Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.
Övriga delar i veckans sammanställning
Mobilt
Google öppnar för externa betallösningar i Android-appar, Spotify först ut att testa
Så kom det sig igår att Google till sist gick med på att öppna för externa betallösningar i Android-appar. Kanske. Förmodligen. En pilot som ska testköra det här åtminstone. Först ut: Spotify.
Med andra ord kommer det nu bli möjligt för utvecklare att erbjuda sin egen eller en extern partners betallösning för att ta betalt. Åtminstone för ett ”litet antal utvalda” utvecklare på ”utvalda marknader”. Så vi ska nog inte vänta oss en jätteutrullning i omedelbar närtid.
Enligt Google handlar det om ett initiativ för att ”erbjuda konsumenter val” (vilket på lite mindre corporatespeak blir ”förhoppningsvis kan det här minska lusten att reglera Google Play ännu mer från politiskt håll”) och att Spotify var en ”naturlig första partner” berodde enligt Google på att det är ”världens största utvecklare av en global prenumerationstjänst” (vilket översatt blir ”Spotify är det företag som har gjort mest väsen i den här frågan och vi vill gärna få tyst på dem”).
Exakt vad det kommer att innebära rent ekonomiskt återstår att se, eftersom de finansiella detaljerna ”fortfarande är under arbete”. Jag utgår dessutom från att det kommer att handla om att externa betallösningar får bo tillsammans med Google Plays betalsnurra – men att utvecklare fortfarande måste erbjuda just Google Play som ett av alternativen.
Vad Google gör är kort sagt att rulla ut den lösning som de tvingades panikskaka fram i Sydkorea, efter den lag som runt årsskiftet gjorde att appbutiker i landet inte längre får tvinga utvecklare att bara erbjuda ett sätt att betala inuti appar, globalt. Ja, eller testköra den bredare i alla fall.
Och det lär betyda att Google är nöjda med hur det har fungerat där. Med andra ord: ingen jättesmäll mot intäkterna.
Amid increasing global regulations over app stores and their commission structures, Google today announced the launch of a pilot program designed to
Googles meddelandeappar påkomna med att skicka användardata utan samtycke
Nu kommer ni bli jätteförvånade: Google har blivit påkomna med att skicka användardata från sina meddelandeappar utan samtycke och utan att informera användarna.
Den här gången handlar det om Androids meddelande- och telefonappar Messages och Dialer som enligt en studie genomförd av Trinity College i Dublin har skickat info om användare till sina egna servrar. Saker som att Messages har skickat hashade kopior av innehållet i textmeddelanden och när de skickas och att Dialer har passat vidare samtalsloggar över ingående och utgående samtal, hur långa de var och när samtalen skedde. Komplett med inblandade telefonnummer. Mottagare är loggningsverktyget Google Play Services Clearcut och analysplattformen Google Firebase Analytics.
Varför you ask? Av ”säkerhetsskäl” och för att ”förhindra bedrägerier”, för att ”underhålla Google Play Services APIs och kärntjänster” samt för att ”möjliggöra Google-tjänster som att bokmärka och kontaktsynkning”. Och varför behöver Google få ut så detaljerad personlig information av vilka som kontaktar varandra och innehållet i meddelandena undrar du – dessutom utan att berätta det? Titta vilken fin fågel! Säger Google.
Såååå… HALLO GDPR. Säger EU. Och då har vi inte ens börjat prata om saker som att det kanske inte är okej att överhuvudtaget skicka användardata över Atlanten. Vi kan väl tänka oss att även, säg, amerikanska myndigheter kan ha åsikter.
Forskarna som upptäckte det här dataskyfflandet i november förra året och Google ska ha vidtagit ett antal åtgärder. Som att faktiskt be om godkännande från användarna. Och ge dem möjlighet att delvis styra vilken data som skickas. Och, ni vet, överhuvudtaget berätta för sina användare att de gör det.
Vi kan väl sammanfatta det här med att det kanske inte kommer att hamna i pluskontot när såväl USA som EU kommer allt närmare att banka ner techgiganterna ett par snäpp.
