En lista sammanställd av kinesiska undersökningsföretaget iResearch över de 500 största kinesiska sajterna i februari 2019 räknat i unika användare (ett litet vanskligt tal när man tittar på webbstatistik, men vi kör med det som värde i den här artikeln). Ännu en i raden av listor över saker som har med internet att göra. I sig inte särskilt uppseendeväckande.
Jag tänkte först dela den som ett exempel på en sajttopplista som skiljer sig från dem vi brukar titta på här hemma. Visst, det är fortfarande i stort samma beteenden som här hemma. Det är sökmotorer, sociala medier, video och shoppingsajter i toppen. Ettan är ”Google” och tvåan är ”Facebook” (ja, eller någon av de sociala plattformarna som vi använder här hos oss).
Sen såg jag förändringssiffrorna. Alla sajter topp tio visade röda siffror.
Jag tänkte först att det handlade om förändringar jämfört med föregående års månad, men det handlar om förändringar månad till månad. Ett potentiellt mindre relevant värde eftersom de flesta kulturer (alla?) säkerligen har säsongshögtider dopa siffrorna. Men för skojs skull tittade jag ett år bakåt och, jodå, det minskar. Även om man går två år bakåt.
Då började det bli intressant.
4 av 5 kinesiska sajter tappade besökare februari 2019
Ingen av sajterna topp tio ökade alltså antalet besökare jämfört med förra året. Ingen topp 20 heller. Eller topp 30. Eller topp 40. Eller topp 50.
Först på plats 58 hittar vi en sajt som har fler unika månadsbesökare februari 2019 jämfört med februari 2018. Topp 100 finns det bara fyra sajter som visar upp svarta siffror. Totalt är det bara 85 sajter som visar på tillväxt, eller 17 procent av sajterna topp 500. Eller inte ens 1 av 5.
Som synes var 2019 visserligen en uppryckning jämfört med 2018. Då visade bara 1 av 10 sajter i listan på tillväxt (53 stycken). Så även om 2018 var ett fritt fall-år så var 2019 en vändning. Eller?
Det skulle man kunna tro. Men 2019 var värre.
2,3 miljarder webbplatsbesökare borta på ett år
Faktum är att om man tittar på antalet besökare så är tappet större 2018/2019 än 2017/2018. Så även om något färre sajter tappar besökare så accelererar alltså minskningen i år.
Det här beror på att även de största tappar mycket. Faktum att topp tio så tappar alla sajter utom en mer än 10 procent av besökarna. Två av sajterna ligger över 20 procent minus. Bara sökjätten Baidu har tappat 48 miljoner besökare.
Totalt pratar vi om att Kinas 500 största sajter på två år har tappat 3,8 miljarder unika besökare. 2,4 miljarder bara senaste året.
Det är en rätt… hysteriskt takt.
Och det i en tid när det totala antalet internetanvändare i Kina fortsätter att öka.
Varför saknas WeChat i topplistan?
Alla som har lite koll på digital-Kina ser förstås att det saknas ett väldigt uppenbart namn i listan över de mest besökta webbplatserna: WeChat, tillika en av världens största sociala plattformar.
Som vän av ordning redan har konstaterat handlar ovanstående information just om webbplatser, inte appar. Och WeChat är en ren apphistoria. Att QQ – också ägd av Tencent, företaget bakom WeChat, därmed toppar listan bland de sociala plattformarna beror på att den också är Kinas äldsta sociala tjänst. Född i datoreran, samtidigt som vi här hos oss rockade ICQ och AIM.
Visst finns WeChat med – men alltså i listan över Kinas mest använda appar (även om namnet här är lite… märkligt).
Appanvändandet i Kina ökar – men planar ut
Det är alltså inte oväntat apparna som kineserna allt mer vänder sig till.
En omvänd utveckling. Och mellan 2017 och 2018 en antalsmässigt ökning som är ännu mer hysterisk än utvecklingsminskningen för webbplatserna. Men som synes planar utvecklingen ut rätt ordentligt senaste året. En utveckling som är i linje med att Kina överlag håller på med en ekonomisk transformation. Från tillväxtmotor till ”vanlig” ekonomi.
Och även i Kina går användartillväxt långsammare när nästan 60 procent av människorna i landet är uppkopplade och därmed börjar landa i ett normalläge vad gäller hur mycket man använder digitala tjänster. Det finns trots allt ett dygn att förhålla sig till.
Och det apparna har gemensamt med webbplatserna är att det februari 2019 var fler som minskade än som ökade.
Dock är det som synes betydligt mer jämnt. Och de appar som ökade stod för ett betydligt antal större antal besökaren än apparna som minskade.
De unika appanvändarna är dubbelt så många som webbplatsbesökarna
Ställer man de två teknikerna bredvid varandra blir utvecklingen än mer tydlig. Faktum är att antalet unika appanvändare är dubbelt så många som de unika webbplatsbesökarna.
Värt att notera i sammanhanget är att det totala antalet unika webbplatsbesökare minskade mer än ökningen på appsidan. De unika webbplatsanvändarna blev 2,3 miljarder färre medan motsvarande ökning för apparna landade på 1 miljard. Det är alltså ett totalt tapp om 1,3 miljarder unika månadsbesökare/månadsanvändare på ett år.
Sen ska man förstås inte glömma att besökare och besök inte är samma sak. Det kan ju vara så att besöken har ökat kraftigt ändå. Alltså att man besöker eller använder webbplatser och appar oftare. Men min gissning är att de två siffrorna trots allt hänger ihop till stor del. Att webbplatsbesökarna minskar kan inte minst bero på att det är de yngre användarna som inte bryr sig om webbplatserna – och det i sig är inte en hållbar trend för framtiden.
Att vi ser en total minskning är nog också en kombination av tillväxtutplaning och att det finns ett begränsat antal timmar i ett dygn. Dessutom handlar det nog om en trend som vi ser även här: en plattformskoncentration. WeChats miniprogram ersätter exempelvis såväl webbplatser som appar.
(På tal om det finns det en väldigt märklig sak med listorna. Jag kan inte hitta Bytedance. Varken TikTok eller Toutiao – på något av språken. Om inte även de heter något väldigt konstigt här så skulle det kunna betyda att det saknas rätt mycket besökare på appsidan.)
Men vi är inte Kina – vad har det här med oss att göra?
Det är mycket riktigt en hel del som skiljer oss och Kina (och överlag Asien – och större delen av världen om man så vill). Framförallt har de till stora delar hoppat över datoråren. Kanske inte lika extremt som i Afrika, som varit mobile only väldigt länge vid det här laget, men som konsumentpryl gick Kina i stort direkt till mobilen.
Det här gör att webbplatsen aldrig har haft riktigt samma ställning där som här. En webbplats är trots allt ett gränssnitt byggt för datorer. Vi har de senaste tio åren eller så försökt klämma in den i den lilla skärmen utan att riktigt lyckats. Mobilappen är däremot från grunden byggd både för den mobila enheten och det mobila beteendet.
Men digitalt rör vi oss mycket i samma riktning som Kina. Tekniker som är norm där börjar leta sig in i våra vardagsliv (som mobilbetalningar). De ligger, om man så vill, före oss i kurvan på flera områden. Och kan därmed alltså kan ge goda indikationer på hur utvecklingen hos oss kommer att se ut.
Vilket för oss över på webbplatsen som fenomen. För ett och halvt år sedan skrev jag artikeln ”Är det dags att skrota webbplatsen?” I den spekulerade jag om att en av de största förändringar som internet då genomgick var att webbplatsen, själva fundamentet i den webb vi har levt med i 30 år, var på väg tappa sin roll. Att den bygger på ett gammalt tänk. Om man så vill: 1900-talets internet. Och att det kanske är dags för företag att på riktigt slägga fjolmillenniesargen och på riktigt kliva in i tvåtusentalet.
Det handlar om kunden, stupid
En av de viktigaste sakerna som tvåtusentalet har fört med sig är att förhållandet mellan företag och kunder i grunden har förändrats. En reell maktförskjutning. Webbplatsens 1900-talsroll gällde också ungefär allt vi har gjort på nätet. Vi tänker fortfarande som att vi planerar att festa som att det är 1999.
All marknadsföring och nära nog alla strategier, åtminstone hos stora företag, lever kvar i sinnebilden av att kunden ska komma till dem. Att det handlar om att få in kunden i konverteringssnitselbanor. Där konverteringen förstår sker på den egenägda webbplatsen. Möjligtvis i den egna appen.
Så ser självklart inte verkligheten ut. Vi förväntar oss att saker ska komma till oss. Finnas där vi är. Och där vill vi kunna göra allt.
Det som händer i Kina kommer hända även här. Inte idag. Inte i morgon. Men tittar vi på utvecklingen i öst så kommer det förmodligen hända snart. Och då kommer det gå fort.
