Etikett: Digital Markets Act

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 16 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

EU ännu ett steg närmare USB-C som laddstandard – för ännu fler produktkategorier

Så har EU kommit ännu ett steg närmare mot att klubba USB-C som unionens standardteknik för laddare av väldigt många av våra elektroniska vardagsprylar. EU:s kommitté som ansvarar bland annat för konsumentskydd röstade i veckan igenom förslaget. Rätt unisont: 43 röster mot 2.

Den stora anledningen till att lagförslaget överhuvudtaget har kommit till är förstås för att skapa en standard för mobiltelefoner, men en hel massa andra produktkategorier omfattas också. Kommittén breddade dessutom det ursprungliga förslaget till att även gälla bland annat bärbara datorer.

Det finns undantag som slipper USB-C, som smartklockor och andra typer av enheter som helt enkelt är för små för att få plats för ett USB-C-uttag, men i övrigt kan vi nog sammanfatta förslaget med att de flesta (uppkopplade) prylar som vi använder kommer att behöva rätta sig efter lagen om den blir verklighet. Ja, eller NÄR den blir verklighet kan vi nog redan nu säga.

Kritiken mot förslaget har handlat om saker som att det hämmar innovation och politiker inte ska bestämma teknikstandarder – även om det sistnämna är sanning med modifikation eftersom det är marknaden som redan har bestämt vilken standard som ska gälla. De flesta tillverkare har redan USB-C på plats. Med ett väldigt uppenbart undantag: Apple.

Tittar vi på mobiler så har Apple hållit fast vid sin lightningkontakt – en teknik som Apple äger och kontrollerar. Men även Apple är i övrigt mest med i team USB-C, som för sina bärbara datorer. Ja, eller fram till förra året.

Det var då som Apple fick lite retrofeeling och återintroducerade sin rätt briljanta magsafe-koppling. Ni vet, den som sitter fast med magnet och lossnar snarare än att dra med sig datorn om man råkar snubbla över strömsladden. Nu skickar visserligen Apple med USB-C-adapter för laddning som komplement till magsafe, plus att det går att ladda med USB-C via thunderbolt-uttaget, men frågan är förstås hur EU kommer att se på magsafe. Kort sagt: om EU kommer att kräva att det minsann bara ska vara en slags laddtyp till varje pris consequences be damned eller om det är okej att erbjuda egen laddare om man också gör det möjligt att ladda med vilken USB-C-sladdladdare som helst.

Det borde rimligtvis vara det sistnämnda som gäller, men hej. Frågan är förstås däremot hur det ser ut på mobilsidan. Visst, Apple kan skicka med USB-C-dongel även med sina iPhones, men om det krävs extrautrustning för att kunna använda USB-C så lär EU inte gilla läget.

https://techcrunch.com/2022/04/20/eu-common-charger-rules/

 

Ekonomi och finans

Netflix tappar prenumeranter för första gången på ett decennium

Vad är jättekul just ikväll? Att inte äga Netflix-aktier. Efter kvartalsrapporten som sammanfattade årets tre första månader så kollapsade aktien. Just nu minus 25 %. En fjärdedel av börsvärdet utraderat på nån minut, alltså.

Omsättningen landade visserligen lägre än väntat, men bara ett snäpp sämre. Vinsten var samtidigt rejält mycket bättre än förhandsspekulationerna. Så vad berodde raset på? Sämre tillväxtsiffror vad gäller prenumeranter. Och framförallt: Netflixs användarsiffra minskade för första gången på ett decennium.

6,7 % fler betalade för Netflix under Q1 2022 jämfört med för ett år sedan, men totalsiffran minskade med 200 000 ställt mot Q4 2021. Men det finns en förklaring till en rätt stor del av tappet: i och med att Netflix stängde alla ryska konton som en följd av Rysslands invasion av Ukraina så försvann 700 000 prenumeranter. Rensat för det så blev det en ökning med 500 000. Men det är fortfarande sämre än de 2,5 miljoner som Netflix såg framför sig inför kvartalet. Och värst av allt: Netflix bedömer att användartappet kommer att accelerera under det här kvartalet. 2 miljoner färre om Netflixs kristallkula visar rätt.

Så strömningskriget biter alltså allt hårdare i takt med att det finns allt fler tjänster att välja på. Men så finns det förstås också några andra anledningar: som rapporten som kom bara häromdagen som visade att allt fler britter säger upp just strömningstjänsterna när inflationen och det allmänt jobbiga ekonomiska läget slår allt hårdare.

Trots det så lyckas alltså Netflix tjäna allt mer pengar, vilket visar att prishöjningarna har fungerat. Fram till nu. Men lite oroväckande är att Netflix lyfter fram lösenordsdelande som ett av de stora tillväxtproblemen. Kan säkerligen påverka, men sannolikt inte så mycket som Netflix vill göra gällande. Det känns kort sagt som att Netflix försöker ta sig an ett symptom (Netflix testar som bäst just ett sätt att stoppa lösenordsdelande) snarare än grundproblemet: Netflix erbjudande är inte längre lika attraktivt.

Och om man ska vara lite elak: Netflix kan ha blivit lite väl bekväma av att vara enda herren på täppan lite för länge. Kan göra det ännu jobbigare att göra de förändringar som krävs.

Netflix just lost subscribers for the first time in over a decade

Netflix’s struggle to boost its subscriber count took an even worse turn in the first quarter of 2022. The company reported a loss of 200,000 subscribers globally, and it’s forecasting greater losses to come.

Kryptoplattformen Binance begränsar sina tjänster för ryska användare

Ännu ett företag som begränsar sina tjänster för ryssar: Sverige-aktuella kryptomäklaren Binance. Från och med nu så kommer alla konton med över 10 000 euro i kryptovaluta att begränsas så att de bara kan ta ut medel från sina konton – inte sätta in eller handla med dem.

Anledningen är som för de flesta andra företag som har skurit ned på eller helt stängt sina verksamheter i Ryssland: EU-sanktionerna snarare än eget, frivilliga initiativ.

Så egentligen inte så konstigt, men i just det här fallet är det ändå kanske lite mer kontroversiellt än vanligt. Hela poängen med kryptovalutor har varit att det skulle vara transaktionsmedel som inte är centralt reglerade och styrda. I praktiken så har det i ändå rätt länge varit några stora aktörer som har kontrollerat marknaden genom att erbjuda ställen att lagra sina kryptopengar och erbjuda plattformar för enkel handel. Som Binance.

Att Binance nu tar det här väldigt okryptiga steget lär trots det (eller kanske just därför) mötas av extra mycket kritik.

Latest EU sanctions force Binance to crack down on Russian users

Crypto exchange Binance is enforcing stricter Know Your Customer (KYC) checks for Russian users after the latest wave of EU sanctions.

Amazon betalade ingen skatt i Europa 2021 trots att de omsatte 55 miljarder dollar

Hur mycket omsatte Amazon i Europa 2021 (åtminstone de länder som hör till Luxembourg-grenen, dit Sverige räknas)? Sisådär 51 miljoner euro. 17 % bättre än 2020. Hur mycket betalade företaget i skatt här? Noll euro. Eller dollar. Eller kronor.

Faktum är att Amazon, tråkigt nog för Amazon, gick med förlust i vår region. Minus 1,16 miljoner euro. Amazon fick dessutom 1 miljard i skattestöd för att hantera sin jobbiga förlust.

Så ännu ett exempel på kreativ bokföring, alltså. I företagssammanhang inte särskilt konstigt.

Men det är precis den här typen av omskyfflande som inte direkt kommer att göra EU mindre benägna att slå ner på de amerikanska techgiganterna. Både vad gäller beskattning och möjligheter att göra business överhuvudtaget.

Amazon reportedly paid no income tax on $55 billion in European sales in 2021

The company received €1 billion in tax credits as well, according to filings.

 

Övrigt

EU har förhandlat klart om Digital Services Act

I helgen enades EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet om innehållet i lagpaketet Digital Services Act. De slutgiltiga formuleringarna i lagförslaget ska nu vara på plats, så vi kan väl anta att en formell omröstning och övriga steg som förvandlar förslaget till lag inte är särskilt långt borta. Uppgifter talar om att DSA ska börja gälla från början av 2024.

Det här innebär alltså att EU är i sluttampen med ett av de två lagpaket som är tänkta att reglera de stora (amerikanska) techbolagen och därmed minska deras dominans. Systerpaketet Digital Markets Act dök även det upp i nyhetsflödet under veckan, i form av läckta dokument om innehållet.

Om DMA har som syfte att begränsa makten hos nätets gatekeepers (alltså de företag och tjänster som man i praktiken måste använda för att kunna nå internet idag, främst Google och Apple) så handlar DSA om att hårdare reglera vad vi ser och exponeras för på nätet. Enkelt uttryckt större ansvar hos de stora plattformarna för innehållet som finns där.

Det innebär hårdare krav på att rensa saker som hatinnehåll, propaganda och barnporr, men också att marknadsplatser som Amazon måste städa bort piratprodukter i ännu högre utsträckning. DSA ställer också krav på ökad transparens gällande rekommendationsalgoritmer och förbud eller rejäla begränsningar mot att rikta annonser mot barn eller baserat på kön, ras eller religion. Dessutom ska dark patterns förbjudas – alltså de tekniker som används för att få oss att köpa mer eller få oss att gå med på saker vi egentligen inte vill utan att vi är medvetna om det.

Mycket av det här finns förstås mer eller mindre redan på plats, men då i ett lapptäcke av EU-lagstiftning och nationella lagar. DSA är tänkt att samla ihop dessa under ett mer sammanhållet paraply.

Men framförallt så ska DSA också ge EU betydligt mer muskler att straffa företag och plattformar som bryter mot reglerna. Mer specifikt handlar det om böter som kan uppgå till 6 % av företagens globala omsättning (alltså inte bara omsättningen inom EU).

Inte förvånande så har de stora techbolagen lobbat skiten ur såväl DSA som DMA och man kan förstå dem. Precis som med GDPR så lär det inte bara slå mot företagens verksamheter inom EU utan lär också få företagen att justera saker och ting globalt (för att det blir enklare i långa loppet).

