Etikett: SpaceX

Digitala spaningar vecka 8 2026 – del 2

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 21 februari 2026
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 8 2026 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

AI – artificiell intelligens

OpenClaw-grundaren går till Open AI

Hur får man jobb på Open AI? Man skapar en buzzig AI-tjänst som får stora delar av AI-gemenskapen att gå bananas. Nu har Open AI rekryterat OpenClaw-grundaren Peter Steinberg.

OpenClaw började som Clawdbot, fram till dess att Anthropic hörde talas om projektet och tyckte att namnet lät för mycket som Claude och hann heta Moltbot i några dagar (tillräckligt för att Moltbook – Facebook för AI-agenter – skulle hinna se dagens ljus). Sen blev det OpenClaw och än så länge verkar det vara namnet även framöver. Det är en lösning som gör att man kan sätta upp sin egen personliga AI-agentassistent lokalt. Och det fick folk att springa och köpa MacMinis.

Så en väldigt lyckad jobbansökan, alltså.

Steinberg kommer att ”driva på nästa generation personliga agenter” enligt Open AI-VD:n Sam Altman. Altman konstaterade även att Steinberg ”har en massa fantastiska idéer” när det kommer till hur smarta agenter kan samarbeta med varandra. Vi får se vad det kommer innebära i praktiken.

Men OpenClaw då? Blir det som så ofta när startups med en populär tjänst köps upp – att den populära tjänsten stängs ned? Nej, OpenClaw kommer att leva vidare som ett open source-projekt i form av en stiftelse, finansierad av Open AI.

OpenClaw creator Peter Steinberger joins OpenAI | TechCrunch

OpenAI said OpenClaw will live on as an open source project.

Anthropic släpper Sonnet 4.6

Ännu en dag, ännu en punktuppdatering av en AI-modell. Den här gången från Claude-ägaren Anthropic. Nu hamnar mellansyskonet i modellfamiljen, Sonnet, precis som storasyskonet Opus på version 4.6.

4.6 innebär förstås att modellen har blivit bättre på att koda (eftersom det numer finns ett tillägg i AI act som säger att alla uppdateringar måste göra att modellerna blir bättre på just kodning). Utöver det ska den nu vara uppe och nosa på Opus-kapacitet, fast till lägre pris. Enligt Anthropic, åtminstone.

Sist men inte ska 4.6 vara betydligt vassare än föregångsmodellerna när det kommer till ”datoranvändningsförmågor”. Och har ett bautastort ”kontextfönster” på 1 miljon tokens. Vilket skulle kunna rymma hela Krig & fred.

Men det mest överraskande i sammanhanget är att Sonnet 4.6 direkt blir standardmodellen i gratisversionen av Claude. Lägg till att Claude i förra veckan gav just den kostnadsfria versionen ett rejält funktionslyft genom att lägga till stöd för filskapande, connectors och skills” (de två sistnämnda är möjlighet för Claude att kopplas samman med externa datakällor och plattformens ”appar”).

Anthropic fortsätter alltså pushen som inleddes med reklamen under Superbowl, om att Claude kommer att förbli annonsfri (just nu), i jakten på fler privatanvändare för att göra Claude till ett lika självklart alternativ som ChatGPT och allt mer Gemini.

Men att Anthropic nu fyller på gratisversionen med ännu mer funktionalitet, som gör att många säkert slipper uppgradera, innebär inte direkt att företaget blöder mindre pengar. Okej. Det lär handla om hyfsat lågt användningstak, men räcker säkert för många. Så ju fler användare Antropic får in på gratiskontot, desto mer back kommer de gå. Med någon slags tillväxtförhoppning om att allt löser sig längre fram om man får in en massa användare.

Det blir intressant att se om Anthropic kommer fortsätta vara fastsurrade vid anti-annonsmasten om det visar sig att Open AI:s och Googles AI-reklampushar får luft under vingarna.

Claude Sonnet 4.6 model brings ’much-improved coding skills’ and upgraded free tier – 9to5Mac

Anthropic just released the second Claude model upgrade this month. Claude Sonnet 4.6 is the first upgrade to Anthropic’s medium-sized…

Nära nog bekräftat att Siri försenas (igen)

Det verkar som att uppgifterna om uppgifterna visade sig stämma. I första betan av iOS 26.4 – planerad att släppas i april – finns inga spår av AI-Siri. Apple Intelligence-Siri, alltså. Ytterligare AI-försening.

Nu skulle det visserligen kunna hända att funktionaliteten läggs till i en senare 26.4-beta, men oddsen pekar mot att så inte kommer att ske. Då har Apple bara en uppdatering kvar före WWDC, när jag utgår från att Apple kommer att säga något om samarbetet med Google. Att Gemini blir bottenplattan i Apple Intelligence, eftersom Apple själva har halvkastat in handduken med att ta fram en helt egenodlad AI-modell.

Men ja. Sen var det det där med uppgifter om uppgifter.

Apple har officiellt inte sagt något om att en AI-Siri kommer i 26.4-operativen. Så uppgifterna om försening baseras ju på en obekräftad uppgift om att funktionen skulle komma i den uppdateringen. Det är med andra ord strikt talat inte en försening, eftersom Apple aldrig har lovat något.

Men jag tror att uppgifterna om 26.4 stämde. Helt enkelt därför att Apple nog väldigt, väldigt, väldigt gärna inte vill presentera AI-Siri under sin utvecklarkonferens WWDC.

Årets WWDC blir typ på dagen två år efter det att Apple – efter att ha klunkat i sig väldigt mycket av AI-koolaiden – stolt proklamerade att megafantastiska AI-stordåd väntade runt hörnet. Där Siri var i centrum.

Det gick… sådär.

Under förra årets WWDC var Siri icke-person non grata. Apple hoppades helt enkelt att vi skulle titta åt annat håll och glömma bort att fråga vad som hände med de därade AI-löftena. Det är inte omöjligt att Apple drabbats av stora vidskeplighetsnojan och tror att det kommer gå käpprätt åt pipan igen om AI-presenteras för första gången under WWDC.

iOS 26.4 Beta Launches Without Apple Intelligence Siri Features

The first beta of iOS 26.4 is available to developers and public beta testers, and the software includes no new Siri features. There were expectations of at least some new Apple Intelligence Siri capabilities because of how long the delays have been and persistent rumors suggesting Apple was targeting an iOS 26.4 release, but we’ll have to wait longer for Siri updates.

Gemini lär sig skapa musik

Googles AI-satsning tog rejäl fart under andra halvan av förra året och Gemini kan nu skapa och hantera de flesta slags innehållstyper. Men det har inte funnits någon renodlad musikskaparfunktion i Googles AI-produktportfölj. Fram till nu.

Lyria är namnet på den nya Gemini-förmågan. Version 3 närmare bestämt. Och den funkar som Gen AI funkar mest. Skriv vad du vill ha – eller ladda upp en bild eller en video – och låt sedan Gemini ta fram musik som matchar det du önskar. Du får en 30 sekunder lång ”catchy” låt. Oklart om det betyder att man alltid får USA-pepp oavsett vad man säger att man vill ha.

Och ja. Du får också text och omslagsbild till klippet.

Och det sistnämnda gör att det känns som att Google mer siktar in sig på de som gör Youtube- och Shorts-videos snarare än att det är en konkurrent till tjänster som Suno och Udio. I dagsläget, åtminstone. Men så är Lyria än så länge klassad som en beta. Jag gissar att Google på sikt gärna konkurrerar ut även dessa.

Lyria finns tillgänglig via Gemini-appen för den som vill testa.

Gemini Now Lets You Generate AI Music for Free

Google is now adding Lyria 3 to Gemini, which means you can create 30-second tunes inside the AI bot.

Google lanserar Gemini 3.1 Pro

För den som håller koll på punktuppdateringar kommer här ännu en. Google vassaste Gemini-modell lyfts nu upp till version 3.1

Som vanligt innebär det att Gemini 3.1 Pro ska vara bättre än föregången på de flesta sätt. Den ska framförallt vara bättre på att ”resonera”, alltså stega sig igenom uppgifter som kräver mer ”tankekraft”.

Nya Pro har, i linje med Claude Sonnet 4.6 som också dök upp i veckan, ett kontextfönster på 1 miljon tokens, vilket betyder att, tja, det går att dunka in skitmycket i den utan att den tappar kollen på läget. Och det omfattar även andra slags format som bilder och videos. Och just det sistnämnda är ett allt mer intressant område: att se hur bra modellerna kan bli på att exempelvis analysera och jämföra videofilmer.

För konsumentanvändare går den nya modellen att nå via Gemini-appen eller i NotebookLM.

Gemini 3.1 Pro: A smarter model for your most complex tasks

3.1 Pro is designed for tasks where a simple answer isn’t enough.

NotebookLM gör det möjligt att redigera presentationer och exportera som Powerpoints

En bra ny funktion i NotebookLM. Nu har Googles AI-anteckningsbokstjänst lärt sig skapa Powerpoint-presentationer.

Sedan några månader tillbaka har Notebook kunnat skapa presentationer för att visualisera datakällor, på samma sätt som man kan skapa infografik eller podcasts. Men de presentationer som skapades var – som allt i tjänsten – formellt avsett bara för användaren. Som ett sätt att förpacka om innehåll till det format som man föredrar när man vill lära sig något.

Men många använder som bekant inte NotebookLM så. Istället blir Notebook, precis som övriga AI-tjänster, ännu ett verktyg som kan skapa saker man sedan kan använda och bygga vidare på i andra sammanhang. Nu förlikar sig Google med detta faktum när det kommer till just presentationsfunktionen. Nu blir det möjligt att exportera en presentation i Powerpoint-format, så att man kan jobba vidare med Notebook-grunden där.

Men för den som vill undvika Office-paketet går det nu också fint att prompta fram ändringar direkt i NotebookLM. Presentationer som skapas blir alltså inte ändhållplatser, oavsett hur man vill använda resultatet.

You can now use NotebookLM as your faster path from notes to slides

NotebookLM’s slide deck update adds prompt-based slide revisions and PPTX export, so you can refine a deck without rebuilding it, then move it into PowerPoint for speaker notes, templates, and final cleanup.

Google lägger in genväg till AI-läget i Chromes adressfält

Har jag sagt att Google verkligen, verkligen, verkligen vill att vi ska använda deras AI-tjänster?

Google presenterar årets stora AI-nyheter 19-20 maj

Nu blir det AI-porr. Google har gått ut med datumet för årets upplaga av utvecklarkonferensen I/O, när vi får höra om nyheter i deras tjänster och produkter. 19-20 maj smäller det.

(Jag höll på att spinna vidare på porrspåret när jag skulle välja metafor där, men kände att Linkedin-algoritmen förmodligen hade slagit larm då.)

Visst, det kommer inte bara handla om AI. Vi kommer även att få höra om saker som förbättringar i Android och äh ni vet att det bara kommer att handla om AI.

Google I/O 2026 set for May 19-20

Following the interactive puzzle this morning, Google has announced that I/O 2026 is taking place May 19-20…

Perplexity slutar med annonser

Där ser man. Perplexity kastar in handduken. Den första som faller.

Ja, när det kommer till annonser i AI-chattbotstjänster åtminstone. Perplexity, som var först ut att börja testa och köra annonser, lägger nu ned den satsningen. Veckan efter det att såväl Open AI som Google började testa annonser i sina tjänster.

Egentligen skrotade Perplexity annonsandet redan förra året, men i en intervju med enligt Financial Times säger företaget nu att de inte har några planer att ”återbesöka” den möjliga intäktskällan.

Anledningen? Det påverkar trovärdigheten och därmed förtroendet för tjänsten. Och det är nog 100 % så. Exakt 0,0 % chans att det beror på a) att de inte fick in tillräckligt många annonsörer eller b) att de hade svårt att visa relevanta annonser för användarna.

När de stora AI-tjänsterna började kunna söka på nätet, innan Google hade fått ordning på sin AI-benföring och mest snubblade runt långt bakom ChatGPT och Claude, skrev jag om att det blir intressant att se vad som är svårast: för AI-bolag att bygga en framgångsrik annonsverksamhet eller för annonsföretag att bygga framgångsrika AI-tjänster. Jag gissade då att det förstnämnda skulle visa sig bli den största utmaningen.

Nu ser det ut som att vi kan ha fått svaret.

Perplexity Abandons AI Advertising Strategy Over Trust Worries

AI company Perplexity is stepping away from advertising over concerns that it will erode user trust, despite moves by rivals to introduce ads as an alternative money-making strategy. Perplexity was one of the first AI services to embrace ads in 2024, after it ran tests where sponsored answers appeared under the chatbot’s answers.

Amazon vibekodningssänker AWS

Vi noterar att även Amazon går all in på vibekodande.

Amazon’s AI tools caused at least two AWS outages, including a 13-hour disruption in December after its Kiro AI deleted and recreated an environment.

(Amazon var däremot snabba med att skylla på den mänskliga faktorn. Vilket de oavsett felkälla var tvungna att säga.)

Amazon service was taken down by AI coding bot

Tech giant blames ’user error, not AI error’ for incident in December involving its Kiro tool

Microsofts AI-chef förväntar sig att alla kontorsjobb kommer att vara automatiserade om 1,5 år

Nämen? En person vars jobbsäkerhet till stor del bygger på att AI-hypen håller i sig som jobbar på ett företag vars intäkter och börskurs numer till stor del bygger på att AI-hypen håller i sig hypar AI?

DET var väl oväntat!

Microsoft AI chief gives it 18 months-for all white-collar work to be automated by AI | Fortune

Mustafa Suleyman believes current AI computational power will only accelerate, disrupting every kind of work you do ”sitting down at a computer.”

Svenska AI-webbläsaren Strawberry lanseras brett

Känner du att du har för få AI-webbläsare i ditt liv? Nu kan du trösta dig med att det finns ett nytt namn i samlingen: Strawberry. Som dessutom är svensk.

Efter ett år i stängd beta går det nu att ladda ned webbläsare utan att behöva stå i gästlistan. Gratis att testa, men för den som fullt ut vill kunna leka med webbläsarens funktionalitet krävs ett abonnemang på 20 dollar i månaden.

Heta AI-webbläsaren öppnar upp för alla – svenskarna utmanar jättarna

Efter ett år av hemlighetsmakeri och en stängd beta öppnar nu den svenska utmanaren Strawberry dörrarna för allmänheten. Med tungt kapital från EQT Ventures och General Catalyst i ryggen ska bolaget nu bevisa att deras AI-webbläsare kan slå både Open AI och Perplexity.

SpaceX och Open AI vill bygga röststyrda, autonoma drönarsvärmar

Vad gör Elon nu för tiden? (Ja, när han inte FKA tweetar ut kaninhålsteorier om den vita rasen.) Han jagar nya kontrakt. Som att försöka se till att SpaceXAI blir företaget som får bygga ”röstkontrollerade, autonoma drönarsvärmar” åt Pentagon.

Det är åtminstone vad de sedvanliga källorna med insyn har berättat för Bloomberg.

Elon är inte den enda. Enligt samma uppgifter är även Open AI sugna på samma kontrakt, via partnerskap med två försvarsteknikföretag.

Helt orelaterat: Horizon Zero Dawn är ett fantastiskt spel.

OpenAI Tapped for Voice Control Tech in US Drone Swarm Trial

OpenAI’s technology would only be used to translate voice commands from battlefield commanders to digital instructions for the drones, according to two of the people. It wouldn’t be used for the operation of the drone swarm, weapons integration or targeting authority, the two people said.

Konsult får böter för fusk med AI under prov om AI

Nu ska vi se….

Etiketter Amazon, Apple, ClawdBot, Gemini, Google, Microsoft, MoltBot, Open AI, OpenClaw, Perplexity, SpaceX, XAI

AI - Artificiell intelligens Allmänt digitalt Ekonomi och finans IoT - internet of things Spaningar

Digitala spaningar vecka 7 2026 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 14 februari 2026
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 7 2026 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

AI – artificiell intelligens

Claude ger gratisanvändare fler funktioner

Anthropic verkar spinna vidare på förra veckans bröstdunkande, när de stolt proklamerade att Claude minsann inte kommer att få annonser (jag misstänker att världen har gett Anthropic en jättestor öl). Det, via Superbowl-reklamen, verkar ha satt fart på nedladdningarna av Claude-appen. Och nu spinner Anthropic vidare på det.

Stick i stäv med hur ungefär alla andra AI-bolag gör så lägger Anthropic nu till fler funktioner för de som inte betalar för Claude. Det innebär att dessa användare nu kan skapa filer, använda plattformens ”connectors” för att koppla ihop Claude med externa datakällor och använda ”skills”, Claudes ”miniappar”.

Det här gör förstås att Claude bli än mer attraktiv. Men det gör också att… Anthropic sannolikt går ännu mer back.

Anthropic tänker sig förstås att de ska kapa åt sig marknadsandelar och få nya användare som senare blir betalande kunder. Men med tanke på att AI-investerare blir allt mindre sugna på att hälla pengar ned i svarta hål så blir det allt mer bråttom för Anthropic att faktiskt börja visa svarta siffror. Eller åtminstone ha en realistisk och konkret tidplan på när det kommer att hända.

Anthropic’s Claude Gets More Free Features as OpenAI Starts Showing Ads in ChatGPT

Anthropic today said that customers who use Claude without a subscription can create files, use connectors, and access skills, all of which are features that used to require a paid plan. The announcement comes two days after OpenAI said that it was starting to roll out ads for ChatGPT users who don’t have a paid subscription, or who use the most affordable Go plan.

Claude Cowork tillgänglig för Windows

Anthropic breddar tillgången till Claude Cowork. Efter att initialt bara ha funnits för MacOS har företaget nu även släppt en Windows-version.

Det handlar om en ”forskningsförhandsversion”, vilket alltså betyder väldigt mycket testversion. Och precis som på Mac-sidan så måste du ha en betalversion av Claude för att köra appen.

Cowork är Claude vidareutbyggnad av populära utvecklarverktyget Claude Code. Fast för vanliga människor. Ja, ungefär. Lite mindre textterminal och lite mer enklare gränssnittshantering.

Coworks fokus är heller inte att bygga fullständiga tjänster, utan att automatisera vardagshandgrepp i arbetslivet. Som att sortera, kategorisera och summera ett gäng filer i en mapp.

Claude Cowork Now on Windows with Full Feature Parity | Claude posted on the topic | LinkedIn

Cowork is now available on Windows. Since we launched Cowork as a research preview on macOS, the most consistent request has been Windows support, especially from enterprise teams. Today, we’re delivering it with full feature parity: file access, multi-step task execution, plugins, and MCP connectors. We’re also introducing global and folder instructions.

ElevenLabs vässar sina AI-röstagenter

Brittisk-polska röst-AI-bolaget ElevenLabs uppdaterar sin produktportfölj med Expressive mode. Och vässar därmed sina kundtjänstagenter ytterligare.

Expressive mode är vad det låter som. Röstagenterna blir ännu mer mänskliga. Det innebär att de ska bli bättre på att veta när de ska prata och när de ska vara tysta och lyssna. Och bjuda på mer känslor i samtalet – inklusive temposkiften – för att göra konversationerna mer naturliga.

Nu lanserar vi Expressive Mode för ElevenAgents

Expressive Mode ger teamen enastående kontroll över tonläget – så att agenter kan lugna, stötta och styra samtal mot en tydlig lösning, även under press.

Apples AI-satsning kan försenas ytterligare

Det verkar som att Apple har inspirerats av Elon Musk. Tidplaner som är mer önskelistor än realistiska planer. Nu kommer uppgifter om att Apples AI-satsning försenas ytterligare.

Det är uppgifter från Bloomberg som pekar på att Apples plan att lägga till nya AI-funktioner i Siri i version 26.4 av sina operativ – som lär släppas i mars nån gång – har kört i diket. Detaljer som att Siri svarar långsamt eller ”inte som förväntat”.