4,039 likes, 90 comments – thenextwebApril 1, 2019 on : ”25 years of phone sales, in 15 seconds 📱📈 Read all about this lovely little chart via the link in our bio. (Made with Flour…”
4,039 likes, 90 comments – thenextwebApril 1, 2019 on : ”25 years of phone sales, in 15 seconds 📱📈 Read all about this lovely little chart via the link in our bio. (Made with Flour…”
Ekonomi och finans
Facebooks börsvärde över en halv biljon dollar för första gången på länge
Var ett tag sedan jag la ut en sån här. Nu blev det dags. Varför? Därför att Facebook idag stängde till ett börsvärde över 500 miljarder dollar. Det betyder att det nu finns fem bolag (sex om man räknar in Berkshire Hathaway) i halvbiljonellermer-klubben. Några kommentarer:
För Facebook betyder det att man är tillbaka på nivåer som inte har setts sedan slutet av augusti förra året. Visst, det är fortfarande långt från nivån som företaget hade 25 juli – alltså den dag då Facebook levererade en kvartalsrapport som dagen efter fick kursen att rasa 20 % och raderade 120 miljarder dollar från företagets värde. Men det är lätt att glömma att Facebook under hela sin börskarriär i princip legat högre än dagens nivå mellan början av maj och slutet av juli.
Facebook drogs förstås med i techfrossan i höstas, vilket inte gjorde saker bättre, men uppgången har också drivits på av att Facebook kunnat påvisa tillväxt över nästan hela banan – och att marknaden har börjat inse att ständig användartillväxt kanske inte är det bästa nyckeltalet i värderingen av sociala plattformar med ett decennium på nacken.
Nästan samma historia för Apple. Dagens kursstängning strax över 195 dollar även den den högsta sedan mitten av november. Även här en bra bit kvar till toppnoteringen (232 dollar i början av oktober), men under hela sin karriär har Apple bara legat högre än dagens nivå mellan slutet av juli och mitten av november förra året.
Microsoft och Apple har kämpat om förstaplatsen ända sedan Apple snubblade till sista kvartalet förra året, men just nu är det åter fördel Apple.
Av de sju bolagen är det Facebook som har ökat minst sedan 4 februari: +19 miljarder dollar. Bäst har Apple och Microsoft klarat sig även i denna ranking: +113 miljarder respektive +105 miljarder. I Apples fall motsvarar ökningen nästan på pricken den sammantagna värdeökningen för Google, Facebook och Alibaba.
Totalt har de sju bolagens börsvärden ökat med 453 miljarder dollar. På två månader. Eller hela Tencents börsvärde.
Jämfört med samma tid förra året har de sju toppbolagens samlade börsvärden ökat med ca 566 miljarder dollar. Det är mer än Sveriges hela BNP 2018 (535 miljarder dollar). (Så ja, Facebook är alltså nästan lika mycket värt som Sveriges BNP.)
Tittar man på förändringarna senaste året så är Tencent det enda bolaget som ligger minus (-30 miljarder). Alibaba har stått för minsta ökningen med 17 miljarder följt av Facebook (26) och Apple (39). I topp här hittar vi Microsoft, Amazon och Google som plussat på börskontot med 195, 192 respektive 126 miljarder dollar. Det mest anmärkningsvärda här är egentligen Microsoft. Det är det företag som det pratas och haussas minst om. Mycket förstås för att Microsoft nästan helt har gett upp konsumentsidan. Men de har lyckats bli en imponerande stabil B2B-sedelpress.
Klarna släpper open banking-plattform
Ny satsning från Klarna: en open banking-plattform som ska inkludera kopplingar till 4300 banker i 14 länder. Kort sagt en stor API-hubb som är tänkt att låta andra bygga finansiella tjänster mot.
Klarna är främst ett företag som bygger på interaktioner mellarn privatpersoner och företag, men med nya satsningen siktar man fullt ut på att bli en B2B-spelare. Ja, eller åtminstone en proxy-plattform som inte direkt bygger på att Klarna har direkt kontakt med slutkonsumenten (även om det förstås också går – i plattformspaketet ingår också att man kan få ”front-end-design”, vilket i praktiken blir att man stoppar in Klarna).
Alltså ytterligare ett sätt för Klarna att bli ännu mer del av det finansiella internetets infrastruktur – och därmed ännu svårare att byta ut mot någon som för tillfället erbjuder exempelvis bättre transaktionsavgifter.
Här är draget som ska sätta Klarna i mitten av den finansiella revolutionen i Europa. Och göra att bolaget tjänar mer pengar.
WeWork köper kontorstjänstföretaget Managed by Q
WeWork har köpt ett nytt företag: Managed by Q, ett företag som tillhandahåller diverse kontorstjänster. Saker som städning, kontorsmateriel, IT-support och ”other non-work related tasks”.
MBQ löser det här båe via egna in-house-funktioner och genom tredjepartstjänster. Med andra ord så blir företagets tjänster lite av en gemensam plattform för att hantera olika typer av just kontorsstödsfunktioner.
Att WeWork nu suger in det här under sitt paraply tyder på att de gör ungefär som Airbnb och blir en helhetsleverantör för alla slags tjänster kopplade till att hyra kontorsyta. Att man alltså tar steget från att bara tillhandahålla lokaler till att bli en fulltjänstleverantör av såväl fysiska förutsättningar som de tjänster som kan kopplas till huvudprodukten.
En all-inclusive för kontors- och fastighetstjänster.
Managed by Q, the office management platform based out of New York, has today been acquired by The We Company, formerly known as WeWork. Financial terms
Slack uppges välja direktnotering vid börspremiären
Verkar som att Slack kommer gå i Spotifys fotspår vid sin börsnotering. Alltså välja en direktlistning istället för det traditionella förfarandet (”smyga ut” befintliga aktier för handel snarare än att släppa nya specifikt för börsintroduktionen). Mindre meck, mindre hausse och mindre fokus på om bolaget faller under introduktionskursen – som hände Lyft igår under företagets andra dag på börsen. Alltså lite mindre högprofil, men också lite mindre risk för initialta mediebakslag.
Verkar enligt Wall Street Journal, som rapporterade ovanstående, kommer det dock dröja till framåt sommaren innan det kommer gå att handla Slack-aktier.
Vi kan väl utgå från att realtidsbevakning av börskursen kommer bli ett vanligt Slack-tillägg.
Meddelandetjänsten Slack har valt New York-börsen som plats för sin direktnotering.
Lyfts aktie rasar andra börsdagen
I fredags klev Uber-konkurrenten Lyft in på börsen. Inför introduktionen höjde bolaget sitt introduktionspris till 72 dollar – i högsta delen av introduktionsspannet. När handeln började sköt aktien upp till nästan 90 innan den till slut stängde på strax över 78 dollar.
Idag, börsdag två, gick det sämre. Minus nästan 12 % och stängning under introduktionspriset en dag när Nasdaq i övrigt gick upp över 1 %.
Behöver förstås inte betyda något, att börsnykomlingars aktiepris wobblar runt i inledningen är mer eller mindre norm. Inte minst på grund av tidiga vinsthemtagningar. Och att en aktie rasar under introduktionspriset är inte heller i sig särskilt ovanligt. Däremot måste det trots allt sägas vara ett lite anmärkningsvärt ras. Lär nog inte helt uppskattas av Uber, som snart kommer följa i Lyfts fotspår.
Att se hur det går närmaste tiden för Lyft. Om idag var ett aprilskämt eller en fingervisning om kursutvecklingen ett tag framöver.
Övrigt
Dejting- och karriärappen Bumble lanserar livsstilsmagasin
När det digitala är normen hur sticker man då ut som digitalfött varumärke? Man ger sig ut i den fysiska världen. Dejting+sajten Bumble lanserar nu Bumble Mag – företagets första fysiska magasin.
Bumble Mag är ett livsstilsmagasin som samlar appens tre huvudområden: dejting, BFF:ande och karriär. Även här med en kvinnor först-vinkel. Målgruppen är tjänstens 50 miljoner användare.
Först och främst, ska väl tilläggas. För Bumble har nog större ambitioner med Mag.
Två tankar:
1. Helt i linje med att det fysiska blir allt viktigare. I en tid när allt finns överallt alltid blir det begränsade något exklusivt.
2. Bumble gör som så många andra (Spotify, Snapchat, Apple): ser till att få ut sitt innehåll och sina tjänster hos andra. Visst finns det säkert tankar och förhoppningar att Mag ska kunna driva användare till appen, men Mag kan förstås även tilltala människor som inte är i appen. Och skulle också kunna bli en intäktskälla, via försäljning och annonser, helt på egen hand.
Bumble is the latest digital brand to try to extend its reach through a print publication. The dating app maker today announced the launch of Bumble Mag,
Cloudflare lägger till gratis VPN i sin 1.1.1.1-tjänst
Cloudflare fortsätter utveckla 1.1.1.1, den dns-hanteringstjänst som företaget släppte förra året. Nu får den sällskap av en systertjänst – en VPN.
Med andra ord siktar Cloudflare på att erbjuda en tjänst som ska dölja din IP-adress, likt många andra liknande tjänster. Men Cloudflare påstår att företagets VPN-tjänst inte ska försämra uppkopplingshastigheten. Tvärtom, likt det man säger kring dns-tjänsten, ska det istället snabba upp surfandet.
