på gissningskattningar och jämförelser med Googles annonsmarginal. Men om vi nu hoppar på tankeexperimentet så är hypotesen att Amazons annonsdel skulle kunna ha vinst i nivå med molntjänsten AWS – det som alltid lyfts fram som Amazons stora vinstmaskin. Det är dessutom en verksamhet som växer snabbare än AWS, som har börjat tappa lite fart i takt med att marknaden mättas och att konkurrensen hårdnar.

Amazon har redan tidigare bedömts vara USA:s tredje största annonsplattform så det här är i linje med det. Visst, vi pratar fortfarande om ett låååååångt avstånd upp till Facebook och Google, men det blir allt mer big business för e-handlaren.

Och just e-handeln är förstås fortfarande Amazons överlägset största intäktssegment. Åtminstone sett till omsättning. Vinsten är däremot betydligt lägre och en förlustverksamhet utanför Nordamerika. Avsaknad av vinst kan förstås förklaras med saker som satsningar och investeringar, men e-handeln är oavsett en verksamhet med rätt lövtunna marginaler.

Det, AWS och annnonsgissandet här ovan gör sammantaget att det blir allt tydligare att Amazons kringverksamheter inte handlar om att driva trafik till e-handeln. Det är e-handeln som ska driva trafik och intäkter till de övriga, betydligt marginalstarka områdena.

Are Amazon ads worth more than AWS? – Benedict Evans

Does Amazon make more money from ads than AWS? Quite possibly.

Tinder får snart tillgång till bakgrundskontroller

Ny investering av Match Group, bakom dejtingsajten med samma namn – och Tinder. Match har plöjt ned pengar i den ideella organisationen Garbo, vars verksamhet handlar om bakgrundskontroller. Nu kommer Garbos funktionalitet byggas in i Matchs dejtingappar – och Tinder är först ut.

Garbos tjänst är tänkt att ”proaktivt förebygga könsrelaterat våld i den digitala eran”. Garbos bakgrundskontroller handlar alltså att se om en potentiellt dejt förekommer i ”offentliga register och rapporter” vad gäller våld. Garbo ska kunna svara på på om någon har blivit arresterad eller dömd för något våldsbrott, om det finns besöksförbud utfärdat etc.

Handlar alltså om en funktion som har ett väldigt gott syfte (som visserligen blir lite mindre gott av att Tinder verkar göra det till en betalfunktion). Men jag ser framför mig högvis med potentiella problem. Nu utgår jag från att Garbos tjänst bara är aktuell för amerikanska användare – och frågan är om den hade fungerat i EU oavsett.

Tinder will soon let you run a background check on a potential date

Match Group is teaming up with Garbo to bring background checks to its dating apps, including Tinder. Users will be able to run a background check from the app on potential dates.

Kändishälsningstjänsten Cameo börjar med snabbleverans

Ni vet hur e-handlare just nu springer omkull varandra i att erbjuda snabbast leverans? (Vi kan väl hoppas att vi konsumenter kan få den pendeln att vända vad det lider.) Här kommer en tjänst till som hoppar på det tåget: kändishälsningstjänsten Cameo.

Cameo har samma slags affärsidé som svenska Memmo: köp en hälsning från en kändis. Och vi pratar alltså om en videohälsning, inte att kändisarna kommer hem och high-fivar någon i verkligheten. Via Cameo kan du köpa en hälsning från exempelvis OG-rapparen Ice-T: betala 450 dollar och få en shoutout från Ice-T inom en vecka.

Men om du inte kan vänta så länge? Nu har Cameo din rygg. Betala mer för snabbare leverans. Gå före i kön, alltså.

Och, tja, med tanke på att allt mer av det vi gör och köper är digitala tjänster och produkter så känns det fullkomligt rimligt att saker som olika lång leveranstid beroende på hur mycket du betalar kommer bli självklart även här.

https://www.tubefilter.com/2021/03/16/fans-can-now-pay-to-get-cameos-in-24-hours/?1

Atari lanserar plattform som gör det möjligt att skapa egna NFT:er

Atari, världens mesta pionjär inom video- och dataspel, har de senaste åren gjort… väldigt mycket annat än spel. Försökt att få snurr på värdet i varumärket på andra sätt, något som inte minst inneburit utflykter in i kryptovärlden. Här kommer ännu ett: Atari lanserar en plattform som gör det möjligt att skapa egna NFT:er.