No Title

No Description

Läckta utkast till EU:s Digital Markets Act pekar på att Apple kan tvingas till stora förändringar gälande Appstore, Meddelanden, Facetime, Safari och Siri

Tidigare i år så presenterade EU Digital Services Act, ett av de två stora lagpaket som är tänkta att reglera de stora (amerikanska) techbolagen för att på så sätt minska deras dominerande ställningar. Nu ser det ut som att systerlagpaketet Digital Markets Act också är nära att offentliggöras. Och det ser ut att tvinga Apple till större förändringar än vad tidigare information om lagförslaget har gjort gällande.

De läckta dokumenten ser ut att adressera väldigt många av de verksamhetsområden som har byggt upp Apples inhängande ekosystemsträdgård. Saker som att:

  • Användare ska ha rätt att ladda ner och installera appar från såväl internet som tredjepartsappbutiker, plus att utvecklare ska ha rätt att använda externa betalningslösningar i sina appar.
  • Företag har inte rätt att kräva att utvecklare ska använda en viss webbläsarmotor (som Apples egen WebKit).
  • Meddelandetjänster och samtalsfunktioner (röst och video) ska ”under vissa omständigheter” fungera tillsammans med konkurrerande tjänster och erbjuda kryptering hela vägen.
  • Användare ska ha rätt att ändra förvald röstassistent första gången som de använder den.
  • Företag ska inte tillåtas att ge sina egna appar och tjänster särskilda privilegier, som att lyfta fram dem först i sökresultat.

Mycket här är redan känt eller åtminstone vad de flesta har väntat sig. Men totalt sett så går det längre än det jag har sett så här långt. DMA har uttalat sagts sikta in sig på nätets ”gatekeepers”, alltså de tjänster och företag som i praktiken är förutsättningar för att använda internet eller bygga verksamheter online. Här hittar vi förstås också Google, men i och med att Android redan är mer öppet än iOS så drabbar det här framförallt Apple. Inte särskilt konstigt att Apple lobbar skiten ur EU:s politiker just nu.

Att se hur förslaget ser ut när det landar. Och förstås – hur det ser ut i sin slutgiltiga version, när alla medlemsländer, parlamentariker och lobbyister har varit inne och petat.

Leaked EU Document Could Spell Major Changes for App Store, Messages, FaceTime, Browsers, and Siri

A leaked version of the European Union’s Digital Markets Act (DMA) indicates that Apple could be forced to make major changes to the App Store,…

Världen har nu 5 miljarder internetanvändare

Så är vi nu 5 miljarder. Vi som använder internet. Åtminstone enligt senaste djupdykningen i vår digitala värld från We are social. Det innebär att 63 % av alla människor på planeten nu är uppkopplade.

Vi börjar dessutom närma oss femmiljardergränsen även vad gäller användningen av sociala medier. Och det innebär också att att sisådär 93 % av alla som använder internet också använder sociala medier. Ifall ni undrar varför tillväxten hos de största tjänsterna planar ut rätt ordentligt.

Det sistnämnda är förstås också förklaringen till att techjättarna satsar så hårt på tillväxtländerna, där de hoppas hitta nästa miljard internetanvändare. Och förstås ännu fler. För vad We are socials uppskattningar också säger är att nära 3 miljarder människor på Jorden ännu inte använder internet.

Hela rapporten är som vanligt apomfattande. 298 fullpackade digitalfaktasidor för den som har alldeles för mycket fritid.

Elon Musk vill köpa Twitter för att säkra yttrandefriheten, men har aktivt motarbetat öppenhet som företagsledare

En intressant vinkel på Elon Musks försök att ta över Twitter. Musk själv har sagt att det inte (först och främst) handlar om ett ekonomiskt intresse i företaget utan att han vill säkra att Twitter bättre kan erbjuda en plats med yttrandefriheten som ledstjärna. (Ja, och Musk lär som vanligt inte ta hänsyn till saker som lagkrav i det här sammanhanget, men såna detaljer ska vi inte fastna i nu.)

Men yttrandefriheten verkar däremot inte gälla Musks egna företag, där en tradition av precis det motsatta har rått. Saker som straff vid offentlig kritik och sekretessavtal som bland annat innebär att anställda inte kan stämma Musk-företag i domstol.

Och precis det här är inte unikt bara för Musk. Vi har sett samma sak hos de flesta stora techbolagen senaste åren. Och då har vi inte ens börjat prata om techbolagens kamp mot allt vad facksammanslutning heter – där Amazon har dragit på sig den tvivelaktiga ledartröjan.

https://www.bloomberg.com/news/articles/2022-04-21/elon-musk-wants-free-speech-at-twitter-twtr-after-years-silencing-critics

Vindkraft gick om kärnkraft som USA:s näst viktigaste energikälla två gånger i mars

Det här gillar vi. Vindkraft gick för första gången om kärnkraft som den näst största energikällan i USA under mars. Två gånger dessutom.

Så i det stora hela, en rätt liten händelse.

Men i ett större perspektiv, desto större. Och sjukt viktigt.

Wind surpassed nuclear power in the US for the first time on March 29-and then did it again

Wind became the second most-used power source in the US for the first time ever, a milestone in the rise of renewable energy and the fall of coal in the US power grid.

Jack Dorsey slutar som VD för Block – blir Block Head istället

Twitter-medgrundaren Jack Dorsey slutade oväntat och hastigt som VD för Twitter för några månader sedan för att istället lägga mer krut på sitt andra VD-jobb på Block. Och nu slutar han även som VD för Block.

Block, även det grundat av Dorsey, bytte rätt nyligen namn från Square till just Block för att sätta strålkastarljuset på det ökade kryptofokuset för företaget. Och nu förlorar alltså Block inte bara Dorsey som VD utan VD-titeln överhuvudtaget.

Block byter nu nämligen formellt namn på sin VD-roll. Dorsey har kvar samma jobb som tidigare på Block, men kan nu istället titulera sig ”Block Head”.

Because Jack Dorsey.

Block CEO Jack Dorsey picks new title: ”Block Head”

Block CEO Jack Dorsey is no longer the payments firm’s ”chief executive officer;” the executive is choosing to call himself ”Block Head and Chairperson.”

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 12 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Google öppnar för externa betallösningar i Android-appar, Spotify först ut att testa

Så kom det sig igår att Google till sist gick med på att öppna för externa betallösningar i Android-appar. Kanske. Förmodligen. En pilot som ska testköra det här åtminstone. Först ut: Spotify.

Med andra ord kommer det nu bli möjligt för utvecklare att erbjuda sin egen eller en extern partners betallösning för att ta betalt. Åtminstone för ett ”litet antal utvalda” utvecklare på ”utvalda marknader”. Så vi ska nog inte vänta oss en jätteutrullning i omedelbar närtid.

Enligt Google handlar det om ett initiativ för att ”erbjuda konsumenter val” (vilket på lite mindre corporatespeak blir ”förhoppningsvis kan det här minska lusten att reglera Google Play ännu mer från politiskt håll”) och att Spotify var en ”naturlig första partner” berodde enligt Google på att det är ”världens största utvecklare av en global prenumerationstjänst” (vilket översatt blir ”Spotify är det företag som har gjort mest väsen i den här frågan och vi vill gärna få tyst på dem”).

Exakt vad det kommer att innebära rent ekonomiskt återstår att se, eftersom de finansiella detaljerna ”fortfarande är under arbete”. Jag utgår dessutom från att det kommer att handla om att externa betallösningar får bo tillsammans med Google Plays betalsnurra – men att utvecklare fortfarande måste erbjuda just Google Play som ett av alternativen.

Vad Google gör är kort sagt att rulla ut den lösning som de tvingades panikskaka fram i Sydkorea, efter den lag som runt årsskiftet gjorde att appbutiker i landet inte längre får tvinga utvecklare att bara erbjuda ett sätt att betala inuti appar, globalt. Ja, eller testköra den bredare i alla fall.

Och det lär betyda att Google är nöjda med hur det har fungerat där. Med andra ord: ingen jättesmäll mot intäkterna.

Google Play to pilot third-party billing option, starting with Spotify | TechCrunch

Amid increasing global regulations over app stores and their commission structures, Google today announced the launch of a pilot program designed to

Googles meddelandeappar påkomna med att skicka användardata utan samtycke

Nu kommer ni bli jätteförvånade: Google har blivit påkomna med att skicka användardata från sina meddelandeappar utan samtycke och utan att informera användarna.

Den här gången handlar det om Androids meddelande- och telefonappar Messages och Dialer som enligt en studie genomförd av Trinity College i Dublin har skickat info om användare till sina egna servrar. Saker som att Messages har skickat hashade kopior av innehållet i textmeddelanden och när de skickas och att Dialer har passat vidare samtalsloggar över ingående och utgående samtal, hur långa de var och när samtalen skedde. Komplett med inblandade telefonnummer. Mottagare är loggningsverktyget Google Play Services Clearcut och analysplattformen Google Firebase Analytics.

Varför you ask? Av ”säkerhetsskäl” och för att ”förhindra bedrägerier”, för att ”underhålla Google Play Services APIs och kärntjänster” samt för att ”möjliggöra Google-tjänster som att bokmärka och kontaktsynkning”. Och varför behöver Google få ut så detaljerad personlig information av vilka som kontaktar varandra och innehållet i meddelandena undrar du – dessutom utan att berätta det? Titta vilken fin fågel! Säger Google.

Såååå… HALLO GDPR. Säger EU. Och då har vi inte ens börjat prata om saker som att det kanske inte är okej att överhuvudtaget skicka användardata över Atlanten. Vi kan väl tänka oss att även, säg, amerikanska myndigheter kan ha åsikter.

Forskarna som upptäckte det här dataskyfflandet i november förra året och Google ska ha vidtagit ett antal åtgärder. Som att faktiskt be om godkännande från användarna. Och ge dem möjlighet att delvis styra vilken data som skickas. Och, ni vet, överhuvudtaget berätta för sina användare att de gör det.

Vi kan väl sammanfatta det här med att det kanske inte kommer att hamna i pluskontot när såväl USA som EU kommer allt närmare att banka ner techgiganterna ett par snäpp.