Det verkar dessutom som att Apple fortfarande ofrivilligt lutar sig mot ChatGPT. Funktionen att falla tillbaka på ChatGPT när uppgifterna blir lite för komplexa kickar in lite för snabbt. Eller så är Siri bara lat.

Uppgifterna om förseningen talar om att planen nu istället är att funktionerna planerade för 26.4 kommer att släppas i senare funktioner. Som i 26.5. Vilket förmodligen blir sista uppdateringen före årets WWDC. När vi kan anta att Apple väldigt, väldigt, väldigt gärna vill visa upp resultat av nya AI-samarbetet med Google.

Jag ska inte säga att Apples AI-satsning börjar påminna om företagets bilprojekt. Men, well…

Apple’s hyped AI overhual for Siri could be beset by delayed features

Apple was eyeing a major feature overhaul for Siri with the upcoming iOS 26.4 update in March, but it seems performance issues have pushed those plans further into the future.

IoT – internet of things

Metas glasögonframgångar fortsätter

En trend som fått rejäl fart de senaste två åren, men som hamnat i skuggan av alltAI, är att techjättarna har fått glasögonfeeling igen. Och det är tack vare Meta.

Metas första försök att göra smartglasögon tog inte vägen särskilt långt alls. Samma som för alla som försökt göra uppkopplade glasögon med AR-funktionalitet. Men så gjorde Meta gemensam sak med Ray-Ban-tillverkaren EssilorLuxottica och helt plötsligt började något att hända. Folk började köpa bågarna.

Och folk köpte inte bara. Folk i rätt stora lass köpte. Så passa att EssilorLuxottica förra året gick ut med att Ray-Ban Meta i flera länder var den Ray-Ban-modell som sålde bäst.

Nu får vi skarpa siffror på vad det här betydde i praktiken. Förra året såldes 7 miljoner Meta-Ray-Bans. Att jämföra med de 2 miljoner som såldes 2023 och 2024 – sammantaget.

Meta har alltså fått en rätt rejäl hit inom ett område där de mest har misslyckats: hårdvara. Enda undantaget är Oculus-VR-seten, men de köpte Meta sig ju till.

Meta sold 7 million smart glasses in 2025 – that’s triple 2023 and 2024 combined.

Remember when EssilorLuxottica said it sold 2 million and would hit 10 million a year by 2027? 10M seems well within reach. ”In 2025, we sold more than 7 million units of AI glasses, posting exponential growth,” said CEO Francesco Milleri. Prices may stay high in the short term, though, they hinted on the earnings call.

Meta planerar att lägga till ansiktsigenkänning i sina smartglasögon

Såååå… enligt uppgifter planerar Meta att lägga till ansiktsigenkänning i sina smartglasögon. Kanske redan i år.

De ”överväger” också att låta bågarna känna igen människor med publika Meta-konton.

Det blir ännu bättre med tanke på att den interna kommunikation som New York Times har kommit över talar om att det ”politiska tumultet” i USA gör att det är ”bra timing” att gå ut med funktionen nu.

Vad skulle kunna gå fel?

Meta plans to add facial recognition to its smart glasses, report claims | TechCrunch

The feature, internally known as ”Name Tag,” would allow smart glasses wearers to identify people and get information about them via Meta’s AI assistant.

Waymo anställer människor för att stänga dörrarna till Waymos självkörande bilar

”Alltså, det vi har sagt är att bilarna KÖR själv. Inget annat.”

DoorDashers are getting paid to close Waymo’s self-driving car doors

Waymo is running a pilot program in Atlanta, paying DoorDashers to close the doors of its self-driving cars.

Ekonomi och finans

Anthropic tar in 30 miljarder dollar

Claue-ägaren Anthropic fyller på kassan med 30 nya dollarmiljarder. Och når därmed en ny värdering på 380 miljarder dollar.

Det innebär att Anthropic befäster sin position som världens fjärde högst värderade startup. Och det innebär att Anthropic nu värderas till sisådär 60 % av Sveriges totala BNP förra året.

https://www.engadget.com/big-tech/antitrust-head-overseeing-netflix-warner-merger-resigns-192854114.html

Anthropic raises $30 billion in Series G funding at $380 billion post-money valuation

Anthropic is an AI safety and research company that’s working to build reliable, interpretable, and steerable AI systems.

Mistral gör mångmiljardinvestering i Sverige

Europas mesta AI-stjärna Mistral gör sin första stora investering utanför hemlandet. Och Mistral valde Sverige för sin investering.

Företaget ska plöja ned 13 miljarder kronor på, you guessed it, ett datacenter. I Ai-metropolen Borlänge.

Och det är ju rätt skitcoolt och ännu ett bevis på att Sverige är attraktivt just för datacenter. Sen återstår förstås att se hur mycket av de 13 miljarderna som Sverige ser. För att inte tala om hur mycket Borlänge får – direkt och indirekt.

Jag skulle inte bli förvånad om Borlänge-valet till stor del berodde på att Mistral får fina skatterabatter. Och det lär säkerligen finnas skattepengarstöd inblandade. Plus att det förstås är ännu en verksamhet som kommer att behöva skitmycket el.

Okej, nu låter jag väldigt neggo här. Visst finns det garanterat stora baksidor här, men är ändå en rätt stor grej för både Sverige och EU.

Franska AI-jätten gör mångmiljardinvestering i Sverige

Franska Mistral, Europas klaraste lysande AI-stjärna, väljer Sverige när de gör sin första etablering utanför hemlandet. Bolaget investerar nu närmare 13…

Paramount Skydance höjer budet på Warner Bros. och VD:n hänger med Trump

Och där höjer Paramount Skydance sitt fientliga bud på Warner Bros. En affär som skulle göra att Netflixs redan klara överenskommelse om att köpa samma bolag skulle gå i stöpet. Och en affär som skulle innebära att David Ellison, son till Trumps BFF Larry Ellison, bland annat skulle ta över ägarskapet av CNN. Och därmed direkt kunna styra innehållet i kanalen.

Nu återstår att se vad de oberoende [sic!] konkurrensmyndigheterna i USA säger om frågan. Myndigheter ledda av fler Trump-BFF:ar.

Helt orelaterat: inte långt före det höjda budet hängde wannabe-Trump-BFF:en David Ellison med Donald Trump i Vita huset.

Också helt orelaterat: chefen för det amerikanska justitiedepartementets konkurrensskyddsavdelning, som ansvarade för att granska affären, slutar.

Paramount sweetens hostile bid to stop Netflix-Warner Bros. deal | CNN Business

Paramount on Tuesday moved again to sweeten its hostile bid for Warner Bros. Discovery, escalating its effort to derail the company’s pending acquisition by Netflix.

Övrigt

USA:s konsumentverk varnar Apple för alldeles för lite tossehögerinnehåll i Apple News

Idag har Apple ingen rolig dag på börsen. I skrivande stund är aktien ned nästa 5 % och fallet ser inte ut att stannat av. AI verkar (ännu en gång) på skulden. Men frågan är om det inte finns en annan händelse som är lika viktig. Eller viktigare.

Igår kom uppgifter om att Apple ännu en gång ser ut att skjuta på utrullningen av den redan två år försenade AI-storsatsningen. Förstås något som marknaden kan reagera negativt på, Men Apple har, inte minst med sin senaste kvartalsrapport, visat att det går finfint att ha väldigt bra business utan en egen, vass AI-bot.

Visst finns det förhoppningar, men jag misstänker att investerare – efter Apples misslyckanden senaste åren på AI-området – tror på att AI-satsningen kommer när den väl kommer.

Frågan är som sagt var att brevet från FTC till Apple-VD:n Tim Cook inte spelar lika stor roll. Eller större. Inte minst som att brevet blev känt ungefär exakt som dagens Apple-ras inleddes.

FTC är USA:s mashup mellan Konsumentverket och Konkurrensverket. Och nu har de fått Apple News-feeling. I ett brev från FTC:s helt-oberoende-och-inte-alls-jättemycket-Trump-kompis-chef Andrew Ferguson har varnat Tim Cook för att Apple kan bryta mot lagen.

Grunden är en rapport från den konservativa ”media watchdog”-organisationen MRC som visade att Apple News under januari inte visade något innehåll från amerikansk tossehögerpublikationer (ja, eller ”konservativa” publikationer, men det är ju samma sak numer). Sånt ska Apple sluta med. Tycker Ferguson.

Det intressanta är att FTC i brevet konstaterar att det… egentligen inte är deras uppdrag att hantera den här sortens frågor. Men hej. Bry sig om såna detaljer. Brevet till Cook konstaterar att den ska skydda konsument från ”materiella felaktigheter och utelämnanden”.

FTC har ända sedan Ferguson tog över jobbet när Trump tillträdde, precis som övriga Trump-beslut, effektivt ha monterat ned och försämrat konsumentskydd närhelst de har kunnat. Men nu kände myndigheten att det var dags att kliva upp på the little people-barrikaderna.

Helt orelaterat: varningsbrevet från FTC till Apple skickades dagen efter det att Trump truthade ut om rapporten som FTC lutar sig mot som belägg.

Varför kan ett då ett varningsbrev från en myndighet utanför dess ansvarsområde om en en av Apples förmodligen minsta tjänster få Apple-aktien att halka utanför vägrenen?

Oro över att Trump ska få förnyad Grönlands-feeling om Apple. Och sicca sin sektkompiszombiehjord efter företaget.

Tim Cook Faces FTC Warning Over Apple News Curation

Apple has been issued a warning letter from the U.S. Federal Trade Commission, urging it to review its content curation for Apple News so as to ensure that it is not suppressing conservative publications.

SpaceX dumpar Mars och siktar på månen

Mars? Sååååå januari 2026. Nu är det månen som gäller. Go månen!

Allt enligt Elon Musk. Nu har SpaceX ändrat sin primära inriktning. Fokus är inte längre att sätta ned människor på Mars. Nu ska här byggas Månbas Alfa. Som dessutom ska bli en ”självväxande stad”.

Anledningen? Det gör att man kan leverera inom 10 år istället för de 20 år som gäller för Mars-operationen. Ja, eller det är Musks egna tidplaner. Och som vi har sett om och om igen så är Elon… lite tidsoptimist. Alternativt – som vi nog numer kan utgå från att det handlar om – en tidplan som låter bra för investerare.

Månen har fått förnyat intresse hos rymdnationerna, vilket gör att det kan finnas pengar att tjäna för de som kan fixa upp folk dit. De stora SpaceX-vinsterna kan alltså komma betydligt tidigare.

Det är givetvis en ren slump att det här uttalandet kommer veckan efter det att Elon Musk-bolaget Spacex köpte Elon Musk-bolaget xAI. Och passande nog när det ser ut som att SpaceX kan komma att börsnoteras redan i år.

Vi kan med andra ord nog se den här strategiska omprioriteringen som det verkliga startskottet för börsintroduktionsturnén. Med Elon som sedvanligt stabil hypeman.

Musk clips his Mars settlement ambition, aims for the moon instead | CNN

Elon Musk’s ambition to one day settle Mars appears to have taken a back seat for a rather nearer and more achievable goal – sending humans to live on the moon.

Elon Musk vill bygga jättestor satellitkatapult på månen

Har Elon Musk planer på att bygga en jättestor satellitkatapult på månen? Självklart har Elon Musk planer på att bygga en jättestor satellitkatapult på månen.

Elon Musk wants to build a catapult on the moon

Elon Musk has yet to achieve his most ambitious space plans, but that won’t stop him from announcing more and more of them.

Elon Musk nåntingnånting shoom shoom nåntingnånting utomjordingar

Och… Men… Fast… Nej. Jag har inget.

’We’ll Find the Remnants of Ancient Alien Civilizations’: Read Musk’s Gibberish Rant from His xAI All-Hands Meeting

”I really wanna see the mass driver on the moon that is shooting AI satellites into deep space. Just going like ’shoom, shoom,’ just one after the other.”

Etiketter Anthropic, Apple, Claude, CNN, ElevenLabs, EssilorLuxottica, FTC, Mistral, Netflix, Paramount Skydance, Ray-Ban, SpaceX, Warner Bros., Waymo

Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 6 2026 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 8 februari 2026
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 6 2026 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

Ekonomi och finans

SpaceX köper xAI

Ibland går det fort. I slutet av förra veckan kom det uppgifter om att SpaceX och xAI skulle gå ihop. Och nu har det hänt. Elon Musks rymdbolag köper Elon Musks AI-bolag. Tänker att Elon Musk hade hårda förhandlingar med Elon Musk om värderingen på Elon Musks bolag.

Och det följer förstås på att Elon Musks AI-bolag förra året köpte Elon Musks sumpmarksbolag X. Så Elon kanske har misslyckats med att skapa en superapp, så nu skapar han ett superbolag istället. Eller nåt.

Det gör att SpaceX blir världens högst värderade startup. De seglar därmed om TikTok-ägaren Bytedance (som bara för ett par veckor sedan krängde av/inte krängde av TikToks amerikanska verksamhet till mestadels odemokratiska och överlag mestadels otrevliga nya ägare).

Enligt Bloomberg värderas SpaceXAI (som det säkert inte kommer heta, men som de borde heta) till 1,25 biljoner dollar. Det är rätt mycket över de senaste officiella siffrorna som (tror jag) gemensamt värderade bolagen till 500-600 miljarder före samgåendet.

Så nu kan Grok alltså framöver klä av människor i rymden också. One small step for man.

Det gör också att den börsnotering som det ryktas om för SpaceX nu känns än mer trolig. En notering som kanske skulle kunna ske redan i juni. Och lär oavsett bli megablängstor. (Den nya värderingen skulle idag göra SpaceXAI till världens 11:e största börsbolag, precis eter chiptillverkaren. Och två snäpp efter Tesla (som i skrivande stund värderas till runt 1,5 biljoner).

Så varför gör Elon Musk då det här? Det finns tydligt någon slags milt sagt svajig rationalisering om att de två bolagen nu ska bygga datacenter i rymden. (Som sannolikt kommer att drivas med olagligt byggda, smutsiga dieselturbiner, om Elon bygger dem på samma sätt i rymden som han gör på Jorden.)

Min tanke? Det sammanslagna bolaget kommer få det ännu enklare att ta in galet mycket pengar vid en börsnotering. Och xAI är i skriande behov av pengar.

SpaceX gjorde 8 miljarder dollar i vinst förra året, vilket är en milt sagt respektabel summa. xAI gjorde däremot en förlust på 1,46 miljarder dollar. Bara i Q3. Jag har sett uppskattningar på att xAI:s förluster 2025 kommer att landa på 13 miljarder dollar. Lägg till att marknaden får allt kortare tålamod med hysteriska AI-utgifter på vaga löften om guld och gröna skogar sen nån gång. Och Elons privata bank – Tesla – får det också att tuffare tack vare bolagets verksamhetsfientlige VD som jobbar med en försäljningsmässig nollvision för bolaget.

Elon gör alltså precis som när xAI svalde X. Begravde ett halvt konkursmässigt i ett jättehett bolag för att kunna få in cash enklare till det svagare bolaget. Och med SpaceX kan han hävda att det inte bara handlar om AI – när hypen svalnat av – utan om en verksamhet som bokstavligen talat siktar mot stjärnorna.

Elon Musk’s SpaceX officially acquires Elon Musk’s xAI, with plan to build data centers in space | TechCrunch

The merger creates the world’s most valuable private company and paves the way for Musk to try and prove out the usefulness of space-based data centers.

Googles kvartalsrapport Q4 2025: sökannonseringen växer fortsatt tvåsiffrigt

I förra veckan var det dags för flera av de allra största techbolagen att visa upp siffrorna för sista kvartalet förra året. Men en av dem återstod. Ikväll var det dags för Google att dela hur det gick.

De största förändringarna förra veckan bland techjättarna stod Meta och Microsoft för, när de lämnade sina rapporter samma dag. De levererade båda över förväntan, men aktiereaktionerna var allt annat än likstämmiga. Meta rusade nästan 11 % medan Microsoft föll ungefär lika mycket. Vilket gjorde att Office-paketet sett till pengar stod för börshistoriens näst största endagsras.

Om man så vill så berodde det lite förenklat på att Meta visade starkare siffror än väntat för allt som inte var AI medan Microsoft visade upp oväntade svaghet i allt som inte är AI. Ni vet. De områden där företagen faktiskt tjänar pengar. Och som subventionerar de hysteriskt blödande AI-satsningarna.

Investerarna börjar allt mer tappa tålamodet över att de där utlovade guldet och de gröna skogarna som AI skulle leda till fortfarande verkar ligga väldigt, väldigt långt borta. Definitivt i räknat i kvartalsrapporter.

Google är i exakt samma sits. Så hur gick det då för Google (eller ägarbolaget Alphabet om vi ska vara formella)?

Precis som för Microsoft och Meta. De överträffade förväntningarna både sett till omsättning och vinst.

Omsättningen landade på 113,8 miljarder dollar. Upp 17 % jämfört med motsvarande period föregående år. På sista raden kunde Google fylla på bankkontot med 34,5 miljarder dollar, vilket innebar ett förstärkt pensionssparande med 30 %.

Bryter vi ned omsättningen per segment såg det ut så här:

Annonsering: 82,3 miljarder dollar (+13,6 %)
Prenumerationer och hårdvara: 13,6 miljarder (+14 %)
Google Cloud: 17,7 miljarder (+47,8 %)
Other bets (experimentverkstaden, som Waymos självkörande bilar): 370 miljoner (-7,5 %)

Google visar med andra ord framförallt upp stark tillväxt där Microsoft svajade: molnverksamheten. Och Youtubes prenumerationsverksamhet omsätter nu runt 20 miljarder dollar på årsbasis.

Om vi sedan bryter ned annonseringen så slutade kvartalet så här:

Sökannonseringen: 63 miljarder dollar (+16,7 %)
Youtube: 11,4 miljarder (+8,7 %)
Annonsnätverket: 7,8 miljarder (-1,6 %)

Sökannonseringen är det som fortsätter vara Googles starkaste kort: både sett till pengar och tillväxt. När Google för några år sedan började bryta ut Youtubes annonssiffror var det för att sökannonseringstillväxten hade planat ut ordentligt medan Youtube rusade. Men de senaste åren är det OG Google-businessen som fortsatt går bäst.

Faktum är att Googles gör sitt omsättningsmässigt bästa kvartal någonsin när det kommer till sökannonserna. Dessutom rätt rejält. Och Google når för första gången en omsättning över 400 miljarder dollar under ett helår.

Så. Ni vet. Google verkar fortfarande inte ha förstått att de ska lägga sig ned och dö eftersom ingen googlar längre.

Som synes i grafiken här nedan så fick vi veta att Gemini nu har över 750 miljoner Gemini-användare varje månad. Svårt att vet hur det står sig mot ChatGPT, men uppskattningar visar att Google kommer allt närmare (även om det fortfarande är rätt långt upp).

Så hur reagerade marknaden på Googles rapport då? Ungefär som de reagerade på Apples. Oro över att även Google tänker kasta ÄNNU mer pengar ned i svarta AI-hålet, men lugnade över att allt som inte är AI går så starkt – plus bra prognos för innevarande kvartal. Aktien backade initialt runt 1,5 % men har nu studsat upp till 4-5 % plus på bara några minuter. En i sammanhanget väldigt positiv reaktion (även om det säkert var lite lättnadsrace inbyggd i reaktionen).

(Dagen efter var det inte lika glada miner. Då verkar marknaden ha surnat till, sannolikt över AI-kostnaderna – eftersom AI-aktier överlag hade en tuff dag. Google-aktien slutade alltså några procent minus.)

Google delar Youtubes omsättning för första gången

Plötsligt händer det! Google har fått feeling och i samband med senaste kvartalsrapporten delar företaget nu för första gången Youtubes omsättning.