Hashed text, phone call logs collected without opt-out nor specific notice
Apple har lämnat in nytt förslag på hur de ska leva upp till Nederländernas krav på externa betallösningar för appar
I skuggan av, tja, rätt mycket just nu så fortsätter Apples standoff med Nederländerna. Närmare bestämt den standoff som handlar om kravet att iOS-dejtingappar i landet ska ha rätt att använda externa betallösningar. Och nu har Apple lämnat in ett nytt förslag på hur de ska leva upp till kravet. På ett sätt som Apple gillar förstås.
Första budet föll i så där bra jord. Som kan sammanfattas med att Apple erbjöd sig att bara ta 27 % i avgift för transaktioner via externa betalplattformar istället för sedvanliga 30 %. Plus några andra saker som i stort handlade om att Apple inte skulle behöva ändra särskilt mycket i sitt inlåsningsupplägg. Och, ja, myndigheterna i Nederländerna svarade med ett ”nu-huh” i vändande mejl.
Det i sin tur har gjort att Apple har åkt på böter för nionde veckan i rad. Gånger fem miljoner. Som totalt innebär att Apple har betalat 45 miljoner euro i böter. Vilket förstås är väldigt mycket pengar för ungefär vilket företag som helst. Utom Apple. Men det riktigt intressanta i sammanhanget är att det lagrum som ger rätt att dela ut boten maxar vid 50 miljoner. Så nästa vecka har Apple alltså betalat alla de pengar som de kommer att krävas på.
Och… vad händer då?
Ja, Apple har alltså lämnat in ett nytt förslag (återstår att se vad det innehåller) och därmed försökt visa sig som en riktig lagspelare. Frågan är: varför – när de nästan har suttit av sin bötestid?
Jag misstänker att Apples trots allt är oroliga. Men inte för de kaffepengar och den smäll på handen som Nederländerna drog till med. Utan för något annat som väntar runt hörnet: Digital Markets Act. EU:s lagpaket som ska klippa ned techgatekeepers – som Google och Apple.
Apple försöker med andra ord visa sig från sin bästa sida.
https://techcrunch.com/2022/03/21/apple-acm-nine-fines/
Arizona blir första delstat i USA som får stöd för att lagra körkort och ID-kort i Apples plånboksapp
Igår var det premiär för det som Apple har pratat om ett tag: det går nu att lagra sitt körkort och sin ID-kort i Apples plånboksapp. Åtminstone i Arizona, den delstat i USA som är först ut med att få stödet. Fler delstater står på tur ”snart”.
Med tanke på att Apple vill att iPhonen ska bli next level hubb i våra liv så är det förstås inte särskilt oväntat. Det är också något som Apple har pratat om rätt länge. Och det stannar inte bara vid ID-kort – Apple jobbar ju för motsvarande lagringsstöd för exempelvis patientjournaler. Och ja, Google har förstås samma ambition på Android-sidan.
Och det är ju förstås också det som allt mer blir normen. Att informationen lagras digitalt istället för att tryckas ut på ett plastkort. Ett steg innan biometri fullt ut blir hur vi identifierar oss – utan digitala mellanhänder.
Men fram till dess så finns det förstås mellanhänder för att identifiera oss. Lagra information på ett säkert sätt. Förutom Apple och Google även tjänster som BankID, Swish och Kivra. Och vad i princip alla har gemensamt är att de ägs och kontrolleras av privata företag. I Googles fall dessutom ett företag som har en historia av att hantera användardata lite… sådär säkert.
Det handlar i grund och botten om förtroende. Att det är tjänster och företag som vi litar på. Men det börjar bli dags att på allvar problematisera var våra identiteter ”bor”.
https://www.theverge.com/2022/3/23/22992745/apple-wallet-license-arizona-colorado-hawaii-real-id
Apple kan kan göra iPhonen till en prenumerationstjänst (igen)
Apple uppges vara på gång med ett nygammalt alternativ: prenumerera på din iPhone. Ännu en prenumerationstjänst från Apple, alltså, men den här gången på hårdvara.
Och ja, det är ju förmodligen världens minst oväntade nyhet. Apple kommer allt närmare brytpunkten när de på riktigt slutar vara ett hårdvarubolag och fullt ut blir ett tjänsteföretag. Som artikeln konstaterar så har ju Apple i praktiken redan möjlighet att prenumerera på en iPhone, om man så vill, genom de olika avbetalningsköp som Apple redan erbjuder.