Den nya tjänsten går under namnet Warp och är byggd på nästa generation internetteknik. Närmare bestämt UDP, efterföljaren till TCP-protokollet. Fast i Googles förbättrade versiont: QUIC. Enligt Google själva ska tekniken i sig göra surfande snabbare och videobuffrande mindre vanligt. Lägg till Cloudflares eget ”hastighetsdopande” ovanpå det så kan det bli riktigt intressant.
Priset? Noll kronor. Med 1.1.1.1-appen får man alltså både dns-hantering och (enligt Cloudflare väldigt säker) VPN. Cloudflare ska även släppa Warp+ – en ännu snabbare betalversion av tjänsten.
Warp släpps initialt med kölista som man ska kunna anmäla sig till från appen. Inte i min, dock. Men jag är inte bitter.
Today we’re excited to announce what we began to plan more than two years ago: the 1.1.1.1 App with WARP performance and security technology. We built Warp from the ground up to thrive in the harsh conditions of the modern mobile Internet.
Gmail fyller 15 år – och får nya funktioner
Ännu en födelsedag, tydligen: Gmail fyller 15 år idag. Och nej, det är inget aprilskämt.
Gmail ska varje månad användas av 1,5 miljarder människor, vilket alltså då är i nivå med Youtube och WhatsApp. Nu lär en högre andel vara jobbrelaterat i Gmail än i de två plattformarna, men oavsett. Och som artikeln konstaterar: när man räknar upp hur många Google-tjänster som har över 1 miljard månadsanvändare (plus förstås de Google-tjänster som har färre) så är det bara att konstatera att det är Google som är planetens internetgigant – inte Facebook.
Dessutom: Gmail har under de åren gått från 1 till 15 GB i lagringsutrymme. Känns nästan som en tanke… (jag har dock 17, så jag gissar att jag gjort något för att belönas med extra utrymme nån gång). Är det bara jag som ibland kan sakna den där ”realtids”-gigabyteräknaren som visade att man varje sekund fick mer utrymme?
(Gmail firar också födelsedagen med lite nyheter: Smart compose-funktionen blir smartare och kommer till fler Android-mobiler plus en ny funktion för att schemalägga när ett mejl ska skickas.)
Google’s email service Gmail that has nearly 1.5 billion monthly active users turned 15 on Monday.
Google Docs har stöd för översättningsformler
Sjukt coolt Google Docs-hack. Lägg in Google Translate som formel i celler. Välj från/till-språk som du skulle skriva en vanlig formel. Du kan som vanligt dra formeln till fler celler som ärver samma funktionalitet.
Copydoc-översättande blev helt plötsligt mycket roligare.
Another point for Google docs pic.twitter.com/DZnfkyvVCU
SJ fakturifierar sin app
Jag gillar SJ:s app i sin nuvarande version. Jag gillar enkelheten, tydligheten, smidigheten och att SJ gör det möjligt för mig att spara biljetten på det sätt som jag vill (Apple Wallet) och inte bara på det sätt som SJ kanske helst skulle vilja (använda SJ-appen).
Här är en sak som jag inte gillar.
I senaste (?) uppdateringen är jag tämligen övertygad om att kontokortsknappen i betalsteget har bytt plats med fakturaknappen. Och ja, jag som har använt appen rätt många gånger, och därmed är van att snabbt trycka mig igenom beställflödet, höll på att trycka på fakturaalternativet – fast jag typ aldrig vill betala mot faktura.
Nu vet jag inte vad logiken var för SJ i det här fallet, men generellt sett när e-handlare frontar fakturaalternativet så är det för att säga: hej, shoppa nu, betala senare. (Jag vill tro att det här handlar om majoritetspreferens.)
Det finns alltså ett rationellt skäl att göra det, men jag börjar tröttna på fakurifieringen inom mycket e-handel (and don’t get me started on Klarna). Ibland så pass att man knappt fattar att man valde det alternativet förrän i bekräftelsesteget.
Högt upp i önskelistan: funktion som rankar (e-)handlare utefter de betalsätt jag föredrar. Och ser till att mitt mest önskade betalsätt är förvalt när jag kommer in på sajten.
Aprilskämt 1: Google Files får inbyggd mobilskärmrengörare
Google fortsätter spotta ur sig avancerade och häftiga grejer. Senast ut: Files-appen får inbyggd skärmrengöring. Alltså rengöring av utsidan av skärmen. Inget mer behov av att ha med sig rengöringsduk eller tvätta av skärmen på annat sätt (för att inte tala om att torka av den på tröjan om man inte har något annat sätt tillgängligt).
Bara att aktivera skärmrengöringsfunktionen i Files och, voilà!, ren skärm. Verkar dock bara gälla Android. Vi hoppas att iOS-stöd också kommer.
The long search is finally over… 📱 #FindMyBrick pic.twitter.com/3yBIPJ2OPk
Har du lust att hjälpa till? Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Sök/SEO
Google Assistant uppges bara rekommendera butiker som ingår i Google Guarantee-programmet
En intressant frågeställning: hur ska sponsrat innehåll taggas upp vid röstinteraktioner?
Som här: Reuters har tittat på hur Assistant rekommenderar de bästa närliggande verksamheterna utifrån din sökning. För att kunna dyka upp här så krävs det att föreaget är med i Google Guarantee. Ett gratisprogram som bland annat också ska kontrollera att de företag som är med har nödvändiga licenser och försäkringar.
Kort sagt i stort bra grejer och sånt som känns relevant för att kunna rekommendera tjänster.
Men Google Guarantee-programmet är direkt knutet till Google Ads – och förhoppningen från Google är förstås att man ska annonsera. En inte orimlig gissning är att annonsering kan hjälpa synligheten (hörligheten?) även här. Och då kan det handla om sponsrat innehlåll. Att Assistant bara rekommenderar företag som är med i programmet – utan att informera om detta.
Och i det här fallet kanske Google inte kan göra som de vill med sin egen tjänst, eftersom det finns regleringar som styr upp detta. Lär bli ännu ett diskussionsområde regleringsmässigt: våra röstassistenter och deras rekommendationer.
(Noterar att Google även här spelar ”vi tjänar inga pengar på det här”-kortet, likt i fallet News vs. artikel 11, när det förstås är en snyggt modifierad sanning.)
Google Assistant doesn’t disclose that it gets its local services recommendations through a Google Ads program.
Detalljhandel/e-handel
Alibaba satsar på liveströmningsshopping för Kinas bönder
Ännu ett skönt initiativ från Alibaba: en satsning för att få igång liveströmningsshoppingkanaler – för bönder. En del av Alibaba Poverty Relief Fund.
I Kina är liveströmningsshopping, retailtainment, en väldigt viktig del för onlinehandel. Youtube möter TV-shop, fast hippare.
I sin satsning på att få fler i Kinas fattigare delar att börja handla från företaget (som även de börjat drabbas av användartillväxtavmattning) kommer företaget ägna två timmar varje dag specifikt åt just liveströmingsshopping med och av lantbrukare. En chans för den att alltså sälja sina produkter direkt mot konsumenter via Taobao Live, företagets dedikerade shoppingkanal.
Det är alltså motsvarigheten till att Arla och Scan visar upp en bild av bonden som står bakom produkten, fast next level. Eller ett par levlar upp.
Och det här är inte nytt. Förra året sände Taobao Live 150 000 sådana här sändningar som totalt sågs av 400 miljoner tittare.
För att öka intresset ytterligare för hela segmentet kommer Alibaba också samarbeta med lokala kanaler för att skapa professionellt innehåll om regionerna och bönderna där.
E-handeln för första gången större än allmän detaljhandel i USA
En historisk milstolpe för amerikansk detaljhandel: för första gången stod e-handeln för en större del av den totala försäljningen än försäljningen i fysiska butiker i segmentet ”general merchandise”.
Totalt stod onlinehandeln för 11,813 % av försäljningen mot 11,807 % för general merchandise. Kort sagt en hårfin skillnad, men ändock en viktig sådan. Visst, som synes betyder det att nästan 88 % av all försäljningen under månaden skedde via fysiska butiker – och då inkluderas även exempelvis restauranger i den senare kategorin. (Å andra sidan inkluderar e-handelssegmentet alla branscher.)
Totalt innebär det en fjärdeplats för den totala e-handeln. Fordon och fordonsdelar stod för ca 20 % av försäljningen, medan butiker inom mat och dryck (som livsmedelsbutiker) och restauranger/barer stod för ca 12 % var. Kort sagt är det inte långt upp till vare sig en tredje- eller en andraplats för online.
Google Assistant får stöd för att köpa livsmedel från Walmart
Walmart och Googles relationsstatus verkar just nu vara ”it’s complicated. Men hej. Det är lite norm bland techjättar och konglomerat nuförtiden.
Senaste terapisamtalet har resulterat i att det kommer att gå att handla Walmart-livsmedel direkt via Google Assistant – i alla Google Assistant-kompatibla enheter. Assistant kommer bland annat också hålla reda på saker som dina favoritmärken hos Walmart – så att du enklare kan röstshoppa.
Walmart och Google börjar bygga allt mer allianser både i USA och utomlands för att mota e-handelsjättarna på olika marknader (Amazon i USA och Alibaba i Kina, i det senare fallet dessutom i samarbete med Alibaba-konkurrenten JD.)