Messages, Dialer apps sent text, call info to Google

Hashed text, phone call logs collected without opt-out nor specific notice

Apple har lämnat in nytt förslag på hur de ska leva upp till Nederländernas krav på externa betallösningar för appar

I skuggan av, tja, rätt mycket just nu så fortsätter Apples standoff med Nederländerna. Närmare bestämt den standoff som handlar om kravet att iOS-dejtingappar i landet ska ha rätt att använda externa betallösningar. Och nu har Apple lämnat in ett nytt förslag på hur de ska leva upp till kravet. På ett sätt som Apple gillar förstås.

Första budet föll i så där bra jord. Som kan sammanfattas med att Apple erbjöd sig att bara ta 27 % i avgift för transaktioner via externa betalplattformar istället för sedvanliga 30 %. Plus några andra saker som i stort handlade om att Apple inte skulle behöva ändra särskilt mycket i sitt inlåsningsupplägg. Och, ja, myndigheterna i Nederländerna svarade med ett ”nu-huh” i vändande mejl.

Det i sin tur har gjort att Apple har åkt på böter för nionde veckan i rad. Gånger fem miljoner. Som totalt innebär att Apple har betalat 45 miljoner euro i böter. Vilket förstås är väldigt mycket pengar för ungefär vilket företag som helst. Utom Apple. Men det riktigt intressanta i sammanhanget är att det lagrum som ger rätt att dela ut boten maxar vid 50 miljoner. Så nästa vecka har Apple alltså betalat alla de pengar som de kommer att krävas på.

Och… vad händer då?

Ja, Apple har alltså lämnat in ett nytt förslag (återstår att se vad det innehåller)  och därmed försökt visa sig som en riktig lagspelare. Frågan är: varför – när de nästan har suttit av sin bötestid?

Jag misstänker att Apples trots allt är oroliga. Men inte för de kaffepengar och den smäll på handen som Nederländerna drog till med. Utan för något annat som väntar runt hörnet: Digital Markets Act. EU:s lagpaket som ska klippa ned techgatekeepers – som Google och Apple.

Apple försöker med andra ord visa sig från sin bästa sida.

https://techcrunch.com/2022/03/21/apple-acm-nine-fines/

Arizona blir första delstat i USA som får stöd för att lagra körkort och ID-kort i Apples plånboksapp

Igår var det premiär för det som Apple har pratat om ett tag: det går nu att lagra sitt körkort och sin ID-kort i Apples plånboksapp. Åtminstone i Arizona, den delstat i USA som är först ut med att få stödet. Fler delstater står på tur ”snart”.

Med tanke på att Apple vill att iPhonen ska bli next level hubb i våra liv så är det förstås inte särskilt oväntat. Det är också något som Apple har pratat om rätt länge. Och det stannar inte bara vid ID-kort – Apple jobbar ju för motsvarande lagringsstöd för exempelvis patientjournaler. Och ja, Google har förstås samma ambition på Android-sidan.

Och det är ju förstås också det som allt mer blir normen. Att informationen lagras digitalt istället för att tryckas ut på ett plastkort. Ett steg innan biometri fullt ut blir hur vi identifierar oss – utan digitala mellanhänder.

Men fram till dess så finns det förstås mellanhänder för att identifiera oss. Lagra information på ett säkert sätt. Förutom Apple och Google även tjänster som BankID, Swish och Kivra. Och vad i princip alla har gemensamt är att de ägs och kontrolleras av privata företag. I Googles fall dessutom ett företag som har en historia av att hantera användardata lite… sådär säkert.

Det handlar i grund och botten om förtroende. Att det är tjänster och företag som vi litar på. Men det börjar bli dags att på allvar problematisera var våra identiteter ”bor”.

https://www.theverge.com/2022/3/23/22992745/apple-wallet-license-arizona-colorado-hawaii-real-id

Apple kan kan göra iPhonen till en prenumerationstjänst (igen)

Apple uppges vara på gång med ett nygammalt alternativ: prenumerera på din iPhone. Ännu en prenumerationstjänst från Apple, alltså, men den här gången på hårdvara.

Och ja, det är ju förmodligen världens minst oväntade nyhet. Apple kommer allt närmare brytpunkten när de på riktigt slutar vara ett hårdvarubolag och fullt ut blir ett tjänsteföretag. Som artikeln konstaterar så har ju Apple i praktiken redan möjlighet att prenumerera på en iPhone, om man så vill, genom de olika avbetalningsköp som Apple redan erbjuder.

Det som däremot är lite oväntat är att artikelförfattaren har lite svårt att se hur någon skulle ”investera månader av kapital i en enhet bara för att tvingas lämna tillbaka den i slutet av perioden”. Vilket ju… är rätt vanligt. Som när någon leasar en bil. Så ja. Det skulle i allra högsta grad kunna vara ett rätt troligt scenario.

Vad det kanske/nog/förmodligen handlar om är att Apple helt enkelt formellt kallar en prenumeration för en prenumeration därför att Apple vill vara all about prenumerationer. Och själva prylen är ju mer och mer ointressant – det är innehållet och vad du kan göra med den som räknas (ännu mer än förr). Bundla ihop iPhonen med något av Apples övriga mjukvaruprenumerationspaket, lägg till automatiskt uppgradering till nyare modell och – häpp! – vi har absolut en tjänst som definitivt skulle kunna flyga.

Lösningen skulle dessutom öppna iPhonen för ännu fler kunder – de där plånboken är mindre. Inte bara ett rent avbetalningsköp på en pryl, utan en löpande, mindre kostnad för att komma åt ett antal tjänster och dessutom få själva förutsättningen för att komma åt tjänsterna på köpet.

Ni vet. Som när man på den gamla goda tiden kunde få en mobil för en krona med ett nytt mobilabonnemang.

Apple will reportedly sell the iPhone as a subscription service

Apple is reportedly working on a new iPhone subscription service that would let customers subscribe to the company’s hardware for a monthly fee, similar to digital services like Apple Music or Apple TV Plus.

One Plus-grundaren Carl Pei lanserar sin första Nothing-mobil

Igår var det dags för det som det har ryktats om ett tag: Sverige har fått en ny mobiltillverkare. Ja, typ. En svenskkopplad mobiltillverkare om inte annat. One Plus-medgrundaren Carl Peis nya satsning Nothing presenterade igår sin andra produkt – och sin första mobil. Phone (1). Släpps i sommar.

Du kan få den i vilken färg du vill så länge som den är svart. Eller vit. Och den vita ser riktigt cool ut. Återstår att se hur den kommer att se ut i verkligheten – som om den kommer att bli genomskinlig på samma sätt som hörlurarna Ear (1). Och hur lättanvänd den kommer bli i praktiken. Men ser som sagt var helt klar cool ut. Och det är ungefär allt vi vet just nu. Mer information får vi vänta på.

Men vi vet redan nu en rätt stor svaghet hos Phone (1): den kör förstås Android.

Nothing’s first smartphone is aimed at Apple, not OnePlus

Nothing will launch its debut smartphone this summer, its CEO and former OnePlus co-founder Carl Pei announced today. It’ll be called the Phone 1, run Android, and be powered by a Qualcomm Snapdragon processor.

 

Ekonomi och finans

Apple köper fintechbolaget Credit Kudos

Nytt företagsköp för Apple: fintechbolaget Credit Kudos. Ett, tja, kreditvärderingstechbolag.

Tydligen består Credit Kudos tjänst i att ta fram mjukvara som ”använder konsumenters bankdata för att göra mer noggranna kreditupplysningar i samband med låneansökningar”.

Som artikeln konstaterar så handlar det här alltså om en spelare inom det Open banking-initiativ som EU-lagstiftning har tvingat farm, där banker måste vara mer transparenta med sin kunddata, inklusive att göra det enklare för kunder att byta bank.

Och eftersom det alltså i grund och botten handlar om teknik som möjliggör bättre kreditutvärdering så kan vi tänka oss att Apple vill få bättre koll på de kunder som använder de allt fler finansiella tjänster som Apple erbjuder. Inklusive krediter och räntefria avbetalningsköp.

Men jag misstänker att planerna inte stannar där. Jag misstänker att Apple har betydligt mer långtgående tankar på hur Credit Kudos ska kunna göra Apple till en större fintechaktör. Inklusive att kunna erbjuda plattformar med finanstjänster mot B2B-segmentet.

No Title

No Description

Kina uppmanar kinesiska företag göra sig beredda på att lämna ut mer finansiell information till USA

Det här var… oväntat. Kina har gått ut med en uppmaning till landets bolag att vara redo att lämna ut mer finansiell information till USA. Ja, de företag som har valt att notera sina aktier i USA, alltså.

Så varför tycker jag att det här var oväntat?

Relationen mellan USA och Kina har de senaste åren inte direkt utvecklats i en positiv riktning. De båda länderna är sedan några år tillbaka inblandade i ett kallt handelskrig. En ingrediens här har varit amerikansk oro för att kinesiska företag avlyssnar sina amerikanska användare och därmed skulle kunna utgöra ett hot mot den nationella säkerheten.

Ett område som det har vapenskramlats kring är just USA-noterade aktier. Politiker i USA kräver allt oftare att kinesiska aktier ska sparkas ut från de amerikanska börserna om de kinesiska bolagen inte följer samma tillsynsregler som de amerikanska bolagen. Att de alltså har fullständig börstransparens när myndigheterna kommer och knackar på dörren.

Kina å sin sida har varit allt annat än sugna på det och hotat med att tvinga kinesiska bolag att avnotera sig i USA. Men nu verkar det alltså som att Kina har gjort en helomvändning i frågan.

Det känns lite som att det här är ännu ett bevis på att Kinas nedsläggning av sina egna techbolag har gått lite för långt – vilket är extra problematiskt när den kinesiska ekonomin har drabbats av mer motvind än väntat.

Peking ber kinesiska bolag med notering i USA att vara redo att ge ut mer information | Placera

Kinesiska techjättar med notering i USA har av Peking informerats om att de bör vara redo att behöva lämna ut mer finansiell information. Det rapporterar Reuter

 

Övrigt

EU presenterar Digital Markets Act

Tidigare i år presenterade EU Digital Services Act – ett av de stora lagpaketen som är tänkt att reglera, slå ner på och överlag bryta upp de stora (amerikanska) techjättarnas marknadsdominans. Igår var det dags att lyfta ridån till systerlagpaketet Digital Markets Act.