Det som däremot är lite oväntat är att artikelförfattaren har lite svårt att se hur någon skulle ”investera månader av kapital i en enhet bara för att tvingas lämna tillbaka den i slutet av perioden”. Vilket ju… är rätt vanligt. Som när någon leasar en bil. Så ja. Det skulle i allra högsta grad kunna vara ett rätt troligt scenario.
Vad det kanske/nog/förmodligen handlar om är att Apple helt enkelt formellt kallar en prenumeration för en prenumeration därför att Apple vill vara all about prenumerationer. Och själva prylen är ju mer och mer ointressant – det är innehållet och vad du kan göra med den som räknas (ännu mer än förr). Bundla ihop iPhonen med något av Apples övriga mjukvaruprenumerationspaket, lägg till automatiskt uppgradering till nyare modell och – häpp! – vi har absolut en tjänst som definitivt skulle kunna flyga.
Lösningen skulle dessutom öppna iPhonen för ännu fler kunder – de där plånboken är mindre. Inte bara ett rent avbetalningsköp på en pryl, utan en löpande, mindre kostnad för att komma åt ett antal tjänster och dessutom få själva förutsättningen för att komma åt tjänsterna på köpet.
Ni vet. Som när man på den gamla goda tiden kunde få en mobil för en krona med ett nytt mobilabonnemang.
Apple is reportedly working on a new iPhone subscription service that would let customers subscribe to the company’s hardware for a monthly fee, similar to digital services like Apple Music or Apple TV Plus.
One Plus-grundaren Carl Pei lanserar sin första Nothing-mobil
Igår var det dags för det som det har ryktats om ett tag: Sverige har fått en ny mobiltillverkare. Ja, typ. En svenskkopplad mobiltillverkare om inte annat. One Plus-medgrundaren Carl Peis nya satsning Nothing presenterade igår sin andra produkt – och sin första mobil. Phone (1). Släpps i sommar.
Du kan få den i vilken färg du vill så länge som den är svart. Eller vit. Och den vita ser riktigt cool ut. Återstår att se hur den kommer att se ut i verkligheten – som om den kommer att bli genomskinlig på samma sätt som hörlurarna Ear (1). Och hur lättanvänd den kommer bli i praktiken. Men ser som sagt var helt klar cool ut. Och det är ungefär allt vi vet just nu. Mer information får vi vänta på.
Men vi vet redan nu en rätt stor svaghet hos Phone (1): den kör förstås Android.
Nothing will launch its debut smartphone this summer, its CEO and former OnePlus co-founder Carl Pei announced today. It’ll be called the Phone 1, run Android, and be powered by a Qualcomm Snapdragon processor.
Ekonomi och finans
Apple köper fintechbolaget Credit Kudos
Nytt företagsköp för Apple: fintechbolaget Credit Kudos. Ett, tja, kreditvärderingstechbolag.
Tydligen består Credit Kudos tjänst i att ta fram mjukvara som ”använder konsumenters bankdata för att göra mer noggranna kreditupplysningar i samband med låneansökningar”.
Som artikeln konstaterar så handlar det här alltså om en spelare inom det Open banking-initiativ som EU-lagstiftning har tvingat farm, där banker måste vara mer transparenta med sin kunddata, inklusive att göra det enklare för kunder att byta bank.
Och eftersom det alltså i grund och botten handlar om teknik som möjliggör bättre kreditutvärdering så kan vi tänka oss att Apple vill få bättre koll på de kunder som använder de allt fler finansiella tjänster som Apple erbjuder. Inklusive krediter och räntefria avbetalningsköp.
Men jag misstänker att planerna inte stannar där. Jag misstänker att Apple har betydligt mer långtgående tankar på hur Credit Kudos ska kunna göra Apple till en större fintechaktör. Inklusive att kunna erbjuda plattformar med finanstjänster mot B2B-segmentet.
No Description
Kina uppmanar kinesiska företag göra sig beredda på att lämna ut mer finansiell information till USA
Det här var… oväntat. Kina har gått ut med en uppmaning till landets bolag att vara redo att lämna ut mer finansiell information till USA. Ja, de företag som har valt att notera sina aktier i USA, alltså.
Så varför tycker jag att det här var oväntat?
Relationen mellan USA och Kina har de senaste åren inte direkt utvecklats i en positiv riktning. De båda länderna är sedan några år tillbaka inblandade i ett kallt handelskrig. En ingrediens här har varit amerikansk oro för att kinesiska företag avlyssnar sina amerikanska användare och därmed skulle kunna utgöra ett hot mot den nationella säkerheten.