För några år sedan, när sökannonseringen började gå i stå och Youtube var tillväxtstjärnan, började Google bryta ut Youtubes siffror för att visa att Googles annonsaffär visst fortfarande växer så det knakar. Men vi har däremot bara fått annonsomsättningen. Nu ger Google oss den totala bilden. Annonserna och prenumerationsintäkterna.

För helåret 2025 omsatte Youtube 60 miljarder dollar. Fördelat på ca 40 miljarder dollar från annonser och runt 20 miljarder från prenumerationer. Jämfört med föregående år ökade annonserna med nästan 12 %.

Om vi ska sätta det i någon slags kontext så innebär det att Youtube totalt stod för runt 15 % av Googles omsättning förra året (eller Alphabets omsättning, om vi ska vara formella).

Hur står det sig mot värsta konkurrenten Instagram? Svårt att veta, eftersom Meta inte bryter ut intäkterna per plattform. Men 2025 omsatte Meta totalt strax över 200 miljarder dollar. Det innebär att Youtube 2025 på egen hand hade en omsättning som var 30 % av Metas totala omsättning.

Vill vi göra en annan jämförelse kan vi ställa Youtubes siffror mot Netflixs. Där slutade 2025-omsättningen (som numer också inkluderar annonser) på 45 miljarder. Youtubes omsättning var förra årets alltså 33 % högre.

Att Youtube är stort har vi vetat länge. Men nu har vi svart på vitt fått facit på hur stor plattormen är även ekonomiskt. Och det är en jätte.

Alphabet reveals YouTube revenue for first time: The video platform generated $60 billion in 2025 – Tubefilter

For the first time, Alphabet has revealed YouTube revenue in its earnings report, and the magic number is $60 billion.

Waymo tar in 16 miljarder dollar för internationell expansion

I år är planen att Waymo – Googles självkörande robottaxibilar – bokstavligen talat ska börjar rulla i den första staden utanför USA. Tester har redan inletts i London och taxitjänsten ska vara skarp under andra halvan av året. Ja, förutsett att inget går snett under testerna.

Och nu ser det ut som att Waymo gör sig redo för en rejäl global push efter de förhållandevis stora framgångarna i hemlandet. Och för att finansera den globala expansionen tar Waymo nu in 16 nya dollarmiljarder.

Utöver Google-ägarbolaget Alphabet så hittar vi Dragoneer Investment Group, DST Global och Sequoia Capital bland de som är med och stoppar in pengar den här gången. Och den nya finansrundan gör att Waymo numer värderas till 126 miljarder dollar.

Det innebär att Waymo hade världens sjätte största startup om de hade stått på egna ben.

Waymo raises $16B to scale robotaxi fleet internationally | TechCrunch

Waymo said the funds will be used to fuel its growth, which has accelerated over the past year and doesn’t appear to be slowing.

Tre bolag är för första gången värda över 4 biljoner dollar samtidigt

En egentligen rätt obetydlig händelse i det stora hela. Men samtidigt också historisk. För första gången är tre börsföretag värderade över 4 biljoner dollar samtidigt.

Det innebär att tre av de fyra som någonsin har nått den snurriga milstolpen nu har kravlat sig över strecket. Det är bara Microsoft som för tillfället har blivit av med sitt medlemskort. Efter det historiska och för aktieägarna extremt smärtsamma börsraset efter senaste kvartalsrapporten förra veckan. Där svagheter i molntjänstverksamheten fick investerarnas AI-frossa att smälla till.

Som synes har Apple nu tagit tillbaka andraplatsen från Google (eller Alphabet om vi ska vara formella). Det blir intressant att se hur toppen av listan kommer att se ut i morgon. Om någon timme är det nämligen dags för Google att komma med sin rapport.

Det finns stor chans att det kommer att bli stora kursrörelser för Google-aktien efter den. Frågan är bara åt vilket håll.

Netflix frågas ut i USA:s kongress och anklagas för att vara för woke

Utfrågning i USA:s kongress för Netflix. Anledningen? Netflixs köp av Warner Bros. strömnings- och studioverksamheter. Så långt inget ovanligt när en dominerande spelare vill bli ännu mer dominerande via ett uppköp. Men det var förstås inte det som utfrågningen kom att handla om när republikanerna ställde sina frågor.

Ekonomi och risk för monopolsituation rent generellt verkar inte ha varit största oron. Istället anklagades Netflix för att vara ”too woke”. För att ägna sig åt att sprida propaganda om otäckheter som jämlikhet, mångfald och inkludering. Och att föra ut transagendor för att ”sexualisera barn”. Senator Eric Schmitt lärde oss att Netflix har skapat ”det wokigaste innehållet i mänsklighetens historia”.

HBO, som ingår i det som Netflix vill köpa, skulle kunna ha åsikter om det påståendet. But I digress.

Uppförsbacken för Netflix och Warner Bros. fortsätter alltså. Vi vet ju redan att Trump i praktiken har sagt att han vill stoppa affären. Och den myndighet som ska göra den sedvanliga och oberoende konkurrensgranskningen vid en affär av den här magnituden är förstås… inte alls oberoende. Utan i lydigt ledband från Trump.

Det blir intressant att se om USA:s statsapparat kommer kunna stå emot det här försöket att underminera den amerikanska demokratin. Och se om Trump-regimen dels lyckas stoppa affären och dels lyckas tvinga fram en affär där Paramount Skydance istället för köpa hela Warner Bros. och inte bara de delar som Netflix har lagt bud på.

Ni vet. Det som skulle innebära att sonen till Trumps BFF Larry Ellison köper CNN. Och ger Trump direkt kontroll över kanalen.

Netflix’s antitrust hearing morphed into a culture-war fight over ’wokeness’ | CNN Business

Netflix co-CEO Ted Sarandos on Tuesday faced skeptical lawmakers during a Senate hearing on his company’s pending $83 billion deal to acquire Warner Bros. Discovery’s streaming and film assets.

Övrigt

Substack hackat – personuppgifter läckta

Ännu en tjänst har blivit hackad: nyhetsbrevstjänsten Substack. Vilket ledde till att data läckte ut. Inklusive personuppgifter.

Substack har själva bekräftat att intrånget och läckan har skett, men inte sagt något om hur många konton som drabbades. Enligt Bleeping Computer har en databas med nära 700 000 stulna ”dataposter” dykt upp i ett hackerforum.

Det kan med andra ord vara läge att byta lösenord för alla som kör den plattformen.

Substack CEO informs users of a data breach

The newsletter platform only just became aware of the hack, which happened more than three months ago.

Två av Apples plattformar slipper de hårdaste Digital markets act-kraven

Lite goda EU-nyheter för Apple. Två plattformar slipper att bli klassade som ”gatekeepers” enligt definitionen i techregleringslagen Digital markets act: Apple Maps och Apple Ads.

Det innebär att de två tjänsterna slipper de hårdaste lagkraven, när det gäller saker som att släppa in konkurrenter.

Anledningen är enligt EU att karttjänsten har relativt sett lågt användande här hos oss och för annonsverksamheten att den har ”väldigt begränsad del av onlineannonseringssektorn i EU”.

EU Spares Apple Maps and Apple Ads

The European Commission today said it found that Apple Maps and Apple Ads should not be designated as ”gateways” under the EU’s Digital Markets Act. In a press release, the European Commission said that Apple Maps and Apple Ads are not big enough individually to qualify as ”important gateways between business users and end users,” and therefore the platforms will not be subject to stricter regulations.

Trump-regimen vill ha information om Trump-kritiker från techbolagen

Nu blir vi så där förvånade igen. Trump-regimen har begärt att få ut information om Trump-kritiker från de stora techbolagen.

Det är närmare bestämt Department of Homeland Security a.k.a. just nu Department of skjuta amerikanska medborgare och aktivt sabba 2026-valet, som har skickat förfrågningar om det här.

Det handlar om att de har begärt att få ut ”information som kan identifiera anonyma Instagram-konton som delar inlägg om ICE-räder i sina lokala områden”. Men varför stanna där? Trumps sektkompisar har också begärt ”information om personer som har kritiserat Trump-tjänstemän eller protesterat mot regeringens politik”.

Fast det känns ju samtidigt inte särskilt förvånade. Det är ju sånt beteende som är typiskt för diktaturer.

Homeland Security is trying to force tech companies to hand over data about Trump critics | TechCrunch

The use of administrative subpoenas, which are not subject to judicial oversight, are used to demand a wealth of information from tech companies, including the owners of anonymous online accounts documenting ICE operations.

Elon Musk hoppas på fler avsnitt i dokumentärserien A Handmaid’s Tale

Etiketter Alphabet, Apple, CNN, Department of Homeland Security, Digital Markets Act, EU, Google, Microsoft, Netflix, Nvidia, Paramount Skydance, SpaceX, Substack, Warner Bros., Waymo, X, XAI

Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar

Digitala spaningar vecka 5 2026 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 31 januari 2026
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 5 2026 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

Ekonomi och finans

Microsoft står för historiens näst största börsras

Igår visade Microsoft upp siffrorna för det fjärde kvartalet 2025. Och idag var det ingen rolig dag för vare sig Microsoft eller aktieägarna. Microsoft står nu för tidernas näst största börsras.

Under några timmar rasade Microsoft-aktien 12 % när börsen öppnade. Det innebär att idag var Microsofts sämsta börsdag sedan 2020.

I börssammanhang är ett ras på 12 % i det stora hela inget ovanligt. Och tittar vi procentuellt så är det småpotatis. Som jämförelse så brukar Snap lite regelbundet kunna rasa över 20 % på dåliga rapporter.

Men om vi istället tittar på faktiska pengar så innebar det tappet att över 400 miljarder dollar gick upp i rök. Det ska tydligen vara mer än hela Helsingforsbörsen. Som jämförelse var Sveriges BNP förra året en bit över 600 miljarder.

Det är alltså den näst största värdeminskningen under en enda dag någonsin för ett börsbolag. Bara Nvidias ras för snart ett år sedan har varit värre (a.k.a. Deepseek-frossan).

Aktien repade sig lite mot slutet av dagen och slutade vid stängningen precis på -9,99 %. Jag är lite osäker på vad det innebär i pengar, men jag tror att Microsoft fortfarande hänger i andraplatsen. Bästafallscenariot är att det ”bara” blir en tredjeplats i den här inte särskilt roliga topplistan. (Facit vid stängning blev 357 miljarder back. Grattis till silverplatsen Microsoft!)

Vad berodde då raset på? Lite olika saker. Men två saker i synnerhet: molntjänstintäkterna saktade in rätt rejält, vilket gjorde att väldigt mycket orosfokus hamnade på företagets AI-satsningar. Som hur strategiskt riktigt det var att Microsoft har surrat fast sig så hårt i Open AI-masten – som allt mer börjar likna det närmaste vi kommer ett svart hål i vårt solsystem.

För Meta, som också kvartalsrapporterade igår, gick det åt rakt motsatt håll. Aktien rusade ungefär lika mycket som Microsoft rasade. Trots att Metas Ai-satsningar har gått lite… sådär. Men Meta visade istället starka siffror i sin övriga verksamhet. Trots att även Meta blöder hysteriskt mycket AI-pengar.

Kort sagt: Meta belönades för att det som inte rakt av var Ai gick starkt, medan Microsoft straffade för att motsvarande hos dem visade svaghetstecken.

Med andra ord: marknaden blir allt mindre tålmodig över att hälla hur mycket pengar som helst ned i ett bottenlöst hål som fortfarande har lång väg kvar att nå guldet och de gröna skogarna som AI-evangelisterna har lovat sedan 2023.

Eller omvänt: det verkar som att FOMO-hoten, att alla som inte går allallall in på AI nununu (helst igår) för alltid är rökta, inte visade sig vara riktgt så akuta.

(Diagrammets källa: Bloomberg via Dagens Industri.)

Metas kvartalsrapport Q4 2025: bästa kvartalet någonsin – men hysteriska AI-förluster

Metas AI-satsningar har gått lite som Apples: storslagna visioner som slutat i… inte jättemycket. Tillbaka till ritbordet, vilket för båda företagen har inneburit uppköp och samarbeten istället för att bygga allt själva. Men hör å häpna: trots att AI-verksamheten går lite halvknackigt så gjorde Meta sitt ekonomiskt bästa kvartal någonsin under förra årets sista månader. Rätt rejält bästa, dessutom.

Omsättningen landade på 59,9 miljarder dollar, vilket var 24 % bättre än samma kvartal 2024. Och kärnverksamheten stod för… 1,6 % av den.

Med andra ord: Metas Meta-del, alltså den stora VR-satsningstrumma som Mark Zuckerberg rullade in 2021, är fortfarande en… rätt liten del av Metas totala verksamhet. Definitivt ekonomisk. Även om Reality Labs, som segmentet heter rapporteringsmässigt, numer även inbegriper Metas AI-delar.

Så Meta tjänar med andra ord fortfarande i princip alla sina pengar på annonser. 58,1 miljarder dollar slutade annonsomsättningen på. Utöver det så stod ”Other revenue” för 801 miljoner, vilket var 54 % vättre än föregående år. Här misstänker jag att den stora delen är Metas olika prenumerationer.

Fortfarande inte en stor del det heller, men ökar dubbelt så snabbt som annonseringen. Blir intressant att följa när Meta nu har gått ut med att de rätt snart kommer att börja testa nya betalabonnemang för Facebook, Instagram och WhatsApp.

Men Reality Labs vinner i en kategori: att blöda pengar. Här gick Meta från en förlust på 5 miljarder dollar Q4 2024 till minus 6 miljarder. Och 19 miljarder för helåret. Precis som exempelvis Google är det tur att Meta kan subventionera sina rätt galna AI-kostnader med andra intäkter.

Trots den förlustposten slutade vinsten på 22,8 miljarder (9,6 % upp på årsbasis).

Sist men inte minst har Meta nu 3,58 miljarder aktiva användare varje dag i sin ”family of apps”. Så många går alltså in minst en gång varje dag i någon av Metas fyra huvudappar. Lite mer än 1 % fler än för ett år sedan, vilket är allt närmare plus minus noll. Därför inte särskilt konstigt att Meta satsar allt mer på sätt att tjäna mer pengar på sina befintliga användare.

Apples kvartalsrapport Q4 2025: försäljningen rusade efter ”förbluffande” iPhone-efterfrågan

För en stund sedan stängde USA-börsen, när Microsoft summerade sin börsdag med att stå för börshistoriens näst största värderas någonsin. Och nu kom Apples siffror för samma period.

Hur gick det för Apple under Q4 då (som är Apples Q1, eftersom företaget kör brutet räkenskapsår)? Jotack bara bra. Eller till och med väldigt bra. Omsättnignen ökade 16 % tack vare ”förbluffande” iPhone-efterfrågan. Bättre än väntat.

Det innebar att omsättningen landade på 143,8 miljarder dollar – nytt kvartalsrekord för Apple. iPhonen hade sitt bästa kvartal – någonsin. Det verkar alltså som att ryktet om mobilens död är starkt överdrivet. iPhone-försäljningen slog dessutom rekord på alla marknader.

Även Services, alltså prenumerationsverksamheten, slog nytt kvartalsrekord. Men det är numer regel vid nästa varje kvartal. Apple passade dessutom på att susa förbi en ny, rätt snurrig, milstolpe: det finns nu över 2,5 miljarder aktiva Apple enheter.

Bryter vi ned omsättningen på de olika produktsegmenten så slutade Q4 så här:

iPhone: 85,3 miljarder dollar (+23,3 %)
Mac: 8,4 miljarder (-6,7 %)
iPad: 8,6 (+6,3 %)
Wearables, Home and Accessories: 11,5 miljarder (-2,2 %)
Services: 30 miljarder (+13,9 %)

Som synes var det verkligen iPhonen som drog under föregående kvartal. Och enligt en rapport jag såg tidigare idag var iPhone 16 den modell som sålde bäst. Av de 10 mobilmodeller som sålde bäst förra året stod Apple för 7. Samsung för övriga 3.

Den största överraskningen här är den svaga utvecklingen för Wearables-kategorin. Här hittar vi all ”ny” hårdvara som inte är iPhone, iPad eller Mac. Det tyder på att vare sig de nya Airpods- eller Watch-modellerna sålde så bra som Apple sannolikt hade hoppats på.

Geografiskt fördelade sig omsättningen så här:

Amerika: 58,5 miljarder dollar (+11,2 %)
Europa: 38,1 miljarder (+12,7 %)
Kina: 25,5 miljarder (+37,9 %)
Japan: 9,4 miljarder (+4,6 %)
Resten av världen: 12,1 miljarder (+18 %)

Kina var den överlägset största – och väldigt viktiga – raketen. Det har svajat i Kina till och från senaste åren för Apple, men Q4 blev ett rejält styrkebevis. Också rätt stor uppgång i det väldigt finkorniga ”Resten av världen”-segmentet, där en stor del sannolikt kan hänföras till Indien. (Frågan är hur länge Apple kan hålla fast vid den här världsbilden. Jag misstänker att det inte är särskilt många år bort att vi får se en justeringar av vilka marknader som bryts ut separat.)

Kursen stack upp nästa 4 % som mest i efterhandeln, men ligger nu på mer beskedliga +0,5-1 %. Vilket är nära nog plus minus noll i det här sammanhanget. Det räcker som vanligt inte med att Apple mosar förväntningarna för att marknaden ska bli nöjd.

Mer från kvartalet:

Även om Mac-omsättningen minskade så nådde Macen ny all-time high sett till aktiva enheter. Hälften av alla som köpte en Mac var förstagångsköpare.
”En majoritet av alla användare som har stöd drar aktivt nytta av kraften i Apple Intelligence”. Jag undrar hur många av dessa som är medvetna om att de gör det.
Kors i taket. En Apple TV-siffra. 36 % fler tittare än ett år tidigare. Sen vet vi ju numer inte om Apple TV innebär appne, prylen eller strömningstjänsten…
Apple Music satte även den all-time high-rekord både vad gäller lyssnare och prenumerationstillväxt.
Även iPad nådde nytt rekord vad gäller aktiva enheter och även här var hälften av de som köpte iPad förstagångsköpare

Apple gör sitt näst största uppköp någonsin

Ännu ett uppköp för Apple. Vilket… är något som händer ungefär varannan dag. Men det här sticker ut. Det är nämligen Apples näst största uppköp någonsin.

2 miljarder har Apple nu hostat upp för Q.ai som – spoiler alert – sysslar med AI. Men det är AI inom ett väldigt specifikt område. Nämligen en lösning som är fokuserad på att ”analysera ansiktsuttryck” för att på så sätt förstå ”tyst tal”.

Det är än så länge inte en officiell affär, utan uppgifterna baserar på de sedvanliga källorna med insyn. Men det låter som ett rimligt uppköp. (Inklusive att Apples tyngsta förvärv inte varit givna val, så företaget fortsätter på det inslagna spåret Q.ai.)

Det finns också en koppling bakåt i Apples uppköpshistoria. VD:n för Q.ai grundade ett annat företag som också köptes av Apple: PrimeSense. Tekniken i det bolaget kom att bli grunden i Apples FaceID. Så ett… rätt välutnyttjat uppköp.

Uppgifterna från Financial Times talar om att tekniken som Q.ai har tagit fram skulle kunna bana väg för ”icke-verbala diskussioner” med Siri. Vilket… förstås är sant. En utmaning med röststyrda grejer är ju att man måste prata med dem. Vilket kanske inte alltid är helt optimalt när man står i en fullpackad tunnelbanevagn.

Men jag tror att det nog finns ett mer troligt användningsområde: kommunikation via icke-mobilprylar. Som hörlurar, inklusive Apples hörapparatsteknik. Eller smarta glasögon.

Genom att kombinera det som sägs med det som syns så skulle Apples prylar kunna bli ännu bättre på att fånga upp det som sägs. Ännu mer effektiv brusreducering för samtal i den fysiska världen, där samtal i stökiga miljöer kan funka betydligt bättre.

Det återstår att se om och i så fall när Apple själva går ut med affären. Och vad den sedan kommer att resultera i rent konkret.