Väldigt förenklat kan man säga att DSA i stort fokuserar på det vi ser och exponeras för – saker som olagligt innehåll, riktning av reklam och desinformation. DMA är tänkt att primärt fokusera på internets gatekeepers, alltså de företag och de plattformar som i praktiken är nödvändiga att använda för att göra affärer på eller  använda internet.

Väldigt mycket Apple och Google, alltså, men även jättar som Meta och Amazon. Eller som DMA definierar en gatekeeper: företag med ett marknadsvärde på över 75 miljarder euro som har minst 45 000 aktiva användare och en ”plattform” som en app eller ett socialt nätverk. Och just ”plattform” är lite av nyckelordet – tjänster som andra bygger verksamheter på.

Direktivet är ännu inte klubbat, eftersom det måste mala genom parlamentet och sedan koka ner till nationella lagar innan det på riktigt kickar in. Men det verkar finnas rätt stor enighet så det handlar nog mest om detaljer.

Exempel på saker som DMA innehåller och fokuserar på:

Interoperabilitet: Gatekeepers ”bör” tillåta sina plattformar att fungera tillsammans med mindre, liknande tjänster från andra företag. Det skulle kunna betyda ungefär det som Meta har som vision för sina chattjänster – att meddelanden ska komma fram även om en användare väljer WhatsApp och den andra Messenger. Hur ska det funka i praktiken? Bra fråga.

Rätten att avinstallera: En gång för alla kunna bli av med de förinstallerade apparna. (Betyder det att jag även äntligen kan bli av med det där U2-albumet som Apple gav alla sina användare utan möjlighet att bli av med det?)

Datatillgång: Företag som förser plattformar med data ska få tillgång till den – som att säljare på Amazon ska få ut all data om sin egen verksamhet och kunna ta med sig den till andra ställen.

Annonstransparens: Saker som att plattformar ska tillhandahålla lösningar som gör att annonsräckvidd kan verifieras av oberoende tredje part.

”Slutet för självföredragande”: Gatekeepers får inte längre trycka ut sina egna produkter, annonser etc. före andras hur som helst (inte ett totalförbud antar jag). 

DMA kommer dessutom – och kanske framförallt – att ge EU riktigt bitiga påföljdsmuskler. Som upp till 10 % av ett företags globala årliga omsättning – som i Apples fall exempelvis skulle kunna innebära över 35 miljarder euro.

Det kommer finnas massor mer att säga om det här, så jag stannar här just nu. Och konstaterar att även om det mesta var känt på förhand så kommer DMA att potentiellt skaka om techbolagens verksamheter rätt ordentligt.

EU targets Big Tech with sweeping new antitrust legislation

The EU has unveiled the final text of its sweeping new antitrust legislation targeting big tech. The new Digital Markets Act or DMA aims to level the playing field in the tech sector, and will force companies like Google, Apple, and Meta to open up their platforms to third parties.

USA och EU kommer överens om ett preliminärt nytt dataöverföringsavtal

Hejhopp, det här var VÄLDIGT oväntat. Och väldigt stort. Igår presenterade EU som väntat sitt kommande techregleringslagpaket Digital Markets Act och idag, som en blixt från klar himmel, så meddelar EU och USA att de har kommit överens om ett nytt dataöverföringsavtal. Did not alls se den coming.

Ända sedan 2020 så har dataöverföring över Atlanten levt i en gråzon. Eller krasst talat inte alls varit förenligt med EU:s integritetslagstiftning och därmed olaglig. Det var då som den så kallade Schrems II-domen underkände Facebooks process för att skicka användardata till hemmabasen för att kunna paketera om den och skicka tillbaka data i form av exempelvis riktade annonser.

Sedan dess har… inte jättemycket hänt. Med andra ord så har amerikanska molnföretag som hanterar EU-medborgares data kunnat fortsätta ungefär som förut eftersom EU inte var jättesugna på att tokstoppa det. Men samtidigt har exempelvis Google Analytics underkänts två gånger i år (i Frankrike och i Österrike) och ett definitivt beslut på om de sätt att temporärt brygga tiden fram till ett nytt avtal är lagliga rycker allt närmare.

Det sistnämnda är fortfarande ett potentiellt hot för ett preliminärt avtal är som bekant inte samma sak som ett färdigförhandlat och underskrivet avtal. Men det verkar oavsett finnas rejält med hopp om att det till sist löser sig nu.

Den absolut största stötestenen som gjorde att det förra avtalet föll var att USA ensidigt ger sig själva (mer konkret landets underrättelsemyndigheter) rätt att ta del av EU-medborgares användardata hos amerikanska företag utan att gå via de vanliga vägarna och utan att de berörda EU-medborgarna informeras. Så o-GDPR det bara går. Det har känts som att det enda sättet att lösa den knuten är för USA att ändra sin egen lagstiftning, genom att exempelvis undanta EU.

Vad det nya avtalet innebär i detalj är inte klart i skrivande stund, men vi kan väl säga att Meta, Google, Microsoft, Amazon, Apple och en massa andra amerikanska företag lär nog börja lägga champagnen på kylning.

https://www.wsj.com/articles/u-s-eu-reach-preliminary-deal-on-data-privacy-11648200085

Ryssland stryper Google News

Dags för Ryssland att kapa tillgången till ännu en tjänst: den här gången Googles nyhetsaggregerare News. Anledningen sägs vara att tjänsten har spridit ”opålitlig information” om den speciella militäroperationen i Ukraina. Saker som att Ryssland har invaderat landet, att Ryssland dödar civila urskiljningslöst och att Ryssland förlorar såväl soldater som utrustning i ett rasande tempo.

Det verkar däremot inte som att Ryssland har blockat Google News. Alltså förbjudit den rent formellt. Istället så ser det ut som att Ryssland har gjort samma sak som de har gjort mot Twitter (som inte heller är förbjuden än): de har tokstrypt bandbredden till tjänsten så att Google News i praktiken inte går att nå.

Det återstår alltså att se exakt vad problemen för Google News består i. Om det är så att det här är första steget mot ett formellt förbud eller om Ryssland nöjer sig med att sabba tjänsten på det sätt som det nu ser ut att handla om.

Som artikeln konstaterar så kan det här vara ännu ett bevis på att en svartlistning av Youtube rycker allt närmare. Men ett förbud mot Youtube verkar sitta hårdare inne. Och mot Twitter.

Rent krasst känns det alltså som att det var lättare att förbjuda Facebook och Instagram därför att det (typ) finns ett inhemskt alternativ i landets största sociala plattform VK (plus att ”Rossgram” ser ut att bli en Rysslandsodlad Instagram rätt snart). Vad gäller Twitter och framförallt Youtube så finns inte motsvarande ryska alternativ.

Med andra ord kan långsamheten i att förbjuda Youtube och Twitter bottna i att de plattformarna är för viktiga för Putins propagandamaskin gentemot den egna befolkningen. På samma sätt som stora ryska tiktokare har fått betalt av staten för att marknadsföra kriget (eller åtminstone den ryska versionen av vad som händer) så skulle ett Youtube-förbud också kunna såga av en av de grenar som den ryska propagandan själv sitter på.

https://techcrunch.com/2022/03/24/russia-blocks-google-news/

LG slutar leverera till Ryssland

Så här långt har sanktionerna mot Ryssland, som följd av landets invasion av Ukraina, främst handlat om USA och EU. Övriga länder har mest hakat på de sanktioner som har utfärdats utan att utfärda några själva. Ett sådant land är Sydkorea. Det i sin tur har gjort att två av landets företag nu har gått ut med att de slutar leverera till och sälja i Ryssland: Samsung för någon vecka sedan och nu LG.

Precis som branschkollegan Samsung så gör LG, tja, det mesta. De har åtminstone en väldigt bred palett elektroniska produkter som nu alltså inte längre kommer gå att köpa i Ryssland. Ja, inte när de som redan finns hos ryska återförsäljare har sålt slut, i alla fall.

Det som däremot är lite intressant med LG:s utspel är att det gäller LG Electronics. Ett av LG:s undervarumärken, där mycket av konsumentprylarna finns. Det behöver alltså inte gälla andra delar av verksamheten, som skärmtillverkningen. Det skulle alltså kunna vara så att LG fortfarande kan leverera komponenter till den ryska industrin, även om jag har lite svårt att tänka mig det.

Oavsett så är det ännu ett av de stora teknikbolagen som nu helt eller delvis drar sig tillbaka från Ryssland. Och isolerar därmed landet ännu mer.

Samtidigt kan det förstås vara mumma för framförallt de kinesiska märkena som nu får betydligt mer spelrum. Men precis som de koreanska bolagen så har de USA och EU i kundlistan och det finns en rätt stor risk att bolagen kan dra på sig västilska om de fortsätter sälja till Ryssland. Och i valet mellan Ryssland och väst så är valet rätt enkelt. Även för kinesiska bolag.

LG Halts All Shipments to Russia

The letters stand for ”long gone.”

Ryssar laddar ner Wikipedia för att ha ett uppslagsverk om tjänsten förbjuds i landet

Kommer du ihåg när ”uppslagsverk” var något som stod i bokhyllan och släpptes med något band om året? Ja, då minns du definitivt en värld utan internet. Men nu börjar (kanske framförallt unga kan tänkas) ryssar också förbereda sig inför ett sånt scenario. Nedladdningarna av Wikipedia i landet rusar, av oro för att även det öppna uppslagsverket ska förbjudas av Putins censur- och propagandamaskin.

För att göra den här processen enklare har den ideella organisationen Kiwik skapat en färdig, nedladdningsbar kopia av hela ryska Wikipedia. 1,8 miljoner artiklar i en 29 GB stor fil som alltså kan användas helt offline.

Och ”rusar” är i det här sammanhanget ingen underdrift. Totalt har offline-wikin laddats ner nästan 150 000 gånger så här långt i mars. Eller 4000 % fler nedladdningar än i januari. Ni vet. Innan Putin gav sig ut på invasionsturné i sitt grannland.

