Etikett: Microsoft

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 6 2026 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Ekonomi och finans

SpaceX köper xAI

Ibland går det fort. I slutet av förra veckan kom det uppgifter om att SpaceX och xAI skulle gå ihop. Och nu har det hänt. Elon Musks rymdbolag köper Elon Musks AI-bolag. Tänker att Elon Musk hade hårda förhandlingar med Elon Musk om värderingen på Elon Musks bolag.

Och det följer förstås på att Elon Musks AI-bolag förra året köpte Elon Musks sumpmarksbolag X. Så Elon kanske har misslyckats med att skapa en superapp, så nu skapar han ett superbolag istället. Eller nåt.

Det gör att SpaceX blir världens högst värderade startup. De seglar därmed om TikTok-ägaren Bytedance (som bara för ett par veckor sedan krängde av/inte krängde av TikToks amerikanska verksamhet till mestadels odemokratiska och överlag mestadels otrevliga nya ägare).

Enligt Bloomberg värderas SpaceXAI (som det säkert inte kommer heta, men som de borde heta) till 1,25 biljoner dollar. Det är rätt mycket över de senaste officiella siffrorna som (tror jag) gemensamt värderade bolagen till 500-600 miljarder före samgåendet.

Så nu kan Grok alltså framöver klä av människor i rymden också. One small step for man.

Det gör också att den börsnotering som det ryktas om för SpaceX nu känns än mer trolig. En notering som kanske skulle kunna ske redan i juni. Och lär oavsett bli megablängstor. (Den nya värderingen skulle idag göra SpaceXAI till världens 11:e största börsbolag, precis eter chiptillverkaren. Och två snäpp efter Tesla (som i skrivande stund värderas till runt 1,5 biljoner).

Så varför gör Elon Musk då det här? Det finns tydligt någon slags milt sagt svajig rationalisering om att de två bolagen nu ska bygga datacenter i rymden. (Som sannolikt kommer att drivas med olagligt byggda, smutsiga dieselturbiner, om Elon bygger dem på samma sätt i rymden som han gör på Jorden.)

Min tanke? Det sammanslagna bolaget kommer få det ännu enklare att ta in galet mycket pengar vid en börsnotering. Och xAI är i skriande behov av pengar.

SpaceX gjorde 8 miljarder dollar i vinst förra året, vilket är en milt sagt respektabel summa. xAI gjorde däremot en förlust på 1,46 miljarder dollar. Bara i Q3. Jag har sett uppskattningar på att xAI:s förluster 2025 kommer att landa på 13 miljarder dollar. Lägg till att marknaden får allt kortare tålamod med hysteriska AI-utgifter på vaga löften om guld och gröna skogar sen nån gång. Och Elons privata bank – Tesla – får det också att tuffare tack vare bolagets verksamhetsfientlige VD som jobbar med en försäljningsmässig nollvision för bolaget.

Elon gör alltså precis som när xAI svalde X. Begravde ett halvt konkursmässigt i ett jättehett bolag för att kunna få in cash enklare till det svagare bolaget. Och med SpaceX kan han hävda att det inte bara handlar om AI – när hypen svalnat av – utan om en verksamhet som bokstavligen talat siktar mot stjärnorna.

Elon Musk’s SpaceX officially acquires Elon Musk’s xAI, with plan to build data centers in space | TechCrunch

The merger creates the world’s most valuable private company and paves the way for Musk to try and prove out the usefulness of space-based data centers.

Googles kvartalsrapport Q4 2025: sökannonseringen växer fortsatt tvåsiffrigt

I förra veckan var det dags för flera av de allra största techbolagen att visa upp siffrorna för sista kvartalet förra året. Men en av dem återstod. Ikväll var det dags för Google att dela hur det gick.

De största förändringarna förra veckan bland techjättarna stod Meta och Microsoft för, när de lämnade sina rapporter samma dag. De levererade båda över förväntan, men aktiereaktionerna var allt annat än likstämmiga. Meta rusade nästan 11 % medan Microsoft föll ungefär lika mycket. Vilket gjorde att Office-paketet sett till pengar stod för börshistoriens näst största endagsras.

Om man så vill så berodde det lite förenklat på att Meta visade starkare siffror än väntat för allt som inte var AI medan Microsoft visade upp oväntade svaghet i allt som inte är AI. Ni vet. De områden där företagen faktiskt tjänar pengar. Och som subventionerar de hysteriskt blödande AI-satsningarna.

Investerarna börjar allt mer tappa tålamodet över att de där utlovade guldet och de gröna skogarna som AI skulle leda till fortfarande verkar ligga väldigt, väldigt långt borta. Definitivt i räknat i kvartalsrapporter.

Google är i exakt samma sits. Så hur gick det då för Google (eller ägarbolaget Alphabet om vi ska vara formella)?

Precis som för Microsoft och Meta. De överträffade förväntningarna både sett till omsättning och vinst.

Omsättningen landade på 113,8 miljarder dollar. Upp 17 % jämfört med motsvarande period föregående år. På sista raden kunde Google fylla på bankkontot med 34,5 miljarder dollar, vilket innebar ett förstärkt pensionssparande med 30 %.

Bryter vi ned omsättningen per segment såg det ut så här:

  • Annonsering: 82,3 miljarder dollar (+13,6 %)
  • Prenumerationer och hårdvara: 13,6 miljarder (+14 %)
  • Google Cloud: 17,7 miljarder (+47,8 %)
  • Other bets (experimentverkstaden, som Waymos självkörande bilar): 370 miljoner (-7,5 %)

Google visar med andra ord framförallt upp stark tillväxt där Microsoft svajade: molnverksamheten. Och Youtubes prenumerationsverksamhet omsätter nu runt 20 miljarder dollar på årsbasis.

Om vi sedan bryter ned annonseringen så slutade kvartalet så här:

  • Sökannonseringen: 63 miljarder dollar (+16,7 %)
  • Youtube: 11,4 miljarder (+8,7 %)
  • Annonsnätverket: 7,8 miljarder (-1,6 %)

Sökannonseringen är det som fortsätter vara Googles starkaste kort: både sett till pengar och tillväxt. När Google för några år sedan började bryta ut Youtubes annonssiffror var det för att sökannonseringstillväxten hade planat ut ordentligt medan Youtube rusade. Men de senaste åren är det OG Google-businessen som fortsatt går bäst.

Faktum är att Googles gör sitt omsättningsmässigt bästa kvartal någonsin när det kommer till sökannonserna. Dessutom rätt rejält. Och Google når för första gången en omsättning över 400 miljarder dollar under ett helår.

Så. Ni vet. Google verkar fortfarande inte ha förstått att de ska lägga sig ned och dö eftersom ingen googlar längre.

Som synes i grafiken här nedan så fick vi veta att Gemini nu har över 750 miljoner Gemini-användare varje månad. Svårt att vet hur det står sig mot ChatGPT, men uppskattningar visar att Google kommer allt närmare (även om det fortfarande är rätt långt upp).

Så hur reagerade marknaden på Googles rapport då? Ungefär som de reagerade på Apples. Oro över att även Google tänker kasta ÄNNU mer pengar ned i svarta AI-hålet, men lugnade över att allt som inte är AI går så starkt – plus bra prognos för innevarande kvartal. Aktien backade initialt runt 1,5 % men har nu studsat upp till 4-5 % plus på bara några minuter. En i sammanhanget väldigt positiv reaktion (även om det säkert var lite lättnadsrace inbyggd i reaktionen).

(Dagen efter var det inte lika glada miner. Då verkar marknaden ha surnat till, sannolikt över AI-kostnaderna – eftersom AI-aktier överlag hade en tuff dag. Google-aktien slutade alltså några procent minus.)

Screenshot

Google delar Youtubes omsättning för första gången

Plötsligt händer det! Google har fått feeling och i samband med senaste kvartalsrapporten delar företaget nu för första gången Youtubes omsättning.

För några år sedan, när sökannonseringen började gå i stå och Youtube var tillväxtstjärnan, började Google bryta ut Youtubes siffror för att visa att Googles annonsaffär visst fortfarande växer så det knakar. Men vi har däremot bara fått annonsomsättningen. Nu ger Google oss den totala bilden. Annonserna och prenumerationsintäkterna.

För helåret 2025 omsatte Youtube 60 miljarder dollar. Fördelat på ca 40 miljarder dollar från annonser och runt 20 miljarder från prenumerationer. Jämfört med föregående år ökade annonserna med nästan 12 %.

Om vi ska sätta det i någon slags kontext så innebär det att Youtube totalt stod för runt 15 % av Googles omsättning förra året (eller Alphabets omsättning, om vi ska vara formella).

Hur står det sig mot värsta konkurrenten Instagram? Svårt att veta, eftersom Meta inte bryter ut intäkterna per plattform. Men 2025 omsatte Meta totalt strax över 200 miljarder dollar. Det innebär att Youtube 2025 på egen hand hade en omsättning som var 30 % av Metas totala omsättning.

Vill vi göra en annan jämförelse kan vi ställa Youtubes siffror mot Netflixs. Där slutade 2025-omsättningen (som numer också inkluderar annonser) på 45 miljarder. Youtubes omsättning var förra årets alltså 33 % högre.

Att Youtube är stort har vi vetat länge. Men nu har vi svart på vitt fått facit på hur stor plattormen är även ekonomiskt. Och det är en jätte.

Alphabet reveals YouTube revenue for first time: The video platform generated $60 billion in 2025 – Tubefilter

For the first time, Alphabet has revealed YouTube revenue in its earnings report, and the magic number is $60 billion.

Waymo tar in 16 miljarder dollar för internationell expansion

I år är planen att Waymo – Googles självkörande robottaxibilar – bokstavligen talat ska börjar rulla i den första staden utanför USA. Tester har redan inletts i London och taxitjänsten ska vara skarp under andra halvan av året. Ja, förutsett att inget går snett under testerna.

Och nu ser det ut som att Waymo gör sig redo för en rejäl global push efter de förhållandevis stora framgångarna i hemlandet. Och för att finansera den globala expansionen tar Waymo nu in 16 nya dollarmiljarder.

Utöver Google-ägarbolaget Alphabet så hittar vi Dragoneer Investment Group, DST Global och Sequoia Capital bland de som är med och stoppar in pengar den här gången. Och den nya finansrundan gör att Waymo numer värderas till 126 miljarder dollar.

Det innebär att Waymo hade världens sjätte största startup om de hade stått på egna ben.

Waymo raises $16B to scale robotaxi fleet internationally | TechCrunch

Waymo said the funds will be used to fuel its growth, which has accelerated over the past year and doesn’t appear to be slowing.

Tre bolag är för första gången värda över 4 biljoner dollar samtidigt

En egentligen rätt obetydlig händelse i det stora hela. Men samtidigt också historisk. För första gången är tre börsföretag värderade över 4 biljoner dollar samtidigt.

Det innebär att tre av de fyra som någonsin har nått den snurriga milstolpen nu har kravlat sig över strecket. Det är bara Microsoft som för tillfället har blivit av med sitt medlemskort. Efter det historiska och för aktieägarna extremt smärtsamma börsraset efter senaste kvartalsrapporten förra veckan. Där svagheter i molntjänstverksamheten fick investerarnas AI-frossa att smälla till.

Som synes har Apple nu tagit tillbaka andraplatsen från Google (eller Alphabet om vi ska vara formella). Det blir intressant att se hur toppen av listan kommer att se ut i morgon. Om någon timme är det nämligen dags för Google att komma med sin rapport.

Det finns stor chans att det kommer att bli stora kursrörelser för Google-aktien efter den. Frågan är bara åt vilket håll.

Netflix frågas ut i USA:s kongress och anklagas för att vara för woke

Utfrågning i USA:s kongress för Netflix. Anledningen? Netflixs köp av Warner Bros. strömnings- och studioverksamheter. Så långt inget ovanligt när en dominerande spelare vill bli ännu mer dominerande via ett uppköp. Men det var förstås inte det som utfrågningen kom att handla om när republikanerna ställde sina frågor.

Ekonomi och risk för monopolsituation rent generellt verkar inte ha varit största oron. Istället anklagades Netflix för att vara ”too woke”. För att ägna sig åt att sprida propaganda om otäckheter som jämlikhet, mångfald och inkludering. Och att föra ut transagendor för att ”sexualisera barn”. Senator Eric Schmitt lärde oss att Netflix har skapat ”det wokigaste innehållet i mänsklighetens historia”.

HBO, som ingår i det som Netflix vill köpa, skulle kunna ha åsikter om det påståendet. But I digress.

Uppförsbacken för Netflix och Warner Bros. fortsätter alltså. Vi vet ju redan att Trump i praktiken har sagt att han vill stoppa affären. Och den myndighet som ska göra den sedvanliga och oberoende konkurrensgranskningen vid en affär av den här magnituden är förstås… inte alls oberoende. Utan i lydigt ledband från Trump.

Det blir intressant att se om USA:s statsapparat kommer kunna stå emot det här försöket att underminera den amerikanska demokratin. Och se om Trump-regimen dels lyckas stoppa affären och dels lyckas tvinga fram en affär där Paramount Skydance istället för köpa hela Warner Bros. och inte bara de delar som Netflix har lagt bud på.

Ni vet. Det som skulle innebära att sonen till Trumps BFF Larry Ellison köper CNN. Och ger Trump direkt kontroll över kanalen.

Netflix’s antitrust hearing morphed into a culture-war fight over ’wokeness’ | CNN Business

Netflix co-CEO Ted Sarandos on Tuesday faced skeptical lawmakers during a Senate hearing on his company’s pending $83 billion deal to acquire Warner Bros. Discovery’s streaming and film assets.

 

Övrigt

Substack hackat – personuppgifter läckta

Ännu en tjänst har blivit hackad: nyhetsbrevstjänsten Substack. Vilket ledde till att data läckte ut. Inklusive personuppgifter.

Substack har själva bekräftat att intrånget och läckan har skett, men inte sagt något om hur många konton som drabbades. Enligt Bleeping Computer har en databas med nära 700 000 stulna ”dataposter” dykt upp i ett hackerforum.

Det kan med andra ord vara läge att byta lösenord för alla som kör den plattformen.

Substack CEO informs users of a data breach

The newsletter platform only just became aware of the hack, which happened more than three months ago.

Två av Apples plattformar slipper de hårdaste Digital markets act-kraven

Lite goda EU-nyheter för Apple. Två plattformar slipper att bli klassade som ”gatekeepers” enligt definitionen i techregleringslagen Digital markets act: Apple Maps och Apple Ads.

Det innebär att de två tjänsterna slipper de hårdaste lagkraven, när det gäller saker som att släppa in konkurrenter.

Anledningen är enligt EU att karttjänsten har relativt sett lågt användande här hos oss och för annonsverksamheten att den har ”väldigt begränsad del av onlineannonseringssektorn i EU”. 

EU Spares Apple Maps and Apple Ads

The European Commission today said it found that Apple Maps and Apple Ads should not be designated as ”gateways” under the EU’s Digital Markets Act. In a press release, the European Commission said that Apple Maps and Apple Ads are not big enough individually to qualify as ”important gateways between business users and end users,” and therefore the platforms will not be subject to stricter regulations.

Trump-regimen vill ha information om Trump-kritiker från techbolagen

Nu blir vi så där förvånade igen. Trump-regimen har begärt att få ut information om Trump-kritiker från de stora techbolagen.

Det är närmare bestämt Department of Homeland Security a.k.a. just nu Department of skjuta amerikanska medborgare och aktivt sabba 2026-valet, som har skickat förfrågningar om det här.

Det handlar om att de har begärt att få ut ”information som kan identifiera anonyma Instagram-konton som delar inlägg om ICE-räder i sina lokala områden”. Men varför stanna där? Trumps sektkompisar har också begärt ”information om personer som har kritiserat Trump-tjänstemän eller protesterat mot regeringens politik”.

Fast det känns ju samtidigt inte särskilt förvånade. Det är ju sånt beteende som är typiskt för diktaturer.

Homeland Security is trying to force tech companies to hand over data about Trump critics | TechCrunch

The use of administrative subpoenas, which are not subject to judicial oversight, are used to demand a wealth of information from tech companies, including the owners of anonymous online accounts documenting ICE operations.

Elon Musk hoppas på fler avsnitt i dokumentärserien A Handmaid’s Tale

Screenshot
Kategorier
AI - Artificiell intelligens IoT - internet of things Spaningar

Digitala spaningar vecka 6 2026 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AI – artificiell intelligens

Open AI sjösätter plattform för att administrera AI-agenter

Open AI försöker få in ännu en fot hos stora företag. Nu lanserar företaget Frontier, som låter anställda och IT-avdelningar bygga och administrera AI-agenter.

Frontier gör det även möjligt att koppla ihop de agenter man tar fram med externa källor så att de kan utföra uppgifter utanför Open AI:s egna tjänster.

Lite roligt är att Frontier ska ta sig an AI-agenter på lite samma sätt som ny personal lotsas in på nya jobbet. Det finns onboarding-processer och feedbackrutiner för att hjälpa agenterna att utvecklas i sina ”roller”.

Jag utgår från att dedikerade medarbetarsamtal och lönesamtal också ingår i paketet.

OpenAI launches a way for enterprises to build and manage AI agents | TechCrunch

OpenAI launched Frontier, a new platform designed for enterprises to build and deploy agents while treating them like human employees.

Open AI uppdaterar Codex

Ännu en gång när två konkurrerande techbolag släpper ungefär samma sak ganska exakt samtidigt. Som av en händelse!

Först gick Antropic ut med att de uppgraderar flaggskeppsmodellen Opus, som bland annat ska vara betydligt vassare på att arbeta med finansiell data, och bara minuter senare gick Open AI ut med att Codex har fått sig ett versionslyft. Version 5.3 är det nu som gäller.

Codex är Open AI:s tjänst som är specialanpassad för kodande. Den nya versionen ska vara 25 % snabbare. Det ska dessutom gå att ”styra” Codex mitt i ett jobb utan att ”förlora kontext”. Och den nya modellen ska ännu mer göra det möjligt att ta långa kaffepauser och låta Codex göra allt jobb. Enligt Open AI.

En av sakerna som Codex ska ha gjort är… sig själv. Den var åtminstone ”viktig” i skapandet av den nya versionen, vilket verkar ha inneburit att de använde den i tidiga skeden av skapandet.

Intressant nog har Codex alltså version 5.3, medan GPT – grundtekniken i ChatGPT – ligger på 5.2. En 5.3 även där känns därför inte särskilt avlägsen.

Vi noterar sist men inte minst att Codex nu ska kunna skapa ”rikare, mer användbara resultat” från ”underspecificerade promptar”.

Skönt promptshamande där.

OpenAI’s new GPT-5.3-Codex is 25% faster and goes way beyond coding now – what’s new

The Codex team said GPT-5.3-Codex even helped build itself.

Moltbook kanske inte alls bara består av AI-agenter

Förra veckans stora uppmärksamhetssensationer på AI-området var AI-agentkodningsplattformen Clawdbot (som mot slutet av veckan hette OpenClaw). Som bland annat ledde till att någon skapade tjänsten Moltbook – ett Reddit-liknande diskussionsforum bara för AI-agenter. Men det kanske inte alls bara är AI-agentskrivet innehåll.

Poängen med Moltbook är att AI-agenter skapade med OpenClaw hänger och diskuterar med varandra, precis som människor. Dessutom inom olika områden. Människor är välkomna, men bara för att titta på. Det ledde till att AI-agenter bland annat snackade skit om sina mänskliga ”ägare” och gnällde på puckade arbetsuppgifter de åkte på.

Men OpenClaw och Moltbook visade sig snabbt också vara säkerhetsmässiga jättesåll, som mycket som har vibekodats fram. Hackare började sniffa upp Mac Minis med OpenClaw installerat innan de flesta ens hunnit förstå att det kunde finnas säkerhetshål.

Men nu visar det sig att ”säkerhetshålen” också kan ta annat uttryck: att människor kan posta till Moltbook via API. Och/eller instruera sina AI-agenter vad de ska skriva på Moltbook.

Dessutom visar det sig att mycket av det som postas på Moltbook tydligen är öppen eller dold marknadsföring. Även det precis som valfritt mänskligt nätverk.