Plattformen, som kommer till via ett samarbete med krypto-e-handelsplattformen Bondly, är tänkt att skapa en ny spelplattform: Atari Metaverse. En mashup mellan retro-Atari-spelnostalgi och kryptoteknik – som just NTF, formatet som är tänkt att använda för att skapa unika och begränsade exemplar av digitalt innehåll. 

Men det är inte bara spel vi pratar om. Atari ser även att plattformen ska kunna användas av artister som vill skapa samlarmerch för sina fans. Merch som förstås köps med kryptovalutor, som Ataris och Bondlys egna.

Så det är alltså två stora trender som sammanfaller här: kryptolösningar för mer än bara betalmedel och spelplattformar som så mycket mer än bara spel. Som sociala medier på egen hand, där såväl marknadsföring som shoppande, videotittande och musikupplevelser är lika självklara anledningar som själva spelet att hänga där.

The new Atari Metaverse gaming platform will let creators mint and distribute NFT collections to fans – Music Business Worldwide

Atari inks strategic partnership with digital assets e-commerce platform Bondly to launch NFTs covering gaming…

Kina stryper användandet av Tesla-bilar på grund av oro för USA-datainsamling

Ha. Ni vet TikTok-förbudshotet i USA? Sprunget(ish) ur oro att kinesiska appar kan användas av regimen för att samla in data om amerikanska medborgare?

Well, two can play that game.

https://www.wsj.com/articles/china-to-restrict-tesla-usage-by-military-and-state-personnel-11616155643?mod=djemalertNEWS

Superpowered samlar alla dina videomöten i Macens menyrad

Hand upp alla som halvt panikartat har grävt bland mejl efter länk till ett videomöte som börjar om fem minuter? Grattis! Nu kommer Superpowered till din räddning (om du använder Mac – som vi väl alla gör, right?) Alla dina videomöten samlade i menyraden. Inklusive en knapp för att starta nästkommande möte.

Och ja, du får förstås också vänliga påminnelser strax innan mötet drar igång. Så länge som du kör Google Meet eller Zoom. Det är just nu de tjänsterna som är integrerade, men fler (som Teams) ska vara på gång.

Har absolut ingen aning om hur bra Superpowered är än, men det låter på beskrivningen i artikeln låter det rätt ace. Recension någon som har provat?

https://techcrunch.com/2021/03/10/superpowered-lets-you-see-your-schedule-and-join-meetings-from-the-mac-menu-bar/?8

Elon Musks nya jobb: Technoking

Ha. Elon Musk har ett nytt jobb: Technoking. Även Teslas CFO har uppdaterat sitt CV: Master of Coin.

Ja, det är duons nya officiella Tesla-titlar i myndighetsdokument som har lämnats in USA. Same-same jobbmässigt men different titelmässigt, alltså.

Och med tanke på att Tesla för bara ett par veckor sedan köpte Bitcoin för 1,5 miljarder dollar och att Musk överlag hypar kryptovalutor så fort twittertillfälle ges så är den uppdaterade CFO-titeln kanske rätt logisk. Bitcoins uppgång i år betyder att Tesla tjänat betydligt mer på sin kryptovaluta än bilförsäljningen hela 2020.

Så vi kan alltså uppdatera listan över saker som Tesla tjänar pengar på: elbilsrätter i USA, utsläppsrätter i Europa och Bitcoin. Plus lite bilförsäljning, som sidoverksamhet.

Elon Musk crowns himself ’Technoking’ of Tesla

Tesla CEO Elon Musk is now also ”technoking,” according to a recent filing with the US Securities and Exchange Commission. Tesla’s CFO Zach Kirkhorn is also changing his title to ”Master of Coin.”

Elon Musk har gjort en låt om NFT som han säljer som en NFT

Har Elon Musk gjort en låt om NFT som han säljer som en NFT? Klart Elon Musk har gjort en låt om NFT som han säljer som en NFT.