Vi kan väl dessutom tänka oss att det här preppandet sker inför ett väldigt troligt scenario. Jag är mest förvånad att Ryssland inte redan har stängt ned tjänsten – inte minst sedan den för rätt många ryssar har blivit en nyhetstjänst. Vill du veta vad som faktiskt har hänt i kriget i Ukraina sedan igår? Gå in på Wikipedia. Hjälp bland annat av – vad det verkar – att de ryska Wikipedia-redigerarna har valt att inte trycka ut eller godkänna de alternativa fakta som landets statliga medier (ja, landets medier överlag alltså) slänger sig med.

Visst. 150 000 är fortfarande en försvinnande lite del av alla som bor i Ryssland och de som verkligen skulle behöva läsa på är förstås de som är minst benägna att göra det. Men det är oavsett ännu ett tecken på kreativiteten som finns vad gäller att bryta igenom digitala järnridåer. Och ännu en påminnelse om Wikipedia som en av internets viktigaste tjänster.

Russians are downloading Wikipedia en masse as possible ban looms

Fearing a ban, hundreds of thousands of Russian internet users are downloading torrents of Wikipedia for offline access.

Google knoppar av sin kvantteknikverksamhet som fristående bolag

Dags för Google (okej, formellt ägarbolaget Alphabet) att få ytterligare ett företag under sin plattform: Sandbox AQ. Men inte via uppköp, utan genom att en befintlig verksamhet knoppas av som ett fristående bolag.

Vad gör då Sandbox undrar du? Kvantteknik. Alltså den teknik som på allvar ska få exempelvis datorer att göra nästa riktigt stora prestandahopp med hastigheter som dansar i cirklar runt dagens snabbaste, traditionella datorer.

Ja, det är åtminstone förhoppningen, även om det är en bit kvar till dess att normalkonsumenten har kvantteknik som bas i sin datorer och mobiler (ja, eller vilka prylar som kommer vara aktuella när – om? – tekniken på riktigt slår igenom). Men att Google nu alltså satsar på att lägga hela Sandbox-avdelningen som ett helt eget bolag med uppdrag att skapa kommersiella produkter baserat på kvantteknik visar att i alla fall Google tror att de har kommit så pass långt.

Alphabet just spun out out its quantum tech group, launching it as an independent company | TechCrunch

Quantum tech may be having its moment at long last. Consider that earlier this month, one of the few ”pure play” quantum tech companies in the world,

Gmail gör det möjligt att pausa mejlnotifieringar i mobilen när man jobbar på datorn

Åhejåhå. En jätteliten, men väldigt välkommen förändring: Gmail ser ut att vara på gång att göra det möjligt att ställa in så att mejlnotifieringar pausas i mobilen medan man jobbar på datorn.

En väldigt störig sak är tjänster som kastar ut notifieringar i precis alla enheter man har igång samtidigt. Förutom att det är störande i största allmänhet så är det ännu en distraktion.

Det finns tjänster som är smarta nog att känna av när man är aktiv i en enhet och därmed inte behöver skicka notiser till andra, men de behöver bli betydligt fler. Så väldigt bra initiativ från Google.

Gmail Reportedly Letting Users Pause Mobile Notifications When Using Computer

Google is reportedly rolling out a new feature that will enable users to pause the Gmail notifications on their phone when using Gmail on computer. The new feature requires users to allow Gmail to monitor their device usage. Gmail app on Android had become only the fourth app to hit 10 billion installs in January.

Kalifornien får sin första Bored Ape Yacht Club-NFT-restaurang

Vad gör man om man har lyckats lägga vantarna på en NFT i Bored Ape Yacht Club? Hänger upp den på den virtuella väggen och är nöjd med livet? Inte om man är Andy Nguyen. Då öppnar man en Bored Ape-restaurang.

Vad pratar vi om här? NFT det digitala blockkedjebaserade format som är tänkt att göra det möjligt att kunna sälja digitala föremål i begränsad upplaga, på samma sätt som i den fysiska världen. Ett format som dessutom allt mer används även för att sälja fysiska föremål, där själva ”ägarbeviset” ligger i blockkedjan.

Sen finns det förstås också allt fler hybridexempel. Där en NFT kan innehålla såväl fysiska föremål och upplevelser som digitala. Det Nguyen har gjort är ännu en variant på just en gränsöverskridande kombo.

Mer specifikt så har Nguyen via sitt NFT-köp också köpt rättigheterna att använda den virtuella apans varumärke till sin restaurang Bored & Hungry, som nu alltså snart öppnar i Kalifornien. Men också – och kanske framförallt – fått in en fot i dörren hos NFT-publiken. Dessutom Bored Ape-delen av den målgruppen.

Ett sätt att alltså sätta en NFT i arbete och på så sätt – vilket åtminstone är förhoppningen – dra in mer pengar än vad den kostade att köpa.

A restauranteur is opening an eatery inspired by Bored Ape Yacht Club NFTs – Tubefilter

Restauranteur Andy Nguyen is opening a California eatery that is inspired by the NFT collection Bored Ape Yacht Club.

Gifens skapare Steve Wilhite har dött

I veckan gick Sveriges (och kanske världens) äldsta bloggare Dagny ur tiden. Men det var inte det enda dödsfallet som blev känt i veckan. Även Steve Wilhite har lämnat oss, 74 år gammal.

Vem är Steve Wilhite undrar du? Mannen som uppfann gif-formatet. Ja, eller han ledde åtminstone det team på CompuServe som skapade gifen. Efter emojin det kanske allra viktigaste internetformatet. Ja, eller till och med i nivå med emojin.

Så med andra ord: hatten av, Steve. Tack för allt.

(Fun fact: Enligt Steve så är det korrekta uttalet av gif ”jif”, inte ”gif”.)

Beloved creator of the GIF dies following complications from COVID, wife confirms

Steve Wilhite, the creator of the GIF, died at age 74 due to complications from COVID-19.

Dagens ord: petfluencer

De driver Sveriges första influencerbyrå för djur: ”Djurens personliga storys går hem”

Djur i sociala medier har potential att bli lika stort som människor. Sveriges första petfluencerbyrå Petit Banana PR ökar under sitt andra år.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 3 2022 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Ekonomi och finans

Netflixs kvartalsrapport Q4 2021: fortsatt avtagande användartillväxt och kursslakt

Så var det ikväll dags för Netflix att som första stora techbolag ut redovisa siffrorna för förra kvartalet. Omsättningen landade prick på förväntningarna med 7,71 miljarder, 16,3 % bättre än motsvarande period för ett år sedan. Vinsten å sin sida krossade förväntningarna: 607 miljoner, +12 %. Så med andra ord ökade omsättningen mer än vinsten.

Så vad blev då marknadens reaktion på en vinst långt över förväntan? Tokkollaps för aktien. Minus nästan 18 % i efterhandeln just nu. Lär vara ett av Netflix värsta endagsras någonsin (återstår att se hur det kommer gå när marknaden väl öppnar i morgon, men med tanke på att Nasdaq är rätt jättegrinigt överlag just nu så lär det… inte bli så kul). Frågan är om Netflix inte får sin enskilt värsta börsdag någonsin i morgon. Typ extremt mycket ouch.

Så vad berodde det här då på? Sämre användartillväxt än väntat. Ja, eller egentligen precis den användartillväxt som analytiker hade väntat sig: totalt 8,28 miljoner nya prenumeranter under kvartalet. Inte jättemycket över förväntningarna, men fortfarande över. Numer räcker det visserligen inte att slå förväntningar för att göra marknaden på gott humör, man måste slå dem rejält.

8,28 miljoner nya användare var snäppet sämre än Q4 2020 och innebär att Netflix nu totalt har 224,3 miljoner prenumeranter, eller 8 % fler. Nu är det lite vanskligt att jämföra med siffror från 2020 på grund av att 2020 var… 2020, men i stort så fortsätter Netflixs användartillväxt att plana ut. De nya marknaderna har inte steppat upp och tagit sitt tillväxtansvar så som Netflix och investerare hoppats.

Med det sagt så stod Nordamerika för ett rätt stort lyft jämfört med för ett år sedan, även om det var lite sämre takt än Q3. Latinamerika rusade dessutom jämfört med Q4 2020 och gick från -13 % till 14 % i användartillväxt. Europa och Mellanösterna stod numerärt för största andelen nya användare medan Asien backade 1 %.

Så visst. Inte den klang- och jubelfest som aktiemarknaden hade väntat sig. Och Netflix erkände att konkurrensen från de andra strömningstjänsterna känns. Men… i stort en habil rapport. Minus 18 %? Herresatanjävlar vilken hysterisk överreaktion. Vad är det jag missar?

Om marknaden är så här nojig inför de siffror som kommer in så finns det rätt stor chans/risk att de kommande kvartalsrapportveckorna kommer att leda till techslakt. Not gonna be pretty i så fall…

No Title

No Description

Kinas digitala valuta har nu 260 miljoner användare

Kina fortsätter att skala upp sin egen digitala valuta, sin digitala yuan. Så pass att den app som krävs för att kunna använda valutan är en av de snabbast växande apparna i landet. Det i sin tur gör att den digitala yuanen nu har 260 miljoner användare. Ja, 260 miljoner människor – exklusive företag, alltså.

Det här kommer ironiskt nog ungefär samtidigt som det att Kina har förbjudit kryptovalutor i landet. Riktiga kryptovalutor, alltså. Decentraliserade, blockkedjebaserade valutor som Bitcoin.

Och det är just det sistnämnda som har fått landet att drämma till kryptovalutorna: de är hot mot den finansiella stabiliteten i landet på grund av att de inte är kontrollerade av kinesiska staten. Ja, delen om ”kontroll” stämmer åtminstone. Visst lär landets finansmyndigheter vara oroliga för hur oreglerade pengar kan påverka Kinas finansiella institutioner och system. Men det handlar förstås främst om en helt annan kontroll: kinesiska statens och kommunistpartiets kontroll över sin befolkning.

China’s digital yuan wallet now has 260 million individual users | TechCrunch

One of the fastest-growing apps in China right now, by installs, is the central bank’s digital yuan wallet: 261 million individual users (as opposed to

Ryssland kan vara på gång att förbjuda kryptovalutor

Från statligt håll så är det två motsatta utvecklingar som gäller när vi pratar om kryptovalutor nuförtiden: dels springer ungefär alla länder på kryptobollen (eller åtminstone att ta fram något ungefär motsvarande för den egna valutan) och dels så börjar krypto förbjudas på allt fler håll. Nu kan ännu ett land vara på gång med ett förbud: Ryssland.