Och det leder förstås till frågor kring påverkan. Och då inte att AI-botarna tar över världen och utplånar mänskligheten, utan att människor påverkar andra människor via botar som pratar med varandra. Att en AI-agent kanske tar med sig reklamen hem och påverkar vilka tjänster som den ska välja och därmed som den mänskliga användare ska betala för.

Eller kanske än mer oroande: att malware väldigt effektiv kan sprida sig mellan AI-agenter som sen tar med sig virus hem.

(Den här oron verkar dock inte stoppa vare sig människor eller AI-agenter från att gå med i Moltbook. På bara tre dagar rusade antalet “medlemmar” från 30 000 till över 1,5 miljoner.)

Is Moltbook, the Social Network for AI Agents, Actually Fake?

Moltbook is supposedly a social media platform for AI agents, but it appears humans are intervening.

Moltbook hackades på 3 minuter – personlig information läckt

3 minuter. Så lång tid tog det att hacka AI-agenternas eget Reddit Moltbook. Vilket sedan exponerade 35 000 mejladresser, känslig information som läcktes via chattmeddelanden och 1,5 miljoner autentiseringstokens. Dessutom fick hackarna fullständiga skriv- och läsrättigheter till hela databasen, vilket gjorde att de kunde ändra alla meddelanden på plattformen.

Som tur var så genomfördes just den här ”hackerattacken” av iT-säkerhetsföretaget Wiz. Det var alltså inga illvilliga malwarehackare som slog till.

Ja, vad vi vet åtminstone. Det är förstås inte alls omöjligt – till och med troligt – att mörkare delar av internet också har varit och grottat runt bakom kulisserna i Moltbook. En tjänst som i sig vibekodades ihop.

Och just det visar ännu en gång på risken att kasta ut snabbt ihopvibekodade lösningar på internet när man inte har koll på vad man gör. Men också risken att okritiskt kasta sig över en shiny ny grej bara för att det är den nya shiniga grejen som alla pratar om.

Hacking Moltbook: AI Social Network Reveals 1.5M API Keys | Wiz Blog

Learn how a misconfigured Supabase database at Moltbook exposed 1.5M API keys, private messages, and user emails, enabling full AI agent takeover.

Microsoft lanserar marknadsplats för AI-träning av nyhetsinnehåll

Intressant – och förhoppningsvis bra – initiativ från Microsoft: en marknadsplats för AI-träning. Specifikt AI-innehåll från publicister. Så nyhetsinnehåll. Ja, och övrigt innehåll som ges ut av företag som har publicering av innehåll som affärsidé.

Publisher content marketplace, som tjänsten heter, gör det möjligt för publicister att licensiera innehåll till AI-tjänster och sedan få betalt baserat på hur det används.

Publicister kan sätta upp villkor för tränandet och det är möjligt för dem att se hur innehållet används.

Det återstår att se hur det här kommer att flyga. Eller inte. Det har poppat upp ett par liknande initiativ, men ingen har vad jag vet riktigt tagit fart. AI-bolag föredrar fortfarande att ta innehåll utan att betala.

Men det i sig är sannolikt dåligt för AI-utvecklingen – eftersom det lär göra att företag låser in allt mer av sitt innehåll (och att det kommer att komma ännu fler tjänster som erbjuder AI-blockande). Det gör att det blir allt svårare att få tag på material för att träna på, vilket leder till allt sämre AI-modeller.

En viktigt komponent för AI-utvecklingen framåt lär med andra ord vara att få ekonomin på plats. Vilket inkluderar ersättning till de som skapar innehållet som är basen i AI-tjänsterna.

Microsoft launches Publisher Content Marketplace for AI licensing

New marketplace lets publishers set terms, track usage, and get paid when AI systems ground answers in premium, licensed content.

Canva gör det möjligt att skapa varumärkesanpassat innehåll via ChatGPT

Canva och ChatGPT knyter tajtare band. Nu blir det möjligt att skapa varumärkesanpassat innehåll i Canvas tjänst via ChatGPT.

I och med att Open AI för ett tag sedan öppnade möjligheten för ”appar” i ChatGPT så går det att tagteama in externa tjänster i ChatGPT. Det innebär att man kan styra de externa tjänsterna utan att lämna ChatGPT.

Canva sänker nu tröskeln mellan tjänsterna när det blir möjligt att plocka med sig varumärkesspecifika inslag från Canva när man ber ChatGPT skapa Canva-innehåll. Det innebär att Canva och ChatGPT håller koll på företagets typsnitt, färger och loggor när du ChatGPT-promptber om innehåll.

Canva now lets ChatGPT create designs that match your brand design and logo

With a new Canva update, your ChatGPT designs can now match your brand’s look, pulling in the right colours, fonts and logos without you having to tweak or redesign anything manually.

Meta testar TikTok-AI-app

Dags för Meta att göra en TikTok igen. Eller egentligen: dags för Meta att göra en Open AI. Och ännu mer specifikt: göra en Sora.

Sora är dels Open AI:s modell för att skapa korta AI-videos och dels en TikTok-app fylld med korta klipp. Fast appen innehåller bara AI-skapade videos.

Det tyckte Meta kändes kul, så nu testar Meta alltså samma sak. Företagets AI-kortvideo-avdelning Vibe får en egen fristående app, efter att fram till nu ha bott i Meta AI-appen.

Så när det inte finns något kvar att doomscrolla i någon av apparna med innehåll från människobyn så är det bara nu att ladda ner Vibes och köra vidare.

(Än så länge handlar det dock bara om ett test och det är inte helt klart hur omfattande det är eller var appen är tillgänglig. Men eftersom allt med AI går i blixtrande hastighet misstänker jag att den snart dyker upp nära oss.)

Meta tests a stand-alone app for its AI-generated ’Vibes’ videos | TechCrunch

Launched last September, Vibes lets you create and share short-form AI-generated videos and access a dedicated feed that displays AI videos from others.

Amazon rullar ut Alexa+ för alla amerikanska användare

Nu trycker Amazon på stora utrullningsknappen för Alexa+, den nya, AI-uppgraderade versionen av sin röstassistent. Ja, den stora USA-utrullningen, åtminstone.

Alla amerikanska Alexa-användare kan nu få bättre AI-hjälp av Alexa. Så länge som de betalar. För ja, precis som nästan allt med AInånting så måste man betala för att kunna använda tjänsten. 20 dollar i månaden.

Men i samband med utrullningen så fick vi också veta att de som är Prime-medlemmar också får tillgång till Alexa+. Och väldigt oväntat: Amazon lanserar också ett gratisabonmmemang.

För att kunna köra Alexa+ så krävs att du har en enhet som har stöd för nya Alexa. För gratisanvändare är det dock Alexa-sajten eller appen som gäller. Och om man inte betalar så får man dras med ”vissa begränsningar”.

Och de begränsningarna får… vi inte veta vilka de är. Så även här lär det bli den vanliga, frustrerande användningstaket som kickar in utan förvarning.

Alexa+, Amazon’s AI assistant, is now available to everyone in the US | TechCrunch

Amazon opens Alexa+ to everyone in the U.S. The AI feature is free for Prime members across devices, and free for everyone on mobile and web.

Mistral lanserar ny transkriberingsmodell

Europas förmodligen mesta AI-stjärnskott, franska Mistral, lever i väldigt mycket uppmärksamhetsmässig radioskugga jämfört med de amerikanska, stora konkurrenterna. Men i veckan fick vi en ny modell från Mistral.

Voxtral Transcribe 2 är ganska exakt vad den heter: en transkriberingsmodell. En som ska erbjuda ”förstklassig transkriberingskvalitet, talaridentifering och tidsstämplar”. Den ska dessutom erbjuda väldigt snabb transkribering och kan bo och verka lokalt i en enhet.

Det sistnämnda är, som artikeln konstaterar, bra integritetsmässigt, eftersom inget av det som sägs eller transkriberas skyfflas runt på internet. Men det är också en viktig anledning till att transkriberingen är snabb.

I släppet av den nya modellen ingår två varianter: Voxtral Realtime och Mini Transcribe. Den första är, you guessed it, gjord snabb för livetranskribering mellan 13 språk medan den sistnämnda är en enklare och billigare variant.

Mistral supercharges voice AI with new models

AI assistants are going voice-first, and Mistral AI just launched its models to compete. On Wednesday, the French AI startup launched Voxtral Transcr…

Apple uppdaterar Xcode med bättre stöd för AI-modeller

En punktuppdatering av ett program brukar sällan vara särskilt spännande eller sexig. Men med version 26.3 ser det ut som att Apple tar ett rejält kliv till att göra sitt kodningsverktyg Xcode AI-bättre. Eller åtminstone bättre för de som gillar att vibekoda.

Uppdateringen gör att utvecklare kan lägga till Claude och ChatGPT Codex i Xcode så att dessa två modeller och verktyg sedan kan ”söka dokumentation, utforska filstrukturer, uppdatera projektinställningar och verifiera sitt arbete visuellt” samt iterera fram versioner av kod.

Det här verkar bli möjligt tack vare Anthropics Model context protocol, som verkligen börjar bli den standard som Claude-ägaren hoppades på i takt med att allt fler baserar lösningar på den. (MCP är ett lösning för att på ett enhetligt sätt koppla ihop AI-modeller med lokala datakällor.)

Apple just made Xcode better for vibe coding

Xcode 26.3 is a big step forward in terms of Apple’s support of coding agents.

Github lägger till Claude och Codex

Det verkar vara en sån vecka. Först lägger Apple till stöd för Claude Agent och Open AI:s Codex och nu är det dags för Github att göra samma sak.

För de som vill vibekoda med dessa verktyg så blir det med andra ord enklare att jonglera dem med Github.

GitHub adds Claude and Codex AI coding agents

GitHub is adding rival AI agents from Anthropic and OpenAI. Claude and Codex are both available in preview in GitHub for developers

Gizmo är ett TikTok för vibekodade minispel

Har du alltid velat ha en mashup av Roblox, TikTok och vibekodande? Grattis! Gizmo är svaret.

Gizmo är en app, framtagen av Atma Sciences, som låter användare vibekoda fram enkla spel som man sedan kan skicka ut i ett TikTok-liknande flöde. Där kan användare sedan spela spelen som dyker upp i flödet. Den som känner för det kan även viberemixa spelen.

Meet Gizmo: A TikTok for interactive, vibe-coded mini apps | TechCrunch

Gizmo’s app is like a TikTok for vibe-coded mini apps… and it’s a lot of fun.

 

IoT – internet of things

Apple kan tillåta externa AI-chattbotar i Carplay

Det här kan bli intressant. Enligt uppgifter från Bloomberg så planerar Apple att släppa in externa AI-chattbotar i sitt bilgränssnitt Carplay.

Det kan med andra ord bli möjligt att prata med tjänster som ChatGPT eller Gemini – bokstavligen – via Carplay. Så länge som företagen tar fram en app för Carplay.

Men Apple är förstås Apple. Enligt uppgifterna så blir det inte möjligt att helt ersätta Siri med en extern tjänst. Det går med andra ord inte att ställa in något aktiveringsord eller att bilens röstassistentknapp direkt kan dra igång en annan AI-bot.

Then again. Med tanke på att Apple kommer att basera kommande – AI-smartare – Siri på just Googles Gemini så blir det ju i praktiken nästa möjligt att aktivera en tredjeparts-AI-tjänst via Siri-kommandot.

Apple to Allow ChatGPT, Claude, and Gemini in CarPlay

Apple is planning to bring new AI features to CarPlay, reports Bloomberg. Apple will allow third-party chatbot apps to integrate with CarPlay, so AI services like Claude, Gemini, and ChatGPT will be accessible in the car for the first time. CarPlay already supports third-party apps, but the types of apps that are supported are limited.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 5 2026 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Ekonomi och finans

Microsoft står för historiens näst största börsras

Igår visade Microsoft upp siffrorna för det fjärde kvartalet 2025. Och idag var det ingen rolig dag för vare sig Microsoft eller aktieägarna. Microsoft står nu för tidernas näst största börsras.

Under några timmar rasade Microsoft-aktien 12 % när börsen öppnade. Det innebär att idag var Microsofts sämsta börsdag sedan 2020.

I börssammanhang är ett ras på 12 % i det stora hela inget ovanligt. Och tittar vi procentuellt så är det småpotatis. Som jämförelse så brukar Snap lite regelbundet kunna rasa över 20 % på dåliga rapporter.

Men om vi istället tittar på faktiska pengar så innebar det tappet att över 400 miljarder dollar gick upp i rök. Det ska tydligen vara mer än hela Helsingforsbörsen. Som jämförelse var Sveriges BNP förra året en bit över 600 miljarder.

Det är alltså den näst största värdeminskningen under en enda dag någonsin för ett börsbolag. Bara Nvidias ras för snart ett år sedan har varit värre (a.k.a. Deepseek-frossan).

Aktien repade sig lite mot slutet av dagen och slutade vid stängningen precis på -9,99 %. Jag är lite osäker på vad det innebär i pengar, men jag tror att Microsoft fortfarande hänger i andraplatsen. Bästafallscenariot är att det ”bara” blir en tredjeplats i den här inte särskilt roliga topplistan. (Facit vid stängning blev 357 miljarder back. Grattis till silverplatsen Microsoft!)

Vad berodde då raset på? Lite olika saker. Men två saker i synnerhet: molntjänstintäkterna saktade in rätt rejält, vilket gjorde att väldigt mycket orosfokus hamnade på företagets AI-satsningar. Som hur strategiskt riktigt det var att Microsoft har surrat fast sig så hårt i Open AI-masten – som allt mer börjar likna det närmaste vi kommer ett svart hål i vårt solsystem.

För Meta, som också kvartalsrapporterade igår, gick det åt rakt motsatt håll. Aktien rusade ungefär lika mycket som Microsoft rasade. Trots att Metas Ai-satsningar har gått lite… sådär. Men Meta visade istället starka siffror i sin övriga verksamhet. Trots att även Meta blöder hysteriskt mycket AI-pengar.

Kort sagt: Meta belönades för att det som inte rakt av var Ai gick starkt, medan Microsoft straffade för att motsvarande hos dem visade svaghetstecken.

Med andra ord: marknaden blir allt mindre tålmodig över att hälla hur mycket pengar som helst ned i ett bottenlöst hål som fortfarande har lång väg kvar att nå guldet och de gröna skogarna som AI-evangelisterna har lovat sedan 2023.

Eller omvänt: det verkar som att FOMO-hoten, att alla som inte går allallall in på AI nununu (helst igår) för alltid är rökta, inte visade sig vara riktgt så akuta.

(Diagrammets källa: Bloomberg via Dagens Industri.)

Screenshot

Metas kvartalsrapport Q4 2025: bästa kvartalet någonsin – men hysteriska AI-förluster

Metas AI-satsningar har gått lite som Apples: storslagna visioner som slutat i… inte jättemycket. Tillbaka till ritbordet, vilket för båda företagen har inneburit uppköp och samarbeten istället för att bygga allt själva. Men hör å häpna: trots att AI-verksamheten går lite halvknackigt så gjorde Meta sitt ekonomiskt bästa kvartal någonsin under förra årets sista månader. Rätt rejält bästa, dessutom.

Omsättningen landade på 59,9 miljarder dollar, vilket var 24 % bättre än samma kvartal 2024. Och kärnverksamheten stod för… 1,6 % av den.

Med andra ord: Metas Meta-del, alltså den stora VR-satsningstrumma som Mark Zuckerberg rullade in 2021, är fortfarande en… rätt liten del av Metas totala verksamhet. Definitivt ekonomisk. Även om Reality Labs, som segmentet heter rapporteringsmässigt, numer även inbegriper Metas AI-delar.

Så Meta tjänar med andra ord fortfarande i princip alla sina pengar på annonser. 58,1 miljarder dollar slutade annonsomsättningen på. Utöver det så stod ”Other revenue” för 801 miljoner, vilket var 54 % vättre än föregående år. Här misstänker jag att den stora delen är Metas olika prenumerationer.

Fortfarande inte en stor del det heller, men ökar dubbelt så snabbt som annonseringen. Blir intressant att följa när Meta nu har gått ut med att de rätt snart kommer att börja testa nya betalabonnemang för Facebook, Instagram och WhatsApp.

Men Reality Labs vinner i en kategori: att blöda pengar. Här gick Meta från en förlust på 5 miljarder dollar Q4 2024 till minus 6 miljarder. Och 19 miljarder för helåret. Precis som exempelvis Google är det tur att Meta kan subventionera sina rätt galna AI-kostnader med andra intäkter.

Trots den förlustposten slutade vinsten på 22,8 miljarder (9,6 % upp på årsbasis).

Sist men inte minst har Meta nu 3,58 miljarder aktiva användare varje dag i sin ”family of apps”. Så många går alltså in minst en gång varje dag i någon av Metas fyra huvudappar. Lite mer än 1 % fler än för ett år sedan, vilket är allt närmare plus minus noll. Därför inte särskilt konstigt att Meta satsar allt mer på sätt att tjäna mer pengar på sina befintliga användare.

Screenshot

Apples kvartalsrapport Q4 2025: försäljningen rusade efter ”förbluffande” iPhone-efterfrågan

För en stund sedan stängde USA-börsen, när Microsoft summerade sin börsdag med att stå för börshistoriens näst största värderas någonsin. Och nu kom Apples siffror för samma period.

Hur gick det för Apple under Q4 då (som är Apples Q1, eftersom företaget kör brutet räkenskapsår)? Jotack bara bra. Eller till och med väldigt bra. Omsättnignen ökade 16 % tack vare ”förbluffande” iPhone-efterfrågan. Bättre än väntat.

Det innebar att omsättningen landade på 143,8 miljarder dollar – nytt kvartalsrekord för Apple. iPhonen hade sitt bästa kvartal – någonsin. Det verkar alltså som att ryktet om mobilens död är starkt överdrivet. iPhone-försäljningen slog dessutom rekord på alla marknader.

Även Services, alltså prenumerationsverksamheten, slog nytt kvartalsrekord. Men det är numer regel vid nästa varje kvartal. Apple passade dessutom på att susa förbi en ny, rätt snurrig, milstolpe: det finns nu över 2,5 miljarder aktiva Apple enheter.

Bryter vi ned omsättningen på de olika produktsegmenten så slutade Q4 så här:

  • iPhone: 85,3 miljarder dollar (+23,3 %)
  • Mac: 8,4 miljarder (-6,7 %)
  • iPad: 8,6 (+6,3 %)
  • Wearables, Home and Accessories: 11,5 miljarder (-2,2 %)
  • Services: 30 miljarder (+13,9 %)

Som synes var det verkligen iPhonen som drog under föregående kvartal. Och enligt en rapport jag såg tidigare idag var iPhone 16 den modell som sålde bäst. Av de 10 mobilmodeller som sålde bäst förra året stod Apple för 7. Samsung för övriga 3.

Den största överraskningen här är den svaga utvecklingen för Wearables-kategorin. Här hittar vi all ”ny” hårdvara som inte är iPhone, iPad eller Mac. Det tyder på att vare sig de nya Airpods- eller Watch-modellerna sålde så bra som Apple sannolikt hade hoppats på.

Geografiskt fördelade sig omsättningen så här:

  • Amerika: 58,5 miljarder dollar (+11,2 %)
  • Europa: 38,1 miljarder (+12,7 %)
  • Kina: 25,5 miljarder (+37,9 %)
  • Japan: 9,4 miljarder (+4,6 %)
  • Resten av världen: 12,1 miljarder (+18 %)

Kina var den överlägset största – och väldigt viktiga – raketen. Det har svajat i Kina till och från senaste åren för Apple, men Q4 blev ett rejält styrkebevis. Också rätt stor uppgång i det väldigt finkorniga ”Resten av världen”-segmentet, där en stor del sannolikt kan hänföras till Indien. (Frågan är hur länge Apple kan hålla fast vid den här världsbilden. Jag misstänker att det inte är särskilt många år bort att vi får se en justeringar av vilka marknader som bryts ut separat.)

Kursen stack upp nästa 4 % som mest i efterhandeln, men ligger nu på mer beskedliga +0,5-1 %. Vilket är nära nog plus minus noll i det här sammanhanget. Det räcker som vanligt inte med att Apple mosar förväntningarna för att marknaden ska bli nöjd.