Några relaterade grejer. Walmart börjar på riktigt få upp farten mot Amazon efter att ha varit nere för räkning. De börjar också få upp både e-handeln och besöken i de fysiska butikerna.
Dessutom från artikeln: Walmart är fortfarande världens största detaljhandlare – och har alltså rejäla muskler både finansiellt och infrastrukturmässigt. Och intressant att se droppet för Amazon på frågan om vilken som är den föredragna shoppingkanalen. En isolerad undersökning – och kan säkert specifikt handla om livsmedel – men ändå.
Walmart customers once again will be able to voice-order their groceries with Google Assistant, another bid by the brick-and-mortar store to compete with Amazon. The retailer announced the partnership on Tuesday, and said it would gradually roll out the feature in the next few weeks.
Googles shoppingannonser visar produkter finns i lager i fysiska butiker
Att fysiska butiker börjar få sig ett uppsving är kanske inget nytt. Butiker börjar bli bättre på att motivera varför man faktiskt ska gå dit. Och det är butiker som finns där vi finns som börjar få lite av en ny vår (alltså inte jättelador utslängda en bra bit utanför stadskärnan). Beror till del på att butiker börjar bli bättre på att motivera varför man faktiskt ska gå dit, men det beror också på att vi blir alltmer uppkopplade och digitala.
Både Google och Facebook satsar mycket på just det lokala. Även det fysiskt lokala. Som här. Att i annonser trycka på det område som e-handeln än så länge inte kan bräcka den fysiska handeln inom: leveranshastighet.
Om min router har packat ihop så kan jag välja att e-handla den och få hem den i bästa fall inom 1-2 dagar (vilket i sin tur börjar kräva allt mer ”Prime”-medlemsskap) – eller så går jag förbi en butik på väg hem från jobbet och köper den. Då kanske bekvämligheten och snabbheten att slippa vänta och sedan stå i kö hos ett postombud kan få mig att till och med betala lite mer. Självklart med visning av butiker som finns i min närhet – eller längs de rutter jag tar till jobbet.
Just NetOnNet kanske inte är ett bästa exemplet på ovanstående, men hej. En funktion som lär vässas och bli mer träffsäker.
Strömmade medier/Prenumerationstjänster
Strömmad musik stod för nästan hälften av intäkterna för musikindustrin 2018
IFPI har släppt 2019-versionen av sin rapport om det globala läget för musikindustrin och kontentan är att det i det stora hela är rätt bra. Intäktsmässigt var 2018 det fjärde året i rad med ökande omsättning och dessutom det år som haft den största ökningen jämfört med föregående år. Tillbaka på nivåer som inte setts sedan mitten av nollnolltalet.
Och ja, det är förstås musikströmmandet som står för ökningen.
Några saker från rapporten:
Totalt ökade de strömmade intäkterna med 34 %, betalda strömningsabonnemang ökade med 32,9 %
Strömmad musik stod för nästan hälften av de totala intäkterna (46,9 %). På 38 marknader över hälften.
Prenumerationssegmentet stod för 37 % av intäkterna, med det annonsfinansierade lyssnandet bara nådde upp till 10 % (så yes, betalt is where it’s at)
2018 fanns det 255 miljoner betalprenumerationsabonnemang i världen
Intäkter från digital musik översteg för första gången 10 miljarder dollar (11,2)
Kina är först på sjunde plats i intäktslandslistan. I linje med hur det ser ut för exempelvis Tencent Music. Sisådär 700 miljoner användare, men väldigt få betalabonnemang.
Apple Music kan ha gått om Spotify i antal betalande användare i USA
Har Apple Music gått om Spotify vad gäller betalande användare? Ja, åtminstone enligt uppgifter från Wall Street Journal. Ska ha skett tidigare i år, när Apple Music hade 28 miljoner betalande användare mot Spotifys 26 miljoner.
Det skulle vara i linje med uppgifter som kom under förra året som uppgav att Apple Music växte snabbare än Spotify. Även i länder utanför USA. Och att den skillnaden fortsätter även i år.
Vad som faktiskt är läget lär som vanligt bli lite svårt att få veta, eftersom lyssnarsiffror av den här typen släpps med oregelbundna intervall när en ny milstolpe har nått eller för att göra aktieägarna glada. De är dessutom för det mesta aggregerade till en total lyssnarsiffra.
Apple Music has surpassed Spotify’s paid subscriber count in the United States, according to sources familiar with the matter who spoke with The…
Snapchat presenterar tio nya originalserier
Och ännu mer Snapchat, från gårdagens produktpresentationsevenemang. Företaget kommer att lansera 10 nya originalkortvideoserier (kort som i ”inte vanliga tv-avsnittslängden”, inte kort som i TikTok).
Snap blir alltså, precis som Facebook, allt mer ett medieföretag.
It was only last October that Snap entered the short-form, scripted-video space with the launch of Originals, a collection of titles created from the ground up with smartphones in mind. But the company isn’t stopping there. Today, at the Snap Partner Summit in Los Angeles, it announced 10 new original shows that are scheduled to arrive starting in May of this year.
Apple Music kan få chromecaststöd
Apple satsar, som de flesta säkert vet, numer mycket på sina tjänster när iPhone-försäljningen börjar plana ut. Minska beroendet av hårdvaruförsäljningen, eller åtminstone att vi köper ny hårdvara med rätt korta intervall.
Senste produktpresenationen handlade uteslutande om tjänster och den hårdvara som företaget släppte ungefär samtidigt smögs ut utan egentligen något buller och bång alls. Men satsningarna på att minska hårdvaruberoendet handlar inte bara om att få Apple-hårdvarukunderna att köpa fler tjänster. Det handlar också om att skaffa sig fler kunder på andra hårdvaruplattformar. Apple håller alltså på att minska tjänstesegmentets hårdvaruberoende av… Apple-hårdvara.
Senaste tecknet på det här är kod som antyder att det snart kan komma att gå att chromecasta Apple Music. Alltså göra det möjligt att enkelt strömma musik från tjänsten även för dem som inte vill använda Airplay. Eller för dem som inte har hårdvara som stöder Apples delningsteknik. Som… alla Android-enheter.
Vi ser samma sak hos allt fler företag – även de allra största. Maximera möjligheterna för kunder att konsumera dina tjänster – på de sätt de vill.
Vi kan nog anta att en Android-version av Apple TV-appen inte är långt borta. Komplett med stöd för chromecast och TV+.
If you have an Apple Music account, you could soon be able to do more with it, such as stream music on a Google Chromecast device.
Netflix skrotar stödet för Airplay
Och där klipper Netflix banden med Airplay, Apples egen chromecast-teknik. Alltså möjligheten att kunna skicka en video från en enhet till en annan (exempelvis från sin mobil till en tv). Anledningen? ”Tekniska begränsningar”. Något om Netflix inte kan ge sina användare optimal upplevelse utifrån vilken pryl/vilket märke man tittar via.
Chromecast funkar dock fortsatt utmärkt även för iOS-användare. Eller via Netflix Apple TV-app. Men enligt Netflix är strypningen av Airplay inte en ”business competition play”. Asapromiss.
Med tanke på fnurran på tråden mellan Netflix och Apple (som har förvärrats stegvis och inte lär ha förbättrats av Apples släpp av TV+ och den uppdaterade Apple TV-appen) är det dock förstås nära till hands att tro att det nog ändå handlar om just konkurrensbegränsningar.
Netflix håller på att plocka hem hela sin business och göra en Apple. Låsa in kunder i sitt eget ekosystem. (Ironiskt nog när Apple börjar gå i motsatt riktning.) Att Netflix inte ingår i Apples TV-app var förstås inte särskilt förvånande.
Däremot sitter Netflix lite i samma sits som Spotify. Man är stor, men man slåss mot de ännu större giganterna. Och där Spotify nu för fullt jobbar med att differentiera produktportföljen håller sig Netflix rätt benhårt till sin läst.
Jag tror fortfarande att det är en fråga om ”när” och inte ”om” Netflix blir en av innehållsproducenterna som finns i Apple TV-appen. På Apples villkor.
The streaming service will no longer allow users to beam their favorite shows to their Apple TV via AirPlay. Of course, you can still use the Netflix app.
Pandora testar interaktiva AI-ljudannonser
Det finns få saker som är lika irriterande som radioreklam. Mest för att de är så genomgående usla. Men radioreklam är det närmaste vi har det som ger många marknadsförare och företag huvudbry – hur gör man ljudreklam i våra olika enheter som inte kommer ha skärm eller något annat avsett för våra ögon? Göra samma sak som vi alltid har gjort (alltså radioreklam) eller… något nytt?
Spotify-konkurrenten Pandora tänker åtminstone försöka sig på det sistnämnda. AI-styrda och interaktiva ljudannonser.
Tillsammans med ljudannonsplattformen Instrematic kommer man testa annonser med, tja, call to action-funktioner. I ljudformat. Exempel som ges: kunna fråga lyssnaren om hen vill ha mer information eller be lyssnaren ange vilken funktion i en ny produkt som låter mest intressant.
Yay? Mja. Får väl inte mig att studsa av upphetsning direkt. Men det är oavsett kul att Pandora försöker tänka nytt. Som all reklam handlar det om att lära sig formatet och hitta träffsäkerheten och även här finns ett av de stora problemen med reklam: den avbryter upplevelsen.