Apple Just Made Its Second-Biggest Acquisition Ever After Beats

Apple today confirmed to Reuters that it has acquired Q.ai, an Israeli startup that is working on artificial intelligence technology for audio. Apple paid close to $2 billion for Q.ai, according to sources cited by the Financial Times. That would make this Apple’s second-biggest acquisition ever, after it paid $3 billion for the popular headphone and audio brand Beats in 2014.

Snap lägger sina AR-glasögon i ett separat bolag

För Meta har 2025 mycket handlat om att säga upp personal och lägga ned initiativ inom kärnverksamheten. Ni vet. Meta-delen. VR-satsningen som företaget gick allallall in på 2021. Snap verkar lite grann gå åt rakt motsatt håll: företagets AR-glasögon Spectacles läggs nu i ett separat, helägt dotterbolag.

Ett bolag som får det konsumentupplysningskorrekta namnet Specs.

Anledningen är inte för att glasögonbusinessen nu har exploderat och blivit en jätteverksamhet. Snarast tvärtom. Den har levt ett rätt anonymt liv senaste åren. Så pass att den senaste Spectacles-modellen bara släpptes för utvecklare – inte för konsumenter. Och hela syftet med den modellen verkar ha varit att uppmuntra linsutvecklare att skapa fler AR-linser för vanliga Snapchat. Inte för att de skulle användas i glasögon.

Istället verkar det, som det ofta gör vid avknoppningar, handla om att renodla verksamheten och göra det enklare att hitta investerare till glasögonverksamheten.

För det verkar som att det kan finnas potential för det nu. Sedan Meta för något år sedan visade sig ha fått en lite oväntad hitt med sitt Ray-Ban-samarbete så har intresset för att satsa på smarta glasögon gått in i någon slags andra andning. Företag som Apple och Google har visat förnyat intresse för produktkategorinn och det är nog mest en tidsfråga innan det börjar dyka upp kommersiella bågar från dem.

Det återstår att se hur det går för Spectacles. Snap var trots allt lite pionjärer på AR-glasögonområdet, även om de inte var först. Redan nästa modell är tänkt att vända sig till konsumenter igen.

Snap is spinning off its AR glasses into a separate business

Snap’s augmented reality glasses business will now be its own entity, with the company establishing Specs Inc. as a wholly-owned subsidiary.

Nvidia uppges ha pausat investering om 100 miljarder dollar i Open AI

Ännu ett bevis på att det svajar i AI-ekonomin. Nvidia har enligt uppgifter till Wall Street Journal pausat en investering värd uppemot 100 miljarder dollar i Open AI.

Vi har sett allt fler tecken på hur investerares tålamod med AI-bolagens hysteriska penningblödande – fortfarande utan någon tydlig plan för hur de ska nå svarta siffror inom en överskådlig framtid.

Samtidigt ser vi jätteinvesteringar i AI-bolagen – men det som kännetecknar dessa investeringar är att de mest kommer från andra AI-bolag (som har egna pengar men i vissa fall även med lånade pengar) eller från AI-infrastrukturbolag. Det handlar om att bolagen som tjänar pengar på AI eller som hoppas tjäna pengar på AI håller varandra under armarna för att hålla efterfrågan på AI-tjänster uppe. Eller åtminstone illusionen av efterfrågan.

Det är helt enkelt pengar som snurrar runt mellan en förhållandevis liten klick företag, utan nytt blod utifrån.

Så när ett av AI-infrastrukturbolagen nu börjar få kalla fötter så är det en helt ny slags kanariefågel.

Men i just det här konkreta fallet så finns det också en annan faktor som är ett viktigt inslag. Det är lite misstroendeomröstning kring specifikt Open AI.

I slutet av förra året rusade Google om Open AI som det hetaste AI-bolaget och det kommer allt fler tecken på att OG-Gen-AI-stjärnans glans falnar allt mer. Och till skillnad från Google lever Open AI i praktiken helt på lånade pengar.

Enligt uppgifterna från Wall Street Journal så ska Nvidias grundare och VD Jensen Huang privat ”ha kritiserat vad han beskrivit som brist på disciplin i Open AI:s affärsstrategi”. Och även han han oroat sig från allt hårdare konkurrens från Anthropic och just Google.

Nvidia’s plan to invest up to $100 billion in OpenAI has stalled, WSJ reports

Nvidia’s plan to invest up to $100 billion in OpenAI to help it train and run its latest artificial-intelligence models has stalled after some inside the chip giant expressed doubts about the deal, the ‌Wall Street Journal reported on Friday.

Tesla investerar 2 miljarder dollar i xAI

I samband med den senaste kvartalsrapporten från Tesla, där företaget redovisade sin första omsättningsminskning någonsin för ett helår, framkom att företaget också gjort en stor investering i ett annat bolag.

För några veckor sedan gick xAI ut med att de tagit in 20 nya dollarmiljarder. Och tio procent av dem, alltså 2 miljarder, kom från Tesla.

Elon Musk fortsätter alltså att använda Tesla som bank för sina övriga, privata företag. Som ett sätt att slussa över pengar. Vi kan tänka att de pengarna bland annat kan läggas på att xAI köper Cybertrucks från Tesla – precis som SpaceX (ett av Elons andra bolag) har visat sig göra. I tusental. Elon har låtit andra av sina bolag köpa upp Teslas floppbil för att hjälpa till att hålla Tesla-aktiekursen uppe. Och därmed Elons egen förmögenhet.

Men det bästa i kråksången? Tesla struntade helt i ägarnas vilja.

Till skillnad från Elons övriga bolag är Tesla ett publikt aktiebolag. Och i november lät Tesla sina aktieägare rösta om huruvida Teslas styrelse skulle få mandat att godkänna en investering i xAI. Det blev tummen ned. Men det var en icke-bindande omröstning och styrelsen (läs: Elon Musk, eftersom styrelsen består av hans kompisar) sket i det.

Omröstningen var alltså bara ett spel för gallerierna.

Tesla to invest $2B in Elon Musk’s xAI | TechCrunch

Elon Musk’s AI company xAI disclosed earlier this month it had raised $20 billion.

Elon Musk kan slå ihop Tesla, SpaceX och xAI

Ni vet Elon Musks planer på att skapa en superapp med FKA Twitter? De har som bekant gått lite… sådär. Så nu ser det ut som att Elon har hittat ett nytt sätt att skapa något super. Ett superföretag.

Uppgifter från Bloomberg och Reuters pekar på att tre Elon-företag har haft tidiga samtal om samgående: Tesla, rymdföretaget SpaceX och AI-bolaget xAI.

Med tanke på hur vi i veckan har sett hur Tesla har investerat 2 miljarder dollar i xAI – och att Elon allt mer använder Tesla som bank för sina privata bolag, delvis så att de ska kunna köpa saker från Tesla – så låter det helt rimligt.

Sedan Musk tog över Twitter så såg ekonomin allt sämre ut. Det började kännas allt me som en tidsfråga innan det blev konkurs. Elon lyckades avstyra det genom att låta xAI ”köpa” X.

Det låter därför helt rimligt att han siktar på att konsolidera fler av sina bolag. Mest troligt SpaceX och xAI. Det ryktas att SpaceX kommer allt närmare börsnotering och skulle det bolaget svälja xAI så kan Elon undvika de allt vanligare frågorna från investerare om när AI-bolag faktiskt tänker sig börja gå med vinst och sluta blöda så hysteriskt mycket pengar.

Det finns förstås också baksidor med att vara på börsen jämfört med att vara ett helt privat bolag. Men en uppenbar fördel är att man slipper vara lika beroende av riskkapital.

Elon Musk’s SpaceX, Tesla, and xAI in talks to merge, according to reports | TechCrunch

This merger would bring the Grok chatbot, Starlink satellites, and SpaceX rockets together under one corporation.

Open AI kan börsnoteras redan 2026

Sugen på att äga aktier i Open AI? Det kanske blir möjligt tidigare än vad jag hade trott.

2025 avslutades (ja, nästan) med att Open AI slutförde sin företagsrekonstruktion. Och då inte ”rekonstruktion” som i att de höll på att gå i konkurs, utan att de har ändrat i företagets grundläggande upplägg, rent ekonomiskt och juridiskt. Open AI gick från en icke-vinstdrivande organisation, med en kommersiell underverksamhet, till att bli en så kallad Public benefit corporation.

(Det innebär att Open AI nu inte har något tak för hur mycket pengar de får tjäna och de ska också verka för andra mål än att bara maximera vinsten. Vilket i Open AI:s sätt blir ett bekvämt sätt att argumentera för de hysteriska förlusterna – ”men alltså, det här kommer hjälpa mänskligheten så då gör det inte så mycket att vi går lite back.)

Och det verkar som att VD Sam Altman inte spiller någon tid att få in företaget på börsen. Nu kommer uppgifter om att det kan bli aktuellt med notering redan Q4 i år.

Det måste förstås inte betyda att det blir då. Eller… alls. I börsnoteringstid är ju typ 10 månader oceaner av tid. Men jag misstänker att Open AI känner sig rätt piskade att försöka casha in på AI-hypen innan den svalnar av allt för mycket.

Igår tokkollapsade Microsoft på börsen efter senaste kvartalsrapporten. En kollaps som mycket verkade vara sprungen över att marknaden får allt kortare tålamod med massiva miljarddollar-AI-satsningar där det ser ut att vara långt kvar till dess att det kan bli svarta siffror. Den pressen på Microsoft kan spilla över i företagets investeringar i de AI-bolag som helt och hållet lever på lånade pengar. Där Open AI är det enskilt största för Microsoft. Och Microsoft är Open AI:s största investerare.

Lägg till att Open AI i slutet av förra året tappade sin sedan 2022 självklara position som den största AI-stjärnan när Google slet åt sig ledartröjan i slutet av förra året. Något som ledde till att Sam Altman utfärdade en intern ”code red” för att ta sig den utmaningen. Även det svajighetstecken.

Vi får se om kommer mer konkret info kring en eventuell börsnotering för Open AI när vi närmar oss hösten.

OpenAI Preps Fourth-Quarter IPO and Builds Out Finance Team | PYMNTS.com

OpenAI is accelerating plans for a potential initial public offering as soon as the fourth quarter, positioning the ChatGPT maker for a high-profile debut

Övrigt

Apples nya prenumeration Creator Studio lanseras i Sverige

Så har det blivit dags för Apple att sjösätta sin senaste prenumeration: Creator Studio. Och det betyder att även vi i Sverige nu får tillgång. 28 januari är premiären.

Det innebär att den som är sugen på att använda Apples verktyg på kreativitetsområdet nu kan betala 149 kronor i månaden (eller 1490 kronor per år) för det. Det innebär verktygen Final Cut Pro, Logic Pro, Pixelmator Pro, Motion, Compressor och MainStage. Plus Apples Office-paket bestående av Pages, Numbers och Keynote.

Programmen finns för Mac, iPad och iPhone – men alla finns inte för alla så att säga. Det är framför allt en prenumeration för dem som vill ha programmen till sin Mac eller iPad. För iPhone är det bara Pages, Keynote och Numbers som gäller.

Nu kommer Apple Creator Studio, en inspirerande samling kreativitetsappar

Apple Creator Studio är en samling kraftfulla kreativitetsappar för musikskapande, videoredigering, kreativ bildbehandling och visuell produktivitet.

Lego och Crocs tar fram Lego-sko

Okej. Jag älskar det här samarbetet.

Veckans ord: slopagandist

Veckans ord: slopagandist. Någon som använder AI för att skapa modeller och algoritmer för att framgångsrikt sprida det.

Sounds about 2026.

When ”independent journalists” aren’t really journalists

Right-wing content creators like Nick Shirley are the yellow press for the algorithmic age.

Etiketter Apple, Crocs, Lego, Meta, Microsoft, Nvidia, Open AI, PrimeSense, Q.ai, Snap, SpaceX, Tesla, XAI

Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 51 2025 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 19 december 2025
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 51 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

Mobilt

Snart möjligt att få iOS-notiser i tredjepartsklockor

Snart blir det möjligt för den som har en smartklocka eller annan liknande wearable från ett annat märke än Apple att ändå få upp iOS-notiser där. I betaversionen för iOS 26.3 finns det här stödet med.

Det är med andra ord ännu ett drag från Apple att göra iOS mer öppet. Ja, eller det är ännu ett sätt att försöka undvika smisk från EU för att iOS är för stängt. Det är med andra ord en följd av Digital markets act, där just iOS har klassats som en ”gatekeeper” som måste göra mer för att släppa in konkurrenter på olika sätt.

Så ja. Funktionaliteten kommer bara vara tillgänglig i EU. Vilket förmodligen kommer att innebära att funktionen inte kommer att fungera för EU-medborgare som åker utanför unionens gränser.

iOS 26.3 Adds Notification Forwarding Option for Third-Party Wearables

iOS 26.3 adds a new ”Notification Forwarding” setting that allows incoming notifications on an iPhone to be forwarded to a third-party device. The setting is located in the Notification section of the Settings app under a new ”Notification Forwarding” option.

Ekonomi och finans

iRobot går i konkurs

Ett rätt ikoniskt bolag tar ned skylten. Roomba-robotdammsugartillverkaren iRobot går i konkurs efter 35 år.

Ja, eller företaget har ansökt om så kallat Chapter 11-konkursskydd i USA och kommer att köpas upp av kinesiska företaget Picea Robotics (tydligen en av iRobots leverantörer, ironiskt nog). Den löpande verksamheten ska inte påverkas enligt bolagets kommunikation.

Nu kommer inte det här som en blixt från klar himmel, med tanke på att iRobot har haft problem ett tag i takt med att konkurrensen från inte minst kinesiska tillverkare har hårdnat. Trumps tullar på företagets tillverkning i Vietnam verkar ha blivit den definitiva spiken i kistan.

iRobot var på gång att köpas upp av Amazon för några år sedan, men den affären föll i bitar när myndigheter började flagga för att samgåendet inte skulle godkännas. Sedan dess har ingen ny friare dykt upp och nu har iRobots resa alltså nått vägs ände.

iRobot var pionjärer på robotdammsugarområdet och som många som är snabba på banan så dominerade de marknaden. Men det hjälpte inte i det långa loppet.

Jag ska fundera på hur jag ska berätta om konkursen för min Roomba hemma i lägenheten. Kan bli ett svårt samtal.

How iRobot lost its way home | TechCrunch

iRobot survived three decades of competition, but couldn’t survive European regulators killing its Amazon buyout. Now it’s being taken over by its own supplier in bankruptcy court.

Lovable värderas till över 6 miljarder dollar

Ny jättevärdering för svenska AI-raketen Lovable. Vibekodningsstartupen är nu värd 6,6 miljarder dollar. Eller strax över 60 miljarder svenska kronor.

Den nya värderingen kom i samband med den senaste finansieringsrundan, som fyllde på Lovable-kassan med 330 miljoner dollar. Pengarna kom direkt eller indrekt (som via investeringsgrenar hos företagen) från namn som Google, Nvidia, Salesforce, Databricks, Atlassian och Hubspot.

Och – lite mer otippat – skådespelerskan Gwyneth Paltrow. Fast då i egenskap av partner på Kinship Ventures.

Lovable stänger ny miljardrunda – techgiganter går in

Lovable tar in 3 miljarder kronor till en värdering på över 60 miljarder kronor.

Warner Bros. accepterar inte Paramount Skydance fientliga bud (igen)

Nästa kapitel i dokusåpan ”vem får köpa Warner Bros.”: Warner Bros. ger Paramount Skydances fientliga motbud tummen ned.

För någon vecka sedan landade nyheten att Netflix vunnit budstriden om Warner Bros. Åtminstone studio- och strömningsverksamheten. Men Netflix ville inte ha hela Warner Bros. Discovery. Saker som de vanliga tv-kanalerna Discovery och CNN.

Den sistnämnda vill Donald Trump däremot gärna äga. Så Paramount Skydance, som redan fått avslag på sitt bud, la samma bud en gång till. Varför? Därför att MAGA-högern gick i taket efter beskedet om att Netflix skulle få köpa Warner Bros. Helt enkelt därför att Netflix är alldeles för woke.

Ja, och därför att Paramount ägs av David Ellison. Son till Donald Trumps kompis Larry Ellison. Som kort efter beskedet att Netflix vunnit ringde Donald Trump och beklagade sig över affären.

Och en stor skillnad mellan Netflixs och Paramounts bud? Paramount erbjuder sig att köpa hela Warner Bros. Discovery. Inklusive CNN. Som då i praktiken skulle ägas av Donald Trump.

Men nu har Warner Bros. styrelse avfärdat Paramounts bud igen. De rekommenderar aktieägarna att istället godkänna Netflix-budet, som de anser är bättre för Warner Bros.

Det betyder förstås inte att saken är klar för Netflix. Först ska alltså aktieägarna ta ställning till buden. Men sen är det upp till konkurrensmyndigheter att utvärdera affären ur ett marknadsperspektiv. Huruvida affären riskerar att sabba konkurrensen på marknaden därför att Netflix blir en för dominerande spelare.

Och det kommer givetvis bli en helt oberoende myndighetsutredning i USA. Där Vita huset givetvis inte alls kommer ha några åsikter i frågan. Eller försöka utöva någon slags påtryckning.

Ja, bortsett från att Donald Trump har sagt att det är ”ett måste att CNN säljs”. Men bortsett från det kommer det inte komma några åsikter eller några slags påtryckningsförsök från Vita huset.

Warner Bros. Discovery rejects Paramount’s hostile bid

Warner Bros. Discovery’s board has formally rejected the $108 billion takeover bid from Paramount Skydance.

SpaceX bekräftar börsplaner för 2026

Elon Musks rymdbolag SpaceX har nu bekräftat planerna på en börsnotering under 2026. Ja, eller i det närmaste bekräftat. Det är visserligen inte ett officiellt uttalande, men företaget har nu informerat sin personal om planerna. Så så officiellt är det åtminstone.

Nu måste det här inte betyda att det faktiskt blir en notering under nästa. En massa saker kan hända som gör att planerna skjuts på framtiden eller helt ställs in. Men med största sannolikt kommer det att ske. Och sannolikt under andra halvan av nästa år.

Det återstår också att se vilken värdering som SpaceX kommer att sikta på. Enligt spekulationer talas det om att det kan bli den största börsnoteringen någonsin. Med en värdering på 1,5 biljoner dollar.

SpaceX sets $800B valuation, confirms 2026 IPO plans, Bloomberg says

SpaceX is moving forward with an insider share sale that values Elon Musk’s rocket and satellite maker at about $800B, setting up what could be the largest initial public offering of all time, Bloomberg’s Loren Grush and Edward Ludlow report.

Amazon förhandlar om att investera över 10 miljarder dollar i Open AI

Once is not enough. Eller nåt. Amazon är redan ett av företagen som har investerat i Claude-ägaren Anthropic. Men nu ser Amazon ut att vara sugna på lite helgardering. Eller åtminstone satsa på fler hästar: enligt uppgifter förhandlar Amazon och Open AI om investering.

Det sägs handla om att Amazon är beredda att investera över 10 miljarder euro i Open AI, till en värdering på över 500 miljarder dollar.

Om investeringen blir helt i pengar så är det ett tillskott som Open AI verkligen behöver. När Disney för någon vecka sedan köpte in sig Open AI för 1 miljard dollar hette det att 1 miljard dollar, i den takt som Open AI just nu bränner pengar, räcker i 3-4 veckor. 10 miljarder skulle i så fall räcka i lite över ett halvår.

Nu är det inte bara de här pengarna som Open AI har, som tur är. Men det visar oavsett vilket jättebehov AI-bolagen som inte har några egna pengar att investera har av riskkapital.

Och vad ska då pengarna användas till? Bland annat till att köpa Amazons egna AI-chip för AI-modellstränandet. Och säkerligen en hel massa molntjänstkapacitet från Amazon AWS.