Mer från kvartalet:

  • Även om Mac-omsättningen minskade så nådde Macen ny all-time high sett till aktiva enheter. Hälften av alla som köpte en Mac var förstagångsköpare.
  • ”En majoritet av alla användare som har stöd drar aktivt nytta av kraften i Apple Intelligence”. Jag undrar hur många av dessa som är medvetna om att de gör det.
  • Kors i taket. En Apple TV-siffra. 36 % fler tittare än ett år tidigare. Sen vet vi ju numer inte om Apple TV innebär appne, prylen eller strömningstjänsten…
  • Apple Music satte även den all-time high-rekord både vad gäller lyssnare och prenumerationstillväxt.
  • Även iPad nådde nytt rekord vad gäller aktiva enheter och även här var hälften av de som köpte iPad förstagångsköpare
Screenshot

Apple gör sitt näst största uppköp någonsin

Ännu ett uppköp för Apple. Vilket… är något som händer ungefär varannan dag. Men det här sticker ut. Det är nämligen Apples näst största uppköp någonsin.

2 miljarder har Apple nu hostat upp för Q.ai som – spoiler alert – sysslar med AI. Men det är AI inom ett väldigt specifikt område. Nämligen en lösning som är fokuserad på att ”analysera ansiktsuttryck” för att på så sätt förstå ”tyst tal”.

Det är än så länge inte en officiell affär, utan uppgifterna baserar på de sedvanliga källorna med insyn. Men det låter som ett rimligt uppköp. (Inklusive att Apples tyngsta förvärv inte varit givna val, så företaget fortsätter på det inslagna spåret Q.ai.)

Det finns också en koppling bakåt i Apples uppköpshistoria. VD:n för Q.ai grundade ett annat företag som också köptes av Apple: PrimeSense. Tekniken i det bolaget kom att bli grunden i Apples FaceID. Så ett… rätt välutnyttjat uppköp.

Uppgifterna från Financial Times talar om att tekniken som Q.ai har tagit fram skulle kunna bana väg för ”icke-verbala diskussioner” med Siri. Vilket… förstås är sant. En utmaning med röststyrda grejer är ju att man måste prata med dem. Vilket kanske inte alltid är helt optimalt när man står i en fullpackad tunnelbanevagn.

Men jag tror att det nog finns ett mer troligt användningsområde: kommunikation via icke-mobilprylar. Som hörlurar, inklusive Apples hörapparatsteknik. Eller smarta glasögon.

Genom att kombinera det som sägs med det som syns så skulle Apples prylar kunna bli ännu bättre på att fånga upp det som sägs. Ännu mer effektiv brusreducering för samtal i den fysiska världen, där samtal i stökiga miljöer kan funka betydligt bättre.

Det återstår att se om och i så fall när Apple själva går ut med affären. Och vad den sedan kommer att resultera i rent konkret.

Apple Just Made Its Second-Biggest Acquisition Ever After Beats

Apple today confirmed to Reuters that it has acquired Q.ai, an Israeli startup that is working on artificial intelligence technology for audio. Apple paid close to $2 billion for Q.ai, according to sources cited by the Financial Times. That would make this Apple’s second-biggest acquisition ever, after it paid $3 billion for the popular headphone and audio brand Beats in 2014.

Snap lägger sina AR-glasögon i ett separat bolag

För Meta har 2025 mycket handlat om att säga upp personal och lägga ned initiativ inom kärnverksamheten. Ni vet. Meta-delen. VR-satsningen som företaget gick allallall in på 2021. Snap verkar lite grann gå åt rakt motsatt håll: företagets AR-glasögon Spectacles läggs nu i ett separat, helägt dotterbolag.

Ett bolag som får det konsumentupplysningskorrekta namnet Specs.

Anledningen är inte för att glasögonbusinessen nu har exploderat och blivit en jätteverksamhet. Snarast tvärtom. Den har levt ett rätt anonymt liv senaste åren. Så pass att den senaste Spectacles-modellen bara släpptes för utvecklare – inte för konsumenter. Och hela syftet med den modellen verkar ha varit att uppmuntra linsutvecklare att skapa fler AR-linser för vanliga Snapchat. Inte för att de skulle användas i glasögon.

Istället verkar det, som det ofta gör vid avknoppningar, handla om att renodla verksamheten och göra det enklare att hitta investerare till glasögonverksamheten.

För det verkar som att det kan finnas potential för det nu. Sedan Meta för något år sedan visade sig ha fått en lite oväntad hitt med sitt Ray-Ban-samarbete så har intresset för att satsa på smarta glasögon gått in i någon slags andra andning. Företag som Apple och Google har visat förnyat intresse för produktkategorinn och det är nog mest en tidsfråga innan det börjar dyka upp kommersiella bågar från dem.

Det återstår att se hur det går för Spectacles. Snap var trots allt lite pionjärer på AR-glasögonområdet, även om de inte var först. Redan nästa modell är tänkt att vända sig till konsumenter igen.

Snap is spinning off its AR glasses into a separate business

Snap’s augmented reality glasses business will now be its own entity, with the company establishing Specs Inc. as a wholly-owned subsidiary.

Nvidia uppges ha pausat investering om 100 miljarder dollar i Open AI

Ännu ett bevis på att det svajar i AI-ekonomin. Nvidia har enligt uppgifter till Wall Street Journal pausat en investering värd uppemot 100 miljarder dollar i Open AI.

Vi har sett allt fler tecken på hur investerares tålamod med AI-bolagens hysteriska penningblödande – fortfarande utan någon tydlig plan för hur de ska nå svarta siffror inom en överskådlig framtid.

Samtidigt ser vi jätteinvesteringar i AI-bolagen – men det som kännetecknar dessa investeringar är att de mest kommer från andra AI-bolag (som har egna pengar men i vissa fall även med lånade pengar) eller från AI-infrastrukturbolag. Det handlar om att bolagen som tjänar pengar på AI eller som hoppas tjäna pengar på AI håller varandra under armarna för att hålla efterfrågan på AI-tjänster uppe. Eller åtminstone illusionen av efterfrågan.

Det är helt enkelt pengar som snurrar runt mellan en förhållandevis liten klick företag, utan nytt blod utifrån.

Så när ett av AI-infrastrukturbolagen nu börjar få kalla fötter så är det en helt ny slags kanariefågel.

Men i just det här konkreta fallet så finns det också en annan faktor som är ett viktigt inslag. Det är lite misstroendeomröstning kring specifikt Open AI.

I slutet av förra året rusade Google om Open AI som det hetaste AI-bolaget och det kommer allt fler tecken på att OG-Gen-AI-stjärnans glans falnar allt mer. Och till skillnad från Google lever Open AI i praktiken helt på lånade pengar.

Enligt uppgifterna från Wall Street Journal så ska Nvidias grundare och VD Jensen Huang privat ”ha kritiserat vad han beskrivit som brist på disciplin i Open AI:s affärsstrategi”. Och även han han oroat sig från allt hårdare konkurrens från Anthropic och just Google.

Nvidia’s plan to invest up to $100 billion in OpenAI has stalled, WSJ reports

Nvidia’s plan to invest up to $100 billion in OpenAI to help it train and run its latest artificial-intelligence models has stalled ​after some inside the chip giant expressed doubts about the deal, the ‌Wall Street Journal reported on Friday.

Tesla investerar 2 miljarder dollar i xAI

I samband med den senaste kvartalsrapporten från Tesla, där företaget redovisade sin första omsättningsminskning någonsin för ett helår, framkom att företaget också gjort en stor investering i ett annat bolag.

För några veckor sedan gick xAI ut med att de tagit in 20 nya dollarmiljarder. Och tio procent av dem, alltså 2 miljarder, kom från Tesla.

Elon Musk fortsätter alltså att använda Tesla som bank för sina övriga, privata företag. Som ett sätt att slussa över pengar. Vi kan tänka att de pengarna bland annat kan läggas på att xAI köper Cybertrucks från Tesla – precis som SpaceX (ett av Elons andra bolag) har visat sig göra. I tusental. Elon har låtit andra av sina bolag köpa upp Teslas floppbil för att hjälpa till att hålla Tesla-aktiekursen uppe. Och därmed Elons egen förmögenhet.

Men det bästa i kråksången? Tesla struntade helt i ägarnas vilja.

Till skillnad från Elons övriga bolag är Tesla ett publikt aktiebolag. Och i november lät Tesla sina aktieägare rösta om huruvida Teslas styrelse skulle få mandat att godkänna en investering i xAI. Det blev tummen ned. Men det var en icke-bindande omröstning och styrelsen (läs: Elon Musk, eftersom styrelsen består av hans kompisar) sket i det.

Omröstningen var alltså bara ett spel för gallerierna.

Tesla to invest $2B in Elon Musk’s xAI | TechCrunch

Elon Musk’s AI company xAI disclosed earlier this month it had raised $20 billion.

Elon Musk kan slå ihop Tesla, SpaceX och xAI

Ni vet Elon Musks planer på att skapa en superapp med FKA Twitter? De har som bekant gått lite… sådär. Så nu ser det ut som att Elon har hittat ett nytt sätt att skapa något super. Ett superföretag.

Uppgifter från Bloomberg och Reuters pekar på att tre Elon-företag har haft tidiga samtal om samgående: Tesla, rymdföretaget SpaceX och AI-bolaget xAI.

Med tanke på hur vi i veckan har sett hur Tesla har investerat 2 miljarder dollar i xAI – och att Elon allt mer använder Tesla som bank för sina privata bolag, delvis så att de ska kunna köpa saker från Tesla – så låter det helt rimligt.

Sedan Musk tog över Twitter så såg ekonomin allt sämre ut. Det började kännas allt me som en tidsfråga innan det blev konkurs. Elon lyckades avstyra det genom att låta xAI ”köpa” X.

Det låter därför helt rimligt att han siktar på att konsolidera fler av sina bolag. Mest troligt SpaceX och xAI. Det ryktas att SpaceX kommer allt närmare börsnotering och skulle det bolaget svälja xAI så kan Elon undvika de allt vanligare frågorna från investerare om när AI-bolag faktiskt tänker sig börja gå med vinst och sluta blöda så hysteriskt mycket pengar.

Det finns förstås också baksidor med att vara på börsen jämfört med att vara ett helt privat bolag. Men en uppenbar fördel är att man slipper vara lika beroende av riskkapital.

Elon Musk’s SpaceX, Tesla, and xAI in talks to merge, according to reports | TechCrunch

This merger would bring the Grok chatbot, Starlink satellites, and SpaceX rockets together under one corporation.

Open AI kan börsnoteras redan 2026

Sugen på att äga aktier i Open AI? Det kanske blir möjligt tidigare än vad jag hade trott.

2025 avslutades (ja, nästan) med att Open AI slutförde sin företagsrekonstruktion. Och då inte ”rekonstruktion” som i att de höll på att gå i konkurs, utan att de har ändrat i företagets grundläggande upplägg, rent ekonomiskt och juridiskt. Open AI gick från en icke-vinstdrivande organisation, med en kommersiell underverksamhet, till att bli en så kallad Public benefit corporation.

(Det innebär att Open AI nu inte har något tak för hur mycket pengar de får tjäna och de ska också verka för andra mål än att bara maximera vinsten. Vilket i Open AI:s sätt blir ett bekvämt sätt att argumentera för de hysteriska förlusterna – ”men alltså, det här kommer hjälpa mänskligheten så då gör det inte så mycket att vi går lite back.)

Och det verkar som att VD Sam Altman inte spiller någon tid att få in företaget på börsen. Nu kommer uppgifter om att det kan bli aktuellt med notering redan Q4 i år.

Det måste förstås inte betyda att det blir då. Eller… alls. I börsnoteringstid är ju typ 10 månader oceaner av tid. Men jag misstänker att Open AI känner sig rätt piskade att försöka casha in på AI-hypen innan den svalnar av allt för mycket.

Igår tokkollapsade Microsoft på börsen efter senaste kvartalsrapporten. En kollaps som mycket verkade vara sprungen över att marknaden får allt kortare tålamod med massiva miljarddollar-AI-satsningar där det ser ut att vara långt kvar till dess att det kan bli svarta siffror. Den pressen på Microsoft kan spilla över i företagets investeringar i de AI-bolag som helt och hållet lever på lånade pengar. Där Open AI är det enskilt största för Microsoft. Och Microsoft är Open AI:s största investerare.

Lägg till att Open AI i slutet av förra året tappade sin sedan 2022 självklara position som den största AI-stjärnan när Google slet åt sig ledartröjan i slutet av förra året. Något som ledde till att Sam Altman utfärdade en intern ”code red” för att ta sig den utmaningen. Även det svajighetstecken.

Vi får se om kommer mer konkret info kring en eventuell börsnotering för Open AI när vi närmar oss hösten.

OpenAI Preps Fourth-Quarter IPO and Builds Out Finance Team | PYMNTS.com

OpenAI is accelerating plans for a potential initial public offering as soon as the fourth quarter, positioning the ChatGPT maker for a high-profile debut

 

Övrigt

Apples nya prenumeration Creator Studio lanseras i Sverige

Så har det blivit dags för Apple att sjösätta sin senaste prenumeration: Creator Studio. Och det betyder att även vi i Sverige nu får tillgång. 28 januari är premiären.

Det innebär att den som är sugen på att använda Apples verktyg på kreativitetsområdet nu kan betala 149 kronor i månaden (eller 1490 kronor per år) för det. Det innebär verktygen Final Cut Pro, Logic Pro, Pixelmator Pro, Motion, Compressor och MainStage. Plus Apples Office-paket bestående av Pages, Numbers och Keynote.

Programmen finns för Mac, iPad och iPhone – men alla finns inte för alla så att säga. Det är framför allt en prenumeration för dem som vill ha programmen till sin Mac eller iPad. För iPhone är det bara Pages, Keynote och Numbers som gäller.

Nu kommer Apple Creator Studio, en inspirerande samling kreativitetsappar

Apple Creator Studio är en samling kraftfulla kreativitetsappar för musikskapande, videoredigering, kreativ bildbehandling och visuell produktivitet.

Lego och Crocs tar fram Lego-sko

Okej. Jag älskar det här samarbetet.

Veckans ord: slopagandist

Veckans ord: slopagandist. Någon som använder AI för att skapa modeller och algoritmer för att framgångsrikt sprida det.

Sounds about 2026.

When ”independent journalists” aren’t really journalists

Right-wing content creators like Nick Shirley are the yellow press for the algorithmic age.

Kategorier
AI - Artificiell intelligens Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 3 2026 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

AI – artificiell intelligens

Anthropic släpper Claude Cowork

Dags för nästa steg för en av de just nu buzzigaste tjänsterna: Claude Code. Nu kompletterar Anthropic tjänsten med funktionen Cowork.

Vad är då Cowork? Ett tänkt sätt att göra Claude Code-tjänsten, som uppskattas av många om överhuvudtaget inte kan programmera, ännu enklare för dem som överhuvudtaget inte kan programmera. Eller rättare sagt: ett sätt att skapa sig en egen liten leksandlåda där man kan testa funktionalitet.

Via Cowork, som bor i datorappen för Claude Code, går det att sätta upp en lokal mapp på datorn och sedan ge Claude instruktioner på att ta sig an det som ligger där. Exempel som ges är att dra in en massa kvitton i en mapp och låta Claude skapa en utläggsrapport av dem.

Det ska också gå att låta Claude använda andra verktyg via Cowork, som så kallade connectors och skills. Överlag så handlar det om att ta bygga AI-agenter som ska kunna utföra uppgifter hyfsat självgående, utan detaljerade instruktioner för varje steg.

Det är om man så vill en funktion som ska göra det enklare att automatisera tråkiga vardagshandgrepp för att locka in fler att sedan ta steget att börja Claude-koda lite mer avancerade grejer.

Men det bästa med Anthropics presentation av den nya funktionen? Varningen att en lössläppt Claude kan ta till ”potentiellt destruktiva åtgärder”, som att börja radera filer. Så precis som vanligt är det bra att inte köra AI-agenter på allt för känslig information. Och att alltid, alltid ha säkerhetskopior av ungefär allt viktigt. Oavsett om AI är inblandat eller inte.

Är du sugen på att testa Cowwork får du däremot hålla dig till tåls ett tag. I dagsläget är funktionen bara tillgänglig för den som betalar för ett Claude Max-abonnemang. Och funktionen är i dagsläget klassad som en ”research preview”. Så en väldigt, väldigt tidig version.

Vi kan väl tänka oss att Claude är medveten om de jobbiga rubrikerna när tusentals människor råkar radera företagskritisk information utan att det var meningen. ”Forskningsdelen” lär nog mycket handla om att Anthropic vill lära sig mer om exakt hur puckade instruktioner användare kan ge.

(Det verkar dessutom som att Claude byggde Cowork på 1,5 vecka. Med Claude Code.)

Anthropic’s new Cowork tool offers Claude Code without the code | TechCrunch

Built into the Claude Desktop app, Cowork lets users designate a specific folder where Claude can read or modify files, with further instructions given through the standard chat interface.

Slack får en vassare AI-bot

Nu år även Slackbot en AI-uppgradering. VI pratar alltså om den bot som finns inbyggd i Slack och som genom åren har leget och rullat i bakgrunden, utan att göra jättemycket väsen av sig. Och kanske utan att hjälpa de flesta användare särkilt mycket.

Det sistnämnda hoppas Salesforce, numer ägare av Slack, att ändra på.

Nya Slackbot är förstås av den agentiska sorten. Det innebär att den ska kunna utföra arbetsuppgifter åt dig och som hjälp för det kunna använda allt som du har gjort i Slack. Det innebär enligt Salesforce saker som att den ska lära sig ditt sätt att skriva, hitta mötesluckor i din kalender och boka möte, skriva mötesanteckningar, projektdokument och mer.

Och ja, självklart går det också att koppla annan Salesforcedata för att få in ännu mer kontext.

Den nya slackboten börjar rulla ut nu för alla som betalar för Business+ eller Enterprise.

Your Slackbot just got a huge AI agent upgrade – what it can do now (starting today)

Slackbot can take action on your behalf. Here’s how.

Grok stryper Groks förmåga att klä av människor – fast inte helt

I förra veckan försökte xAI kväsa kritiken mot att Grok gladeligen klär av människor utan att de som blir avklädda vet om det. Även minderåriga människor. Företaget stängde av funktionen för gratisanvändare. Så med andra ord: fortfarande fritt fram att skapa ofrivilliga nakenbilder, men bara om du betalar Elon.

När jag skrev om den här nyheten förra veckan var jag rätt tveksam om det här skulle förändra särskilt mycket i kritikernas ögon. Och mycket riktigt. Fortfarande prat om utredningar för att se om Groks stripteasefunktion bryter mot lagar. Särskilt barnporrlagar.

Så nu kommer nästa steg: xAI stänger av Groks förmåga att klä av ”riktiga människor”. Fast som vanligt så finns det asterisker.

Den mest uppenbara är att funktionen stängs av ”där det är olagligt” att skapa nakenbilder på människor utan samtycke. Eller göra barnporr. Övriga ställen? Kör hårt. xAI kommer att straffa alla som ändå väljer att göra det hårt. Med kontoavstängningar och så. För just kraftfull moderering är ju verkligen en av X:s paradgrenar.

Den andra lilla fotnoten handlar just om ”riktigt människor”. Vilket är lite skön gråzon. Jag misstänker att om någon grokar fram en AI-bild på någon som typ ungefär exakt ser ut som Ebba Busch och sedan klär av den ned till bikinin så är det då inte en riktig människa? Eller?

Jag misstänker med andra ord att det fortfarande kommer att bli huvudvärk för Elon.

Grok-created images of real people in bikinis, underwear banned on X

Sexualized AI-generated images – including those of children – have become a huge problem for X and its AI tech Grok.

USA:s försvarsdepartement ger Grok tillgång till interna nätverk och databaser

Så har USA:s stora AI-expert, försvarsminister (förlåt, krigshetsarminister) Pete Hegseth, landat i hur USA ska nå ”AI-dominans”: genom att stoppa in Elon Musks AI-bot Grok i ”alla icke-hemligstämplade och alla hemligstämplade nätverk” i krigshetsardepartementet.

Det verkar inte som att departementet än har gått ut med den fullständiga och objektiva upphandlingen – givetvis med tillhörande säkerhetsklassning – som har legat som grund för att Grok nu släpps in. Men jag antar att det kommer. Helt orelaterat presenterade Hegseth den nya strategin under ett tal på Musks SpaceX-bas.