Ett område som det har vapenskramlats kring är just USA-noterade aktier. Politiker i USA kräver allt oftare att kinesiska aktier ska sparkas ut från de amerikanska börserna om de kinesiska bolagen inte följer samma tillsynsregler som de amerikanska bolagen. Att de alltså har fullständig börstransparens när myndigheterna kommer och knackar på dörren.
Kina å sin sida har varit allt annat än sugna på det och hotat med att tvinga kinesiska bolag att avnotera sig i USA. Men nu verkar det alltså som att Kina har gjort en helomvändning i frågan.
Det känns lite som att det här är ännu ett bevis på att Kinas nedsläggning av sina egna techbolag har gått lite för långt – vilket är extra problematiskt när den kinesiska ekonomin har drabbats av mer motvind än väntat.
Kinesiska techjättar med notering i USA har av Peking informerats om att de bör vara redo att behöva lämna ut mer finansiell information. Det rapporterar Reuter
Övrigt
EU presenterar Digital Markets Act
Tidigare i år presenterade EU Digital Services Act – ett av de stora lagpaketen som är tänkt att reglera, slå ner på och överlag bryta upp de stora (amerikanska) techjättarnas marknadsdominans. Igår var det dags att lyfta ridån till systerlagpaketet Digital Markets Act.
Väldigt förenklat kan man säga att DSA i stort fokuserar på det vi ser och exponeras för – saker som olagligt innehåll, riktning av reklam och desinformation. DMA är tänkt att primärt fokusera på internets gatekeepers, alltså de företag och de plattformar som i praktiken är nödvändiga att använda för att göra affärer på eller använda internet.
Väldigt mycket Apple och Google, alltså, men även jättar som Meta och Amazon. Eller som DMA definierar en gatekeeper: företag med ett marknadsvärde på över 75 miljarder euro som har minst 45 000 aktiva användare och en ”plattform” som en app eller ett socialt nätverk. Och just ”plattform” är lite av nyckelordet – tjänster som andra bygger verksamheter på.
Direktivet är ännu inte klubbat, eftersom det måste mala genom parlamentet och sedan koka ner till nationella lagar innan det på riktigt kickar in. Men det verkar finnas rätt stor enighet så det handlar nog mest om detaljer.
Exempel på saker som DMA innehåller och fokuserar på:
Interoperabilitet: Gatekeepers ”bör” tillåta sina plattformar att fungera tillsammans med mindre, liknande tjänster från andra företag. Det skulle kunna betyda ungefär det som Meta har som vision för sina chattjänster – att meddelanden ska komma fram även om en användare väljer WhatsApp och den andra Messenger. Hur ska det funka i praktiken? Bra fråga.
Rätten att avinstallera: En gång för alla kunna bli av med de förinstallerade apparna. (Betyder det att jag även äntligen kan bli av med det där U2-albumet som Apple gav alla sina användare utan möjlighet att bli av med det?)
Datatillgång: Företag som förser plattformar med data ska få tillgång till den – som att säljare på Amazon ska få ut all data om sin egen verksamhet och kunna ta med sig den till andra ställen.
Annonstransparens: Saker som att plattformar ska tillhandahålla lösningar som gör att annonsräckvidd kan verifieras av oberoende tredje part.
”Slutet för självföredragande”: Gatekeepers får inte längre trycka ut sina egna produkter, annonser etc. före andras hur som helst (inte ett totalförbud antar jag).
DMA kommer dessutom – och kanske framförallt – att ge EU riktigt bitiga påföljdsmuskler. Som upp till 10 % av ett företags globala årliga omsättning – som i Apples fall exempelvis skulle kunna innebära över 35 miljarder euro.
Det kommer finnas massor mer att säga om det här, så jag stannar här just nu. Och konstaterar att även om det mesta var känt på förhand så kommer DMA att potentiellt skaka om techbolagens verksamheter rätt ordentligt.
The EU has unveiled the final text of its sweeping new antitrust legislation targeting big tech. The new Digital Markets Act or DMA aims to level the playing field in the tech sector, and will force companies like Google, Apple, and Meta to open up their platforms to third parties.