I just det här sammanhanget finns det ju ett enkelt sätt runt: skaffa ett betalabonnemang. Och det är ju mer och mer det som framgår som den riktigt stora USP:en för exempelvis prenumerationstjänster: att slippa få reklam som går in och bryter flödet. Bokstavligen.
Och, tja, konsumtion av reklam är ju på väg att bli Black Mirror på riktigt. En klassfråga. Eller åtminstone en inkomstnivåfråga.
If you spot someone in the street talking to ads on Pandora in the coming months, then no, you’re not going mad. It’s part of a trial by the music streaming service that will use interactive voice ads to encourage responses from listeners so brands can learn what elements of a product they’re most interested in.
Youtube-chefer uppges ha blockerat begränsningar för hat- och terrorvideos på Youtube
Facebook har som bekant fått tokmycket spö för… rätt mycket senaste året. Och rätt mycket av det befogat.
Då pratar jag inte primärt om slarv med att säkerställa att tredjepartsappar inte kan dammsuga användardata utan beslut sprungna ur en ”move fast and break things”-mentalitet. När man tagit rejäla genvägar och medvetet brutit mot regler eller varit väldigt flexibla med sina definitioner när de konstaterade att de hade gjort något fel. Med strävan att tjäna ännu mer pengar som främsta drivkraft.
På sätt och vis har det här varit nyttigt för Facebook. Det ledde till ett rätt omfattande arbete med att skärskåda verksamheten (vi kan väl anta att det kommer läcka ut mer historiska fadäser trots detta). Att se över sin roll i våra liv och våra samhällen.
Det här har också har lett till en ödmjukhet som Google kanske har lite mindre av. Och Google har klarat sig oförskämt bra i hela integritets- och dataläcksdiskussionen.
Nu kommer uppgifter att ledningen på Youtube medvetet låtit olika typer av ”toxic videos”, som hatbrott och annat extremistinnehåll, få frodas på plattformen därför att, tja, naket, våld, sex och skandaler säljer. Och skapar engagemang.
En granskningsmaskin riktad mot Google skulle nog kunna hitta rätt mycket under rätt många stenar.
YouTube leaders ignored proposals to alter recommendations to stamp out toxic videos and to tackle conspiracy theories, several former and current employees told Bloomberg. Executives were more concerned with keeping viewers engaged, according to the report.
Spotify kan inbyggt stöd för navigeringstjänster och delning av spellistor via koder
Jane Wong, med svart bälte i appkodgrävande, har upptäckt några nya kommer kanske/kommer kanske inte- funktioner i Spotify:
Inbyggt stöd för att koppla navigeringstjänst till appen (så länge som de är Google Maps eller Waze)
Insomningstimer
Möjlighet att dela spellistor med varandra genom att skanna en kod
Framförallt den sistnämnda är förstås intressant – men också i linje med ett allt vanligare sätt för oss att utbyta information och initiera kontakt med varandra i det fysiska livet: genom att låta våra mobiler hälsa på varandra. Därför att mänskligt handskakande är sååå 2017.
Reverse engineering reveals Spotify for Android is testing these features.
IoT – internet of things
Amazon siktar på att skjuta upp över 3000 internetsatelliter
Kan Elon Musk och Facebook kan Amazon. Företaget senaste satsning: Project Kuiper. Uppskjutning av 3236 satelliter som ska leverera internetuppkoppling till delar av världen som saknar eller har väldigt krattiga förutsättningar på det området.
Vad som håller på att hända är så sakteliga är ett nytt rymdrace. Fast den här gången (främst) på satellitfronten. Men de här satsningarna, som även pågår för fullt även närmare planetens yta, är att techgiganterna också rätt unisont håller på att ta nästa stora (och rätt givna) steg. Inte bara tillhandahålla infrastrukturen som internets tjänster är byggda med och på utan också förutsättningarna att överhuvudtaget nå internet.
Det är kanske Tele2, Tre och Telia som borde börja oroa sig för Amazons framfart och inte Sveriges e-handlare.
Amazon plans to launch a constellation of 3,236 satellites into low-Earth orbit to provide internet access around the planet. The satellites should be able to rain down connectivity on 95 percent of the world’s population. Because you can always have more Prime subscribers!
Apple bedöms ha 60 procent av den globala marknaden för trådlösa hörlurar
I dessa prenumerationstider är det lätt att glömma att Apple säljer hårdvara på löpande band. Problemet är bara att de inte säljer lika hysteriskt mycket som iPhonen. Som företagets Airpods.
Enligt en rapport från Counterpoint såldes det 12,5 miljoner trådlösa hörlurar sista kvartalet förra året – och Apple stod för 60 % av dem. Rejält marknadsledande – framförallt i USA och i Asien (minus Kina).
I Europa verkar det inte ha gått lika bra, bland annat för att nya märken som Arbily, HolyHigh och Vigoshop knep marknadsandelar. Och nej, jag hade inte hört talas om något av de märkena innan jag läste den här texten.
Men mest av allt delar jag den här artikeln på grund av Counterpoints namn på hela produktsegmentet. Hearables. Briljant.
Självkörande bilar minns vad andra självkörande bilar har upplevt
Det här är en av de mest spännande delarna när uppkopplade saker får mer smartness att göra saker själva: möjligheten att ärva kunskap.
Vi människor kan lära av varandra, men var och en måste lära sig individuellt – när behovet uppstår. Många gånger vet man inte det förrän behovet just uppstår. (Målbilden är givetvis att kunna Matrix-lära sig kung-fu och att flyga helikopetr.) Lite så är det inom AI-världen. De flesta är byggda för en uppgift och lär sig isolerat för detta.
Men en AI är ju i grund och botten en maskin som kan kopieras exakt. När en ny självkörande bil rullar av bandet kan den få all kunskap som alla självkörande bilar sammantaget har samlat ihop.
Får vi sedan till ett gemensamt språk för exempelvis självkörande bilar så kommer de att kunna byta information och lära sig av varandra i realtid. Om en olycka händer kan alla andra bilar i närheten direkt få information om detta och agera – trots att de är rätt långt ifrån olycksplatsen.
Stanford Universitys självkörande fordon lärde av sina misstag på tävlingsbanan. När kunskaperna fördes över till en annan testbil så klarade den av kurvorna lika snabbt.
Ta ut pengar med ansiktet
Ha. Withdrawal by face. Ta ut pengar med ansiktet. Ja, om man nu fortfarande behöver kontanter.
Whoa! 'Withdrawal by Face' is now the top option on my Chinese bank's ATM cash machines. No card needed anymore, just bring your face. #facialRecognition #刷脸取款 | 129 comments on LinkedIn
AI – artificiell intelligens/Digitala assistenter
Googles AI-etikråd visar sig innehålla anti-LHBTQ- och klimatförnekelseförespråkare
Häromdagen presenterade Google ett översynsråd som ska överse företagets arbete med AI. Så att såväl forskning som implementering av AI-teknik följer Googles egna etiska principer på området. Bra så.
Bland de åtta personer som ingick fanns kompetenser inom en hel massa områden för att fånga hela AI-spektrat. Bra så långt. Jag hade ingen större kunskap kring personerna som utsetts och grävde inte vidare. Jag spekulerade däremot lite kring vilka som ska avgöra vilka som ska finnas med i den här typen av vägledande råd som potentiellt kan påverka stora delar av vår framtid.
Än mer anledning att fundera över det nu.
Det visar sig att en av dem som valts till rådet, Kay Cole James, representerar en ”hyperkonservativ” tankesmedja som ska ha uttryckt ”kraftiga” anti-LHBTQ-åsikter och gillar att förneka klimatförändringar.
Känns alltså som ett riktigt ”wow, fasiken också”-moment, men, nej, det lär vara medvetet. För att balansera en vänsterrepresentant och för att Google vill visa att de minsann inte diskriminerar tossehögern. Techjättarna har ju kritiserat för att göra det. Av tossehögern.
Och det är ju… ett sätt att se på saken. Och något som Google självklart är i sin fulla rätt att göra.
Google just smoothed over one spat with the LGBT community, but it’s already well into the next one. Last week, in an effort to monitor the ethical
Google upplöser sitt AI-etikråd efter bara en vecka
Håhåjaja, ibland går det fort. I förra veckan utannonserade Google ett externt, oberoende råd som var tänkt att överse Googles forskning inom och användning av AI (så att Google håller sig till sina egna uppsatta principer). Nu meddelas att rådet har stängts ned. Alltså efter mindre än en vecka.
Anledningen kan främst stavas Kay Coles James, chef för den ”hyperkonservativa” tankesmedjan Heritage Foundation. En tankesmedja som uttryckt sig negativt kring LHBTQ-frågor och positivt om klimatförnekelse. Your average tossehögerorganisation, alltså.
Det gav milt sagt upphov till en uppsjö kritiska röster mot Googles tilltag att försöka inkludera hela det politiska spektrat i sitt arbete med att skapa och följa AI-riktlinjer. Protester både inom och utanför Google. Kritiken mot Googles val av KCJ fick en av de övriga i rådet att avsäga sig sitt uppdrag och nu har Google alltså valt att helt skrota direktivet. ”Tillbaka till ritbordet”, som Google sammanfattar läget.