Det är med andra ord ännu en affär där ett AI-infrastrukturbolag ger ett AI-bolag pengar så att AI-bolaget kan köpa produkter och tjänster från AI-infrastrukturbolaget så att AI-bolaget kan fortsätta driva på AI-utvecklingen så att AI-infrastrukturbolagets intäkter och aktiekurs kan hållas uppe.

Amazon Set to Waste $10 Billion on OpenAI

Amazon reportedly plans to invest $10 billion into OpenAI, a firm swarmed by competition. Clearly, Amazon is trying to buy its way into the AI market.

AI-bubblan börjar likna finanskrisen 2008

När det kommer till AI-utvecklingen så dyker ”bubbla”-ordet upp lite då och då. Och jämförelser med dotcom-kraschen. Men nu dyker det upp paralleller med en annan kris: finanskrisen 2008.

För alla som minns den roliga perioden så brakade världsekonomin ihop rätt totalt under några år. Allt började lite förenklat med kreativ bokföring i den amerikanska bostadsmarknaden. Något som eskalerade till en global kris som utlöste räddningsaktioner mot banker som gamblat lite väl mycket med spararnas pengar.

En stor anledning till finanskrisen var så kallade CDS:er. Eller credit default swaps. En slags ”försäkring” som banker tog ut för att skydda sig mot dåliga lån. Tanken var att banker kunde försäkra de medvetet riskfyllda lån som de hade tagit ut till grupper som hade hög risk att inte kunna betala sina lån. I det här fallet: amerikanska bolåntagare.

Upplägget var i sig rätt enkelt. Banker samlade en massa bolån i stora ”korgar”. Bland dessa fanns fanns en hyfsat stor andel risklån. Men risken att bolåntagare inte betalar sina lån är överlag låg. Man måste ju ha någonstans att bo.

Men precis det hände. Och när bolåntagarna inte kunde betala så löste bankerna ut försäkringarna som de tagit på sin utlåning. Väldigt många banker började göra det. Samtidigt. Vilket gjorde att ”försäkringsbolagen” inte kunde betala ut till bankerna. Vilket gjorde att bankerna började falla.

Och nu är CDS:erna tillbaka (ja, eller de har väl funnits i mindre omfattning ända sedan finanskrisen). Fast den här gången handlar det inte om fastigheter, utan om AI.

Enligt siffror från DTCC (som ska vara ett ”finansinfrastrukturbolag”) har ett antal ”tech groups” (Google, Amazon, Broadcom, CoreWeave, Meta, Microsoft och Oracle) börjat ta ut CDS:er, alltså försäkra lån och investeringar som de bedömer har stor risk att inte återbetalas. Sedan början av september har antalet CDS:er av denna typ ökat med 90 %. Vi kan anta att mönstret är liknande hos andra investerare.

Visst. Investering innebär en risk, som det står på typ alla ställen där man kan investera i någon form. Och att investeringar misslyckas är löpande vardag. Det hanteras regelbundet i företags bokföring.

Men vad vi ser nu är att företagen som har plöjt ned hysteriskt mycket pengar i AI-utveckling, både hos sig själva och i rena AI-bolag, bara senaste kvartalet har börjat titta på att säkra sina investeringar. Ännu en signal på att inte ens de själva känner att AI-investeringarna just nu ligger på hållbara nivåer. Och de gör det via det finansiella verktyg som alltså var en stor del i starten av finanskrisen 2008.

Det återstår att se hur mycket kanariefågel det är den här gången.

Trump Media går samman med ett kärnfusionföretag

Den förmodligen mest självklara och rimliga nyheten 2025.

Total meltdown.

Trump Media is merging with a nuclear fusion company

Trump Media & Technology Group, the company behind Truth Social, is merging with nuclear fusion firm TAE Technologies.

Övrigt

“Slop” är årets ord enligt Merriam-Webster

Då vet vi det. Årets ord enligt ordlisteförlaget Merriam-Webster är “slop”.

Extremt otippat.

Merriam-Webster names ”slop” the word of the year for 2025

The word of the year is ”Slop,” according to the people at Merriam-Webster who decide what words mean.

Buffer släpper en egen Wrapped

Har även Buffer en egen Wrapped? Klart även Buffer har en egen Wrapped.

Because Wrapped.

Etiketter Amazon, Apple, Atlassian, Broadcom, Buffer, CNN, CoreWeave, Databricks, Discovery, DTCC, Google, Hubspot, iRobot, Kinship Ventures, Lovable, Merriam-Webster, Meta, Microsoft, Netflix, Nvidia, Open AI, Oracle, Paramount, Paramount Skydance, Picea Robotics, Roomba, Salesforce, SpaceX, Trump Media, Warner Bros., Warner Bros. Discovery

Allmänt digitalt Ekonomi och finans IoT - internet of things Spaningar

Digitala spaningar vecka 49 2025 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 6 december 2025
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 49 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

IoT – internet of things

Waymos robottaxitjänst är helt självkörande i allt fler amerikanska städer

När Elon Musk för strax över ett år sedan presenterade Teslas robottaxiinitiativ (a.k.a. ”titta in på den störtdykande bilförsäljningen – Tesla är all about robotar och robottaxitjänster nu”) så sög det som vanligt upp allt uppmärksamhetssyre i rummet. Så blir det ofta när Elon gör utspel. Eller när stora spelare säger att de ska börja göra något helt nytt.

Det kom snabbt konstateranden om att det här skulle bli det stora genombrottet inte bara för självkörande bilar, utan självkörande taxitjänster (ja, här i väst, i alla fall). I början av sommaren rullade Tesla så ut (hoho) sin test på försöksbasis i Ausin.

Men då bara i en liten del av Austin. Och bara för inbjudna resenärer. Och sedan dess har inte… jättemycket hänt. Trots att Elon, som vanligt, mer eller mindre lovade att tjänsten skulle ha skalats upp mycket redan under 2025. I dagsläget finns tjänsten i Austin, Texas och i Bay Area i San Francisco. I båda fallen har bilarna säkerhetsförare i något av framsätena.

I skuggan av det finns Waymo, ett Google-företag (ja, okej, Alphabet-bolag) som dessutom hamnar i skuggan av övriga bolag och satsningar i familjen. Inte minst allt med AI because allt med AI.

Men Waymo är en av Googles mest intressanta satsningar som växer rätt ordentligt. Även här pratar vi om en självkörande taxitjänst, men till skillnad från Tesla har Waymo hållit på bra länge med det här. Och har kört helt självkörande bilar i fem år. Bilar som alltså inte har någon mänsklig säkerhetsförare i sig, utan bara övervakningspersonal som håller uppkopplad koll på avstånd.

Och tidigare i år gick Google ut med att Waymo vid det här laget levererar över 200 000 självkörande, kommersiella taxiresor varje vecka.

Men än mer intressant är att Waymo klev in Dallas och Houston ungefär samtidigt som Tesla började med sina tester i Austin. Och Waymo har nu tränat upp bilarna så att de kör helt obemannat något halvår senare i båda dessa jättestäder. 2026 öppnas tjänsten för allmänheten i dessa städer.

Waymo börjar alltså få upp farten ordentligt på uppskalningen av tjänsten. Och helt självkörande bilar blir ett allt mer normalt inslag i allt fler amerikanska städer (även om vi fortfarande bara pratar en handfull städer där tjänsten fullt ut är tillgänglig. Ser ut att bli åtminstone fördubbling nästa år. Och vi kan nog tänka oss att det kommer att bli en rätt snabb tillväxttakt kommande år.

Waymo shuts down ’can’t scale’ argument with quick test to fully autonomous in Texas

For years, the loudest and most persistent argument coming from the Tesla camp, including Elon Musk himself, against Waymo has…

Ekonomi och finans

Netflix köper Warner Bros. i världens förmodligen största techbolagsaffär någonsin

Under hösten har det florerarat allt fler rykten om att ett antal budgivare slåss om att få köpa Warner Bros. Nu har Netflix gått vinnande ur striden. Strömningsjätten köper det ikoniska filmbolaget. Åtminstone studio- och strömningsverksamheten.

Det är (förstås) inga små budgivare som Netflix ska ha tampats mot. Andra mediebolag som Comcast och Paramount, men också allt-i-allo-jättarna Amazon och Apple ska initialt ha uttryckt intresse.

Köpet innebär att Netflix lägger vantarna på tjänster och varumärken som HBO Max, innehållet baserat på serieförlaget DC och Game of Thones.

72 miljarder dollar får Netflix betala för nöjet. Eller 83 miljarder. Jag blir inte riktigt klok på vilket som gäller. Det gör oavsett sannolikt det här till det dyraste techuppköpet någonsin. Strax före Disneys köp av 21st Century Fox, runt 71 miljarder, och förmodligen även före Microsofts köp av Activision Blizzard. I det sistnämnda var prislappen 69 miljarder, men jag har sett uppgifter om att notan till sist blev närmare 75 miljarder.

Nu återstår att se vad konkurrensmyndigheter har att säga om affären. Det återstår även att se om HBO Max överlever som eget varumärke/egen tjänst eller om det blir en strömningstjänst mindre att betala för.

Eller kanske mest troligt: vi får fortsätta betala för HBO Max och Netflix var för sig men pengarna går bara till Netflix. Effektivisering!

Netflix is buying Warner Bros. for $83 billion

Netflix has struck a deal to purchase the studio side of Warner Bros. Discovery, including both HBO and HBO Max.

Meta köper Sam Altman-startupen Limitless

Ännu ett AI-bolag köps upp. Av ett wannabe-AI-bolag. Meta köper Limitless. En startup bland annat backad av… Open AI-VD:n Sam Altman.

Vad gör då Limitless? En sån där AI-pryl som vi ska använda istället för mobilen. Typ.

Limitless hette först Rewind – och det sammanfattar rätt väl produkten som de har erbjudit. En pryl som du kan bära som en brosch eller hänga runt halsen och som lyssnar på alla samtal den hör. Inspelningarna transkriberas och sparas ned och sedan är tanken att du helt enkelt kan AI-chatta med din dag. Därav ursprungsnamnet.

Jag inser nu att jag inte hört särskilt mycket om Rewind sedan jag först hörde talas om dem, när de släppte sin produkt. Men jag misstänker att de, precis som alla andra som försökt sälja den här typen av AI-prylar, inte vält internet eller har sålt busslaster.

Det gör att jag inte vet om de 33 miljoner som Meta har gått med på att betala är ett kap eller ett överpris. Men Limitless-prylen i sig kommer att skrotas i och med uppköpet, så det är bevisligen inte den som Meta är ute efter. Men jag misstänker att det nog ändå är ungefär det som Meta vill få till. I någon form.

Om inte annat för att försöka bygga in Limitless-tekniken i något annat Som i en framtida version av Metas smarta glasögon.

Meta acquires AI device startup Limitless | TechCrunch

Limitless said it shares Meta’s vision of bringing personal superintelligence to everyone.

Anthropic siktar på börsnotering 2026

Det var lite oväntat. Claude-ägaren Anthropic sägs ha börjat förbereda för en börsnotering. Och de kan sikta på börspremiär redan 2026.

Nu har vi sett mer än ett exempel på hur börsnoteringar har dragit ut på tiden – och ibland inte blivit av alls. Så tidsfönstret ska vi ta med lite nypa salt.

Men det är alltså oväntat. Samtidigt som det är lite väntat. Väntat eftersom, tja, det är vanligt att startups förr eller senare kliver in på börsen. Oväntat därför att det var tidigare än jag hade väntat.

Anthropic backas visserligen av såväl Amazon som Google, men blöder som alla rena AI-bolag, hysteriskt mycket pengar. I de lägena är det inte alltid jättebra att vara på börsen. Eller: det är sällan bra att vara på börsen då. Aktieägare har en tendens att vilja få avkastning på sina investeringar och tålamodet är ofta kort.

Men det kan också vara ett tecken på att Anthropic börjar känna att det har blivit lite trögare att få in kapital. Och att de måste titta sig omkring efter nya sätt att få in pengar innan riskkapitalisterna tröttnar.

Anthropic IPO coming? Claude AI maker may go public as early as 2026, says report | Company Business News

Anthropic, the OpenAI rival behind the Claude AI chatbot and backed by Alphabet’s Google and Amazon.com, is reportedly preparing for an IPO in 2026. The AI startup has hired Wilson Sonsini to prepare the IPO offering, which could value the company at over $300 billion, according to Financial Times.

SpaceX siktar på börsnotering 2026

Det verkar inte bara vara julsäsong – det verkar också vara börsnotering-2026-säsong. Häromdagen fick vi veta att Claude-ägaren Anthropic siktar på att kliva in på börsen nästan år och nu kommer information om att Elon Musks rymdbolag SpaceX har meddelat sina investerare att de siktar på börspremiär ”sent 2026”.

Och, ja, hur det går återstår att se. För båda bolagen. Särskilt SpaceX, med tanke på att Elon är lite världsbäst på att lova saker som han inte kan hålla. Definitivt inte i tid.

Men det är oavsett intressant att två heta techstartups nu pratar om notering under nästa år. Det kan vara ett välkommet tecken att ljusningarna i världsekonomin (åtminstone investerarklimatet) blir fler och mer uthålliga.

Sen kan börsnotering också vara ett sätt att få in pengar när riskkapitalisterna har tröttnat på att skjuta till pengar utan någon tydlig plan för att de ska få tillbaka sina pengar. I det här fallet känns det särskilt troligt för Anthropic. De vill förekomma istället för att förekommas. De vill alltså kliva in på börsen – med de nackdelar det innebär för förlusttyngda tillväxtbolag – innan AI-investeringsballongen börjar pysa.

SpaceX reportedly targets IPO and tests $800B valuation

Elon Musk’s space company is sketching out a late-2026 IPO – while also testing an $800 billion valuation, according to The Information

SpaceX kan vara på väg att nå ny monstervärdering

Inte långt efter uppgifterna om att Elon Musks rymdbolag SpaceX kan göra sig redo för börsnotering i slutet av förra året kommer andra SpaceX-uppgifter. Även de på det ekonomiska området. Företaget kan vara på väg mot en ny monstervärdering.

Enligt uppgifterna håller SpaceX på att ta in ny finansering till en värdering på 800 miljarder dollar. Det skulle i så fall innebära en dubblering av bolagets värdering. Och skulle göra SpaceX till världens högst värderade startup.

De skulle i så fall gå om nuvarande ettan: Open AI. Rätt rejält, med tanke på att Open AI:s nuvarande värdering är 500 miljarder. Och med tanke på att Elon Musks relation till Open AI i allmänhet och VD Sam Altman i synnerhet så kommer Musk förmodligen jubla extra mycket hela vägen till banken.

SpaceX reportedly in talks for secondary sale at $800B valuation, which would make it America’s most valuable private company | TechCrunch

The eye-popping figure reflects how routine mega-valuations have become in private markets.

Övrigt

Javascript fyller 30 år

Hand upp alla som har använt Netscape! (Och ja, räcker du upp din hand nu så är du gammal.) Du är definitivt äldre än Javascript. Som idag fyller 30 år.

För alla som inte har upplevt den eran så var Netscape den första riktigt kommersiellt gångbara och fungerande webbläsaren. Den som dominerande webbläsarmarknaden innan Microsoft fick farten och slog undan benen på Netscape med Internet Explorer (som i sin tur förpassades till kulisserna när Chrome tog över).

Men det här handlar alltså inte om Netscape, utan om Javascript. Så varför babblar jag om Netscape (eller Netscape Navigator som själva webbläsaren egentligen hette)?

Tydligen föddes Javascript ur Netscape. Närmare bestämt ur ett enmanshackathon, där Netscape-ingenjören Brendan Eich hackade ihop programmerinsspråket på 10 dagar i maj 1995. Syftet? Att ta fram ett språk för att skapa ”interaktiva webbapplikationer”. Själva tekniken såg dagens ljus i september 1995 och version 1.0 lanserades i mars 1996.

Och idag för 30 år sedan presenterades Javascript formellt via ett gemensamt pressmeddelande där Netscape och IT-företaget Sun Microsystems stod som avsändare.

Sedan dess har mycket hänt. Varken Netscape eller Sun finns kvar. Netscapes sista version släpptes 2007 och efter det meddelade AOL (som köpte Netscape 1998) att de inte längre skulle utveckla webbläsaren. Då var Netscapes marknadsandel nere på 0,6 % av alla webbläsare. Sun köptes upp av Oracle och upphörde därmed 2010.

Men Javascript står fortfarande upp. Kanske mer än någonsin. Tydligen använder 98,9 % av alla sajter Javascript. Vilket är… ganska mycket. Och ett rätt stort genomslag för en enmanshackathon på tio dagar.

Och passande nog fyller en av internets allra viktigaste tekniker 30 år när internet och våra digitala liv står på randen till ännu ett stort teknikskifte.

Så ett stort grattis till Javascript!

(Fun fact: Netscape grundades av James H. Clark och Marc Andreessen. Och den sistnämnde är numer ena namnhalvan av riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz, en av de stora techinvesterarspelarna i dagens internet. Och före Netscape var Andreessen dessutom med och tog fram Mosaic – den första webbläsaren som vi känner dem idag. Och ja, har du använt den är du RIKTIGT gammal. Jag har givetvis inte alls använt båda två.)

In 1995, a Netscape employee wrote a hack in 10 days that now runs the Internet

Thirty years later, JavaScript is the glue that holds the interactive web together, warts and all.

Wikipedia jagar avtal med techjättarna för att betala för AI-träning

Jag har tidigare skrivit att Wikipedia (eller rättare sagt Wikimedia, stiftelsen bakom tjänsten) knäar allt mer under kostnaderna när AI-bolag tränar på innehållet utan att betala för sig. Wikimedia ser nu ut att aktivt jaga avtal med techjättarna där de senare ska betala Wikimedia för träningen.

Wikipedia har länge – egentligen så länge dagens internet har funnits – varit en av nätets allra viktigaste tjänster. Och då inte bara som uppslagsverk för oss användare, utan också för de stora bolagen som byggt tjänsterna vi använder här. Inte minst Google, vars sökfunktion nära nog alltid har lutat sig mycket mot Wikipedia. Wikipedia är ju precis som Google vill ha det: tydligt strukturerat och uppmärkt innehåll.

När sedan de stora språkmodellerna började bli en grej så var Wikipedia även då en av de viktigaste tjänsterna. Och eftersom Wikipedia själva inte själva hävdar någon traditionell upphovsrätt – utan snarare vill att information ska vara tillgänglig och öppen – så har AI-bolagen inte gjort något formellt fel eller kanske/förmodligen brutit mot någon lag.

Men när AI-bolagen har skickat in sina botar för att träna på Wikipedia så har Wikimedias servrar börjat gå varma. Kostnaden för att drifta sajten har ökat rejält, utan att donationerna – som Wikimedia lever på – har hängt med i samma takt. Tvärtom har de snarast börjat minska, eftersom den mänskliga användningen har gått ned. Inte minst de senaste tre åren, när folk istället får svaren via AI-tjänsterna.

Lägre trafik och mindre donationer kan i förlängningen leda till att Wikimedia får färre frivilliga som kan arbeta med innehållet. Vilket gör att Wikipedia blir sämre. Och det innebär, ironiskt nog, att tjänsten blir sämre som träningsläger för AI-modellerna. AI-bolagens jakt på kortsiktiga vinster (eller: minskade förluster) biter dem själva i svansen långsiktigt.

Det har gått så långt att Wikimedia börjar titta på olika sätt att blocka AI-botar. Eftersom AI-bolag inte frivilligt väljer att betala för de API:er som finns för just detta ändamål.

Nu verkar det som att Wikimedia ”arbetar med” techjättarna för att försöka få avtal på plats. Precis det verkar finnas på plats med Google, som tydligen har betalat ersättning till Wikimedia sedan 2022. Värt hur många applåder som helst (utan att veta om Google betalar så mycket som de borde med tanke på deras användning – men mer än noll.)