USA och EU kommer överens om ett preliminärt nytt dataöverföringsavtal
Hejhopp, det här var VÄLDIGT oväntat. Och väldigt stort. Igår presenterade EU som väntat sitt kommande techregleringslagpaket Digital Markets Act och idag, som en blixt från klar himmel, så meddelar EU och USA att de har kommit överens om ett nytt dataöverföringsavtal. Did not alls se den coming.
Ända sedan 2020 så har dataöverföring över Atlanten levt i en gråzon. Eller krasst talat inte alls varit förenligt med EU:s integritetslagstiftning och därmed olaglig. Det var då som den så kallade Schrems II-domen underkände Facebooks process för att skicka användardata till hemmabasen för att kunna paketera om den och skicka tillbaka data i form av exempelvis riktade annonser.
Sedan dess har… inte jättemycket hänt. Med andra ord så har amerikanska molnföretag som hanterar EU-medborgares data kunnat fortsätta ungefär som förut eftersom EU inte var jättesugna på att tokstoppa det. Men samtidigt har exempelvis Google Analytics underkänts två gånger i år (i Frankrike och i Österrike) och ett definitivt beslut på om de sätt att temporärt brygga tiden fram till ett nytt avtal är lagliga rycker allt närmare.
Det sistnämnda är fortfarande ett potentiellt hot för ett preliminärt avtal är som bekant inte samma sak som ett färdigförhandlat och underskrivet avtal. Men det verkar oavsett finnas rejält med hopp om att det till sist löser sig nu.
Den absolut största stötestenen som gjorde att det förra avtalet föll var att USA ensidigt ger sig själva (mer konkret landets underrättelsemyndigheter) rätt att ta del av EU-medborgares användardata hos amerikanska företag utan att gå via de vanliga vägarna och utan att de berörda EU-medborgarna informeras. Så o-GDPR det bara går. Det har känts som att det enda sättet att lösa den knuten är för USA att ändra sin egen lagstiftning, genom att exempelvis undanta EU.
Vad det nya avtalet innebär i detalj är inte klart i skrivande stund, men vi kan väl säga att Meta, Google, Microsoft, Amazon, Apple och en massa andra amerikanska företag lär nog börja lägga champagnen på kylning.
https://www.wsj.com/articles/u-s-eu-reach-preliminary-deal-on-data-privacy-11648200085
Ryssland stryper Google News
Dags för Ryssland att kapa tillgången till ännu en tjänst: den här gången Googles nyhetsaggregerare News. Anledningen sägs vara att tjänsten har spridit ”opålitlig information” om den speciella militäroperationen i Ukraina. Saker som att Ryssland har invaderat landet, att Ryssland dödar civila urskiljningslöst och att Ryssland förlorar såväl soldater som utrustning i ett rasande tempo.
Det verkar däremot inte som att Ryssland har blockat Google News. Alltså förbjudit den rent formellt. Istället så ser det ut som att Ryssland har gjort samma sak som de har gjort mot Twitter (som inte heller är förbjuden än): de har tokstrypt bandbredden till tjänsten så att Google News i praktiken inte går att nå.
Det återstår alltså att se exakt vad problemen för Google News består i. Om det är så att det här är första steget mot ett formellt förbud eller om Ryssland nöjer sig med att sabba tjänsten på det sätt som det nu ser ut att handla om.
Som artikeln konstaterar så kan det här vara ännu ett bevis på att en svartlistning av Youtube rycker allt närmare. Men ett förbud mot Youtube verkar sitta hårdare inne. Och mot Twitter.
Rent krasst känns det alltså som att det var lättare att förbjuda Facebook och Instagram därför att det (typ) finns ett inhemskt alternativ i landets största sociala plattform VK (plus att ”Rossgram” ser ut att bli en Rysslandsodlad Instagram rätt snart). Vad gäller Twitter och framförallt Youtube så finns inte motsvarande ryska alternativ.