Som vanligt alltså: var noga med vilka du väljer att samarbeta med och var säker på att du kan motivera och stå för ditt beslut när det börjar blåsa.
(Personligen? Good riddance, men synd på ett lovvärt initiativ.)
Google’s artificial intelligence advisory board was mired in controversy from the start.
Vaakeye – AI-övervakningsteknik för att identifiera potentiella snattare
Mer AI-övervaknngsfunktion. Fast den här gången från Japan. Vaakeye – en AI-tjänst som kan identifiera snatterier innan de har hänt.
Tjänsten tittar på beteenden och andra faktorer som kan tyda på att det är en snattare som är på gång att plocka på sig något utan att betala. Markörerna kan vara saker som kroppsspråk, ansiktsuttryck och kläder. Om någon i butiken flaggas notifieras personalen via en app som kopplad till tjänsten. De butiker som har testat funktionen har tydligen sett en snatterinedgång med 77 procent.
Och ja. Det dyker förstås rätt omgående upp ett antal frågetecken. GDPR och allmän integritetslagstiftning här hos oss exempelvis. Men också tankar kring profilering som följd av skevt AI-träningsmaterial.
Kan AI-rekryterare befria oss från begränsande text-CV:s?
En spännande tanke: hur skriver man en resumé för en artificiell intelligens? En AI-rekryterare. Eller åtminstone den AI-algoritm som kommer sköta de första gallringarna.
Ganska snabbt inser jag dock att artikeln inte riktigt levererar på innehållet i rubriken. Det är i grund och botten SEO-fixande av CV:t. De vanliga CV-tipsen lite AI-washade. Alltså ungefär som det varit ett tag: för att fångas på radarn hos de verktyg som gallrar sig igenom text. För det är förstås det det handlar om. Textresuméer.
Resten av världen blir allt mer multimedial, men på CV-området festas det fortfarande som att det är 1999. LinkedIn är inget undantag. Ett CV är ett CV är ett CV.
Det jag istället tänker mig är att AI kan skapa sig bilden av allt vi väljer att presentera oss med. Ett gäng stories, några Youtube-klipp, inspelningar från föreläsningar, apparna vi har byggt, när andra berättar hur bra vi är, texter som vi har skrivit när vi dansar vår kronologiska meritförteckning, inläggsspammanet på LinkedIn och den där gången nån la ut en Facebook-post och tackade för att vi lämnade plats på bussen.
Ja. Ni fattar.
Om man så vill: när maskinerna ser hela människan som söker ett jobb. Inte bara den skolboksperfekt uppställda LinkedIn-profilen.
Tesla på gång att lansera Uber-tjänsten Tesla Network
Tesla vill inte bara göra elbilar som kan köra själva. Nu bekräftar Elon Musk lite halvt indirekt att Tesla också siktar på att dra igång sin egen Uber/Lyft/Didi/Waymo/etc-konkurrent. Tesla Network – mobilitetsdelning.
Eller som Musk själv konstaterar: Teslas tjänst är tänkt så att din bil kan tjäna pengar åt dig när du är på jobbet, sover eller av någon annan anledning inte använder din bil (typ största delen av dygnet). Signa upp bilen till Teslas tjänst och låt den köra omkring främlingar. Applås som låter den som beställt bilen hoppa in i bilen och kameraövervakning för att hålla koll på dem som åker i din bil.
Inte bara det: bilarna som Tesla gör idag ska redan ha stöd för allt ovan enligt Musk. Det enda som återstår är att ”finishing the software & going through regulatory approval”. Med andra ord kan det ”enda” vara ganska mycket och ta rätt mycket tid… Men oavsett: det mesta ska vara krattat för när det här är på plats (även om det lär behövas uppgraderingar bortom mjukvara när det är dags, kan tänkas).
22 april kommer vi att få veta mer om det här, när Tesla ska ha ett produktevenemang.
Spännande tankar och initiativ, när det nu på riktigt rullar ut (bokstavligen).
As Tesla moves towards more autonomous features on its vehicles, it has also been teasing a long-term goal of providing…
Ikea testar uthyrning av begagnade kontorsmöbler
Ikea fortsätter tjänstefiera sin verksamhet. Senast ut: test med att samla in gamla möbler och sedan hyra ut dem. Initialt kommer man låta några företag vara med i försöket och hyra möbler som är sex till tio år gamla.
Men Ikea ser inte att det här bara är begränsat till kontorsmöbler. Kan också handla om kök och pentrys. Alltså saker man behöver om man tänker dra igång ett företag med eget kontor.
Vi kan nog utgå från att rena prenumerationstjänster också kommer bli åtminstone lite vardag på Ikea. Att man som privatperson skulle kunna prenumera på, säg, ett vardagsrum.
Felparkerade elscootrar ett problem för synskadade
Ännu ett perspektiv på elscootrarna som står mest överallt. Jag har själv inte stört mig överdrivet mycket på knasigt (eller till och med helt felaktigt) parkerade elscootrar i Stockholm. Men sen finns det de människor som kan ha större problem – människor som inte ser. Eller har svårt att ta sig fram.
Det leder förstås till de frågor som tas upp i artikeln: hur ser vi på användningen av våra allmänna ytor? Och vems ansvar är det – användarnas eller plattformarnas?
Elscootrarna som breder ut sig i svenska städer har både välkomnats och kritiserats. Nu vill Synskadades riksförbund få bort de från Stockholms gator.”Så här tanklöst kan man inte få hantera vår gemensamma miljö”, skriver de i ett uttalande.
Har du lust att hjälpa till? Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Sociala medier
Facebook, Instagram och WhatsApp
Mark Zuckerberg vill se mer regleringar av techföretag
I lobbandet mot EU:s upphovsrättsdirektiv har Facebook och Google valt rätt olika spår. Googles rätt massiva lobbykampanj via privatpersoner mot Facebooks… nära nog helt osynliga närvaro (vi kan väl anta att Facebook inte nödvändigtvis älskar direktivet, men de problem som företaget haft senaste åren har, av nödvändighet, gjort företaget lite mer ödmjukt).
I ett inlägg i helgen på sin Facebook-sida gör Mark Zuckerberg en Tim Cook och efterlyser mer reglering av techjättarna. Mer specifikt skriver Zuckerberg:
I believe we need a more active role for governments and regulators. By updating the rules for the Internet, we can preserve what’s best about it – the freedom for people to express themselves and for entrepreneurs to build new things – while also protecting society from broader harms.
Mer specifikt anser Zuckerberg att det handlar om fyra områden:
1. ”Harmful content”: Saker som hat- och terroristinnehåll. Zuckerberg konstaterar att ”Lawmakers often tell me we have too much power over speech, and frankly I agree. I’ve come to believe that we shouldn’t make so many important decisions about speech on our own.” Med hänvisning till de oberoende instanser som företaget håller på att sätta upp som överrock till de egna besluten (inte minst om innehåll som plockas bort). Mer specifikt vill Zuckerberg ha ett standardiserat ramverk för alla delningstjänster – exempelvis genom lagstiftning.
2. Regulatorisk standardisering för verifiering av ”politiska aktörer”. Så att Facebook och andra plattformar enklare kan sätta upp och följa regelverk kring exempelvis annonsering.
3. Globalt ramverk för integritet och dataskydd. Zuckerberg vill fortsätta exportera GDPR till resten av världen, typ.
4. Reglering för att säkerställa dataportabilitet. Det ska alltså bli enklare att flytta med sig sina uppgifter och sin data mellan olika tjänster. Ett PSD2-direktiv (enklare flytta mellan olika banktjänster), fast för exempelvis sociala medier.
Facebook gör förstås det här mycket för att visa att man gärna spelar boll – särskilt som det kommer allt mer tongångar om att stycka upp techjättarna. Ja, och om hårdare regleringar överlag. Regleringar som kan komma att bli av utan Facebooks inblandning och det önskar man förstås inte. Det är ingen slump att formuleringar om att ”uppdatera lagstiftningen” för att fungera tillsammans med onlinevärlden i stort och de stora techtjänsterna vi använder i synnerhet. Och att lagstiftningen och regleringarna både ska försäkra det bästa för användarna och för entreprenörer (som Facebook själva, förstås).
Att Zuckerberg förespråkar bättre dataskydd är också mycket ett sätt att visa att man tar användarnas integritet på stort allvar för att undvika få GDPR-övervakarna på sig i EU – och eftersom det även här börjar stiftas GDPR-liknande lagar i USA. Facebook har förstås redan tekniken på plats och ser gärna en enhetlig hantering globalt för att underlätta sin egen tillvaro.
Även dataporteringen är förstås helt i linje med det som Facebook själva siktar på att göra med hela sin infrastruktursammanslagning av chattverktygen. Som av en händelse nämner Facebook sin egen utvecklarplattform och att de har opensourcat sitt Data Transfer Project. Om det skulle klubbas enhetliga standarder på exempelvis kommunikationsområdet skulle det förstås göra det enklare för Facebook att bygga tjänster som kan ge dem större del av kommunikationskakan.