Elon Musk made a song about NFTs, and he’s selling it as an NFT

Elon Musk has a new track, and he says he’s selling it as an NFT.

Nytt lagförslag i Texas straffar företag som bojkottar fossila bränslen

Ny intressant undersökning. Visste ni att den populäraste låten i Texas är Chers ”If I Could Turn Back Time”?

Texas Lawmakers Want to Penalize Companies That ’Boycott’ Fossil Fuels

Don’t worry, helpless fossil fuel companies: Texas is coming to your rescue. Four Republican state senators introduced a bill last week that would prevent the state from doing business with any companies that ”boycott” the oil and gas industry.

Cryptoart.wtf visar klimatavtrycket för NFT:er (och har nu lagt ned)

Hur mycket kostar en NFT? Egentligen? Och då menar jag inte prislappen som sitter på själva produkten, utan den totala kostnaden. Inklusive kostnaden för miljön. Precis det gick att se via tjänsten cryptoart.wtf. En tjänst som redan har lagt ned, efter bara tre månader.

Anledningen till nedläggningen är att vissa tydligen har använt tjänsten för trakasserier. Jag tänker klimatskammande. Trist, men vi kan anta att det kommer fler liknande tjänster.

En NFT, alltså det som är tänkt som unika och begränsade exemplar av digitalt innehåll, fungerar i mångt och mycket som de kryptovalutor som de delar blockkedjeteknik. Inklusive att det är en väldigt energikrävande teknik för att skapa nya exemplar. Och för att verifiera transaktioner.

Och det här är förstås också något som skulle behövas inom fler digitala områden. Visa den faktiska klimatkostnaden att använda digitala tjänster. Och då inte vad det sparar jämfört med en fysisk motsvarighet (som att slippa flyga till ett möte) utan den faktiska kostnaden.

Som del i att få oss att inte bara reflektera över hur vi kan spara på planetslitaget i vår fysiska tillvaro, utan också i våra uppkopplade liv. (Som… det här inlägget…)

Popular Crypto Art Carbon Calculator Cryptoart.wtf Is Shut Down

Cryptoart.wtf, the popular crypto art carbon calculator that allowed us to see the real impact the NFT buying craze is having on our poor planet, is shutting down. Its creator, Memo Akten, stated that he decided to take the site down after information from it was used ”as a tool for abuse and harassment.”

Robert Downey Jr. och Mark Cuban har en toalettpappersstartup ihop

Såååå…. två ord jag inte trodde jag skulle se i samma mening. Trots 2020.

Toalettpapper. Startup.

Men det är precis vad Cloud Paper är. En startup. Som säljer toalettpapper. Visst, inget vilket tolettpapper som helst. Det handlar om bambutoalettpapper (och pappershanddukar), som ska slita mindre på planeten när det tillverkas.

Och Cloud Paper har inte bara skaffat sig mycket kapital, företaget har också skaffat sig en milt sagt tung skara investerare. Namn som miljardären Mark Cuban, Salesforce-grundaren Marc Benioff och Uber-VD:n Dara Khosrowshahi. Och Robert Downey Jr.

Jag ser fram emot reklamfilmen.

I. Am. Toilet man.

The toilet paper startup backed by Marc Benioff, Dara Khosrowshahi and Robert Downey Jr. now sells paper towels | TechCrunch

Cloud Paper, the startup whose bamboo toilet paper (and celebrity and billionaire backers, including Robert Downey Jr., Gwyneth Paltrow, Marc Benioff,

Zoom Escaper – smit från videomöten med hjälp av störningsljud

Börjar Zoom-utmattningen ta ut sin rätt? Skaffa Zoom Escaper! Ett tillägg som låter dig smita från videomöten genom att lägga till olika störningsljud så att folk inte längre vill ha med dig.

Zoom Escaper lets you sabotage your own meetings with audio problems, crying babies, and more

Had enough Zoom meetings? Free app Zoom Escaper will help you self-sabotage your next video call with audio problems and sound effects. Choose from crying babies, construction noises, unwanted echoes, and more to gift yourself with a reason to drop the call and pick up your life.