Med andra ord kan långsamheten i att förbjuda Youtube och Twitter bottna i att de plattformarna är för viktiga för Putins propagandamaskin gentemot den egna befolkningen. På samma sätt som stora ryska tiktokare har fått betalt av staten för att marknadsföra kriget (eller åtminstone den ryska versionen av vad som händer) så skulle ett Youtube-förbud också kunna såga av en av de grenar som den ryska propagandan själv sitter på.
https://techcrunch.com/2022/03/24/russia-blocks-google-news/
LG slutar leverera till Ryssland
Så här långt har sanktionerna mot Ryssland, som följd av landets invasion av Ukraina, främst handlat om USA och EU. Övriga länder har mest hakat på de sanktioner som har utfärdats utan att utfärda några själva. Ett sådant land är Sydkorea. Det i sin tur har gjort att två av landets företag nu har gått ut med att de slutar leverera till och sälja i Ryssland: Samsung för någon vecka sedan och nu LG.
Precis som branschkollegan Samsung så gör LG, tja, det mesta. De har åtminstone en väldigt bred palett elektroniska produkter som nu alltså inte längre kommer gå att köpa i Ryssland. Ja, inte när de som redan finns hos ryska återförsäljare har sålt slut, i alla fall.
Det som däremot är lite intressant med LG:s utspel är att det gäller LG Electronics. Ett av LG:s undervarumärken, där mycket av konsumentprylarna finns. Det behöver alltså inte gälla andra delar av verksamheten, som skärmtillverkningen. Det skulle alltså kunna vara så att LG fortfarande kan leverera komponenter till den ryska industrin, även om jag har lite svårt att tänka mig det.
Oavsett så är det ännu ett av de stora teknikbolagen som nu helt eller delvis drar sig tillbaka från Ryssland. Och isolerar därmed landet ännu mer.
Samtidigt kan det förstås vara mumma för framförallt de kinesiska märkena som nu får betydligt mer spelrum. Men precis som de koreanska bolagen så har de USA och EU i kundlistan och det finns en rätt stor risk att bolagen kan dra på sig västilska om de fortsätter sälja till Ryssland. Och i valet mellan Ryssland och väst så är valet rätt enkelt. Även för kinesiska bolag.
The letters stand for ”long gone.”
Ryssar laddar ner Wikipedia för att ha ett uppslagsverk om tjänsten förbjuds i landet
Kommer du ihåg när ”uppslagsverk” var något som stod i bokhyllan och släpptes med något band om året? Ja, då minns du definitivt en värld utan internet. Men nu börjar (kanske framförallt unga kan tänkas) ryssar också förbereda sig inför ett sånt scenario. Nedladdningarna av Wikipedia i landet rusar, av oro för att även det öppna uppslagsverket ska förbjudas av Putins censur- och propagandamaskin.
För att göra den här processen enklare har den ideella organisationen Kiwik skapat en färdig, nedladdningsbar kopia av hela ryska Wikipedia. 1,8 miljoner artiklar i en 29 GB stor fil som alltså kan användas helt offline.
Och ”rusar” är i det här sammanhanget ingen underdrift. Totalt har offline-wikin laddats ner nästan 150 000 gånger så här långt i mars. Eller 4000 % fler nedladdningar än i januari. Ni vet. Innan Putin gav sig ut på invasionsturné i sitt grannland.
Vi kan väl dessutom tänka oss att det här preppandet sker inför ett väldigt troligt scenario. Jag är mest förvånad att Ryssland inte redan har stängt ned tjänsten – inte minst sedan den för rätt många ryssar har blivit en nyhetstjänst. Vill du veta vad som faktiskt har hänt i kriget i Ukraina sedan igår? Gå in på Wikipedia. Hjälp bland annat av – vad det verkar – att de ryska Wikipedia-redigerarna har valt att inte trycka ut eller godkänna de alternativa fakta som landets statliga medier (ja, landets medier överlag alltså) slänger sig med.
Visst. 150 000 är fortfarande en försvinnande lite del av alla som bor i Ryssland och de som verkligen skulle behöva läsa på är förstås de som är minst benägna att göra det. Men det är oavsett ännu ett tecken på kreativiteten som finns vad gäller att bryta igenom digitala järnridåer. Och ännu en påminnelse om Wikipedia som en av internets viktigaste tjänster.
Fearing a ban, hundreds of thousands of Russian internet users are downloading torrents of Wikipedia for offline access.
Google knoppar av sin kvantteknikverksamhet som fristående bolag
Dags för Google (okej, formellt ägarbolaget Alphabet) att få ytterligare ett företag under sin plattform: Sandbox AQ. Men inte via uppköp, utan genom att en befintlig verksamhet knoppas av som ett fristående bolag.