Oavsett vilket så är tanken att Grok ska köras igång i Pentagons system senare den här månaden. Då kommer ”all lämplig data” från militärens IT-system att öppnas för ”AI-utforskande”.

Så. Ni vet. Det lär handla om ungefär allt. Eftersom Hegseth som bekant inte tycker att det är så farligt att dela en och annan jättejättehemlighet till vem som helst lite då och då. Vad är det värsta som kan hända?

Vi kan tänka att Grok ska hjälpa till att ”omedelbart” utrusta amerikanska stridsfordon med ”överväldigande och dödlig teknik”. Vilket sannolikt kommer innebära missiler som klär av människor när de susar förbi.

Pentagon is embracing Musk’s Grok AI chatbot as it draws global outcry

Defense Secretary Pete Hegseth said Monday that Elon Musk’s artificial intelligence chatbot Grok will join Google’s generative AI engine in operating inside the Pentagon network, as part of a broader push to feed as much of the military’s data as possible into the developing technology.

 

Ekonomi och finans

Google fjärde börsbolaget någonsin att värderas över 4 biljoner dollar

Så var de fyra. I en milt sagt exklusiv skara. Så få är bolagen som har nått ett börsvärde över 4 biljoner dollar. Idag hämtade Google ut sitt medlemskort och gjorde därmed Nvidia, Apple och Microsoft sällskap.

Ja, eller det var ägarbolaget Alphabet som gjorde det om vi ska vara petiga. Men oavsett så är det företaget som vi mest förknippar med sök som nu har svischat förbi den helt knasiga milstolpen. Svårt idag att tänka sig att det bara var lite över 7 år sedan Apple blev första börsföretag att nå en värdering över 1 biljon. En ribba som då såg som smått omöjlig.

Anledningen är förstås att Google under hösten tog över ledartröjan som det hetaste AI-bolaget från Open AI. Värderingen göra att Google befäster sin bara några dagar gamla position som världens näst högst värderade börsbolag. För att klättra ytterligare ett pinnhål krävs ytterligare en halv biljon i värderingsökning.

Och en halv biljon är som av en händelse också avståndet ned till fjärdeplatsens Microsoft. Företaget som även det nådde sin fyrabiljonerdollarsvärdering tack vare AI-haussen.

Och på det temat så knuffade chiptillverkare Broadcom idag ned Meta ett pinnhål. Det gör att det nu finns tre hyfsat renodlade chipföretag bland planetens sju högst värderade börsbolag: Nvidia, TSMC och Broadcom. Även dessa har förstås invsterearviljan att kasta sjukt mycket pengar efter allt AInånting att tacka för mycket.

Alphabet hits $4 trillion valuation as AI refocus lifts sentiment

The Google parent’s sharpened artificial intelligence focus allayed ‌doubts about its strategy and thrust it back to the forefront of the high-stakes race.

Paramount Skydance stämmer Warner Bros. för att de förstnämnda inte får köpa de sistnämnda

Det blir bara bättre och bättre. Men hej. Det handlar om något Trump-relaterat. Klart att det kommer att bli både geggigt och maffialiknande. Nu stämmer Paramount Skydance Warner Bros.

Vi backar bandet. I slutet av förra året la Warner Bros. upp sig själva till försäljning. Paramount och Netflix var bland dem som budade. I slutändan vann Netflix.

Då skulle man kunna tro att historien var slut. Den med bästa budet vann. Men nejdå. Paramount blev sura och la samma bud en gång till, trots att de redan fått tummen ned för det.

För att göra en lång historia kort så handlar det i slutändan – som så mycket i USA – om kulturkrig. Netflix är tydligen ett rött wokeskynke för den amerikanska tossehögern. Lägg till att Warner Bros. äger CNN – som Netflix inte har gått med på att köpa. Men Paramount vill däremot köpa hela Warner Bros. Inklusive CNN. Och Paramount ägs av David Ellison, son till Trump-kompisen Larry Ellison. Och den yngre Ellisonen har i praktiken lovat Trump att han får bestämma över innehållet i CNN och Paramount tillåts köpa Warner Bros. istället för Netflix.

Spola fram till idag och det senaste, lite lätt desperata, draget från Paramount. Paramount stämmer alltså Warner Bros. och hävdar att bolaget inte har varit transparenta mot sina aktieägare kring Netflix-budet och hur styrelsen har hanterat värderingsfrågan. Paramount hotar dessutom att nominera en helt egen Warner Bros-styrelse vid nästa bolagsstämma. Tänkt att vara mer Paramount-vänlig förstås.

Paramount vill alltså Warner Bros. aktieägares bästa. [sic!]

Som av en händelse gick Trump i en intervju nyligen åter ut med att han är väldigt mycket emot att Netflix köper Warner Bros. Ni vet. Han som i praktiken kommer att bestämma vad USA:s från presidenten fristående [sic!) konkurrensmyndighet kommer att landa i för beslut när de ska utvärdera affären ur ett konkurrensperspektiv.

Paramount won’t quit, files suit against Warner Bros. Discovery over rejected bid

Paramount is now suing over its rejected bid for Warner Bros. Discovery.

 

Övrigt

Wikipedia fyller 25 år

Idag är tydligen tulpanens dag. Men det är också en betydligt viktigare dag. Idag fyller en av internets absolut viktigaste sajter 25 år: Wikipedia.

15 januari 2001 såg internets uppslagsverk första gången dagens ljus. Sedan dess har den alltså kommit att bli en av internets verkliga hörnstenar. Visst. Den är inte perfekt. Men tack vare engagemanget från de som lagt tid på att fylla tjänsten och uppdatera innehåll så har den till största del kunna ge en objektiv beskrivning av mycket i vår värld. Både nuvarande och historiska fenomen.

Och i alla år har det varit en tjänst finansierad av donationer.

Men det är inte bara som uppslagsverk som Wikipedia har varit en av internets viktigaste tjänster. Den har också varit basen i många andra tjänster, inte minst tack vare att Wikipedia inte har upphovsrättsskyddat innehållet. Inte minst Google har Wikipedia att tacka för väldigt mycket.

Däremot har de kommersiella tjänster som har använt Wikipedia inte ersatt den i nivå med användningen. Det är fortfarande till största del privatpersoners donationer som hållit Wikipedia flytande när vi pratar om ersättning från de som faktiskt nyttjar tjänsten.

Och idag, 25 år senare, är Wikipedia förmodligen en viktigare tjänst än någon gång tidigare. Som en oas klämd mellan kulturkrig, alternativa fakta, demokratinedmontering, internetstrypning och numer AI.

Just AI har gjort att Wikipedia inte längre har någon större relevans. AI kan ju svara direkt på frågor. Vi behöver inte masa oss till ett trött uppslagsverk och läsa där. Det är åtminstone lite så som det börjar låta nu.

Men inget kunde vara mera fel.

Även AI-tjänsterna som vi idag användare har Wikipedia att tacka för otroligt mycket: tydligt strukturerad information tillgänglig att träna AI-modeller på. Av de umpton baziljoner dollar som AI-bolagen har fått från investerare så borde åtminstone några ziljoner ha gått till Wikipedia (eller stiftelsen bakom, Wikimedia, om vi ska vara petiga). Så har som bekant inte skett.

Det har gjort att Wikipedia håller på att utarmas på två sätt. I och med att färre människor besöker sidan sedan dagens AI ”föddes” i och med ChatGPT, något som Wikimedia har medgett, så har donationerna också blivit färre. Men mindre trafik har också gjort att det är svårare att få frivilliga att ställa upp och redigera artiklarna.

Det sistnämnda gör i sin tur att kvaliteten på innehållet riskerar att försämras. Vilket ironiskt nog också gör att AI-modellerna som vi nu använder istället för Wikipedia också riskerar att bli sämre. Vilket bara det gör att AI-bolagen borde vilja kasta ziljoner dollar efter Wikimedia. Google har historiskt sett åtminstone backat Wikimedia med rätt mycket pengar (även om det är lite jämfört med vad det borde vara). Och Google ska applåderas därför att de har gått med på att betala för att träna på Wikipedias innehåll.

Vilket är en väldigt bra påminnelse om att donera igen. Vilket jag nu har gjort.

Och Wikipedia: Tack. Som. Fan.

Microsoft, Meta, Amazon, Perplexity och Mistral betalar Wikipedia för AI-träning

Bra där! Fler som gör rätt för sig. Närmare bestämt Microsoft, Meta, Amazon, Perplexity och franska Mistral.

Vad pratar jag om? Betala för AI-träning.

Idag fyller Wikipedia 25 år. 25 viktiga år i internets tjänst – och därmed vår. Under den tiden har många kommersiella tjänster och företag använt Wikipedias innehåll – utan att betala särdeles mycket för sig. I de flesta fall förmodligen inte alls.

2021 sjösatte Wikimedia, stiftelsen bakom Wikipedia, därför ett program som gör att intresserade kan betala för att få tillgång till Wikipedia-innehåll via API istället för att skrapa sajten. Vi pratar alltså redan före ChatGPT.

Men så kom som bekant ChatGPT och vände upp och ned på internet. Det fick trafiken till Wikipedia att skjuta i höjden. Fast inte den mänskliga, utan bottrafiken. Den som typ försökte hämta ned precis all data vid varje besök. Det fick Wikimedias kostnader att skjuta i taket, samtidigt som den mänskliga trafiken har börjat sjunka. Människor får svaret via AI-botar istället för via Wikipedia. Ja, eller svaren kommer ofta från Wikipedia fortfarande, men utan att ge tjänsten trafik eller ens erkännande.

Google var först ut att gå med i programmet, vilket inte var mer än rätt. De är förmodligen det företag som har använt Wikipedia överlägset mest genom åren. Google har i olika former stöttat Wikimedia med pengar, men förhållandevis små belopp jämfört med Googles användning.

När Wikimedia gick ut med att Google numer betalar för API-tillgång konstaterades också att stiftelsen var ”på gång” med fler avtal, utan att nämna namn. Nu har vi fått dem. Eller åtminstone några av dem.

Och det är som sagt var riktigt tunga spelare. Visst. De lär göra för att de måste snarare än att de vill. AI-bolagen är väldigt beroende av Wikipedia för att träna sina modeller (högvis med tydligt strukturerad data som dessutom hålls uppdaterad). En sämre Wikipedia innebär på sikt sannolikt också sämre AI-modeller.

Men oavsett anledning: väl värt en applåd.

Nu är det upp till övriga AI-bolag att göra samma sak.

Microsoft, Meta, and Amazon are paying up for ’enterprise’ access to Wikipedia

The Wikimedia Foundation has announced that Microsoft, Meta, and Perplexity are paying to gain access to the nonprofit’s projects, allowing them to use Wikipedia for AI training.

Amazon lanserar EU-moln separerat från det amerikanska

Ännu ett amerikanskt techbolag släpper ett separat moln för EU. Amazons AWS har nu fått ett ”European sovereign cloud”.

Vad innebär då det här? Att det ska vara en tjänst som är ”fysiskt och logistiskt separerat från andra AWS-regioner”. Amazon har dessutom skapat ett nytt ”parent company”, som ska ”lokalt kontrollerat i EU” och ”hanterat av EU-medborgare”.

Som vi alla vet har det länge varit diskussioner kring amerikanska molntjänster för oss européer (och för den delen, även på andra håll i världen). Oro att USA inte respekterar våra integritetslagstiftningar, eftersom USA:s eget legala ramverk ger amerikanska rättsmyndigheter rätt att få tillgång till data från andra länders medborgare utan någon större process för att få den tillgången.

Those were the days. När oron bara handlade om det. Nu har vi huvudvärk i hela andra delar av hjärnan (också). Och nu handlar oron krasst talat om att USA skulle kunna beordra sina bolag att stänga av sina EU-tjänster.

Det är med andra ord ingen slump att Amazon konstaterar att den nya tjänsten ”inte har några kritiska beroenden av icke-EU-infrastruktur”.

Det återstår att se om EU, som efter förra årets uppmärksammade massive molnhaverier har tillsatt utredningar just vad molnbolag har för ansvar, anser att det här är tillräckligt. Och – om vi ska vara ännu mer krassa – om Amazon kommer ha kvar sin ryggrad om (när?) det skulle komma en orange order att stänga av alla EU-kunder.

European Digital Sovereignty – Amazon Web Services

Benefit from the most advanced set of sovereignty controls, security features, and infrastructure options to meet your unique digital sovereignty needs

 

Över 100 klassiska Sesame Street-avsnitt strömmas på Youtube

Okej. Det här är väl kanske inte en nyhet med särskilt stor tyngd. Men oj vad jag blir nostalgiskt jätteglad av att läsa det.

More than 100 classic episodes of Sesame Street are now streaming on YouTube and YouTube Kids

Big Bird has a new home.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 51 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Mobilt

Snart möjligt att få iOS-notiser i tredjepartsklockor

Snart blir det möjligt för den som har en smartklocka eller annan liknande wearable från ett annat märke än Apple att ändå få upp iOS-notiser där. I betaversionen för iOS 26.3 finns det här stödet med.

Det är med andra ord ännu ett drag från Apple att göra iOS mer öppet. Ja, eller det är ännu ett sätt att försöka undvika smisk från EU för att iOS är för stängt. Det är med andra ord en följd av Digital markets act, där just iOS har klassats som en ”gatekeeper” som måste göra mer för att släppa in konkurrenter på olika sätt.

Så ja. Funktionaliteten kommer bara vara tillgänglig i EU. Vilket förmodligen kommer att innebära att funktionen inte kommer att fungera för EU-medborgare som åker utanför unionens gränser.

iOS 26.3 Adds Notification Forwarding Option for Third-Party Wearables

iOS 26.3 adds a new ”Notification Forwarding” setting that allows incoming notifications on an iPhone to be forwarded to a third-party device. The setting is located in the Notification section of the Settings app under a new ”Notification Forwarding” option.

 

Ekonomi och finans

iRobot går i konkurs

Ett rätt ikoniskt bolag tar ned skylten. Roomba-robotdammsugartillverkaren iRobot går i konkurs efter 35 år.

Ja, eller företaget har ansökt om så kallat Chapter 11-konkursskydd i USA och kommer att köpas upp av kinesiska företaget Picea Robotics (tydligen en av iRobots leverantörer, ironiskt nog). Den löpande verksamheten ska inte påverkas enligt bolagets kommunikation.

Nu kommer inte det här som en blixt från klar himmel, med tanke på att iRobot har haft problem ett tag i takt med att konkurrensen från inte minst kinesiska tillverkare har hårdnat. Trumps tullar på företagets tillverkning i Vietnam verkar ha blivit den definitiva spiken i kistan.

iRobot var på gång att köpas upp av Amazon för några år sedan, men den affären föll i bitar när myndigheter började flagga för att samgåendet inte skulle godkännas. Sedan dess har ingen ny friare dykt upp och nu har iRobots resa alltså nått vägs ände.

iRobot var pionjärer på robotdammsugarområdet och som många som är snabba på banan så dominerade de marknaden. Men det hjälpte inte i det långa loppet.

Jag ska fundera på hur jag ska berätta om konkursen för min Roomba hemma i lägenheten. Kan bli ett svårt samtal.

How iRobot lost its way home | TechCrunch

iRobot survived three decades of competition, but couldn’t survive European regulators killing its Amazon buyout. Now it’s being taken over by its own supplier in bankruptcy court.

Lovable värderas till över 6 miljarder dollar

Ny jättevärdering för svenska AI-raketen Lovable. Vibekodningsstartupen är nu värd 6,6 miljarder dollar. Eller strax över 60 miljarder svenska kronor.

Den nya värderingen kom i samband med den senaste finansieringsrundan, som fyllde på Lovable-kassan med 330 miljoner dollar. Pengarna kom direkt eller indrekt (som via investeringsgrenar hos företagen) från namn som Google, Nvidia, Salesforce, Databricks, Atlassian och Hubspot.

Och – lite mer otippat – skådespelerskan Gwyneth Paltrow. Fast då i egenskap av partner på Kinship Ventures.

Lovable stänger ny miljardrunda – techgiganter går in

Lovable tar in 3 miljarder kronor till en värdering på över 60 miljarder kronor.

Warner Bros. accepterar inte Paramount Skydance fientliga bud (igen)

Nästa kapitel i dokusåpan ”vem får köpa Warner Bros.”: Warner Bros. ger Paramount Skydances fientliga motbud tummen ned.

För någon vecka sedan landade nyheten att Netflix vunnit budstriden om Warner Bros. Åtminstone studio- och strömningsverksamheten. Men Netflix ville inte ha hela Warner Bros. Discovery. Saker som de vanliga tv-kanalerna Discovery och CNN.

Den sistnämnda vill Donald Trump däremot gärna äga. Så Paramount Skydance, som redan fått avslag på sitt bud, la samma bud en gång till. Varför? Därför att MAGA-högern gick i taket efter beskedet om att Netflix skulle få köpa Warner Bros. Helt enkelt därför att Netflix är alldeles för woke.

Ja, och därför att Paramount ägs av David Ellison. Son till Donald Trumps kompis Larry Ellison. Som kort efter beskedet att Netflix vunnit ringde Donald Trump och beklagade sig över affären.

Och en stor skillnad mellan Netflixs och Paramounts bud? Paramount erbjuder sig att köpa hela Warner Bros. Discovery. Inklusive CNN. Som då i praktiken skulle ägas av Donald Trump.

Men nu har Warner Bros. styrelse avfärdat Paramounts bud igen. De rekommenderar aktieägarna att istället godkänna Netflix-budet, som de anser är bättre för Warner Bros.

Det betyder förstås inte att saken är klar för Netflix. Först ska alltså aktieägarna ta ställning till buden. Men sen är det upp till konkurrensmyndigheter att utvärdera affären ur ett marknadsperspektiv. Huruvida affären riskerar att sabba konkurrensen på marknaden därför att Netflix blir en för dominerande spelare.

Och det kommer givetvis bli en helt oberoende myndighetsutredning i USA. Där Vita huset givetvis inte alls kommer ha några åsikter i frågan. Eller försöka utöva någon slags påtryckning.

Ja, bortsett från att Donald Trump har sagt att det är ”ett måste att CNN säljs”. Men bortsett från det kommer det inte komma några åsikter eller några slags påtryckningsförsök från Vita huset.

Warner Bros. Discovery rejects Paramount’s hostile bid

Warner Bros. Discovery’s board has formally rejected the $108 billion takeover bid from Paramount Skydance.

SpaceX bekräftar börsplaner för 2026

Elon Musks rymdbolag SpaceX har nu bekräftat planerna på en börsnotering under 2026. Ja, eller i det närmaste bekräftat. Det är visserligen inte ett officiellt uttalande, men företaget har nu informerat sin personal om planerna. Så så officiellt är det åtminstone.

Nu måste det här inte betyda att det faktiskt blir en notering under nästa. En massa saker kan hända som gör att planerna skjuts på framtiden eller helt ställs in. Men med största sannolikt kommer det att ske. Och sannolikt under andra halvan av nästa år.

Det återstår också att se vilken värdering som SpaceX kommer att sikta på. Enligt spekulationer talas det om att det kan bli den största börsnoteringen någonsin. Med en värdering på 1,5 biljoner dollar.

SpaceX sets $800B valuation, confirms 2026 IPO plans, Bloomberg says

SpaceX is moving forward with an insider share sale that values Elon Musk’s rocket and satellite maker at about $800B, setting up what could be the largest initial public offering of all time, Bloomberg’s Loren Grush and Edward Ludlow report.

Amazon förhandlar om att investera över 10 miljarder dollar i Open AI

Once is not enough. Eller nåt. Amazon är redan ett av företagen som  har investerat i Claude-ägaren Anthropic. Men nu ser Amazon ut att vara sugna på lite helgardering. Eller åtminstone satsa på fler hästar: enligt uppgifter förhandlar Amazon och Open AI om investering.

Det sägs handla om att Amazon är beredda att investera över 10 miljarder euro i Open AI, till en värdering på över 500 miljarder dollar.

Om investeringen blir helt i pengar så är det ett tillskott som Open AI verkligen behöver. När Disney för någon vecka sedan köpte in sig Open AI för 1 miljard dollar hette det att 1 miljard dollar, i den takt som Open AI just nu bränner pengar, räcker i 3-4 veckor. 10 miljarder skulle i så fall räcka i lite över ett halvår.