Som Wikipedia-grundaren Jimmy Wales konstaterar: det kanske mest effektiva sättet att få AI-bolagen att börja betala är att shamea bolagen. Vilket i slutändan också kommer landa på oss användare: kommer vi (som du som läser det här) börja ställa krav på AI-bolagen att de ska ersätta innehållsskällorna de tränar på? Och rösta med fötterna och byta till en annan som gör det – även om den kanske är lite sämre?

(Mestadels retorisk fråga: jag vet vad de flesta kommer att göra om de ställs inför det valet. Oavsett påminner det här mig om att det är dags att donera till Wikimedia igen. Gör det du också.)

Wikipedia seeks more AI licensing deals similar to Google tie-up, co-founder Wales says

It’s a bid to help the firm monetize AI companies’ heavy reliance on its content.

Cloudflare går ned igen och drar med sig ett stort antal sajter

För några veckor sedan drabbades (väst)internet av sitt tredje stora haveri inom loppet av en månad. Efter att Amazons och Microsofts molntjänster låg nere i runt 10 timmar var så var det dags för Cloudflare att ligga nere en rätt lång tid. Idag gick Cloudflare ner igen.

Den här gången handlade det däremot om ett betydligt kortare avbrott och Cloudflare fick upp sina tjänster på banan igen rätt snabbt. Men precis som förra gången så var det ingen hackerattack som orsakade haveriet – det var på grund av ändringar som Cloudflare själva gjorde.

Sånt här kan förstås hända när man gör uppdateringar av system. Men det är skillnad om en liten lokal sajt råkar ut för problem efter en uppdatering eller när en tjänst som används av runt en femtedel av alla sajter på nätet gör det. (En av Cloudflares huvudtjänster är dessutom, ironiskt nog, att skydda sajter från att gå ned på grund av hackerattacker.)

Men att det har hänt Cloudflare två gånger på kort tid – plus att de drabbades av stora problem även i somras – naggar förtroendet för Cloudflare rejält i kanten.

Cloudflare down: Internal server error explained

Cloudflare is having another outage on Friday.

Amazon och Google börjar samarbeta för att minimera risken för stora molntjänsthaverier

Det här är ett oväntat men väldigt bra initiativ. Amazon och Google har börjat samarbeta kring sina molntjänster. Med syftet att förhindra risken att stora delar av internet går ned på grund av att en stor molntjänst får problem.

Under oktober hände det här som bekant två gånger. Både AWS och Azure drabbades av problem som varade bra många timmar – och som gjorde att massvis av sajter gick ned eller fick problem.

Jag ska inte säga att jag har full koll på hur det här fungerar rent tekniskt, men tanken är oavsett att det ska bli enklare att bygga lösningar med redundans hos flera leverantörer. Ja, som jag tolkar det. Om en leverantör går ned ska en annan kunna fungera som backup.

Det här lär företagen båda ha insett behövs, eftersom de stora haverierna som har förekommit har orsakats av molnföretagen själva. Uppdateringar och konfigurationsändringar som sänkt lösningarna.

Det återstår att se hur det här faktiskt kommer att fungera i praktiken, men är oavsett som sagt var ett väldigt bra initiativ.

Amazon, Google’s new ’interconnect’ might prevent major web outages – 9to5Mac

A new collaboration between Amazon and Google might just be the start of putting major web outages in the past.

Wikipedia släpper en egen Wrapped

Jag måste säga att jag inte riktigt hade väntat mig att det skulle vara lagstadgat 2025 att alla onlinetjänster måste ha en egen Wrapped, som sammanfattar användarnas år. Men så är det tydligen. Så då är det klart att även Wikipedia är nödgade att ha en.

Wikipedia is getting in on the yearly wrapped game

Wikipedia’s 2025 Year in Review is like Spotify Wrapped, but for tracking the rabbit holes you went down.

Etiketter Amazon, Anthropic, AWS, Azure, Cloudflare, Google, HBO Max, Javascript, Limitless, Microsoft, Mosaic, Netflix, Netscape, Rewind, SpaceX, Sun Microsystems, Warner Bros., Waymo, Wikimedia, Wikipedia

Allmänt digitalt Ekonomi och finans Spaningar Strömmade medier

Digitala spaningar vecka 40 2025 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 4 oktober 2025
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 40 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

Strömmade medier

Daniel Ek slutar som VD för Spotify

It was 20 years ago today. Ja, eller nästan. Nu kliver Daniel Ek oavsett av som VD för Spotify.

Han kommer däremot inte lämna företaget han var med och grundade. Istället gör han den sedvanliga grundarresan – byter VD-stolen till styrelseordförandehatt.

Det verkar som att det inte räcker med en person för att fylla Daniels skor. Spotifys nya VD blir två: de båda vice-VD:arna Gustav Söderström och Alex Norström tippexar nu bort ”vice” från sina respektive visitkort.

Däremot är det inte VD-slut riktigt än. Daniel Ek sitter kvar till årsskiftet. Men från 2026 är det alltså nya kaptener vid rodret på Spotify.

Daniel Ek slutar som Spotify-vd

Daniel Ek har varit vd på Spotify sedan starten för nästan tjugo år sedan.Nu lämnar han dock rollen i början av 2026 och övergår till att endast bli styrelseordförande i musikjätten.

Youtube betalar 24,5 miljoner dollar i förlikning med Donald Trump

Så blev det i veckan dags för Youtube, som sista stora sociala plattform, att betala sig fria från en Donald Trump-stämning. Något som kostar Google 24,5 miljoner dollar.

Stämningen kom efter att Youtube, samt Meta och X, sparkade ut Trump från sina tjänster efter upploppet vid amerikanska kongressen 2021.

Sedan dess har Trumps avstängning lyfts hos samtliga tjänster, men stämningarna mot dem kvarstod. Och i år, som av en händelse efter det att Trump blev president igen, så har de tre företagen alltså köpt sig fria från potentiellt ännu högre straff om stämningarna hade gått till domstol.

Och om vi ska vara krassa: det finns numer också andra straff som amerikanska företag kan utsättas för. Det har Trump och hans maffiakompisar med all önskvärd tydlighet visat under året. Och det lär främst ha varit hotet från ännu värre påföljder från Trump och Vita huset som fick Google att vika sig.

(Elon Musk är ju till största del all in Trump och Mark Zuckerberg har positionerat sig som en av Trumps största fanboys sedan presidentskiftet i januari, så att deras bolag var snabba att köpa sig fria var ingen överraskning.)

24,5 miljoner är precis snäppet under de 25 miljoner som Meta betalade i sin förlikning. Och tydligen så är det ingen slump. Google ska ha varit ”angelägna” om att få till en lägre förlikningssumma än Meta.

Vilket människoförbättrande ändamål ska då Youtube-pengarna gå till? Den Mar-a-Lago-inspirerade balsal som Trump ska bygga i Vita huset. Förmodligen ett väldigt smakfullt bygge.

YouTube caves to Trump with $24.5 million settlement

Donald Trump has reached a $24.5 million settlement with YouTube to resolve the lawsuit he filed in 2021.

Elon Musk drar igång antiwoke-kampanj mot Netflix

Hur vet man att Netflix börjar bli för dyrt? Världens rikaste man – och även i veckan den första människan att bli halvdollarbiljonär – säger upp sitt abonnemang.

Ouch. Men tuffa tider kräver tuffa prioriteringar.

Det beror absolut inte på att Elon såg en transkaraktär i en Netflixserie med några år på nacken som vänder sig till barn och nu har siccat alla sina sektfanboys på företaget.

Elon Musk is leading a pressure campaign to make Netflix un-woke

Elon Musk is stoking a right-wing firestorm and is going after Netflix for shows featuring transgender characters that aired years ago.

Ekonomi och finans

Electronic Arts köps upp Donald Trumps svärson och en diktatur

Uppgifterna som började cirkulera för några dagar sedan visade sig stämma. Spelbolaget Electronic Arts köps ut från börsen för 55 miljarder dollar.

EA är kända för ett antal stora sportspel, men även titlar som The Sims. Och äger bland annat den svenskgrundade spelstudion Dice, bakom spelserien Battlefield. Allt som allt innebar det att EA förra årets tydligen stod för fyra av de tio mest sålda spelen.

Men det verkar inte räcka. Och EA har som många stora spelstudios haft det tuffare efter pandemiglädjeyran. Ja, åtminstone glädjeyra för bolagen som byggde tjänster och produkter för hemmasittande.

55 miljarder dollar är en inte alls helt snurrig prislapp. Och den sätter i sig rekord. Det är det dyraste börsutköpet någonsin.

Och vilka är det då som plockar bort EA från börsen? Ett antal riskkapitalbolag. Bland annat Silver Lake, som förutom rätt många techinvesteringar också återfinns i listan över potentiella TikTok-medköpare. Ett annat namn är Affinity Partners, grundat av Donald Trumps svärson Jared Kushner.

Och det blir bättre: bland köparna hittar vi också de som tidigare i år köpte Pokemon Go-utvecklaren Niantics spelverksamhet: Saudiarabiens utvecklingsfond PIF.

Donald Trumps svärson och en diktaturs investeringsfond? Ett dream team värdigt 2025.

Electronic Arts Is Going Private in a $55 Billion Jared Kushner-Saudi Takeover

Kushner’s group of investors is ready to remake the gaming giant in their own image.

Open AI nu världens högst värderade startup

Elon Musk var en gång i tiden med och startade Open AI, som organisationens första stora investerare. Sedan dess har Open AI blivit ett av Elons rödaste skynken. I nivå med wokeande, transdöttrar och allmänt sunt och vettigt förnuft. I veckan blev de båda värda lika mycket.

Elon Musk blev världens första halvdollarbiljonär, vilket innebär att hans tillgångar nu är värderade till 500 miljarder dollar. Ganska prick exakt samma siffra som nu är Open AI:s nya värdering.

Anställda på Open AI fick möjlighet att sälja av aktier i bolaget och i samband med det värderades bolaget till just 500 miljarder dollar. Det gör att Open AI tar ett kliv upp i listan över världens högst värderades startups. Upp till förstaplatsen.

Det gör att de med andra ord knuffar ned den förra guldmedaljören till silverplats. Och bolaget som nu får finna sig i att nu bara vara världens näst högst värderade startup är SpaceX. Ni vet. Elons rymdbolag.

OpenAI Is World’s Top Startup With $500B Valuation After Employee Share Sale

OpenAI has reportedly finalized a secondary share sale that values the artificial intelligence company at $500 billion, making the ChatGPT owner the world’s most valuable startup.

Open AI köper AI-privatekonomiapp

Veckan började med att Open AI gjorde det möjligt att handla direkt i ChatGPT och slutade med nyheten att Open AI köper appen Roi.

Vad är då Roi? En ”AI-baserad app för privatekonomi”. Och ja, det känns ju i allra högsta grad som att de två händelserna har många beröringspunkter.

Det återstår att se vad Open AI tänker göra med Roi och hur tjänsten eller tekniken kommer att integreras. Roi kommer dock att stängas ned som fristående tjänst 15 oktober, när VD:n hoppar över till den nya ägaren. VD:n är tydligen den enda av den handfull anställda som tar det steget, så som artikeln konstaterar är det kanske inte i första hand Roi-appen som Open AI var mest intresserade av, utan just VD:n och grundaren Sujith Vishwajith.

Oavsett så är det i linje med att Open AI försöker bygga upp sitt eget ekosystem av tjänster för att på så sätt göra det svårare för användare att byta till en konkurrerande tjänst. Med tanke på hur fort Google flyttar fram positionerna – med sitt stora nät av användare och tjänster – och med tanke på hur hysteriskt mycket pengar Open AI fortfarande går med förlust varje månad så är det nog rätt mycket en kamp mot klockan.

Inte så att investerare kommer springa skrikande från Open AI i morgon, men enligt uppgifter så kan Open AI vara lönsamma först framåt 2029 – om de inte gör saker som kostar dem ännu mer än nuvarande kostnadskurvan. Det är en ocean av tid i AI-världen.

With its latest acqui-hire, OpenAI is doubling down on personalized consumer AI | TechCrunch

OpenAI is acquiring the CEO of Roi, an AI financial companion. Roi will sunset its service as its talent heads to OpenAI, ostensibly to help boost revenue in consumer apps.

Elon Musk världens första halvdollarbiljonär

Så har världen fått sin första halvdollarbiljonär. Alltså en person vars samlade tillgångar värderas över en halv biljon dollar. Vem är den lycklige vinnaren? Elon Musk, förstås.

Mannen som rätt stadigt har prenumererat på platsen som världens rikaste har nu blivit ännu rikare och i rena farten svischat förbi en historisk milstolpe.

Så hur mycket är då 4,7 biljoner kronor undrar du? Nästan 8 gånger Sveriges BNP förra året. Eller världens 20:e största börsbolag sett till värde, strax efter Netflix. Eller världens 30:e största land sett till BNP förra året, precis före Norge. Ironiskt, ett av de sista Tesla-kramande länderna.

Eller – även det väldigt ironiskt – ganska prick Open AI:s nya värdering, när de i veckan rusade upp i topp över listan över världens högst värderade startup. Och knuffade därmed ned… Elon Musks SpaceX från förstaplatsen.

Kunde inte hända en trevligare kille.

Elon Musk Just Became The First Person Ever Worth $500 Billion

Musk is now half-way to becoming the first ever trillionaire.

Övrigt

Internetstiftelsen släpper Svenskarna och internet 2025

Veckan inleddes med att Internetstiftelsen traditionsenligt släppte sin rapport Svenskarna och internet. En rapport som som vanligt var rejält matig och som presenterades på ett proffsigt och enkelt sätt.

En regelbunden högtidsstund på hösten. Så jag satt bänkad framför webbsändningen. Och…

…kom på mig själv med att följa med lite halvhjärtat.

De senaste åren har det känts som att rapporten har känts mindre och mindre intressant. Mest därför att det inte händer jättemycket. Numer använder nära nog varenda svensk såväl internet som sociala medier. Det finns mindre förflyttningar, men är mer inkrementella förflyttningar.

Även dessa är relevanta för dem som jobbar med inte minst digital marknadsföring. Men jag känner som sagt var inte att jag kastar mig över rapporten och detaljdyker ned.

Som vanligt kommer ungefär vilket företag eller vilken egenföretagare som helst som jobbar med tjänster inom de områden som lyfts kunna hitta argument för sin sak. Som vanligt kommer det gå att förfasas över något, även det oftast för att man säljer lösningen på det hemska man förfasas över.

Som att ”bara” 4 av 10 svenskar över åtta år använder AI-tjänster. Ja, av dem som har svarat på undersökningen. Här kommer det rapporter i parti och minut som säger lite olika saker, så det känns som att det är svårt att förhålla sig till. (Sen tror jag att svenskar är som andra länder överlag och att vin inte alls ligger katastrofalt efter som alla som säljer något kring AI-utbildningar eller AI-verktyg vill få det till.)

Men säg att det nu skulle stämma. 40 % av svenska folket i ”internetålder” använder alltså en teknik som bara är tre år gammal? Snart hälften, trots att det fortfarande är oklart hur man faktiskt bäst ska få in dem i mångas arbetsliv? Det är ju en historiskt galet hög siffra.

Vad vill jag säga med det här? Kanske att Svenskarna och internet på riktigt börjar spela ut sin roll. Och inte för att undersökningen är dålig eller irrelevant, utan därför att vi nu har kommit dit som Internetstiftelsen lite ville driva på för när de först lanserade undersökningen.

Så förmodligen är det nog så att: det är inte Internetstiftelsen, det är jag.

Svenskarna och internet 2025 | Svenskarna och internet

I årets rapport tittar vi bland annat på AI-verktyg, sociala medier, falska annonser – och hur internet påverkar våra kärleksliv.

USA hotar att sluta skydda Taiwan mot Kina om landet inte flyttar sin chipproduktion till USA

Det är åtminstone tur att Trump och hans sektkompisar inte leker mafiosos eller nåt sånt.

Taiwan pressured to move 50% of chip production to US or lose protection

Trump official plots ”impossible” deal moving Taiwan’s chip supply chain into US.

Elon Musk bygger Wikipedia-utmanare

Som vi alla vet är Wikipedia alldeles för woke [sic!]. Det har Elon Musk länge klagat på. Nu gör han något åt det. Han, ja eller hans AI-bolag xAI vad det verkar, bygger nu en Wikipedia-utmanare.

Så nu kan vi snart (ja, 2030 om vi ska tro på hur Elon Musk generellt brukar förhålla sig till lanseringar) kunna använda Grokipedia istället. När vi vill ha alternativa fakta. Eller bara ta del av Elon Musks världsbild.

Kommer bli hur bra som helst.

Elon Musk’s Wikipedia Competitor Is Going to Be a Disaster

Remember when Grok praised Adolf Hitler?

AOL stänger ned sin tjänst för uppringningsinternet

En historisk institution går i graven. AOL lägger ned sin tjänst för uppringningsinternet. Ni som vet vet (och är gamla). Och jag måste säg att jag är chockad.

Ja, inte för att tjänsten läggs ned. Utan för att… den fanns kvar.

AOL’s dial up internet takes its last bow, marking the end of an era

It’s official: AOL’s dial-up internet has taken its last bow. The company confirmed it would discontinue the service on Tuesday, September 30th, citing routine evaluations of its offerings.

Etiketter Affinity Partners, Electronic Arts, Grokipedia, Internetstiftelsen, Open AI, PIF, Roi, Silver Lake, SpaceX, Spotify, Svenskarna och internetAOL, Wikipedia, Youtube

AI - Artificiell intelligens Allmänt digitalt Ekonomi och finans Mobilt Spaningar

Digitala spaningar vecka 14 2025 – del 3

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 5 april 2025
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 14 2025 – del 3

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

AI – artificiell intelligens

Genspark – ännu en vass AI-agent från Kina

Ännu en AI-agentlösning från Kina: Genspark. Ännu en lösning som fick de tidiga testarna att ooa och aaa. (Och vi kan vänta att vi snart kommer höra mer om baksidorna, men det lämnar vi därhän just nu.)

Det handlar alltså om en ny AI-lösning som ska kunna utföra fler uppgifter på egen hand för att lösa en övergripande uppgift som en användare ger.

Precis som Manus AI, som såg dagens ljus för några veckor sedan, så ser Genspark på demonstrationerna riktigt imponerandet ut. Saker som att den kan planera en femdagarsresa till San Diego, komplett med att räkna ut avstånd mellan olika attraktioner, ge förslag på kollektivtrafikresor och boka bord på restaurang genom att ringa med en röst-AI.

Eller att den kan skapa en steg-för-steg-matlagningsvideo eller att kunna skapa en ”South Park”-video som förklarar hela Signal-fiaskot för den amerikanska regeringen.

Det intressanta är att Genspark verkar samla ihop 9 olika språkmodeller i sin lösning, som heter Super Agent, och har kopplat på 80 verktyg för att utföra uppgifterna. Så en allt-i-allo-lösning för AI-agentande.

Och det känns som ett rätt troligt scenario för många AI-tjänster – och AI-bolag – framöver: tjänster som byggs ovanpå befintliga tjänster och kopplar ihop dem så att användaren kan dra nytta av de verktyg som är bäst lämpade för olika handgrepp, utan att behöva hoppa mellan olika verktyg.

Genspark’s Super Agent ups the ante in the general AI agent race

This week, Palo Alto-based startup Genspark released what it calls Super Agent, a fast-moving autonomous system designed to handle real-world tasks across a wide range of domains – including some that raise eyebrows, like making phone calls to restaurants using a realistic synthetic voice.

Wikipedia hotas att knäckas av rusande kostnader på grund av AI-botar som tränar på tjänstens innehåll

Att AI-bolagens framgångar bygger på att de dammsuger upp innehåll – för det mesta upphovsrättsskyddat – för att träna sina modeller, utan samtycke eller att ersätta sajterna som står för innehållet, är inget nytt. Men inte bara det: tränandet kostar dessutom pengar för sajterna som används.