Vad gör då Sandbox undrar du? Kvantteknik. Alltså den teknik som på allvar ska få exempelvis datorer att göra nästa riktigt stora prestandahopp med hastigheter som dansar i cirklar runt dagens snabbaste, traditionella datorer.
Ja, det är åtminstone förhoppningen, även om det är en bit kvar till dess att normalkonsumenten har kvantteknik som bas i sin datorer och mobiler (ja, eller vilka prylar som kommer vara aktuella när – om? – tekniken på riktigt slår igenom). Men att Google nu alltså satsar på att lägga hela Sandbox-avdelningen som ett helt eget bolag med uppdrag att skapa kommersiella produkter baserat på kvantteknik visar att i alla fall Google tror att de har kommit så pass långt.
Quantum tech may be having its moment at long last. Consider that earlier this month, one of the few ”pure play” quantum tech companies in the world,
Gmail gör det möjligt att pausa mejlnotifieringar i mobilen när man jobbar på datorn
Åhejåhå. En jätteliten, men väldigt välkommen förändring: Gmail ser ut att vara på gång att göra det möjligt att ställa in så att mejlnotifieringar pausas i mobilen medan man jobbar på datorn.
En väldigt störig sak är tjänster som kastar ut notifieringar i precis alla enheter man har igång samtidigt. Förutom att det är störande i största allmänhet så är det ännu en distraktion.
Det finns tjänster som är smarta nog att känna av när man är aktiv i en enhet och därmed inte behöver skicka notiser till andra, men de behöver bli betydligt fler. Så väldigt bra initiativ från Google.
Google is reportedly rolling out a new feature that will enable users to pause the Gmail notifications on their phone when using Gmail on computer. The new feature requires users to allow Gmail to monitor their device usage. Gmail app on Android had become only the fourth app to hit 10 billion installs in January.
Kalifornien får sin första Bored Ape Yacht Club-NFT-restaurang
Vad gör man om man har lyckats lägga vantarna på en NFT i Bored Ape Yacht Club? Hänger upp den på den virtuella väggen och är nöjd med livet? Inte om man är Andy Nguyen. Då öppnar man en Bored Ape-restaurang.
Vad pratar vi om här? NFT det digitala blockkedjebaserade format som är tänkt att göra det möjligt att kunna sälja digitala föremål i begränsad upplaga, på samma sätt som i den fysiska världen. Ett format som dessutom allt mer används även för att sälja fysiska föremål, där själva ”ägarbeviset” ligger i blockkedjan.
Sen finns det förstås också allt fler hybridexempel. Där en NFT kan innehålla såväl fysiska föremål och upplevelser som digitala. Det Nguyen har gjort är ännu en variant på just en gränsöverskridande kombo.
Mer specifikt så har Nguyen via sitt NFT-köp också köpt rättigheterna att använda den virtuella apans varumärke till sin restaurang Bored & Hungry, som nu alltså snart öppnar i Kalifornien. Men också – och kanske framförallt – fått in en fot i dörren hos NFT-publiken. Dessutom Bored Ape-delen av den målgruppen.
Ett sätt att alltså sätta en NFT i arbete och på så sätt – vilket åtminstone är förhoppningen – dra in mer pengar än vad den kostade att köpa.
Restauranteur Andy Nguyen is opening a California eatery that is inspired by the NFT collection Bored Ape Yacht Club.
Gifens skapare Steve Wilhite har dött
I veckan gick Sveriges (och kanske världens) äldsta bloggare Dagny ur tiden. Men det var inte det enda dödsfallet som blev känt i veckan. Även Steve Wilhite har lämnat oss, 74 år gammal.
Vem är Steve Wilhite undrar du? Mannen som uppfann gif-formatet. Ja, eller han ledde åtminstone det team på CompuServe som skapade gifen. Efter emojin det kanske allra viktigaste internetformatet. Ja, eller till och med i nivå med emojin.
Så med andra ord: hatten av, Steve. Tack för allt.
(Fun fact: Enligt Steve så är det korrekta uttalet av gif ”jif”, inte ”gif”.)
Steve Wilhite, the creator of the GIF, died at age 74 due to complications from COVID-19.
Dagens ord: petfluencer
Djur i sociala medier har potential att bli lika stort som människor. Sveriges första petfluencerbyrå Petit Banana PR ökar under sitt andra år.