Nu är det inte bara de här pengarna som Open AI har, som tur är. Men det visar oavsett vilket jättebehov AI-bolagen som inte har några egna pengar att investera har av riskkapital.

Och vad ska då pengarna användas till? Bland annat till att köpa Amazons egna AI-chip för AI-modellstränandet. Och säkerligen en hel massa molntjänstkapacitet från Amazon AWS.

Det är med andra ord ännu en affär där ett AI-infrastrukturbolag ger ett AI-bolag pengar så att AI-bolaget kan köpa produkter och tjänster från AI-infrastrukturbolaget så att AI-bolaget kan fortsätta driva på AI-utvecklingen så att AI-infrastrukturbolagets intäkter och aktiekurs kan hållas uppe.

Amazon Set to Waste $10 Billion on OpenAI

Amazon reportedly plans to invest $10 billion into OpenAI, a firm swarmed by competition. Clearly, Amazon is trying to buy its way into the AI market.

AI-bubblan börjar likna finanskrisen 2008

När det kommer till AI-utvecklingen så dyker ”bubbla”-ordet upp lite då och då. Och jämförelser med dotcom-kraschen. Men nu dyker det upp paralleller med en annan kris: finanskrisen 2008.

För alla som minns den roliga perioden så brakade världsekonomin ihop rätt totalt under några år. Allt började lite förenklat med kreativ bokföring i den amerikanska bostadsmarknaden. Något som eskalerade till en global kris som utlöste räddningsaktioner mot banker som gamblat lite väl mycket med spararnas pengar.

En stor anledning till finanskrisen var så kallade CDS:er. Eller credit default swaps. En slags ”försäkring” som banker tog ut för att skydda sig mot dåliga lån. Tanken var att banker kunde försäkra de medvetet riskfyllda lån som de hade tagit ut till grupper som hade hög risk att inte kunna betala sina lån. I det här fallet: amerikanska bolåntagare.

Upplägget var i sig rätt enkelt. Banker samlade en massa bolån i stora ”korgar”. Bland dessa fanns fanns en hyfsat stor andel risklån. Men risken att bolåntagare inte betalar sina lån är överlag låg. Man måste ju ha någonstans att bo.

Men precis det hände. Och när bolåntagarna inte kunde betala så löste bankerna ut försäkringarna som de tagit på sin utlåning. Väldigt många banker började göra det. Samtidigt. Vilket gjorde att ”försäkringsbolagen” inte kunde betala ut till bankerna. Vilket gjorde att bankerna började falla.

Och nu är CDS:erna tillbaka (ja, eller de har väl funnits i mindre omfattning ända sedan finanskrisen). Fast den här gången handlar det inte om fastigheter, utan om AI.

Enligt siffror från DTCC (som ska vara ett ”finansinfrastrukturbolag”) har ett antal ”tech groups” (Google, Amazon, Broadcom, CoreWeave, Meta, Microsoft och Oracle) börjat ta ut CDS:er, alltså försäkra lån och investeringar som de bedömer har stor risk att inte återbetalas. Sedan början av september har antalet CDS:er av denna typ ökat med 90 %. Vi kan anta att mönstret är liknande hos andra investerare.

Visst. Investering innebär en risk, som det står på typ alla ställen där man kan investera i någon form. Och att investeringar misslyckas är löpande vardag. Det hanteras regelbundet i företags bokföring.

Men vad vi ser nu är att företagen som har plöjt ned hysteriskt mycket pengar i AI-utveckling, både hos sig själva och i rena AI-bolag, bara senaste kvartalet har börjat titta på att säkra sina investeringar. Ännu en signal på att inte ens de själva känner att AI-investeringarna just nu ligger på hållbara nivåer. Och de gör det via det finansiella verktyg som alltså var en stor del i starten av finanskrisen 2008.

Det återstår att se hur mycket kanariefågel det är den här gången.

Trump Media går samman med ett kärnfusionföretag

Den förmodligen mest självklara och rimliga nyheten 2025.

Total meltdown.

Trump Media is merging with a nuclear fusion company

Trump Media & Technology Group, the company behind Truth Social, is merging with nuclear fusion firm TAE Technologies.

 

Övrigt

“Slop” är årets ord enligt Merriam-Webster

Då vet vi det. Årets ord enligt ordlisteförlaget Merriam-Webster är “slop”.

Extremt otippat.

Merriam-Webster names ”slop” the word of the year for 2025

The word of the year is ”Slop,” according to the people at Merriam-Webster who decide what words mean.

Buffer släpper en egen Wrapped

Har även Buffer en egen Wrapped? Klart även Buffer har en egen Wrapped.

Because Wrapped.

Kategorier
AI - Artificiell intelligens IoT - internet of things Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 50 2025 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Strömmade medier

Spotify gör det möjligt att AI-prompta fram personaliserad spellista

Lägger Spotify till funktion som gör att man kan AI-prompta fram en personaliserad spellista? Klart Spotify lägger till funktion som gör det möjligt att AI-prompta fram en personaliserad spellista.

Fast än så länge bara om du betalar för Spotify. Och om du bor i Nya Zeeland.

Spotify tests more personalized, AI-powered ’Prompted Playlists’ | TechCrunch

The playlists can factor in world knowledge, go back to your listening history from day one, and be refreshed daily or weekly.

Youtube gör det möjligt att A/B-testa titlar

Efter att ha betatestats ett tag börjar Youtube nu rulla ut A/B-testar för titlar på videos. Alla med tillgång till ”avancerade funktioner” i Youtube Studio kan nu testköra titlar mot sina tittare.

Det går att ladda upp tre titlar eller ”en kombination av titlar och tumnaglar” för videos och sedan låta Youtube köra ut versionerna mot tittarna, jämnt fördelade. Och som alla A/B-testverktyg är tanken att du ska få en vinnare som du kan välja som den  titel som alla får se.

YouTube creators can now test multiple video titles

YouTube is giving more creators a way to test how different titles perform on their videos.

 

AI – artificiell intelligens

Google planerar annonser i Gemini under 2026

Oj det var oväntat säger verkligen absolut. Google har gått ut och meddelat annonsörer att det kommer annonser under 2026. AI-annonser. Ja, eller annonser i AI-tjänster.

Den som har hängt med senaste tiden lär känna att det här bokstavligen talat är gårdagens nyheter. Men det Google nu har bekräftat är att det (om inget oförutsett händer) blir annonser i Gemini. Alltså i den fristående tjänsten och inte i AI-mode i sökfunktionen som varit på tapeten senaste veckorna (även om det förstås kommer annonser även där).

Det kommer förmodligen – även denna gång – gå fortare att räkna upp alla Googles AI-ställen som INTE kommer att få annonser i någon form. Den stora frågan kanske blir om Google kommer att tänka in det i sina abonnemang. Om det alltså alltså kommer ett billigare Gemini-abonnemang som innehåller annonser (men kanske färre än för ”gratisanvändarna”) eller om Google gör som de flesta strömningstjänster inom video och musik har gjort – lägger till ett lite dyrare betalabonnemang för alla som vill slippa annonser.

EXCLUSIVE: Google Tells Advertisers It’ll Bring Ads to Gemini in 2026

The discussions mark the first time advertisers have heard directly from Google about monetizing its Gemini AI chatbot

Google säger att det ”i dagsläget inte finns planer” på annonser i Gemini

Annonser i Gemini? Som uppgifterna från Adweek gjorde gällande igår? Nu-uh. Säger Google. Fake news.

Så nu vet vi det. Här finns inget att se. Cirkulera.

Men vi håller oss kvar ett litet tag ändå. Och tittar på vad de två Google-representanter som officiellt har uttalat sig om ryktet säger. Båda konstaterade att det inte finns annonser i Gemini-appen (vilket ingen har påstått, men bra – då vet vi det vi redan visste) och att det ”i dagsläget inte finns några planer på att ändra på det”.

Med andra ord: ja, det kommer annonser i Gemini. Google har ännu inte bara luskat ut hur de ska göra det på ett bra sätt.

Och att Google har kontaktat några annonsörer (som Adweek påstår och som känns rimligt) beror sannolikt då på 1) att Google vill lugna annonsörer om att Google kommer att lösa det där med annonser i det därade AI på något sätt eller 2) att Google vill trycktesta tankar på hur annonser i Gemini skulle kunna fungera.

Google Pushes Back On Adweek Report About Gemini Ads In 2026

Google disputes a report claiming ads will arrive in the Gemini app in 2026, saying there are no current plans to add them.

Google lanserar AI-Disco

Nu blir det glitter för Google! Ny funktion för webbläsaren: Disco.

Vad är då Disco? Ett sätt att skapa GenTabs. Vad är då GenTabs? Ett sätt att förvandla flikar i webbläsaren till ”anpassade applikationer”. Och Disco kan komma med förslag på vad du skulle kunna bygga.

Exempel som ges är att om du läser på om ett visst ämne så kan du använda Disco för att visualisera informationen på sidan du är på. Eller skapa en ”måltidsplan” från en sida med recept. Eller hjälpa dig att planera en resa.

Så vad det handlar om är att Google placerar det som till stor del går att göra via olika AI-tjänster ännu närmare källan. Och gör det därmed enklare att använda dem. Det är åtminstone tanken.

På presentationen låter det väldigt mycket som Googles AI-anteckningsbokstjänst NotebookLM. Och det känns inte som en slump att tjänsten också ser väldigt mycket ut som den.

Däremot pratar vi inte om bred utrullning. Det är en experimentfunktion som kräver att man blir inbjuden (det går att anmäla sig till väntelista) Appen som krävs finns bara för MacOS.

Men det är oavsett förstås ett fantastiskt namn. Nu gäller det att funktionen kan leva upp till namnet.

Google debuts ’Disco,’ a Gemini-powered tool for making web apps from browser tabs | TechCrunch

Google Labs is testing a product that will work with your browser tabs to make web apps for you.

Gemini blir bättre på text-till-tal

Google uppdaterar sina modeller Gemini 2.5 Flash och 2.5 Pro. Mer specifikt förbättringar när det kommer till modellernas förmågor att förvandla text till tal.

Funktionen ska numer vara bättre på att hantera tonalitet, nyanser, och tempo och vara bättre på att förstå kontext. De ska också vara bättre på att hantera scenarion med flera ”talare”.

Improving Gemini Text-to-Speech models for better control and capabilities

New Gemini 2.5 Flash and Gemini 2.5 Pro Text-to-Speech (TTS) preview models bring enhanced style and tone versatility, pacing control, and multi-speaker capabilities.

Slutet för Open AI:s Code red är i sikte

För någon vecka sedan gick Open AI-VD:n Sam Altman ut med att Code red nu gäller på firman. Alle man ska samlas på däck med uppkavlade ärmar. Nu ser det ut som att det finns en slutpunkt för nödläget.

Nödläget infördes därför att Open AI blir allt mer stressade över att konkurrenterna – framförallt Google – inte bara nafsar i hasorna utan kanske också har rusat förbi när det kommer till produkter.

Några nya initiativ pausas – som att stoppa in annonser i ChatGPT. Istället ska alla jobba häcken av sig för att vässa nästa version av GPT, alltså tekniken som är bottenplattan i ChatGPT. Och ChatGPT:s grundfunktioner överlag.

Resultatet av den kraftsamlingen får vi se i januari, när en ny, vassare modell ska lanseras. En som ska vara snabbare, ska kunna skapa bättre bilder och ha ”bättre personlighet”. Efter det ska nödläget kunna blåsas av. Om Altman får som han vill.

Men vi pratar alltså om en månad. Oceaner av AI-tid. Och konkurrenterna lär ju inte lägga sig ned ta långjulledigt. Särskilt inte efter Altmans nödlägesutspel. Så det återstår fortfarande att se hur Open AI står sig i konkurrensen 2026.

The end of OpenAI’s ’code red’ response to Google.

CEO Sam Altman said the emergency designation will finish when the company releases a faster AI model with better images and personality in January, the Wall Street Journal reports. Its first response to Gemini 3, an updated model called GPT-5.2, is set to launch this week.

Open AI släpper GPT-5.2

Open AI är mitt i panikmode, utannonserat av VD Sam Altman för nån vecka sedan. Ett nödläge som inte kommer att avrundas förrän i januari. Men redan nu har vi fått en ny modell. GPT-5.2.

Vi pratar alltså inte om en jätteuppdatering siffermässigt, men det ska tydligen vara Open AI:s bästa modell för ”professionell användning i verkliga livet”.

Vad innebär det mer konkret? Enligt Open AI är modellen bättre på att ”skapa kalkylblad, bygga presentationer, skriva kod, förstå bilder, förstå lång kontext, använda verktyg och hantera komplexa multistegsprojekt”.

Så. Ni vet. Den är bättre på ungefär allt i hela världen.

Och hur den tas emot kommer nog avgöra om juiceblandarna kommer att snurra fortare eller långsammare på Open AI-kontoret.

OpenAI releases GPT-5.2 to take on Google and Anthropic

OpenAI’s ”code red” response to Google’s Gemini 3 Pro has arrived.

ChatGPT får porr under Q1 2026

Äntligen! Då vet vi det. ChatGPT får porr under Q1 2026.

Okej. Open AI kallar det inte det. Istället är det omskrivningen ”vuxenläge” som gäller. Och jag tänker att ”läge” känns relevant i sammanhanget.

Har vi tur får vi dessutom annonser i ChatGPT under första kvartalet.

Porr och annonser. Vad skulle kunna gå fel?

ChatGPT’s ’adult mode’ is expected to debut in Q1 2026

Sam Altman said earlier this year that the mode was on the way.

ChatGPT har nu 900 miljoner användare varje vecka

Nya AI-användarsiffror. För ChatGPT och Gemini.

ChatGPT ska nu ha 900 miljoner användare varje vecka. Åtminstone enligt appanalysföretaget Sensor Tower. Vi pratar alltså inte officiella siffror, men med tanke på utvecklingen så känns det rimligt.

Sensor Tower bjuder dessutom på jämförelsesiffra. Mellan augusti och november växte ChatGPT till runt 810 miljoner användare i veckan, vilket var en ökningstakt på 5 %. Under samma period växte Googles konkurrent Gemini till 346 miljoner, vilket motsvarade en tillväxt på runt 30 %.

ChatGPT tuffar alltså på mot enmiljardstrecket och ser ut att vara över dubbelt så stor som Gemini. Men som synes så pekar Googles kurva desto brantare uppåt. Samtidigt som att det förstås är enklare att växa snabbare om du har längre kvar innan du får slut på människor.

Samtidigt ser det ut som att ChatGPT:s tillväxt har mattats av rätt ordentligt. Och det i sig kan vara ett tecken på var taken finns för fristående AI-tjänster. Åtminstone för de som inte finns i Kina.

Google Gemini gaining ground on ChatGPT in AI chatbot race

Investing.com — Google’s Gemini chatbot is making significant gains against market leader OpenAI’s ChatGPT, according to new data from research firm Sensor Tower, cited by The Information on Tuesday.

Photoshop flyttar in i ChatGPT

Nästa app att flytta in i ChatGPT: Photoshop. Nu blir det alltså möjligt att ChatGPT-redigera bilder direkt i AI-tjänsten. Istället för manuellt behöva växla till Photoshop.

Och… det känns… intressant.

Spontant skulle jag säga att de som kör ChatGPT eller något annat AI-verktyg gör det för att de inte har professionella krav på vad som behöver göra och/eller att AI-verktygets bildfixarfunktion redan gör ett tillräckligt bra jobb. Och att de som har råd att betala för Photoshop till väldigt stor del är proffsanvändare som vill kunna använda Photoshop för att pixelpusha. Bokstavligen.

Plus att även Adobe lägger till allt mer AI:ande i sina verktyg.

Okej. Stödet inkluderar även Photoshop Express. Men då känns det ännu mer som att målgruppen kan nöja sig med att köra rena AI-verktyg hela vägen.

Men hej. Nu går det att köra Photoshop via ChatGPT. Alltid glädjer det någon.

Adobe Photoshop launches in ChatGPT

Adobe launches apps for ChatGPT that let users photoshop, make PDFs, and customize other content with the help from OpenAI’s popular chatbot.

Anthropic donerar MCP-standarden till Linux Foundation

Snygg grej av Claude-ägaren Anthropic: de donerar sin MCP-standard – eller åtminstone wannabe-standard – till ideella organisationen Linux Foundation.

Anthropic sjösatte sitt Model Context Protocol som ett tänkt standardiserat sätt att koppla ihop en AI-modell och AI-tjänst med andra externa datakällor. Kort sagt ett sätt att ”berika” en AI-tjänst med data från exempelvis en onlinetjänst som erbjuder ett API.

Även om MCP kanske inte är en vedertagen standard än – eftersom tekniken som vi idag menar när vi säger ”AI” knappt ens är så gammal att standarder har hunnit utvecklas – så har den kommit på hyfsad god väg mot att bli det.

Och nu ”open sourcar” Anthropic MCP. Typ. De lämnar nu över ägarskapet och huvudansvaret för den fortsatta utvecklingen till Linux Foundation, som har varit den samlande punkten i Linux-utveckling. Eller Anthropic lämnar rättare sagt över MCP till en verksamhet under Linux Foundation: Agentic AI Foundation (because agentnånting).

AAIF är i sin tur något som skapades gemensamt av Anthropic, Open AI och Jack Dorseys betalföretag Block. Bland de som har varit med och backat AAIF hittar vi dessutom namn som Google, Microsoft, Amazons molnverksamhet AWS, finansmediebolaget Bloomberg och Cloudflare (numer mest kända för att sänka internet då och då).

I och med att Anthropic på sätt och vis nu tar ett kliv bort från MCP så vill de än mer signalera att det här är en teknik som tillhör ingen och alla.

Donating the Model Context Protocol and establishing the Agentic AI Foundation

Anthropic is an AI safety and research company that’s working to build reliable, interpretable, and steerable AI systems.

Time Magazine utser AI till årets person

Både rimligt och märkligt. Årets person enligt Time Magazine? AI.

Och. Ja. Här känns det som att vi tänjer ”person”-begreppet… väldig långt.

Det verkar Time också inse. Så den som får personifiera AI är… ett de. Nämligen ”Architects of AI”.

Så. Ja. Oavsett så tänjer vi på definitionen av ”person” här. Men hej.

Vad Time menar med det här är alltså personerna som leder företagen som bygger dagens AI-teknik. Eller förutsättningarna för den. Det innebär personer som Open AI:s Sam Altman, Nvidias Jensen Huang, Mark Zuckerberg och Elon Musk.

Och det är rimligt att det är den här samlingen människor. Därför att det är personerna – och företagen – som skickar pengar mellan sig. Och som tillsammans håller AI-hypen igång – och därmed håller sina egna AI-satsningar och börskurser uppe.

Som jag har skrivit om flera gånger under hösten så är det en handfull företag som på riktigt tjänar pengar på AI. Och de är de som säljer förutsättningarna för AI. De som sitter på datacenter, AI-chiptillverkning och molntjänster. Namn som Google, Nvidia och Microsoft.

Och de som använder dessa tjänster är – utöver ovanstående företag själva – de rena AI-bolagen. Namn som Open AI, Anthropic och xAI. Men de går hysteriskt mycket back utan att ha särskilt stora intäkter. Definitivt inte i sammanhanget.

Så AI-infrastrukturbolagen har allt mer börjat investera i eller ge pengar till AI-bolagen så att AI-bolagen kan köpa tjänster och produkter från AI-infrastrukturbolagen. Och båda dessa ”branscher” är dessutom beroende av att AI-haussen hålls vid liv så att aktiemarknaden håller aktiekurser uppe och så att riskkapitalister vill fortsätta hjälpa till att hålla AI-bolagen vid liv.

Det är en fascinerande och oroande – helt ny – slags cirkulär ekonomi vi ser.

’Architects of AI’ named Time magazine’s 2025 person of the year

”For delivering the age of thinking machines, for wowing and worrying humanity, for transforming the present and transcending the possible, the Architects of AI are TIME’s 2025 Person of the Year,” Time said in a social media post.

Kan AI-hotet bli en valfråga i USA 2026?

Ännu en intressant AI-vinkel. Eller kanske tanke. Att AI-kan bli en valfråga i de amerikanska valen nästa år. På ett lite oväntat sätt.