Det är åtminstone vad landets centralbank nu har föreslagit. Ett förbud som gäller förbud mot användning och framtagande av krypto på rysk mark. Anledningen? Hot mot landets finansiella stabilitet, kontrollen över penningpolitiken och, intressant nog, medborgarnas välmående. Den sista känns… intressant. Och inte så lite som ett argument som banken hoppas ska kunna användas som argument mot befolkningen.

Men precis som i exempelvis Kina (och varför många andra länder inte heller tycker om kryptovalutor) så handlar det om kontroll. Och då inte bara kontroll över landets ekonomi utan över medborgarna. Det handlar om att hänga kvar vid makten.

Precis som olika länders försök att kontrollera internettrafiken, för att få stopp på saker som kan få folk att kräva ny ledning i landet, så är försöken att begränsa krypto ett försök att stoppa något som i sin grund är gränslöst. Som inte hör hemma i något enskilt land.

Frågan är hur det här kommer att utvecklas när allt mer av internets framtid ser ut att byggas runt blockkedjeteknik, som i sin kärna, även här precis som internet, är decentraliserat.

https://www.reuters.com/business/finance/russian-cbank-proposes-banning-cryptocurrencies-crypto-mining-2022-01-20/

 

Övrigt

Europaparlamentet ger Digital Services Act grönt ljus

Så blev det dags för Europaparlamentet att säga sitt om Digital Services Act (DSA), ett av de två kommande stora lagpaket som öka regleringen av (de amerikanska) techjättarna. Och som väntat så fick lagförslaget grönt ljus. Det innebär att DSA nu kan slussas vidare genom EU:s lagstiftarmaskineri via förhandlingar med ministerrådet. Men oavsett så kan vi nu i princip helt säkert säga att DSA (och förmodligen också systerlagpaketet Digital Markets Act) kommer att bli lag i unionen.

Vad kommer det innebära i praktiken? Ja, det vet vi inte riktigt än förstås. Vi vet heller inte exakt vad som kommer att ingå i de slutgiltiga versionerna av lagförslagen. Det vi däremot är vad som ingår i dem för tillfället.

DSA, den lag som nu alltså gick igenom i EU-parlamentet, är formellt i princip en uppdatering av EU:s e-handelsdirektiv. Men det slår betydligt bredare än bara e-handel. Direktivet är tänkt att reglera och ställa hårdare krav på hantering av illegalt innehåll på onlineplattformar, större transparens kring annonsering och desinformation på nätet.

DMA å sin sida handlar primärt om att ändra spelreglerna för internets ”gatekeepers”, alltså de verkliga dominanterna som Google och Apple. Handlar bland annat om att skärpa regleringen kring hur dessa plattformar får agera när de både tillhandahåller plattformen och konkurrerar med egna tjänster på den.

Som det ser ut just nu så går arbetet med dessa båda lagar i ett rasande tempo och det kan hända att åtminstone DSA slutgiltigt klubbas redan till våren. Ja, lite beroende på hur framgångsrikt techbolagens lobbyarbeten blir.

European parliament backs big limits on tracking ads | TechCrunch

The European Parliament has definitively backed major limits on behavioral advertising during a plenary vote on amendments to the pan-EU Digital Services

EU vill ta fram en egen DNS-tjänst

Pandemin har lärt världen en hel del. Som att globalisering är finemang – men att det inte skadar att ha lokala resurser ifall världen, eller till och med enskilda länder, stänger gränserna. Det här har satt spår på såväl överstatlig och statlig som stad- och individnivå. Allt ifrån krav på att EU måste kunna vara självförsörjande när det gäller halvledare och chip för uppkopplade prylar till ökat intresse för lokala handlare och producenter. Här kommer ännu ett område: EU kan vara intresserade av att ta fram sin egen DNS-tjänst.

DNS-tjänster är de som vi använder dagligen, men få har koll på eller bryr sig om. De som gör att vi kommer till den sajt som vi skriver in i webbläsarens adressfält. Precis som domäner så hanteras DNS-tilldelning överlag av en förhållandevis liten grupp organisationer och som så mycket när det handlar om internet så är det framförallt amerikanska organisationer. EU känner att man nu vill säkra upp sin egen internettrafik bland annat genom att göra sig mindre beroende av aktörer utanför unionen med en tjänst som ska ”erbjudas kostnadsfritt till EU-institutioner och allmänheten”. Tanken är att dessutom att det ska öka såväl EU:s IT-säkerhet som integritetsskydd.

Initiativet, med det snärtiga namnet DNS4EU, ska dessutom få inbyggda filtreringsfunktioner som ska kunna blocka sajter och tjänster som inte har de bästa intentioner, som de som ”innehåller malware, phising-sajter och andra cybersäkerhetshot”.

Och vi kan nog vara rätt säkra på att det sistnämnda är det som kommer att få mest uppmärksamhet. Definitivt bland kritikerna. För filtrering är som bekant ett tveeggat svärd. Och frågan är hur EU ska reglera användningen av det.

Vem som alltså, även här, ska vakta väktarna.

EU wants to build its own DNS infrastructure with built-in filtering capabilities

The European Union is interested in building its own recursive DNS service that will be made available to EU institutions and the general public for free.

Google börjar bli riktigt oroligt över att EU ska förbjuda Google Analytics

Amerikanska molntjänster lever just nu rätt mycket i limbo efter Schrems II-domen, som fick dataöverföringsavtalet mellan EU och USA att implodera. Rent krasst så innebär domen att det inte är tillåtet att använda amerikanska molntjänster oavsett var datan lagras – på grund av USA ger sig själv ensidig rätt att begära ut information om EU-medborgares data hos amerikanska företag. Ja, förmodligen. Kanske.

Ett företag som har tröttnat på att EU och USA inte kan komma överens om ett nytt avtal är ett av dem som berörs mest: Google. Förutom att Google har varvat upp sin stora lobbyapparat för att stoppa eller åtminstone begränsa EU:s techregleringslagförslag Digital Markets Act och Digital Services Act så har de nu också lobbytagit sig an just dataöverföringsfrågan. Mer specifikt handlar det om Google Analytics.

Att det här bara kommer bara dagar efter det att en österrikisk GDPR-översynsinstans slagit ned på att en nätläkarsajt i landet använde just Google Analytics är förstås en ren slump.

Men oavsett kan vi nog konstatera att Google på allvar börjar oroa sig för att deras molntjänster inte längre ska tillåtas i EU. Ja, eller förmodligen mer att allt fler myndigheter, organisationer och företag ska välja EU-baserade alternativ för att vara på säkra sidan. Och ju längre ett nytt avtal dröjer, desto större blir den risken.

Google lobbies for quickie fix to EU-US data transfers

As the legal uncertainty in Europe clouding use of US cloud services cranks up, Google has responded by firing up its lobbying engines to call for US and

Amerikanska senatorer presenterar lagförslag som ska förbjuda ”övervakningsmarknadsföring”

Nytt lagförslag i amerikanska senasten: The banning surveillance advertising act. Ett lagförslag som är ganska precis vad det låter som: det förbjuder digitala annonsörer från att rikta annonser mot sina användare. Överhuvudtaget.

Visst, det finns undantag. Som ”bred” platsbaserade annonser och ”kontextuell annonsering, som annonser som är specifikt matchade till innehåll online”. Och nej, jag vet inte exakt vad det sistnämnda betyder exakt. Men i stort så betyder det här att möjligheten att rikta annonser på det finkorniga sätt som marknadsförare har blivit vana (läs: bortskämda) med är no-no.

Nu är det inte reklam för läsk och resor som dock är i fokus, utan det är en inlaga i den amerikanska internpolitiken. Ett försök att stoppa desinformation, diskriminering och initiativ att försöka få folk att inte gå och rösta. Men oavsett så lår det slå betydligt bredare än så.

Nu är det som sagt var ett lagförslag och även om techreglering är den kanske enda fråga som förenar republikaner och demokrater numer så är det fortfarande lång väg till klubbad lag. Men det visar oavsett att EU, Kina och USA är hyfsat eniga i den framtida behandlingen av techbolag. Och någonstans finns kärnan till problemet i namnet: övervakningsmarknadsföring.

Precis det har – direkt eller indirekt – varit själva grunden i digital marknadsföring sedan internet föddes. Och det är det som marknadsförare måste vänja sig av med.

Democrats unveil bill to ban online ’surveillance advertising’

Democrats introduced a new bill, The Banning Surveillance Advertising Act, that would ban nearly all use of digital advertising targeting on ad markets hosted by platforms like Facebook and Google.

Google och Apple lobbar amerikanska politiker för att stoppa reglering av appbutiker och sök

Här i EU så kämpar de amerikanska techjättarna med näbbar och klor för att stoppa EU:s kommande techregleringspaket Digital Markets Act och Digital Services Act, men även om det inte fått lika mycket uppmärksamhet så är läget inte särskilt mycket bättre på hemmafronten. Då pratar jag inte om de rättegångar och myndighetsutredningar som techbolagen just nu är indragna i, utan lagförslag som liknar dem som EU som bäst håller på att färdigställa.

Den ena, Open App Markets Act, syftar till att göra det möjligt för användare att installera programvara i sina mobiler från mer än ett enda ställe medan den andra, American Innovation and Choice Act, förbjuder plattformar från att lyfta fram sina egna tjänster och produkter före konkurrenternas.

Så ja. De två företag som är mest sura på lagförslagen är Apple och Google. Apple mest på den första (även om Google inte heller är jätteförtjusta i att göra det enklare att installera appar från andra ställen än Google Play) och Google mest på den andra (även om Apple förstås gärna vill fortsätta använda iOS för att locka in folk till Apple Music istället för Spotify).

Och i veckan så gick 40 mindre techbolag, som DuckDuckGo och Quora, ut med ett öppet brev till politiker där de backar Choice-lagförslaget.