Wikipedia har sett sina bandbreddskostnader dra iväg med 50 % sedan början av förra året. En rusning som inte beror på att den mänskliga användningen har exploderat, utan just därför att AI-botar tankar ut innehåll. Mer specifikt är det bandbredden för multimediainnehållet som har ökat så mycket. Alltså det innehåll som till att börja med tar mest plats när data skyfflas runt.

Lägg till att AI-bolagen också har blivit påkomna med att strunta i en av internets verkliga grundstensgentlemansöverenskommelser: robots.txt. Den där sajtägare kan ange hur indexeringsbotar får eller inte få använda en sajt.

Det finns redan företag som håller på att försöka ta fram lösningar som ska kunna stoppa det här, som Cloudflare. Men det i sig kräver att man använder deras tjänster och därmed betalar för dem. Så även om kostnaden (på flera sätt) sannolikt blir lägre för stora sajter än om man inte hade dem så är det fortfarande ytterligare en kostnad.

Vilket blir extra kännbart om man som Wikipedia är en sajt som bygger på donationer.

Följden kan bli att ännu fler sajter måste kasta upp skyddsväggar, som AI-bolagen sedan letar fram luckor i. Det leder till ännu högre skyddsväggar följt av nytt lucköppnande. Internetmotsvarigheten till ett trumpianskt handelskrig.

Allt det här kan i förlängningen, som så ofta förr, tvinga fram regleringar. Vilket kommer leda till ramaskrin i den drabbade branschen – trots att det var branschens oförmåga att hålla fingrarna ur syltburken som ledde fram till regleringarna till att börja med.

The Wikimedia Foundation, which owns Wikipedia, says its bandwidth costs… | Cam Wilson | 22 comments

The Wikimedia Foundation, which owns Wikipedia, says its bandwidth costs have gone up 50% since Jan 2024 – a rise they attribute to AI crawlers. I've been covering this a bit at the The Sizzle: AI companies are killing the open web by stealing visitors from the sources of information and making them pay for the privilege.

Manus AI släpper betalversion

Ännu en AI-tjänst blir med betalversion. Ännu en kinesisk AI-tjänst, dessutom: Manus AI.

Manus dök upp (eller introducerades åtminstone publikt) för någon månad sedan. En tjänst som hoppar på det nu så buzziga agent-tåget. AI-tjänster som kan utföra uppgifter hyfsat mycket på egen hand utifrån en övergripande instruktion – till och med i andra verktyg än själva chattplattformen. Som att surfa på nätet och boka resor eller utföra handgrepp i datorn.

Nu är det förstås en bit kvar till det är riktigt så smidigt att du kan skicka ut din personliga bot på nätet och låta den hitta bästa hotellet, flygresan och destinationen för en solsemester – och sedan boka alltihop åt dig. Men ambitionen är att detta på sikt ska bli möjligt. Manus AI:s lösning såg på pappret (det vill säga i demonstrationsvideon) riktigt vass ut, även om det jag har läst från dem som har testat konstaterade att även Manus dras med en hel del barnsjukdomar.

Oavsett: går du igång på Manus kan du nu få mer funktionalitet och högre användningstak genom att betala. Det finns två abonnemang att välja på: Manus Starter för 39 dollar i månaden (3900 krediter per månad) och Manus Pro för 199 dollar i månaden (19 900 krediter). Så lite dyrare än ChatGPT:s basprenumeration för det enklaste abonnemanget och en dollar billigare än ChatGPT:s Pro-abonnemang.

Manus kommer behålla ett gratisabonnemang för den som inte använder tjänsten särskilt regelbundet eller bara vill testa. Då är kreditpotten 1000 per månad.

Sist men inte minst blir Manus dessutom med iOS-app.

Manus launches paid subscription plans and a mobile app | TechCrunch

Manus, the viral AI agent platform out of China, has launched paid subscription plans, a mobile app, and other upgrades.

Trump ägnade sig åt vibematematik för att räkna ut tullnivåerna

En av sakerna som fått ekonomer världen över att klia sig i huvudet är hur Trump-administrationen kom fram till tullnivåerna för olika länder. Eftersom siffrorna inte baserades på något som kan sägas ha markkontakt i den verkliga världen. Nu har vi fått svaret.

Trump körde med vibematematik.

Trump’s new tariff math looks a lot like ChatGPT’s

ChatGPT, Gemini, Grok, and Claude all recommend the same, simple tariff calculation that the White House appears to have used.

ChatGPT byter namn

Well…

Mobilt

EU bötfäller Apple för annonsspårningsfunktionen i iOS-appar

Det här är ett… skönt förvirrande domslut från EU. Apple har åkt på däng av franska konkurrensverket (ADLC) på grund av annonsspårningsfunktionen i iOS-appar, den så kallade ATT-lösningen. Eller rättare sagt: funktionen som gör det enkelt för användare att INTE bli spårade kors och tvärs mellan appar.

Myndigheten har nu landat i att Apple måste betala 150 miljoner euro i böter (vilket är långt under de 10 % av den globala årsomsättningen som skulle kunna bli aktuell som max under Digital markets act). Och avser Apples användning av den här lösningen mellan 2021 och 2023.

De klagomål som kommit in mot funktionen handlade dels om att funktionen överlag begränsar för mindre spelare som är beroende av annonsintäkter och dels att ATT inte omfattar Apples egna appar – ”bara” alla andras.

Så vad är det då jag tycker är lite förvirrande? Att myndigheten säger att ATT är konkurrenshämmande och därmed olaglig. Men… myndigheten kräver inga förändringar. Det blir alltså upp till Apple att försöka tolka vad ADLC anser måste ändras.

Men hej. Inget som Professor X inte kan lösa.

I ett uttalande konstaterar ADLC att ”medan målet som ATT strävar efter inte kritiseras i sig” så är ”sättet det är implementerat vare sig nödvändigt eller proportionerligt jämfört med Apples uttalade mål att skydda personlig data”.

Så Apple kan alltså fortsätta med ATT precis som innan, därför att syftet är finemang. Men däremot måste ATT vara lite mindre ATT, så att annonsörer blir på bättre humör. Eller något åt det hållet.

France fines Apple over App Tracking Transparency, but doesn’t order changes

Apple can continue to use its iOS App Tracking Transparency privacy tool in France, but must still pay a fine for having used it before.

Ekonomi och finans

Open AI stänger tidernas största riskkapitalrunda

Förra veckans uppgifter stämde. Open AI tar in 40 miljarder nya dollar, till en värdering på 300 miljarder dollar.

Det innebär att Open AI seglar upp från en tredjeplats till en andraplats i listan över världens högst värderade startups. Delad andraplats, åtminstone. 300 miljarder gör att Open AI hamnar på samma värdering som TikTok-ägaren Bytedance. Den värderingen är dock några år gammal vid det här laget, så oklart hur den står sig i dag. Inte minst med tanke på kaoset kring just TikTok.

Det är nu bara Elon Musks rymdbolag SpaceX som har en högre startupvärdering, med 350 miljarder dollar.

Men Open AI fullständigt mosar dessutom ett rekord. En påfyllning med 40 miljarder är den största riskkapitalrundan som något bolag någonsin har tagit in. Open AI kliver därmed förbi det tidigare rekordet på 6,6 miljarder dollar. Ett rekord som innehades av… Open AI. Förra tvåan, Elon Musks AI-bolag xAI, halkar också de ned ett pinnhål.

Men det finns en halvrejäl brasklapp. Den största delen av kapitalet kommer från japanska techinvesteringsgiganten Softbank. Men deras pengar är uppdelade i omgångar och villkorade till att Open AI lyckas med sin föresats att ställa om till helt vinstdrivande företag, till skillnad från idag när den vinstdrivande delen ligger under ett icke-vinstdrivande paraply.

Och just den omställningen försöker såväl Elon Musk som Mark Zuckerberg stoppa.

OpenAI nets $40b in funding, hits $300b valuation

This marks the largest AI funding round to date, nearly doubling OpenAI’s US$157 billion valuation from October 2024.

Övrigt

Polismyndigheten får i uppdrag att ta fram en statlig e-legitimation

Väldigt välkommet besked: Regeringen har gett Polismyndigheten i uppdrag att ta fram en statlig e-legitimation. Senast 2 november ska den finnas tillgänglig.

Som vanligt så verkar det vara ett EU-direktiv som ligger bakom, snarare än ett initiativ från regeringen, men det spelar mindre roll. Välkommet, som sagt. Och viktigt.

I förra veckan skrev jag om hur EU gav tummen upp för digitala körkort, med ambitionen att digitalt ska bli normalformatet (men med möjlighet att få ut ett fysiskt kort för de som behöver det av någon anledning). Då fick jag ännu en gång anledning att beklaga mig över en av mina stora käpphästar: att det i praktiken bara är kommersiella företag som kontrollerar våra digitala ID-handlingar.

Det innebär med andra ord att man som svensk medborgare måste ingå avtal med ett bolag kommersiellt bolag för att kunna sköta delar av medborgarsidan av samhällskontraktet. Särskilt som det offentliga allt mer pushar mot digitala lösningar för att man ska kunna hantera detta. Och då måste man kunna identifiera sig.

Det är alltså extremt välkommet med en statligt utfärdad e-legitimation.

Det återstår att se hur det kommer att funka i praktiken, men ett väldigt bra steg.

(Sen finns det förstås fortfarande saker som är kvar att lösa. Som att själva förutsättningen för att överhuvudtaget kunna koppla upp oss på internet i praktiken helt kontrolleras och prissätts av kommersiella krafter. Eller att man måste köpa en digital pryl för ett antal tusenlappar för att kunna använda en e-legitimation och därmed nå offentliga tjänster den digitala vägen.)

Regeringen ger Polismyndigheten i uppdrag att utfärda statlig e-legitimation

Microsoft fyller femtio

Ett rätt respektabelt jubileum. Idag fyller Microsoft 50 år som företag.

Ett halvt sekel med Office-paket, alltså. Okej. Kanske inte bara Office-paketet. Men förutom att det är imponerande i sig att Microsoft har hängt med så länge, med tanke på hur snabbt det har svängt inom teknikområdet under den tiden, så är de nu kanske hippare än någonsin. De är åtminstone spot on en jättetrend på ett sätt som de förmodligen aldrig har varit tidigare.

Visst, det kanske inte helt och hållet är företagets egen förtjänst. En stor del av det handlar om Microsofts (än så länge) tajta band med Open AI. Men Microsoft har också kunnat hänga med överlag kring alla delar som behövs för den AI-teknik som idag rusar fram över världen. Vilket också har skjutit upp Microsofts totala börsvärde till rekordnivåer.

(Ja, fast kanske inte just nu. Because… anledning.)

Men artikeln ställer också en intressant fråga: kan företaget överleva ytterligare femtio år? Och i så fall hålla sig lika relevanta? Microsoft har ju också några rejäla dikeskörningar under bältet. Min favorit är bloatfunktionen att bygga en sajt i Word. Jag vill veta hur många som någonsin gjorde det.

(Det är givetvis också värt att notera att Clippy hade fyllt 29 år i år.)

Microsoft just turned 50, can its dominance last another half a century?

Microsoft is now 50 years old and after 50 years it’s seen some major changes. Here are some of its biggest milestones and where it might be going in the future.

Substack lägger till TikTok-flöde

Ännu en app lägger till ett TikTok-flöde: Substack. Ett vertikalt videoflöde att scrolla sig igenom på klassiskt TikTok-manér, alltså.

Och som artikeln konstaterar är det ingen slump att det här kommer nu: på lördag förbjuds TikTok i USA om inte en affär att sälja tjänsten till en ny amerikansk ägare är i mål.

Kommer ni ihåg när Substack handlade om nyhetsbrev? Good times.

Substack updated its app to make it even more like TikTok

The Substack app now features a feed of vertical videos that the company hopes could draw in users from TikTok and help current subscribers discover new creators, too.

Amerikanska luftfartsmyndigheten tillåter privatflyg att dölja vem som äger dem

And there it is. De senaste åren har flitiga privatflygskändisar spårats av olika tjänster – inte minst av den kanske mest kända lösningen framtagen av Jack Sweeney. En spårare som bland annat bodde på Twitter och där man kunde följa hur ett antal kändisar (eller åtminstone kändisarnas flyg) rörde sig. Allt baserat på data från offentliga register i USA.

Det ledde till att Sweeney fick ett stämningshot från Taylor Swifts advokater och drog på sig Elon Musks ilska. Det sistnämnda ledde till att Sweeney som av en händelse blev avstängd från Twitter efter att Musk tog över tjänsten.

Men nu är det alltså slut med det. Hur, you ask? Har kändisarna tagit åt sig av kritiken och privatflyger mindre när de är sugna på privatfoodoraflyga hem ett snack på småtimmarna? Nej, nej, nej. Genom att den amerikanska luftfartsmyndigheten FAA nu tar tagit fram ett system som gör det möjligt för privatpersoner som äger ett eget flygplan att dölja ”vissa uppgifter”.

Vi pratar om en opt out-lösning som gör det möjligt för den som äger ett flygplan (eller ”operates” ett flygplan åt den här kundgruppen) kan välja att ”alla personuppgifter som kan identifiera en individ” ska döljas (GDPR, y’all!!). Men inte bara det, FAA ”utvärderar” om de ska ta ytterligare ett steg och helt enkelt göra den här informationen privat för alla som omfatta.

Nu skulle det förstås vara lätt att skylla på Musk även i det här fallet, men FAA agerar bara på en lag som klubbades för snart ett år sedan. Men en lag som förstås har drivits på mycket av den väldigt lilla, väldigt rika klicken människor som bor i USA.

Strunt samma i att flygplan krockar i USA på grund av brist på flygledare och gamla system. Nu slipper åtminstone de allra rikaste få kritik för sitt flitiga flygande.

Elon Musk and Taylor Swift can now hide details of their private jets

Private aircraft owners can now ask the FAA to keep their registration information private, which may disrupt efforts to track celebrity jet use.

USA:s nationelle säkerhetsrådgivare använder privat Gmail-konto för att skicka känslig information

Men? Otur! Igen! Igen! Igen!

Trump adviser reportedly used personal Gmail for ’sensitive’ military discussions

White House National Security Adviser Michael Waltz and other National Security officials reportedly conducted government business with personal Gmail accounts.

”Spöknärvaro” – nytt fenomen som följd av kraven att folk fysiskt ska vara på kontoret

Spöknärvaro. Till nyordlistan 2025.

”Spöknärvaro” – senaste kontorstrenden: ”tecken på klyfta”

Ett fortsatt uppror mot arbetsgivarna från Generation Z och en av Trumps presidentordrar har gett upphov till ännu en namngiven trend på den amerikanska arbetsmarknaden.

Etiketter ADLC, Apple, ByteDance, ChatGPT, EU, FAA, Genspark, Manus, Open AI, Polismyndigheten, SpaceX, Substack, TikTok, Wikipedia

AI - Artificiell intelligens IoT - internet of things Spaningar

Digitala spaningar vecka 5 2025 – del 2

Inläggsförfattare Av Ola Andersson
Inläggsdatum 1 februari 2025
Inga kommentarer till Digitala spaningar vecka 5 2025 – del 2

Spaningar inom tech och sociala medier från veckan som har gått.

Övriga delar i veckans sammanställning

AI – artificiell intelligens

Deepseek lämnade miljontals kodrader oskyddade av misstag

Som sagt: det märks att Deepseek inte riktigt var beredda på den användaranstormning som har följt på all uppmärksamhet senaste veckan eller så. Senaste exemplet: miljontals koder rad i företagets egen ChatGPT-tjänst lämnades oskyddade av misstag.

Saker som digitala nycklar och chattloggar mellan användare och tjänsten.

Ja, nu pratar vi kinesisk tjänst, så har kan vi förstås alltid spekulera i att det kanske var ett medvetet misstag för att göra det enklare för kinesiska staten att komma åt vad användare skriver och gör i verktyget. Men här var det nog ett hederligt slarvmisstag, som så ofta sprunget ur att säkerhet är det som ofta är längst ned i viktighetslistan hos startups.

Däremot gick det fort efter det att IT-säkerhetsföretaget Wiz upptäckte luckan till dess att Deepseek hade täppt till den.

Sensitive DeepSeek Data Exposed to Web, Says Cyber Firm ’Wiz’

Wiz said that scans of DeepSeek’s infrastructure showed that the company had accidentally left more than a million lines of data available unsecured. Those included digital software keys and chat logs that appeared to capture prompts being sent from users to the company’s free AI assistant.

Deepseek tokfejlar säkerhetstester

Hur säker är nya AI-stjärnan Deepseek. Inte… alls.

Forskare har kastat 50 tester som används för att testa en AI-tjänsts säkerhetsfunktioner på Deepseek. Och Deepseek tokfejlade. Misslyckades i samtliga test.

Ännu ett exmepel på hur Deepseek har drabbats av växtvärk på grund av den oväntade popularitetsexplosionen – som så många andra startups. Och det visar också att Deepseek – som så många andra startups – har prioriterat säkerhet långt ned i listan.

DeepSeek’s Safety Guardrails Failed Every Test Researchers Threw at Its AI Chatbot

Security researchers tested 50 well-known jailbreaks against DeepSeek’s popular new AI chatbot. It didn’t stop a single one.

Deepseek plockas bort från appbutikerna i Italien på grund av GDPR-oro

Häromdagen skrev jag om Deepseeks användarvillkor, som bland annat anger att användares data lagras på servrar i Kina. Jag misstänkte då att det rätt snabbt skulle komma politiska reaktioner på det. Nu har ungefär det kommit. Fast via en konsumentskyddsorganisation.

Det är Euroconsumers som har anmält Deepseeks rutiner kring data till Italiens dataskyddsinstans Garante. Myndigheten bad i sin tur Deepseek om information om rutinerna och bara timmar senare försvann Deepseek-appen från såväl Appstore som Google Play i Italien.

Historien upprepar sig alltså. Det var Italien som var först ut med att styra upp det GDPR-mässiga i Open AI, något som föregicks av att tjänsten en kort period förbjöds i landet. Efter det fick vi bland annat funktionen som gör att vi kan välja att Open AI inte ska träna sina modeller på våra chattar.

Det är däremot lite oklart vem som har plockat bort appen. Garante gav Deepseek 20 dagar på sig att svara på begäran om information, så det lär inte vara ett myndighetsförbud. Eftersom appen ännu inte formellt har bedömts bryta mot GDPR så är det nog inte initierat av Apple eller Google. Så det känns som att det är Deepseek själva som har plockat bort appen för att minimera eventuella GDPR-böter om det visar sig att företaget har brutit mot EU:s lagstiftning.

Efter Garante så inleder även Irlands dataskyddsmyndighet en granskning av Deepseek.

DeepSeek’s app becomes unavailable on Apple’s and Google’s app stores in Italy | TechCrunch

Hours after Italian authorities requested information from DeepSeek about how the company handles user data, the Chinese AI startup’s app is no longer

Open AI släpper nya modellen o3-mini för alla användare

Arbetsveckan avslutades med att Open AI så släppte den uppföljare till språkmodellen o1 som de har hintat om: o3. (o2 var tydligen så kass att den fick slängas, eftersom Open AI hoppar över ett nummer.)

Mer specifikt är är det modellerna o3-mini och o3-mini-high som gäller (och den rätt hopplösa namngivningen av språkmodeller fortsätter). Som hörs på namnet är det alltså mindre modeller, som därmed ska vara snabbare i sina svar. Skillnaden mellan de båda är att den senare ska vara ännu bättre på att hantera koduppgifter. Så pass att den enligt Open AI ska vara ”det bästa kodningsalternativet i ChatGPT”.

En skillnad från hur de brukar vara för Open AI är att o3-mini blir tillgänglig även för gratisanvändare. Däremot blir den, som vanligt, rätt rejält strypt jämfört med den tillgång som betalande användare får. Och på det temat kan den som betalar för de vanliga abonnemangen skicka 150 meddelanden per dag till o3-mini, medan de som har lyxat till det med det skitdyra Pro-abonnemanget kan skicka hur många som helst.