Artikeln spekulerar i att det skulle kunna bli så att ”AI” lyfts fram som anledning dels till den höga arbetslösheten och dels till de höga elpriserna. Ett bekvämt sätt att skylla ifrån sig på något väldigt konkret och samtidigt jätteluddigt. Eller bara ett sätt att koppla AI och följderna ovan till allmän big tech-ilska på båda sidor om gången i kongressen. Och det går säkert att koppla det till någon global-George Soros-konspiration också.

Ja, eller på sätt och vis är det inte alls oväntat. Det som AI-kritikerna och AI-evangelisterna har gemensamt är att grundar sin argumentation på doom och gloom. Antingen att AI kommer att förgöra mänskligheten eller att det är kört för alla länder, företag och människor som inte går all in på AI nununu.

Så det finns mycket färdigt att spinna vidare på för den som vill.

https://www.theinformation.com/articles/ai-backlash-shape-midterm-elections

 

IoT – internet of things

Waymos robottaxibilar rullar ut i London

Så har det blivit dags för Europapremiär för Google-ägda robottaxitjänsten Waymo. Bilarna har nu börjar rulla ut på Londons gator.

Än så länge går det dock inte att beställa en Waymo när man vill hem från krogen. Som i övriga städer där Waymo har introducerat sina självkörande bilar så handlar det först om några månader där bilarna – bokstavligen – ska lära känna London.

Men planen är kommersiella premiären ska ske under 2026. Och tittar vi på hur lång träningstid som Waymo har haft för de senaste städerna i USA där tjänsten har lanserats så handlar det förmodligen om första halvåret. Vid halvårsskiftet som senast.

Then again. Bilarna ska lära sig att köra på fel sida av vägen. Bara det borde lägga på lika mycket tid till.

Teslas Optimus-robot tokfejlar under demonstration

Ha! Underbart. Teslas kommande biljondollaraffär är humanoida AI-roboten Optimus. Det har Elon Musk sagt. Och då vet man att det är sant. Han har aldrig överdrivit något.

I veckan passade på att visa upp hur bra roboten har blivit. Och hur bra den har blivit att utföra uppgifter helt på egen hand. Som att servera vatten.

Fast… det slutade med att roboten istället slog omkull en massa glas. Och sedan ramlade baklänges. Ungefär lika framgångsrik demo som när Rysslands första motsvarighet bokstavligen talat stöp på näsan under sin första publika demo.

Och som många konstaterade: när roboten faller så ser det ut som att den för händerna till ”ansiktet”. Som att den tog av ett par VR-glasögon. Som den inte har på sig. Men som däremot en människa som distansstyr roboten skulle kunna ha på sig. Och som personen i fråga rykte av sig när roboten började falla.

Om Optimus följer samma utvecklingskurva som Teslas helt självkörande läge så lär den inte vara uppe på den utlovade banan det kommande årtiondet. Det är ungefär så länge som Elon har lovat att Tesla ”vilken dag som helst” kommer att bli helt självkörande, utan behov av säkerhetsförare eller distansoperatör.

Tesla Optimus robot takes a suspicious tumble in new demo

A new video surfacing from a Tesla demonstration in Miami this weekend shows the Optimus humanoid robot taking a nasty…

Elon Musk önskedrömmer om Tesla-konkurrenten Waymo

Omjagönskardettillräckligthårtblirdetsantomjagönskardettillräckligthårtblirdetsantomjagönskardettillräckligthårtblirdetsant.

Elon Musk delusionally claims Waymo ’never had a chance’ against Tesla

Tesla CEO Elon Musk took to X (formerly Twitter) this morning to dismiss Waymo’s progress in autonomous driving, claiming that the…

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans IoT - internet of things Spaningar

Digitala spaningar vecka 49 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

IoT – internet of things

Waymos robottaxitjänst är helt självkörande i allt fler amerikanska städer

När Elon Musk för strax över ett år sedan presenterade Teslas robottaxiinitiativ (a.k.a. ”titta in på den störtdykande bilförsäljningen – Tesla är all about robotar och robottaxitjänster nu”) så sög det som vanligt upp allt uppmärksamhetssyre i rummet. Så blir det ofta när Elon gör utspel. Eller när stora spelare säger att de ska börja göra något helt nytt.

Det kom snabbt konstateranden om att det här skulle bli det stora genombrottet inte bara för självkörande bilar, utan självkörande taxitjänster (ja, här i väst, i alla fall). I början av sommaren rullade Tesla så ut (hoho) sin test på försöksbasis i Ausin.

Men då bara i en liten del av Austin. Och bara för inbjudna resenärer. Och sedan dess har inte… jättemycket hänt. Trots att Elon, som vanligt, mer eller mindre lovade att tjänsten skulle ha skalats upp mycket redan under 2025. I dagsläget finns tjänsten i Austin, Texas och i Bay Area i San Francisco. I båda fallen har bilarna säkerhetsförare i något av framsätena.

I skuggan av det finns Waymo, ett Google-företag (ja, okej, Alphabet-bolag) som dessutom hamnar i skuggan av övriga bolag och satsningar i familjen. Inte minst allt med AI because allt med AI.

Men Waymo är en av Googles mest intressanta satsningar som växer rätt ordentligt. Även här pratar vi om en självkörande taxitjänst, men till skillnad från Tesla har Waymo hållit på bra länge med det här. Och har kört helt självkörande bilar i fem år. Bilar som alltså inte har någon mänsklig säkerhetsförare i sig, utan bara övervakningspersonal som håller uppkopplad koll på avstånd.

Och tidigare i år gick Google ut med att Waymo vid det här laget levererar över 200 000 självkörande, kommersiella taxiresor varje vecka.

Men än mer intressant är att Waymo klev in Dallas och Houston ungefär samtidigt som Tesla började med sina tester i Austin. Och Waymo har nu tränat upp bilarna så att de kör helt obemannat något halvår senare i båda dessa jättestäder. 2026 öppnas tjänsten för allmänheten i dessa städer.

Waymo börjar alltså få upp farten ordentligt på uppskalningen av tjänsten. Och helt självkörande bilar blir ett allt mer normalt inslag i allt fler amerikanska städer (även om vi fortfarande bara pratar en handfull städer där tjänsten fullt ut är tillgänglig. Ser ut att bli åtminstone fördubbling nästa år. Och vi kan nog tänka oss att det kommer att bli en rätt snabb tillväxttakt kommande år.

Waymo shuts down ’can’t scale’ argument with quick test to fully autonomous in Texas

For years, the loudest and most persistent argument coming from the Tesla camp, including Elon Musk himself, against Waymo has…

 

Ekonomi och finans

Netflix köper Warner Bros. i världens förmodligen största techbolagsaffär någonsin

Under hösten har det florerarat allt fler rykten om att ett antal budgivare slåss om att få köpa Warner Bros. Nu har Netflix gått vinnande ur striden. Strömningsjätten köper det ikoniska filmbolaget. Åtminstone studio- och strömningsverksamheten.

Det är (förstås) inga små budgivare som Netflix ska ha tampats mot. Andra mediebolag som Comcast och Paramount, men också allt-i-allo-jättarna Amazon och Apple ska initialt ha uttryckt intresse.

Köpet innebär att Netflix lägger vantarna på tjänster och varumärken som HBO Max, innehållet baserat på serieförlaget DC och Game of Thones.

72 miljarder dollar får Netflix betala för nöjet. Eller 83 miljarder. Jag blir inte riktigt klok på vilket som gäller. Det gör oavsett sannolikt det här till det dyraste techuppköpet någonsin. Strax före Disneys köp av 21st Century Fox, runt 71 miljarder, och förmodligen även före Microsofts köp av Activision Blizzard. I det sistnämnda var prislappen 69 miljarder, men jag har sett uppgifter om att notan till sist blev närmare 75 miljarder.

Nu återstår att se vad konkurrensmyndigheter har att säga om affären. Det återstår även att se om HBO Max överlever som eget varumärke/egen tjänst eller om det blir en strömningstjänst mindre att betala för.

Eller kanske mest troligt: vi får fortsätta betala för HBO Max och Netflix var för sig men pengarna går bara till Netflix. Effektivisering!

Netflix is buying Warner Bros. for $83 billion

Netflix has struck a deal to purchase the studio side of Warner Bros. Discovery, including both HBO and HBO Max.

Meta köper Sam Altman-startupen Limitless

Ännu ett AI-bolag köps upp. Av ett wannabe-AI-bolag. Meta köper Limitless. En startup bland annat backad av… Open AI-VD:n Sam Altman.

Vad gör då Limitless? En sån där AI-pryl som vi ska använda istället för mobilen. Typ.

Limitless hette först Rewind – och det sammanfattar rätt väl produkten som de har erbjudit. En pryl som du kan bära som en brosch eller hänga runt halsen och som lyssnar på alla samtal den hör. Inspelningarna transkriberas och sparas ned och sedan är tanken att du helt enkelt kan AI-chatta med din dag. Därav ursprungsnamnet.

Jag inser nu att jag inte hört särskilt mycket om Rewind sedan jag först hörde talas om dem, när de släppte sin produkt. Men jag misstänker att de, precis som alla andra som försökt sälja den här typen av AI-prylar, inte vält internet eller har sålt busslaster.

Det gör att jag inte vet om de 33 miljoner som Meta har gått med på att betala är ett kap eller ett överpris. Men Limitless-prylen i sig kommer att skrotas i och med uppköpet, så det är bevisligen inte den som Meta är ute efter. Men jag misstänker att det nog ändå är ungefär det som Meta vill få till. I någon form.

Om inte annat för att försöka bygga in Limitless-tekniken i något annat Som i en framtida version av Metas smarta glasögon.

Meta acquires AI device startup Limitless | TechCrunch

Limitless said it shares Meta’s vision of bringing personal superintelligence to everyone.

Anthropic siktar på börsnotering 2026

Det var lite oväntat. Claude-ägaren Anthropic sägs ha börjat förbereda för en börsnotering. Och de kan sikta på börspremiär redan 2026.

Nu har vi sett mer än ett exempel på hur börsnoteringar har dragit ut på tiden – och ibland inte blivit av alls. Så tidsfönstret ska vi ta med lite nypa salt.

Men det är alltså oväntat. Samtidigt som det är lite väntat. Väntat eftersom, tja, det är vanligt att startups förr eller senare kliver in på börsen. Oväntat därför att det var tidigare än jag hade väntat.

Anthropic backas visserligen av såväl Amazon som Google, men blöder som alla rena AI-bolag, hysteriskt mycket pengar. I de lägena är det inte alltid jättebra att vara på börsen. Eller: det är sällan bra att vara på börsen då. Aktieägare har en tendens att vilja få avkastning på sina investeringar och tålamodet är ofta kort.

Men det kan också vara ett tecken på att Anthropic börjar känna att det har blivit lite trögare att få in kapital. Och att de måste titta sig omkring efter nya sätt att få in pengar innan riskkapitalisterna tröttnar.

Anthropic IPO coming? Claude AI maker may go public as early as 2026, says report | Company Business News

Anthropic, the OpenAI rival behind the Claude AI chatbot and backed by Alphabet’s Google and Amazon.com, is reportedly preparing for an IPO in 2026. The AI startup has hired Wilson Sonsini to prepare the IPO offering, which could value the company at over $300 billion, according to Financial Times.

SpaceX siktar på börsnotering 2026

Det verkar inte bara vara julsäsong – det verkar också vara börsnotering-2026-säsong. Häromdagen fick vi veta att Claude-ägaren Anthropic siktar på att kliva in på börsen nästan år och nu kommer information om att Elon Musks rymdbolag SpaceX har meddelat sina investerare att de siktar på börspremiär ”sent 2026”.

Och, ja, hur det går återstår att se. För båda bolagen. Särskilt SpaceX, med tanke på att Elon är lite världsbäst på att lova saker som han inte kan hålla. Definitivt inte i tid.

Men det är oavsett intressant att två heta techstartups nu pratar om notering under nästa år. Det kan vara ett välkommet tecken att ljusningarna i världsekonomin (åtminstone investerarklimatet) blir fler och mer uthålliga.

Sen kan börsnotering också vara ett sätt att få in pengar när riskkapitalisterna har tröttnat på att skjuta till pengar utan någon tydlig plan för att de ska få tillbaka sina pengar. I det här fallet känns det särskilt troligt för Anthropic. De vill förekomma istället för att förekommas. De vill alltså kliva in på börsen – med de nackdelar det innebär för förlusttyngda tillväxtbolag – innan AI-investeringsballongen börjar pysa.

SpaceX reportedly targets IPO and tests $800B valuation

Elon Musk’s space company is sketching out a late-2026 IPO – while also testing an $800 billion valuation, according to The Information

SpaceX kan vara på väg att nå ny monstervärdering

Inte långt efter uppgifterna om att Elon Musks rymdbolag SpaceX kan göra sig redo för börsnotering i slutet av förra året kommer andra SpaceX-uppgifter. Även de på det ekonomiska området. Företaget kan vara på väg mot en ny monstervärdering.

Enligt uppgifterna håller SpaceX på att ta in ny finansering till en värdering på 800 miljarder dollar. Det skulle i så fall innebära en dubblering av bolagets värdering. Och skulle göra SpaceX till världens högst värderade startup.

De skulle i så fall gå om nuvarande ettan: Open AI. Rätt rejält, med tanke på att Open AI:s nuvarande värdering är 500 miljarder. Och med tanke på att Elon Musks relation till Open AI i allmänhet och VD Sam Altman i synnerhet så kommer Musk förmodligen jubla extra mycket hela vägen till banken.

SpaceX reportedly in talks for secondary sale at $800B valuation, which would make it America’s most valuable private company | TechCrunch

The eye-popping figure reflects how routine mega-valuations have become in private markets.

 

Övrigt

Javascript fyller 30 år

Hand upp alla som har använt Netscape! (Och ja, räcker du upp din hand nu så är du gammal.) Du är definitivt äldre än Javascript. Som idag fyller 30 år.

För alla som inte har upplevt den eran så var Netscape den första riktigt kommersiellt gångbara och fungerande webbläsaren. Den som dominerande webbläsarmarknaden innan Microsoft fick farten och slog undan benen på Netscape med Internet Explorer (som i sin tur förpassades till kulisserna när Chrome tog över).

Men det här handlar alltså inte om Netscape, utan om Javascript. Så varför babblar jag om Netscape (eller Netscape Navigator som själva webbläsaren egentligen hette)?

Tydligen föddes Javascript ur Netscape. Närmare bestämt ur ett enmanshackathon, där Netscape-ingenjören Brendan Eich hackade ihop programmerinsspråket på 10 dagar i maj 1995. Syftet? Att ta fram ett språk för att skapa ”interaktiva webbapplikationer”. Själva tekniken såg dagens ljus i september 1995 och version 1.0 lanserades i mars 1996.

Och idag för 30 år sedan presenterades Javascript formellt via ett gemensamt pressmeddelande där Netscape och IT-företaget Sun Microsystems stod som avsändare.

Sedan dess har mycket hänt. Varken Netscape eller Sun finns kvar. Netscapes sista version släpptes 2007 och efter det meddelade AOL (som köpte Netscape 1998) att de inte längre skulle utveckla webbläsaren. Då var Netscapes marknadsandel nere på 0,6 % av alla webbläsare. Sun köptes upp av Oracle och upphörde därmed 2010.

Men Javascript står fortfarande upp. Kanske mer än någonsin. Tydligen använder 98,9 % av alla sajter Javascript. Vilket är… ganska mycket. Och ett rätt stort genomslag för en enmanshackathon på tio dagar.

Och passande nog fyller en av internets allra viktigaste tekniker 30 år när internet och våra digitala liv står på randen till ännu ett stort teknikskifte.

Så ett stort grattis till Javascript!

(Fun fact: Netscape grundades av James H. Clark och Marc Andreessen. Och den sistnämnde är numer ena namnhalvan av riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz, en av de stora techinvesterarspelarna i dagens internet. Och före Netscape var Andreessen dessutom med och tog fram Mosaic – den första webbläsaren som vi känner dem idag. Och ja, har du använt den är du RIKTIGT gammal. Jag har givetvis inte alls använt båda två.)

In 1995, a Netscape employee wrote a hack in 10 days that now runs the Internet

Thirty years later, JavaScript is the glue that holds the interactive web together, warts and all.

Wikipedia jagar avtal med techjättarna för att betala för AI-träning

Jag har tidigare skrivit att Wikipedia (eller rättare sagt Wikimedia, stiftelsen bakom tjänsten) knäar allt mer under kostnaderna när AI-bolag tränar på innehållet utan att betala för sig. Wikimedia ser nu ut att aktivt jaga avtal med techjättarna där de senare ska betala Wikimedia för träningen.

Wikipedia har länge – egentligen så länge dagens internet har funnits – varit en av nätets allra viktigaste tjänster. Och då inte bara som uppslagsverk för oss användare, utan också för de stora bolagen som byggt tjänsterna vi använder här. Inte minst Google, vars sökfunktion nära nog alltid har lutat sig mycket mot Wikipedia. Wikipedia är ju precis som Google vill ha det: tydligt strukturerat och uppmärkt innehåll.

När sedan de stora språkmodellerna började bli en grej så var Wikipedia även då en av de viktigaste tjänsterna. Och eftersom Wikipedia själva inte själva hävdar någon traditionell upphovsrätt – utan snarare vill att information ska vara tillgänglig och öppen – så har AI-bolagen inte gjort något formellt fel eller kanske/förmodligen brutit mot någon lag.

Men när AI-bolagen har skickat in sina botar för att träna på Wikipedia så har Wikimedias servrar börjat gå varma. Kostnaden för att drifta sajten har ökat rejält, utan att donationerna – som Wikimedia lever på – har hängt med i samma takt. Tvärtom har de snarast börjat minska, eftersom den mänskliga användningen har gått ned. Inte minst de senaste tre åren, när folk istället får svaren via AI-tjänsterna.

Lägre trafik och mindre donationer kan i förlängningen leda till att Wikimedia får färre frivilliga som kan arbeta med innehållet. Vilket gör att Wikipedia blir sämre. Och det innebär, ironiskt nog, att tjänsten blir sämre som träningsläger för AI-modellerna. AI-bolagens jakt på kortsiktiga vinster (eller: minskade förluster) biter dem själva i svansen långsiktigt.

Det har gått så långt att Wikimedia börjar titta på olika sätt att blocka AI-botar. Eftersom AI-bolag inte frivilligt väljer att betala för de API:er som finns för just detta ändamål.

Nu verkar det som att Wikimedia ”arbetar med” techjättarna för att försöka få avtal på plats. Precis det verkar finnas på plats med Google, som tydligen har betalat ersättning till Wikimedia sedan 2022. Värt hur många applåder som helst (utan att veta om Google betalar så mycket som de borde med tanke på deras användning – men mer än noll.)

Som Wikipedia-grundaren Jimmy Wales konstaterar: det kanske mest effektiva sättet att få AI-bolagen att börja betala är att shamea bolagen. Vilket i slutändan också kommer landa på oss användare: kommer vi (som du som läser det här) börja ställa krav på AI-bolagen att de ska ersätta innehållsskällorna de tränar på? Och rösta med fötterna och byta till en annan som gör det – även om den kanske är lite sämre?

(Mestadels retorisk fråga: jag vet vad de flesta kommer att göra om de ställs inför det valet. Oavsett påminner det här mig om att det är dags att donera till Wikimedia igen. Gör det du också.)

Wikipedia seeks more AI licensing deals similar to Google tie-up, co-founder Wales says

It’s a bid to help the firm monetize AI companies’ heavy reliance on its content.

Cloudflare går ned igen och drar med sig ett stort antal sajter

För några veckor sedan drabbades (väst)internet av sitt tredje stora haveri inom loppet av en månad. Efter att Amazons och Microsofts molntjänster låg nere i runt 10 timmar var så var det dags för Cloudflare att ligga nere en rätt lång tid. Idag gick Cloudflare ner igen.

Den här gången handlade det däremot om ett betydligt kortare avbrott och Cloudflare fick upp sina tjänster på banan igen rätt snabbt. Men precis som förra gången så var det ingen hackerattack som orsakade haveriet – det var på grund av ändringar som Cloudflare själva gjorde.