Men även om det förstås finns väldigt mycket affärsmässigt bakom uttalandena så tror jag ändå att det också är mycket som Zuckerberg genuint menar – även denna gång. Som han avslutar med:
But people shouldn’t have to rely on individual companies addressing these issues by themselves. We should have a broader debate about what we want as a society and how regulation can help. These four areas are important, but, of course, there’s more to discuss.
Och det är ingen underdrift. Hela internet, det nätverk som håller våra uppkopplade saker samman, håller på att gå in i en helt ny fas. Och på riktigt bli något eget.
I’ve spent most of the past two years focusing on issues like harmful content, elections integrity and privacy. I think it’s important to define what roles we want companies and governments to play…
Facebook tittar på att begränsa livesändningsmöjligheterna – men hur ska vi tolka att det är Sheryl Sandberg som uttalar sig?
Massakern i Nya Zeeland har fått Facebook att titta på möjligheterna att strypa livesändningsmöjligheterna. Enligt ett pressmeddelande undertecknat av Sheryl Sandberg ”undersöker” möjligheterna att begränsa vilka som kan livesända via Facebooks plattformar ”depending on factors such as prior Community Standard violations”.
Dessutom satsar företaget mer på forskning avsedd att ta fram teknik för att snabbare identifera redigerade versioner av livesändningar och bilder för att stoppa vidare spridning av innehållet (inesert upprörda diskussioner om att Facebook använder automatiska filter för att begränsa yttrandefriheten).
Det senare är förstås väldigt relevant i just Christchurch-fallet. Enligt Facebook ska själva livesändningen bara ha setts av några hundra användare, men totalt tog företaget sedan ner 1,5 miljon inlägg kopplade till massakern – en stor del av dessa lär ha varit just redigerade versioner av sändningen.
En intressant detalj i sammanhanget är att det är Sandberg som är Facebooks talesperson i frågan. Hon är på sätt och vis det mest självklara namnet, som operativ chef för Facebook, men i den här typen av principiella Facebook-frågor är det nästan alltid Zuckerberg som uttalar sig. Kan vara ett sätt för Facebook att distansera Zuckerberg från just Christchurch-massakern, eller ge Sandberg chans att visa sig som initiativtagare (något som hon fått kritik för att inte ha gjort under tidigare Facebook-skandaler).
Det som också är lite märkligt är att pressmeddelandet går ut via Instagram och inte Facebook, trots att Christchurch-sändningen gick via den tjänsten. Det får mig att fundera ytterligare lite. Tre tankar, närmare bestämt:
1. Skulle kunna vara ett signalvärde att man kommunicerar via den tjänst som är viktig för Facebook som plattform för unga människor (”föräldrar, ni behöver inte vara oroliga för era barn när de använder Instagram”).
2. Kan vara ett en signal till företag. Facebook är på vippen att forma Instagram som en riktig one stop shop som även inkluderar inte bara marknadsföring utan också själva konverteringen (som att köpa produkter). Man vill visa att man tänker säkerställa att Instagram är en kommersiellt stabil plattform.
3. Facebook tappade nyligen Instagram-grundarna, bland annat som en följd av en konsolidering av alla tjänsterna (blev ännu mer synbart när det visat sig att namnet ”Instagram From Facebook” börjat dyka upp i kod till Instagram-appen). Men även om plattformarna samlas allt mer under ett paraply så kan det fortfarande behövas någon som bossar över tjänsten. Tja, eller kanske än mer troligt: successionsordningsförberedelser.
All of us at Facebook stand with the victims, their families, the Muslim community, and all of New Zealand. By working together we can win against hate.
Facebook lägger till ”Varför ser jag det här inlägget?”-funktion
Ett intressant tillägg från Facebook: företagets mobilappar kommer börja visa en ”varför ser jag det här inlägget”-funktion. Alltså annonsvisningsfrågan, fast för inlägg.
Som konstateras är det alltså en inblick i Facebooks algoritm vi bjuds på. Kommer funka på samma sätt som annonsmotsvarigheten och ska svara på frågan om varför ett inlägg från en vän, sida eller grupp visas och varför algoritmen tycker att det är ett relevant inlägg för just den personen.
Viss information lär förhoppningsvis vara rätt självförklarande (döh, därför att du är vän med den personen, följer en sida eller är med i en grupp, stupid). Men kan vara intressant för rätt många som inte har plåtkoll på hur det fungerar – men som vill lära sig. Eller som ett Facebook-internt sätt att säga ”just fuckin’ google it” under algoritmdiskussioner.
Handlar förstås om att Facebook vill öka transparensen i ljuset av senaste årens… händelser. Företaget kommer även att uppdatera annonsfunktionen. Bland annat genom att meddela om en annonsör har laddat upp personlig information som mejladress och telefonnummer från annan källa till Facebook.
Lär inte vara något som majoriteten kommer använda, men nu kommer åtminstone möjligheten finnas.
Är Facebook på väg att släppa en egen News+tjänst?
Vad sägs om ännu en Apple News+tjänst? Den här gången från Facebook? Kanske inte är ett orimligt scenario.
Intervju med Zuckerberg där han blåser upp testballonger om att ha en flik särskilt dedikerad åt ”högkvalitativa” artiklar. Facebook Nyheter+, om man så vill.
Och Zuckerberg konstaterade att Facebook kan göra det de brukar göra när de släpper nya tjänster: betala innehållsskapare för att ta fram innehållet.
Två tankar:
1. Inte för att det lär bero på EU:s genomröstade upphovsdirektiv, men det visar på att Facebook är betydligt mer kreativ i sina satsningar att få ombord mediebolag på tåget än Googles hot/envishet (på gott och ont). Även Google har ju gjort något delvis liknande för lokalnyheterna i USA i förra veckan. Vi kan anta att det kommer hända en del på mediefronten kommande åren. På flera sätt.
2. Lite ironiskt i jämförelsen mellan Apple och Facebook. Samma sak, fast tvärtom. Apple har gång på gång lyckats tjäna drösvis med pengar på tjänster och produkter som analytiker och experter sågar – trots skakiga starter. Och Facebook har fler gånger inte lyckats få genomslag för flera tjänster – trots att de betalat för material och därmed i princip borde haft alla möjligheter att lyckas.
Mark Zuckerberg floated the idea of a new space on Facebook for news, which would compete with Apple’s News+ subscription service.
Reklam kan vara på väg till IGTV
Ett rätt väntat besked. Instagram uppges titta på möjligheterna att släppa ett annonsprogram för IGTV, företagets fristående (lång)videotjänst. Ja, eller mer specifikt ”möjligheter för innehållsskapare att tjäna pengar på sitt innehåll”. Vilket i Facebooks värld i princip alltid betyder reklam, så vi kan nog utgå från att det är det mest troliga även här.
Nu har ju Facebook lite smått börjat undersöka andra möjligheter för innehållsskapare att kunna få betalt för sitt arbete, men Facebook kommer nog definitivt ta det säkra före det osäkra här.
Kanske inte minst för att källor till artikeln också talar om att IGTV inte har lyft så pass mycket som Facebook hade hoppats på – vilket är i linje med uppgifter från andra håll (som att appen ligger rätt långt ner i nedladdningslistorna). Att Facebook inte verkar dela tittarsiffror ens med annonsörer tyder väl också rätt mycket på det. Blir kort sagt intressant när/om Facebook släpper IGTV-tittarsiffror.
Facebook reportedly wants to monetize the video platform and pay creators to develop content that will keep viewers coming back.
Facebooks musikprofilsfunktion rullas ut i Storbritannien
Ännu ett tecken på att Facebook och Google ser på det här med upphovsrättigheter på lite olika sätt. I Facebooks fall: ”nu när vi har betalat för rättigheterna vill vi ha valuta för pengarna”. Mer specifikt: hitta på funktioner som får folk att använda det friköpta materialet för att på så sätt få dem att använda tjänsterna mer och komma tillbaka oftare.
(Och hej, lite myspace-retrovibbar är aldrig fel.)
Facebook’s new music feature for profiles in now showing on my profile in the UK pic.twitter.com/gZvwqMNNx8
540 miljoner Facebook-inlägg hittade helt öppna på Amazon-server
Facebook råkar ut för en wow, fasiken också. Rätt bokstavligen. 540 miljoner Facebook-inlägg låg helt vidöppna på en AWS-molnserver. Komplett med inläggstext, reaktioner, kommentarer, kontonamn och annat. Dessutom hittades insamlad information från 22 000 Facebook-användare (saker som intressen, bilder, vänlistor, check-in:er och intressen) på en annan server – öppet även här.
Och hur kunde Facebook dabba sig så här? Det gjorde de inte. I båda fallen handlar det, like i Cambridge Analytica-fallet, om tredjepartsappar som slarvat rätt rejält. Ja, eller bara inte brytt sig (i det senare fallet även en apputvecklare som inte finns kvar längre).
Även här kommer det delvis att slå mot Facebook (ja, eller på sina håll förmodligen slå mycket mot Facebook), trots att Facebook skärpt till reglerna kring den här typen av appar och strypt den tillgång de får till data.