Oavsett vilket så handlar det om lagförslag, precis som DMA och DSA i EU, slår rätt direkt mot centrala delar av de två mest drabbade företagens affärsmodeller. Och det är problem som Apple och Google egentligen försatt sig själva i – det var först när de två företagen fullt ut började konkurrera med de andra företagen och tjänsterna på sina egna plattformar som bägarna verkligen rann över. När Google och Apple alltså inte nöjde sig med att bara vara distributörer utan ville ha hela kakan genom att också erbjuda egna tjänster på distributionsplattformarna.

Det handlar fortfarande om lagförslag som, precis som i EU, ska harvas genom den politiska apparaten i USA. Men även om det förstås är långt ifrån säkert att lagarna blir verklighet så är techreglering det kanske enda område där republikaner och demokrater numer är överens. Okej, inte HUR, men väl ATT.

Med tanke på det som nu händer i Kina, EU och USA så kan vi oavsett vara rätt säkra på att techbolagens manövreringsutrymme och affärsmodeller kommer att förändras rätt rejält det här årtiondet. Vilket också kommer påverka dem som verkar på plattformarna. Och det är inte alls säkert att det bara kommer att bli bättre.

Apple and Google are pleading with US lawmakers not to pass antitrust regulation challenging app stores and search

More than 40 tech companies – including DuckDuckGo, Quora, and Silicon Valley juggernaut Y Combinator – signed an open letter backing the proposals.

Google skrotar gratisversionen av G Suite

Gillar du att använda Googles kontorspaket G Suite utan att betala? Sucks to be you, i så fall. Google skrotar nu gratisversionen av G Suite. Användarna kommer att slussas över till betalabonnemang från och med 1 maj.

Och, ja, det var kanske inte helt oväntat. G Suite finns inte längre och det vi nu pratar om lades formellt ned redan 2012. Det är alltså användarna som har hängt kvar på övertid som nu berörs. Dessutom kommer det något halvår efter att Google gjorde efterföljaren Google Workplace gratis för alla användare. Åtminstone i sin enklaste version.

Nu har jag lite dålig koll på exakt vad som ingick i den Legacy-version som nu läggs ned, men vi kan nog konstatera att det är lite mer än det som finns i gratisversionen av Workplace. Så Google vill alltså få fler att betala för den funktionaliteten. Och, tja, sluta behöva mecka med obsoleta tjänster.

Google requiring all ’G Suite legacy free edition’ users to start paying for Workspace this year

In 2020, G Suite became Google Workspace as part of a reorganization of the company’s work apps. G Suite legacy free edition is now set to…

Weaveit vill vara Shazam för dina tankar

Ooooo vad jag inte visste att Weaveit var appen jag har väntat på hela mitt liv. En app som vill vara Shazam… för dina tankar.

Ja, eller åtminstone en smartare anteckningsapp. En app som kastar AI-smartness på de anteckningar du lägger in. Tanken är Weaveit kollar igenom det du har lagt till och automatiskt försöker koppla ihop det med andra saker. Kontakter, aktuella möten, ämnen och annat. Weaveit gör helt enkelt taggandet automagiskt åt dig.

Egentligen inget jättenytt, det är sånt som bland annat finns i kalenderappar och mejlprogram – åtminstone delvis. Och jag har heller ingen aning om hur bra den är (okej, vi kan väl anta att den inte är jättevass på svenska, men hej). Men slänga in tankebubblor i mobilen och få dem automatiskt sorterade och taggade?

Loving it already.

https://techcrunch.com/2022/01/20/weavits-new-app-wants-to-be-a-shazam-for-your-thoughts/

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 47 2021 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Apple börjar varna iPhone-användare som kan vara utsatta för statliga cyberattacker

Ett nytt intressant drag från Apple. Eller rättare sagt en ny slags notifiering: en varning om din iPhone är i riskzonen för att utsättas för statligt backade intrångsattacker. Vilket mer konkret innebär att du kan få ett iMessage-meddelande som säger ”hörru, nån försöker hacka dig, mmmkay?”

Det är är dessutom del av en mer koordinerad, tja, attack mot den här typen av verksamheter. I veckan stämde Apple även det israeliska företaget NSO Group, som säljer just den slags teknik som kan användas av stater för att ta sig in i användares mobiler. Så det är alltså mer än något ännu ett sätt för Apple att dels kunna peka på att iPhonen (och Apples prylar överlag) är säkra och dels spinna vidare på Apples införsäljningsargument att de på riktigt bryr sig om användarnas integritet och datasäkerhet.

Just det här funktionen lär kanske inte sälja båtlaster med nya iPhones. Det lär vara få som överhuvudtaget kommer att få upp varningen. Och många av dem lär nog redan vara medvetna om eller misstänka att de är övervakade och punktmarkerade. Apple skickar ut varningen om de ser ”tecken” på att en sån här attack är på gång, så det är fortfarande rätt vaga varningar som kommer att gå ut. ATT, inget om VEM eller HUR.

Men det lär oavsett inte ge Apple fler pluspoäng hos diktaturer som redan är sura på Apple. Men så kan det förstås också vara så att det här inte är aktuellt där. Apple är numer den nära nog enda utländska techjätten som fortfarande har verksamhet kvar i Kina, men det kommer också med ett pris. Ett pris som går ut på att Apple har tvingats till rätt stora eftergifter, inte minst när det gäller hanteringen av just data. På sina håll behövs det inte ens hackas iPhones – iPhone-datan kan kommas åt på andra sätt.

Men det är oavsett ett intressant steg som Apple tar. Även om det enda hyfsat vattentäta sättet att agera på det nya varningsmeddelandet är att blåsa sin mobil och hinka iväg den i första bästa vattendrag.

About Apple threat notifications and protecting against state-sponsored attacks – Apple Support

Apple threat notifications are designed to inform and assist users who may have been targeted by state-sponsored attackers.

Here Is the Worst Apple Notification

Apple has announced that it will let you know when sophisticated, state-sponsored hackers have targeted you. Fun!

 

Ekonomi och finans

Tile köps upp av Life360

Lite oväntat, trots allt: spårningsprylsföretaget Tile köps upp av branschkollegan/konkurrenten Life360 för uppemot 205 miljoner dollar.

Fram till i början av året så var Tille förmodligen det mest kända prylspårningsföretaget, med sina fyrkantiga spårningsbrickor som gick att fästa på och lägga i det mesta. Men sen släppte Apple sin kopia AirTag och helt plötslig hoppade konkurrensen på prylspårningsområdet upp rätt många hack. Det i sig gjorde att Tile blev en betydligt mer trolig uppköpskandidat.

Men eftersom det inte kom några uppköpsrykten så trodde jag att Tile skulle tuffa vidare på egen hand och fortsätta försöka bygga allianser med mer muskelstarka spelare för att på så sätt möta den tuffare konkurrensen. I alla fall ett hyfsat bra tag till. Men nu har Tile alltså nått vägens ände som fristående företag. Visst, rent konsumentmässigt så kommer Tile fortsätta verka som ett eget varumärke, men det är ju så det brukar börja. Lär sugas in rätt helt och fullt.

Ännu ett område där allt mer av verksamheten koncentreras till ett fåtal stora aktörer, alltså. Och det är ironiskt nog inte heller särskilt bra för Apple.

AirTag Competitor Tile Getting Acquired by Location Sharing App Life360

Tile, known for its range of Bluetooth-based tracking accessories that compete with the AirTag, is being acquired by location tracking service…

Klarna rullar ut direktbetalning och betalkort i USA

Det är lite skönt att Klarna lanserar sin ”betala nu”-tjänst i USA efter sin ”betala senare”-tjänst. Det som alltså i stort har varit normen i handel – betala samtidigt som du handlar – håller allt mer på att svänga om till kreditköp. Inte så att Klarna uppfann avbetalningsköpet, men de har lyckats positionera sig själva som innovatören bakom det helt nya konceptet ”buy now, pay later”.

Samtidigt så är det inte så konstigt att Klarna började med kreditköpfunktionen. USA är allt mer Klarnas viktigaste marknad och de har byggt allt fler allianser med befintliga betalplattformar i landet. Men då har det handlat om att Klarna har kunnat erbjuda avbetalningstjänsten som tillägg. Nu gör Klarna precis som de har gjort mot e-handlarna: tar ett allt större steg mot att bli direkta konkurrenter till sina egna företagskunder.

Det blir inte mindre så när Klarna samtidigt också släpper sitt eget betalkort i USA, som gör det möjligt för slutkunder att betala via fyra räntefria avbetalningar – både på nätet och offline.

https://techcrunch.com/2021/11/23/klarna-offers-pay-now-option-in-u-s-klarna-card-coming-soon/

Klarna fortsätter att växa – och förlusterna skenar

Eftersom Klarna inte är ett börsnoterat företag så är det lite svårare att få inblick i företagets finanser. Men Klarna gör som så många andra bolag som siktar på att ta sig in på börsen: släpper någon form av ”kvartalsrapporter” precis som om de redan fanns på börsen. I veckan var det dags för Klarna att lyfta på ridån för de tre första kvartalen 2021.

Så hur har 2021 gått? Ja, Klarna fortsätter att växa kraftigt, något som vi redan visste tack vare information som bolaget har släppt om det tidigare. Men i veckan fick vi också inblick i hur det går med pengarna som rullar in i företag. Ja, och framförallt de som rullar ut. Förlusten före skatt landade på 3,1 miljarder kronor, en fyrdubbling jämfört med för ett år sedan.

Så, tja, Klarna är alltså väldigt mycket ett techbolag redo för börsen. Det är mer eller mindre norm att det ser ut så här. Hysteriska förluster är heller inget problem så länge som tillväxten tuffar på i ett bra tempo. Men med det sagt så är ju 3,1 miljarder kronor fortfarande… en del. Utmaningen för Klarna, även här precis som för så många andra bolag, är att få lite mer balans i böckerna när det börjar bli dags för tillväxten att mattas av. För i det läget är massiva förluster inte alls lika roliga för investerare.

No Title

No Description

 

Övrigt

EU presenterar krav på att chattappar ska fungera med varandra och förbud på annonsering mot minderåriga

EU:s arbete med Digital Services Act och Digital Markets Act, som är tänkta att styra upp framförallt de amerikanska jättarnas verksamheter i unionen, fortsätter och vi vet ännu inte exakt vad de slutgiltiga direktiven kommer att innehålla. Men förutom de övergripande inriktningar som EU redan tidigare har presenterat så kommer det fler och fler mer konkreta saker som sannolikt/kanske kan bli del av de slutgiltiga lagtexterna.