Sånt här kan förstås hända när man gör uppdateringar av system. Men det är skillnad om en liten lokal sajt råkar ut för problem efter en uppdatering eller när en tjänst som används av runt en femtedel av alla sajter på nätet gör det. (En av Cloudflares huvudtjänster är dessutom, ironiskt nog, att skydda sajter från att gå ned på grund av hackerattacker.)

Men att det har hänt Cloudflare två gånger på kort tid – plus att de drabbades av stora problem även i somras – naggar förtroendet för Cloudflare rejält i kanten.

Cloudflare down: Internal server error explained

Cloudflare is having another outage on Friday.

Amazon och Google börjar samarbeta för att minimera risken för stora molntjänsthaverier

Det här är ett oväntat men väldigt bra initiativ. Amazon och Google har börjat samarbeta kring sina molntjänster. Med syftet att förhindra risken att stora delar av internet går ned på grund av att en stor molntjänst får problem.

Under oktober hände det här som bekant två gånger. Både AWS och Azure drabbades av problem som varade bra många timmar – och som gjorde att massvis av sajter gick ned eller fick problem.

Jag ska inte säga att jag har full koll på hur det här fungerar rent tekniskt, men tanken är oavsett att det ska bli enklare att bygga lösningar med redundans hos flera leverantörer. Ja, som jag tolkar det. Om en leverantör går ned ska en annan kunna fungera som backup.

Det här lär företagen båda ha insett behövs, eftersom de stora haverierna som har förekommit har orsakats av molnföretagen själva. Uppdateringar och konfigurationsändringar som sänkt lösningarna.

Det återstår att se hur det här faktiskt kommer att fungera i praktiken, men är oavsett som sagt var ett väldigt bra initiativ.

Amazon, Google’s new ’interconnect’ might prevent major web outages – 9to5Mac

A new collaboration between Amazon and Google might just be the start of putting major web outages in the past.

Wikipedia släpper en egen Wrapped

Jag måste säga att jag inte riktigt hade väntat mig att det skulle vara lagstadgat 2025 att alla onlinetjänster måste ha en egen Wrapped, som sammanfattar användarnas år. Men så är det tydligen. Så då är det klart att även Wikipedia är nödgade att ha en.

Wikipedia is getting in on the yearly wrapped game

Wikipedia’s 2025 Year in Review is like Spotify Wrapped, but for tracking the rabbit holes you went down.

Kategorier
AI - Artificiell intelligens Detaljhandel/e-handel Sociala medier Sök/SEO Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 48 2025

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Sociala medier

Facebook, Instagram och WhatsApp

Facebooks grupper får användarnamn

Det verkar vara användarnamnssäsong just nu. I förra vecka lanserade Snapchat sitt första ”forum”: Topic Chats. Ja, eller åtminstone publika chattar där man kan prata med ungefär vem som helst om de ämnen som står till buds. Och man får ett användarnamn som är skilt från ens ”riktiga” Snapchat-namn.

Och nu gör Facebook ungefär samma sak. Lägger till användarnamn i sina grupper. Eller ”smeknamn” som blir den svenska termen. Man kan även välja en annan avatar än den man har i sitt vanliga Facebook-konto.

Däremot kommer användarnamn inte automatiskt till alla grupper. Det är moderatorn för en grupp som bestämmer. Intressant nog ska det gå att växla mellan att posta under sitt användarnamn eller sitt riktiga namn. Vi kan anta att det inte är möjligt att göra det hejvilt i en och samma grupp. I så fall, tja, vad skulle kunna gå fel?

Meta is bringing usernames to Facebook Groups

Meta will let users post under a custom nickname and avatar in groups.

Facebook jobbar på dagliga AI-sammanfattningar

Facebook kan snart vara på gång att få ett eget AI-sammanfattat nyhetsflöde. Ungefär som finns på andra ställen, där man varje morgon kan få en snabb överblick av vad som hände medan man sov eller dagen före. Och vad som händer kommande dag.

Skillnaden är att Facebook verkar satsa på att det, inte oväntat ska gälla Facebook. Och Facebook-flödet. Så en notissammanfattning, typ. Plus förstås, kan vi anta, innehåll från dem Facebook tycker att du borde följa och andra slags rekommendationer. Men också säkert event som du har på gång eller event du skulle kunna vara intresserad av och så vidare. Överlag det som finns i Facebooks olika tjänster.

Det verkar dock till att bara handla om just Facebook, inte Metas övriga plattformar. Men får Meta snurr på en sån här funktion lär den breddas.

Det här är ungefär det vi vet. Funktionen har inte ens kommit så långt att den är redo att testas extern som det ser ut. Så det återstår helt enkelt att se när det kan komma. Men med tanke på det hysteriska tempot kring att få ut AI-grejer så lär vi prata 2026. Och första halvan snarare än andra.

Meta might soon serve a ChatGPT-rival with an early morning social twist

Meta is reportedly working on an AI-powered experience that will deliver a personalized briefing based on your social activity in Facebook.

Italien utreder WhatsApp efter beslutet att kasta ut konkurrerande AI-chattbotar

För några veckor sedan gick Meta ut med ändringar i WhatsApps användarvillkor som innebär att företagskonton inte längre får använda tredjeparts-AI-chattbotar via WhatsApps API. Någon om i praktiken innebär att WhatsApp kastar ut alla konkurrerande chattbotar, så att företag som vill använda AI för exempelvis automatiserad kundservice på plattformen bara har Metas egen AI att välja på.

Ändringen gäller från årsskiftet, men redan nu har Open AI och Microsoft gått ut med att de kommer att plocka bort ChatGPT och Copilot från WhatsApp. Meta å sin sida argumenterar att API:et aldrig var tänkt att användas för den här typen av lösningar.

Och som ett brev på posten har Italiens konkurrensmyndighet nu gått ut med att de kommer att ta sig en titt på detta förfarande. Och det här kan bli än mer intressant med tanke på att WhatsApp omfattas av Digital markets act, som varande ”gatekeeper”. Alltså en plattform som EU har bedömt är så pass stor och verksamhetskritisk att de åker på extra hårda krav exempelvis kring hur öppna de ska vara mot konkurrerande tjänster.

Italy widens probe into Meta’s WhatsApp AI practices – Legal Insider

Italy’s antitrust regulator (AGCM) has expanded scrutiny of Meta Platforms over alleged abuses connected to the integration of its artificial-intelligence Italy’s antitrust regulator (AGCM) has expanded scrutiny of Meta Platforms over alleged abuses connected to the integration of its artificial-intelligence tools in WhatsApp.

Twitter/X

X:s nya funktion drar ned byxorna på fejkade MAGA-konton

X fick en ny funktion i helgen. En som gav precis den effekt som Elon Musk hade hoppats på. Fast tvärtom.

x la till funktionen ”About this profile” som är ännu ett försök att öka transparensen på plattformen. Bland informationen som man nu kan se om man går in på en profil finns i vilket land ett konto skapades och i vilket land personen bakom det befinner sig just nu.

Vi kan tänka att Musk ville visa hur George Soros globala vänsterradikaljudekonspiration använder sig av människor som låtsas vara amerikaner för att undergräva USA (läs: Trumps, Musks och deras sektkompisars agendor). Men vad funktionen framförallt visade var att en massa genomamerikanska patrioter (läs: MAGA-patrioter) hörde hemma på ställen som Östeuropa och Bangladesh.

Men självklart fanns det även högerprofiler som hittade frågetecken på motståndarsidan. Samtidigt som de själva beklagade sig över att de ”hamnat fel”.

Och problemet är förstås att det här kan bli knas av många anledningar. Som VPN-användning eller resande. Men oddsen att de aktuella MAGA-profilerna har hängt i ovanstående, inte självklara semesterdestinationer, säger en hel del om påverkansapparaten som pågår.

Och som av en händelse försvann funktionen som visade ett kontos ursprungsland nästan lika snabbt som den rullades ut.

New X Feature Reveals Many MAGA Patriots on X Are Not Even Based in The U.S.

Users are able to spot the deceit thanks to a new feature rolled out over the weekend

X har öppnat sin marknadsplats för övergivna användarnamn

Nu kan du ÄNTLIGEN lägga vantarna på det där Twitter-användarnamnet som du alltid har suktat efter. Eller som du åtminstone suktade över när man ville vara på Twitter. Innan Twitter blev TwitterX med högerarmsryckningar som främsta kännetecken.

Oavsett. Nu har X slagit upp portarna skarpt för sin marknadsplats för övergivna användarnamn. 

Ja. Så länge som du betalar. Du måste nämligen prenumerera på X Premium+ för att ha chans att lägga vantarna på ett användarnamn. Så 40 dollar i månaden för det nöjet.

Men det stoppar inte där. Om du betalprenumererar så har du chans att få tillgång till användarnamn som är ”priority”. Som verkar vara såna som X har valt ut som lämpliga för dig. Men så finns också användarnamn som är ”rare”. Som verkar vara ”de mest värdefulla användarnamnen”.

Och då måste man betala igen. Fast man måste i så fall anmäla intresse och eventuellt bli inbjuden. Och sedan betala… mycket pengar för de attraktiva användarnamnen.

X’s handle marketplace is open and there are some… interesting names if you’re willing to pay

After previewing its plans to open a marketplace to ”redistribute” dormant handles last month, X has made the feature available to all Premium+ subscribers on the platform.

LinkedIn

De organiska inläggen i LinkedIn-flödet nere på 20 %?

Jag sammanfattar flödet som mötte mig i morse när jag gick in på LinkedIn.

  • Karusell rekommenderade evenemang
  • Sponsrat inlägg
  • Rekommenderat inlägg
  • Rekommenderat inlägg
  • Kommentar från kontakt på annans organiska inlägg
  • Sponsrat inlägg
  • Rekommenderat inlägg
  • Kommentar från kontakt på annans organiska inlägg
  • Inlägg från en kontakt
  • Sponsrat inlägg
  • Kommentar från kontakt på annans organiska inlägg
  • Inlägg från person jag följer
  • Kommentar från kontakt på organiskt inlägg från person jag är kontakt med
  • Sponsrat inlägg
  • Kommentar från kontakt på annans organiska inlägg
  • Kommentar från kontakt på annans organiska inlägg
  • Inlägg från person jag är kontakt med
  • Sponsrat inlägg
  • Inlägg från person jag är kontakt med
  • Rekommenderat inlägg

Sammantaget är alltså prick hälften organiskt innehåll. Men om vi bryter upp fördelningen mellan kommentarer och inlägg från kontakter/dem jag följer så blir det:

  • Kommentarer på andras inlägg: 30 %
  • Organiska inlägg från kontakter/dem jag följer: 20 %

Så krasst talat är alltså det innehåll jag faktiskt vill se nere på 20 % av de första 20 inläggen som mötte mig i morse. Och jag misstänker att det är ungefär samma även längre ned i flödet.

Jag ska börja skicka fakturor till Microsoft för AI-tränandet de gör på det jag lägger ut.

 

Sök/SEO

Google AI-failar med Thanksgiving-doodlen

Google vill verkligen, verkligen, verkligen, verkligen, verkligen, verkligen att vi ska använda AI-läget.

Som… inte svarar på frågan man sannolikt har när man trycker. Intentionsfail.

Oddsen att ALLT man trycker på hos Google snart kommer att trigga en AI-funktion?

Google’s Thanksgiving 2025 Doodle Goes To An AI Mode

Google uploaded its Thanksgiving Doodle to the Google Search home page, google.com. It is a typical and expected cute Google Doodle – more on that later. But when you click on it, you are not taken to the Google search results page, instead you are taken directly into AI Mode.

 

Detaljhandel/e-handel

ChatGPT får en personal shopper

Mer shopping i ChatGPT. Den här gången en personal shopper. Eller ”shopping research” som funktionen heter på ChatGPTiska.

Vad är då shopping research? En mashup av ChatGPT:s shoppingfunktioner och  deep research. Tanken är att du helt enkelt beskriver vad du är ute efter och sedan skickar iväg ChatGPT för att hitta bästa produkten till bästa priset.

Den ska fungera särskilt bra på kategorier med ”komplexa” köpbeslut och många avväganden. Exempel som ges är elektronik, prylar, skönhetsprodukter, träningsgrejer och ”husgeråd”.

Jag ska väl säga att jag spontant känner att det är en salig blandning som kanske inte nödvändigtvis inkluderar produkter med komplexa köpresor. Men det kanske bara är jag. (Det ska också gå att be om saker som ”present till en fyraåring”.)

Oavsett. Tanken är att ChatGPT ska väga fördelar och nackdelar i det den hittar och ställa följdfrågor för att vara säker på att den verkligen har greppat läget.

Rullas ut för den som prenumererar på Go, Plus eller Pro samt för inloggade gratisanvändare. Och eftersom ’tis the season (och eftersom Open AI verkligen, verkligen, verkligen vill att vi pretty please ska använda funktionen) så bjuder de på ”nästa obegränsad” användning av den nya funktionen.

Dessutom passar Open AI på att uppdatera ChatGPT:s Pulse-funktion. Den som kan ge Pro-prenumeranter ”proaktiv research för att erbjuda personliga uppdateringar baserat på dina chattar, din feedback och sammanlänkade appar som din kalender”. Nu kopplas shoppingefterforskandet på.

Det betyder att man proaktivt kan få shoppingförslag. Exempel som Open AI själva bjuder på är att man kan få förslag på tillbehör till en elcykel om man har chattat om elcyklar.

Så. Ni vet. Open AI presenterar alltså mellan raderna en ny annonsprodukt.

Your next smartphone buying decision might be made by ChatGPT

ChatGPT’s new Shopping Research feature offers product comparisons, tailored buyer advice, and deep research across the web-all personalized to your preferences and past conversations.

Perplexity lanserar AI-shoppingfunktion

Dags för Perplexity att göra som Open AI och Google. De lanserar nu en dedikerad shoppingfunktion.

Med andra ord blir det nu möjligt att beskriva vad man är ute efter och sedan låta Perplexity söka fram (förhoppningsvis) relevanta produkter som matchar.

Och precis som tjänsterna från Google och Open AI så kan Perplexity plocka upp vad som har sagts i tidigare chattar kring det du söker. Om du söker cykeljacka så kanske Perplexity kan se att du har skrivit om att pendla på vintern och antar att det är det du är ute efter.

Om den som säljer en produkt ingår i Perplexitys och Paypals ”Instant buy”-samarbete så går det även att köpa direkt via Perplexity.

Däremot så får vi i EU vänta ett tag till på funktionen. Ja, eller nästan alla andra länder också. Till att börja med släpps funktionen bara i USA, som så ofta när det kommer till nya AI-funktioner från de amerikanska techbolagen.

Perplexity says its AI personal shopper ’puts you first’

Perplexity’s AI chatbot is adding a new shopping assistant, similar to features recently added for Google Gemini and ChatGPT, that can recommend products and let you buy them directly via PayPal.

 

Strömmade medier

Youtube gör det möjligt att anpassa sitt flöde

Trött på irrelevanta förslag på videos från Youtube? Nu lägger tjänsten till en funktion som gör att du kan anpassa det du ser.

Det är med andra ord ungefär samma funktion som numer finns i de flesta stora tjänster med användarinnehåll. Skillnaden är att Youtube lutar sig mot AI (förstås) snarare än exempelvis dragreglage där du kan ange att du vill få mer eller mindre innehåll inom ett viss ämne eller område.

Hos Youtube kan du nu skriva vad du vill ha mer eller mindre av på gammalt hederligt promptmanér. Sen är tanken att AI-modellen (vi kan anta att det är Gemini 3) ska kunna skruva i din personliga algoritm så att du får mer av innehållet du vill ha.

Däremot verkar det fortfarande handla om ett test eller början av en utrullning. Funktionen finns med andra ord inte för alla användare än.

YouTube’s new custom tool will finally let you control your chaotic feed

Tired of random videos taking over your YouTube homepage? A new experimental feature lets you adjust what you see by customising your feed, giving you more say over the content that shows up every time you open the app.

Hackarnas senaste mål: poddar

Där ser man. Tydligen ännu ett mål för hackare: Apple Podcaster. Apples podcastapp, alltså.

Jag ska inte säga att jag förstår i detalj (läs artikeln om du vill få en mer initierad genomgång), men tydligen är poddar nu ett sätt att stoppa in bedräglig kod. Som att lägga kod eller länkar i poddrubriken. Saker som ska ha fått Podcaster att hoppa igång och ladda in skumma poddar på egen hand (agentisk!)

Ska vi alltså behöva oroa oss för poddar nu också, även när vi går via de officiella apparna?

Someone Is Trying to ’Hack’ People Through Apple Podcasts

For months Apple Podcasts has been randomly opening spirituality and religion podcasts by itself, and one case directing listeners to a potentially malicious website.

 

AI – artificiell intelligens

ChatGPT:s röstläge byggs in i vanliga chatten

Ett rätt givet men ändå bra steg: ChatGPT:s röstläge byggs nu in i den vanliga chatten.

Så här långt har röstläget, där du alltså bokstavligen kan prata med ChatGPT, levt ett eget liv som bara byggt på just röstinteraktioner. Du pratar och ChatGPT pratsvarar. Det har gjort att saker som har krävt visualisering har fått hanteras separat, genom att hoppa lite fram och tillbaka.

Nu kan du alltså dra igång en röstchatt i en vanlig chatt. Det gör att du kan se transkriberingar av vad som sägs och även se de vanliga sakerna där. Som att du ser en bild om du ber ChatGPT skapa en sådan när du pratar med den.

För den som vill ha röstläget precis som det var innan så går även det. Det går alltså att även ha röstläget som separat läge precis som innan.

ChatGPT’s voice mode is no longer a separate interface | TechCrunch

ChatGPT now lets you use voice and text in the same screen, making conversations feel more natural as responses and visuals appear in real time.

Open AI får inte använda Cameo i Sora längre

Gillar du Cameo-funktionen i Sora, Open AI:s AI-TikTok-kortvideo-app? Den där man kan ladda upp ”referensmaterial” på sig själv så att andra sedan kan skapa videos där ”du” är med? I så fall ser det ut som att den kan vara på väg bort. Open AI har förlorat en stämning kring just Cameo.

Tidigare i år stämde nämligen en stämning mot tjänsten med samma namn, där man kan betala för att kändisar läser in hälsningar. Open AI har hävdat att det inte går att varumärkesskydda ett ord som ”cameo” och att det är olika funktioner, men domaren i målet gick på Cameos linje. Ja, företaget Cameos linje alltså.

Och det som verkar ha legat Open AI i fatet är att de har skrivit ”Cameo” just så. Med stor bokstav först, som ett egennamn.

Och det är just namnanvändningen det alltså handlar om. Inte funktionen i sig. Så i det stora hela en hyfsat liten sak. Men som kan bli stor om Open AI inte ändrar. Nu har de senare förstås överklagat, så det är än så länge för tidigt att säga var det slutar. Men domen visar sannolikt vartåt det barkar även i högre instanser.

OpenAI Can’t Legally Use the Word ’Cameo’ in Sora Now

”Cameos” are Sora’s most hyped-up feature.

ChatGPT fyller 3 år

It was 3 years ago today. Åtminstone om du läser det här den 30 november 2025.

Då var det alltså 3 år sedan ChatGPT såg dagens ljus. Och, tja, det känns som betydligt längre sedan. Och inte bara därför att AI-utvecklingen sedan dess har gått i ett rasande tempo, utan för att AI-evangelisterna (som ofta säljer AI-tjänster, AI-utbildningar, AI-böcker, AI-föreläsningar och, tja, det mesta med ”AI” i namnet) sedan dess har skrikit sig hesa över hur kört det är för alla som inte går all in på AI nununu.

Det känns med andra ord som att vi sitter med världens äldsta treåring. Hundår ain’t got nothin’ on AI-år.

ChatGPT har förstås också utvecklats massor sedan dess. När jag läste om ChatGPT när tjänsten släpptes brydde jag mig inte ens om att testa. Men så kom omdömen som sa att det var något extra. Och jag kommer ihåg att jag då smått golvades av hur bra den var på svenska. Det var ju därför jag inte brydde mig om att testa: jag utgick från att den som vanligt fungerade bra på svenska men uselt på de flesta andra språk. Oj så fel jag hade.

Och ja. Så lätt var det att imponeras då. Men nu har vi kommit oerhört mycket längre.

Nu imponeras vi ju av att Open AI precis har lyckats med den ingenjörsmässiga kvantfysikbedriften att få ChatGPT att inte använda de långa tankstrecken. Det tog bara tre år.