Dessutom lär vi se ännu hårdare regler kring just den här typen av ”pluginer” och API:er – bara i veckan har Google begränsat några av de rättigheter som tjänsten IFTTT har haft mot Gmail.
Security researchers have found hundreds of millions of Facebook user records sitting on an inadvertently public storage server. The two batches of user
Snapchat
Snap släpper spelplattformen Snap Games
Så har Snapchat officiellt släppt den spelplattform som det har spekulerats om ett tag: Snap Games. Möjlighet att spela själv eller med vänner – inuti chattfunktionen. Ska gå att spela och chatta samtidigt. Och ja, självklart kan man utmana varandras bitmojis.
Det betyder alltså att fem spelplattformar har presenterats eller börjat testas senaste månaden. Förutom Snaps även Microsofts ProjectX, Googles Stadia, Apples Arcade och Tencents Start. Dessutom kom det också uppgifter att även Walmart funderar på att/har börjat utveckla sin egen.
Snaps skiljer sig dock från de övriga genom att den består av enklare, chattfunktionskopplade spel där övriga handlade (främst) om datorspel. Ja, åtminstone den typ av spel som främst spelas på datorer, med biffigare grafik. Kort sagt alltså ungefär samma upplägg och typ av spel som även Facebook försöker få till (en reboot av Farmville-eran, fast för mobilen, om man så vill).
Snap Games börjar med sex titlar: en egenutvecklad och fem externa. Att se hur mycket snurr det blir på de här spelen. Och om de kan få Snapchat-användarna att lägga ännu mer tid i appen.
Snapchat unveiled its long-rumored gaming feature, Snap Games, at its Partner Summit event in Los Angeles.
Snap lanserar nytto-AR-utvecklarplattformen Scan
Igår släppte Snap sin spelplattform Snap Games. Men det kom rätt en hög andra nyheter också. Som AR-utvecklarplattformen Scan, förstås fokuserad mycket på Snapchats kamera.
I samarbete med Photomath kommer Snap erbjuda saker som att rikta kameran mot mattetal för att lösa dem (fuskläsa facit längst bak i övningsboken är så sjukt mycket åttiotal) och möjlighet att kunna peka kameran på saker för att få upp förslag på lämpliga gifar (just den funktionen är ju tämligen briljant).
Vad scan alltså är bottenplattan till är en tänkt AR-nyttoplattform. Snapchatkameran har primärt handlat om underhållning, men det här är ett rejält tecken på att Snap ser kamerafunktionen (och appen) som något betydligt större. Med tanke på appens höga engagemangsgrad finns helt klart potential, men det betyder inte automatiskt att användarna kommer att använda appen på det sättet.
Scan kommer rullas ut ”snart” och utvecklare som vill hoppa på plattformen kan anmäla intresse. Det lr, som vanligt, det vara då som den verkliga kreativiteten tar fart. Spännande oavsett.
(Dessutom lite siffror: 400 00 AR-linser har skapats av snappare, 75 % av alla användare använder linser varje – vilket betyder att de har använts totalt 15 miljarder gånger sedan starten.)
Snap släpper annonsplattformen Snap Audience Network och gör det möjligt att dela Stories till Tinder
Mer Snapchat-nyheter som presenterades igår. Tinder-integration och ett (typ) annonseringsnätverk.
Snapchats (a.k.a. da original) Stories kommer att gå att dela till appar som Tinder och Houseparty. Alltså exempelvis dela en story till sin Tinder-profil. Integrationerna kommer att rullas ut under 2019 och fler appintegrationer lär dyka upp.
Snap Audience Network: möjlighet för ”tredjepartsutvecklare att tjäna pengar på sina appar via Snapchats sexsekundersformat”. Bara i USA initialt.
Dessutom två mindre funktioner: Fitbit-ägare kommer kunna lägga till sin bitmoji på urtavlan och iOS-användare kommer få funktion där de kan dela vad de tittar på (alltså att man får något Game of Thronesigt att dela om man tittar på den.)
Tinder ditched its Moments feature in 2015, but that doesn’t mean the popular dating app is done with giving users access to ephemeral (aka disappearing) content. Later this year, those of you on Tinder can start posting Snapchat Stories directly to your dating profile, Snap announced today at its Partner Summit in Los Angeles.
Mer om Snaps annonseringsnätverk Snap Audience Network
Mer info om Snaps nya annonseringspush utanför appen. Företagets Snap Kit (integrationsplattformen som gör att användare kan logga in med sitt Snapchat-konto och få med sig Snapchat-funktionalitet till andra appar) får sällskap av Ad Kit.
De apputvecklare som implementerar Snapchats SDK kan köra Snapchats vertikala sexsekundersformat i sin app och därmed alltså tjäna pengar via detta. Det är även, förstås, tänkt att driva intäkter åt Snap själva via intäktsfördelning med apputvecklarna.
Dessutom mer om stödet för att dela stories till tredjepartsappar: får namnet App Stories.
Och lite mer Snapchat-siffror. Enligt Snap själva ska Snapchat nå fler i åldersspannet 13 till 24 år än Facebook eller Instagram i USA, Storbritannien, Frankrike, Kanada och Australien. Om det stämmer är det milt sagt rätt tunga siffror (sen kan man förstås diskutera exakta definitionen ”når”, men det är en annan historia).
Snap börjar så sakteliga faktiskt börja få åtminstone lite ordning på intäktssidan. Blir intressant att se om den trenden fortsätter i nästa kvartalsrapport.
Snapchat has found an answer to the revenue problem stemming from its halted growth: it will show its ads in other apps with the launch of Snapchat Ad Kit
Ny AR-funktion i Snapchats LensStudio: Lanmarkers
Ännu mer Snapchat-nyheter från gårdagens produktpresentation. Nu nyheter i AR-filterskapartjänsten LensStudio.
Landmarkers. Stöd för att skapa AR-linsversioner av kända byggnader (med tanke på namnet gissar jag att det inte bara kommer att vara byggnader framöver). Som att få dem att dansa och spy regnbågar (se artikeln för exempel).
Hand-, kropps- och husdjursmallar: Enklare att göra AR-skojsfunktioner för linsskapare.
LensStudio-skapare får också egna profilsidor för att enklare kunna visa upp sina skapelser.
Kort sagt sätt för Snap att visa att man visst bryr sig om plattformens kreatörer.
Snap is kicking off its Partner Summit in Los Angeles with a few announcements about the feature that makes Snapchat tick: augmented reality Lenses. For starters, Lens Studio, which lets anyone create their own AR filters, is getting a new feature called ”Landmarkers.”
Snapchat testar check-in-funktion: Snapchat Status
Snapchat testar en ny funktion: Status. En… check-in-funktion. Som sen blir synlig i Snap-kartan. Men med en liten twist.
Incheckningen kan kompletteras med en bitmoji där du kan signalera vad du gör eller vill göra. Dina incheckningar sparas sedan i en privat ”dagbok”.
Nu kan man för det mesta göra det här när man checkar in via andra plattformar, men då i text. Och, well, emojis. Men hej! Bitmojis! (som trots allt är väldigt mycket Snapchat och därmed ett passande sätt att dela just detta).
Sen är det skönt att de olika plattformarna använder samma namn på samma funktion. Eller som här: samma namn på två olika funktioner.
Australien klubbar lag som gör sociala plattformar direkt ansvariga för våldsamt innehåll i tjänsterna
Australien enuppar EU. Igår (ja, eller idag för dem) klubbades en ny lag som gör sociala plattformar direkt ansvariga för spridning av ”abhorrent violent material” (definierat som bilder, videos och ljudinspelningar som återger terroristattacker, mord, våldtäkter och kidnappningar. Mer specifikt ”Christchurch” kan man tänka). Om de inte tar bort den här typen av innehåll ”expeditiously” så riskerar de böter.
Även straffbart för plattformarna att inte meddela australiensiska myndigheter inom ”reasonable time” när de upptäcker innehåll enligt definitionen ovan (finns dock undantag om man kan anta att myndigheter redan känner till att materialet finns).
Nivån på bötesbeloppen kan bli upp till 10 procent av företagets årliga omsättning (eller ”turnover” mer specifikt). Men inte bara det: det kan bli tal om fängelsestraff i upp till tre år eller 2,1 miljoner dollar i böter (tydligen, lagtexten pratar om ”penalty units” och 10 000 såna verkar bli 2,1 miljoner dollar) för individer som ”provides a hosting service”. Och det spelar ingen roll om företaget är australiensiskt eller inte. Så, ni vet, Mark Zuckerberg kanske inte ska planera in så många resor till Australien.
Lagen togs fram och klubbades tydligen på fem dagar. Det får ju arbetet med EU-uppovsrättsdirektivet att framstå som ett under av genomarbetning.
Väldigt noggrant nedbrutna definitioner av de olika brotten som kan leda till straff, not som much när det kommer till exakt definition av ”expeditiously” eller ”reasonable”.
Parliament adopted a measure that would criminalize ”abhorrent violent material” shared on social media platforms, threatening huge fines for tech companies and jail for their employees.
Har du lust att hjälpa till? Gillar du mina digitala spaningar? Så pass mycket att du till och med skulle kunna visa uppskattning genom att betala en slant? Tryck här för att se hur du gör