I veckan röstade det utskott som har huvudansvar för techlagstiftning för tre saker:

Ett företags chattapp eller ”sociala medier-app” måste vara interoperabel. Den som använder dessa tjänster ska alltså kunna gå mellan olika tjänster utan att behöva börja om från början. Ett försök att minska inlåsningseffekten, alltså (och dessutom något som såväl Jack Dorsey som Mark Zuckerberg har pratat mycket om inte minst senaste året – förstås bland annat på grund av att lagstiftningsvindarna har blåst åt det här hållet).

Ett förbud mot annonsering mot minderåriga

Att företag som bryter mot lagen (i det här fallet Digital Markets Act) kan få böta så mycket som uppemot 20 % av den globala årsomsättningen. Det intressanta här är att EU alltså siktar in sig på den totala omsättningen och inte bara de pengar som företaget omsätter inom EU, som tidigare mest har varit normen.

https://techcrunch.com/2021/11/23/ep-imco-dma-vote/

EU-kommissionen föreslår förbud mot riktade annonser baserade på etnicitet eller religion

I veckan föreslog EU, som del av kommande Digital Markets Act, bland annat förbud mot annonsering mot minderåriga. Det var inte det enda beslutet som kom från EU på det här området. EU-kommissionen gick ut med ett nytt lagförslag som innebär ett förbud mot att rikta annonser baserat på data baserat på etnicitet, religion, ”hälsostatus” eller sexuell läggning ”om inte användare ger uttalat samtyckte”.

Lagförslaget inkluderar även att annonsörer måste bli ännu mer transparenta i vilken data som de använder för att rikta annonser och även vilka ”förstärkningsverktyg eller förstärkningsmetoder” som de använder. Lite oklart exakt vad det innebär, men i korta drag tror jag att det kan sammanfattas med ”algoritmer”.

Sist men inte minst så måste annonser ännu mer tydligt visa vem som står bakom och har betalat för annonsen.

Allt som allt är det alltså egentligen inte jättestora skillnader mot idag. Det handlar däremot om att EU-kommissionen vrider åt samtyckestumskruvarna ännu hårdare på annonsörer när det handlar just om de aktuella känsliga datapunkterna. Det är dessutom i linje med det som Apple och numer även Google satsar allt mer på: att stoppa spårning av användare kors och tvärs över internet om användaren själv inte uttalat säger att den spårningen är okej.

I veckan har vi fått minst tre fall där EU har klubbat eller föreslagit hårdare regleringar inom techområdet. Tre fall som i sig är rätt frikopplade, men som i ett lite större perspektiv sammantaget ger rätt bra indikationer kring vad som kommer att hamna i EU:s kommande lagstiftningar Digital Services Act och Digital Markets Act – som båda syftar till att skärpa tillsynen av de stora (främst amerikanska) techplattformarna.

EU seeks to block political ads that target people’s ethnicity or religion

Organizations would need to disclose how ads are paid for and how they are targeting certain groups.

Kina kan kräva att Uber-konkurrenten Didi Chuxing avnoterar sig från USA-börsen

I somras så blev en riktigt maffig börsnotering verklighet när kinesiska Uber-konkurrenten (och förstås: medägaren) Didi Chuxing klev in på börsen i USA. Det skedde mitt i en tid när USA allt mer skärper tonen mot och kraven på kinesiska bolag som är noterade vid amerikanska börser. Så pass att det till och med börjar att talas om att helt enkelt tvinga börserna att avnotera kinesiska bolag som inte lever upp till de insynskrav som lagstiftare i USA vill se.

Och nu kan precis ett sådant hot vara på väg att bli verklighet – och det är just Didi som kan vara bolaget som drabbas. Men det är intressant nog inte ett amerikanskt krav – utan ett kinesiskt.

Didi klev in på börsen trots att kinesiska myndigheter kom med väldigt starka önskemål om att Didi inte skulle gå vidare med sina utländska börsplaner. Läs: om ni inte gör som vi vill så kommer vi att straffa er. Och precis det blev också följden. Didis appar i Kina stängdes ned.

Nu kan Didi ha chans att få upp sina appar i landet igen – men om vi ska tro källor till Bloomberg så måste Didi i så fall gå med på att avnotera sina aktier från NYSE. En ren maktuppvisning alltså. Glöm inte bort vem som bestämmer.

Det här är ännu ett kapitel i det, tja, krig som Kina har fört mot sina egna techbolag senaste året. Där det har handlat om att bryta upp monopol för att öka konkurrensen i landet och om att skydda användares data bättre (a.k.a. ”Kina-GDPR”). Men en viktig underström har varit den maktkoncentration som pågår i Kina. Och även maktkamp – mellan det regerande kommunistpartiet och techjättarna som, precis som hos oss, har fått en större roll i människors liv än politiska matkhavare.

https://www.techinasia.com/didi-told-delist

Ryssland kräver att utländska techjättar öppnar lokala kontor

Ryssland fortsätter att steppa upp tonen mot utländska techjättarna (alltså främst företag som Apple, Google och de stora sociala plattformarna). Nu kommer krav på att de öppnar lokala kontor i Ryssland senast 2022.

Och ja, det här kanske inte känns särskilt uppseendeväckande. De flesta (om inte alla) har det säkert redan. Men det finns förstås en kontrollbaktanke i det här. Genom att kräva ett lokalt kontor, med lokalt anställd personal, så skaffar sig Ryssland ännu större möjligheter att straffa techplattformarna som bryter mot lagen. Vilket tyvärr mer och mer handlar om att tjänsterna tillåter regimkritiskt innehåll.

Ryssland har testat att blocka och strypa trafiken till de stora techbolagens tjänster, men nu gör de alltså ungefär som Turkiet (och av samma anledning). För genom att det krävs lokal personal så kan Ryssland göra anställda hos de aktuella bolagen personligt ansvariga och bötfälla dem om bolagen de jobbar för inte jobbar för gör som Ryssland säger och vill. Vi pratar dessutom förmodligen om fängelsestraff.

Ryssland och Turkiet vill alltså göra det riskabelt att jobba för techplattformarna. ”Visst, ni får strunta i vad vi säger, men då kommer det att drabba er personal i vårt land personligen. Tänk på det.” Om man så vill spinna på den PR-karusell som har omgett Facebook/Meta i och med The Facebook Files: Ryssland kan säga att techbolagen väljer vinst över sin egen personals bästa. Tänkt sätt att få techjättarna att hamna i dåligt ljus alltså.

Russia demands large tech companies set up local offices by 2022

Russia told 13 tech companies to set up official presences in the country by the end of 2021, including Apple, Google, Meta and TikTok.

Indien vill instifta en ny tillsynsmyndighet för plattformar som Facebook och Twitter

Ännu en marknad vill att de stora techbolagen ska åläggas större ansvar för vad användarna gör. Den här gången är det Indien som går i samma fotspår som EU, alltså den väg som även exempelvis USA är på väg att slå in på. Tjänster som Facebook och Twitter ska inte längre klassas som ”förmedlare” utan som… publicister.

Det är åtminstone vad ett utskott i det indiska parlamentet har kommit fram till och rekommenderar. Utskottet förespråkar dessutom att en ny tillsyns skapas, med specifikt uppdrag att ta sig an just hur de stora onlineplattformarna följer de föreslagna riktlinjerna. Om det här blir lag återstår att se, men det är nog oavsett en rätt tydlig indikation på vartåt det barkar.

Och det som är ironiskt i det indiska fallet är att Facebook mer eller mindre ska klassas som som en publicist. I resten av världen clashar företag som Facebook/Meta och Google just med publicister kring ersättning för de nyheter som delas och sprids via techbolagens tjänster. Men det säger också något om problemett vi har att hantera och klassa jättebolagen och jättetjänsterna.

Lagstiftare världen över försöker, precis som det indiska utskottet, hitta på delvis nya klassifikationer som ska rymma de förhållandevis nya tjänsterna – men det handlar mycket om att försöka banka in Facebook-fyrkanten i cirklar som har rötterna långt före internet. Att faktiskt beskriva och hantera företag och tjänster som numer ligger i gränslandet mellan nationsstater och företag har vi inte riktigt vokabulären eller den mentala kapaciteten att göra. Och det kommer bli en jätteutmaning de kommande åren.

Facebook, Twitter Should Be Overseen by New Regulator: Parliamentary Panel

An Indian parliamentary panel has recommended treating social media platforms like Twitter and Facebook as publishers and setting up a regulatory body to oversee them, potentially opening the companies up to more liability for user-generated content.

NFT blir årets ord enligt onlineordlistan Collins

Ha. Vilket är årets ord? NFT. Åtminstone enligt (online)ordlistan Collins.

NFT är förkortningen för det rätt överbedrövliga, om än korrekta, begreppet non-fungible tokens – som, om man så vill, är prylmotsvarigheten till kryptovalutor. Om en kryptovaluta är betalmedlet som används för transaktioner via den så kallade blockkedjetekniken så är NFT:er det man kan köpa. Digitala föremål i begränsad upplaga, på samma sätt som fysiska föremål finns i begränsade upplagor (även om upplagorna ibland är jättestora).

Ja, eller det måste inte ens vara digitala föremål eller tjänster. Det kan också vara fysiska föremål och tjänster. Så krasst talat: saker som är lagrade i blockkedjan (åtminstone de som stöder NFT-formatet) och som kan köpas och säljas med kryptovaluta?

(Tydligen så lyckades ”NFT” ta sig förbi ”cheugy” i valet av årets ord. Vilket förstås gör det intressant att fundera över: när blir NFT cheugy?)

”NFT” picked as word of the year-deal with it

Beeple will be mentioned.

Clippy kommer tillbaka som emoji i Windows

JAAAAAAAA! Nästan så att jag blir sugen på att köpa en PC.

Clippy Arrives on Windows 11 to Replace Paperclip Emoji | Digital Trends

What is old is now new again. The paperclip emoji is getting replaced on Windows 11 with an image of Microsoft’s Clippy digital assistant.