ChatGPT turns 3

ChatGPT has hundreds of millions of users worldwide. From jobs and schools to elections and local AI models, here’s how the chatbot reshaped tech and daily life globally.

Kategorier
Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 47 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

 

Ekonomi och finans

Microsoft och Nvidia miljardinvesterar i Anthropic så att Anthropic kan köpa tjänster från dem

Ännu ett exempel på det som allt mer börjar kännas som en riktigt jobbig AI-bubbla. Microsoft och Nvidia investerar i Google- och Amazon-backade Anthropic.

Vi tar det från början.

Microsoft och Nvidia kommer alltså båda att investera i AI-bolaget Anthropic, som står bakom AI-boten Claude. Microsoft har gått med på att investera upp till 5 miljarder dollar, medan Nvidia dubblar det.

Anthropic fyller alltså på kassan med 15 friska dollarmiljarder. Välbehövligt, med tanke på att de – precis som alla renodlade AI-bolag – blöder hysteriskt mycket pengar varje månad.

Men Anthropic åtar sig i gengäld att köpa Azure-kapacitet från Microsoft för 30 miljarder dollar. Dubbelt så mycket som pengarna de nu totalt får in, alltså.

Så även i det här fallet ger alltså ett AI-infrastrukturbolag (Microsoft) ett AI-bolag (Anthropic) en massa pengar så att de senare kan köpa produkter och tjänster från de förra. Och i just det här fallet så kommer betalar dessutom det andra AI-infrastrukturbolaget (Nvidia) pengar till AI-bolaget så att AI-bolaget köper från Microsoft så att de i sin tur kan köpa produkter och tjänster från Nvidia.

AI-ekonomins avancerade finansiella konstruktioner börjar vid det här laget få finanskrisens kreativa bokföring att framstå som ett under av enkelhet och transparens. Och vi vet ju hur det slutade den gången.

Microsoft, NVIDIA and Anthropic announce strategic partnerships – The Official Microsoft Blog

Anthropic to scale Claude on Azure Anthropic to adopt NVIDIA architecture NVIDIA and Microsoft to invest in Anthropic Today Microsoft, NVIDIA and Anthropic announced new strategic partnerships. Anthropic is scaling its rapidly-growing Claude AI model on Microsoft Azure, powered by NVIDIA, which will broaden access to Claude and provide Azure enterprise customers with expanded model choice and new capabilities.

Googles VD börjar oroa sig för en AI-bubbla

Man vet att det nog finns en hel del fog för spekulationerna om att vi är mitt i en AI-bubbla som får allt tunnare väggar när VD:n för ett av bolagen som har tjänat mest på AI-vågen uttrycker oro.

Det är ganska exakt vad Google-VD:n Sundar Pichai gjorde i en BBC-intervju i veckan.

Ja, eller han uttryckte sig inte så konkret. Istället konstaterade han att investeringarna i AI just nu ”har irrationella element”.

Visst. Aktiemarknaden och riskkapital har alltid till rätt stor del byggt på någon slags kombination av FOMO, grupppsykologi och vilda gissningar. Och Pichai är som synes väldigt diplomatisk i sin formulering.

Men det är svårt att inte se det som en växande oro att Google och de övriga bolagen har fastnat i ett allt snabbare skenande tåg som ingen törs hoppa av eller försöka bromsa.

Google CEO Admits ’Elements of Irrationality’ Have Led to an AI Bubble

No company is safe, Google CEO Sundar Pichai says.

Klarna lanserar delbetalning via Apple Pay i Sverige

Klarna breddar ett av sina samarbeten till fler länder. Det handlar om företagets välkända delbetalningsupplägg ihopkopplat med Apple Pay.

Nu lanseras det här samarbetet i tre länder till: Danmark, Spanien och Sverige. Det blir nu alltså möjligt att dela upp ett köp som görs med Apple Pay och betala det via Klarna.

Dessutom kommer ännu ett land snart att också få funktionen: Frankrike får tillgång de närmaste veckorna.

Apple Pay Now Lets You ’Pay Later’ With Klarna in Three More Countries

Klarna is now available as a buy-now, pay-later option when using Apple Pay in Denmark, Spain, and Sweden, with France to follow in the coming weeks. This financing option lets you pay for your Apple Pay purchase in monthly installments. Klarna was already available via Apple Pay in the United States, Canada, and the United Kingdom.

 

Övrigt

EU-kommissionen föreslår förenklad cookie-lagstiftning

No more cookies! Ja, eller kanske inte färre cookies, men däremot färre antal cookie-popuper. Om EU-kommissionen får som den vill. Nu har den lagt fram ett förslag om förenklad cookie-lagstiftning.

Det har ett tag ryktats om att något kommer att hända på cookie-området i EU. Och att ett förslag skulle presenteras idag. Däremot visste vi inte med säkerhet vad EU vill ändra för att förenkla allas liv.

Det EU nu föreslår är att sajter inte ska behöva hantera samtycken lokalt. Istället ska vi som användare kunna ”sätta sina integritetsinställningar centralt” och att det skulle kunna vara ”exempelvis via webbläsaren”.

Så trista nyheter för alla cookie-samtyckesplattformar. Ja, eller så kan de nu ställa om till att konsulta sajtägare för hur de ska bygga sina sajter så att de matchar de inställningar som har gjorts centralt. Sajter måste nämligen ”respektera” inställningarna som användaren har gjort. Så det behövs någon slags ombyggnation i sajten för att få till det.

Och innan det kan göras så måste webbläsarna ha byggt stödet, så att sajter vet vad de sa bygga mot. Som att man hittar standarder för olika slags cookies, exempelvis indelningsmässigt.

Nu kanske jag är lite elak här, men jag kan inte låta bli att tänka att Google kommer att försöka lösa det på annat sätt i Chrome än vad det blir i Safari eller, tja, vilken annan webbläsare som helst som inte ägs av ett företag som är beroende av massa annonser för sina intäkter. (Sen tror jag att webbläsarföretagen kommer tycka att det är… sådär kul att ansvaret nu knuffas över på dem i EU.)

Gällande vad sajter kommer eller inte kommer behöva be om samtycken för – eller rättare sagt vad de måste respektera användarens inställningar om – hittar vi ”harmlös användning”. Inte alls potential för tolkningssvängrum där.

Överlag så kommer det förstås nu bli enklare att mickla runt med dolda försök att inte be om samtycken för kommersiell spårning, så det blir intressant att se hur efterlevnaden ska kontrolleras.

Det återstår att se exakt vad det blir när förslaget blir lag. ”Förmodligen” inte förrän nästa år och det kommer finnas någon slags övergångsperiod där man kan få ha en enklare cookie-lösning (men beroende på hur lång tid det tar innan en ”central lösning” är på plats så känns det som att det är enklast att fortsätta som idag för alla som redan har en cookie-banner uppe).

Det återstår för övrigt också att se OM EU-kommissionens förslag till förändring blir lag. Det skickas nu till parlamentet för omröstning. Känns som ett förslag som inte borde ha några som helst svårigheter att segla genom en omröstning där. Om det inte hade varit så att kommissionen har klumpat ihop det här förslaget med GDPR-förändringar. Som uppluckring vad gäller företags rätt att träna AI-modeller på personuppgifter…

Europe’s cookie nightmare is crumbling

The European Commission is changing how cookie prompts work in Europe. You’ll soon be able to use browser preferences instead of per-site pop-ups.

Cloudflare sänker webben – igen

Ganska exakt en månad efter det att Amazons molntjänst AWS gick ned och drog med sig halva internet och sisådär tre veckor efter det att Microsofts motsvarighet Azure sänkte andra halvan när den dök så var i veckan dags igen. Den här gången var det Cloudflare som havererade.

Det blev varken ett lika långt eller lika omfattande internetras som när AWS och Azure gick ned. Men bland de tjänster som drabbades fanns X och ChatGPT (man riktigt kunde höra den globala paniken när den sistnämnda dök). Men också, ironiskt nog, Downdetector. Den tjänst som håller koll på om en sajt har gått ned.

Det som hände var ingen hackerattack. Istället var det Cloudflare själva som drog undan mattan för en massa sajter på grund av ”en ändring i databassystemets behörigheter” enligt VD:n Matthew Prince. En oopsie, alltså. En… rätt jobbig sådan.

Det är dessutom andra gången som Cloudflares drabbas av stora problem bara i år.

Och på temat ironi: en av Cloudflares huvudprodukter – som många använder dem för – är för att… skydda mot hackerattacker. Cloudflare skyddar alltså sajter från att gå ned. När de själva inte orsakar problemen.

Det var alltså ännu ett exempel på kort tid hur internet har blivit precis det som det byggdes för att INTE vara. Det var tänkt att vara ett nätverk utan centrala noder som är lätta att slå ut. En decentraliserad lösning där kommunikationen alltid kan gå andra vägar. Men numer är internet i praktiken, som bekant, beroende av en handfull megatjänster. (Cloudflare ska användas av en femtedel av alla nätets sajter.) När de får problem så får också hela internet problem.

A massive Cloudflare outage brought down X, ChatGPT, and even Downdetector

A massive Cloudflare outage on Tuesday morning affected many apps and services on the internet, including X and ChatGPT.

Friheten på internet faller för 15:e året i rad

Internet som koncept – om vi pratar om dagens kommersiella internet som föddes i början av nittiotalet – har alltid varit en fantastiska idé. Och en med en fantastisk potential för att demokratisera kunskap och, tja, bara demokratisera överlag.

Därför är den årliga internetlistan från Freedom House alltid tragisk läsning. Precis som året innan minskar friheten på internet. Och året före det. Och… jag snabbspolar lite här: enligt Freedom House så minskar friheten på internet för femtonde året i rad.

Freedom är en ideell organisation som 1941 har arbetat för att sprida demokrati och mänskliga rättigheter. 2009 publicerade organisationen för första gången sin rapport Freedom on the net. 15 av de 16 år som rapporten har funnits så har friheten på internet alltså minskat. Eller rättare sagt: inskränkts. Och med tanke på att den första rapporten var en testballong som bara tittade på 15 länder så kan vi krasst talat konstatera att friheten av minskat alla år som organisationen har tittat på den.

Visst kan man ha åsikter på saker i rapporten. Den tittar inte på alla världens länder – de nordiska länderna ingår exempelvis inte. Kanske för att vi är för små att bry sig om. Kanske för att vi har känns som trygga hamnar där saker och ting är stabila.

Men som vi vet kan det snabbt blåsa upp till oväntad storm även här. Passande nog så fick Freedom House rejält nedskurna anslag i USA, som en följd av att Trump och hans sektkompisar inte vill finansiera verkligheten eller hyfsat objektiva sanningar. Åtminstone inte så länge som verklighet och fakta inte sammanfaller med alternativa verkligheter och fakta. Framförallt allt inte i andra länder. Som stora delar av Freedom Houses verksamhet.

Och Freedom on the net-rapporten var en del som drabbades av nedskärningarna. Ett ljus långt borta i tunneln var att rapporten ändå kunde bli av, tack vare medel från stiftelser och privatpersoner.

Freedom House har alltid valt rätt drastiska rubriker på sina internetfrihetsrapporter. Årets titel är egentligen rätt intetsägande i det stora hela. Men med tanke på kontexten känns ”An uncertain future for the global internet” synnerligen träffsäker. På precis alla dåliga sätt.

Ett hot som känns betydligt mer akut än spekulationer kring huruvida AI i någon icke-definierad framtid kanske eventuellt om det vill sig illa kommer att utrota mänskligheten.

The revolution will not be televised skaldade Gil Scott-Heron. En 2025-variant skulle kanske kunna vara att nedmonteringen av internet inte kommer att sändas någonstans alls. Definitivt inte på internet.

An Uncertain Future for the Global Internet

The immediate future of internet freedom will depend on how governments deploy incentives for and controls over the next wave of technological innovation.

EU-kommissionen överväger att låta AWS, Azure och Google Cloud omfattas av Digital markets act

Det här kan bli intressant. Något jag inte har tänkt på, men som känns helt rimligt. EU-kommissionen överväger att bredda Digital markets act till att även omfatta molntjänsterna AWS, Azure och Google Cloud.

Digital markets act är den av EU:s två techregleringslagar som omfattar de största av de största. De där plattformarna som vi i praktiken måste gå via för att kunna använda internet – individer såväl som företag. Här hittar vi blanda andra iOS, Android, Instagram, Googles sök, Facebook och Microsoft Windows.

Däremot gäller Digital markets act alltså inte Amazons, Microsofts och Googles molntjänster. Anledningen? Därför att ett av de viktigaste kriterierna för att drabbas av lagen är att en plattform används av minst 10 % av EU:s alla medborgare under en månad. Något som för tillfället innebär 45 miljoner användare.

Men när det kommer till de stora molntjänsterna så blir det svårare att räkna användare. Det är åtminstone därför som de här tjänsterna har sluppit den aktuella lagen.

Men efter att samtliga tre tjänster ha drabbats av spektakulärt stora och långvariga haverier i år (AWS och Azure med bara någon veckas mellanrum för inte så länge sedan) så börjar EU nu alltså tänka om. Och det känns som sagt var helt rimligt. Molnkoncentrationen här i väst (och större delen av världen) är rätt total och omfattar bara någon handfull spelare.

Samtidigt ser vi vad som händer om en konfigurationsändring buggar ur. Då dyker halva internet. Nära nog. Och det var ungefär det som hände både AWS och Azure.

Nu verkar det dock inte som att EU kommer att ställa något slags upptidskrav med tillhörande hot om vite och extremt svettiga böter om molntjänstbolagen schabblar till det. Istället verkar det som att EU riktar in sig på samma krav som överlag gäller för Digital markets act: interoperabilitet. Som att det ska vara enkelt att ta sitt pick och pack och gå från en molnleverantör till en annan.

Med tanke på att den här förändringen verkar vara sprungen ur de stora molntjänsternas haverier så tror jag att EU inte bara tänker att man ska kunna flytta sin verksamhet till en konkurrent för att få bättre pris eller bara för att man har lackat ur på att den gick ned ett halv dygn. Jag misstänker att det också fick tankar på hur det ska vara enklare för företag att, tja, lastbalansera över sin verksamhet till en annan molnleverantör vid riktigt stora haverier.

Blir oavsett intressant att följa. Inte minst eftersom det här kan öppna ett helt nytt Digital markets act-kapitel.

Och ja. Internet föddes för att skapa nätverk med få eller inga centrala noder för att göra det svårt för fienden att slå ut kommunikation. Att internet nu har förvandlats till precis det som det var tänkt att inte var är förstås oerhört ironiskt.

(EDIT: Nu är det officiellt att EU åtminstone har lanserat utredningar mot AWS och Azure. Google ser att slippa undan för tillfället.)

AWS, Azure, and Google Cloud under scrutiny by EU after series of outages

EU regulators are investigating whether AWS, Azure, and Google Cloud fall under the DMA after a large-scale cloud outage. What is the result?

Vad väntar Apple när Tim Cook kliver av som VD?

I förra veckan kom nya spekulationer om att det snart kan vara dags för Tim Cook att kliva av som VD för Apple. Kanske redan nästa år. Kanske redan efter kvartalsrapporten för Q4 (som är Apples Q1-kvartal bokföringsmässigt), ett kvartal där det lutar åt att Apple kan slå till med ännu ett rekordkvartal.

Och… det är ju inte första gången som det har pratats om att Cook kan sluta. Och än så länge har det inte hänt.

Visst. För varje dag som går blir det allt mer sannolikt. Av naturliga anledningar. Cook är dessutom nybliven 65-åring. Pensionsdags.

Så visst skulle det vara lämpligt tillfälle att kliva åt sidan nu. Och som artikeln konstaterar byta ut VD-stolen mot styrelseordförandeposten, som det ofta blir när tongivande VD:ar slutar. Drar Apple till med ett väntat rekordkvartal skulle Cook verkligen sluta med flaggan i topp om han kliver av efter nästa kvartalsrapport. Eller åtminstone meddelar sin avgång.

Själv tror jag fortfarande att Tim kommer hänga kvar till dess att Apple lyckas släppa de där AR/VR/XR-AI-glasögonen som han länge har velat få till. Och då räknar jag inte kompromissen med vardagsrumscyklopen Vision Pro.

Och vad kommer hända när någon annan tar över. Tim Cook var, om man ska raljera, siffernissen. Som tog Apple från 350 miljarder dollar i börsvärde till 4 biljoner. Det känns inte som en slump att tjänsterna har hamnat allt mer i fokus för Apple. Men den som verkar vara hetaste kandidaten att ta över är John Ternus, mångårig Apple-medarbetare som nu är VP för Hardware engineering. Ingenjörs- och hårdvarusidan av Apple, alltså. Hur skulle det påverka företagets inriktning?

Oavsett. En läsvärd artikel om Apples resa under Cook, spekulationerna om hans avgång och vad som nu kan hända. Inte minst för konstaterandet att Tim Cook vid det här laget har varit VD för Apple längre än Steve Jobs sammanlagt var.

Let Tim Cook

Might Tim Cook retire as CEO of Apple in early 2026? There are signs…

Google gör det möjligt för Pixel-mobiler att airdroppa till iPhones – utan att Apple visste om det

Veckans kanske mest oväntade nyhet har, sedan den kablades ut, blivit ännu märkligare. Det handlar om ett samarbete mellan Google och Apple. Eller?

Det började med nyheten att Android-användare nu kan airdroppa iPhone-användare. Ja, eller Android-användare kan köra Googles motsvarighet Quick Share för att skicka trådlösa filer till iPhones på samma sätt som iPhone-ägare kan göra mellan varandra. Till att börja med är det den som har en Pixel 10 som får den nya funktionen.

Det var ett oväntat samarbete mellan Google och Apple. Men som kändes helt rimligt. Som en följd av kraven på mer öppenhet i Digital markets act, exempelvis.

Men det visar sig nu att det… kanske inte alls var ett samarbete. Det verkar istället som att Apple fick veta om funktionen samtidigt som resten av världen. Apple har oavsett inte deltagit i att ta fram lösningen.

Så om man så vill så har Google… jailbreakat iPhonen.

Och vi vet ju alla hur mycket Apple tycker om när folk jailbreakar iPhones. Ännu mer när företag gör det. Bokstavligen talat eller genom att hitta en lucka som kan runda de begränsningar som Apple har satt upp.

Frågan är med andra ord vad som händer nu. Senaste gången det hände var när appen Beeper gjorde det möjligt att koppla ihop Googles meddelandetjänst med Apples iMessage. Det höll i ungefär 25 minuter innan Apple drämde till med stora släggan för att sätta stopp för det ofoget.

Vi får helt enkelt se om Apple kommer acceptera läget (eller om Apple fick information och gav Google okej att göra det på egen hand). Eller om de kommer att försöka punktera initiativet.

Det kommer inte minst bli intressant att se hur EU regerar om Apple väljer den senare vägen. Det är sannolikt ingen slump att Google valde att slå på en hyfsat stor trumma om nyheten – för att på så sätt sätta lite press.

Will Apple Kill Google’s Surprise Android to iPhone AirDrop Interoperability?

Earlier today, Google made a surprise announcement that the Quick Share file transfer feature on Pixel 10 smartphones was able to work with AirDrop, enabling first-party file sharing between Android devices and Apple devices. Typically, Apple and Google work together on cross-platform features, but it turns out that Apple had no involvement this time.

Kidsen har en ny kreativ tolkning av vad diskett-sparaikonen föreställer

Jag har i typ 20 års tid funderat på hur datorerans ”spara”-symbol kommer att tolkas av de som aldrig använt, sett eller kanske ens hört talas om disketter. Nu vet jag.

This is not a floppy disk..🤯 Are you feeling old? It is a vending machine🤷‍♀️ | 👩‍💻 Daniëlle Haneveer | 561 comments

This is not a floppy disk..🤯 Are you feeling old? It is a vending machine🤷‍♀️ | 561 comments on LinkedIn

Köp din egen Fallout-Pip-Boy

Åfysatanjävlaråfysatanjävlaråfysatanjävlar.

Bethesda’s $300 Pip-Boy 3000 replica can measure (harmless) radiation

Bethesda’s now selling a lavishly detailed replica of Fallout 3 and New Vegas’ Pip-Boy 3000 with a functional UI, mini games, and radiation detector.