De som betalar för Enterprise eller Edu får dock hålla sig till nästa vecka innan de kan börja leka med o3.

OpenAI launches new o3-mini reasoning model with a free ChatGPT version

OpenAI is launching its new o3-mini reasoning model for ChatGPT and API users. Free users of ChatGPT will also be able to try out o3-mini for the first time.

o3-mini svajar redan på fakta

Det kanske inte är kinesiska AI-modeller vi ska oroa oss mest över.

Igår släppte Open AI sin senaste modell: o3-mini (och syskonet o3-mini-high). Efterföljaren till o1, den modell som ska vara bättre på att ”resonera” sig fram till ett svar och därmed på sätt och vis faktagranska sina egna svar och påståenden.

Som hörs på namnet är det en mindre modell, som därmed också ska vara snabbare. Men den kanske största skillnaden gentemot o1 är att o3 kan söka på nätet. Och, well, det gick direkt sådär.

Jag såg nedanstående exempel delat av en annan medlem här på LinkedIn (jag hittar förstås inte tillbaka till det inlägget, kan förhoppningsvis hitta det – men det var oavsett inte jag som kan ta åt mig äran för att ha upptäckt det). Då på engelska. Jag översatte och testade själv, och mycket riktigt.

Trump har aldrig påstått att Haiti-immigranter äter hundar och katter.

ChatGPT med 4o-modellen svarar däremot rätt på den här frågan. Liksom Deepseek (som förstås har en del… andra problem med fakta). Funkar även fint med o3-mini – om jag först manuellt aktiverar funktionen att den ska söka på nätet.

Och det visar ett av de stora problemen med hur AI-bolagen trycker ut sina AI-tjänster idag. Inte att svaren ibland kan bli uppåt väggarna knasiga, utan därför att jag som användare måste nära nog gå kurs för att förstå vilken modell jag ska använda (något som bara de som erbjuder utbildningar i AI är glada över). Och sedan välja. Och förstå – och se – vilka ”inställningar” som är aktiva.

Och därefter begripa vilken som kostar hur mycket och vilka tak som gäller för respektive variant.

Det blir heller inte bättre att samma funktion kan finnas i flera av modellerna – som att söka på nätet – men att funktionen kanske eller kanske inte är aktiv. Något som kan var svårt för användare att förstå. Särskilt när svaret är så bombsäkert killgissningsformulerat som här.

Visst, förinställt är mer generisk modell, som 4o hos ChatGPT, men det visar fortfarande hur omogen tekniken är. Och hur mycket den forfarande bygger på att vi som människor måste anpassa oss efter tekniken istället för omvänt, som det förstås ska vara. Inte minst för att teknik ska kunna få riktigt brett genomslag.

ChatGPT:s livekamerafunktion släpps i Sverige

Nu är jag säkerligen nära nog sist på bollen med den här, men nu har i alla fall ChatGPT:s livekamerafunktion landat här hos oss.

Med andra ord går det nu att i realtid prata med ChatGPT via det avancerade röstläge och ställa frågor om det som visas i kameran genom att rikta mobilen mot det.

ChatGPT-appen används till 85 % av män

En undersökning om ChatGPT med lite oväntade resultat.

Appanalysföretaget Appfigures konstaterar att hälften av alla som har laddat ned ChatGPT-appen är under 25 år. Vilket i sig kanske inte är jätteöverraskande. Men näst äldsta åldersgrupp? 50-64-åringar, som står för 20 %.

Men kanske mest anmärkningsvärt i sammanhanget: Appfigures uppskattar att användarna av ChatGPT-appen, snittat över alla åldersgrupper, till 85 % består av män. Vilket då gör att till och med jag som rätt dålig på matte kan räkna ut att kvinnorna då bara står för 15 %. (Ja, okej, det kan hända att jag dubbelräknade med miniräknare innan jag la ut det här inlägget.)

Som med alla undersökningar så ska den tas för vad den är. Jag har inte sett rapporten själv, men utgår från att det verkligen är appanvändandet (eller nedladdandet) som de har tittat på – inte hur användningen ser ut via webben. Och det är siffror som åtminstone delvis bygger på uppskattningar.

Men ändå. Stämmer könsfördelningen så finns det en del att fundera på där.

ChatGPT’s mobile users are 85% male, report says | TechCrunch

The AI bubble hasn’t burst yet, at least when it comes to consumer spending on AI apps. Led by OpenAI’s ChatGPT, overall spending on AI apps jumped to

Open AI:s dyra Pro-abonnemang får omsättningen att dra iväg

Hur går det för Open AI:s senaste, rätt skitdyra Pro-abonnemang? Det som kostar runt 2000 kronor i månaden? Tydligen helt okej.

Pro-prenumerationerna omsätter nu mer pengar än Team-motsvarigheten. Alltså det abonnemang som kostar 25 eller 30 dollar per person. Allt enligt information som Open AI själva har delat till sina aktieägare. Enligt information från The Information. </meta>

Så ja. Vi pratar omsättning. Och ett Pro-abonnemang motsvarar tio vanliga Plus-abonnemang (det billigaste betalabonnemanget). Och det är inte bara goda nyheter för Open AI, eftersom företaget går back på varje Pro-abonnemang enligt VD:n Sam Altman. De som kör Pro utnyttjar det mer än vad Open AI (eller egentligen Altman, som var den som personligen valde priset) trodde.

Så ironiskt nog kan varje Pro-abonnemang på ChatGPT gräva djupare hål i Open AI:s fickor.

Men å andra sidan visar det vilken betalningsvilja som finns för AI-tjänster. Även till nivåer som på förhand kändes smått orimliga. Och även om Open AI inte har gått ut med några skarpa siffror på hur många prenumeranter varje abonnemangstyp har så gissar jag att det finns rätt många aktiva Team-abonnemang. Så vi pratar inte direkt om jättefå som kör Pro.

Open AI skulle nog därför gärna skruva upp priset på Pro. Men det är alltid svårt med stora höjningar av befintliga priser. Det känns därför inte helt omöjligt att de stoppar in ett ännu dyrare abonnemang en nivå ovanför. Så… Pro+?

OpenAI Revenue Surged From $200-a-Month ChatGPT Subscriptions

ChatGPT-prenumeranterna nästan tredubblades 2024

Nästan tredubbling. Så många fler blev de som betalar för ChatGPT förra året. Eller så mycket ökade åtminstone antalet prenumerationer.

Enligt information som Open AI ska ha delat med sina aktieägare så slutade 2024 med 15,5 miljoner betalande ChatGPT-prenumeranter. Upp från 5,8 miljoner 2023.

Och det är ju finemangnyheter för Open AI! Eller?

Om vi tittar på den totala användningen av ChatGPT så meddelade Open AI i slutet av förra året att tjänsten numer har över 300 miljoner användare varje vecka. Om vi antar att de som betalar för ChatGPT definitivt använder den minst en gång i vecka så landar vi på att runt 5 % av veckoanvändarna betalar för sig. Resten kör gratis.

Vill man se det positivt så finns det en enorm potential för Open AI i och med att så många inte betalar i dagsläget. Ska vi vara krassa så inser man varför Open AI är i sånt behov av ständig och allt större påfyllning av kassan från sina finansiärer.

ChatGPT Subscribers Nearly Tripled to 15.5 Million in 2024

Microsoft rullar ut Deepseeks AI-modell på Azure

Microsoft: DEEPSEEK SNODDE GREJER FRÅN OPEN AI NÄR DE BYGGDE SIN AI-MODELL!

Också Microsoft: Hörni! Kom igen! Använd Deepseeks AI-modell! Vi har lagt den på Azure nu!

Så för att recappa:

Open AI, som har byggt hela sin verksamhet på att sno innehåll till sitt AI-tränande utan att ha be om lov eller betala ersättning, anklagar Deepseek för att ha snott från dem. Och Microsoft hjälper Open AI med att utreda om så har skett, eftersom de två företagen har så tajt samarbete. Samtidigt hugger Microsoft Open AI i ryggen genom att börja erbjuda Open AI-konkurrenten Deepseeks modell till sina egna kunder för att på så sätt minska beroendet av Open AI. SURPRISE! Och vi minns förstås också hur Open AI i våras vänstertacklade Microsoft genom att börja samarbeta med Apple. SURPRISE!

Game of Thrones ain’t got nånting alls on this.

Microsoft rolls out DeepSeek’s AI model on Azure

The AI model will be available in the model catalog on the platforms and will join more than 1,800 models that Microsoft is offering. DeepSeek last week launched a free AI assistant that it says uses less data at a fraction of the cost of incumbent services.

Microsoft lägger till Open AI:s språkmodell o1 i Copilot kostnadsfritt

Microsoft fortsätter att göra precis som sin samarbetspartner Open AI: satsa på alla hästar samtidigt. Efter att igår ha överraskat världen (och förmodligen Open AI) med att börja erbjuda Open AI-konkurrenten Deepseek via Azure så är det nu dags för Microsoft att stoppa in Open AI:s o1-modell i Copilot.

Ja, eller den har funnits där ett tag, under namnet Think Deeper (vilket är ett galet mycket bättre namn än ”o1”), men då bara som del av betalversionen Copilot Pro.

Den här veckan börjar Microsoft erbjuda möjlighet för alla Copilot-användare att o1-djuptänka. Alltså använda den Open AI-språkmodell som ska vara bättre på att resonera sig fram till ett svar och därmed också delvis faktachecka sitt eget svar.

Jag utgår dock från att det kommer finnas hyfsat rejäla begränsningar för gratisanvändarna.

Microsoft makes OpenAI’s o1 reasoning model free for all Copilot users

Microsoft is bringing OpenAI’s o1 model to all Copilot users, free of charge. It’s available now as the Think Deeper feature.

Perplexity integrerar DeepSeek i sin AI-webbsökmotor

Ibland går det fort. För nån vecka eller så sedan så såg en ny AI-språkmodell och AI-tjänst dagens ljus: kinesiska DeepSeek. En modell som sägs matcha Open AI:s senaste modell för ChatGPT – trots att den ska ha tränats till en betydligt billigare slant (även om det nog beror lite på hur man räknar). Nu lägger Perplexity till DeepSeek i sin AI-sökmotor.

DeepSeek släppte sin modell som open source, vilket innebär att det är fritt fram för nära nog vem som helst att använda och bygga vidare på DeepSeeks alster. Och Perplexity – som inte bara är kända för att vilja köpa TikTok – har nu alltså lagt till DeepSeek i sin tjänst.

Kör man Perplexitys Pro-läge så får man ”3x more sources and detailed answers”. Och för att få till det sistnämnda kan man välja mellan två ”resonerande” AI-modeller. Alltså modeller som ska vara bättre på att resonera sig fram till ett svar och därigenom delvis faktachecka sig igenom sitt svar. De två modellerna är Open AI:s o1 och just DeepSeeks R1.

I samband med valet av den sistnämnda så står ”featuring new DeepSeek model hosted in US”. Perplexity är med andra ord väl medveten om det inte helt obetydliga problemet att DeepSeek är kinesisk. Men i det här fallet så lutar sig alltså mot att modellen har lagts på servrar i USA.

I dagsläget så gäller det dock att verkligen resonera sig fram till vilka frågor som man verkligen behöver ett avancerat resonemangssvar på när man webbsöker. I dagsläget får man bara tre frågor om dagen, även om Perplexity säger att de ”arbetar på att lägga till mer kapacitet” för att på så sätt kunna öka antalet frågor.

DeepSeek R-1, reasoning model of China’s AI startup is now available on Perplexity, to support deep web research | Mint

DeepSeek R-1, China’s AI Model now available on Perplexity, to support deep web research

Kina och Iran använder amerikanska AI-produkter för att genomföra IT-attacker mot USA

Den senaste veckan har kinesiska AI-raketen DeepSeek seglat upp som ett nytt uttalat potentiellt hot mot USA:s nationella säkerhet. Men det visar sig att den största säkerhetsrisken för USA kanske är… landets egna AI-bolag.

Chinese and Iranian hackers are using US AI products to bolster cyberattacks

A cyber-threat report from Google is shedding light on how foreign actors are leveraging generative AI to boost their hacking prowess.

Exempel på hur Open AI:s Operator används för att utvärdera DeepSeek

Ha. Lite kul. Exempel på hur Open AI:s nysläppta AI-agent Operator används för att utvärdera det senaste, kinesiska AI-stjärnskottet DeepSeek. Operator får i uppgift att hitta på och ställa frågor till DeepSeek till dess att Operator svarar fel. Och DeepSeek fejlade på frågan kring vilken som är världens längsta flod.

Visst. Det här är i sig ett rätt basalt test. Men det är ändå ett rätt konkret exempel på hur en AI-tjänst hyfsat självständigt kan lösa stegen i en övergripande uppgift som den har fått.

Open AI har listat exempel på hur Operator kan shoppa på nätet, boka tider eller hitta en trevlig semesterresa på egen hand genom att surfa runt på nätet ungefär som en människa. Motsvarande funktionalitet ska också finnas hos motsvarande lösningar hos andra, som AI-sökmotorn Perplexity.

Vi pratar alltså om betydligt mer avancerade handgrepp än det som Operator utsätts för i videon här nedan. Och på de tidiga omdömen jag har sett så verkar det som att funktionerna har en bit kvar innan de blir nyttiga på riktigt. Men det blir oavsett väldigt spännande att följa hur den här sortens automatisering kan underlätta vår vardag de närmaste åren.

Jiquan Ngiam on LinkedIn: Just got access to OpenAI’s new Operator: AI with Computer Use. So I put… | 24 comments

Just got access to OpenAI’s new Operator: AI with Computer Use. So I put it to the test with DeepSeek — I asked Operator to keep asking DeepSeek questions… | 24 comments on LinkedIn

Australian Open förvandlar tennisspelare till Nintendo-liknande figurer för livesändningar på Youtube

Ha. Underbart. Tennisturneringen Australian Open har, som alla stora sportevenemang med mycket pengar, som vanligt sålt sändningsrätterna till matcherna. Vilket tydligen gjorde att turneringen inte hade rätt att sända matcherna via sin egen Youtube-kanal.

Men med lite AI-hjälp så löste det sig.

Sändningen på Youtube hade en fördröjning på två minuter och det finns en anledning till det. I glappet mellan den riktiga direktsändningen och Youtube-strömmen så förvandlades spelarna till Nintendo-figurer. Den som såg matchen via Youtube tittade alltså på en match mellan två animerade figurer istället för de riktiga spelarna.

Men i övrigt var allt precis som i de övriga sändningarna. De animerade spelarna spelade alltså precis som människorna. Även ljuden från matchen var de samma. Allt för att på så sätt undvika de avtalsmässiga begränsningarna som annars hade gjort att matchen inte hade kunnat sändas via Australian Opens Youtube.

Kul och kreativt. Sen kan man förstås fundera på hur glada tv-kanalerna, som köpt svindyra sändningsrättigheter, är. Australien Open argumenterar att Youtube-sändningen är ett försök att locka nya (läs: yngre) tittare till sporten. Men jag hade nog varit lite putt som tv-bolag.

Det återstår med andra ord att se hur det här kan påverka Australian Opens möjligheter att ta betalt för sändningsrättigheterna nästa år. Vi lär märka om det blir någon repris på Youtube-intiativet nästa gång.

Why Australian Open live streams look like Wii tennis – and what it means for sports

The Australian Open’s animated tennis livestreams are making a splash. U.S. leagues have used similar technology to put Simpsons on the football field and superheroes on ice skates.

Deepseek tar på egen hand fram lösningar som gör att företag kan spara 10 000 dollar på befintliga verktyg

Woah. Sjukt cool Deepseek-användning!

Här är en som släppte lös den kinesiska AI-boten i sin dator och bad den automatisera alla verktyg som hans företag använder. Deepseek tog på egen hand fram egna lösningar som ersatte företagets befintliga verktyg. En besparing på 10 000 dollar. Imponerande!

Här är en som släppte lös Deepseek i sin dator och bad den automatisera alla verktyg som hans företag använder. Deepseek tog på egen hand fram egna lösningar som ersatte företagets befintliga verktyg. En besparing på 10 000 dollar. Imponerande!

Nilay Modi on LinkedIn: I'm in total shock. China's new ChatGPT competitor aka DeepSeek R1 model… | 60 comments

I'm in total shock. China's new ChatGPT competitor aka DeepSeek R1 model is mind-blowing (in both good and bad ways). Over the weekend, I let it run on my… | 60 comments on LinkedIn

IoT – internet of things

Google gör PebbleOS open source

Tillbaka! Tillbaka!! TILLBAKA!!! Eller nåt. Smartklocketillverkaren Pebble ska nu göra sig redo för en don’t call it a comeback.

Pebble började som en Kickstarter-kampanj, började sälja sina smartklockor – eller åtminstone hälsospårare för handleden – gick i konkurs 2016, köptes upp av konkurrenten Fitbit som sedan sålde vidare till Google 2021.

Men nu ska Pebble alltså återuppstå.

Samtidigt passar Google – som fortfarande äger tekniken och varumärket Pebble – på att göra Pebbles mjukvara open source. Med andra ord kan andra nu använda och bygga vidare på PebbleOS, som var operativet som styrde Pebbels prylar.

Däremot kommer inte Pebble tillbaka som namn. Istället blir det ett nytt, som ännu inte är beslutat.

Det intressant med att Google open sourcar är att de själva senaste åren har storsatsat på sitt eget wearbles-operativ Wear OS. Men Google har inget problem med att satsa på flera hästar. Genom att open sourca så kan andra göra jobbet med att vidareutveckla Pebble, något som Google kan gynnas av på sikt.

Smartwatch pioneer and Kickstarter darling Pebble is returning in a new form | TechCrunch

Four years after launching the (then) most lucrative crowdfunding campaign in Kickstarter’s history, smartwatch maker Pebble abruptly closed in 2016,

Apple börjar samarbeta med SpaceX

Nytt intressant samarbete för Apple: Elon Musks rymdbolag SpaceX.

Vad det handlar om är att Apple håller på (att bygga eller egentligen redan har bygg) stöd för rymdinternetabonnemanget Starlink i iPhonen. Det betyder alltså att iPhone-användare kan koppla upp sig via Starlink om de befinner sig någonstans där det inte finns vanlig mobiltäckning. Ja, förutsatt att Starlinks satelliter täcker området, förstås.

Samarbetet är del av det nöduppkopplingsstöd som Apple la till för några iOS-uppdateringar sedan, som ska göra det möjligt att kontakta 112-hjälp om olyckan eller behovet är framme när man är mitt ute i ingenstans. Istället för att koppla upp sig via en mobilmast så ringer man via satelliter som ligger i omloppsbana runt planeten. (Det är åtminstone det primära användningsområdet, även om Apple har börjat testa att bredda bortom bara nödsamtal och nödmeddelanden.)

Uppgifterna kommer från Apple-analytikern Mark Gurman, så det är alltså inte något officiellt från Apple. Vi vet med andra ord inte när funktionen kommer. Eller i vilka regioner. Eller ens om. Men med tanke på att Starlink numer är den ledande rymdinternettjänsten så känns samarbetet rätt rimligt.

Man kan tycka vad man vill om Elon Musk (vilket, ja, jag gör), men Starlink är en av de väldigt bra saker som Musk har fått till. Det blir intressant hur den sortens internetuppkopplingsteknik kan komma att utvecklas framöver.

Apple Partners With SpaceX to Offer Starlink Connectivity on iPhone

It currently offers texting services but may expanded to offer data and voice calls in the future, as per Gurman.

Etiketter Apple, Australian Open, ChatGPT, Copilot, DeepSeek, Garante, GDPR, Google, Microsoft, Open AI, Operator, Pebble, PebbleOS, SpaceX, Starlink